Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar (11997D/PRO/02),

–  med beaktande av artikel 67.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), enligt vilken unionen ska utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, som ”ska säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer vid de inre gränserna”,

–  med beaktande av artikel 21.1 i EUF-fördraget, enligt vilken varje unionsmedborgare måste ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

–  med beaktande av artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, bland annat artikel 45 i denna, som föreskriver att varje unionsmedborgare har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier,

–  med beaktande av utkasten till rådets beslut av den 29 september 2010 (14142/10) och den 8 juli 2011 (14142/1/10) om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut av den 7 december 2011 (14302/3/11) om ramen för den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien,

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 juni 2011 om utkastet till rådets beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien(1),

–  med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 9–10 juni 2011, den 22–23 september 2011, den 25–26 oktober 2012, den 7–8 mars 2013 och den 5–6 december 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2011 om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet(2),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 9 december 2011 och den 1 och 2 mars 2012,

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2017/1908 av den 12 oktober 2017 om inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket rörande Informationssystemet för viseringar i Republiken Bulgarien och Rumänien(3),

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2018/934 av den 25 juni 2018 om inledande av tillämpningen av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2021 En strategi för ett fullt fungerande och motståndskraftigt Schengenområde (COM(2021)0277),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (COM(2021)0891),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 maj 2022 Rapport om Schengenläget (COM(2022)0301),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2022/922 av den 9 juni 2022 om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013(5),

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut av den 23 juni 2022 (10624/22) om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Kroatien,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien: avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om situationen i Schengenområdet efter covid-19-utbrottet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om årsrapporten om Schengenområdets funktionssätt(8),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Bulgarien och Rumänien antog Schengenregelverket efter deras anslutning till Europeiska unionen 2007. Bulgarien förklarade sig 2008 redo att påbörja de utvärderingar som genomfördes av arbetsgruppen för utvärdering av Schengen (Schengen Evaluation Working Group SCH‑EVAL), bestående av experter från Schengenmedlemsstaterna. 2007 och 2008 förklarade sig Rumänien redo att påbörja de utvärderingar som genomfördes av SCH-EVAL.

B.  Av experterna från SCH-EVAL och i rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 bekräftades det att Schengenutvärderingen för Bulgarien och Rumänien hade avslutats, och det konstaterades att de två länderna var redo att tillämpa alla bestämmelser i Schengenregelverket. I sitt utkast till beslut av den 8 juli 2011 kontrollerade rådet att de nödvändiga villkoren för tillämpningen av Schengenregelverket hade uppfyllts på alla områden, nämligen uppgiftsskydd, luftgränser, landgränser, polissamarbete, Schengens informationssystem, sjögränser och viseringar. Utöver utmaningen att förvalta Europeiska unionens yttre gränser har slutförandet av Schengenutvärderingen inneburit att båda länderna i grunden omstrukturerat sina gränsövervakningssystem och gjort investeringar i utökad kapacitet för brottsbekämpning. Enligt 2005 års anslutningsakt är ett framgångsrikt slutförande av Schengenutvärderingen den enda förutsättningen för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket, inbegripet avskaffandet av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. Kommissionen och Europaparlamentet har – liksom stats- och regeringscheferna i rådet vid flera tillfällen – konstaterat att Bulgarien och Rumänien är redo att fullständigt tillämpa Schengenregelverket, senast i kommissionens rapport om Schengenläget 2022 och i parlamentets resolution av den 8 juli 2021 om årsrapporten om Schengenområdets funktionssätt.

C.  I utkastet till rådets beslut av den 29 september 2010 föreslog rådet en fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien samt ett avskaffande av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. I sin ståndpunkt av den 8 juni 2011 godkände parlamentet det beslutet och uppmanade rådet att höra parlamentet på nytt om rådet hade för avsikt att väsentligt ändra sitt utkast.

D.  Rådets (rättsliga och inrikes frågor) antagande av beslutet har flera gånger skjutits på framtiden.

E.  Genom rådets beslut av den 12 oktober 2017 beviljades Bulgarien och Rumänien passiv åtkomst till Informationssystemet för viseringar. I utkastet till rådets beslut av den 18 april 2018 föreslog rådet fullständig tillämpning av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i båda dessa medlemsstater.

