Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och tillhörande rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(1) (brottsofferdirektivet),

–  med beaktande av utvärderingen av genomförandet av brottsofferdirektivet i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar – Evaluation (SWD(2022)0180)(2), och dess sammanfattning (Executive Summary)(3) av den 28 juni 2022,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020 En jämlikhetsunion: jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 december 2021 Ett mer inkluderande och skyddande Europa: att utöka förteckningen över EU-brott till att omfatta hatpropaganda och hatbrott och dess respektive bilagor (COM(2021)0777),

–  med beaktande av resultaten från EU:s hbt-undersökning som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) lanserade 2019,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2020 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om förklaringen om EU som en frihetszon för hbtqi-personer(5),

–  med beaktande av rekommendationen av den 20 maj 2022 från Europarådets ministerkommitté till medlemsstaterna om bekämpning av hatpropaganda (CM/Rec(2022)16)(6),

–  med beaktande av rekommendationen av den 31 mars 2010 från Europarådets ministerkommitté till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet (CM/Rec(2010)5)(7) och dess genomföranderapport från 2020(8),

–  med beaktande av allmän policyrekommendation nr 15 från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) om bekämpning av hatpropaganda(9),

–  med beaktande av ECRI:s landsövervakningsrapport om Slovakien(10),

–  med beaktande av människorättskommentaren från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter Pride vs. indignity: political manipulation of homophobia and transphobia in Europe(11),

–  med beaktande av rapporten från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter efter hans besök i Slovakien den 15–19 juni 2015,

–  med beaktande av 2022 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av studien av den 20 maj 2022 från generaldirektoratet för EU-intern politik Right-wing extremism in the EU(12),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Onsdagen den 12 oktober 2022 i centrala Bratislava i Slovakien mördade en beväpnad radikaliserad högerextremist, inspirerad av vit makt-terrorister, brutalt två ungdomar, Matúš Horváth och Juraj Vankulič, och skadade ytterligare en person. Skjutningen ägde rum utanför den välkända gaybaren Tepláreň, som är en av de mycket få mötesplatserna för hbtqi-personer i staden. Skjutningen var en avsiktlig och planerad attack som uttryckligen riktades mot hbtqi-personer och han hade för avsikt att döda fler personer, däribland höga tjänstemän. Den slovakiska polisen klassificerade gärningen som en terroristattack och utredningar pågår fortfarande. Om det bekräftas att det handlar om en terroristattack skulle det vara den första terroristattacken mot hbtqi-gruppen i EU.

B.  Mördaren, en radikaliserad 19-årig student från Bratislava, var på flykt timmarna efter attacken. Han kommunicerade aktivt om händelsen före, under och efter skjutningen via olika sociala medier. Ett manifest mot judar och hbtqi-personer publicerades på hans konto några timmar före skjutningen. Samma konto visar den påstådda mördaren utanför baren Tepláreň i mitten av augusti 2022. En halvtimme efter mordet twittrade kontoägaren ”hatbrott”, ”gaybar” och ”ångrar inget”, och strax före midnatt kunde man läsa på kontot ”hejdå, vi ses på andra sidan”. Den radikaliserade 19-åriga studenten syntes på foton som kopplar honom till den internationella antifeministiska och misogyna ”incel”-ideologin och -rörelsen.

C.  Hbtqi-personer i Slovakien har utsatts för hatmotiverad retorik och hatmotiverat våld, som också drivits på av många slovakiska politiker. Verbala och fysiska angrepp på hbtqi-personer i Slovakien är ofta vanligt förekommande och hindrar dem från att känna sig säkra och accepterade av samhället. Hatiska kommentarer som rättfärdigar eller förlöjligar morden dök upp på sociala medier efter den tragiska händelsen.

D.  Klimatet av hat, intolerans och hot mot hbtqi-personer i Slovakien har inte bara drivits på av högerextrema och extremistiska rörelser, utan även av företrädare för kyrkan och den politiska eliten, som ofta har efterlyst ytterligare restriktioner för hbtqi-personer i sina uttalanden. I juni 2014 ändrade nationalrådet landets konstitution så att den uttryckligen nekar samkönade par rätten att ingå äktenskap och efterföljande rättsligt skydd. En anti-hbtqi-folkomröstning ägde rum i februari 2015 efter det att den konservativa kyrkstödda gruppen Allians för familjen samlat in 400 000 underskrifter som krävde en omröstning om strängare lagstiftning mot hbtqi-personer. I maj 2022 föreslog en medlem av det styrande koalitionspartiet en lag för att förbjuda regnbågsflaggan på statsägda och offentliga byggnader. Ett annat lagstiftningsförslag lades fram av parlamentsledamöter i september i syfte att förbjuda alla omnämnanden av queerpersoner i skolor, reklam och tv. Det finns ingen obligatorisk och åldersanpassad heltäckande samlevnads- och sexualundervisning i slovakiska skolor.

