Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(1) (direktivet om likabehandling oavsett ras),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(2) (direktivet om likabehandling i arbetslivet),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(4) (direktivet om brottsoffers rättigheter),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden(5),

–  med beaktande av inrättandet i juni 2016 av EU:s högnivågrupp för kampen mot hatpropaganda och hatbrott,

–  med beaktande av de riktlinjer för förbättrad insamling och användning av jämlikhetsdata som utarbetades av undergruppen för jämlikhetsdata i kommissionens högnivågrupp för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald 2018 och som offentliggjordes 2021,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2020 En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (EU:s handlingsplan mot rasism) (COM(2020)0565),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020 En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020)0620),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020 En jämlikhetsunion: jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 En jämlikhetsunion: strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101) och av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ratificerats av EU och alla dess medlemsstater,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bland annat den tredje principen om lika möjligheter, och av kommissionens meddelande av den 4 mars 2021 Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2020 En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet(6),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 19 mars 2021 om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (”direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung”) och av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (”direktivet om likabehandling i arbetslivet”) (COM(2021)0139),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 mars 2021 Equality bodies and the implementation of the Commission Recommendation on standards for equality bodies (SWD(2021)0063),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 oktober 2021 EU:s strategi för bekämpning av antisemitism och främjande av det judiska livet (2021–2030) (COM(2021)0615),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 4 mars 2022 om bekämpning av rasism och antisemitism,

–  med beaktande av kommissionens gemensamma vägledande principer för nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering från mars 2022,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt protokoll nr 12, som förbjuder diskriminering,

–  med beaktande av de allmänna politiska rekommendationerna från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), särskilt den allmänna politiska rekommendationen nr 5 (reviderad) om förebyggande och bekämpning av antimuslimsk rasism och diskriminering och den allmänna politiska rekommendationen nr 9 (reviderad) om förebyggande och bekämpning av antisemitism, dess yttrande om begreppet ”rasifiering” som antogs i december 2021 och dess färdplan för faktisk jämlikhet av den 27 september 2019,

–  med beaktande av rapporten från Europarådets styrkommitté för antidiskriminering, mångfald och integration (CDADI) COVID-19: an analysis of the anti-discrimination, diversity and inclusion dimensions in Council of Europe member states(7),

–  med beaktande av resolution 2389 av den 24 juni 2021 från Europarådets parlamentariska församling Combating Afrophobia, or anti-Black racism, in Europe,

–  med beaktande av resolution 2413 av den 26 november 2021 från Europarådets parlamentariska församling Discrimination against Roma and Travellers in the field of housing,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering och de allmänna rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering,

–  med beaktande av rapporter och undersökningar från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA),

–  med beaktande av rapporten Diversity in the European Parliament’s Secretariat – State of play and Roadmap 2022-2024 (Mångfald i Europaparlamentets generalsekretariat – lägesrapport och färdplan 2022–2024), som antogs av parlamentets högnivågrupp för jämställdhet och mångfald den 22 november 2021,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2019 om grundläggande rättigheter för personer av afrikansk härkomst i Europa(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer: bekämpning av negativa attityder gentemot människor med romsk bakgrund i Europa(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om protesterna mot rasism till följd av George Floyds död(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om behovet av en särskild rådskonstellation för jämställdhet(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om det krympande utrymmet för det civila samhället i Europa(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om kulturens, utbildningens, mediernas och idrottens roll i kampen mot rasism(13),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0254/2022), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 2 i EU-fördraget ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet som fastställs i stadgan och som till fullo måste respekteras. EU-rätten förbjuder diskriminering och trakasserier på grund av ras eller etniskt ursprung.

B.  Begreppet ”ras” är en social konstruktion. Enligt ECRI har användningen av begreppet ”rasifiering” potential att bidra till förståelsen av de processer som ligger till grund för rasism och rasdiskriminering(14). Rasifierade grupper tillskrivs vissa egenskaper och attribut som framställs som medfödda för alla medlemmar i varje berörd grupp, baserat på egenskaper såsom hudfärg, etniskt eller nationellt ursprung eller religion, eller uppfattad tillhörighet till en särskild grupp.

C.  EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 är EU:s första politiska styrmedel att erkänna den strukturella dimensionen av rasism, vars historiska rötter går tillbaka till kolonialismen, slaveriet, tidigare förföljning och folkmord. Dessa rötter har ett starkare fäste och en större inverkan i vissa medlemsstater än i andra. Strukturell rasism kan också påverkas av andra faktorer. Handlingsplanen är ett första, viktigt steg mot att bekämpa rasism och rasdiskriminering i EU, men saknar uppföljningsmekanismer, ambitiösa riktmärken och tydliga mål.

