Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(1),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 november 2016 Internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid (JOIN(2016)0049),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2018 om internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid i samband med målen för hållbar utveckling till 2030(2),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 24 juni 2022 Staka ut kursen för en hållbar blå planet – gemensamt meddelande om EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning (JOIN(2022)0028),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030: Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380), inbegripet målet att bygga upp ett sammanhängande nätverk där minst 30 % av havet skyddas i EU senast 2030, och av parlamentets resolution av den 9 juni 2021 om denna strategi(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi)(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering(5) (havsplaneringsdirektivet),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om det marina skräpets påverkan på fisket(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2022 Mot en hållbar blå ekonomi i EU: fiskeri- och vattenbrukssektorns roll(7),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 6 juli 2016 om Japans beslut om att återuppta valfisket under säsongen 2015–2016(8) och av den 12 september 2017 om valjakt i Norge(9),

–  med beaktande av kommissionens projekt inom ramen för Horisont Europa-programmet ”Återställa våra hav och vatten senast 2030”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2007 En integrerad havspolitik för Europeiska unionen (COM(2007)0575),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan, till följd av förhandlingarna om ett avtal efter Cotonouavtalet,

–  med beaktande av ratificeringen och ikraftträdandet av konventionen om sjötransport av farliga och skadliga ämnen, som antogs 2010 och som ändrar ett tidigare instrument som antogs 1996,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i New York den 25 september 2015, och särskilt mål 14 om hållbar utveckling i FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling, som uppmuntrar till att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och av 2015 års Parisavtal, som trädde i kraft den 4 november 2016,

–  med beaktande av UNFCCC:s klimatpakt från Glasgow, som antogs den 13 november 2021,

–  med beaktande av konventionen om biologisk mångfald, som trädde i kraft den 29 december 1993,

–  med beaktande av FN:s havsrättskonvention (Unclos), som undertecknades i Montego Bay i Jamaica den 10 december 1982 och trädde i kraft den 16 november 1994,

–  med beaktande av mandatet för Internationella havsbottenmyndigheten, som inrättats genom Unclos, och av 1994 års avtal om genomförande av del XI i Unclos,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar av den 24 september 2019 Ocean and Cryosphere in a Changing Climate,

–  med beaktande av årtiondet för havsforskning till stöd för hållbar utveckling (2021‑2030), som proklamerades av FN,

–  med beaktande av den globala bedömningsrapporten från maj 2019 om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

–  med beaktande av toppmötet One Ocean som hölls i Brest, Frankrike, den 9–11 februari 2022,

–  med beaktande av den resolution som antogs av FN:s miljöförsamling i Nairobi den 2 mars 2022 om att stoppa plastföroreningarna och utarbeta ett internationellt rättsligt bindande instrument,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 24 december 2017 om ett internationellt rättsligt bindande instrument inom ramen för Unclos om bevarande och hållbart utnyttjande av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,

–  med beaktande av FN:s högnivåkonferens för att stödja genomförandet av mål 14 för hållbar utveckling (FN:s havskonferens), som hölls i Lissabon den 27 juni–1 juli 2022, och det efterföljande antagandet av Lissabonförklaringen,

–  med beaktande av den sjunde högnivåkonferensen Our Ocean, som anordnades gemensamt av Republiken Palau och Förenta staterna den 13–14 april 2022,

–  med beaktande av FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15) som ska hållas i Montreal den 5–17 december 2022,

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om att avskaffa skadliga fiskesubventioner, som antogs vid WTO:s tolfte ministerkonferens den 17 juni 2022,

–  med beaktande av Bizerte-deklarationen, som antogs vid World Sea Forum i september 2022,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2022 av den 26 september 2022 EU:s åtgärder för att bekämpa olagligt fiske: kontrollsystem har införts men försvagas av ojämna kontroller och sanktioner,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 november 2020 En EU‑strategi för utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid (COM(2020)0741),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2022 om en europeisk strategi för förnybar energi till havs(10),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2020 av den 26 november 2020 Den marina miljön: EU:s skydd är brett men saknar djup,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om inrättande av skyddade havsområden i Antarktis och bevarande av den biologiska mångfalden i Antarktiska oceanen(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om inverkan på fiskerisektorn av havsbaserade vindkraftsparker och andra system för förnybar energi(12),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet har utlyst klimat- och miljönödläge och har förpliktat sig att skyndsamt vidta de konkreta åtgärder som behövs för att bekämpa och begränsa detta hot innan det är för sent. Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna är sammanlänkade och förstärker varandra och utgör lika stora hot mot livet på vår planet och bör därför skyndsamt hanteras tillsammans.

