Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt ingressen, artikel 3 och protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av ingressen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina(1),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 8 juni 2022 till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik efter det ryska aggressionskriget mot Ukraina(2),

–  med beaktande av uttalandena av den 16 och 24 februari 2022 från parlamentets ledning om Ukraina,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 maj 2021 om de kulturella och kreativa näringarnas återhämtning, resiliens och hållbarhet,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om kulturell solidaritet med Ukraina och en gemensam krishanteringsmekanism för kulturell återhämtning i Europa (O‑000030/2022 – B9‑0026/2022),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen:

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning, och av följande skäl:

A.  Rysslands krig mot Ukraina är ett försök att utrota en suverän nations identitet och kultur, även genom strategisk och riktad förstörelse av kulturarv(5), vilket utgör en krigsförbrytelse enligt 1954 års Haagkonvention(6), som båda länderna har undertecknat.

B.  Angreppet mot Ukraina är också ett angrepp på vår gemensamma europeiska identitet, våra värderingar och vår livsstil, som kännetecknas av öppna samhällen som bygger på demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, värdighet, rättsstatsprincipen och kulturell mångfald. Miljontals människor runtom i världen utsätts för extremt skadliga konsekvenser, alltifrån förlust av människoliv till livsmedelsbrist, krympande global energiförsörjning och ökande inflation och migrationsströmmar. Ryssland använder dessa avsiktliga konsekvenser som politiska och strategiska hot.

C.  Den ryska invasionen av Ukraina sätter också konstnärer och kulturarbetare, journalister och akademiker i farozonen, och sprider ett klimat av rädsla och misstro på bekostnad av konstnärlig frihet, högkvalitativa nyheter, mediernas oberoende och tillgång till information, akademisk frihet och yttrandefrihet i vidare bemärkelse.

D.  Den olagliga förstörelsen av kulturarvet och plundringen och smugglingen av kulturegendom och artefakter utgör ett allvarligt hot mot identiteten för alla ukrainare och minoriteter inom landet och kommer att hindra den nationella försoningen efter konflikten.

E.  Covid-19-pandemins omfattande återverkningar slog hårt mot alla aspekter av vårt liv och vår livsmiljö, särskilt för hela det kulturella ekosystemet, som redan präglades av bräckliga organisatoriska och finansiella strukturer och ofta otrygga arbetsvillkor, samt hot mot den konstnärliga yttrandefriheten. De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna har ännu inte helt återhämtat sig från covid-19-krisen.

F.  Dessa stora kriser har inte bara utmanat unionens strategiska oberoende utan har också visat på dess stora potential att skapa en stark känsla av tillhörighet till Europa, komma fram till gemensamma svar på akuta behov och befästa stödet till den europeiska integrationen.

G.  Kulturen fortsätter att vara en viktig faktor för ömsesidig förståelse och fredsbevarande bland befolkningen.

Stärka stödet och solidariteten gentemot Ukrainas kulturella ekosystem

1.  Europaparlamentet välkomnar det övergripande starka stödet från EU och dess medlemsstater till Ukrainas kulturella och kreativa sektorer och näringar och den snabba mobiliseringen av finansieringsinstrument från kommissionen, statliga aktörer, icke-statliga organisationer och det civila samhället för att stödja konstnärer och kulturarbetare som flyr kriget, kulturorganisationer i de länder som tar emot ukrainska flyktingar samt skyddet av kulturarvet. Parlamentet välkomnar i synnerhet initiativen för snabba insatser, såsom solidaritetsfonden för Ukraina.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin uppriktiga solidaritet med artister, konstnärer, upphovsmän, författare, förläggare, deras företag och alla andra kulturskapare och kulturarbetare, inbegripet amatörskapare, eftersom konst och kultur kommer att spela en grundläggande roll i läkningsprocessen och återuppbyggnaden av Ukraina. Parlamentet berömmer särskilt de handlingar som utförts av de ukrainska konstnärer och kreatörer som har satt sig upp mot den ryska invasionen genom att utöva sin konst.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera kultur- och kulturarvssektorernas akuta behov i EU:s humanitära stöd till Ukraina. Parlamentet är fast övertygat om att, i linje med Europeiska rådets historiska beslut av den 23 juni 2022 om att bevilja Ukraina status som kandidatland, särskilt stöd också måste anslås inom den framtida förvaltningsfonden för Ukraina, som godkändes av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2022.