D.  I EU:s handlingsplan mot rasism beskrivs strukturell rasism som diskriminerande beteenden som kan finnas inbäddade i sociala, finansiella och politiska institutioner och därigenom ha en påverkan på maktförhållanden och beslutsfattande i olika grad. Strukturell diskriminering kan vara sådana hinder som bidrar till att vissa grupper eller individer inte har samma rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen.

E.  Det har inkommit rapporter om fall av kriminalisering och institutionellt våld mot rasifierade grupper och det civila samhället. Detta problem bör tas upp i kampen mot strukturell rasism, i alla handlingsplaner mot rasism samt i säkerhets- och migrationspolitiken(15).

F.  Enligt FRA är rasdiskriminering och trakasserier på grund av ras fortfarande vanligt förekommande i hela EU(16). FRA rapporterar också om omfattande diskriminering och rasism mot rasifierade grupper, på grund av deras etniska bakgrund eller invandrarbakgrund, såsom romer(17) och personer med ursprung i Nordafrika eller de afrikanska länderna söder om Sahara(18), samt mot muslimer(19) och judar(20). Rasistiska, främlingsfientliga och homo-/transfobiska rörelser och extremistiska ideologier, särskilt med högerextrema sympatier, är på uppgång och fortsätter att utgöra allvarliga hot mot de demokratiska samhällena i EU och mot rasifierade gruppers säkerhet.

G.  Antagandet av antidiskrimineringsdirektivet har blockerats i rådet sedan 2008.

H.  Strukturell och institutionaliserad rasism återspeglas också i socioekonomisk ojämlikhet och fattigdom, och dessa faktorer samverkar och förstärker varandra. Diskriminering och rasism undergräver människors värde, livsmöjligheter, välstånd, välbefinnande och ofta även säkerhet. Rasminoriteter och etniska minoriteter i EU utsätts för segregering på vissa områden av vardagslivet, till exempel i fråga om bostäder, hälso- och sjukvård, sysselsättning, utbildning och inom rättsväsendet. Många personer som tillhör europeiska rasminoriteter och etniska minoriteter har otillräcklig tillgång till grundläggande förnödenheter, såsom försörjning av dricksvatten, sanitet och elektricitet, vilket kan komma att förvärras ytterligare med klimatförändringarna. Detta återspeglas på arbetsmarknaden, där rasifierade personer är överrepresenterade bland arbetssökande och anställda med osäkra och lågkvalificerade jobb, som exempelvis inom gigekonomin. Rasrelaterad ojämlikhet kan inte åtgärdas utan starka investeringar för att övervinna fattigdomen.

I.  Ett horisontellt, intersektionellt förhållningssätt i EU:s politik och åtgärder, i enlighet med jämställdhets- och hbtqi-strategierna, är avgörande för att komma tillrätta med rasdiskriminering. Minoritetsgrupper, såsom, men inte begränsat till, romer, muslimer, judar, personer av afrikansk och asiatisk härkomst samt samer, påverkas av diskriminering i flera former.

J.  Flera fall av dubbla måttstockar och diskriminering vid EU:s gränser på grund av hudfärg, bland annat nyligen mot människor som flyr kriget i Ukraina, belyser behovet av att säkerställa likabehandling vid EU:s gränser.

K.  Kvinnor i utsatta situationer, i synnerhet rasifierade kvinnor, är kraftigt överrepresenterade bland prostituerade, vilket både är en konsekvens av sexism och rasism och en faktor som vidmakthåller dessa företeelser.

L.  Det finns hinder för tillgång till rättvisa för dem som utsatts för rasdiskriminering. Jämställdhetsorganen i många medlemsstater saknar mänskliga och ekonomiska resurser och/eller det nödvändiga oberoendet för att överbrygga denna brist, bland annat på grund av otillräcklig politisk vilja. EU:s ram mot diskriminering införlivas ojämnt i medlemsstaternas lagstiftning, vilket begränsar jämställdhetsorganens effektivitet.

M.  Flera fall av rasism, strukturell diskriminering, trakasserier, våld samt rasprofilering och etnisk profilering av polis, brottsbekämpande myndigheter, domare och advokater i straffrättsliga system(21) har rapporterats i hela EU. Strukturella fördomar mot rasifierade grupper är förekommande i de flesta medlemsstaters rättssystem(22). Polisvåld och oproportionerligt bruk av våld från brottsbekämpningens sida får aldrig tolereras. Ansvarsskyldighet och oberoende tillsyn är avgörande för att ta itu med institutionell rasism inom brottsbekämpningen. Denna situation förvärras av de straffrättsliga systemens brister vad gäller tillämpningen av rättsstatsprincipen.

