Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 16 december 2021(1), den 8 juli 2021(2), den 8 oktober 2020, den 19 december 2019(3), den 14 mars 2019(4) och den 31 maj 2018(5),

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 15 augusti 2021, den 8 november 2021 och den 14 mars 2022 på EU:s vägnar,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter vid det 48:e och 49:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och av hennes årsrapport av den 7 mars 2022 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nicaragua,

–  med beaktande av uttalandena från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna av den 23 juni 2021, den 20 november 2021 och den 11 februari 2022,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från juni 2004, i dess lydelse från 2008,

–  med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan (associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika),

–  med beaktande av rådets förordningar och beslut om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Nicaragua,

–  med beaktande av den amerikanska konventionen från 1969 om de mänskliga rättigheterna (San José-pakten),

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s minimistandarder för behandling av fångar (Nelson Mandela-reglerna), FN:s regler för behandlingen av kvinnliga fångar och ickefrihetsberövande åtgärder för kvinnliga förbrytare (Bangkok-reglerna) och Wienkonventionen,

–  med beaktande av resolution A/HRC/49/L.20 om främjande och skydd av mänskliga rättigheter i Nicaragua, som antogs den 31 mars 2022 av FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Republiken Nicaraguas konstitution,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sedan i april 2018 finns det i Nicaragua ett regelverk för statligt förtryck som inrättats av Ortega-Murillo-regimen. Det kännetecknas av systemisk straffrihet för kränkningar av mänskliga rättigheter, urholkade institutioner och en urartad rättsstatsprincip samt införandet av en iscensatt strategi i tydlig maskopi med rättsväsendet som har till syfte att tysta alla avvikande röster.

B.  Sedan 2018 har de nicaraguanska myndigheterna systematiskt och på ett målinriktat sätt fängslat, trakasserat och hotat politiska motståndare, oppositionsledare, studentledare och bondeledare, journalister, människorättsförsvarare, företrädare för näringslivet och konstnärer, som upprepade gånger har utsatts för dödshot, hotelser, förtalskampanjer på nätet, trakasserier, övervakning, övergrepp, rättslig förföljelse och godtyckligt frihetsberövande. Trots alla dessa risker fortsätter journalister och andra människorättsförsvarare att spela en viktig roll i övervakningen av situationen för de mänskliga rättigheterna och friheterna i Nicaragua.

C.  Under de senaste åren har Ortega-Murillo-regimen antagit och tillämpat ett alltmer repressivt regelverk.

D.  Enligt den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua (MESENI) sitter i nuläget minst 182 politiska motståndare fängslade under omänskliga förhållanden som inte är förenliga med internationella skyldigheter på människorättsområdet såsom Nelson Mandela-reglerna. Sju av dessa politiska fångar var förhandskandidater till 2021 års presidentval. De som kritiserat den nicaraguanska regimen har utsatts för systematiska övergrepp under frihetsberövandet, bland annat en omänsklig, förödmjukande och förnedrande behandling i form av tortyr, vilket har lett till att bland annat den politiska fången och tidigare rebelledaren Hugo Torres har avlidit. De nicaraguanska myndigheterna har också trakasserat de politiska fångarnas familjer och anhöriga, som har utsatts för förföljelse och hot.

E.  Avsaknaden av maktfördelning och den nicaraguanska regimens fullständiga kontroll över institutionerna har lett till att rättsväsendet och åklagarmyndigheten har underordnat sig regimen, vilket har utplånat rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende samt det civila samhällets organisationer och därmed demokratin, i syfte att etablera en diktatur i Nicaragua.

F.  Nicaraguanska domstolar har efter rättegångar inom stängda dörrar, som inte upprätthållit grundläggande garantier för en rättvis rättegång, utdömt fällande domar och hårda straff gällande alla avvikande röster.

G.  Domare såväl som åklagare har gång på gång brutit mot normerna för ett korrekt rättsförfarande i dessa rättegångar. Oskuldspresumtionen har kränkts av åklagarmyndigheten i ett offentligt meddelande.

