Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2021/0223(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0234/2022

Ingivna texter :

A9-0234/2022

Debatter :

PV 17/10/2022 - 14
CRE 17/10/2022 - 14
PV 10/07/2023 - 15
CRE 10/07/2023 - 15

Omröstningar :

PV 19/10/2022 - 7.5
CRE 19/10/2022 - 7.5
Röstförklaringar
PV 11/07/2023 - 8.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2022)0368
P9_TA(2023)0261

Antagna texter
PDF 372kWORD 119k
Onsdagen den 19 oktober 2022 - Strasbourg
Utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen ***I
P9_TA(2022)0368A9-0234/2022

Europaparlamentets ändringar antagna den 19 oktober 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU (COM(2021)0559 – C9-0331/2021 – 2021/0223(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  I Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU43 fastställs en ram för utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Kommissionens meddelande om tillämpningen av det direktivet44 pekar på den ojämna utvecklingen av laddnings- och tankningsinfrastruktur i hela unionen och bristen på driftskompatibilitet och användarvänlighet. Det påpekas att avsaknaden av en tydlig gemensam metod för att fastställa mål och anta åtgärder inom ramen för de nationella handlingsprogram som krävs enligt direktiv 2014/94/EU har lett till en situation där ambitionsnivån för målsättningar och politiska åtgärder varierar kraftigt mellan medlemsstaterna.
 (1)  I Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU43 fastställs en ram för utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Kommissionens meddelande om tillämpningen av det direktivet44 pekar på den ojämna utvecklingen av laddnings- och tankningsinfrastruktur i hela unionen och bristen på driftskompatibilitet och användarvänlighet. Det påpekas att avsaknaden av en tydlig gemensam metod för att fastställa mål och anta åtgärder inom ramen för de nationella handlingsprogram som krävs enligt direktiv 2014/94/EU har lett till en situation där ambitionsnivån för målsättningar och politiska åtgärder varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Detta har i sin tur medfört att ett omfattande och fullständigt nät av infrastruktur för alternativa bränslen i unionen inte har kunnat tillhandahållas.
__________________
 __________________
43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).
 43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).
44 COM(2020)0789.
 44 COM(2020)0789.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/63146 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/124247 fastställs redan utsläppsnormer för koldioxid för nya personbilar och nya lätta nyttofordon samt för vissa tunga fordon. Dessa instrument bör särskilt påskynda användningen av utsläppsfria fordon och därigenom skapa efterfrågan på laddnings- och tankningsinfrastruktur.
 (3)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/63146 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/124247 fastställs redan utsläppsnormer för koldioxid för nya personbilar och nya lätta nyttofordon samt för vissa tunga fordon. Översynen av dessa instrument bör ske i linje med översynen av den nuvarande förordningen för att säkerställa en konsekvent ram för användningen och utbyggnaden av alternativa bränslen för vägtransport och för att särskilt påskynda användningen av utsläppsfria fordon och alternativa bränslen och därigenom skapa efterfrågan på laddnings- och tankningsinfrastruktur.
__________________
 __________________
46 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).
 46 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).
47 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 av den 20 juni 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/956 och rådets direktiv 96/53/EG (EUT L 198, 25.7.2019, s. 202).
 47 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 av den 20 juni 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 595/2009 och (EU) 2018/956 och rådets direktiv 96/53/EG (EUT L 198, 25.7.2019, s. 202).
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Initiativen ReFuelEU Aviation48 och FuelEU Maritime49 bör främja produktion och användning av hållbara alternativa bränslen inom luftfart respektive sjöfart. Kraven på användning av hållbara flygbränslen kan till stor del uppfyllas av den befintliga tankningsinfrastrukturen, men investeringar behövs för elförsörjning till stillastående luftfartyg. I initiativet FuelEU Maritime fastställs krav särskilt för användning av landström som endast kan uppfyllas om landströmsförsörjningen byggs ut i tillräcklig grad i hamnarna i TEN-T-nätet. Dessa initiativ innehåller dock inga bestämmelser om den nödvändiga bränsleinfrastruktur som är en förutsättning för att målen ska kunna uppnås.
 (4)  Initiativen ReFuelEU Aviation48 och FuelEU Maritime49 bör främja produktion och användning av hållbara alternativa bränslen inom luftfart respektive sjöfart. Kraven på användning av hållbara flygbränslen kan till stor del uppfyllas av den befintliga tankningsinfrastrukturen, men investeringar behövs för elförsörjning till stillastående luftfartyg. Dessutom bör medlemsstaterna och kommissionen bedöma det nuvarande läget och den framtida utvecklingen av vätgasmarknaden för luftfarten och tillhandahålla en genomförbarhetsstudie om utbyggnaden av relevant infrastruktur för att driva luftfartyg, inbegripet, i förekommande fall, en plan för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen på flygplatser, särskilt för tankning och laddning av luftfartyg som drivs med vätgas respektive elektricitet. I initiativet FuelEU Maritime fastställs krav särskilt för användning av landström som endast kan uppfyllas om landströmsförsörjningen byggs ut i tillräcklig grad i hamnarna i TEN-T-nätet. Dessa initiativ innehåller dock inga bestämmelser om den nödvändiga bränsleinfrastruktur som är en förutsättning för att målen ska kunna uppnås.
__________________
 __________________
48 COM(2021)0561.
 48 COM(2021)0561.
49 COM(2021)0562.
 49 COM(2021)0562.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Därför bör alla transportsätt behandlas i ett enda instrument som bör ta hänsyn till en rad alternativa bränslen. Användningen av utsläppsfri framdrivningsteknik befinner sig i olika mognadsstadier för olika transportsätt. Framför allt inom vägsektorn sker en snabb ökning av batteridrivna elfordon och laddhybridfordon. Även vägfordon med vätgasbaserade bränsleceller finns tillgängliga på marknaden. Dessutom håller mindre vätgas- och batteridrivna elfartyg och vätgasdrivna bränslecellståg för närvarande på att tas i bruk i olika projekt och i inledande kommersiell drift, och en fullständig kommersiell utbyggnad förväntas under de kommande åren. Luftfarts- och sjöfartssektorerna är däremot fortfarande beroende av flytande och gasformiga bränslen, eftersom utsläppsfria och utsläppssnåla framdrivningslösningar förväntas komma in på marknaden först omkring 2030, och i fråga om luftfartssektorn ännu senare, och full kommersialisering tar också sin tid. Användning av fossila gasformiga eller flytande bränslen är möjlig endast om den tydligt ingår i en färdplan i riktning mot minskade koldioxidutsläpp som är i linje med det långsiktiga målet om klimatneutralitet i unionen, vilket kräver ökad inblandning av eller ersättning med förnybara bränslen, t.ex. biometan, avancerade biobränslen eller förnybara och koldioxidsnåla syntetiska gasformiga och flytande bränslen.
 (5)  Därför bör alla transportsätt behandlas i ett enda instrument som bör ta hänsyn till en rad alternativa bränslen. Användningen av utsläppsfri framdrivningsteknik befinner sig i olika mognadsstadier för olika transportsätt och i de olika medlemsstaterna och regionerna. Framför allt inom vägsektorn sker en snabb ökning av batteridrivna elfordon och laddhybridfordon, och därför behövs mer ambitiösa mål för denna mogna teknik. Även vägfordon med vätgasbaserade bränsleceller finns tillgängliga på marknaden, dock i mindre utsträckning. Dessutom håller mindre vätgas- och batteridrivna elfartyg och vätgasdrivna bränslecellståg för närvarande på att tas i bruk i olika projekt och i inledande kommersiell drift, och en fullständig kommersiell utbyggnad förväntas under de kommande åren. Luftfarts- och sjöfartssektorerna är däremot fortfarande beroende av flytande och gasformiga bränslen, eftersom utsläppsfria och utsläppssnåla framdrivningslösningar förväntas komma in på marknaden först omkring 2030, och i fråga om luftfartssektorn ännu senare, och full kommersialisering tar också sin tid. Unionen bör öka sina ansträngningar för att fasa ut fossila gasformiga eller flytande bränslen och främja förnybara alternativ, och användning av fossila bränslen bör endast vara möjlig om den tydligt ingår i en färdplan i riktning mot minskade koldioxidutsläpp som är i linje med det långsiktiga målet om klimatneutralitet i unionen, vilket kräver ökad inblandning av eller ersättning med förnybara bränslen, t.ex. biometan, avancerade biobränslen eller förnybara och koldioxidsnåla syntetiska gasformiga och flytande bränslen.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Sådana biobränslen och syntetiska bränslen som ersätter diesel, bensin och flygbränsle kan produceras från olika råvaror och användas med mycket högt inblandningsförhållande i fossila bränslen. Tekniskt sett behövs endast smärre anpassningar för att de ska kunna användas tillsammans med nuvarande fordonsteknik. Förnybar metanol kan också användas för inlandssjöfart och närsjöfart. Syntetiska och paraffiniska bränslen kan minska användningen av fossila energikällor för energiförsörjning till transporter. Alla dessa bränslen kan distribueras, lagras och användas med befintlig infrastruktur eller vid behov med infrastruktur av samma slag.
 (6)  För att maximera möjligheterna att minska växthusgasutsläppen kan sådana biobränslen, inbegripet biogas, och syntetiska bränslen som ersätter diesel, bensin och flygbränsle produceras från olika råvaror och användas med mycket högt inblandningsförhållande i fossila bränslen. Detta är särskilt viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser i luftfarts- och sjöfartssektorerna för vilka elektrifieringen kommer att gå långsammare. Tekniskt sett behövs endast smärre anpassningar för att dessa bränslen ska kunna användas tillsammans med nuvarande fordonsteknik. Förnybar metanol kan också användas för inlandssjöfart och närsjöfart. Syntetiska och paraffiniska bränslen kan minska användningen av fossila energikällor för energiförsörjning till transporter. Alla dessa bränslen kan distribueras, lagras och användas med befintlig infrastruktur eller vid behov med infrastruktur av samma slag.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Det är viktigt att iaktta de allmänna principerna för teknikneutralitet och energieffektivitet först bland de tekniker som krävs för att uppnå klimatneutralitet, eftersom en del av den teknik som kommer att behövas inom en överskådlig framtid fortfarande kräver investeringar i forskning och utveckling, samtidigt som marknadskonkurrensen mellan de olika alternativa teknikerna upprätthålls, med vederbörlig hänsyn till överkomlighet och medlemsstaternas olika utgångspunkter.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  LNG kommer sannolikt att spela en fortsatt roll för sjötransporter, där det för närvarande inte finns någon ekonomiskt hållbar utsläppsfri framdrivningsteknik tillgänglig. I meddelandet om strategin för hållbar och smart mobilitet framhålls att havsgående utsläppsfria fartyg kommer att finnas på marknaden senast 2030. Omställningen av flottan bör ske gradvis på grund av fartygens långa livslängd. Utsläppsfri framdrivningsteknik, baserad på t.ex. vätgas och el, för inre vattenvägar, med normalt mindre fartyg och kortare avstånd, bör nå marknaden snabbare än teknik för sjötransporter. LNG förväntas inte längre spela någon betydande roll inom denna sektor. Drivmedel som LNG måste i allt högre grad fasas ut genom att inblandning av eller ersättning med t.ex. flytande biogas (bio-LNG) eller förnybara och koldioxidsnåla syntetiska gasformiga e-bränslen (e-gas). Dessa koldioxidsnåla bränslen kan användas i samma infrastruktur som gasformiga fossila bränslen, vilket möjliggör en gradvis övergång till koldioxidsnåla bränslen.
 (7)  Långvarigt bruk av flytande naturgas (LNG) är inte förenligt med unionens klimatneutralitetsmål. Därför bör LNG inom sjötransporter fasas ut så snart som möjligt och ersättas av mer hållbara alternativ. På kort sikt är det dock sannolikt att det kan bli aktuellt med LNG under en övergångsperiod för sjötransporter, där det för närvarande inte finns någon ekonomiskt hållbar utsläppsfri framdrivningsteknik tillgänglig. I meddelandet om strategin för hållbar och smart mobilitet framhålls att havsgående utsläppsfria fartyg kommer att finnas på marknaden senast 2030, och sådana projekt har redan inletts. Ytterligare utveckling i detta avseende bör främjas, och på vederbörligt sätt övervakas och rapporteras. Omställningen av flottan bör ske gradvis på grund av fartygens långa livslängd. Med tanke på att det kan bli aktuellt med LNG under en övergångsperiod bör infrastruktur för bunkring av LNG i hamnar göras tillgänglig på grundval av efterfrågan, särskilt när det gäller nya offentliga investeringar. Utsläppsfri framdrivningsteknik, baserad på t.ex. vätgas och el, för inre vattenvägar, med normalt mindre fartyg och kortare avstånd, håller på att bli mogen teknik och bör nå marknaden snabbare än teknik för sjötransporter och skulle kunna spela en viktig roll för sjöfarten när det gäller att skapa mer omfattande åtgärder för utsläppsfri framdrivningsteknik. LNG förväntas inte längre spela någon betydande roll inom denna sektor. Drivmedel som LNG måste i allt högre grad fasas ut genom att inblandning av eller ersättning med t.ex. flytande biogas (bio-LNG) eller förnybara och koldioxidsnåla syntetiska gasformiga e-bränslen (e-gas). Dessa koldioxidsnåla bränslen kan användas i samma infrastruktur som gasformiga fossila bränslen, vilket möjliggör en gradvis övergång till koldioxidsnåla bränslen.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Utbyggnaden av laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och som är avsedd för lätta elfordon har varit ojämn i unionen. En fortsatt ojämn fördelning skulle äventyra användningen av sådana fordon och begränsa samfärdseln i hela unionen. Fortsatta skillnader i politiska ambitioner och strategier på nationell nivå kommer inte att skapa den långsiktiga säkerhet som krävs för betydande marknadsinvesteringar. Obligatoriska minimimål på nationell nivå för medlemsstaterna bör därför ge politiska riktlinjer och komplettera de nationella handlingsprogrammen. Denna strategi bör kombinera nationella fordonsparksbaserade mål med avståndsbaserade mål för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Nationella fordonsparksbaserade mål bör säkerställa att fordonens användning i respektive medlemsstat matchas med utbyggnaden av tillräcklig laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten. Avståndsbaserade mål för TEN-T-nätet bör säkerställa full täckning av elektriska laddningspunkter längs unionens viktigaste vägnät och därigenom säkerställa enkla och smidiga resor i hela unionen.
 (9)  Utbyggnaden av laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och som är avsedd för lätta elfordon har varit ojämn i unionen och mellan olika regioner. En fortsatt ojämn fördelning skulle äventyra användningen av sådana fordon och begränsa samfärdseln i hela unionen. Fortsatta skillnader i politiska ambitioner och strategier på nationell nivå kommer att hindra den välbehövliga hållbara omställningen av transportsektorn och inte bidra till att skapa den långsiktiga säkerhet som krävs för betydande marknadsinvesteringar. Obligatoriska minimimål på nationell nivå för medlemsstaterna bör därför ge politiska riktlinjer och komplettera de nationella handlingsprogrammen. Denna strategi bör kombinera nationella fordonsparksbaserade mål med avståndsbaserade mål för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Nationella fordonsparksbaserade mål bör säkerställa att fordonens användning i respektive medlemsstat matchas med utbyggnaden av tillräcklig laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten, särskilt i geografiska områden där ägare av lätta motorfordon är mindre benägna att äga privata parkeringsplatser. Dessutom behöver man ägna särskild uppmärksamhet åt och tillämpa en högre nationell utbyggnadstakt för centrum som har en relativt sett högre befolkningstäthet och där elfordon har en större marknadsandel. När andelen elfordon väl har nått en viss användningskvot i den specifika medlemsstaten bör marknaden kunna reglera sig själv. Avståndsbaserade mål för TEN-T-nätet bör säkerställa full täckning av elektriska laddningspunkter längs unionens viktigaste vägnät och därigenom säkerställa enkla och smidiga resor i hela unionen, även i och till unionens yttersta randområden och öar, såvida inte kostnaderna är oproportionerliga i förhållande till fördelarna. I dessa fall får medlemsstaterna göra undantag eller överväga att utveckla infrastruktur utanför nätet. Utvecklingen av ett sådant infrastrukturnät skulle underlätta tillgängligheten och samfärdseln för alla regioner i unionen, inklusive de yttersta randområdena och andra avlägsna områden eller landsbygdsområden, vilket skulle stärka den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen mellan dem.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Nationella fordonsparksbaserade mål bör fastställas på grundval av det totala antalet registrerade elfordon i den aktuella medlemsstaten enligt en gemensam metod som tar hänsyn till den tekniska utvecklingen, återspeglad i t.ex. elfordonens ökade räckvidd eller det ökade inslaget på marknaden av snabbladdningspunkter som kan ladda ett större antal fordon per laddningspunkt än en normal laddningspunkt. Metoden måste också ta hänsyn till de olika laddningsmönstren för batteridrivna elfordon och laddhybridfordon. En metod som fastställer normer för nationella fordonsparksbaserade mål i fråga om maximal uteffekt för den laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten bör ge möjlighet till flexibilitet så att olika laddningsteknik kan användas i olika medlemsstater.
 (10)  Nationella fordonsparksbaserade mål bör fastställas på grundval av andelen registrerade elfordon i den aktuella medlemsstatens totala fordonspark enligt en gemensam metod som tar hänsyn till den tekniska utvecklingen, återspeglad i t.ex. elfordonens ökade räckvidd eller det ökade inslaget på marknaden av snabbladdningspunkter som kan ladda ett större antal fordon per laddningspunkt än en normal laddningspunkt. Metoden måste också ta hänsyn till de olika laddningsmönstren för batteridrivna elfordon och laddhybridfordon samt till befolkningen och marknadsandelen för elfordon. En metod som fastställer normer för nationella fordonsparksbaserade mål i fråga om maximal uteffekt för den laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten bör ge möjlighet till flexibilitet så att olika laddningsteknik kan användas i olika medlemsstater. Dessutom bör kommissionen bedöma hur fordon med integrerade solpaneler kan påverka utbyggnaden av laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och, om så är lämpligt, eventuella därav följande anpassningar av målen för utbyggnaden av laddningsinfrastruktur i denna förordning.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Införandet i medlemsstaterna bör säkerställa installation av ett tillräckligt antal laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, särskilt vid knutpunkter för kollektivtrafik, t.ex. hamnterminaler för passagerare, flygplatser eller järnvägsstationer. Ett tillräckligt antal snabba laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för lätta motorfordon bör också byggas ut för att öka konsumenternas bekvämlighet, särskilt inom TEN-T-nätet för att säkerställa fullständig gränsöverskridande samfärdsel och möjliggöra trafik med elfordon i hela unionen.
 (11)  Införandet i medlemsstaterna bör säkerställa installation av ett tillräckligt antal fasta, fristående eller mobila laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, på ett sätt som främjar territoriell balans och multimodala resor, undviker regionala skillnader och säkerställer att inget territorium lämnas utanför. Utbyggnaden är särskilt viktig i bostadsområden som saknar parkeringsplatser utanför gatan och där fordon vanligtvis parkeras under längre perioder, inbegripet parkeringsplatser för taxibilar och vid knutpunkter för kollektivtrafik, t.ex. hamnterminaler för passagerare, flygplatser eller järnvägsstationer. Ett tillräckligt antal snabba laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för lätta motorfordon bör också byggas ut för att öka konsumenternas bekvämlighet, särskilt inom TEN-T-nätet för att säkerställa fullständig gränsöverskridande samfärdsel och möjliggöra trafik med elfordon i hela unionen.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)  Utbyggnaden av laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten bör främst göras med hjälp av privata marknadsinvesteringar. Medlemsstaterna bör dock, fram till dess att en konkurrensutsatt marknad har etablerats, stödja utbyggnaden av infrastruktur i de fall då marknadsförhållandena kräver offentligt stöd, förutsatt att ett sådant offentligt stöd är helt förenligt med reglerna för statligt stöd. I förekommande fall bör medlemsstaterna ta hänsyn till att efterfrågan på ett lämpligt antal laddningspunkter i vissa delar av deras territorium kan variera under året, såsom det gör på många turistdestinationer. I sådana fall skulle möjligheten att bygga ut en tillfällig mobil laddningsinfrastruktur utanför nätet kunna erbjuda ytterligare flexibilitet och underlätta uppfyllandet av säsongsbetonad efterfrågan utan krav på installation av fast infrastruktur.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 11b (nytt)
(11b)  Kommissionen borde vid behov se över de mål som fastställs i denna förordning när det gäller elinfrastruktur för laddning avsedd för lätta motorfordon respektive tunga fordon för att säkerställa att de är kompatibla med kraven i unionsförordningarna om normer för koldioxidutsläpp från lätta motorfordon respektive tunga fordon.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 11c (nytt)
(11c)  Kommissionen bör se över behovet av att inkludera krav på laddningsinfrastruktur för att betjäna eldrivna cyklar och fordon i kategori L, såsom eldrivna elcyklar och elmopeder, i synnerhet möjligheten att utrusta laddningsinfrastruktur med ett vanligt eluttag som gör det möjligt att enkelt ladda sådana fordon, eftersom de utgör ett transportsätt som kan bidra till att ytterligare minska koldioxidutsläppen och luftföroreningarna.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Eldrivna tunga fordon behöver en markant annorlunda laddningsinfrastruktur än lätta motorfordon. Infrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och avsedd för eldrivna tunga fordon finns dock för närvarande nästan ingenstans i unionen. En kombinerad strategi med avståndsbaserade mål längs TEN-T-nätet, infrastrukturmål för laddning över natten och mål för urbana knutpunkter bör säkerställa att hela unionen får en tillräckligt god täckning i fråga om infrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och avsedd för eldrivna tunga fordon, som stöd till den förväntade ökningen av batteridrivna tunga elfordon på marknaden.