N.  Romska kvinnor, rasifierade kvinnor och invandrarkvinnor, inbegripet kvinnor med funktionshinder, utsätts för intersektionell ojämlikhet och diskriminering i EU. Många har också utsatts för strukturellt våld och kränkningar av sin integritet och rätt att bestämma över sin egen kropp, och har fått utstå tvångssterilisering, påtvingade preventivmedel och aborter som är skadliga metoder och former av könsrelaterat våld som grundar sig i eugeniska övertygelser.

O.  System för artificiell intelligens (AI) används redan för att skapa prognoser, profiler och riskbedömningar som påverkar människors liv. Ny teknik och den digitala omställningen kan medföra nya utmaningar för rasjämlikhet och icke-diskriminering genom att reproducera sociala fördomar och strukturella ojämlikheter, men kan också bli ett effektivt verktyg i kampen mot rasism och strukturell diskriminering.

P.  Sättet som människor framställs i medierna, oavsett ras, religiös eller etnisk bakgrund, kan förstärka negativa stereotyper med raskonnotationer.

Q.  Civilsamhälleliga organisationer spelar en avgörande roll för bevarandet och genomförandet av EU:s värden och grundläggande rättigheter samt för genomförandet av EU:s politik och strategier. Det sker en pågående försämring av det medborgerliga utrymmet runt om i Europa. Många civilsamhälleliga organisationer kämpar för att överleva och har problem med sin finansiering.

R.  De flesta medlemsstaterna har inte i tillräcklig utsträckning genomfört direktivet om likabehandling oavsett ras. Direktivet omfattar inte alla former av och grunder för diskriminering, såsom intersektionell och strukturell diskriminering, och bör därför uppdateras för att beakta ny utveckling som exempelvis AI och algoritmiskt beslutsfattande, i synnerhet för att beakta den potentiella risken för att rasfördomar reproduceras. Rådets rambeslut om rasism och främlingsfientlighet har inte införlivats fullt ut eller på korrekt sätt av vissa medlemsstater. Kommissionen bör övervaka detta och se till att medlemsstaterna följer EU:s antidiskrimineringslagstiftning.

S.  EU-institutionerna måste vidta konkreta åtgärder för att säkerställa hållbara förändringar i riktning mot en fullt inkluderande och respektfull arbetsplats. Diskriminering är ofta flerdimensionell och endast en intersektionell strategi kan bana väg för hållbara förändringar, som kan förändra djupt rotade rasistiska företeelser och rasistisk politik som är en del av vårt samhälle. Personer från rasifierade grupper och grupper i utsatta situationer som utsätts för intersektionella former av diskriminering är underrepresenterade i beslutsfattande positioner.

T.  Rasdiskriminering kan innebära ett extra skikt av sårbarhet för rasifierade överlevare av könsrelaterat våld och kan hindra deras tillgång till det stöd, de resurser och den hälso- och sjukvård de behöver.

U.  Organisationer som finansieras med EU-medel bör inte understödja främlingsfientliga eller rasistiska åsikter.

V.  Hatpropaganda och hatbrott är bland de allvarligaste uttrycken för rasism och främlingsfientlighet. Det har skett en stadig ökning av hatpropaganda och hatbrott i Europa. Covid-19-pandemin har varit en av de faktorer som bidragit till denna ökning(23). Hatpropaganda kan leda till hatbrott. Enligt FRA blir upp till nio av tio hatbrott och hatmotiverade attacker i EU inte rapporterade och därför inte bestraffade(24).

1.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att unionen tar fram och tillämpar en robust, inkluderande, omfattande och mångfasetterad strategi för att på ett effektivt sätt motverka alla former av rasism och diskriminering, däribland strukturell och institutionell rasism, oavsett grund och inom EU:s samtliga områden. Parlamentet insisterar på att unionen och dess institutioner måste föregå med gott exempel i den här kampen.