B.  Naturen försämras i en takt och omfattning som aldrig tidigare har skådats i människans historia. Uppskattningsvis en miljon arter riskerar att utrotas i världen. Bara 23 % av arterna och 16 % av livsmiljöerna i EU:s naturdirektiv har gynnsam status.

C.  Haven täcker 71 % av jordens yta, producerar hälften av vårt syre, absorberar en tredjedel av koldioxidutsläppen och 90 % av överskottsvärmen i klimatsystemet(13) och spelar en unik och avgörande roll som klimatreglerare mot bakgrund av klimatkrisen.

D.  Världen genomgår en klimat- och miljökris som kräver globala lösningar på gemensamma utmaningar, synergier och samarbetsområden.

E.  Djuphavet tros ha den största biologiska mångfalden på jorden, med omkring 250 000 kända arter och många fler som ännu inte har upptäckts. Minst två tredjedelar av världens marina arter är fortfarande oidentifierade(14).

F.  EU och dess medlemsstater har världens största havsområde, om man räknar med de utomeuropeiska ländernas och territoriernas havsområden.

G.  Havet bidrar också till livsmedelstrygghet och hälsa genom att tillhandahålla en primär proteinkälla för över 3 miljarder människor, tillhandahålla förnybar energi och mineralresurser samt skapa arbetstillfällen i kustsamhällen och fungera som en vektor för transport för våra varor och underlätta vår internetkommunikation.

H.  Havet är för närvarande hårt utsatt för mänsklig verksamhet, bland annat överfiske och skadliga fiskemetoder såsom fiske med bottenkontakt, föroreningar, industriell utvinningsverksamhet och klimatkrisen, som leder till oåterkalleliga skador såsom uppvärmning av haven, stigande havsnivåer, försurning, syreminskning, kusterosion, havsföroreningar, överexploatering av den marina biologiska mångfalden, förlust och försämring av livsmiljöer och minskning av biomassa, vilket också påverkar människors och djurs hälsa och säkerhet liksom andra organismer.

I.  Enligt den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och den mellanstatliga panelen för klimatförändringar är den marina biologiska mångfalden allvarligt hotad. Europeiska miljöbyrån har utfärdat varningar om hur Europas marina miljö i dag är förstörd och påpekat att våra marina ekosystem snabbt måste återställas genom åtgärder mot påverkan från mänsklig verksamhet på den marina miljön. Platser med stor biologisk mångfald till havs, exempelvis korallrev, mangroveskog och sjögräsbäddar, är kraftigt försämrade och hotade av klimatförändringar och föroreningar.

J.  Om målen i Parisavtalet inte uppnås skulle detta få enorma miljökonsekvenser och ekonomiska kostnader. Bland annat skulle det öka sannolikheten för att nå de brytpunkter vid vilka temperaturnivåerna skulle börja begränsa naturens förmåga att absorbera koldioxid i havet.

K.  Valar ökar ekosystemens produktivitet och spelar en viktig roll när det gäller att binda koldioxid från atmosfären. En stor val binder i genomsnitt till 33 ton koldioxid under sin livstid. Enligt Internationella valutafondens beräkningar skulle en betydande ökning av klimatpositiva fytoplankton genereras om man lät valbeståndet återgå till vad det var före valfångsten. Det skulle leda till ytterligare bindning av hundratals miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvaras av att det plötsligt skulle uppstå 2 miljarder träd(15). Skyddet av valar bör vara en prioritering i den internationella världshavsförvaltningen.

L.  Havet bör erkännas internationellt som en global gemensam resurs och bör skyddas med tanke på dess unika karaktär och sammanlänkning och de viktiga ekosystemtjänster som det tillhandahåller, som nuvarande och framtida generationer är beroende av för sin överlevnad och sitt välbefinnande.