E.  Fredagen den 14 oktober 2022 samlades ett stort antal personer i Bratislava, däribland Slovakiens president och premiärminister, för en marsch mot hat mot hbtqi-personer. Liknande evenemang anordnades över hela landet och i flera andra medlemsstater för att främja hbtqi-personers rättigheter i Slovakien. Slovakiens president upprepade sitt sedan länge framförda krav på politiker att inte sprida hat. Presidentpalatset hade för första gången en regnbågsflagga bredvid de slovakiska och europeiska flaggorna och parlamentets kansli hade tänt upp slottet Bratislava för att hedra offren för mordet.

F.  Brott som motiveras av fördomar, så kallade hatbrott eller fördomsbaserade brott, drabbar inte bara de berörda personerna utan även grupperna och samhällena som helhet. Medlemsstaterna har en positiv skyldighet att säkerställa att rätten till mänsklig värdighet och integritet och förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning skyddas och verkställs i praktiken.

G.  I allt högre grad normaliseras den utestängande och stigmatiserande retoriken mot hbtqi-personer på basis av fördomar, och detta leder till ytterligare våld och avhumanisering och till ohämmade förövare utan skuldkänslor.

H.  EU:s andra hbti-undersökning 2019 målade upp en dyster bild av EU när det gäller diskrimineringen av hbtqi-personer, med få framsteg under åren sedan den första hbti-undersökningen 2012. Jämfört med 2012 märktes redan 2019 en minskning av antalet personer som polisanmält de vanligaste fysiska eller sexuella angreppen som motiverats av hat. I Slovakien uppgick andelen svarande som hade utsatts för ett hatmotiverat angrepp till 1 av 10 personer. I sin landsövervakningsrapport från 2020 om Slovakien uppgav ECRI att studier visar att omkring 1–8 % av befolkningen i Slovakien är hbtqi-personer. ECRI bekräftade den roll som politiken spelar för att stärka anti-hbtqi-retoriken, särskilt genom kampanjer mot hbtqi-personer, en konstitutionell ändring som förhindrar äktenskap för alla och andra politiska initiativ som öppet diskriminerar hbtqi-personer. ECRI noterade med beklagande den negativa dynamiken under de senaste åren, parallellt med de begränsade framstegen när det gäller jämlikhet för hbtqi-personer.

I.  Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har nyligen avkunnat ett antal domar i mål som rör hatbrott mot hbtqi-personer. Målet Stoyanova mot Bulgarien gällde det grymma mordet på en 26-årig homosexuell man i en offentlig park, och det krävdes att Bulgarien skulle reformera sin strafflag för att erkänna sådana våldsbrott (som motiveras av upplevd eller faktisk sexuell läggning) som ”grova”(13). I målet Sabalić mot Kroatien, som gällde ett hatbrott mot en lesbisk kvinna, erkände man att om inte myndigheterna intar en fast hållning skulle fördomsbaserade handlingar mötas med en likgiltighet som kan likställas med ett officiellt samtycke till eller till och med samförstånd med hatbrott(14). I målet Beizaras and Levickas mot Litauen erkände man en positiv skyldighet för staten att utreda homofobiska kommentarer på nätet som utgjorde anstiftan till hat och våld(15).

J.  Europarådets ministerkommitté antog 2022 en rekommendation om bekämpning av hatpropaganda och håller för närvarande på att utarbeta en rekommendation om bekämpning av hatbrott för 2023. Europarådets ministerkommitté antog 2010 en banbrytande rekommendation till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

K.  Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter varnade 2021 för att skuldbeläggande av hbtqi-minoriteter är en taktik som tillämpas av ultrakonservativa och nationalistiska politiker som försvarar så kallade traditionella värden för att stärka sin bas och vinna eller hålla sig kvar vid makten. Detta väcker stark oro över politikernas legitimering av hat i utbyte mot potentiella politiska vinster. Enligt kommissarien för mänskliga rättigheter är skuldbeläggandet av hbtqi-personer ett symptom på ett utbrett motstånd mot och ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, som båda är centrala EU-värden.