2.  Europaparlamentet efterlyser mer och fortsatt politiskt ledarskap på högsta nivå i den här kampen, bland annat genom bestämda och snabba reaktioner mot hatpropaganda och hatbrott, och personlig närvaro vid antirasistiska toppmöten.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utvärdera genomförandet av EU:s nuvarande rättsliga ram för bekämpning av diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, hatpropaganda och hatbrott och andra former av intolerans i syfte att avgöra hur denna vid behov kan förbättras, och att regelbundet delta i dialog och utbyte av bästa praxis med medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, rasifierade grupper och andra berörda parter, inbegripet civilsamhällesorganisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder, inbegripet överträdelseförfaranden, om medlemsstaterna bryter mot unionsrätten.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla förvaltningsnivåer i EU att integrera jämställdhet och likabehandling oavsett ras i allt sitt politiska arbete, bland annat genom finansiering av projekt på medlemsstatsnivå, regional nivå och lokal nivå. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att genomföra en nolltoleranspolitik för EU-stöd till projekt, såväl inom som utanför EU, som direkt eller indirekt understödjer främlingsfientliga eller rasistiska åsikter. Parlamentet påminner om att EU:s budgetförordning(25) och förordningen om gemensamma bestämmelser för EU-finansierade program(26) inom den nuvarande fleråriga budgetramen innehåller flera bestämmelser mot diskriminering, särskilt avseende ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att dessa bestämmelser tillämpas på ett korrekt sätt.

5.  Europaparlamentet påminner om sin långvariga uppmaning om att anta det horisontella antidiskrimineringsdirektiv som har blockerats i rådet sedan 2008. Parlamentet uppmanar rådet att inrätta en rådskonfiguration för jämställdhet och jämlikhet för att underlätta för högnivådiskussioner om dessa frågor, såsom strukturell och intersektionell diskriminering, i ett regelbundet och ständigt forum och för att säkerställa integrering av antirasism och jämställdhet i all politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera förslaget till ett EU-direktiv om likabehandling baserat på parlamentets ståndpunkt genom att även lyfta frågan om intersektionell diskriminering och uttryckligen förbjuda diskriminering som sker på varje kombination av grunder som anges i stadgan.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att direktivet om likabehandling oavsett ras och direktivet om likabehandling i arbetslivet genomförs fullt ut och övervakas effektivt. Parlamentet fördömer att rasifierade, etniska, religiösa och språkliga minoriteter, inbegripet hbtqi-personer, utsätts för strukturell rasism, diskriminering, hatbrott och hatpropaganda, långvariga socioekonomiska ojämlikheter på områden som, men inte begränsat till, boende, hälso- och sjukvård, sysselsättning, utbildning och andra grundläggande tjänster, som t.ex. psykiatrisk vård och sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, samt att de möter större svårigheter när det gäller tillgången till rättssystemet. Dessa förhållanden måste bli erkända som stora hinder för ett fullständigt åtnjutande av de grundläggande rättigheterna och viktiga hinder för delaktighet och jämlikhet, vilka leder till fattigdom och socialt utanförskap.

7.  Europaparlamentet beklagar, 14 år efter att rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet antogs, att flera medlemsstater ännu inte fullt ut och på ett korrekt sätt har införlivat dess bestämmelser i nationell rätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kriminalisera rasistiska hatbrott och hatpropaganda samt att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att rasistiska och främlingsfientliga motiv anses som en försvårande omständighet eller, alternativt, att domstolarna kan ta sådana motiv i beaktande vid fastställandet av påföljder. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att ta fram relevanta standarder och åtgärder för skydd av vittnen och offer för hatbrott före, under och efter brottsutredningar och straffrättsliga förfaranden, i linje med direktivet om brottsoffers rättigheter, samt att utbyta bästa praxis om åtgärder som har visat sig vara effektiva för främjande av rapportering, såsom telefon- och internetjourer och trygga platser. Parlamentet beklagar djupt att det i EU i dag fortfarande förekommer fall där tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter inte tar rapporter om brott med rasistiska motiv på allvar, och kräver att samtliga fall utreds ordentligt(27). Parlamentet understryker vikten av specialiserad utbildning i antirasism, icke-diskriminering och hatbrott vid brottsbekämpande och rättsliga myndigheter, särskilt för att kunna identifiera och registrera ärendena korrekt.

8.  Europaparlamentet är djupt oroat över fallen av polisvåld mot rasifierade personer i flera medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att människor har tillgång till oberoende och välfungerande mekanismer för klagomål mot polisen som ska kunna användas till att leda utredningar i fall av polisvåld, tjänstefel och övergrepp och att skydda människors rätt att dokumentera dessa fall.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 9 december 2021, Ett mer inkluderande och skyddande Europa: att utöka förteckningen över EU-brott till att omfatta hatpropaganda och hatbrott (COM(2021)0777). Parlamentet uppmanar rådet att snabbt enas om antagandet av detta beslut. Parlamentet välkomnar bestämmelserna i rättsakten om digitala tjänster (COM(2020)0825) som säkerställer att det som är olagligt utanför nätet också är olagligt på nätet, vilket kommer att bidra till kampen mot olaglig hatpropaganda på internet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa de viktiga vägledande principer för främjande av rapportering av hatbrott som utvecklades i mars 2021 av EU-arbetsgruppen för rapportering av hatbrott, uppgiftsinsamling och främjande av anmälan av brott. Parlamentet uppmuntrar utbyten av bästa praxis mellan berörda myndigheter, bland annat när det gäller alternativa påföljder såsom samhällstjänst eller obligatorisk utbildning.