M.  Tack vare sina geografiska förhållanden och särdrag hjälper EU:s yttersta randområden och öar EU att dra nytta av havets geostrategiska, ekologiska, ekonomiska och kulturella dimension och ger unionen ett ansvar. De yttersta randområdena och öarna hör till dem som drabbas mest av klimatförändringarna, särskilt när det gäller hållbar utveckling, jämfört med resten av EU och resten av den utvecklade världen.

N.  Europeiska miljöbyrån har definierat världshavsförvaltning som ”förvaltning och användning av världshaven och deras resurser på ett sätt som håller dem friska, produktiva, säkra och motståndskraftiga”(16).

O.  EU:s blå ekonomi tillhandahåller 4,5 miljoner direkta arbetstillfällen och omfattar alla industrier och sektorer med anknytning till hav och kuster, såsom sjöfart, persontransporter till havs, fiske och energiproduktion, samt hamnar, varv, kustturism och landbaserat vattenbruk. Havsrelaterade ekonomiska frågor är en viktig del av paketet om den europeiska gröna given och återhämtningsplanen. Utvecklingen av en hållbar blå ekonomi med avseende på marina ekosystem skulle kunna ge en ordentlig skjuts åt den ekonomiska utvecklingen och skapa nya arbetstillfällen, särskilt i kust- och öländer och kust- och öregioner samt i de yttersta randområdena(17).

P.  Vid toppmötet One Ocean, som hölls i Brest i februari 2022, lanserades en global koalition för ”blått kol” av Frankrike och Colombia, samt koalitionen med höga ambitioner för marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

1.  Europaparlamentet uppmanar EU att inta en ledande roll när det gäller att skydda havet, återställa marina ekosystem och öka medvetenheten om den viktiga roll som havet spelar för att bevara en beboelig planet för människor och djur och de många fördelar det medför för våra samhällen. Parlamentet anser att det, i detta sammanhang, är viktigt att förbättra vår relation till havet. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för att havsskyddsfrågor bättre integreras i andra politikområden, bland annat vid kommande konferenser om klimat och biologisk mångfald, särskilt COP15 och COP27.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att fördraget om det fria havet i slutändan inte antogs vid den femte regeringskonferensen, även om det har gjorts vissa framsteg. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att säkerställa skyddet av den biologiska mångfalden utanför nationella jurisdiktioner för att skydda, bevara och återställa det marina livet och använda våra gemensamma havsresurser på ett rättvist och hållbart sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt återuppta förhandlingarna om fördraget om det fria havet så att en ambitiös strategi kan antas för förhandlingarna om ett avtal om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion som garanterar en internationell ram som är ambitiös, effektiv och framtidssäkrad, vilket är avgörande för att uppnå målet att bevara minst 30 % av havsområdena globalt.

3.  Europaparlamentet betonar att partskonferensen för fördraget bör ha full behörighet att anta effektiva förvaltningsplaner och förvaltningsåtgärder för de marina skyddsområdena, och är fast övertygat om att alla typer av undantagsmekanismer skulle undergräva insatserna för att skydda haven. Parlamentet understryker vidare att fördraget också bör innehålla en rättvis och jämlik mekanism för tillgång till och fördelning av de marina genetiska resursernas nytta, och sörja för tillräcklig finansiering för att stödja fördragets centrala funktioner samt ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt stöd till de stater som behöver det, genom kapacitetsuppbyggnad och överföring av havsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förespråka att tanken på havet som en global gemensam resurs ska integreras i ingressen till framtida förklaringar och internationella fördrag, särskilt om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

4.  Europaparlamentet understryker att de kommande konferenserna om klimat (COP27) och biologisk mångfald (COP15) kommer att vara avgörande för att säkerställa havens centrala roll i kampen mot klimatförändringarna och för att målen i Parisavtalet och konventionen om biologisk mångfald ska uppnås helt och hållet. Parlamentet är medvetet om att ett friskt hav är avgörande för att upprätthålla havets roll när det gäller att begränsa klimatförändringarna och för att vi ska lyckas hålla oss inom Parisavtalets temperaturmål. Parlamentet uppmanar återigen EU att verka för en ambitiös global ram för biologisk mångfald efter 2020 vid COP15 med mål för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, bland annat genom rättsligt bindande globala mål för återställande och skydd på minst 30 % senast 2030.