H.  Tillslagen och förtrycket fortsätter och har tvingat tusentals nicaraguaner att fly landet. Liknande mönster av förtryck har iakttagits där angreppen på yttrandefriheten har intensifierats. Hot från åklagarmyndigheten mot flera journalister och mediearbetare har fått många av dem att lämna Nicaragua för att söka skydd.

I.  Under 2022 förbjöd Ortega-Murillo-regimen nästan 400 ideella organisationer, vilket innebar att de berövades sin rättsliga status. Den katolska kyrkan har också drabbats av Ortega-Murillo-regimen liksom Nicaraguanska språkakademin, och bland annat medlemmar av urbefolkningar och andra minoritetsgrupper.

J.  Ortega-Murillo-regimen har brutit mot internationell rätt, särskilt Wienkonventionen, genom att storma Amerikanska samarbetsorganisationens högkvarter och ockupera dess lokaler – organisationen utvisades från Nicaragua den 25 april 2022.

K.  Efter att ett initiativ som organiserades av det civila samhället fick stark uppbackning inrättade FN:s människorättsråd en grupp av människorättsexperter som har till uppgift att genomföra grundliga och oberoende utredningar av alla påstådda kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts sedan april 2018, inbegripet av kränkningarnas könsdimension. Både EU och USA har infört sanktioner mot Nicaragua.

1.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag de systematiska tillslagen mot politiska oppositionspartier, förtrycket mot bland annat civilsamhällesaktörer, människorättsförsvarare och medier, andra mediearbetare, journalister och deras familjemedlemmar, studerande och medlemmar av katolska kyrkan, och den ihållande korruptionen bland företrädare för den nicaraguanska regimen.

2.  Europaparlamentet fördömer skarpt Hugo Torres död under dennes frihetsberövande.

3.  Europaparlamentet fördömer gripandet den 1 juni 2022 av Fader Manuel Salvador García, som alltjämt sitter häktad i väntan på rättegång, och kräver att han omedelbart försätts på fri fot.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på omedelbar utlämning av Alessio Casimirri till Italien.

5.  Europaparlamentet fördömer de otillbörliga frihetsberövandena, bristen på rättegångsgarantier och de olagliga fällande domarna mot politiska fångar i Nicaragua. Parlamentet uppmanar med kraft de nicaraguanska myndigheterna att återinrätta garantier för ett fullständigt utövande av medborgerliga och politiska rättigheter för alla nicaraguaner, att upphöra med förföljelsen av den demokratiska oppositionen, pressen och civilsamhället, att omedelbart och villkorslöst frige dem som frihetsberövats sedan april 2018 och lägga ner de rättsliga förfarandena mot dem och att låta alla flyktingar och alla personer i exil återvända till sina hem i säkerhet.

6.  Europaparlamentet begär ett återinrättande av rättsstatsprincipen, maktfördelningen och rättsväsendets opartiskhet och oberoende, och begär att myndigheterna respekterar strafflagen och oskuldspresumtionen och upphör med kriminaliseringen av oppositionen.

7.  Europaparlamentet fördömer de illegitima domstolsutslag som endast bekräftar vilken repressiv väg den nicaraguanska regimen har slagit in på och hur domare har blivit ett vapen för repressionen som bär ansvar för människorättskränkningar.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionen att ställa den nicaraguanska regimen till svars, särskilt dess domare, för repressionen i landet och de rättsliga förfarandena mot oppositionsföreträdare och andra kritiker. Parlamentet uppmanar rådet att omedelbart inleda förfarandena för att i förteckningen över personer som omfattas av EU-sanktioner inbegripa domarna Nadia Camila Tardencilla, Angel Jeancarlos Fernández González, Ulisa Yaoska Tapia Silva, Rosa Velia Baca Cardoza, Veronica Fiallos Moncada, Luden Martin Quiroz García, Karen Vanesa Chavarría, Felix Ernesto Salmerón Moreno, Nancy Aguirre Gudiel, William Irving Howard López, Erick Ramón Laguna Averruz, Melvin Leopoldo Vargas García, Irma Oralia Laguna Cruz, Rolando Sanarrusia med flera, liksom de domare i appellationsdomstolen i Managua som också har medverkat till att beröva de oskyldigt dömda deras processuella och materiella rättigheter, nämligen Octavio Rothschuh Andino och Ángela Dávila y Argentina Solís.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och FN:s säkerhetsråd att, i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Romstadgan, via Internationella brottmålsdomstolen inleda en formell utredning av Nicaragua and Daniel Ortega för brott mot mänskligheten i enlighet med artikel 7 i Romstadgan.