10.  Europaparlamentet konstaterar att AI skulle kunna bidra till att identifiera och minska effekterna av mänskliga fördomar och att AI-programvara skulle kunna användas för att kartlägga grupper som diskrimineras genom tillämpning av AI-programvara på datamängder. Parlamentet är dock oroat över risken för att AI kan förstärka befintlig diskriminering och förvärra befintliga ojämlikheter och socialt utanförskap. Parlamentet betonar vikten av att använda högkvalitativa data i utvecklandet av algoritmer, eftersom AI-systemens standard bygger på de uppgifter som används för att lära upp dem. Parlamentet understryker vikten av att ta itu med potentiella risker och säkerställa att nödvändiga skyddsåtgärder för de registrerades grundläggande rättigheter och friheter finns på plats vid användningen av AI-verktyg, särskilt när de används av brottsbekämpande myndigheter, och att säkerställa att AI-system styrs av principerna om transparens, förklarbarhet, rättvisa och ansvarsskyldighet, samt att oberoende revisioner genomförs för att förhindra att dessa system förvärrar diskriminering, rasism, utanförskap och fattigdom.

11.  Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna upphör med alla former av rasprofilering eller etnisk profilering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning att tillhandahålla mer utbildning om hur man kan undvika olaglig profilering i brottsbekämpningssammanhang och hjälpa till att förstå och undanröja fördomar. Parlamentet påminner om att unionsrätten förbjuder profilering som leder till diskriminering av fysiska personer på grundval av personuppgifter som till sin natur är särskilt känsliga för grundläggande rättigheter och friheter, i enlighet med direktiv (EU) 2016/680(28) och förordning (EU) 2016/679(29).

12.  Europaparlamentet erkänner att rasifierade grupper är oproportionerligt representerade bland den europeiska befolkningen i det lägre inkomstskiktet och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att lyfta frågan om de rasifierade gruppernas särskilda behov på områden som utbildning, boende, hälsa, sysselsättning, polisväsende, sociala tjänster, rättssystemet samt politiskt deltagande och representation. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja barngarantin för att också ta itu med den strukturella rasismen mot rasifierade barn och utarbeta särskilda nationella program som syftar till att bryta den cirkel av fattigdom som i överväldigande hög utsträckning drabbar rasifierade barn.

13.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtgärder vad gäller de människor som flyr från Ukraina och aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd(30). Parlamentet är bekymrat över rapporter om diskriminerande och rasistiska incidenter vid gränserna mot färgade personer och minoriteter, t.ex. romer, och påminner medlemsstaterna om varje individs rätt att söka asyl och att behandlas med respekt enligt internationell rätt(31). Parlamentet upprepar att migrationskontroller och gränskontroller inte kan sättas före människors säkerhet, rättigheter och liv, och uppmanar kommissionen att integrera dimensionen om likabehandling oavsett ras i EU:s rättsliga och politiska ram för migration.

14.  Europaparlamentet beklagar att romska befolkningsgrupper fortfarande är bland de mest diskriminerade och utsatta grupperna i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet som antogs den 12 mars 2021 samt EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet och att fullt ut utnyttja de tillgängliga medlen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att officiellt erkänna antiziganism som en särskild form av rasism mot romer.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder mot den oroväckande ökningen av antisemitism i EU. Parlamentet noterar att den judiska befolkningen i EU har minskat under de senaste åren och att 38 % av judarna har övervägt att lämna EU under de senaste fem åren på grund av oro för deras säkerhet och trygghet(32).

16.  Europaparlamentet fördömer sedvänjor som kvinnlig könsstympning, äktenskaplig fångenskap och så kallade hedersbrott som särskilt drabbar kvinnor, och begär att förövarna ska ställas till svars för sådana handlingar. Parlamentet efterlyser ökad medvetenhet och opinionsbildning för att sätta stopp för sådan skadlig praxis i EU, både på nationell nivå och EU-nivå.