Att förbättra världshavsförvaltningen i EU och internationellt

5.  Europaparlamentet anser att det krävs betydande gemensamma insatser för att bekämpa förstörelsen av haven. Parlamentet efterlyser en global, systematisk, integrerad och ambitiös styrning.

6.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stödja ett internationellt stopp för djuphavsutvinning(18).

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att undersöka kopplingarna mellan land och hav i EU:s politik, inbegripet kväve- och fosforläckage till följd av intensivt jordbruk och plastföroreningar. Parlamentet understryker dessutom vikten av att se till att One Health-modellen integreras, med beaktande av kopplingarna mellan människors, djurs och miljöns hälsa.

8.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att sektorsstödet från partnerskapsavtal om hållbart fiske ofta inte direkt gynnar det lokala fisket och kustsamhällena i tredjeländer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att säkerställa att sådana avtal är förenliga med målen för hållbar utveckling, EU:s miljöskyldigheter och målen i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU att öka transparensen, datainsamlingen (särskilt om fångster, fartygsregistreringar och arbetsvillkor) och rapporteringskraven i partnerskapsavtalen om hållbart fiske och att upprätta en centraliserad socioekonomisk databas för alla EU-fartyg oavsett var de är verksamma.

9.  Europaparlamentet understryker att ramen för en global världshavsförvaltning måste integrera arbetskraft till havs och människorättsaspekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra riktade insatser för att främja normer för anständigt arbete inom den globala fiskeriindustrin, som ett erkännande av kopplingen mellan arbete och människorättskränkningar och icke hållbara och destruktiva fiskemetoder, i synnerhet olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske).

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet och dess roterande ordförandeskap att utveckla och genomföra en långsiktig strategisk vision för havsfrågor i syfte att göra EU till en global ledare inom hållbar utveckling av våra hav, särskilt när det gäller att skydda havet och dess ekosystem, i syfte att hantera de nuvarande miljö- och klimatkriserna.

11.  Europaparlamentet upprepar principen om en konsekvent politik för utveckling, som EU och dess medlemsstater har åtagit sig att följa och som syftar till att minimera motsägelser och skapa synergier mellan olika EU-politikområden. Parlamentet framhåller i detta avseende den nyckelroll som EU:s utvecklingspolitik spelar, som bör hjälpa partnerländerna att uppnå de ovannämnda gemensamma målen för havet och mänskligheten.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda valbestånden, både ur ett perspektiv av biologisk mångfald och ur ett klimatperspektiv. Parlamentet uttalar sitt starka stöd för att det globala moratoriet för kommersiell valfångst får finnas kvar, liksom för ett förbud mot internationell kommersiell handel med valprodukter. Parlamentet uppmanar Japan, Norge och Island att upphöra med sin valfångst. Parlamentet uppmanar EU att ta itu med livshotande risker som valar och andra däggdjur inom ordningen Cetacea utsätts för, däribland kollisioner med fartyg, insnärjning i fiskenät, vattenburet plastavfall och bullerföroreningar.

Att säkerställa skyddet trots klimat- och miljökriser

13.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt från strategin för biologisk mångfald om sitt starka stöd för EU:s mål att skydda minst 30 % av EU:s havsområden och att strikt skydda minst 10 % av EU:s havsområden. Parlamentet förväntar sig att EU:s nya lag om återställande av naturen ska säkerställa att skadade marina ekosystem återställs, med tanke på att sunda marina ekosystem kan skydda och återställa den biologiska mångfalden och begränsa klimatförändringarna genom att tillhandahålla flera ekosystemtjänster. Parlamentet upprepar sitt krav på ett återställningsmål på minst 30 % av EU:s land- och havsområden, vilket går längre än ett rent skydd.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för inrättandet av två nya marina skyddsområden med en yta på över 3 miljoner km² i östra Antarktis och Weddellhavet(19). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt öka sina ansträngningar för att uppnå detta.

15.  Europaparlamentet stöder EU:s ansökan om observatörsstatus i Arktiska rådet. Parlamentet efterlyser ett förstärkt skydd för den arktiska regionen, inbegripet ett förbud mot oljeprospektering och, så snart som möjligt, mot gasprospektering.