F.  Varken i 2005 års anslutningsakt eller i Schengenutvärderingsmekanismen föreskrivs det olika tidsramar för avskaffandet av kontroller vid de inre land-, sjö- och luftgränserna. Alla tidigare utvidgningar av Schengenområdet har fastställts i en enda rättsakt.

G.  Rådet har hört parlamentet om utkastet till rådets beslut (10624/22) om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Kroatien. Arbetet med detta utkast till rådets beslut pågår i parlamentet.

H.  Schengenområdet är ett unikt system och ett av Europeiska unionens största framsteg genom att det underlättar fri rörlighet för personer inom Schengenområdet utan kontroller vid de inre gränserna. Detta har möjliggjorts genom en rad olika kompensationsåtgärder, t.ex. inrättandet av Schengens informationssystem (för att stärka informationsutbytet) och skapandet av en utvärderingsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket i medlemsstaterna och främja ömsesidigt förtroende för Schengenområdets funktion.

I.  Alla medlemsstater som tillhör Schengenområdet är skyldiga att efterleva Schengenregelverket, även när det gäller grundläggande rättigheter i enlighet med artikel 4 i kodexen om Schengengränserna(9).

J.  Ett bibehållande av kontrollerna vid de inre gränserna i unionen och ett återinförande av dem inom Schengenområdet får allvarliga konsekvenser för unionsmedborgarnas liv, särskilt för mobila arbetstagare och för alla personer som drar fördel av principen om fri rörlighet inom EU, och urholkar allvarligt deras förtroende för EU-institutionerna och den europeiska integrationen. Detta medför direkta drifts- och investeringskostnader för gränsarbetare och mobila arbetstagare, turister, godstransporter på väg och myndigheter, med förödande effekter på medlemsstaternas ekonomier och den inre marknadens funktion, bland annat en negativ effekt på miljön på grund av det stora antalet långsamgående lastbilar som väntar vid gränsövergångsställena. Bibehållandet av kontrollerna vid de inre gränserna har för Bulgarien och Rumänien framför allt en negativ inverkan på principen om jämlikhet och icke-diskriminering inom EU, samt på exporten och importen till och från båda dessa medlemsstater, och på transporter från och till vissa av Europas största sydliga hamnar för civila fartyg och fraktfartyg, vilket innebär uteblivna vinster och ökade utgifter.

K.  En fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien skulle stärka Schengenområdet och bidra till att säkerställa lika rättigheter för alla medborgare inom det.

1.  Europaparlamentet påminner om att alla nödvändiga villkor för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Rumänien och Bulgarien redan uppfylldes av de båda medlemsstaterna 2011.

2.  Europaparlamentet är bestört över att rådet under de elva åren sedan dess inte har kunnat fatta ett beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien, trots att både kommissionen och parlamentet vid flera tillfällen har efterlyst ett sådant beslut.

3.  Europaparlamentet upprepar sin långvariga ståndpunkt, i enlighet med sin resolution av den 11 december 2018, till stöd för en fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien.

4.  Europaparlamentet gläder sig över att Rumänien och Bulgarien är beredda att frivilligt ta emot ett undersökningsuppdrag, vilket från deras sida utgör ett uttryck för principen om lojalt samarbete och ömsesidigt förtroende, trots att de redan har uppfyllt alla rättsliga krav och det inte finns någon anledning att göra ytterligare utvärderingar.

5.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att anta sitt beslut om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Bulgarien och Rumänien senast i slutet av 2022 och därmed säkerställa att personkontrollerna vid alla inre gränser avskaffas för båda dessa medlemsstater i början av 2023.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 160. (2) EUT C 94 E, 3.4.2013, s. 13. (3) EUT L 269, 19.10.2017, s. 39. (4) EUT L 165, 2.7.2018, s. 37. (5) EUT L 160, 15.6.2022, s. 1. (6) EUT C 388, 13.11.2020, s. 18. (7) EUT C 362, 8.9.2021, s. 77. (8) EUT C 99, 1.3.2022, s. 158. (9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.