 (13)  Eldrivna tunga fordon behöver en markant annorlunda laddningsinfrastruktur än lätta motorfordon. Infrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och avsedd för eldrivna tunga fordon finns dock för närvarande nästan ingenstans i unionen, och infrastrukturen behöver därför byggas ut i snabbare takt. En kombinerad strategi med avståndsbaserade mål längs TEN-T-nätet, infrastrukturmål för laddning över natten och mål för urbana knutpunkter bör säkerställa att hela unionen får en tillräckligt god täckning i fråga om infrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och avsedd för eldrivna tunga fordon, som proaktivt stöd till utvecklingen av marknadsandelar för batteridrivna tunga elfordon.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Därför behövs en inledande offentlig investering i infrastruktur för tunga elfordon, samtidigt som all ytterligare infrastrukturutveckling utöver den som fastställs genom denna förordning bör vara villkorad av utvecklingen av marknadsandelen i hela unionen, på nationell och regional nivå samt av relevanta trafikuppgifter.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Nya standarder för laddningsinfrastruktur för tunga fordon håller för närvarande på att utarbetas. Det är tekniskt möjligt att säkerställa de fysiska anslutningarnas och kommunikationsprotokollens uppgraderbarhet, så att enskilda laddningsstationer och laddningspunkter kan uppgraderas till en ny standard i ett senare skede. Av den anledningen bör kommissionen överväga att höja den individuella uteffekten hos laddningsstationer i laddningspooler så snart som de nya gemensamma tekniska specifikationerna finns att tillgå.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Laddnings- eller tankningspunkter som är tillgängliga för omfattar t.ex. privatägda laddnings- eller tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och som är placerade på offentlig eller privat mark, i form av t.ex. allmänna parkeringsplatser eller parkeringsplatser vid köpcentrum. En laddnings- eller tankningspunkt som är placerad på privat mark och som är tillgänglig för allmänheten bör anses vara tillgänglig för allmänheten även när tillträdet är begränsat till en viss allmän användargrupp, t.ex. kunder. Laddnings- eller tankningspunkter för bildelningssystem bör anses vara tillgängliga för allmänheten endast om de uttryckligen ger tredjepartsanvändare tillträde. Laddnings- eller tankningspunkter som är placerade på privat mark och till vilka tillträdet är begränsat till en begränsad, bestämd personkrets, t.ex. parkeringsplatser i kontorsbyggnader som endast anställda eller behöriga personer har tillträde till, bör inte anses vara laddnings- eller tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten.
 (17)  Laddnings- eller tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten omfattar t.ex. privatägda laddnings- eller tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och som är placerade på offentlig eller privat mark, i form av t.ex. allmänna parkeringsplatser eller parkeringsplatser vid köpcentrum. På sådana platser, där parkeringar har mer än 30 parkeringsplatser, bör medlemsstaterna säkerställa att ett tillräckligt antal laddnings- eller tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten byggs ut. En laddnings- eller tankningspunkt som är placerad på privat mark och som är tillgänglig för allmänheten bör anses vara tillgänglig för allmänheten även när tillträdet är begränsat till en viss allmän användargrupp, t.ex. kunder. Laddnings- eller tankningspunkter för bildelningssystem bör anses vara tillgängliga för allmänheten endast om de uttryckligen ger tredjepartsanvändare tillträde. Laddnings- eller tankningspunkter som är placerade på privat mark och till vilka tillträdet är begränsat till en begränsad, bestämd personkrets, t.ex. parkeringsplatser i kontorsbyggnader som endast anställda eller behöriga personer har tillträde till, bör inte anses vara laddnings- eller tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  För att undvika att oavsiktliga konsekvenser av denna förordning avskräcker från utbyggnaden av laddningsinfrastruktur för avgränsade fordonsparker, såsom kollektivtrafik, kan laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten och som delvis är avsedda för kollektivtrafikfordon räknas in i de relevanta mål som fastställs i denna förordning. Laddningspunkter för bildelningssystem bör anses vara tillgängliga för allmänheten endast om de uttryckligen ger tredjepartsanvändare tillträde.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)  I syfte att öka konsumenternas bekvämlighet bör medlemsstaterna uppmuntra ansvariga för laddnings- eller tankstationer som är tillgängliga för allmänheten att säkerställa att öppettiderna och drifttiden för deras tjänster fullt ut tillgodoser slutanvändarnas behov.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  System med smarta mätare enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/94452 gör det möjligt att generera data i realtid för att säkerställa elnätets stabilitet och ge stimulans så att laddningstjänster används på ett rationellt sätt. Genom att tillhandahålla energimätning i realtid och korrekt och öppen information om kostnaden uppmuntrar de, tillsammans med smarta laddningspunkter, till laddning vid tidpunkter med låg allmän efterfrågan på el och låga energipriser. Användningen av smarta mätarsystem i kombination med smarta laddningspunkter kan optimera laddningen, vilket gynnar både elsystemet och slutanvändaren. Medlemsstaterna bör uppmuntra användningen av smarta mätarsystem för laddning av elfordon vid laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten, om det är tekniskt genomförbart och ekonomiskt rimligt, och säkerställa att dessa system uppfyller de krav som fastställs i artikel 20 i direktiv (EU) 2019/944.
 (20)  System med smarta mätare enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/94452 gör det möjligt att generera data i realtid för att säkerställa elnätets stabilitet och ge stimulans så att laddningstjänster används på ett rationellt sätt. Genom att tillhandahålla energimätning i realtid och korrekt och öppen information om kostnaden uppmuntrar de, tillsammans med smarta laddningspunkter, till laddning vid tidpunkter med låg allmän efterfrågan på el och låga energipriser. Användningen av smarta mätarsystem i kombination med smarta laddningspunkter kan optimera laddningen, vilket gynnar både elsystemet och slutanvändaren. Medlemsstaterna bör uppmuntra användningen av smarta mätarsystem för laddning av elfordon vid laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten, om det är tekniskt genomförbart, och säkerställa att dessa system uppfyller de krav som fastställs i artikel 20 i direktiv (EU) 2019/944.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Det ökande antalet elfordon på väg och järnväg och till sjöss, och inom andra transportsätt, kommer att kräva att laddningen optimeras och styrs ett sätt som inte orsakar överbelastning och som drar full nytta av tillgången på förnybar el och låga elpriser i systemet. Smart laddning kan särskilt underlätta integreringen av elfordon i elsystemet, eftersom den möjliggör efterfrågeflexibilitet genom aggregering och prisstyrning. Systemintegration kan underlättas ytterligare genom dubbelriktad laddning (V2G, Vehicle-to-Grid). Alla normala laddningspunkter där fordon vanligen är parkerade under en längre period bör därför stödja smart laddning.
 (21)  Det ökande antalet elfordon på väg och järnväg och till sjöss, och inom andra transportsätt, kommer att kräva att laddningen optimeras och styrs ett sätt som inte orsakar överbelastning och som drar full nytta av tillgången på förnybar el och låga elpriser i systemet. Smarta laddningspunkter och laddningspunkter utan anslutning till elnätet kan särskilt underlätta integreringen av elfordon i elsystemet och minska elfordons inverkan på eldistributionsnätet, eftersom den möjliggör efterfrågeflexibilitet genom aggregering och prisstyrning. Systemintegration kan underlättas ytterligare genom dubbelriktad laddning (V2G, Vehicle-to-Grid). Alla laddningspunkter bör därför stödja smart laddning.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)   Dubbelriktad laddning med såväl privat infrastruktur som infrastruktur som är tillgänglig för allmänheten skulle kunna uppmuntra människor att köpa elfordon, eftersom de då kan användas för både mobilitet och energilagring. Lagstiftningsmässiga hinder såsom dubbelbeskattning bör därför förhindras för att ytterligare utveckla affärsnyttan för dubbelriktad laddning och ett tillräckligt antal privata och allmänt tillgängliga laddningsstationer bör göras tillgängliga för smart och dubbelriktad laddning.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 21b (nytt)
(21b)  För att säkerställa att den snabba omställningen till e-mobilitet sker på ett hållbart sätt bör unionen inta en global ledarroll för hållbarhet när det gäller produkter, teknik, tjänster och innovationer, särskilt för en cirkulär, socialt rättvis, miljömässigt ansvarsfull och hållbar batterivärdekedja, inbegripet anställningstrygghet och hållbarhet i omställningen till en utsläppsfri och utsläppssnål sektor för vägtransport, sjöfart och luftfart.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Utvecklingen av infrastrukturen för elfordon, samspelet mellan denna infrastruktur och elsystemet samt de rättigheter och skyldigheter som tilldelats de olika aktörerna på e-mobilitetsmarknaden måste vara förenliga med de principer som fastställs i direktiv (EU) 2019/944. I detta avseende bör systemansvariga för distributionssystem samarbeta på ett icke-diskriminerande sätt med alla personer som inrättar eller ansvarar för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, och medlemsstaterna bör säkerställa att elförsörjning till en laddningspunkt kan omfattas av ett avtal med en annan leverantör än den som levererar el till det hushåll eller de lokaler där laddningspunkten är belägen. Tillgången för unionens elleverantörer till laddningspunkter bör inte påverka undantag enligt artikel 66 i direktiv (EU) 2019/944.
 (22)  Utvecklingen av infrastrukturen inom och utanför nätet för elfordon, samspelet mellan denna infrastruktur och elsystemet samt de rättigheter och skyldigheter som tilldelats de olika aktörerna på e-mobilitetsmarknaden måste vara förenliga med de principer som fastställs i direktiv (EU) 2019/944. I detta avseende bör systemansvariga för distributionssystem samarbeta på ett icke-diskriminerande sätt med alla personer som inrättar eller ansvarar för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, och medlemsstaterna bör säkerställa att elförsörjning till en laddningspunkt kan omfattas av ett avtal med en annan leverantör än den som levererar el till det hushåll eller de lokaler där laddningspunkten är belägen. Tillgången för unionens elleverantörer till laddningspunkter bör inte påverka undantag enligt artikel 66 i direktiv (EU) 2019/944.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Inrättandet och driften av laddningspunkter för elfordon bör utvecklas på en konkurrensutsatt marknad med fritt tillträde för alla parter som är intresserade av att starta eller ansvara för laddningsinfrastruktur. Med tanke på de begränsade alternativen för placering längs motorvägarna är befintliga motorvägskoncessioner, t.ex. för konventionella tankstationer eller rastplatser ett särskilt bekymmer eftersom de kan gälla mycket långa tidsperioder och ibland till och med helt saknar ett angivet slutdatum. Medlemsstaterna bör, i den mån det är möjligt och i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU53, sträva efter att på ett konkurrensbaserat sätt tilldela nya koncessioner, särskilt för laddningsstationer på eller i anslutning till befintliga rastplatser vid motorvägar, i syfte att begränsa utbyggnadskostnaderna och skapa möjligheter för nya marknadsaktörer.
 (23)  Inrättandet och driften av laddningspunkter för elfordon bör utvecklas på en konkurrensutsatt marknad med fritt tillträde för alla parter som är intresserade av att starta eller ansvara för laddningsinfrastruktur. Medlemsstaterna bör därför förhindra uppkomst av dominerande ansvariga för laddningsinfrastruktur under utvecklingsskedet av infrastrukturen. Regionala och lokala myndigheter stöder detta mål genom att utse områden för konkurrerande ansvariga. Med tanke på de begränsade alternativen för placering för laddningsansvariga längs motorvägarna är befintliga motorvägskoncessioner, t.ex. för konventionella tankstationer eller rastplatser ett särskilt bekymmer eftersom de kan gälla mycket långa tidsperioder och ibland till och med helt saknar ett angivet slutdatum. Medlemsstaterna bör, i den mån det är möjligt och i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU, sträva efter att på ett konkurrensbaserat sätt tilldela nya koncessioner, särskilt för laddningsstationer på eller i anslutning till befintliga rastplatser vid motorvägar, i syfte att förhindra inkräktande på grönområden och begränsa utbyggnadskostnaderna och skapa möjligheter för nya marknadsaktörer. Möjligheten att etablera laddningspunkter från konkurrerande ansvariga på en och samma rastplats kan också övervägas.
__________________
 __________________
53 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
 53 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Det finns ett mängd olika finansieringskällor tillgängliga för medlemsstaterna för att stödja utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen, särskilt den facilitet för återhämtning och resiliens som inrättades genom förordning (EU) 2021/2411a, kommissionens tekniska stödinstrument som inrättades genom förordning (EU) 2021/2401b, Fonden för ett sammanlänkat Europa som inrättades genom förordning (EU) 2021/11531c, och partnerskap och delegationer inom Horisont Europa, särskilt den föreslagna delegationen för klimatneutrala och smarta städer, med målet att göra 100 städer klimatneutrala senast 2030. Dessutom är Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, som inrättades genom förordning (EU) 2021/10581d, tillgängliga för att stödja investeringar i forskning, innovation och utbyggnad, särskilt i mindre utvecklade medlemsstater och regioner, och programmet Invest EU, genom politikområdet hållbar infrastruktur, kan främja framtidssäkrade investeringar i hela Europeiska unionen, bidra till att mobilisera privata investeringar och tillhandahålla rådgivningstjänster till initiativtagare till projekt och aktörer som arbetar med hållbar infrastruktur och mobila tillgångar. Under de senaste åren har EIB-gruppen också ökat sitt stöd för att påskynda nyare teknik såsom e-mobilitet och digitalisering inom ramen för initiativet för rena transportsystem och EIB förväntas fortsätta att tillhandahålla en rad finansieringsstrukturer för att bidra till att påskynda genomförandet. Medlemsstaterna bör utnyttja dessa finansieringsmöjligheter, särskilt för att stödja kollektivtrafik och aktiva transportlösningar samt finansiera åtgärder för att stödja medborgare i energi- och mobilitetsfattigdom.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1).
1c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (EUT L 249, 14.7.2021, s. 38).
1d Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 60).
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Pristransparens är avgörande för att säkerställa smidig och enkel laddning och tankning. Användare av fordon som drivs med alternativa bränslen bör få korrekt prisinformation innan laddnings- eller tankningstjänsten används. Priset bör meddelas på ett tydligt strukturerat sätt så att slutanvändarna kan identifiera de olika kostnadskomponenterna.
 (24)  Pristransparens och överkomlighet är avgörande för att säkerställa smidig och enkel laddning och tankning. Användare av fordon som drivs med alternativa bränslen bör få korrekt prisinformation innan laddnings- eller tankningstjänsten används. Priset bör meddelas på ett tydligt strukturerat sätt genom att i förekommande fall visa priset per kWh eller per kg så att slutanvändarna kan se och planera för den totala faktiska kostnaden för laddningen eller tankningen.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 24a (nytt)
(24a)  Användningen av batteridrivna elfordon och vätgasfordon kommer att leda till en betydande förändring av laddningsmönstren, vilket gör information om tillgången till elektriska laddningspunkter och tankstationer nödvändig för ett smidigt resande inom EU. För att optimera effektiviteten i både färdplanering och laddning eller tankning bör förarna få omfattande information om tillgången till specifika laddnings- och tankningspunkter och förväntade väntetider. Medlemsstaterna bör därför uppmuntra operatörerna att erbjuda slutanvändare informationssystem. Sådana system bör vara exakta och användarvänliga och kunna användas på medlemsstatens officiella språk och på engelska.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Nya tjänster uppstår, särskilt till stöd för användningen av elfordon. Enheter som erbjuder sådana tjänster, t.ex. leverantörer av mobilitetstjänster, bör kunna driva sin verksamhet på rättvisa marknadsvillkor. Framför allt bör ansvariga för laddningspunkter inte ge någon av dessa tjänsteleverantörer omotiverad förmånsbehandling, t.ex. genom omotiverad prisdifferentiering som kan hämma konkurrensen och i slutändan leda till högre priser för konsumenterna. Kommissionen bör övervaka utvecklingen av laddningsmarknaden. Vid översynen av förordningen kommer kommissionen att vidta åtgärder när marknadsutvecklingen så kräver, t.ex. begränsningar av tjänster för slutanvändare eller affärsmetoder som kan begränsa konkurrensen.
 (25)  Nya tjänster uppstår, särskilt till stöd för användningen av elfordon. Enheter som erbjuder sådana tjänster, t.ex. leverantörer av mobilitetstjänster, bör kunna driva sin verksamhet på rättvisa marknadsvillkor. Framför allt bör ansvariga för laddningspunkter inte ge någon av dessa tjänsteleverantörer omotiverad förmånsbehandling, t.ex. genom omotiverad prisdifferentiering som kan hämma konkurrensen och i slutändan leda till högre priser för konsumenterna. De nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen bör övervaka utvecklingen av laddningsmarknaden. Senast vid översynen av förordningen kommer kommissionen att vidta åtgärder när marknadsutvecklingen så kräver, t.ex. begränsningar av tjänster för slutanvändare eller affärsmetoder som kan begränsa konkurrensen.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Vätgasdrivna motorfordon har för närvarande en mycket liten andel av marknaden. Det är dock viktigt att bygga upp en tillräcklig tankningsinfrastruktur för vätgas för att möjliggöra en storskalig användning av vätgasdrivna motorfordon i enlighet med kommissionens vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa54. För närvarande finns installerade tankningspunkter för vätgas endast i ett fåtal medlemsstater och de är i stort sett olämpliga för tunga fordon, vilket omöjliggör trafik med vätgasfordon i hela unionen. Obligatoriska utbyggnadsmål för tankningspunkter för vätgas som är tillgängliga för allmänheten bör säkerställa att ett tillräckligt tätt nät av tankningspunkter för vätgas byggs ut i hela TEN-T:s stomnät för att möjliggöra smidiga resor med vätgasdrivna lätta motorfordon och tunga fordon i hela unionen.
 (26)  Vätgasdrivna motorfordon har för närvarande en mycket liten andel av marknaden. Det är dock viktigt att bygga upp en tillräcklig tankningsinfrastruktur för vätgas för att möjliggöra en storskalig användning av vätgasdrivna motorfordon i enlighet med kommissionens vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa54. För närvarande finns installerade tankningspunkter för vätgas endast i ett fåtal medlemsstater och de är i stort sett olämpliga för tunga fordon, vilket omöjliggör trafik med vätgasfordon i hela unionen. Obligatoriska utbyggnadsmål för tankningspunkter för vätgas som är tillgängliga för allmänheten bör säkerställa att ett tillräckligt tätt nät av tankningspunkter för vätgas byggs ut i hela TEN-T:s stomnät för att möjliggöra smidiga resor med vätgasdrivna lätta motorfordon, tunga fordon och långväga kollektivtrafik i hela unionen.
__________________
 __________________
54 COM(2020)0301.
 54 COM(2020)0301.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Vätgasdrivna fordon bör kunna tankas vid eller nära destinationen, som vanligtvis är belägen i ett stadsområde. För att säkerställa att destinationstankning som är tillgänglig för allmänheten möjliggörs åtminstone i de större stadsområdena bör alla urbana knutpunkter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/201355 tillhandahålla sådana tankningsstationer. Inom de urbana knutpunkterna bör de offentliga myndigheterna överväga att bygga ut stationerna inom multimodala transportcentrum, eftersom de inte bara är den typiska destinationen för tunga fordon utan även kan användas för vätgasförsörjning till andra transportsätt, t.ex. järnväg och inlandssjöfart.
 (27)  Vätgasdrivna fordon bör kunna tankas vid eller nära destinationen, som vanligtvis är belägen i ett stadsområde. För att säkerställa att destinationstankning som är tillgänglig för allmänheten möjliggörs åtminstone i de större stadsområdena bör alla urbana knutpunkter enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/201355 tillhandahålla sådana tankningsstationer. Inom de urbana knutpunkterna bör de offentliga myndigheterna överväga att bygga ut stationerna inom multimodala transportcentrum, eftersom de inte bara är den typiska destinationen för tunga fordon utan även kan användas för vätgasförsörjning till andra transportsätt, t.ex. järnväg, inlandssjöfart och långväga kollektivtrafik.
__________________
 __________________
55 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
 55 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  I ett tidigt skede av marknadsuppbyggnaden råder det fortfarande viss osäkerhet om vilken typ av fordon som kommer att släppas ut på marknaden och vilken typ av teknik som kommer att användas i stor utsträckning. Såsom anges i kommissionens meddelande En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa56 identifierades det tunga fordonssegmentet som det mest sannolika segmentet för en tidig och utbredd användning av vätgasfordon. Därför bör infrastrukturen för tankning av vätgas preliminärt inriktas mot det segmentet, samtidigt som tankning av lätta motorfordon bör tillåtas på tankningsstationer för vätgas som är tillgängliga för allmänheten. För att säkerställa driftskompatibilitet bör alla vätgasstationer som är tillgängliga för allmänheten åtminstone tillhandahålla vätgas med tryck på 700bar. Utbyggnaden av infrastruktur bör också ta hänsyn till framväxten av ny teknik, t.ex. för flytande väte, som möjliggör större räckvidd för tunga fordon och är det teknikalternativ som vissa fordonstillverkare satsar på. Därför bör ett mindre antal tankningsstationer även tillhandahålla flytande väte, utöver vätgas med tryck på 700 bar.