16.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett förbud mot all miljöskadlig industriell utvinningsverksamhet, såsom gruvdrift och utvinning av fossila bränslen i marina skyddsområden. Parlamentet uppmanar EU att lansera och finansiera vetenskapliga forskningsprogram för att kartlägga kolrika marina livsmiljöer i EU:s vatten, som ska ligga till grund för att utse sådana områden till strikt skyddade marina skyddsområden, i syfte att skydda och återställa marina kolsänkor, i linje med FN:s ramkonvention om klimatförändringar, och skydda och återställa ekosystem, särskilt ekosystemen på havsbotten, i linje med ramdirektivet om en marin strategi, för att skydda dem mot mänsklig verksamhet som skulle kunna störa vattenpelaren och släppa ut kol i den, såsom fiske med bottenkontakt.

17.  Europaparlamentet upprepar att fiskeri- och vattenbrukssektorn globalt måste vara miljömässigt hållbar och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Parlamentet betonar att insamling av vetenskapliga och socioekonomiska data är grundläggande för en hållbar förvaltning av fisket. Parlamentet beklagar att kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1614 av den 15 september 2022 nyligen antogs med otillräckliga uppgifter och otillräckligt samråd med berörda parter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över sitt beslut mot bakgrund av kommande rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet som ska offentliggöras i november 2022 och så snart en socioekonomisk konsekvensbedömning finns tillgänglig.

18.  Europaparlamentet betonar det avgörande behovet av att rationalisera integreringen av kustnära ekosystem med ”blått kol” (mangroveskogar, tidvattensvåtmarker och sjögräs) i den europeiska gröna given, och uppmanar kommissionen att arbeta vidare med att identifiera robusta, transparenta och vetenskapligt baserade metoder för korrekt redovisning av koldioxidupptag och utsläpp från dessa ekosystem på ett sätt som inte skadar andra mål för biologisk mångfald.

19.  Europaparlamentet betonar att de yttersta randområdena och öarna är avgörande för att ta itu med havsrelaterade utmaningar, och uppmanar EU att stärka sin roll när det gäller att hitta lösningar för anpassning till klimatförändringarna, skydd av den marina biologiska mångfalden och omställningen till en hållbar blå ekonomi, bland annat genom att främja ekosystembaserade lösningar. Parlamentet uppmanar EU att i högre grad involvera de yttersta randområdena i havsstrategier, inbegripet inom den integrerade havspolitiken.

20.  Europaparlamentet påminner om vikten och det brådskande behovet av att minska och förhindra marint skräp, eftersom plastavfall står för 80 % av alla havsföroreningar och plast i havet beräknas utgöra omkring 75–199 miljoner ton och kan tredubblas fram till 2040 om inte meningsfulla åtgärder vidtas, enligt FN:s miljöprogram(20). Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med förhandlingar om ett globalt fördrag om plastföroreningar och uppmanar FN:s medlemsstater att nå en ambitiös och effektiv överenskommelse senast 2024. Parlamentet understryker behovet av att ta itu med plastföroreningar genom att minska avfallet vid källan, att prioritera en minskad användning och förbrukning av plast och att öka cirkulariteten. Parlamentet uttrycker vidare sitt stöd för saneringsåtgärder. Parlamentet pekar på plastekonomin och dess exponentiella ökning av produktionen under de senaste årtiondena. Parlamentet efterlyser ett systemtänk för att på lämpligt sätt ta itu med plastföroreningar i miljön, inbegripet mikroplaster. Parlamentet efterlyser internationella åtgärder för att få slut på kärnavfall och militärt avfall i haven och praktiska lösningar för att begränsa deras befintliga miljö- och hälsoeffekter.

21.  Europaparlamentet välkomnar det nyligen antagna WTO-avtalet om fiskesubventioner, som alla parter snabbt bör ratificera, men beklagar att en överenskommelse inte nåddes för att begränsa subventioner som ökar överfisket och överkapaciteten i fiskeflottan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål nå en överenskommelse inom WTO. Parlamentet understryker att fisket måste bedrivas på ett hållbart sätt, så att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och miljöförstöring undviks, vilket är ett av målen för den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder mot överkapacitet och överfiske, bland annat genom att förbjuda subventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske.