17.  Europaparlamentet betonar att många kvinnor av afrikansk härkomst och andra rasifierade kvinnor är drabbade av nedärvd fattigdom och uteslutning och konsekvent förekommer bland de grupper som har sämst tillgång till hälso- och sjukvård och utsätts för diskriminering i samband med obstetriska tjänster, mödravård och barnomsorg(33).

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att hälso- och sjukvårdstjänster är rustade för att hantera specifika hälsoproblem som främst drabbar människor med ursprung i Afrika, Mellanöstern, Latinamerika och Asien, bland annat genom att tillhandahålla nödvändig fortbildning och att uppdatera läkarutbildningarnas kursplaner i enlighet därmed.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att bekämpa könsstereotyper och undanröja diskriminering och ojämlikheter, samt att sätta stopp för könsrelaterat våld mot rasifierade kvinnor, bland annat genom antagandet av det föreslagna direktivet om bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet (COM(2022)0105), genom att lägga till könsrelaterat våld på förteckningen över EU-brott och genom att kriminalisera tvångssterilisering och tvångsabort samt tillhandahålla rättsmedel, stöd och upprättelse till offren.

20.  Europaparlamentet understryker utbildningens, kulturens och idrottens roll för att motverka stereotyper grundade på ras och etnisk tillhörighet och främja jämlikhet och social delaktighet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör hantera rasism och diskriminering i ett tidigt skede och integrera inkluderande utbildning i alla officiella läroplaner. Parlamentet understryker bestämt vikten av att erkänna och lära ut rasismens och antisemitismens historiska rötter, bland annat i syfte att främja en bättre förståelse av dagens migration. Parlamentet är oroat över hur rasism och diskriminering påverkar den fysiska och psykiska hälsan hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund och hos andra rasifierade personer, då det hindrar deras integration i samhället. Parlamentet håller fast vid att dessa fördomar har en långsiktig inverkan i deras vuxna liv. Parlamentet fördömer kraftfullt utövandet av all segregering på grund av ras eller etniskt ursprung i skolor, vilket fortfarande förekommer i EU och har en oproportionerligt stor inverkan på barn tillhörande rasminoriteter och etniska minoriteter. Parlamentet varnar för att detta leder till marginalisering, vidmakthåller strukturell diskriminering och hindrar lika tillgång till livskvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa eller stärka en inkluderande politik för att förhindra socialt utanförskap samt att vidta konkreta åtgärder för att stödja barn tillhörande rasminoriteter och etniska minoriteter.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s institutioner att ta hänsyn till intersektionell diskriminering i EU:s lagstiftning och politik om antidiskriminering och att främja en EU-ram i frågan, i nära samarbete med medlemsstaterna och de grupper som berörs.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att samtliga grupper som påverkas av intersektionell diskriminering, särskilt minoritetsgrupper, på ett meningsfullt sätt kan delta i beslutsfattandet på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå.

23.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att samla in jämförbara och gedigna disaggregerade jämlikhetsdata för att fullt ut förstå och dokumentera diskriminering, analysera sociala problem och hantera ojämlikhet på ett holistiskt sätt, byggt på frivilligt deltagande, självidentifiering och informerat samtycke, samtidigt som anonymitet och konfidentialitet skyddas, samhällsgruppers deltagande i definiering av kategorier, analys och utvärdering säkerställs, de främsta principerna i EU:s dataskyddslagstiftning och grundläggande rättigheter respekteras och nationell lagstiftning efterlevs. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla gemensamma metoder för detta tillsammans med medlemsstaterna i syfte att säkerställa att de insamlade uppgifterna är jämförbara, korrekta och tillförlitliga. Parlamentet stöder FRA:s arbete med att analysera uppgifterna och välkomnar den fortsatta utvecklingen på detta område, i linje med dess nya mandat och genom strukturerat och nära samarbete med byråerna för rättsliga och inrikes frågor och berörda grupper.

24.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att anta nationella handlingsplaner mot rasism och diskriminering före utgången av 2022 som tar hänsyn till rasismens historiska rötter och skapar en kultur av hågkomst, i enlighet med EU:s handlingsplan mot rasism. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka transparensen och deltagandet av rasifierade grupper i arbetet i undergruppen för nationella handlingsplaner mot rasism, bland annat genom att tillhandahålla information om nationella kontaktpunkter. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta med EU:s handlingsplan mot rasism efter 2025 och utveckla den mot att bli en fullfjädrad EU‑strategi, samt uppmanar kommissionen att säkerställa kontinuiteten i detta arbete före utgången av sitt nuvarande mandat.