 (28)  I ett tidigt skede av marknadsuppbyggnaden råder det fortfarande osäkerhet om vilken typ av fordon som kommer att släppas ut på marknaden och vilken typ av teknik som kommer att användas i stor utsträckning. Såsom anges i kommissionens meddelande En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa56 identifierades det tunga fordonssegmentet som det mest sannolika segmentet för en tidig och utbredd användning av vätgasfordon. Därför bör infrastrukturen för tankning av vätgas preliminärt inriktas mot det segmentet, samtidigt som tankning av lätta motorfordon bör tillåtas på tankningsstationer för vätgas som är tillgängliga för allmänheten. För att säkerställa driftskompatibilitet bör alla vätgasstationer som är tillgängliga för allmänheten åtminstone tillhandahålla vätgas med tryck på 700bar. Utbyggnaden av infrastruktur bör också ta hänsyn till framväxten av ny teknik, t.ex. för flytande väte, som möjliggör större räckvidd för tunga fordon och är det teknikalternativ som vissa fordonstillverkare satsar på. Därför bör ett mindre antal tankningsstationer även tillhandahålla flytande väte, utöver vätgas med tryck på 700 bar.
__________________
 __________________
56 COM(2020)301.
 56 COM(2020)0301.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 28a (nytt)
(28a)  Det är viktigt att stödja en effektiv utbyggnad i medlemsstaterna av den infrastruktur för tankning av vätgas som planeras. Detta kommer att kräva samordning mellan alla berörda parter, däribland europeiska, nationella och regionala institutioner, arbetstagarorganisationer och branschen. Initiativ som det gemensamma företaget för förnybar vätgas, som bildades genom rådets förordning (EU) 2021/2085, bör också användas för att underlätta och utnyttja privat finansiering så att den når de relevanta mål som fastställs i denna förordning.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Användare av fordon som drivs med alternativa bränslen bör enkelt och bekvämt kunna betala vid alla laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, utan att behöva ingå avtal med den ansvarige för laddnings- eller tankningspunkten eller med en leverantör av mobilitetstjänster. För engångsladdning eller engångstankning bör därför alla laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten godta betalningsinstrument som används i stor utsträckning i unionen, och särskilt elektroniska betalningar via terminaler och enheter som används för betaltjänster. Denna metod för engångsbetalning bör alltid vara tillgänglig för konsumenterna, även när avtalsbaserade betalningar erbjuds vid laddnings- eller tankningspunkten.
 (30)  Användare av fordon som drivs med alternativa bränslen bör enkelt och bekvämt kunna betala vid alla laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, utan att behöva ingå avtal med den ansvarige för laddnings- eller tankningspunkten eller med en leverantör av mobilitetstjänster. För engångsladdning eller engångstankning bör därför alla laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten godta elektroniska kortbetalningar eller enheter med kontaktlös funktion som åtminstone kan läsa betalkort, och om möjligt även ytterligare betalningsinstrument som används i stor utsträckning i unionen. Denna metod för engångsbetalning bör alltid vara tillgänglig för konsumenterna, även när avtalsbaserade betalningar erbjuds vid laddnings- eller tankningspunkten. För att garantera konsumentvänliga och smidiga betalningar vid laddnings- och tankstationer bör kommissionen uppmuntras att ändra direktiv (EU) 2015/2366 för att garantera att kontaktfri kortbetalning är möjlig vid laddnings- och tankstationer.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 30a (nytt)
(30a)  För att säkerställa att laddningsinfrastrukturen används effektivt och ökar tillförlitligheten och konsumenternas förtroende för e-mobilitet är det viktigt att se till att laddningsstationer för allmänheten finns tillgängliga för alla användare, oavsett bilmärke, på ett användarvänligt och icke-diskriminerande sätt.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Transportinfrastrukturen bör möjliggöra smidig mobilitet och tillgänglighet för alla användare, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre personer. I princip bör placeringen av alla laddnings- och tankningsstationer samt laddnings- och tankningsstationerna i sig utformas på ett sådant sätt att de kan användas av så stor del av allmänheten som möjligt, särskilt av äldre personer, personer med nedsatt rörlighet och personer med funktionsnedsättning. Detta bör t.ex. omfatta tillhandahållande av tillräckligt med utrymme runt parkeringsplatsen, säkerställande av att laddningsstationen inte installeras på en upphöjd yta med en trottoarkant, säkerställande av att laddningsstationens knappar eller skärm är på en lämplig höjd och att laddnings- och tankningskablarnas vikt är sådan att personer med begränsad styrka lätt kan hantera dem. Dessutom bör användargränssnittet för de berörda laddningsstationerna vara tillgängligt. I detta avseende bör tillgänglighetskraven i bilagorna I och III till direktiv (EU) 2019/88257 vara tillämpliga på laddnings- och tankningsinfrastruktur.
 (31)  Transportinfrastrukturen bör möjliggöra smidig mobilitet och tillgänglighet för alla användare, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Placeringen av alla laddnings- och tankningsstationer samt laddnings- och tankningsstationerna i sig bör utformas på ett sådant sätt att de kan vara tillgängliga och användarvänliga för hela allmänheten, särskilt av äldre personer, personer med nedsatt rörlighet och personer med funktionsnedsättning. Detta bör t.ex. omfatta tillhandahållande av tillräckligt med utrymme runt parkeringsplatsen, säkerställande av att laddningsstationen inte installeras på en upphöjd yta med en trottoarkant, säkerställande av att laddningsstationens knappar eller skärm är på en lämplig höjd och att laddnings- och tankningskablarnas vikt är sådan att personer med begränsad styrka lätt kan hantera dem. Dessutom bör användargränssnittet för de berörda laddningsstationerna vara tillgängligt. I detta avseende bör tillgänglighetskraven i bilagorna I och III till direktiv (EU) 2019/88257 vara tillämpliga på laddnings- och tankningsinfrastruktur.
__________________
 __________________
57 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).
 57 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Landbaserade elanläggningar kan användas för transporter till sjöss och på inre vattenvägar som ren kraftförsörjning och bidra till att minska miljöpåverkan från havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart. Inom ramen för initiativet FuelEU Maritime måste fartygsoperatörer av container- och passagerarfartyg följa bestämmelserna för att minska utsläppen i hamn. Obligatoriska installationsmål bör säkerställa att sektorn har tillräcklig landströmsförsörjning i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och övergripande nät för att uppfylla dessa krav. Tillämpningen av dessa mål på alla TEN-T-kusthamnar bör säkerställa lika villkor mellan hamnarna.
 (32)  Landbaserade elanläggningar, antingen fasta eller mobila, kan användas för transporter till sjöss och på inre vattenvägar som ren kraftförsörjning och bidra till att minska miljöpåverkan från havsgående fartyg och fartyg i inlandssjöfart. Det finns uppenbara folkhälso- och klimatfördelar med att använda landströmsförsörjning hellre än andra alternativ sett till luftkvaliteten i stadsområden kring hamnar. Inom ramen för initiativet FuelEU Maritime måste fartygsoperatörer av container- och passagerarfartyg följa bestämmelserna för att minska utsläppen i hamn. Obligatoriska installationsmål bör säkerställa att sektorn har tillräcklig landströmsförsörjning i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och övergripande nät för att uppfylla dessa krav. Eftersom det finns olika styrningsramar som reglerar kusthamnarna i unionen får medlemsstaterna besluta att infrastrukturen ska byggas ut i de relevanta terminaler som har det högsta antalet hamnanlöp för varje enskild fartygstyp, i syfte att uppnå dessa mål. Tillämpningen av dessa mål på alla TEN-T-kusthamnar bör säkerställa lika villkor mellan hamnarna. Med tanke på hur dyrt och komplext det skulle vara att bygga ut landströmskapaciteten i kusthamnar är det mycket viktigt att prioritera investeringar inom hamnar och, i förekommande fall, mellan terminaler i de fall sådana investeringar är det klokaste valet med hänsyn till nyttjandet, den ekonomiska lönsamheten, minskningen av växthusgasutsläpp och luftföroreningar och nätkapaciteten.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 32a (nytt)
(32a)  Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa det finns tillräcklig frekvensomvandling och effektreserv och att elnätet är tillräckligt utbyggt, sett till konnektivitet och kapacitet, för att kunna tillhandahålla tillräcklig landströmsförsörjning för att tillgodose den efterfrågan på el som uppstår till följd av landströmsförsörjning i hamnar enligt kraven i denna förordning. Medlemsstaterna bör för att säkerställa kontinuitet uppgradera och underhålla nätet så att det både nu och i framtiden kan hantera ökad efterfrågan på landbaserade eltjänster i hamnar. Om det är omöjligt att tillhandahålla tillräckligt med landström på grund av svag kapacitet inom det lokala nät som är anslutet till hamnen bör detta korrigeras av medlemsstaten och inte betraktas som en underlåtenhet att uppfylla kraven i denna förordning från hamnens, fartygsägarens eller fartygsoperatörens sida, förutsatt att nätförvaltaren vederbörligen styrker att den lokala nätkapaciteten är otillräcklig.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 32b (nytt)
(32b)  Utvecklingen och ibruktagandet av alternativa bränslen för sjöfartssektorn kräver ett samordnad tillvägagångssätt för att matcha utbudet och efterfrågan och förhindra strandade tillgångar. Därför bör alla relevanta offentliga och privata aktörer vara delaktiga i utbyggnaden av alternativa bränslen, särskilt landström, inbegripet men inte begränsat till relevanta myndigheter på lokal, regional och nationell nivå, hamnmyndigheter, terminaloperatörer, nätoperatörer, operatörer av landströmsförsörjning, fartygsägare och andra relevanta aktörer på sjöfartsmarknaden.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 32c (nytt)
(32c)  För en enhetlig lagstiftningsram för användning och utbyggnad av alternativa bränslen bör denna förordning anpassas till förordning XXXX-XXX [FuelEU Maritime] och direktiv 2003/96/EG [energiskattedirektivet]. Denna anpassning bör säkerställa att tillhandahållandet av landströmsförsörjning i hamnar åtföljs av regler som kräver att fartyg använder landström samt regler som främjar användningen av sådan strömförsörjning genom skattelättnader.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 32d (nytt)
(32d)  Prioriteringen av vissa sjöfartssegment för tillhandahållande och användning av landström för att minska utsläppen i hamn bör inte undanta övriga segment från att bidra till klimat- och nollutsläppsmålen. Därför bör kommissionen som ett led i översynen av denna förordning bedöma huruvida bestämmelserna om minsta landströmsförsörjning i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och övergripande nät bör breddas till att omfatta även mindre fartyg och ytterligare fartygstyper. Kommissionen bör i synnerhet beakta tillgången till relevanta uppgifter, den potentiella minskningen av utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, den tekniska utvecklingen och hur effektiv en utvidgning av tillämpningsområdet skulle vara sett till klimat- och hälsofördelar, omfattningen av den administrativa bördan samt de ekonomiska och sociala konsekvenserna. Dessutom bör kommissionen bedöma huruvida bestämmelserna bör breddas för att möjliggöra infrastruktur för landström till fartyg vid ankarplats inom ett hamnområde.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 32e (nytt)
(32e)  Det är viktigt att förhindra strandade tillgångar och säkerställa att offentliga och privata investeringar som görs i dag är framtidssäkrade och bidrar till den klimatneutrala väg som fastställs i den europeiska gröna given. Utbyggnaden av landström i kusthamnar måste betraktas tillsammans med den pågående och framtida utbyggnaden av motsvarande alternativ växthusgasutsläpps- och föroreningsfri teknik, särskilt sådan teknik som leder till minskade utsläpp och föroreningar både i hamn och under färd.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  Dessa mål bör ta hänsyn till de typer av fartyg som betjänas och deras respektive trafikvolymer. Kusthamnar med låg trafikvolym för vissa fartygskategorier bör undantas från de obligatoriska kraven för motsvarande fartygskategorier på grundval av en lägsta trafikvolym, för att undvika att installerad kapacitet underutnyttjas. På samma sätt bör de bindande målens syfte inte vara inriktat mot maximal efterfrågan, utan mot en tillräckligt stor volym, för att undvika underutnyttjad kapacitet och ta hänsyn till hamnens operativa egenskaper. Sjötransporter är en viktig länk för sammanhållningen och den ekonomiska utvecklingen på öar i unionen. Energiproduktionskapaciteten på dessa öar är kanske inte alltid tillräcklig för att klara det energibehov som uppstår genom landströmsförsörjningen. I sådana fall bör öar undantas från detta krav, såvida inte och till dess att en sådan elförbindelse med fastlandet har slutförts eller det finns tillräcklig lokalt genererad kapacitet från rena energikällor.
 (34)  Dessa mål bör ta hänsyn till de typer av fartyg som betjänas och deras respektive trafikvolymer. Kusthamnar med låg trafikvolym för vissa fartygskategorier bör undantas från de obligatoriska kraven för motsvarande fartygskategorier på grundval av en lägsta trafikvolym, för att undvika att installerad kapacitet underutnyttjas. På samma sätt bör de bindande målens syfte inte vara inriktat mot maximal efterfrågan, utan mot en tillräckligt stor volym, för att undvika underutnyttjad kapacitet och ta hänsyn till hamnens operativa egenskaper. Sjötransporter är en viktig länk för sammanhållningen och den ekonomiska utvecklingen på öar i unionen samt i de yttersta randområdena, där sjötransporter används för turistverksamheter. Deras energiproduktionskapacitet är kanske inte alltid tillräcklig för att klara det energibehov som uppstår genom landströmsförsörjningen. I sådana fall bör dessa territorier undantas från detta krav, såvida inte och till dess att en sådan elförbindelse med fastlandet har slutförts eller det finns tillräcklig lokalt genererad kapacitet från rena energikällor.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 35
(35)  Ett stomnät av tankningspunkter för LNG i kusthamnar bör vara tillgängligt senast 2025. Tankningspunkter för LNG omfattar terminaler, tankar, transportbehållare, bunkerfartyg och bunkerpråmar för LNG.
 (35)  Ett stomnät av tankningspunkter för LNG, vätgas och ammoniak i kusthamnar bör vara tillgängligt senast 2025. Utbyggnaden av LNG-infrastrukturen bör, med hänsyn till bränslets roll som övergångsbränsle, styras av efterfrågan på marknaden, så att man undviker strandade tillgångar och underutnyttjad kapacitet. Tankningspunkter för LNG omfattar terminaler, tankar, transportbehållare, bunkerfartyg och bunkerpråmar för LNG.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  Elförsörjning till stillastående luftfartyg på flygplatser bör utnyttja en renare kraftkälla som ersätter förbrukningen av flytande bränsle i hjälpkraftaggregat i luftfartyget (APU, Auxiliary Power Unit) eller på marken (GPU, Ground Power Unit). Detta bör minska utsläppen av föroreningar och buller, förbättra luftkvaliteten och minska de effekter som bidrar till klimatförändringar. Därför bör alla kommersiella flygtransporter kunna använda sig av extern elförsörjning vid gater eller på remoteplatser (outfield position) på TEN-T-flygplatser.
 (36)  Elförsörjning till stillastående luftfartyg på flygplatser bör utnyttja en renare kraftkälla som ersätter förbrukningen av flytande bränsle i hjälpkraftaggregat i luftfartyget (APU, Auxiliary Power Unit) eller på marken (GPU, Ground Power Unit). Därför bör alla kommersiella flygtransporter som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde använda sig av extern elförsörjning vid gater eller på remoteplatser (outfield position) på flygplatser. För att kommersiella passagerarluftfartyg ska stänga av sina motorer helt medan de står parkerade bör det dessutom tas hänsyn till system för luftförbehandling på flygplatser i TEN-T:s stomnät. Detta skulle minska utsläppen av föroreningar och buller, förbättra luftkvaliteten och minska de effekter som bidrar till klimatförändringar. Därför bör alla kommersiella flygtransporter kunna använda sig av extern elförsörjning och system för luftförbehandling vid gater eller på remoteplatser (outfield position) på TEN-T-flygplatser.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  I enlighet med artikel 3 i direktiv 2014/94/EU har I enlighet med artikel 3 i direktiv 2014/94/EU har medlemsstaterna inrättat nationella handlingsprogram med sina planer och mål för att säkerställa att dessa mål uppnås. Både bedömningen av de nationella handlingsprogrammen och utvärderingen av direktiv 2014/94/EU har visat på behovet av en högre ambitionsnivå och en bättre samordnad strategi i medlemsstaterna, med tanke på den förväntat ökade användningen av fordon som drivs med alternativa bränslen, särskilt elfordon. Dessutom kommer alternativ till fossila bränslen att behövas inom alla transportsätt för att uppfylla ambitionerna i den europeiska gröna given. De befintliga nationella handlingsprogrammen bör ses över för att tydligt beskriva hur medlemsstaterna kommer att uppfylla de bindande målen, vilka innebär ett mycket större behov av laddnings- och tankningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten. De reviderade programmen bör även omfatta alla transportsätt, även sådana för vilka det inte finns några obligatoriska utbyggnadsmål.
 (37)  I enlighet med artikel 3 i direktiv 2014/94/EU har I enlighet med artikel 3 i direktiv 2014/94/EU har medlemsstaterna inrättat nationella handlingsprogram med sina planer och mål för att säkerställa att dessa mål uppnås. Både bedömningen av de nationella handlingsprogrammen och utvärderingen av direktiv 2014/94/EU har visat på behovet av en högre ambitionsnivå och en bättre samordnad strategi i medlemsstaterna, med tanke på den förväntat ökade användningen av fordon som drivs med alternativa bränslen, särskilt elfordon. Dessutom bör fossila bränslen fasas ut, och hållbara alternativ kommer att behövas inom alla transportsätt för att uppfylla ambitionerna i den europeiska gröna given och unionens klimatmål. De befintliga nationella handlingsprogrammen bör ses över för att tydligt beskriva hur medlemsstaterna kommer att uppfylla de bindande målen, vilka innebär ett mycket större behov av laddnings- och tankningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten. De nationella handlingsprogrammen bör grundas på en territoriell analys som kartlägger de olika behoven och när så är relevant tar hänsyn till befintliga regionala och lokala planer för utbyggnad av laddnings- och tankningsinfrastruktur. Landsbygdsområden bör uppmärksammas i syfte att säkerställa full tillgång till sådan infrastruktur. Vidare bör de reviderade programmen även omfatta alla transportsätt, även sådana för vilka det inte finns några obligatoriska utbyggnadsmål.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  De reviderade nationella handlingsprogrammen bör omfatta stödåtgärder med avseende på marknadsutvecklingen för alternativa bränslen, inklusive inrättandet av den infrastruktur som behövs, i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter och med den berörda industrin, samtidigt som hänsyn tas till små och medelstora företags behov. Dessutom bör de reviderade programmen beskriva det övergripande nationella programmet för planering, tillståndsgivning och upphandling av sådan infrastruktur, inklusive identifierade hinder och åtgärder för att undanröja dem, så att en snabbare utbyggnad av infrastrukturen kan åstadkommas.
 (38)  De reviderade nationella handlingsprogrammen bör anpassas till unionens klimatmål och inbegripa detaljerade marknads- och trafikandelar, särskilt för transittrafik, övervakning och utvärdering av data på frekvent basis, vilket möjliggör marknadsprognoser och stödåtgärder med avseende på marknadsutvecklingen för alternativa bränslen, inklusive inrättandet av den infrastruktur som behövs, i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter och med den berörda industrin, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att säkerställa en socialt rättvis omställning samt till små och medelstora företags behov. Dessutom bör de reviderade programmen beskriva det övergripande nationella programmet för planering, tillståndsgivning och upphandling av sådan infrastruktur, inklusive identifierade hinder och åtgärder för att undanröja dem, så att en snabbare utbyggnad av infrastrukturen kan åstadkommas. De reviderade nationella handlingsprogrammen bör i största möjliga mån ta hänsyn till principen om energieffektivitet först. Medlemsstaterna bör beakta den nyligen offentliggjorda rekommendationen och riktlinjerna om genomförandet av principen, som förklarar hur beslut om planering, strategier och investeringar kan minska energiförbrukningen inom ett antal nyckelsektorer, inbegripet transporter.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  Kommissionen bör underlätta utarbetandet och genomförandet av medlemsstaternas reviderade nationella handlingsprogram genom utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna.
 (39)  Kommissionen bör underlätta utarbetandet och genomförandet av medlemsstaternas reviderade nationella handlingsprogram genom utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  För att främja alternativa bränslen och utveckla relevant infrastruktur bör de nationella handlingsprogrammen bestå av detaljerade strategier för att främja alternativa bränslen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen, t.ex. luftfart, sjötransport, transport på inre vattenvägar samt järnvägstransport i delar av järnvägsnätet som inte kan elektrifieras. Särskilt bör medlemsstaterna utarbeta tydliga strategier för minskade koldioxidutsläpp från transporter på inre vattenvägar längs TEN-T-nätet, i nära samarbete med de medlemsstater som berörs. Långsiktiga strategier för minskade koldioxidutsläpp bör också utvecklas för TEN-T-hamnar och TEN-T-flygplatser, särskilt inriktade på utbyggnaden av infrastruktur för utsläppssnåla och utsläppsfria fartyg och luftfartyg samt på järnvägslinjer som inte kommer att elektrifieras. På grundval av dessa strategier bör kommissionen se över denna förordning i syfte att fastställa fler bindande mål för dessa sektorer.