22.  Europaparlamentet påminner om att IUU-fiske och överfiske utgör ett betydande hot mot hållbart fiske och de marina ekosystemens motståndskraft. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att tillämpa nolltolerans mot IUU-fiske, men noterar med oro slutsatsen i revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2022 att det finns brister i ändamålsenligheten i de kontrollsystem som införts för att bekämpa olagligt fiske på grund av att medlemsstaterna tillämpar kontroller och sanktioner på olika sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra genomförandet av EU:s IUU‑förordning(21) och att följa upp revisionsrättens rekommendationer och säkerställa avskräckande sanktioner mot olagligt fiske.

23.  Europaparlamentet är dessutom oroat över fall av IUU-fiske utanför EU:s vatten. Parlamentet efterlyser ett starkt globalt system med avskräckande sanktioner och en mångsidig strategi för att bekämpa IUU-fiske. Parlamentet betonar behovet av att begränsa möjligheterna till användande av bekvämlighetsflagg och omflaggning och att ta itu med omlastningar till havs. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt främja transparens i fråga om verkligt huvudmannaskap för företagsstrukturer och uppmanar EU, mer allmänt, att stärka kapacitetsuppbyggnaden mot korruption genom att främja samarbete mellan nationella organ, öka det internationella samarbetet, förbättra tillsynen över fiskeriaktörer i utvecklingsländer med stöd från EU och stödja regionala tillsyns-, kontroll- och övervakningscentrum och arbetsgrupper.

Att främja en hållbar blå ekonomi

24.  Europaparlamentet inser att ett friskt hav är avgörande för en långsiktig hållbarhet i många verksamheter, från fiske till turism, forskning och sjöfart. Parlamentet välkomnar den potential som en fullt hållbar blå ekonomi har för hållbar utveckling och skapande av arbetstillfällen och betonar att det är mycket viktigt att stödja dessa sektorer så att de blir mer hållbara och kan anpassa sig till de nya standarderna i den europeiska gröna given.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktivet om fysisk planering i kust- och havsområden, med beaktande av all ekonomisk verksamhet till havs, inbegripet fiske, havsbaserade energianläggningar, sjötransportvägar, trafiksepareringssystem, hamnutveckling, turism och vattenbruk genom en integrerad och ekosystembaserad strategi som säkerställer skyddet av marina ekosystem. Parlamentet upprepar att det krävs ytterligare insatser för ett enhetligt genomförande av direktivet, där medlemsstaterna uppmanas att tillämpa en ”ekosystembaserad strategi” i sin planering, för att föregå med gott exempel för det globala införandet av fysisk planering i kust- och havsområden.

26.  Europaparlamentet påminner om att utöver koldioxid och kvävedioxid bör utfasningen av fossila bränslen från sjötransporter omfatta metanutsläpp, med tanke på att metan är mer än 80 gånger mer kraftfullt än koldioxid under en 20-årsperiod, vilket gör den till den näst viktigaste växthusgasen som bidrar till omkring en fjärdedel av dagens globala uppvärmning.

27.  Europaparlamentet påpekar att sot är både en luftförorening och ett kortlivat klimatpåverkande ämne som bildas tillsammans med partiklar under förbränningen, med en betydande uppvärmningseffekt, och är den näst största bidragande faktorn till den klimatuppvärmning som orsakas av fartyg. Parlamentet betonar vikten av att skydda Arktis, särskilt mot utsläpp och partiklar från sjöfarten, och påminner om att EU i ett gemensamt meddelande av den 13 oktober 2021 åtog sig att ”leda arbetet i riktning mot nollutsläpp och nollförorening från sjöfarten i Norra ishavet, i linje med målen i den gröna given och 55 %-paketet”(22). Parlamentet uppmanar EU att verka internationellt och arbeta för att anta konkreta åtgärder för att uppnå nollutsläpp och nollförorening från sjöfarten i Arktis.

28.  Europaparlamentet uttrycker oro över det undervattensbuller som orsakas av sjöfart, pålning och annan marin verksamhet samt över valkollisioner med fartyg, som har en negativ inverkan på marina ekosystem och marina arters välbefinnande. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och föreslå åtgärder för att ta itu med dessa problem.

29.  Europaparlamentet betonar att havet är sårbart för offshoreborrning efter fossila bränslen. Parlamentet betonar att användningen av fossila bränslen ytterligare kommer att bidra till och påskynda klimatförändringarna. Parlamentet anser att EU måste samarbeta med internationella partner för att uppnå en rättvis omställning bort från offshoreborrning efter fossila bränslen.