25.  Europaparlamentet understryker behovet av en mekanism för kontroll och ansvarsutkrävande i syfte att säkerställa att EU:s lagstiftning och politik gällande antirasism och antidiskriminering tillämpas och efterlevs ändamålsenligt, och påminner om vikten av att civilsamhällets organisationer deltar i denna process. Parlamentet efterlyser antagandet av en rekommendation från rådet om nationella handlingsplaner mot rasism och diskriminering i syfte att stärka åtagandet och övervakningsmekanismen för de gemensamma vägledande principerna och efterföljande indikatorerna på framsteg.

26.  Europaparlamentet påminner om sitt stöd till det civila samhällets organisationer, särskilt när det gäller antirasism, antidiskriminering och tolerans. Parlamentet insisterar på att antirasistiska människorättsförsvarare måste skyddas och stödjas i sitt arbete. Parlamentet påminner om behovet av särskilt avsatt och tillräcklig EU-finansiering för det civila samhällets organisationer. Parlamentet understryker vidare vikten av regelbunden och strukturerad dialog med organisationer i det civila samhället som arbetar med rättvisa och jämlikhet oavsett ras på europeisk, nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med det civila samhällets organisationer och berörda grupper utveckla och genomföra kampanjer för att öka medvetenheten hos allmänheten och motverka de stereotypier och fördomar som är vanliga bland befolkningen. Parlamentet efterlyser mer relevanta finansieringsmöjligheter inom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden när det gäller kampen mot diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det ständiga forumet för det civila samhällets organisationer mot rasism formellt inkluderas i utarbetandet av relevant politik och lagstiftning. Parlamentet fördömer attacker i olika former (bland annat hatpropaganda, ofördelaktiga skattesystem, strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt, attacker mot kontor eller personer som arbetar på dem) mot civilsamhälleliga organisationer som tillhandahåller stöd till medborgare och sakkunskap till beslutsfattare på detta område.

27.  Europaparlamentet understryker vikten av representation och mångfald för att skapa inkluderande samhällen. Parlamentet påminner om att medierna har ett ansvar att spegla hela mångfalden i samhället och beklagar den nuvarande bristen på mångfald på alla nivåer. Parlamentet fördömer den rasistiska retoriken från vissa mediekanaler som stigmatiserar rasifierade grupper. Parlamentet betonar dessutom vikten av jämn könsfördelning och rasifierade personers deltagande i medierna för att säkerställa tillfredställande representation och förse barn som tillhör rasifierade grupper med positiva förebilder.

28.  Europaparlamentet understryker vilka avgörande effekter kampanjer och initiativ för mediekunskap kan ha för att motverka rasdiskriminerande budskap som sprids genom desinformation. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga större vikt vid utvecklingen av kritiskt tänkande, mediekunskap och digitala färdigheter för att bekämpa rasism och diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kartlägga och analysera verksamheter och finansieringskällor för europeiska extremistgrupper som sprider hat, däribland sådana som har nära kopplingar till Ryssland och som används för att destabilisera EU och undergräva dess sammanhållning, samt att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa dessa organisationers verksamhet i EU.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om miniminormer för jämlikhetsorgan, som syftar till att säkerställa lika skydd mot diskriminering i hela EU och uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta konkreta lagstiftningsåtgärder för att stärka jämlikhetsorganens roll och oberoende i medlemsstaterna och se till att de har tillräcklig finansiering för att kunna utföra sina uppgifter, särskilt när det gäller att bättre samla in uppgifter i syfte att kartlägga diskriminering och ojämlikhet i hela EU. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att alla jämlikhetsorgans mandat omfattar alla former av diskriminering, inklusive viktimisering och hatpropaganda.

30.  Europaparlamentet beklagar djupt att strukturell rasism fortfarande förekommer i samhället i EU. Parlamentet kräver att EU-institutionerna hanterar rasismen inom sina strukturer och underrepresentationen av rasifierade grupper och andra diskriminerade grupper, särskilt i beslutsfattande positioner, och att utan dröjsmål anta en strategi för mångfald och inkludering i arbetslivet. Parlamentet betonar att en person bör anställas på grundval av meriter, kvalifikationer och färdigheter. Parlamentet påminner om att hatpropaganda enligt artikel 10 i parlamentets arbetsordning är förbjudet precis som ärekränkande språkbruk och uppvigling till diskriminering, och uppmanar sin talman och sina utskottsordförande att korrekt genomföra dessa bestämmelser och säkerställa ordentliga utredningar och uppföljningar av fall där det konstateras att denna regel har överträtts.