 (40)  För att främja alternativa bränslen och utveckla relevant infrastruktur bör de nationella handlingsprogrammen bestå av detaljerade strategier för att främja alternativa bränslen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen, t.ex. luftfart, sjötransport, transport på inre vattenvägar samt järnvägstransport i delar av järnvägsnätet som inte kan elektrifieras. Särskilt bör medlemsstaterna utarbeta tydliga strategier för minskade koldioxidutsläpp från transporter på inre vattenvägar längs TEN-T-nätet, i nära samarbete med de medlemsstater som berörs. Långsiktiga strategier för minskade koldioxidutsläpp bör också utvecklas för TEN-T-hamnar och TEN-T-flygplatser, särskilt inriktade på utbyggnaden av infrastruktur för utsläppssnåla och utsläppsfria fartyg och luftfartyg samt på järnvägslinjer som inte kommer att elektrifieras. På grundval av dessa strategier och med beaktande av de nationella uppgifterna om marknads- och trafikandelar och marknadsprognoser bör kommissionen se över denna förordning i syfte att fastställa fler bindande mål för dessa sektorer.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)  Endast omkring 56 % av det befintliga europeiska järnvägsnätet är elektrifierat, men eldrivna tåg står för mer än 80 % av det totala antalet tågkilometer. Det finns dock fortfarande uppskattningsvis 6 000 dieseltåg i bruk i dag. Eftersom de är beroende av fossila bränslen genererar de växthusgasutsläpp och luftföroreningar. Det är därför nödvändigt och brådskande att ytterligare bygga ut infrastrukturen för alternativa bränslen inom järnvägssektorn för att säkerställa en omställning från fossildrivna tåg och därigenom säkerställa att alla transportsektorer bidrar till omställningen till en klimatneutral ekonomi. Det är därför lämpligt att i denna förordning fastställa konkreta mål inom ramen för denna förordning. Järnvägssektorn har tillgång till olika tekniker för att övergå från dieseltåg, inbegripet direkt elektrifiering, batteridrivna tåg och vätgastillämpningar, där direkt elektrifiering av ett segment inte är möjlig med tanke på tjänstens kostnadseffektivitet. Utvecklingen av dessa tekniker innebär att det måste utvecklas en lämplig laddnings- och tankningsinfrastruktur i medlemsstaterna. Innan infrastrukturen tas i bruk bör medlemsstaterna noggrant bedöma den bästa placeringen av den och i synnerhet överväga att bygga ut den i multimodala och urbana knutpunkter. Principen om energieffektivitet först bör beaktas till fullo i planerings- och investeringsbeslut.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  För att uppnå de bindande målen och genomföra sina nationella handlingsprogram bör medlemsstaterna använda en rad olika slags rättsliga och icke-rättsliga incitament och åtgärder, i nära samarbete med aktörer i den privata sektorn, vilka bör spela en central roll för att ge stöd till utvecklandet av infrastruktur för alternativa bränslen.
 (41)  För att uppnå de bindande målen och genomföra sina nationella handlingsprogram bör medlemsstaterna använda en rad olika slags marknadsbaserade och rättsliga incitament och åtgärder, i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter samt aktörer i den privata sektorn, vilka bör spela en central roll för att ge stöd och finansiering till utvecklandet av infrastruktur för alternativa bränslen.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 41b (nytt)
(41b)  Medlemsstaterna bör införa stimulansordningar och vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja hållbara transportsätt. Särskilt fokus bör läggas vid kommunala eller regionala myndigheter, som via särskilda skatteincitament, offentliga upphandlingar eller lokala trafikföreskrifter kan främja användningen av fordon som drivs med alternativa bränslen.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG58 är nationella minimiandelar av offentlig upphandling reserverade för rena och utsläppsfria bussar, där en ren buss innebär användning av alternativa bränslen enligt definitionen i artikel 2.3 i den här förordningen. I och med att allt fler kollektivtrafikmyndigheter och operatörer byter till rena och utsläppsfria bussar för att nå dessa mål bör medlemsstaterna ta med en riktad satsning på att främja och utveckla nödvändig bussinfrastruktur som ett centralt inslag i sina nationella handlingsprogram. Medlemsstaterna bör inrätta och upprätthålla lämpliga instrument för att främja utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur även för avgränsade fordonsparker, särskilt för rena och utsläppsfria bussar på lokal nivå.
 (42)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG58 är nationella minimiandelar av offentlig upphandling reserverade för rena och utsläppsfria bussar, där en ren buss innebär användning av alternativa bränslen enligt definitionen i artikel 2.3 i den här förordningen. I och med att allt fler kollektivtrafikmyndigheter och operatörer byter till rena och utsläppsfria bussar för att nå dessa mål bör medlemsstaterna ta med en riktad satsning på att främja och utveckla nödvändig bussinfrastruktur som ett centralt inslag i sina nationella handlingsprogram. Medlemsstaterna bör inrätta och upprätthålla lämpliga instrument för att främja utbyggnaden av laddnings- och tankningsinfrastruktur även för avgränsade fordonsparker, särskilt för utsläppsfria bussar, och samåkning längs vägar samt bör ges möjlighet att räkna in detta i samband med de mål som fastställs i denna förordning.
__________________
 __________________
58 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (EUT L 120, 15.5.2009, s. 5).
 58 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (EUT L 120, 15.5.2009, s. 5).
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 43
(43)  Mot bakgrund av den ökande mångfalden av bränsletyper för motordrivna fordon kombinerat med den fortlöpande ökningen av resor på unionens vägar måste fordonsanvändare få klar och lättförståelig information om de bränslen som finns tillgängliga vid tankningsstationer och huruvida deras fordon och olika bränslen eller laddningspunkter på unionsmarknaden är kompatibla. Medlemsstaterna bör ha möjligheten att besluta att genomföra sådana informationsinsatser även när det gäller fordon som släppts ut på marknaden före den 18 november 2016.
 (43)  Mot bakgrund av den ökande mångfalden av bränsletyper för motordrivna fordon kombinerat med den fortlöpande ökningen av resor på unionens vägar måste fordonsanvändare få klar och lättförståelig information om de bränslen som finns tillgängliga vid tankningsstationer och huruvida deras fordon och olika bränslen eller laddningspunkter på unionsmarknaden är kompatibla. Medlemsstaterna bör ha möjligheten att besluta att genomföra sådana informationsinsatser även när det gäller fordon som tidigare släppts ut på marknaden.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  Lättfattlig och lätt jämförbar information om priser för olika bränslen kan spela en viktig roll i att göra det möjligt för fordonsanvändare att bättre värdera den relativa kostnaden för de olika bränslena på marknaden. Därför bör en jämförelse av enhetspriset för vissa alternativa bränslen och konventionella bränslen, uttryckt som ”bränslepris per 100 km”, visas i informationssyfte på alla relevanta tankstationer.
 (44)  Lättfattlig och lätt jämförbar information om priser för olika bränslen kan spela en viktig roll i att göra det möjligt för fordonsanvändare att bättre värdera den relativa kostnaden för de olika bränslena på marknaden. Därför bör en jämförelse av enhetspriset för vissa alternativa bränslen och konventionella bränslen, uttryckt som ”bränslepris per 100 km”, visas i informationssyfte på alla relevanta tankstationer. Det bör klargöras för konsumenterna att denna prisjämförelse avser de genomsnittliga bränslepriserna i medlemsstaten, vilka kan skilja sig från de faktiska priser som tas ut på den aktuella bensinstationen. För engångsladdning av el och tankning av vätgas bör dessutom det pris som tas ut på stationen i fråga också anges per kWh respektive kg.
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  Data bör spela en grundläggande roll för att laddnings- och tankningsinfrastrukturen ska fungera korrekt. Att dessa data finns och är tillgängliga, samt deras format, frekvens och kvalitet, torde vara avgörande för den övergripande kvaliteten på ett ekosystem av infrastruktur för alternativa bränslen som uppfyller användarnas behov. Dessutom bör dessa data vara tillgängliga på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. Därför bör data tillhandahållas i enlighet med de krav för nationella åtkomstpunkter som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU59.
 (46)  Data bör spela en grundläggande roll för att laddnings- och tankningsinfrastrukturen ska fungera korrekt. Att dessa data finns och är tillgängliga, samt deras format, frekvens och kvalitet, torde vara avgörande för den övergripande kvaliteten på ett ekosystem av infrastruktur för alternativa bränslen som uppfyller användarnas behov. Dessutom bör dessa data vara tillgängliga på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater. Därför bör data tillhandahållas som öppna data i enlighet med de krav för nationella åtkomstpunkter som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU59. För tjänster som möjliggör smidiga resor över hela unionen bör det också skapas ett unionsomfattande system som importerar standardiserad information från nationella system. Kommissionen bör därför upprätta en gemensam europeisk åtkomstpunkt på unionsnivå, som fungerar som en dataport, så att slutanvändare och leverantörer av mobilitetstjänster enkelt kan tillgå relevanta data som de nationella åtkomstpunkterna innehar. Den europeiska åtkomstpunkten bör, om möjligt, vara kompatibel med och kunna samköras med befintliga informations- och bokningssystem som medlemsstaterna utvecklat. Den skulle kunna underlätta för konsumenterna att på ett bättre sätt göra prisjämförelser mellan ansvariga för allmänt tillgänglig laddning och tankning på den inre marknaden och ge användarna information om tillgänglighet och tillgång, väntetider och återstående kapacitet för alternativa bränslen vid tanknings- och laddningspunkterna. Detta skulle kunna bidra till att förhindra trafikstörningar och gynna trafiksäkerheten. Denna information bör spridas via ett offentligt, uppdaterat, användarvänligt, lättillgängligt och flerspråkigt gränssnitt på EU-nivå.
__________________
 __________________
59 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).
 59 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 52
(52)  Vid tillämpningen av den här förordningen bör kommissionen samråda med relevanta expertgrupper, särskilt forumet för hållbara transporter (STF, Sustainable Transport Forum) och det europeiska forumet för hållbar sjötransport (ESSF, European Sustainable Shipping Forum). Sådant expertsamråd är särskilt viktigt när kommissionen avser att anta delegerade akter eller genomförandeakter enligt den här förordningen.
 (52)  Vid tillämpningen av den här förordningen bör kommissionen samråda med en bred uppsättning organisationer och berörda parter, inbegripet men inte begränsat till konsumentorganisationer, kommuner, städer och regioner, samt relevanta expertgrupper, särskilt forumet för hållbara transporter (STF, Sustainable Transport Forum) och det europeiska forumet för hållbar sjötransport (ESSF, European Sustainable Shipping Forum). Sådant expertsamråd är särskilt viktigt när kommissionen avser att anta delegerade akter eller genomförandeakter enligt den här förordningen.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)  Infrastruktur för alternativa bränslen är ett område som utvecklas snabbt. Avsaknaden av gemensamma tekniska specifikationer utgör ett hinder för skapandet av en inre marknad för infrastruktur för alternativa bränslen. Därför bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att standardisera tekniska specifikationer på områden där gemensamma tekniska specifikationer ännu inte finns men är nödvändiga. Detta bör särskilt omfatta kommunikation mellan elfordon och laddningspunkter, kommunikation mellan laddningspunkter och dess styrsystem (back-end), kommunikation som avser roamingtjänster för elfordon och kommunikation med elnätet. Det är också nödvändigt att fastställa lämpliga ramar för styrning och roller för de olika aktörer som ingår i ekosystemet för kommunikation mellan fordon och elnät (V2G). Dessutom måste nya tekniska framsteg, i form av t.ex. elvägssystem, beaktas. När det gäller tillhandahållande av data är det nödvändigt att föreskriva ytterligare typer av data och tekniska specifikationer avseende format, frekvens och kvalitet för dessa data och deras tillgång och tillgänglighet.
 (53)  Infrastruktur för alternativa bränslen är ett område som utvecklas snabbt. Avsaknaden av gemensamma tekniska specifikationer utgör ett hinder för skapandet av en inre marknad för infrastruktur för alternativa bränslen. Därför bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen för att standardisera tekniska specifikationer på områden där gemensamma tekniska specifikationer ännu inte finns men är nödvändiga. Detta bör särskilt omfatta kommunikation mellan elfordon och laddningspunkter, kommunikation mellan laddningspunkter och dess styrsystem (back-end), kommunikation som avser roamingtjänster för elfordon och kommunikation med elnätet och samtidigt säkerställer en hög nivå av cybersäkerhet och skydd av konsumentuppgifter. Det är också nödvändigt att snabbt fastställa lämpliga ramar för styrning och roller för de olika aktörer som ingår i ekosystemet för kommunikation mellan fordon och elnät (V2G) och att samtidigt beakta och ge stöd till nya tekniska framsteg med stor potential för minskade växthusgasutsläpp, i form av t.ex. elvägssystem, särskilt laddningslösningar som bygger på induktion och luftledning. När det gäller tillhandahållande av data är det nödvändigt att föreskriva ytterligare typer av data och tekniska specifikationer avseende format, frekvens och kvalitet för dessa data och deras tillgång och tillgänglighet. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa ett jämlikt deltagande i utarbetandet av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i de av kommissionens expertgrupper som arbetar med utarbetande av delegerade akter.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 54a (nytt)
(54a)   Eftersom denna förordning kommer att medföra ytterligare efterlevnadskostnader för de berörda sektorerna måste det vidtas kompenserande åtgärder för att förhindra att den totala regleringsbördan ökar. Kommissionen bör därför vara skyldig att innan denna förordning träder i kraft lägga fram förslag om att kompensera de regelbördor som denna förordning ger upphov till genom att ändra eller avskaffa bestämmelser i andra EU-förordningar som medför onödiga efterlevnadskostnader inom de berörda sektorerna.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1
1.  I denna förordning fastställs bindande nationella mål för utbyggnaden av tillräcklig infrastruktur för alternativa bränslen i unionen, för vägfordon, fartyg och stillastående luftfartyg. Gemensamma tekniska specifikationer och krav fastställs avseende användarinformation, tillhandahållande av data och betalningsmetoder för infrastruktur för alternativa bränslen.
 1.  I denna förordning fastställs nationella minimimål för utbyggnaden av tillräcklig infrastruktur för alternativa bränslen i unionen, för vägfordon, fartyg, tåg och stillastående luftfartyg. Gemensamma tekniska specifikationer och krav fastställs avseende användarinformation, tillhandahållande av data och betalningsmetoder för infrastruktur för alternativa bränslen.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3
3.  Genom denna förordning inrättas en rapporteringsmekanism för att stimulera samarbete och säkerställs en robust uppföljning av framstegen. Mekanismen ska omfatta en strukturerad, öppen och iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna i syfte att färdigställa och därefter genomföra de nationella handlingsprogrammen, och motsvarande åtgärder från kommissionens sida.
 3.  Genom denna förordning inrättas en rapporteringsmekanism för att stimulera samarbete och säkerställs en robust uppföljning av framstegen. Mekanismen ska omfatta en strukturerad, öppen och iterativ process med flernivåstyre mellan kommissionen och medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter i syfte att färdigställa och därefter genomföra de nationella handlingsprogrammen, med beaktande av befintliga lokala och regionala strategier för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen, och motsvarande åtgärder från kommissionens sida.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2a (nytt)
(2a)  längs TEN-T-nätet: med avseende på elektriska laddningsstationer och tankningsstationer för vätgas, att dessa laddnings- eller tankningsstationer är belägna i TEN-T-nätet eller inom ett köravstånd på högst 1,5 km från närmaste utfart från en TEN-T-väg.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3 – led a – inledningen
(a)  Alternativa bränslen för utsläppsfria fordon:
 (a)  Alternativa bränslen för utsläppsfria fordon, fartyg och luftfartyg:
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3 – led b – strecksats 1
–  Biomassabränslen och biodrivmedel enligt definitionerna i artikel 2.27 respektive 2.33 i direktiv (EU) 2018/2001.
 –  Biomassabränslen, inklusive biogas, och biodrivmedel enligt definitionerna i artikel 2.27, 2.28 och 2.33 i direktiv (EU) 2018/2001.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3 – led c – inledningen
(c)  Alternativa fossila bränslen under en övergångsperiod:
 (c)  Alternativa fossila bränslen under en begränsad övergångsperiod:
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9a (nytt)
(9a)   medborgarenergigemenskap: en gemenskap enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/944.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 17
(17)  elvägssystem: en fysisk anläggning längs en väg som möjliggör överföring av el till ett elfordon medan fordonet är i rörelse.
 (17)  elvägssystem: en fysisk anläggning längs en väg som möjliggör överföring av el till ett elfordon för att förse det med en tillräcklig mängd energi för framdrivning eller dynamisk laddning.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 17a (nytt)
(17a)  dynamisk laddning: laddning av ett elfordons batteri medan fordonet är i rörelse.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 19a (nytt)
(19a)  energieffektivitet först: energieffektivitet först enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) 2018/1999.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 19 – led 19b (nytt)
(19b)  teknikneutralitet: teknikneutralitet enligt skäl 25 i direktiv (EU) 2018/1972.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 35a (nytt)
(35a)  betalkort: en betaltjänst som baseras på ett fysiskt och digitalt debet- eller kreditkort och som inbegriper betalkort som är inbäddade i en applikation för smartmobiler.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 35 – led 35b (nytt)
(35b)  betaltjänst: en betaltjänst enligt definitionen i artikel 4.3 i direktiv (EU) 2015/2366.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 37a (nytt)
(37a)  system för luftförbehandling: ett fast eller mobilt system på flygplatser för extern tillförsel av förbehandlad luft för att kyla ned, ventilera eller värma upp kabinen i stillastående luftfartyg.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 38
(38)  tillgänglig för allmänheten: egenskap hos infrastruktur för alternativa bränslen som är belägen på en plats eller i en fastighet som är öppen för allmänheten, oavsett om infrastrukturen är belägen på allmän eller privat mark, oavsett om begränsningar eller villkor gäller för tillträde till platsen eller fastigheten och oberoende av de tillämpliga användningsvillkoren för infrastrukturen.
 (38)  tillgänglig för allmänheten: egenskap hos infrastruktur för alternativa bränslen som är belägen på en plats eller i en fastighet som är öppen för allmänheten, inklusive personer med nedsatt rörlighet, oavsett om infrastrukturen är belägen på allmän eller privat mark, oavsett om begränsningar eller villkor gäller för tillträde till platsen eller fastigheten och oberoende av de tillämpliga användningsvillkoren för infrastrukturen.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 40
(40)  engångsladdning: en laddningstjänst som köps av en slutanvändare utan krav på att denne ska registrera sig, ingå ett skriftligt avtal eller inleda ett längre kommersiellt förhållande med den ansvarige för laddningspunkten utöver själva inköpet av tjänsten.
 (40)  engångsladdning: en laddningstjänst som köps av en slutanvändare utan krav på att denne ska registrera sig, ingå ett skriftligt avtal eller inleda ett längre kommersiellt förhållande med den ansvarige för laddningspunkten eller elektroniskt logga in eller skriva in sig på onlinebaserade förmedlingstjänster utöver själva inköpet av tjänsten.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 41
(41)  laddningspunkt: ett fast eller mobilt gränssnitt som ger möjlighet till överföring av el till ett elfordon och som, även om den kan ha ett eller flera anslutningsdon av olika typer, kan ladda endast ett elfordon åt gången; dock ingår inte anordningar med en uteffekt på högst 3,7 kW vars primära syfte inte är laddning av elfordon.
 (41)  laddningspunkt: ett fast eller mobilt gränssnitt, via eller utan anslutning till elnät, som ger möjlighet till överföring av el till ett elfordon och som, även om den kan ha ett eller flera anslutningsdon av olika typer, kan ladda endast ett elfordon åt gången; dock ingår inte anordningar med en uteffekt på högst 3,7 kW vars primära syfte inte är laddning av elfordon.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 49
(49)  tankningspunkt: en tankningsanläggning för tillhandahållande av flytande eller gasformiga alternativa bränslen, via en fast eller mobil installation som kan tanka endast ett fordon åt gången.
 (49)  tankningspunkt: en tankningsanläggning för tillhandahållande av flytande eller gasformiga alternativa bränslen, via en fast eller mobil installation som kan tanka endast ett fordon eller ett fartyg åt gången.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 54a (nytt)
(54a)   gemenskap för förnybar energi: en gemenskap enligt definitionen i artikel 2.16 i direktiv (EU) 2018/2001.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 56
(56)  säker och skyddad parkering: ett parkerings- och viloområde som avses i artikel 17.1 b och som är avsett för nattparkering av tunga fordon.
 (56)  säker och skyddad parkering: ett parkerings- och viloområde som avses i artikel 17.1 b i förordning (EU) nr 1315/2013 och som är avsett för nattparkering av tunga fordon och har certifierats i enlighet med bestämmelserna i artikel 8a i förordning (EG) nr 561/2006.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 57
(57)  fartyg i hamn: ett fartyg i hamn enligt definitionen i artikel 3 n i förordning (EU) 2015/757.