30.  Europaparlamentet upprepar sina ståndpunkter om förordningen om övervakning, rapportering och verifiering(23) och direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter(24) för att inrätta en havsfond för att förbättra fartygens energieffektivitet och stödja investeringar som syftar till att bidra till minskade koldioxidutsläpp i sjöfartssektorn, såsom vindframdrivning, även i närsjöfart och hamnar.

31.  Europaparlamentet betonar behovet av en snabb utbyggnad av hållbara projekt för havsbaserad förnybar energi, samtidigt som hänsyn tas till deras inverkan på ekosystemen, inbegripet migrerande arter, och de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna. Parlamentet betonar att Europa skulle gynnas av att bygga upp en stark hemmamarknad för havsbaserad förnybar energi för att kunna utvidga sitt tekniska ledarskap på det här området ytterligare och därigenom skapa nya globala exportmöjligheter för den europeiska industrin.

32.  Europaparlamentet betonar att EU bör föregå med gott exempel genom att anta ambitiösa rättsliga krav på utfasning av fossila bränslen från sjötransporter och göra dem mer hållbara, samtidigt som man stöder och driver på åtgärder som åtminstone kan jämföras med ambitionsnivån i internationella forum såsom Internationella sjöfartsorganisationen, så att sjöfartssektorn kan fasa ut sina växthusgasutsläpp globalt och i linje med Parisavtalet. Parlamentet betonar att om Internationella sjöfartsorganisationen skulle anta sådana åtgärder bör kommissionen undersöka deras ambitionsnivå och övergripande miljöintegritet, inbegripet deras allmänna ambition i förhållande till målen i Parisavtalet, EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp i hela ekonomin till 2030 och uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet anser att kommissionen, om nödvändigt, därefter bör lägga fram förslag för parlamentet och rådet som bevarar miljöintegriteten och ändamålsenligheten i EU:s klimatåtgärder och erkänner EU:s suveränitet att reglera sin andel av utsläppen från internationella sjöfartsresor i linje med skyldigheterna i Parisavtalet.

33.  Europaparlamentet välkomnar de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas roll. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, inom ramen för förhandlingarna om en konvention om regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, säkerställa att de godkända förvaltnings- och bevarandeåtgärderna är i linje med ambitionerna hos, eller mer ambitiösa än de som fastställs i den gemensamma fiskeripolitiken, att bevilja EU‑flottan harmoniserade regler oavsett i vilket geografiskt område de verkar och att skapa lika villkor för alla flottor som är verksamma inom ramen för dessa internationella konventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra inrättandet av nya regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och att lägga fram ambitiösa mandat för att förbättra skyddet av fiskbestånden och den hållbara förvaltningen av fiskeresurserna, minska mängden fisk som kastas överbord och förbättra tillgängliga uppgifter, efterlevnad och insyn i beslutsfattandet. Parlamentet uppmuntrar till en bredare användning av totala tillåtna fångstmängder och kvotmekanismer, särskilt i förhandlingarna om en konvention om regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och i partnerskapsavtalen om hållbart fiske, för att säkerställa ett effektivt globalt bevarande av fiskeresurserna.

34.  Europaparlamentet betonar att full hänsyn måste tas till de sociala behoven i samband med omställningen till en hållbar blå ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja omskolning och kompetenshöjning av den befintliga arbetskraften samt att locka nya människor till arbetsmarknaden med den kompetens som krävs för hållbara ekonomiska metoder.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och bygga vidare på befintliga socioekonomiska analyser av de utmaningar som fiskesamhällena i EU står inför, i syfte att fastställa lämpliga stödåtgärder och diversifiering för att garantera en rättvis och jämlik omställning.

Att öka medvetenheten och främja forskning och kunskap

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att stödja forskning och innovation om klimatanpassning till havs och förnybar havsenergi för att göra EU till en förkämpe för gröna fartyg, fiskefartyg och hamnar. Parlamentet betonar att finansiering bör säkerställas för djuphavets ekosystem och biologiska mångfald. Parlamentet efterlyser kraftfulla åtgärder för att ta itu med föroreningar orsakade av fartyg och olagliga utsläpp av avfall. Parlamentet uppmanar EU att spela en ledande roll i inrättandet av gröna korridorer och förbindelser mellan gröna hamnar i hela världen för att stärka och utöka den gröna omställningen inom sjöfartssektorn. Parlamentet efterlyser kraftfulla åtgärder för att ta itu med föroreningar orsakade av fartyg och olagliga utsläpp av avfall.