4.  Europaparlamentet vädjar till EU att erbjuda riktat stöd till ukrainska kulturaktörer, små och medelstora företag, icke-statliga organisationer, lokala kulturverksamheter, universitet och civilsamhället i utformningen och utvecklingen av landets färdplan för återuppbyggnad och återhämtning.

5.  Europaparlamentet anser att EU bör erbjuda sitt stöd till de ukrainska myndigheterna, särskilt på lokal och regional nivå, tillsammans med det civila samhället som en konstruktiv partner i återuppbyggnaden av landet och i synnerhet vid restaureringen av kulturplatser. Parlamentet betonar i detta avseende att EU bör uppmuntra dem som deltar i återuppbyggnaden att överväga att tillämpa högsta möjliga kvalitetsnormer. Parlamentet konstaterar att det nya europeiska Bauhaus har potential att bidra till återställandet efter kriget med deltagande av Ukrainas kulturella och kreativa sektorer och näringar.

6.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de kulturella och historiska verk som finns i Ukraina och skyddet av landets kulturarv. Parlamentet bekräftar Europeiska unionens beredvillighet att delta i bevarandet av konstverk och kulturarv genom att tillämpa alla rättsliga verktyg för att skydda och förhindra olaglig handel med eller olaglig export av kulturarvsföremål i krigstid.

7.  Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av att hjälpa Ukraina att grundligt dokumentera alla angrepp på kulturarvet, särskilt sådana som utgör potentiella krigsförbrytelser och begås mot kulturarv som skyddas av internationella konventioner. Parlamentet påminner om att EU, utöver det fysiska skyddet av monument och artefakter, ytterligare bör stärka stödet till digitalisering och digital dokumentation av kulturarvet.

8.  Europaparlamentet anser att ekonomiskt stöd till Ukraina på kulturområdet inte får äventyra den finansiering som görs tillgänglig för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i Europeiska unionen genom programmet Kreativa Europa.

Stödja resiliensen och återhämtningen efter krisen i EU:s kulturella ekosystem som helhet

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fokusera på kultur i alla EU:s centrala politikområden och prioriteringar, såsom klimatåtgärder, den digitala omvandlingen, ekonomisk återhämtning och internationella förbindelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utnyttja de kulturella och kreativa sektorernas och näringarnas flerdimensionella potential för samhällets och medborgarnas välbefinnande i Europa och att proaktivt främja den offentliga kulturella debatten i syfte att involvera så många människor som möjligt i opinionsbildningen och främja internationellt kulturellt samarbete.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av att stödja och samordna åtgärder på alla förvaltningsnivåer och med både offentliga och privata intressenter, inbegripet det civila samhället och filantropiska aktörer, vilket inbegriper riktat stöd för de kulturella, kreativa och kulturarvsrelaterade ekosystemen, liksom för rättvisa arbetsvillkor för deras arbetstagare.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sin innovationskapacitet i form av samarbete och offentlig-privata partnerskap för att öka resiliensen mot framtida kriser som drabbar de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. I detta sammanhang uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja digitaliseringen av de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna och säkerställa bred digital tillgång till konstnärliga och kulturella verk.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta eller agera som partner i en europeisk krishanterings- och återhämtningsmekanism som är särskilt inriktad på kulturella, kulturarvsrelaterade och kreativa ekosystem, på grundval av en flerpartsstrategi. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en rättslig och budgetär ram för en sådan mekanism och upprätta en förteckning över associerade strategiska partner från alla berörda sektorer, oavsett om de är offentliga eller privata, och även filantropiska partnerskapsmodeller, i full överensstämmelse med additionalitetsprincipen, i syfte att möjliggöra en strategisk poolning av resurser och därigenom stärka den offentliga finansieringen och optimera stödet till de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna.

o
o   o

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 125, 18.3.2022, s. 2. (2) Antagna texter, P9_TA(2022)0235. (3) EUT C 385, 22.9.2021, s. 152. (4) EUT C 184, 5.5.2022, s. 88. (5) Sedan den 24 februari 2022 och fram till den 21 september 2022 hade Unesco 2022 kontrollerat skadorna på 192 platser – 81 religiösa platser, 13 museer, 37 historiska byggnader, 35 byggnader avsedda för kulturella aktiviteter, 17 monument och 10 bibliotek. https://www.unesco.org/en/articles/damaged-cultural-sites-ukraine-verified-unesco (6) Se Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, artikel 8.2 b ix.