 (57)  fartyg i hamn: ett fartyg som är säkert förtöjt vid kajen i en hamn som omfattas av en medlemsstats jurisdiktion medan det lastar, lossar, tar ombord eller landsätter passagerare eller endast ligger i hamn, inklusive den tid då det inte hanterar last eller passagerare.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 58
(58)  landströmsförsörjning: tillhandahållande av landström genom ett standardiserat gränssnitt till havsgående fartyg eller fartyg i inlandssjöfart när de är i hamn.
 (58)  landströmsförsörjning: tillhandahållande av landström genom en standardiserad fast, flytande eller mobil installation till havsgående fartyg eller fartyg i inlandssjöfart när de är i hamn.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 66a (nytt)
(66a)  multimodal knutpunkt: infrastruktur för mobilitetstjänster, till exempel stationer och terminaler för järnväg, väg, luftfart, sjöfart och inre vattenvägar, som möjliggör multimodal transport enligt definitionen i artikel 3 n i förordning (EU) nr 1315/2013.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 66 – led 66b (nytt)
(66b)  fordon i kategori L: motordrivna två-, tre- och fyrhjuliga fordon enligt uppdelningen i förordning (EU) nr 168/2013 och dess bilaga I, inklusive motordrivna cyklar, två- och trehjuliga mopeder, två- och trehjuliga motorcyklar, motorcyklar med sidovagn, lätta och tunga fyrhjulingar avsedda att framföras på väg samt lätta och tunga mopedbilar.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1 – strecksats 2
–  Att de laddningsstationer som är avsedda för lätta motorfordon, tillgängliga för allmänheten och tas i drift på medlemsstatens territorium ger tillräckligt uteffekt för dessa fordon.
 –  Att de för allmänheten tillgängliga laddningsstationer som är avsedda för lätta motorfordon och som tas i drift på medlemsstatens territorium på ett sätt som främjar territoriell balans och multimodala resor ger tillräcklig uteffekt för dessa fordon.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1 – strecksats 2a (ny)
–  Att tillräckligt många för allmänheten tillgängliga laddningsstationer för lätta motorfordon tas i drift på allmän väg i bostadsområden där fordon normalt parkeras under längre tidsperioder.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1 – strecksats 2b (ny)
–  Att tillräckligt många för allmänheten tillgängliga laddningsstationer för lätta fordon kan användas för smart och dubbelriktad laddning.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1 – strecksats 2c (ny)
–  Att nätanslutningen och nätkapaciteten tillhandahålls.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led a
(a)  För varje lätt motorfordon med batterieldrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 1 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten.
 (a)  För varje lätt motorfordon med batterieldrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 3 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten om andelen av den totala beräknade lätta fordonsparken som utgörs av lätta motorfordon med batterieldrift i den medlemsstaten understiger 1 %.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led aa (nytt)
(aa)  För varje lätt motorfordon med batterieldrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på 2,5 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten om andelen lätta motorfordon med batterieldrift i förhållande till den totala beräknade lätta fordonsparken i den medlemsstaten är 1 % eller överstiger 1 % men understiger 2,5 %.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led ab (nytt)
(ab)  För varje lätt motorfordon med batterieldrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 2 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten om andelen lätta motorfordon med batterieldrift i förhållande till den totala beräknade lätta fordonsparken i den medlemsstaten är 2,5 % eller överstiger 2,5 % men understiger 5 %.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led ac (nytt)
(ac)  För varje lätt motorfordon med batterieldrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 1,5 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten om andelen lätta motorfordon med batterieldrift i förhållande till den totala beräknade lätta fordonsparken i den medlemsstaten är 5 % eller överstiger 5 % men understiger 7,5 %.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led ad (nytt)
(ad)  För varje lätt motorfordon med batterieldrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 1 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten om andelen lätta motorfordon med batterieldrift i förhållande till den totala beräknade lätta fordonsparken i den medlemsstaten är minst 7,5 %.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led b
(b)  För varje lätt motorfordon med laddhybriddrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 0,66 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten.
 (b)  För varje lätt motorfordon med laddhybriddrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 2 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten om andelen elfordon i förhållande till den totala beräknade fordonsparken i den medlemsstaten understiger 1 %.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led ba (nytt)
(ba)  För varje lätt motorfordon med laddhybriddrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 1,65 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten, om andelen elfordon i förhållande till den totala beräknade fordonsparken i den medlemsstaten är 1 % eller överstiger 1 % men understiger 2,5 %.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led bb (nytt)
(bb)  För varje lätt motorfordon med laddhybriddrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 1,33 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten, om andelen elfordon i förhållande till den totala beräknade fordonsparken i den medlemsstaten är 2,5 % eller överstiger 2,5 % men understiger 5 %.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led bc (nytt)
(bc)  För varje lätt motorfordon med laddhybriddrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 1 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten, om andelen elfordon i förhållande till den totala beräknade fordonsparken i den medlemsstaten är 5 % eller överstiger 5 % men understiger 7,5 %.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2 – led bd (nytt)
(bd)  För varje lätt motorfordon med laddhybriddrift som är registrerat på deras respektive territorium tillhandahålls en total uteffekt på minst 0,66 kW via laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten, om andelen elfordon i förhållande till den totala beräknade fordonsparken i den medlemsstaten är minst 7,5 %.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 andra stycket a ska medlemsstaterna säkerställa att det på nationell nivå fastställs minimimål avseende lägsta uteffekt för laddningsinfrastruktur som är tillräckliga för:
–  3 % av den totala beräknade lätta fordonsparken senast den 31 december 2027,
–  5 % av den totala beräknade lätta fordonsparken senast den 31 december 2030.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led a – inledningen
(a)  Längs TEN-T:s stomnät anläggs, för varje färdriktning och med ett maximalt mellanliggande avstånd på 60 km, laddningspooler som är avsedda för lätta motorfordon och tillgängliga för allmänheten och som uppfyller följande krav:
 (a)  Längs TEN-T:s stomnät och övergripande nät anläggs, för varje färdriktning och med ett maximalt mellanliggande avstånd på 60 km, laddningspooler som är avsedda för lätta motorfordon och tillgängliga för allmänheten och som uppfyller följande krav:
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led a – led i
i)  Senast den 31 december 2025 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 300 kW och omfatta minst en laddningsstation med en individuell uteffekt på minst 150 kW.
 i)  Senast den 31 december 2025 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 600 kW och omfatta minst en laddningsstation med en individuell uteffekt på minst 300 kW.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led a – led ii
ii)  Senast den 31 december 2030 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 600 kW och omfatta minst två laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 150 kW.
 ii)  Senast den 31 december 2030 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 900 kW och omfatta minst två laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 350 kW.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2 – led b
(b)  Längs TEN-T:s övergripande nät anläggs, för varje färdriktning och med ett maximalt mellanliggande avstånd på 60 km, laddningspooler som är avsedda för lätta motorfordon och tillgängliga för allmänheten och som uppfyller följande krav:
 utgår
i)  Senast den 31 december 2030 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 300 kW och omfatta minst en laddningsstation med en individuell uteffekt på minst 150 kW.
ii)  Senast den 31 december 2035 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 600 kW och omfatta minst två laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 150 kW.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.  Vid en snabb ökning på marknaden av elfordon under en relevant rapporteringsperiod bör medlemsstaterna förkorta de tidsfrister som anges i punkt 2 i enlighet med detta och öka målen för laddningspoolerna i enlighet med detta.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2b (ny)
2b.  Om kostnaderna inte står i proportion till fördelarna, inbegripet miljöfördelarna, får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa punkterna 1 och 2 i denna artikel på
(a)  unionens yttersta randområden i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller
(b)  de öar som inte är anslutna till energinät på fastlandet och som omfattas av definitionen av små anslutna system eller isolerade system enligt direktiv (EU) 2019/944.
I sådana fall ska den medlemsstaten motivera sina beslut för kommissionen och göra all relevant information tillgänglig i sina nationella handlingsprogram.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2c (ny)
2c.  Efter en motiverad begäran från en medlemsstat får kommissionen bevilja undantag från kravet i punkt 2 för TEN-T-vägar med en total årlig genomsnittlig daglig trafik på mindre än 2 000 lätta motorfordon, förutsatt att infrastrukturen inte kan motiveras av samhällsekonomiska kostnader och fördelar. Om begäran beviljas får en medlemsstat på sådana vägar bygga en enskild laddningspool som är tillgänglig för allmänheten och som betjänar båda färdriktningarna, samtidigt som den uppfyller kraven i punkt 2 i fråga om avstånd, poolens totala uteffekt, antal punkter och de enskilda punkternas uteffekt, tillämpliga på en färdriktning, förutsatt att laddningspoolen är lättillgänglig från båda färdriktningarna. Kommissionen ska bevilja sådana undantag i vederbörligen motiverade fall, efter en bedömning av en motiverad begäran från en medlemsstat.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2d (ny)
2d.  Efter en motiverad begäran från en medlemsstat får kommissionen bevilja undantag från kravet på ett maximalt mellanliggande avstånd enligt punkt 2 i denna artikel för TEN-T-vägar med en total årlig genomsnittlig daglig trafik på mindre än 1 500 lätta motorfordon, förutsatt att infrastrukturen inte kan motiveras av samhällsekonomiska kostnader och fördelar. Om ett sådant undantag beviljas får medlemsstaterna tillåta ett högre maximalt avstånd på upp till 100 km mellan laddningsstationer. Kommissionen ska bevilja sådana undantag i vederbörligen motiverade fall, efter en bedömning av medlemsstatens motiverade begäran.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2e (ny)
2e.  I tätbefolkade områden och regioner med brist på tillgängliga parkeringsplatser utanför gatorna eller där ett stort antal registrerade eldrivna lätta nyttofordon används ska medlemsstaterna i enlighet med detta säkerställa en ökning av antalet laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten för att tillhandahålla nödvändig infrastruktur och stödja marknadsutvecklingen.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3
3.  Angränsande medlemsstater ska säkerställa att de maximala avstånd som anges i leden a och b inte överskrids för gränsöverskridande avsnitt av TEN-T-stomnätet och TEN-T:s övergripande nät.
 3.  Angränsande medlemsstater ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de maximala avstånd som anges i leden a och b inte överskrids för gränsöverskridande avsnitt av TEN-T-stomnätet och TEN-T:s övergripande nät.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa samarbete med tredjeländer, särskilt kandidatländer och de tredjeländer där transitkorridorer som förbinder medlemsstater är belägna.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led i
i)   Senast den 31 december 2025 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 1 400 kW och omfatta minst en laddningsstation med en individuell uteffekt på minst 350 kW.
 (i)  Senast den 31 december 2025 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 2000 kW och omfatta minst två laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 800 kW.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a – led ii
ii)  Senast den 31 december 2030 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 3 500 kW och omfatta minst två laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 350 kW.
 ii)  Senast den 31 december 2030 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 5000 kW och omfatta minst fyra laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 800 kW.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led i
i)  Senast den 31 december 2030 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 1 400 kW och omfatta minst en laddningsstation med en individuell uteffekt på minst 350 kW.
 i)  Senast den 31 december 2030 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 2000 kW och omfatta minst en laddningsstation med en individuell uteffekt på minst 800 kW.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b – led ii
ii)  Senast den 31 december 2035 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 3 500 kW och omfatta minst två laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 350 kW.
 ii)  Senast den 31 december 2035 ska varje laddningspool ha en uteffekt på minst 5000 kW och omfatta minst två laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 800 kW.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba)  Efter en motiverad begäran från en medlemsstat får kommissionen bevilja undantag från kravet enligt punkt 1 för TEN-T-vägar med en total årlig genomsnittlig daglig trafik på mindre än 800 tunga fordon, förutsatt att infrastrukturen inte kan motiveras av samhällsekonomiska kostnader och fördelar. Om begäran beviljas får en medlemsstat på sådana vägar bygga en enskild laddningspool som är tillgänglig för allmänheten och som betjänar båda färdriktningarna, samtidigt som den uppfyller kraven i punkt 1 i fråga om avstånd, poolens totala uteffekt, antal punkter och de enskilda punkternas uteffekt, tillämpliga på en enda färdriktning, förutsatt att laddningspoolen är lättillgänglig från båda färdriktningarna. Kommissionen ska bevilja sådana undantag i vederbörligen motiverade fall, efter en bedömning av medlemsstatens motiverade begäran.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led bb (nytt)
(bb)  Efter en motiverad begäran från en medlemsstat får kommissionen bevilja undantag från kravet på ett maximalt mellanliggande avstånd enligt punkt 1 i denna artikel för TEN-T-vägar med en total årlig genomsnittlig daglig trafik på mindre än 600 tunga fordon, förutsatt att infrastrukturen inte kan motiveras av samhällsekonomiska kostnader och fördelar. Om ett sådant undantag beviljas får medlemsstaterna tillåta ett högre maximalt avstånd på upp till 100 km mellan laddningsstationer. Kommissionen ska bevilja sådana undantag i vederbörligen motiverade fall, efter en bedömning av medlemsstatens motiverade begäran.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c
(c)  Senast den 31 december 2030 finns i varje område för säker och skyddad parkering minst en installerad laddningsstation som är avsedd för tunga fordon och har en uteffekt på minst 100 kW.
 (c)  Senast den 31 december 2027 finns i varje område för säker och skyddad parkering minst två installerade laddningsstationer som är avsedda för tunga fordon och har en uteffekt på minst 100 kW och som är aktiverade för smart och dubbelriktad laddning.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Senast den 31 december 2030 finns i varje område för säker och skyddad parkering minst fyra installerade laddningsstationer som är avsedda för tunga fordon med en uteffekt på minst 100 kW och som kan användas för smart och dubbelriktad laddning.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led d
(d)  Senast den 31 december 2025 finns i varje urban knutpunkt installerade laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för tunga fordon och som tillhandahåller en sammanlagd uteffekt på minst 600 kW, via laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 150 kW.
 (d)  Senast den 31 december 2025 finns i varje urban knutpunkt installerade laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för tunga fordon och som tillhandahåller en sammanlagd uteffekt på minst 1 400 kW, via laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 350 kW.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e
(e)  Senast den 31 december 2030 finns i varje urban knutpunkt installerade laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för tunga fordon och som tillhandahåller en sammanlagd uteffekt på minst 1 200 kW, via laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 150 kW.
 (e)  Senast den 31 december 2030 finns i varje urban knutpunkt installerade laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och avsedda för tunga fordon och som tillhandahåller en sammanlagd uteffekt på minst 3 500 kW, via laddningsstationer med en individuell uteffekt på minst 350 kW.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1a (ny)
1a.  De krav som avses i punkt 1 c, ca, d och e ska gälla utöver de krav som anges i punkt 1 a och b.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1b (ny)
1b.  Kommissionen ska överväga en höjning av den individuella uteffekt som avses i punkt 1 a, b, d och e när de gemensamma tekniska specifikationerna finns att tillgå och har kompletterats i enlighet med bilaga II som en del av översynen av denna förordning, i enlighet med artikel 22.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1c (ny)
1c.  Medlemsstaterna ska säkerställa att den anslutning till elnätet som behövs och nödvändig nätkapacitet tillhandahålls. Medlemsstaterna bör därför, i samordning med berörda parter, genomföra en analys före 2025 för att utvärdera och planera de nödvändiga nätförstärkningarna av elnäten.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
2.  Angränsande medlemsstater ska säkerställa att de maximala avstånd som anges i leden a och b inte överskrids för gränsöverskridande avsnitt av TEN-T-stomnätet och TEN-T:s övergripande nät.
 2.  Angränsande medlemsstater ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de maximala avstånd som anges i leden a och b inte överskrids för gränsöverskridande avsnitt av TEN-T-stomnätet och TEN-T:s övergripande nät.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa samarbete med tredjeländer, särskilt kandidatländer och de tredjeländer där transitkorridorer som förbinder medlemsstater är belägna.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2b (ny)
2b.  Om kostnaderna inte står i proportion till fördelarna, inbegripet miljöfördelarna, får en medlemsstat besluta att inte tillämpa punkterna 1 och 2 i denna artikel på
(a)  unionens yttersta randområden i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller
(b)  de öar som inte är anslutna till energinät på fastlandet och som omfattas av definitionen av små anslutna system eller isolerade system enligt direktiv (EU) 2019/944.
I sådana fall ska medlemsstaterna motivera sina beslut för kommissionen och göra all relevant information tillgänglig i sina nationella handlingsprogram.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led a – inledningen
(a)  Ansvariga för laddningspunkter ska, vid laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten och har en uteffekt på mindre än 50 kW och som tas i bruk från och med den dag som avses i artikel 24, godta elektroniska betalningar via terminaler och enheter som används för betaltjänster, inklusive minst ett av följande:
 Ansvariga för laddningspunkter ska därför, vid laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten som tas i bruk från och med [dagenför denna förordnings ikraftträdande], godta elektroniska betalningar via terminaler och enheter som används för betaltjänster, inklusive minst läsare för betalkort eller enheter med en kontaktlös funktion som minst kan läsa betalkort. Om möjligt kan dessutom enheter som använder en internetanslutning med vilken t.ex. en qr-kod kan genereras och användas specifikt för betalningstransaktionen tillhandahållas.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led a – led i
i)  Läsare för betalkort.
 utgår
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led a – led ii
ii)  Enheter med en kontaktlös funktion som åtminstone kan läsa betalkort.
 utgår
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led a – led iii
(iii)  Enheter som använder en internetanslutning med vilken t.ex. en qr-kod kan genereras och användas specifikt för betalningstransaktionen.
 utgår
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led b
(b)  Ansvariga för laddningspunkter ska, vid laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten och har en uteffekt på minst 50 kW och som tas i bruk från och med den dag som avses i artikel 24, godta elektroniska betalningar via terminaler och enheter som används för betaltjänster, inklusive minst ett av följande:
 utgår
i)  Läsare för betalkort.
ii)  Enheter med en kontaktlös funktion som åtminstone kan läsa betalkort.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2
Från och med den 1 januari 2027 ska ansvariga för laddningspunkter säkerställa att alla laddningsstationer som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten och har en uteffekt på minst 50 kW uppfyller kravet i led b.
 Från och med den 1 januari 2027 ska ansvariga för laddningspunkter säkerställa att alla laddningsstationer som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten uppfyller kraven i denna punkt.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 3
Kraven i leden a och b ska inte tillämpas på laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och som inte kräver betalning för laddningstjänsten.
 Kraven i denna punkt ska inte tillämpas på laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och som inte kräver betalning för laddningstjänsten.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
3.  Ansvariga för laddningspunkter ska, när de erbjuder automatisk autentisering vid en laddningspunkt som de ansvarar för och som är tillgänglig för allmänheten, säkerställa att slutanvändarna alltid har rätt att avstå från att använda automatisk autentisering och i stället får antingen engångsladda sitt fordon, i enlighet med punkt 3, eller använda en annan avtalsbaserad laddningslösning som erbjuds vid den laddningspunkten. Ansvariga för laddningspunkter ska öppet visa detta alternativ och erbjuda det på ett smidigt sätt för slutanvändaren, vid varje laddningspunkt som de ansvarar för och som är tillgänglig för allmänheten och vid vilken de erbjuder automatisk autentisering.
 3.  Ansvariga för laddningspunkter ska, när de erbjuder automatisk autentisering vid en laddningspunkt som de ansvarar för och som är tillgänglig för allmänheten, säkerställa att slutanvändarna alltid har rätt att avstå från att använda automatisk autentisering och i stället får antingen engångsladda sitt fordon, i enlighet med punkt 3, eller använda en annan avtalsbaserad laddningslösning som erbjuds vid den laddningspunkten. Ansvariga för laddningspunkter ska öppet visa detta alternativ och erbjuda det på ett smidigt sätt för slutanvändaren och ska säkerställa att e-roaming finns tillgänglig, vid varje laddningspunkt som de ansvarar för och som är tillgänglig för allmänheten och vid vilken de erbjuder automatisk autentisering.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4
4.  De priser som debiteras av ansvariga för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten ska vara rimliga, lätt och tydligt jämförbara, transparenta och icke-diskriminerande. Ansvariga för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten får inte göra skillnad mellan de priser som debiteras slutanvändare och de priser som debiteras leverantörer av mobilitetstjänster, och inte heller mellan de priser som debiteras olika leverantörer av mobilitetstjänster. Prisnivån får differentieras endast i relevanta fall, och då på ett proportionerligt sätt, i enlighet med en objektiv motivering.