L.  I 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, som offentliggjordes av kommissionen i juli 2022, uttrycks fortsatt oro över finansieringen av civilsamhällesorganisationers verksamhet i frågor som rör jämställdhet och hbtqi-rättigheter och över verbala angrepp på människorättsförsvarare på dessa områden, samt över utbetalningen av medel genom offentliga bidragssystem som fortsätter att utestänga organisationer som arbetar med dessa frågor.

M.  Brottsofferdirektivet innehåller krav på att offer för hatbrott ska få en individuell bedömning och att särskilda skydds- och stödbehov bör identifieras, till exempel när det gäller deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck, och identifierar offer för hatbrott som särskilt utsatta brottsoffer.

N.  I december 2021 offentliggjorde kommissionen ett förslag till rådets beslut om att lägga till hatpropaganda och hatbrott i den förteckning över EU-brott som kodifierats i artikel 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilket kräver enhällighet i rådet. Ungern, Polen och Tjeckien stöder fortfarande inte detta beslut.

O.  Under 2020 noterade FN:s oberoende expert på sexuell läggning och könsidentitet i samband med pandemin att hatpropaganda som uppmanar till våld mot hbtqi-personer har ökat och uppmanade staterna att skydda hbtqi-personer från våld och diskriminering och lagföra förövarna(16). I FN:s strategi och handlingsplan mot hatpropaganda från 2019 identifierades hatpropaganda som ett hot mot demokratiska värden, social stabilitet och fred(17).

1.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag det fega terrordådet mot hbtqi-communityt och mordet på Matúš Horváth och Juraj Vankulič i Slovakien. Parlamentet beklagar djupt detta ideologiskt motiverade högerextrema angrepp. Parlamentet uttrycker sitt uppriktiga deltagande med offrens anhöriga.

2.  Europaparlamentet lovordar det slovakiska civilsamhällets och medborgarnas omedelbara, massiva och positiva reaktion på morden, som uttryckts i samband med demonstrationerna i hela landet och utomlands, och står i solidaritet med hbtqi-gruppen i landet.

3.  Europaparlamentet fördömer skarpt alla former av hat och våld samt alla fysiska eller verbala angrepp mot personer på grundval av deras kön, sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck och könsegenskaper i både Slovakien och EU. Parlamentet påminner om att det inte finns någon plats för homofobi, rasism och diskriminering i våra samhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska rådet och rådet att inta en stark och beslutsam hållning mot hat, våld och orättvisor i Europa.

4.  Europaparlamentet uppmanar Slovakiens regering och det slovakiska parlamentet att visa ett genuint engagemang för att göra meningsfulla framsteg när det gäller att skydda hbtqi-personer mot alla former av hatbrott och homofobi i nära samarbete med hbtqi-communityt, och att inta en stark offentlig ståndpunkt mot kränkningar av hbtqi-personers mänskliga rättigheter.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de slovakiska myndigheterna att effektivt bekämpa desinformationskampanjer mot hbtqi-personer, att uppmuntra till saklig, objektiv och yrkesmässig rapportering från medierna om hbtqi-personer och frågor som rör sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och könsegenskaper samt att utreda hatbrott och hatpropaganda mot hbtqi-personer som bor i Slovakien.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den frekventa användningen av ett stötande, aggressivt och homofobiskt språkbruk mot hbtqi-personer i Slovakien, bland annat av tidigare och nuvarande medlemmar av regeringen och det slovakiska parlamentet, samt av vissa tidigare premiärministrar. Parlamentet efterlyser ett stopp för den fortsatta polariseringen av samhället i Slovakien och ett förkastande av alla former av samarbete med högerextremister.