10.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för de nicaraguanska medborgare som protesterar fredligt mot Ortega–Murillo-regimen. Parlamentet beklagar djupt att inga rättsliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa rättvisa och gottgörelse för offren för allvarliga människorättskränkningar sedan tillslagen 2018.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Nicaragua att upphäva den lagstiftning som antagits sedan 2018 och som otillbörligen inskränker det medborgerliga och demokratiska utrymmet, särskilt den särskilda lagen om it-brott (lag 1042), lag 1040 om reglering av utländska agenter och lag 1055 om försvar av folkets rätt till självständighet, suveränitet och självbestämmande för fred, samt reformen av straffprocessordningen. Parlamentet påminner att Nicaragua mot bakgrund av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika måste respektera och befästa principerna om rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar sitt krav på att demokratiklausulen i associeringsavtalet ska aktiveras mot bakgrund av de rådande omständigheterna.

12.  Europaparlamentet betonar att internationella människorättsorgan måste tillåtas att återvända till Nicaragua, inbegripet kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet beklagar de nicaraguanska myndigheternas brist på samarbete med regionala och internationella människorättsmekanismer. Parlamentet uppmanar EU att stödja mandatet för de tre oberoende medlemmarna i den grupp av människorättsexperter för Nicaragua som nyligen tillsatts av FN:s råd för mänskliga rättigheter och att samarbeta nära med dem för att se till att ansvar utkrävs för människorättskränkningarna och övergreppen i Nicaragua.

13.  Europaparlamentet fördömer det faktum att närmare 400 icke-statliga organisationer har tvingats sluta arbeta i Nicaragua, däribland Nicaraguanska språkakademin. Parlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att upphöra med att otillbörligen stänga ner icke-statliga organisationer och att återställa rättskapaciteten för alla organisationer, politiska partier, universitet och medier som har stängts ner godtyckligt och lämna tillbaka alla tillgångar och handlingar och all utrustning som beslagtagits på olaglig väg.

14.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det förtryck mot fria och oberoende medier i landet som tvingat över 100 journalister i exil.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att noga övervaka situationen på plats via sina lokala representanter och ambassader i Nicaragua. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och de medlemsstater som har diplomatiska beskickningar i landet att fullt ut genomföra EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och att bistå med allt lämpligt stöd åt de frihetsberövade människorättsförsvararna, inbegripet fängelsebesök och övervakning av rättegångar, att offentligt fördöma kränkningar riktade mot människorättsförsvarare och oberoende medier och att stödja deras arbete. Parlamentet uppmanar vidare EU:s delegation och medlemsstaterna att använda alla tillgängliga instrument för att öka sitt stöd för människorättsförsvararnas arbete, att vid behov underlätta utfärdandet av nödvisum och att tillhandahålla tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater av humanitära skäl.

16.  Europaparlamentet beklagar djupt att Nicaraguas representanter röstade mot en uteslutning av Ryssland i FN:s råd för mänskliga rättigheter på grund av de grymheter som dess styrkor gjort sig skyldiga till under kriget i Ukraina, och att Nicaragua lade ner sin röst i samband med resolution ES 11/1 av den 2 mars 2022, där Rysslands invasion av Ukraina beklagades djupt och Ryssland uppmanades att helt dra tillbaka sina styrkor.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare, parlamentariska församlingen EU−Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen samt Republiken Nicaraguas regering och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2021)0513. (2) EUT C 99, 1.3.2022, s. 204. (3) EUT C 255, 29.6.2021, s. 65. (4) EUT C 23, 21.1.2021, s. 126. (5) EUT C 76, 9.3.2020, s. 164.