 4.  Ansvariga för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten ska säkerställa att de laddningsstationer som de ansvarar för ger icke-diskriminerande tillträde för alla leverantörer av mobilitetstjänster. De priser som debiteras av ansvariga för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten ska vara rimliga och överkomliga, lätt och tydligt jämförbara, transparenta och icke-diskriminerande. Ansvariga för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten får inte göra skillnad mellan de priser som debiteras slutanvändare och de priser som debiteras leverantörer av mobilitetstjänster, och inte heller mellan de priser som debiteras olika leverantörer av mobilitetstjänster. Prisnivån får differentieras endast i relevanta fall, och då på ett proportionerligt sätt, i enlighet med en objektiv motivering eller på grundval av avtalsvillkor.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4a (ny)
4a.  Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra otillbörliga metoder som påverkar konsumenterna, även i förhållande till de priser som fastställts för användning av laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten, såsom orimligt höga priser, med det övergripande målet att skydda konkurrensen på marknaden och konsumenters rättigheter. Antagandet av sådana åtgärder ska grundas på regelbunden övervakning av den prissättning och praxis som fordonstillverkare och de ansvariga för laddningspunkterna tillämpar. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om den berörda tillsynsmyndigheten antar sådana åtgärder.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 5 – inledningen
5.  Ansvariga för laddningspunkter ska tydligt visa engångspriset och alla dess komponenter på alla laddningsstationer som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten, så att slutanvändarna känner till dessa inför varje laddningstillfälle. Åtminstone följande priskomponenter, om de är tillämpliga på laddningsstationen, ska visas tydligt:
 5.  Ansvariga för laddningspunkter ska tydligt visa engångspriset per kWh och alla dess komponenter på alla laddningsstationer som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten, så att slutanvändarna känner till denna information inför varje laddningstillfälle.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 5 – strecksats 1
–  Pris per laddningstillfälle.
 utgår
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 5 – strecksats 2
–  Pris per minut.
 utgår
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 5 – strecksats 3
–  Pris per kWh.
 utgår
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 6
6.  De priser som leverantörer av mobilitetstjänster debiterar slutanvändare ska vara rimliga, transparenta och icke-diskriminerande. Leverantörer av mobilitetstjänster ska inför varje laddningstillfälle göra all tillämplig prisinformation, inklusive sådan som är specifik för laddningstillfället, tillgänglig för slutanvändaren genom fritt tillgängliga och väl utbyggda elektroniska plattformar, med tydlig åtskillnad mellan de priskomponenter som debiteras av den ansvarige för laddningspunkten, tillämpliga kostnader för e-roaming och andra avgifter som tillämpas av leverantören av mobilitetstjänster. Avgifterna ska vara rimliga, öppna och icke-diskriminerande. Inga extra avgifter får tillämpas för gränsöverskridande e-roaming.
 6.  De priser som leverantörer av mobilitetstjänster debiterar slutanvändare ska vara rimliga och överkomliga, transparenta och icke-diskriminerande. Leverantörer av mobilitetstjänster ska inför varje laddningstillfälle göra all tillämplig prisinformation, inklusive sådan som är specifik för laddningstillfället, tillgänglig för slutanvändaren genom fritt tillgängliga och väl utbyggda elektroniska plattformar, genom att tydligt visa det pris per kWh som debiteras av den ansvarige för laddningspunkten, tillämpliga kostnader för e-roaming och andra avgifter som tillämpas av leverantören av mobilitetstjänster. Avgifterna ska vara rimliga och överkomliga, öppna och icke-diskriminerande. Inga extra avgifter får tillämpas för gränsöverskridande e-roaming.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 6a (ny)
6a.  Ansvariga för smarta eller dubbelriktade laddningspunkter ska tillgängliggöra information som de erhåller från ansvariga för överföringssystem, elleverantörer eller via sin egen elproduktion om andelen förnybar el i överföringssystemet och de tillhörande utsläppen av växthusgaser. Denna information ska göras tillgänglig i realtid med regelbundna tidsintervall och ska åtföljas av prognoser, om sådana finns tillgängliga, och i tillämpliga fall ska villkoren i avtalet med elleverantören vara tillämpliga.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 7
7.  Från och med den dag som avses i artikel 24 ska ansvariga för laddningspunkter säkerställa att alla laddningspunkter som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten är digitalt uppkopplade laddningspunkter.
 7.  Från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska ansvariga för laddningspunkter säkerställa att alla nybyggda eller renoverade laddningspunkter som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten är digitalt uppkopplade och har funktioner för e-roaming och att deras placering och status är väl synliga online.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 8
8.  Från och med den dag som avses i artikel 24 ska ansvariga för laddningspunkter säkerställa att alla normala laddningspunkter som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten klarar smart laddning.
 8.  Från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska ansvariga för laddningspunkter säkerställa att alla nybyggda eller renoverade laddningspunkter som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten klarar smart laddning.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 8a (ny)
8a.  Ansvariga för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten ska säkerställa att
(a)  laddningsstationerna fungerar på lämpligt sätt under hela sin kommersiella livstid och att de funktioner som anges i punkterna 2–5 alltid är tillgängliga för slutanvändarna, och att regelbundna underhålls- och reparationsarbeten utförs så snart ett funktionsfel upptäcks,
(b)  alla de laddningspunkter som de är ansvariga för och som är tillgängliga för allmänheten följer bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 9
9.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lämplig skyltning införs på parkerings- och rastplatser inom TEN-T-vägnätet där infrastruktur för alternativa bränslen är installerad, så att det är enkelt att identifiera den exakta placeringen av infrastrukturen för alternativa bränslen.
 9.  Från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lämplig skyltning införs på parkerings- och rastplatser inom TEN-T-vägnätet där infrastruktur för alternativa bränslen är installerad, så att det är enkelt att identifiera den exakta placeringen av infrastrukturen för alternativa bränslen. Skyltar som visar var parkerings- och rastplatser med sådan infrastruktur för alternativa bränslen är installerade ska också sättas upp på lämpligt avstånd längs TEN-T-vägnätet.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 9a (ny)
9a.  Medlemsstaterna ska uppmuntra de ansvariga att vidta nödvändiga åtgärder för att erbjuda standardiserade och fullt driftskompatibla informationssystem som tillhandahåller information om tillgången till laddningsstationer. Sådana system ska vara exakta och användarvänliga och kunna användas på medlemsstatens officiella språk och på engelska.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 11a (ny)
11a.  Ansvariga för laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten ska säkerställa att den nödvändiga kontaktinformationen för lokala räddningstjänster tydligt visas på laddningsstationerna.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 11b (ny)
11b.  Vid obemannade laddningsstationer ska medlemsstaterna underlätta installation av kameraövervakningssystem och en knapp för nödsamtal för omedelbar kontakt med lokala räddningstjänster.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att det senast den 31 december 2030 på deras respektive territorium finns ett minsta antal tankningsstationer för vätgas som är tillgängliga för allmänheten.
 Medlemsstaterna ska säkerställa att det senast den 31 december 2027 på deras respektive territorium finns ett minsta antal tankningsstationer för vätgas som är tillgängliga för allmänheten.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2
Medlemsstaterna ska därför säkerställa att det senast den 31 december 2030 har installerats tankningsstationer för vätgas längs TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät med ett maximalt mellanliggande avstånd på 150 km, och att dessa stationer är tillgängliga för allmänheten, har en kapacitet på minst 2 ton per dag och är utrustade med en dispenser för minst 700 bar. Flytande väte ska göras tillgängligt på tankningsstationer som är tillgängliga för allmänheten med ett maximalt mellanliggande avstånd på 450 km.
 Medlemsstaterna ska därför säkerställa att det senast den 31 december 2027 har installerats tankningsstationer för vätgas längs TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät med ett maximalt mellanliggande avstånd på 100 km, och att dessa stationer är tillgängliga för allmänheten, har en kapacitet på minst 2 ton per dag och är utrustade med en dispenser för minst 700 bar. Flytande väte ska göras tillgängligt på tankningsstationer som är tillgängliga för allmänheten med ett maximalt mellanliggande avstånd på 400 km.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – stycke 3
De ska säkerställa att minst en tankningsstation för vätgas som är tillgänglig för allmänheten finns installerad i varje urban knutpunkt senast den 31 december 2030. En analys av den bästa placeringen ska göras för sådana tankningsstationer, där man särskilt ska överväga installation av sådana stationer i multimodala knutpunkter där även andra transportsätt kan försörjas.
 De ska säkerställa att minst en tankningsstation för vätgas som är tillgänglig för allmänheten finns installerad i varje urban knutpunkt senast den 31 december 2027. En analys av den bästa placeringen ska göras för sådana tankningsstationer, där man särskilt ska överväga installation av sådana stationer i multimodala knutpunkter där även andra transportsätt kan försörjas.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2024 offentliggöra en detaljerad förteckning över multimodala transportknutpunkter, industrikluster och hamnar som lämpar sig för installation av tankningsstationer för vätgas.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  Angränsande medlemsstater ska säkerställa att det maximala avstånd som anges i punkt 1 andra stycket inte överskrids för gränsöverskridande avsnitt av TEN-T-stomnätet och TEN-T:s övergripande nät.
 2.  Angränsande medlemsstater ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det maximala avstånd som anges i punkt 1 andra stycket inte överskrids för gränsöverskridande avsnitt av TEN-T-stomnätet och TEN-T:s övergripande nät.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3a (ny)
3a.  Om kostnaderna inte står i proportion till fördelarna, inbegripet miljöfördelarna, får medlemsstater besluta att inte tillämpa punkt 1 i denna artikel på (a) unionens yttersta randområden i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller b) öar som inte är anslutna till energinät på fastlandet och som omfattas av definitionen av små anslutna system eller isolerade system enligt direktiv (EU) 2019/944. I sådana fall ska medlemsstaterna motivera sina beslut för kommissionen och göra all relevant information tillgänglig i sina nationella handlingsprogram.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3b (ny)
3b.  Kommissionen ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa samarbete med tredjeländer, särskilt kandidatländer och de tredjeländer där transitkorridorer som förbinder medlemsstater är belägna.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Från och med den dag som avses i artikel 24 ska alla ansvariga för tankningsstationer för vätgas som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten ge slutanvändare möjlighet att engångstanka med hjälp av ett betalningsinstrument som används i stor utsträckning i unionen. Ansvariga för tankningsstationer för vätgas ska därför säkerställa att alla tankningsstationer för vätgas som de ansvarar för godtar elektroniska betalningar via terminaler och enheter som används för betaltjänster, inklusive minst ett av följande:
 Från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska alla ansvariga för tankningsstationer för vätgas som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten ge slutanvändare möjlighet att engångstanka med hjälp av ett betalningsinstrument som används i stor utsträckning i unionen. Ansvariga för tankningsstationer för vätgas ska därför säkerställa att alla tankningsstationer för vätgas som de ansvarar för godtar elektroniska betalningar via terminaler och enheter som används för betaltjänster, inklusive minst läsare för betalkort eller kontaktlösa enheter som kan läsa betalkort.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 1 – led a
(a)  Läsare för betalkort.
 utgår
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 1 – led b
(b)  Enheter med en kontaktlös funktion som åtminstone kan läsa betalkort.
 utgår
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna ska uppmuntra de ansvariga att erbjuda standardiserade och fullt driftskompatibla informationssystem som tillhandahåller information om tillgången till tankningsstationer. Sådana system ska vara exakta och användarvänliga och kunna användas på medlemsstatens officiella språk och på engelska.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
3.  Ansvariga för tankningspunkter för vätgas ska ge tillgång till prisinformation inför varje tankningstillfälle vid de tankningsstationer som de ansvarar för.
 3.  Ansvariga för tankningspunkter för vätgas ska ge tillgång till prisinformation inför varje tankningstillfälle vid de tankningsstationer som de ansvarar för. De ska tydligt visa engångspriset och alla dess komponenter på alla tankningsstationer som de ansvarar för och som är tillgängliga för allmänheten, så att slutanvändarna känner till dessa inför varje tankningstillfälle. Priset per kg ska visas tydligt.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4
4.  Ansvariga för tankningsstationer som är tillgängliga för allmänheten får tillhandahålla sina kunder avtalsbaserade tankningstjänster för vätgas, även på uppdrag av leverantörer av mobilitetstjänster och i deras namn. Leverantörer av mobilitetstjänster ska debitera slutanvändare priser som är rimliga, transparenta och icke-diskriminerande. Leverantörer av mobilitetstjänster ska inför varje laddningstillfälle göra all tillämplig prisinformation, inklusive sådan som är specifik för laddningstillfället, tillgänglig för slutanvändaren genom fritt tillgängliga och väl utbyggda elektroniska plattformar, med tydlig åtskillnad mellan de priskomponenter som debiteras av den ansvarige för tankningspunkten för vätgas, tillämpliga kostnader för e-roaming och andra avgifter som tillämpas av leverantören av mobilitetstjänster.
 4.  Ansvariga för tankningsstationer som är tillgängliga för allmänheten får tillhandahålla sina kunder avtalsbaserade tankningstjänster för vätgas, även på uppdrag av leverantörer av mobilitetstjänster och i deras namn. Leverantörer av mobilitetstjänster ska debitera slutanvändare priser som är rimliga, transparenta och icke-diskriminerande. Leverantörer av mobilitetstjänster ska inför varje tankningstillfälle göra all tillämplig prisinformation, inklusive sådan som är specifik för tankningstillfället, tillgänglig för slutanvändaren genom fritt tillgängliga och väl utbyggda elektroniska plattformar, med tydlig åtskillnad mellan de priskomponenter som debiteras av den ansvarige för tankningspunkten för vätgas, tillämpliga kostnader för e-roaming och andra avgifter som tillämpas av leverantören av mobilitetstjänster.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ett minimum av landströmsförsörjning tillhandahålls för havsgående container- och passagerarfartyg i kusthamnar. Medlemsstaterna ska därför vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att följande är uppfyllt senast den 1 januari 2030:
 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ett minimum av landströmsförsörjning tillhandahålls för havsgående container- och passagerarfartyg i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och övergripande nät. I detta syfte, och i full överensstämmelse med artikel 5.1 och 5.2 i förordning XXXX-XXX [FuelEU Maritime], ska medlemsstaterna, i samarbete med ledningsenheten eller den behöriga myndigheten, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att följande är uppfyllt senast den 1 januari 2030:
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att tillräcklig nätinfrastruktur och nätkapacitet samt energireserv och frekvensomvandling görs tillgänglig för att uppfylla kraven i punkt 1 a, b och c.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – inledningen
2.  Vid fastställandet av antalet hamnanlöp ska följande hamnanlöp inte beaktas:
 2.  Vid fastställandet av antalet hamnanlöp och i full överensstämmelse med artikel 5.3 i förordning XXXX-XXX [FuelEU Maritime] ska följande hamnanlöp inte beaktas:
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  Hamnanlöp där fartyget beräknas vara i hamn mindre än två timmar och det hindrades från att avgå inom den tidsramen på grund av händelser som inte kunde förutses vid ankomsten till hamnen och som uppenbart låg utanför verksamhetsutövaren kontroll eller ansvar.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Flera korta hamnanlöp för att lasta och lossa vid olika kajplatser i samma hamn utan att den tidsfrist som anges i led a överskrids.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
3.  Om en kusthamn i TEN-T:s stomnät eller TEN-T:s övergripande nät ligger på en ö som inte är direkt ansluten till elnätet ska punkt 1 inte tillämpas förrän en sådan anslutning har slutförts eller det finns tillräcklig lokalt genererad kapacitet från rena energikällor.
 3.  Om en kusthamn i TEN-T:s stomnät eller TEN-T:s övergripande nät ligger på en ö eller i ett av unionens yttersta randområden enligt artikel 349 i EUF-fördraget, vilka inte är direkt anslutna till elnätet, ska punkt 1 inte tillämpas förrän en sådan anslutning har slutförts eller det finns tillräcklig lokalt genererad kapacitet från rena energikällor.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3a (ny)
3a.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska punkt 1 inte tillämpas på Ceutas och Melillas territorium förrän en anslutning direkt till elnätet på fastlandet eller till ett grannlands elnät har slutförts eller det finns tillräcklig lokalt genererad kapacitet från rena energikällor.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 10 – led ba (nytt)
(ba)  Det finns tillräcklig nätkapacitet, nätanslutning, effektreserv och frekvensomvandling i hamnarna.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 11 – rubriken
Mål för LNG-försörjning i kusthamnar
 Mål för tillgång till LNG, ammoniak och vätgas i kusthamnar
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2025 säkerställa att ett lämpligt antal tankningspunkter för LNG installeras i kusthamnar i TEN-T:s stomnät som avses i punkt 2, för att ge möjlighet för havsgående fartyg att trafikera hela TEN-T:s stomnät. Medlemsstaterna ska vid behov samarbeta med angränsande medlemsstater för att säkerställa att TEN-T:s stomnät har lämplig täckning.
 1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2025 säkerställa att ett lämpligt antal tankningspunkter för LNG, ammoniak och vätgas installeras i kusthamnar i TEN-T:s stomnät som avses i punkt 2, för att tillgodose efterfrågan på marknaden på sådana bränslen, både på kort och på lång sikt, och för att ge möjlighet för havsgående fartyg att trafikera hela TEN-T:s stomnät. Medlemsstaterna ska vid behov samarbeta med angränsande medlemsstater för att säkerställa att TEN-T:s stomnät har lämplig täckning.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsprogram fastställa vilka kusthamnar i TEN-T:s stomnät som ska ge tillgång till de tankningspunkter för LNG som avses i punkt 1, med beaktande även av marknadens faktiska behov och dess utveckling.
 2.  Medlemsstaterna ska i sina nationella handlingsprogram fastställa vilka kusthamnar i TEN-T:s stomnät som ska ge tillgång till de tankningspunkter som avses i punkt 1, med beaktande även av hamnutveckling, LNG-tankningspunkter som redan finns och marknadens faktiska behov och dess utveckling liksom medlemsstaternas skyldigheter med avseende på unionens mål om klimatneutralitet.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsenheterna för alla flygplatser i TEN-T:s stomnät och övergripande nät säkerställer att elförsörjning tillhandahålls för stillastående luftfartyg enligt följande:
 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsenheterna och leverantörerna av marktjänster vid alla flygplatser i TEN-T:s stomnät och övergripande nät säkerställer att elförsörjning tillhandahålls för stillastående luftfartyg enligt följande:
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Punkt 1 a och b ska emellertid inte gälla kortvariga uppställningsplatser, avisningsplatser för luftfartyg, uppställningsplatser i militära områden och uppställningsplatser för allmän flygtrafik (under 5,7 till flygplanets högsta tillåtna startvikt).
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2a (ny)
2a.  Genom undantag från punkt 1 a och b, om en flygplats i TEN-T:s stomnät eller TEN-T:s övergripande nät ligger på en ö som inte är direkt ansluten till elnätet, eller i ett yttersta randområde, ska den punkten inte tillämpas förrän en sådan anslutning har slutförts eller det finns tillräcklig lokalt genererad kapacitet från rena energikällor, eller om kostnaderna är oproportionerligt höga i förhållande till fördelarna, inklusive miljöfördelarna.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2b (ny)
2b.  Medlemsstaterna ska säkerställa att flygplatsernas ledningsenheter eller marktjänstleverantörer vid flygplatser i TEN-T:s stomnät tillhandahåller system för luftförbehandling.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 12a (ny)
Artikel 12a
Infrastrukturmål för järnvägslinjer
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa tillhandahållandet av tillräcklig infrastruktur, i syfte att göra det möjligt för järnvägslinjer i hela unionen att uppfylla elektrifieringsmålen i förordning (EU) nr 1315/2013 [TEN-T-förordningen].
2.  Om direkt elektrifiering av järnvägslinjer inte är möjlig, inbegripet av skäl som rör tjänstens kostnadseffektivitet, ska medlemsstaterna säkerställa att ett lämpligt antal laddningsstationer för batteridrivna tåg och tankningsstationer för vätgas för järnväg inrättas. I detta syfte ska medlemsstaterna säkerställa att laddningsstationer för batteridrivna tåg och tankningsstationer för vätgasdrivna tåg byggs ut längs TEN-T:s stomnät och övergripande nät i varje färdriktning i avsnitt för vilka elektrifiering inte föreskrivs i förordning (EU) nr 1315/2013 [TEN-T-förordningen].
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att principen om energieffektivitet först beaktas fullt ut när beslut fattas om nödvändig infrastruktur som ska sättas in för att uppfylla kraven i punkt 2.
4.  Före utbyggnaden ska medlemsstaterna göra en analys av den bästa lokaliseringen av sådana stationer. I samband med detta ska medlemsstaterna särskilt beakta utbyggnaden av stationer i urbana och multimodala knutpunkter där även andra transportsätt skulle kunna integreras.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 1
Varje medlemsstat ska senast den 1 januari 2024 ta fram ett utkast till nationellt handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alternativa bränslen inom transportsektorn och utbyggnaden av tillhörande infrastruktur och skicka detta till kommissionen.
 Varje medlemsstat ska senast den 1 januari 2024, samordnat med nationella, regionala och lokala myndigheter, ta fram ett utkast till nationellt handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alternativa bränslen inom transportsektorn och utbyggnaden av tillhörande infrastruktur och skicka detta till kommissionen.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led a
(a)  En bedömning av den aktuella situationen och framtida utvecklingen av marknaden när det gäller alternativa bränslen inom transportsektorn, och av utvecklingen av infrastrukturen för alternativa bränslen, med beaktande av tillträde för olika transportsätt och, om så är relevant, gränsöverskridande kontinuitet.