7.  Europaparlamentet uppmanar Slovakiens regering och det slovakiska parlamentet att garantera lika rättigheter för hbtqi-personer som bor i Slovakien på grundval av stadgan, och att garantera respekt för alla rättigheter, särskilt privat- och familjeliv, inbegripet rättsligt erkännande av samkönade par. Parlamentet vill se ett slutförande av de pågående diskussionerna om att reformera det rättsliga erkännandet av könstillhörighet, med respekt för internationella och europeiska standarder, och efterlyser ett snabbt antagande.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över den diskriminering som regnbågsfamiljer och särskilt deras barn utsätts för i Slovakien, där de nekas grundläggande mänskliga rättigheter på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck eller föräldrars eller partners könskaraktär. Parlamentet uppmanar regeringen att komma till rätta med denna diskriminering och att undanröja alla hinder som hbtqi-personer möter när de utövar den grundläggande rätten till fri rörlighet inom EU. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att respektera sina skyldigheter enligt internationell och europeisk rätt och garantera alla människors grundläggande rättigheter.

9.  Europaparlamentet noterar ECRI:s landsövervakningsrapport om Slovakien. Parlamentet påminner om att ECRI utfärdade flera rekommendationer till de slovakiska myndigheterna, såsom utarbetande och genomförande av en handlingsplan för hbti-personer i nära samråd med det civila samhället, antagande av en ny handlingsplan för att förebygga och bekämpa rasism, homofobi och transfobi, särskilt i form av hatpropaganda, säkerställande av att internetleverantörer och operatörer av sociala nätverk snabbt och systematiskt avlägsnar hatpropaganda från sina system och vidarebefordrar bevisen till de rättsliga myndigheterna samt en revidering av strafflagen för att säkerställa att rasistiska, homofobiska eller transfobiska motiv är ”försvårande omständigheter” för alla vanliga brott. Parlamentet stöder fullt ut ECRI:s rekommendationer och uppmanar de slovakiska myndigheterna att omedelbart genomföra åtgärderna.

10.  Europaparlamentet är djupt oroat över straffriheten för anti-hbtqi-grupper, särskilt högerextrema grupper som är verksamma i vissa medlemsstater, och betonar att denna känsla av straffrihet är en av de orsaker som ligger bakom den oroväckande ökningen av våldshandlingar från vissa högerextrema organisationers sida och ökningen av hoten mot minoriteter, däribland hbtqi-personer.

11.  Europaparlamentet är djupt oroat över att de yngre generationerna i och utanför Europa känner mindre och mindre oro över fascismens historia, inbegripet det inbäddade hatet och diskrimineringen av hbtqi-personer, etniska minoriteter och den judiska befolkningen. Parlamentet betonar att medvetenheten om historien är en av förutsättningarna för att förhindra sådana brott i framtiden och måste utgöra ett viktigt inslag i yngre generationers utbildning. Parlamentet betonar behovet av att avsätta mer utrymme i läroplaner i historieämnet för objektiv och faktabaserad inlärning om olika ideologier, deras former och ursprung, inbegripet fascism, samt deras konsekvenser och kvarlevor i dag.

12.  Europaparlamentet understryker att hatpropaganda och hatbrott är utbredda i hela Europa och har ökat under de senaste åren. Parlamentet understryker att hatpropaganda från offentliga personer, särskilt politiker, uppfattas som legitimerande av hat av dem som gör sig skyldiga till det. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bekämpa dessa uttrycksformer, som uppmuntrar till, sprider eller främjar hat och strider mot principerna för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Parlamentet är oroat över den ökande förekomsten av hbtqi-fobisk retorik från högerextrema, althöger och ultrakonservativa partier. Parlamentet uppmanar de offentliga myndigheterna och i synnerhet de lokala myndigheterna att bidra till att stoppa den våg av intolerans som omger dessa och andra typer av attacker.

13.  Europaparlamentet anser att EU bör inleda kampanjer mot anti-hbtqi-narrativ, inbegripet högerextremism på EU-nivå, och utveckla och finansiera långsiktiga program till stöd för lokala gräsrotsorganisationer och medborgarinitiativ på lokal nivå för att bidra till att utveckla befolkningens motstånd mot högerextremism. Parlamentet uppmanar kommissionen att också prioritera uppföljningen av anti-hbtqi-narrativ i sina desinformationsinsatser.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka insatserna för att se till att utbildning främjar de medborgerliga värdena acceptans, tolerans, mångfald, jämlikhet och respekt i frågor som rör sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt könsegenskaper, till exempel genom systematisk utbildning om mänskliga rättigheter och upplysningskampanjer. Parlamentet betonar behovet av att åtgärda de bakomliggande orsakerna till extremism genom skräddarsydda förebyggande åtgärder, i samarbete med skolor och familjer.