37.  Europaparlamentet anser att utvecklingen och produktionen av hållbara marina bränslen bör ökas exponentiellt under de kommande åren och att EU och dess medlemsstater bör investera i forskning om och produktion av hållbara marina bränslen, eftersom dessa öppnar möjligheter både för miljön och för industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta ett europeiskt forskningscentrum för hållbara marina bränslen och hållbar marin teknik som skulle bidra till att samordna de insatser som görs av berörda parter som är involverade i utvecklingen av hållbara marina bränslen.

38.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för FN:s årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling och kommissionens projekt ”Återställa våra hav och vatten senast 2030”, som syftar till att påskynda kunskaps- och datainsamlingen och återställandet av havet och att främja den cykliska visionen om att återställa hav och floder genom konkreta och regionala pilotprojekt.

39.  Europaparlamentet inser behovet av att involvera forskarvärlden för att samordna insatserna för en hållbar framtid för havet som underlättar nya sätt att producera och dela kunskap. Parlamentet uppmanar därför EU att förespråka inrättandet av en internationell panel för hållbara hav, baserad på modellen från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, i syfte att lägga grunden för framtida världshavsstyrning och världshavsförvaltning.

40.  Europaparlamentet stöder insatserna från den mellanstatliga koalitionen med höga ambitioner för natur och människor under ledning av Costa Rica, Frankrike och Förenade kungariket. Parlamentet välkomnar kommissionens medlemskap i denna koalition. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt, i enlighet med mål 14 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

o
o   o

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2. (2) EUT C 458, 19.12.2018, s. 9. (3) EUT C 67, 8.2.2022, s. 25. (4) EUT L 164, 25.6.2008, s. 19. (5) EUT L 257, 28.8.2014, s. 135. (6) EUT C 494, 8.12.2021, s. 14. (7) Antagna texter, P9_TA(2022)0135. (8) EUT C 101, 16.3.2018, s. 123. (9) EUT C 337, 20.9.2018, s. 30. (10) EUT C 342, 6.9.2022, s. 66. (11) EUT C 99, 1.3.2022, s. 214. (12) EUT C 99, 1.3.2022, s. 88. (13) UN Climate Action, ”The ocean – the world’s greatest ally against climate change”. (14) ”Marine Biodiversity and Ecosystems Underpin a Healthy Planet and Social Well-Being”, UN Chronicle, nr 1 & 2, volym LIV – Our Ocean, Our World, maj 2017. (15) Internationella valutafonden, ”A strategy to protect whales can limit greenhouse gases and global warming”, december 2019. (16) Europeiska miljöbyrån, ”Ocean governance”, 5 maj 2022. (17) I enlighet med parlamentets resolution av den 3 maj 2022 Mot en hållbar blå ekonomi i EU: fiskeri- och vattenbrukssektorns roll. (18) Se kommissionens rapport om EU:s blå ekonomi 2022 ”EU Blue Economy Report 2022”, 3 maj 2022. (19) Som uttryckts i parlamentets resolution av den 8 juli 2021 om inrättande av skyddade havsområden i Antarktis och bevarande av den biologiska mångfalden i Antarktiska oceanen. (20) Se FN:s miljöprograms samordningsorgan för östra Asien (COBSEA),”Marine Litter and Plastic Pollution”, och den sammanfattande rapporten från FN:s miljöprogram,From pollution to solution: a global assessment of marine litter and plastic pollution, 2021. (21) EUT L 286, 29.10.2008, s. 1. (22) Gemensamt meddelande från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 13 oktober 2021 Ett starkare EU-engagemang för ett fredligt, hållbart och välmående Arktis (JOIN(2021)0027). (23) Parlamentets ståndpunkt i ändringarna antagna den 16 september 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757 för att ta vederbörlig hänsyn till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja (EUT C 385, 22.9.2021, s. 217). (24) EUT L 76, 19.3.2018, s. 3.