 (a)  En bedömning av den aktuella situationen och framtida utvecklingen av marknaden när det gäller alternativa bränslen inom transportsektorn, och av utvecklingen av infrastrukturen för alternativa bränslen, med beaktande av tillträde för olika transportsätt och, om så är relevant, gränsöverskridande kontinuitet samt rörlighet och tillgänglighet mellan öar och de yttersta randområdena och mellan dem och fastlandet.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led aa (nytt)
(aa)  En bedömning av hur åtgärder genomförs i full överensstämmelse med principen om energieffektivitet först. Medlemsstaterna ska redovisa hur principen om energieffektivitet först har tillämpats i samband med planerings- och investeringsbeslut vid utbyggnad av infrastruktur för laddning och tankning av alternativa bränslen.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led ab (nytt)
(ab)  En bedömning av det nuvarande läget och den framtida utvecklingen av nätanslutningar och nätkapaciteten, inklusive nödvändiga förbättrings- och resiliensåtgärder samt den finansiering som krävs.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led ac (nytt)
(ac)  En bedömning av möjligheterna till förändringar i den mängd el som finns tillgänglig för transportsektorn och av källorna för elen.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led b
(b)  Nationella mål i enlighet med artiklarna 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, och 12, för vilka bindande nationella mål fastställs i denna förordning.
 (b)  Nationella mål i enlighet med artiklarna 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12 och 12a, för vilka bindande nationella mål fastställs i denna förordning.
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led c
(c)  Nationella mål för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen i samband med leden l, m, n, o och p i denna punkt, för vilka inga bindande mål fastställs i denna förordning.
 (c)  Nationella mål för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen i samband med leden l, l a, m, n, o, p, pa och pb i denna punkt, för vilka inga bindande mål fastställs i denna förordning.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led e
(e)  Åtgärder för att främja utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen för avgränsade fordonsparker, särskilt i form av elladdningsstationer och tankningsstationer för vätgas avsedda för kollektivtrafiktjänster och elladdningsstationer avsedda för bildelning.
 (e)  Åtgärder för att främja utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen för avgränsade fordonsparker, särskilt i form av elladdningsstationer och tankningsstationer för vätgas avsedda för kollektivtrafiktjänster och elladdningsstationer avsedda för bildelning samt för taxibilar.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led ga (nytt)
(ga)  Nationella mål och åtgärder för att främja infrastruktur för alternativa bränslen längs de vägnät som inte ingår i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät, särskilt när det gäller laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten. Medlemsstaterna ska i synnerhet se till att vägnät som ligger på hög och medelhög höjd har tillräcklig laddningsinfrastruktur för både lätt och tung trafik.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led h
(h)  Åtgärder för att främja ett tillräckligt antal snabba laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten.
 (h)  Åtgärder för att främja ett tillräckligt antal snabba laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten med tillräcklig uteffekt för att öka konsumenternas bekvämlighet och säkerställa sammanhängande trafik med elfordon inom medlemsstatens territorium och, i tillämpliga fall, över gränserna.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led ia (nytt)
(ia)  Åtgärder för att garantera att alla territorier har tillgång till laddnings- och tankningsinfrastruktur, och i detta sammanhang lägga särskild vikt vid landsbygdsområden för att garantera deras tillgång och territoriella sammanhållning. Medlemsstaterna bör överväga och genomföra riktade politiska strategier och åtgärder för dessa territorier.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led j
(j)  Åtgärder som säkerställer att laddnings- och tankningspunkter vilka är tillgängliga för allmänheten är tillgängliga även för äldre personer och personer med nedsatt rörlighet och funktion, och som överensstämmer med tillgänglighetskraven i bilagorna I och III till direktiv (EU) 2019/882.
 (j)  Åtgärder som säkerställer att alla laddnings- och tankningspunkter vilka är tillgängliga för allmänheten är tillgängliga även för äldre personer och personer med nedsatt rörlighet och funktion, och som överensstämmer med tillgänglighetskraven i bilagorna I och III till direktiv (EU) 2019/882.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led ja (nytt)
(ja)  Åtgärder som är inriktade på de särskilda behoven i de yttersta randområdena, i tillämpliga fall.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led k
(k)  Åtgärder för att undanröja eventuella hinder för planering, tillståndsgivning och upphandling avseende infrastruktur för alternativa bränslen.
 (k)  Åtgärder för att undanröja eventuella hinder för planering, tillståndsgivning och upphandling avseende infrastruktur för alternativa bränslen och för att begränsa tidsperioden mellan den ursprungliga ansökan och den faktiska utbyggnaden till högst sex månader, med vederbörlig hänsyn tagen till samråd med berörda parter och förfaranden för miljökonsekvensbedömning. Godkännandeförfarandet ska vara helt digitaliserat.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led ka (nytt)
(ka)  Åtgärder för att säkerställa att tätheten av infrastruktur för alternativa bränslen som är tillgänglig för allmänheten på nationell nivå tar hänsyn till befolkningstätheten och antalet registreringar av fordon som drivs med alternativa bränslen i det lokala området baserat på Nuts 3-nivå i enlighet med den senaste Nuts-klassificeringen.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led kb (nytt)
(kb)  Åtgärder för att främja användningen av elassisterade cyklar samt fordon i kategori L såsom motordrivna elcyklar och e-mopeder.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led kc (nytt)
(kc)   Åtgärder för att stödja gemenskaper för förnybar energi, medborgarenergigemenskaper och icke-kommersiella aktörer när det gäller att bygga upp laddningsstationer, särskilt i glesbefolkade områden.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led l
(l)  En utbyggnadsplan för infrastruktur för alternativa bränslen på flygplatser som avser annat än elförsörjning till stillastående luftfartyg, särskilt i fråga om tankning och laddning av luftfartyg som drivs med vätgas respektive elektricitet.
 (l)  En bedömning av det nuvarande läget och den framtida utvecklingen av marknaden för luftfartyg som drivs med vätgas respektive elektricitet samt en genomförbarhetsstudie om utbyggnaden av relevant infrastruktur, och, om så är lämpligt, även en utbyggnadsplan för infrastruktur för alternativa bränslen på flygplatser, särskilt i fråga om tankning och laddning av luftfartyg som drivs med vätgas respektive elektricitet.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led la (nytt)
(la)  En utbyggnadsplan med mål och den finansiering som krävs för system för luftförbehandling vid flygplatserna i TEN-T:s stomnät samt en genomförbarhetsstudie om utbyggnaden av den relevanta fasta eller mobila infrastrukturen.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led p
(p)  En utbyggnadsplan med mål, viktiga delmål och nödvändig finansiering avseende vätgas- eller batteridrivna elektriska tåg i delar av järnvägsnätet som inte kommer att elektrifieras.
 (p)  En utbyggnadsplan med mål, viktiga delmål och nödvändig finansiering avseende vätgas- eller batteridrivna elektriska tåg i delar av järnvägsnätet som inte kan elektrifieras, i tillämpliga fall.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led pa (nytt)
(pa)  En övergripande investeringsplan, som grundar sig på en socioekonomisk och en miljörelaterad analys samt på en kostnads-nyttoanalys, och med de investeringar som krävs för att uppnå målen i det nationella handlingsprogrammet, och som även ska omfatta infrastrukturer utanför TEN-T-nätet.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2 – led pb (nytt)
(pb)  En karta över framtida lämpliga platser för att bygga anläggningar för all infrastruktur för alternativa bränslen, inklusive information om tillräcklig nätkapacitet, baserad på efterfrågan, som ska göras tillgänglig för allmänheten.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1a (ny)
1a.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, och före det slutdatum som fastställs där, uppmanas medlemsstaterna att lämna in preliminära nationella handlingsprogram för att säkerställa en smidig och snabb utveckling och utbyggnad av infrastrukturen. När en medlemsstat beslutar att lämna in ett preliminärt nationellt handlingsprogram ska kommissionen bedöma det preliminära nationella handlingsprogrammet och utfärda rekommendationer senast sex månader efter det att de preliminära nationella handlingsprogrammen har lämnats in.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella handlingsprogrammen tar hänsyn till behoven för de olika transportsätt som finns på respektive territorium, även för de som har begränsad tillgång till alternativ till fossila bränslen.
 2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella handlingsprogrammen tar hänsyn till behoven för de olika regioner och transportsätt som finns på respektive territorium, även för de som har begränsad tillgång till alternativ till fossila bränslen, och att tanknings- och laddningsinfrastrukturen främjar en omställning till andra transportslag och underlättar multimodala transporter.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska bedöma det sammanlagda bidraget av bestämmelserna i punkt 1 till unionens klimatmål för 2030 och målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050, såsom fastställs i förordning (EU) 2021/1119.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2b (ny)
2b.  Medlemsstaterna ska säkerställa fortbildning och omskolning av arbetstagare som hanterar de alternativa bränslen som används enligt denna förordning och lämpliga investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, för att säkerställa en socialt rättvis omställning.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella handlingsprogrammen, när så är lämpligt, beaktar regionala och lokala myndigheters intressen, särskilt när det gäller laddnings- och tankningsinfrastruktur för kollektivtrafik, liksom de berörda parternas intressen.
 3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella handlingsprogrammen beaktar regionala och lokala myndigheters intressen, särskilt när det gäller laddnings- och tankningsinfrastruktur för kollektivtrafik, liksom alla berörda parters intressen. Medlemsstaterna ska regelbundet samråda med regionala och lokala myndigheter och uppmuntra dem att inrätta lämpliga politiska ramar, som kan inbegripa en handlingsplan, som specificerar områden för utbyggnad av infrastruktur, möjligheter till snabb laddning, relevanta finansiella ramar och konkreta åtgärder för de olika berörda aktörerna, för att underlätta utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3a (ny)
3a.  Medlemsstaterna ska som en del av sitt nationella handlingsprogram bedöma och rapportera hur bestämmelserna i artiklarna 5 och 7 har genomförts av ansvariga för laddnings- och tankningspunkter. På grundval av resultaten av bedömningen ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ansvariga för laddnings- och tankningspunkter följer artiklarna 5 och 7.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3b (ny)
3b.  Varje medlemsstat ska, helst utan att ytterligare en post skapas, utse en nationell samordnare för infrastrukturen för alternativa bränslen som ska övervaka den nationella samordningen (mellan ministerierna) och genomförandet av det nationella handlingsprogrammet. Den nationella samordnaren ska samarbeta med kommissionen, den ansvariga TEN-T-samordnaren och vid behov andra nationella samordnare, och bistå regionala och lokala myndigheter, t.ex. genom att tillhandahålla sakkunskap, verktyg, riktlinjer baserade på EU-standarder och ge råd om regional samordning av relevanta lokala mobilitetsplaner.
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska där så är nödvändigt samarbeta, genom samråd eller gemensamma handlingsprogram, för att säkerställa att de åtgärder som krävs för att uppnå målen för denna förordning är samstämmiga och samordnade. Medlemsstaterna ska särskilt samarbeta om strategierna för användning av alternativa bränslen och utbyggnad av motsvarande infrastruktur för vattenvägstransporter. Kommissionen ska bistå medlemsstaterna i samarbetsprocessen.
 4.  Medlemsstaterna ska där så är nödvändigt samarbeta, genom samråd eller gemensamma handlingsprogram, för att säkerställa att de åtgärder som krävs för att uppnå målen för denna förordning är samstämmiga och samordnade. Medlemsstaterna ska särskilt samarbeta om strategierna för användning av alternativa bränslen och utbyggnad av motsvarande infrastruktur för vattenvägstransporter. Kommissionen ska bistå medlemsstaterna i samarbetsprocessen. De europeiska samordnarna för stomnätskorridorerna inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) ska rådfrågas i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) nr 1315/2013.
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 4a (ny)
4a.  Vid behov ska medlemsstaterna samarbete med tredjeländer, särskilt kandidatländer för medlemskap i EU och de tredjeländer där transitkorridorer som förbinder medlemsstater är belägna. Kommissionen ska bistå medlemsstaterna i samarbetsprocessen.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 5
5.  Stödåtgärder rörande infrastruktur för alternativa bränslen ska vara förenliga med reglerna om statligt stöd i EUF-fördraget.
 5.  Stödåtgärder rörande infrastruktur för alternativa bränslen ska anpassas till klimatmålen för att undvika att strandade tillgångar skapas och vara förenliga med reglerna om statligt stöd i EUF-fördraget.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 6
6.  Varje medlemsstat ska göra sitt utkast till nationellt handlingsprogram tillgängligt för allmänheten och säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges faktiska möjligheter att delta i utarbetandet av utkastet till nationellt handlingsprogram.
 6.  Varje medlemsstat ska göra sitt utkast till nationellt handlingsprogram, inklusive en övergripande investeringsplan, tillgängligt för allmänheten och säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges faktiska möjligheter att delta i utarbetandet av utkastet till nationellt handlingsprogram.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 7 – inledningen
7.  Kommissionen ska bedöma utkasten till nationella handlingsprogram och får utfärda rekommendationer till en medlemsstat senast sex månader efter inlämnandet av de utkast till nationella handlingsprogram som avses i punkt 1. Dessa rekommendationer får särskilt gälla följande:
 7.  Kommissionen ska bedöma utkasten till nationella handlingsprogram. I samband med granskningen av handlingsprogrammet får kommissionen begära ett yttrande från den ansvariga europeiska TEN-T-samordnaren i syfte att säkerställa konsekvens och utveckling i varje korridor, och får utfärda rekommendationer till en medlemsstat senast sex månader efter inlämnandet av de utkast till nationella handlingsprogram som avses i punkt 1. Dessa rekommendationer ska göras allmänt tillgängliga i ett lättläst och lättförståeligt format och får särskilt gälla följande:
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 7 – led a
(a)  Ambitionsnivån för de mål som krävs för att uppfylla skyldigheterna enligt artiklarna 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11 och 12.
 (a)  Ambitionsnivån för de mål som krävs för att uppfylla skyldigheterna enligt artiklarna 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12 och 12a.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 7 – led ba (nytt)
(ba)  Om strategier och åtgärder är geografiskt fördelade över regionerna i medlemsstaten.
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 9
9.  Senast den 1 januari 2025 ska varje medlemsstat anmäla sitt slutliga nationella handlingsprogram till kommissionen.
 9.  Senast den 1 januari 2025 ska varje medlemsstat anmäla sitt slutliga nationella handlingsprogram till kommissionen. Programmet ska göras allmänt tillgängligt i ett lättläst och lättförståeligt format.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1
1.  Varje medlemsstat ska till kommissionen överlämna en fristående lägesrapport om genomförandet av sitt nationella handlingsprogram senast den 1 januari 2027, och därefter vartannat år.
 1.  Varje medlemsstat ska till kommissionen överlämna en fristående lägesrapport om genomförandet av sitt nationella handlingsprogram senast den 1 januari 2026, och därefter varje år. Denna rapport ska göras allmänt tillgänglig i ett lättläst och lättförståeligt format och läggas fram i Europeiska observatoriet för alternativa bränslen.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Tillsynsmyndigheten i en medlemsstat ska senast den 30 juni 2024 och därefter regelbundet vart tredje år bedöma hur utbyggnaden och driften av laddningspunkter skulle kunna göra det möjligt för elfordon att ytterligare bidra till energisystemets flexibilitet, inbegripet deras deltagande på balansmarknaden, och till ytterligare användning av förnybar el. Denna bedömning ska ta hänsyn till alla typer av laddningspunkter, oavsett om de är offentliga eller privata, och ge rekommendationer i fråga om typ, stödjande teknik och geografisk spridning för att underlätta användarnas möjligheter att integrera sina elfordon i systemet. Den ska offentliggöras. På grundval av resultaten av bedömningen ska medlemsstaterna vid behov vidta lämpliga åtgärder för utbyggnaden av ytterligare laddningspunkter och redovisa dessa åtgärder i den lägesrapport som avses i punkt 1. Bedömningen och åtgärderna ska beaktas av de systemansvariga i de nätutvecklingsplaner som avses i artikel 32.3 och artikel 51 i direktiv (EU) 2019/944.
 3.  Tillsynsmyndigheten i en medlemsstat ska senast den 30 juni 2024 och därefter regelbundet varje år bedöma hur utbyggnaden och driften av laddningspunkter skulle kunna göra det möjligt för elfordon att ytterligare bidra till energisystemets flexibilitet, inbegripet deras deltagande på balansmarknaden, och till ytterligare användning av förnybar el. Denna bedömning ska ta hänsyn till alla typer av laddningspunkter, smarta, dubbelriktade och för alla utgångseffekter, både offentliga och privata, och ge rekommendationer i fråga om typ, stödjande teknik och geografisk spridning för att underlätta användarnas möjligheter att integrera sina elfordon i systemet. Den ska beakta synpunkter från alla berörda parter, inbegripet ansvariga för laddningspunkter, systemansvariga för överförings- och distributionssystem, konsumentorganisationer och leverantörer av lösningar, och offentliggöras. På grundval av resultaten av bedömningen ska medlemsstaterna vid behov vidta lämpliga åtgärder för utbyggnaden av ytterligare laddningspunkter och redovisa dessa åtgärder i den lägesrapport som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska också vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa samstämmighet mellan planeringen av laddningsinfrastrukturen och respektive nätplanering. Bedömningen och åtgärderna ska beaktas av de systemansvariga i de nätutvecklingsplaner som avses i artikel 32.3 och artikel 51 i direktiv (EU) 2019/944.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4
4.  På grundval av synpunkter från systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem ska tillsynsmyndigheten i en medlemsstat senast den 30 juni 2024 och därefter regelbundet vart tredje år bedöma hur dubbelriktad laddning kan bidra till inmatning av förnybar el i elsystemet. Bedömningen ska offentliggöras. På grundval av resultaten av bedömningen ska medlemsstaterna vid behov vidta lämpliga åtgärder för att justera tillgängligheten och den geografiska spridningen avseende laddningspunkter för dubbelriktad laddning på både offentlig och privat mark och redovisa dessa åtgärder i den lägesrapport som avses i punkt 1.
 4.  På grundval av synpunkter från systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem ska tillsynsmyndigheten i en medlemsstat senast den 30 juni 2024 och därefter regelbundet varje år bedöma hur dubbelriktad laddning kan bidra till toppbelastningsutjämning och inmatning av förnybar el i elsystemet. Bedömningen ska offentliggöras. På grundval av resultaten av bedömningen ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att justera tillgängligheten och den geografiska spridningen avseende laddningspunkter för dubbelriktad laddning på både offentlig och privat mark och redovisa dessa åtgärder i den lägesrapport som avses i punkt 1.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  Kommissionen ska anta riktlinjer och mallar för innehåll, struktur och format avseende de nationella handlingsprogrammen och för innehållet i de nationella lägesrapporter som medlemsstaterna ska lämna in i enlighet med artikel 13.1 och sex månader efter den dag som avses i artikel 24. Kommissionen får anta riktlinjer och mallar för att underlätta en ändamålsenlig tillämpning av andra bestämmelser i denna förordning i hela unionen.
 5.  Kommissionen ska ge tekniskt stöd och rådgivningsstöd till berörda nationella myndigheter och ska anta riktlinjer och mallar för innehåll, struktur och format avseende de nationella handlingsprogrammen och för innehållet i de nationella lägesrapporter som medlemsstaterna ska lämna in i enlighet med artikel 13.1 och sex månader efter den dag som avses i artikel 24. Kommissionen får anta riktlinjer och mallar för att underlätta en ändamålsenlig tillämpning av andra bestämmelser i denna förordning i hela unionen.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
2.  Kommissionen ska bedöma de lägesrapporter som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med artikel 14.1 och ska vid behov utfärda rekommendationer till medlemsstaterna för att säkerställa att de mål och skyldigheter som fastställs i denna förordning uppnås. Medlemsstaterna ska i enlighet med dessa rekommendationer tillhandahålla en uppdatering av sina respektive lägesrapporter senast sex månader efter kommissionens rekommendationer.
 2.  Kommissionen ska bedöma de lägesrapporter som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med artikel 14.1. Kommissionen ska se till att dessa lägesrapporter görs allmänt tillgänglig i ett lättläst och lättförståeligt format och läggs fram i Europeiska observatoriet för alternativa bränslen. Kommissionen ska, vid behov, utfärda rekommendationer till medlemsstaterna för att säkerställa att de mål och skyldigheter som fastställs i denna förordning uppnås. Medlemsstaterna ska i enlighet med dessa rekommendationer tillhandahålla en uppdatering av sina respektive lägesrapporter senast sex månader efter kommissionens rekommendationer.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2a (ny)
2a.  Den berörda medlemsstaten ska, inom sex månader efter att ha mottagit rekommendationerna, meddela kommissionen om hur den avser genomföra rekommendationerna.
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2b (ny)
2b.  Efter att ha översänt det meddelande som avses i punkt 2a ska den berörda medlemsstaten, i sin uppföljande lägesrapport som lämnas in året efter att rekommendationerna utfärdades, ange hur den har genomfört rekommendationerna. Om den berörda medlemsstaten beslutar att inte genomföra rekommendationerna eller en väsentlig del av dem ska den lämna en motivering till kommissionen om skälen till att inte göra detta.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3 – inledningen
3.  Kommissionen ska lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om sin bedömning av de lägesrapporter som avses i artikel 14.1 ett år efter det att medlemsstaterna lämnat in de nationella lägesrapporterna. Denna bedömning ska omfatta följande:
 3.  Kommissionen ska lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om sin bedömning av de lägesrapporter som avses i artikel 14.1 sex månader efter det att medlemsstaterna lämnat in de nationella lägesrapporterna. Denna bedömning ska omfatta följande:
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4 – led d
(d)  Infrastrukturen för elförsörjning till stillastående luftfartyg på flygplatser i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät.