15.  Europaparlamentet fördömer skarpt regeringar i Europa som är beroende av aktivt eller passivt stöd från högerextrema och andra hbtqi-fobiska politiska partier för att få tillgång till och hålla sig kvar vid makten och legitimera sina narrativ.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja det civila samhället på europeisk, nationell, regional och lokal nivå för att stärka demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, eftersom de spelar en viktig roll, särskilt i de medlemsstater där vi ser en ökning av högerextrem ideologi och hatpropaganda.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga räckvidden för den årliga rapporten om rättsstatsprincipen till att systematiskt omfatta grundläggande rättigheter, inbegripet hbtqi-personers rättigheter.

18.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste bekämpa hat mot hbtqi-personer på alla tänkbara sätt, bland annat genom att genomföra rekommendationerna från Europarådets ministerkommitté, som uppmanar sina medlemsstater att säkerställa effektiva snabba och opartiska utredningar samt lagföring av dem som är ansvariga för sådana brott, att erkänna att ett motiv som bygger på fördomar mot sexuell läggning eller könsidentitet kan beaktas som en försvårande omständighet, att säkerställa att offer och vittnen uppmuntras att rapportera hatmotiverade incidenter och att brottsbekämpande strukturer har den kunskap och kompetens som krävs för att bistå dem. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa uppvigling till hat på nätet.

19.  Europaparlamentet påminner om att bristen på verkställande av domstolsbeslut innebär en urholkning av rättsstatsprincipen.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att så snart som möjligt anta rådets beslut om utvidgning av förteckningen över EU-brott så att den omfattar uttalanden och hatbrott i artikel 83.1 i EUF-fördraget och uppmanar med kraft Ungern och Polen att sluta blockera antagandet av detta beslut, och uppmanar enträget Tjeckien, som för närvarande innehar det roterande rådsordförandeskapet, att vidta ytterligare åtgärder i denna fråga och nå en överenskommelse om den så snart som möjligt.

21.  Europaparlamentet understryker medlemsstaternas individuella ansvar för att bekämpa hatbrott mot hbtqi-personer och lovordar dem som ensidigt har beslutat att förbättra skyddsnivån genom att uttryckligen erkänna de anförda skälen sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper som ”försvårande omständigheter” samt utveckla stöd till brottsoffer, utbildare, rättstillämpare och särskilda brottsbekämpande myndigheter för att hantera sådana brott. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att utbyta bästa praxis och föregå med gott exempel i frågan.

22.  Europaparlamentet betonar att brottsofferdirektivet är ett användbart verktyg för att ge stöd till personer som överlevt hat och våld. Parlamentet noterar med oro att hbtqi-personer ofta inte anmäler brott på grund av bristande garantier eller öppenhet från brottsbekämpande myndigheters sida, brist på utbildad personal eller rädsla för repressalier, och erkänner att mer kan göras för att bygga upp förtroendet för offentliga myndigheter.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till medlemsstaternas regeringar och parlament, rådet, kommissionen, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europarådet.

(1) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57. (2) https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/law/swd_2022_179_evaluation_rep_en.pdf (3) https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/law/swd_2022_180_resume_evaluation_rep_en.pdf (4) EUT C 395, 29.9.2021, s. 2. (5) EUT C 474, 24.11.2021, s. 140. (6) https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectId=0900001680a67955#_ftnref1 (7) https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectId=09000016805cf40a (8) https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectId=09000016809f9ba0#_Toc2764960 (9) https://rm.coe.int/ecri-general-policy-recommendation-no-15-on-combating-hate-speech/16808b5b01 (10) https://rm.coe.int/ecri-6th-report-on-the-slovak-republic/1680a0a088 (11) https://www.coe.int/en/web/commissioner/-/pride-vs-indignity-political-manipulation-of-homophobia-and-transphobia-in-europe?inheritRedirect=true (12) Studie - Right-wing extremism in the EU, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C – Medborgarnas rättigheter och konstitutionella frågor, 20 maj 2022. (13) https://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-217701, 79. (14) https://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-207360, 95. (15) https://hudoc.echr.coe.int/fre?i=001-200344, 129. (16) https://www.ohchr.org/en/statements/2020/10/statement-victor-madrigal-borloz-un-independent-expert-protection-against (17) https://www.un.org/en/genocideprevention/hate-speech-strategy.shtml