 (d)  Infrastrukturen för elförsörjning till stillastående luftfartyg på flygplatser i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät, och, i förekommande fall, laddningspunkter för eldrivna luftfartyg och tankningspunkter för vätgasdrivna luftfartyg.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4 – led e
(e)  Antalet tankningspunkter för LNG i kust- och inlandshamnar i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät.
 (e)  Antalet tankningspunkter för LNG, vätgas och ammoniak i kust- och inlandshamnar i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät.
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4 – led ja (nytt)
(ja)  Antalet laddningspunkter som är tillgängliga för allmänheten och som delvis är avsedda för avgränsade fordonsparker, inbegripet kollektivtrafik och bildelning.
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4 – led jb (nytt)
(jb)  Infrastrukturen för alternativa bränslen i de yttersta randområdena och på öar.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4a (ny)
4a.   Kommissionen ska senast den 1 januari 2030, och vart tredje år därefter fram till 2050, rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultaten av en utvärdering av hur denna förordning fungerar, med betoning på förordningens inverkan på den inre marknadens funktion, konkurrenskraften i berörda sektorer och omfattningen av koldioxidläckage.
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4b (ny)
4b.   Kommissionen ska senast den 1 januari 2030, och vart femte år därefter fram till 2050, rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultaten av en omfattande utvärdering av de aggregerade makroekonomiska effekterna av de förordningar som ingår i 55 %-paketet1a, med betoning på effekterna på unionens konkurrenskraft, nya arbetstillfällen, fraktsatser för transporter, hushållens köpkraft och omfattningen av koldioxidläckage.
_________________
1a Kommissionens meddelande (COM(2021)0550) av den 14 juli 2021.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4c (ny)
4c.   Kommissionen ska överväga eventuella ändringar av denna förordning i fråga om förenkling av lagstiftningen. Kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska kontinuerligt anpassa sig till bästa praxis för administrativa förfaranden och vidta alla åtgärder för att förenkla tillämpningen av denna förordning för att hålla den administrativa bördan så låg som möjligt.
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2
2.  Om det tydligt framgår av den rapport som avses i punkt 1 i denna artikel, eller av någon information som kommissionen har tillgång till, att en medlemsstat riskerar att inte uppnå sina nationella mål enligt artikel 3.1 får kommissionen meddela detta och begära att den berörda medlemsstaten vidtar korrigerande åtgärder för att uppnå de nationella målen. Inom tre månader från mottagandet av kommissionens meddelande ska den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen om de korrigerande åtgärder som den planerar att genomföra för att uppnå de mål som fastställs i artikel 3.1. De korrigerande åtgärderna ska innebära att medlemsstaten genomför ytterligare åtgärder för att uppnå de mål som fastställs i artikel 3.1, med en tydlig tidsplan för åtgärderna som gör det möjligt att bedöma de årliga framstegen mot att uppnå dessa mål. Om kommissionen finner att de korrigerande åtgärderna är tillfredsställande ska den berörda medlemsstaten uppdatera sin senaste lägesrapport enligt artikel 14 med dessa korrigerande åtgärder och lämna in den till kommissionen.
 2.  Om det tydligt framgår av den rapport som avses i punkt 1 i denna artikel, eller av någon information som kommissionen har tillgång till, att en medlemsstat riskerar att inte uppnå sina nationella mål enligt artikel 3.1 ska kommissionen meddela detta och begära att den berörda medlemsstaten vidtar korrigerande åtgärder för att uppnå de nationella målen. Inom tre månader från mottagandet av kommissionens meddelande ska den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen om de korrigerande åtgärder som den planerar att genomföra för att uppnå de mål som fastställs i artikel 3.1. De korrigerande åtgärderna ska innebära att medlemsstaten genomför ytterligare åtgärder för att uppnå de mål som fastställs i artikel 3.1, med en tydlig tidsplan för åtgärderna som gör det möjligt att bedöma de årliga framstegen mot att uppnå dessa mål. Om kommissionen finner att de korrigerande åtgärderna är tillfredsställande ska den berörda medlemsstaten uppdatera sin senaste lägesrapport enligt artikel 14 med dessa korrigerande åtgärder och lämna in den till kommissionen. Om kommissionen finner att de korrigerande åtgärderna inte är tillfredsställande ska den överväga att vidta nödvändiga åtgärder med avseende på den medlemsstaten. Åtgärderna ska vara proportionerliga, lämpliga och fördragsenliga.
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska vederbörligen informera Europaparlamentet och rådet om alla åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 2 och offentliggöra dessa beslut i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  Relevant, enhetlig och tydlig information ska göras tillgänglig i fråga om vilka motorfordon som regelbundet kan tankas med enskilda bränslen på marknaden eller laddas vid laddningspunkter. Denna information ska göras tillgänglig i motorfordonsmanualer, vid tanknings- och laddningspunkter, på motorfordon och hos motorfordonsförsäljare på deras territorier. Detta krav ska gälla alla motorfordon, och deras motorfordonsmanualer, som släpps ut på marknaden efter den 18 november 2016.
 1.  Relevant, enhetlig och tydlig information ska göras tillgänglig i fråga om vilka motorfordon som regelbundet kan tankas med enskilda bränslen på marknaden eller laddas vid laddningspunkter. I detta syfte ska medlemsstater säkerställa att all motorfordonsinformation som är relevant för de bränslen eller den e-laddning som fastställs i denna förordning och i annan tillämplig unionslagstiftning ska göras tillgänglig i motorfordonsmanualer, vid tanknings- och laddningspunkter, på motorfordon och hos motorfordonsförsäljare på deras territorier. Detta krav ska gälla alla motorfordon, och deras motorfordonsmanualer, som släpps ut på marknaden.
Kommissionen ska i detta syfte, och när så är lämpligt, se över direktiv 1999/94/EG senast ett år efter det datum som anges i artikel 24 i denna förordning.
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2 – inledningen
2.  Identifiering av kompatibilitet mellan fordon och infrastruktur samt identifiering av kompatibilitet mellan bränslen och fordon som avses i punkt 1 ska överensstämma med de tekniska specifikationer som avses i punkterna 9.1 och 9.2 i bilaga II. Om det i dessa standarder hänvisas till en grafisk symbol, inbegripet ett system med färgkoder, ska den grafiska symbolen vara enkel och lätt att förstå, och den ska placeras så att den syns tydligt
 2.  Identifiering av kompatibilitet mellan fordon och infrastruktur samt identifiering av kompatibilitet mellan bränslen och fordon som avses i punkt 1 ska överensstämma med de tekniska specifikationer som avses i punkterna 9.1 och 9.2 i bilaga II. Om det i dessa standarder hänvisas till en grafisk symbol, inbegripet ett system med färgkoder, ska medlemsstaterna säkerställa att den grafiska symbolen är enkel och lätt att förstå, och den ska placeras så att den syns tydligt
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2 – led a
(a)  på motsvarande pumpar och tillhörande munstycken vid alla tankningspunkter, från den dag då bränslena släpps ut på marknaden, eller
 (a)  på motsvarande pumpar och tillhörande munstycken vid alla tankningspunkter, från den dag då bränslena släpps ut på marknaden, och
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2 – led b
(b)  i omedelbar närhet av bränsletankslocket, på alla motorfordon som rekommenderas för och är kompatibla med bränslet i fråga, och i fordonsmanualer i de fall sådana motorfordon släpps ut på marknaden efter den 18 november 2016.
 (b)  i omedelbar närhet av bränsletankslocket, på alla motorfordon som rekommenderas för och är kompatibla med bränslet i fråga, och i fordonsmanualer i de fall sådana motorfordon släpps ut på marknaden.
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  När bränslepriser visas på en tankstation ska en jämförelse mellan de relevanta enhetspriserna visas i informationssyfte där så är lämpligt, särskilt för elektricitet och vätgas, i enlighet med den gemensamma metod för jämförelse av enhetspriser för alternativa bränslen som avses i punkt 9.3 i bilaga II.
 3.  När bränslepriser visas på en tankstation ska medlemsstaterna säkerställa att en jämförelse mellan de relevanta enhetspriserna visas i informationssyfte där så är lämpligt, särskilt för elektricitet och vätgas, i enlighet med den gemensamma metod för jämförelse av enhetspriser för alternativa bränslen som avses i punkt 9.3 i bilaga II. För engångsladdning av el och engångstankning av vätgas ska priset också anges per kWh respektive kg.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – inledningen
2.  Ansvariga för laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, eller ägare av dessa punkter i enlighet med vad som avtalats med de ansvariga, ska säkerställa tillgången till statiska och dynamiska data om den infrastruktur för alternativa bränslen som de ansvarar för, och utan kostnad ge tillgång till dessa data via de nationella åtkomstpunkterna. Följande typer av data ska göras tillgängliga:
 2.  Ansvariga för laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, eller ägare av dessa punkter i enlighet med vad som avtalats med de ansvariga, ska säkerställa tillgången till statiska och dynamiska data om den infrastruktur för alternativa bränslen som de ansvarar för, och utan kostnad ge tillgång till dessa data via de nationella åtkomstpunkterna. I samband med detta ska dessa ansvariga också säkerställa högsta möjliga nivå av cybersäkerhet, dataskydd och säkerhet, särskilt när det gäller autentisering, fakturering och betalningsprocesser. I tillämpliga fall ska dessa ansvariga följa bestämmelserna i direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS2-direktivet). Följande typer av data ska göras tillgängliga:
Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led a – led i
i)  Laddnings- eller tankningspunktens geografiska placering.
 i)  Laddnings- eller tankningspunktens geografiska placering och, om möjligt, information om närbelägna möjligheter till mat och vila.
Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led ia (nytt)
(ia)  Konstruktioner som erbjuder skydd mot regn eller andra svåra väderförhållanden.
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led a – led ib (nytt)
ib)  Belysning vid laddning nattetid.
Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led b – led ii
ii)  Typ av anslutningsdon.
 ii)  Typ av anslutningsdon och deras tillgänglighet.
Ändring 242
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led b – led iv
iv)  Uteffekt (kW).
 iv)  Uteffekt (kW) som total och maximal individuell uteffekt.
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led b – led iva (nytt)
iva)  Tillgänglighet för tunga fordon, inklusive restriktioner avseende höjd, längd och bredd vid laddnings- och tankningspunkterna.
Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c – led ii
ii)  Tillgänglighet (i bruk/ej i bruk).
 ii)  Tillgänglighet (i bruk/ej i bruk), tillgänglighetsgrad per relevant tidsperiod (dag/timmar).
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c – led iiia (nytt)
iiia)  Andelen förnybar el och halten av växthusgasutsläpp för den el som levereras vid laddningspunkter, om dessa uppgifter är tillgängliga.
Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c – led iiib (nytt)
iiib)  Aktiverad för dubbelriktad laddning (ja/nej).
Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c – led iiic (nytt)
iiic)  Möjlighet till smart laddning.
Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c – led iiid (nytt)
iiid)  Godtagna betalningsmetoder.
Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c – led iiie (nytt)
iiie)  I förekommande fall, pris- och tidsbegränsning för parkering.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Tillgängliga språk på displayen.
Ändring 251
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Ansvariga för laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten eller, i enlighet med överenskommelsen mellan dem, ägarna till dessa - även om de följer relevant unionslagstiftning - ska inte vara skyldiga att lämna ut statiska eller dynamiska data som skulle leda till att företagshemligheter röjs, vilket kan skada ett företags intressen.
Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska, genom sina nationella åtkomstpunkter, säkerställa att data är tillgängliga för alla berörda parter på ett öppet och icke-diskriminerande sätt genom tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU67.
 3.  Medlemsstaterna ska, samtidigt som de följer relevant unionslagstiftning, genom sina nationella åtkomstpunkter, säkerställa att data, med undantag för företagshemligheter som kan äventyra ett förtags intressen, är tillgängliga för alla berörda parter på ett öppet och icke-diskriminerande sätt genom tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU67.
__________________
 __________________
67 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).
 67 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).
Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3a (ny)
3a.  Senast den 31 december 2026 ska kommissionen inrätta en gemensam europeisk åtkomstpunkt för data om alternativa bränslen. I samband med detta ska kommissionen säkerställa full överensstämmelse med bestämmelserna i direktiv XX-XXX [ITS-direktivet] och förordning XX-XXX om multimodala digitala mobilitetstjänster. Den gemensamma europeiska åtkomstpunkten ska fullt ut bygga på de nationella åtkomstpunkter som förbinder dem med varandra. Den ska erbjuda slutanvändare, andra marknadsaktörer och tjänsteleverantörer tillgång till alla uppgifter som görs tillgängliga för de nationella åtkomstpunkterna och säkerställa att de är allmänt tillgängliga på icke-diskriminerande grund för användning, under förutsättning att dataskyddskraven uppfylls. Kommissionen ska säkerställa att allmänheten får tillgång till den gemensamma europeiska åtkomstpunkten och att den är lättillgänglig, t.ex. genom inrättandet av en särskild webbportal. Kommissionen ska säkerställa att data som finns i den gemensamma europeiska åtkomstpunkten om tillgång och tillgänglighet för tanknings- och laddningspunkterna, inklusive väntetider och återstående kapacitet för alternativa bränslen, finns att tillgå via ett offentligt tillgängligt, uppdaterat, användarvänligt och flerspråkigt gränssnitt på EU-nivå.
Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3b (ny)
3b.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella åtkomstpunkter medger ett automatiserat och enhetligt datautbyte med den gemensamma europeiska åtkomstpunkten och de ansvariga för laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten, i enlighet med de förfaranden och tekniska krav som ska fastställas i enlighet med punkt 4.
Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4 – inledningen
4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 17 för att
 4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 20 för att
Ändring 256
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4 – led c
(c)  fastställa detaljerade förfaranden som gör det möjligt att tillhandahålla och utbyta de data som krävs enligt punkt 2.
 (c)  fastställa detaljerade förfaranden och tekniska krav som möjliggör ett enhetligt europeiskt tillhandahållande och utbyte av de data som krävs enligt punkterna 2, 3a och 3b.
Ändring 257
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 3a (ny)
3a.  Tankningspunkter för ammoniak som är tillgängliga för allmänheten och som tas i bruk eller förnyas från och med [det datum denna förordning träder i kraft] ska uppfylla de tekniska specifikationer som fastställs i punkterna 7.1 och 7.2 i bilaga II.
Ändring 258
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 7 – inledningen
7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 17 för att
 7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 20 för att
Ändring 259
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 7 – led b
(b)  ändra bilaga II genom att uppdatera hänvisningarna till de standarder som avses i de tekniska specifikationer som fastställs i den bilagan.
 (b)  ändra bilaga II genom att uppdatera hänvisningarna till de standarder som avses i de tekniska specifikationer som fastställs i den bilagan senast sex månader efter deras tekniska antagande.
Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 21a (ny)
Artikel 21a
Kompensation i form av minskad regelbörda
Kommissionen ska senast ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft, och i linje med sitt meddelande om tillämpningen av ”en in, en ut”-principen1a, lägga fram förslag för att kompensera för de regleringsbördor som införs genom denna förordning, genom revidering eller avskaffande av bestämmelser i andra EU-förordningar som leder till onödiga efterlevnadskostnader i de berörda sektorerna.
_________________
1a Kommissionens pressmeddelande om von der Leyen-kommissionens arbetsmetoder, 4 december 2019.
Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 22
Kommissionen ska senast den 31 december 2026 se över denna förordning och, om så är lämpligt, lämna in ett förslag till ändring av den.
 Kommissionen ska övervaka de framsteg som görs för att genomföra förordningen. Kommissionen ska senast den 31 december 2026 se över denna förordning, med särskilt fokus på om målen och infrastrukturkraven i denna förordning är lämpliga. Om kommissionen finner att en eller flera bestämmelser inte längre är lämpliga, eller ny teknik har kommit fram, ska den lägga fram ett förslag om ändring av denna förordning. Som en del av denna översyn ska kommissionen särskilt beakta följande:
–  En minskning av det tröskelvärde för bruttodräktighet som fastställs i artikel 9 i denna förordning till 400, och en utvidgning av dessa bestämmelser till att även gälla alla återstående fartygstyper som omfattas av förordning XXXX-XXX FuelEU Maritime.
–  Ett införande i denna förordning av lämpliga mål för den infrastruktur som krävs för att driva el- och vätgasdrivna luftfartyg.
–  Den tekniska utvecklingen av elvägssystem såsom kontaktlös induktiv laddning eller luftledningsteknik och huruvida utbyggnaden av sådan infrastruktur kan påverka utbyggnaden av laddningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och, i förekommande fall, huruvida eventuella följdjusteringar av målen för utbyggnaden av laddningsinfrastruktur i denna förordning krävs. Som en del av denna bedömning ska kommissionen särskilt överväga möjligheten för medlemsstaterna att beakta elvägssystem för att uppnå de mål för total uteffekt för lätta nyttofordon som anges i artikel 3 och för tunga nyttofordon som anges i artikel 4.
Ändring 262
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led a – inledningen
(a)  Prognoser för fordonsparkens storlek den 31 december 2025, 2030 och 2035 för följande:
 (a)  Prognoser för fordonsparkens storlek den 31 december 2025, 2027, 2030, 2032 och 2035 för följande:
Ändring 263
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led b – inledningen
(b)  Mål för den 31 december 2025, 2030 och 2035 för följande:
 (b)  Mål för den 31 december 2025, 2027, 2030, 2032 och 2035 för följande:
Ändring 264
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led b – strecksats 7
–  Tankningspunkter för LNG i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät, inklusive placering (hamn) och kapacitet per hamn.
 –  Tankningspunkter för LNG, vätgas och ammoniak i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät, inklusive placering (hamn) och kapacitet per hamn.
Ändring 265
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led b – strecksats 8
–  Landströmsförsörjning i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät, inklusive placering (hamn) och kapacitet per anläggning i hamnen.
 –  Landströmsförsörjning i kusthamnar i TEN-T:s stomnät och TEN-T:s övergripande nät, inklusive placering (hamn), nätkapacitet och kapacitet per anläggning i hamnen.
Ändring 266
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led b – strecksats 11a (ny)
—   Elinfrastruktur för laddning av fordon i kategori L, antal laddningsstationer och uteffekt.
Ändring 267
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led b – strecksats 11b (ny)
–  Informationen om laddningsstationer i strecksatserna 1–4 ska delas upp i normal, smart och dubbelriktad laddningskapacitet.
Ändring 268
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2
2.  Utnyttjandegrad: rapportering av infrastrukturens utnyttjande, baserat på kategorierna i punkt 1 b.
 2.  Utnyttjandegrad: rapportering av infrastrukturens utnyttjande, och förväntad framtida efterfrågan, baserat på kategorierna i punkt 1 b.
Ändring 269
Förslag till förordning
Bilaga I – led 3 – strecksats 1
–  I vilken utsträckning man uppnått de mål för utbyggnad av infrastruktur som avses i punkt 1 b för alla transportsätt, särskilt i fråga om elladdningsstationer, elvägssystem (i tillämpliga fall), tankningsstationer för vätgas, landströmsförsörjning i kust- och inlandshamnar, LNG-bunkring i kusthamnar i TEN-T:s stomnät, infrastruktur för andra alternativa bränslen i hamnar, elförsörjning till stillastående luftfartyg samt tankningsstationer för vätgas och elladdningspunkter för tåg.
 –  I vilken utsträckning man uppnått de mål för utbyggnad av infrastruktur som avses i punkt 1 b för alla transportsätt, särskilt i fråga om elladdningsstationer, elvägssystem (i tillämpliga fall), tankningsstationer för vätgas, landströmsförsörjning i kust- och inlandshamnar, bunkring av LNG, vätgas och ammoniak i kusthamnar i TEN-T:s stomnät, infrastruktur för andra alternativa bränslen i hamnar, elförsörjning till stillastående luftfartyg samt tankningsstationer för vätgas och elladdningspunkter för tåg.
Ändring 270
Förslag till förordning
Bilaga I – led 3 – strecksats 3
–  Utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen inom urbana knutpunkter.
 –  Utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen inom urbana knutpunkter och multimodala transportknutpunkter.
Ändring 271
Förslag till förordning
Bilaga I – led 3 – strecksats 3a (ny)
—  Åtgärder för att säkerställa att utbyggnaden av laddnings- och tankningspunkter som är tillgängliga för allmänheten samt alternativ för transporter som drivs av alternativa bränslen, särskilt kollektivtrafik, är prisvärda och tillgängliga för utsatta konsumenter och dem som riskerar att drabbas av energifattigdom.
Ändring 272
Förslag till förordning
Bilaga I – led 7a (nytt)
7a.   Beskrivning av hur principen om energieffektivitet först har beaktats i största möjliga utsträckning vid prognoser för fordonsutnyttjande, fastställande av mål, uppskattning av utnyttjandegrad, utveckling och genomförande av politiska åtgärder till stöd för det nationella handlingsprogrammet och tillhörande offentliga investeringar.
Ändring 273
Förslag till förordning
Bilaga III – led 3 – strecksats 4a (ny)
–  Antal dubbelriktade laddningspunkter för var och en av kategorierna i punkt 2.
Ändring 274
Förslag till förordning
Bilaga II – punkt 9.3a (ny)
9.3a.  Teknisk specifikation för laddningsstationer för el och tankningsanläggningar för vätgas för järnvägstransport.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0234/2022).

Senaste uppdatering: 13 mars 2023Rättsligt meddelande - Integritetspolicy