31.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av Europaparlamentets mångfaldsstrategi och dess färdplan för 2022–2024. Parlamentet betonar att det också är respektive politiska grupps ansvar att verkställa denna strategi i sin strategi för mänskliga rättigheter.

32.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen 2021 utnämnde den första samordnaren för antirasism och att samordnaren för bekämpning av antisemitism och främjande av judiskt liv fortlöpande har utsetts sedan 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt utse samordnaren för bekämpning av antimuslimskt hat. Parlamentet beklagar att tjänsten har varit vakant sedan juli 2021. Parlamentet påminner om att dessa funktioner bör vara permanenta och att samordnarna därför bör upprätthållas och stödjas ekonomiskt. Parlamentet understryker den centrala roll som samordnaren mot rasism och EU:s högnivågrupp för bekämpande av rasism, främlingsfientlighet och intolerans spelar när det gäller att integrera jämlikhet oavsett ras i all EU-politik.

33.  Europaparlamentet är oroat över den fortsatta spridningen av rasistiska och främlingsfientliga konspirationsteorier, som uppmuntrar till hat och våld, inklusive hatbrott runtom i världen. Parlamentet är oroat över hur dessa teorier, såsom teorin om ”det stora folkutbytet”, integreras i den politiska diskursen av ett antal politiska aktörer från extremhögern i medlemsstaterna och understryker att detta är ett hot mot unionens grundläggande gemensamma värderingar.

34.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt avseende kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen, och i synnerhet sin uppmaning att integrera ett särskilt avsnitt om civilsamhällets organisationer och att omfatta grundläggande rättigheter, inbegripet icke-diskriminering på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung. Parlamentet efterlyser dessutom en sammanfattning av genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism i rapportens landskapitel.

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22. (2) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. (3) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55. (4) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57. (5) EUT L 156, 5.5.2021, s. 1. (6) EUT C 93, 19.3.2021, s. 1. (7) https://rm.coe.int/prems-126920-gbr-2530-cdadi-covid-19-web-a5-final-2774-9087-5906-1/1680a124aa. (8) EUT C 108, 26.3.2021, s. 2. (9) EUT C 385, 22.9.2021, s. 104. (10) EUT C 362, 8.9.2021, s. 63. (11) EUT C 445, 29.10.2021, s. 150. (12) EUT C 347, 9.9.2022, s. 2. (13) EUT C 347, 9.9.2022, s. 15. (14) ECRI, yttrande om begreppet ”rasifiering”, av den 8 december 2021. (15) Europaparlamentet, studie för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Protection against racism, xenophobia and racial discrimination, and the EU Anti-racism Action Plan (Skydd mot rasism, främlingsfientlighet och rasdiskriminering, och EU:s handlingsplan mot rasism), maj 2022. (16) FRA:s rapport om grundläggande rättigheter 2022, av den 8 juni 2022, s. 84. (17) Begreppet ”romer” (engelskans Romani people) omfattar olika folkgrupper, bland annat romer, kalé, manouches, ashkalier, resandefolk, lovara, rissende, boyash, domare, kalderash, romanichild och sinti. (18) FRA, Second European Union Minorities and Discrimination Survey – Main results (Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering – Huvudresultat), av den 6 december 2017. (19) FRA, Second European Union Minorities and Discrimination Survey Muslims – Selected findings (Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering. Muslimer – resultat i urval), av den 21 september 2017. (20) FRA, Experiences and perceptions of antisemitism - Second survey on discrimination and hate crime against Jews in the EU (Erfarenheter av och uppfattningar om antisemitism – Andra undersökningen om diskriminering av och hatbrott mot judar i EU), av den 10 december 2018. (21) Det europeiska centrumet för romernas rättigheter, Justice Denied: Roma in the criminal justice system, av den 2 mars 2022. (22) Europeiska antirasistiska nätverket, 2014–2018 ENAR Shadow Report on racist crime and institutional racism in Europe, av den 11 september 2019. (23) FRA, Rapport om grundläggande rättigheter 2022, av den 8 juni 2022, s. 84. (24) FRA, Encouraging hate crime reporting – The role of enforcement and other authorities, 2021. (25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget. EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. EUT L 231, 30.6.2021, s. 159. (27) Europeiska antirasistiska nätverket, Justice Gap: Racism pervasive in criminal justice systems across Europe, av den 12 september 2019. (28) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF. EUT L 119, 4.5.2016, s. 89. (29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. (30) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta. EUT L 212, 7.8.2001, s. 12. (31) FRA, The war in Ukraine – Fundamental rights implications within the EU, av den 19 maj 2022, och FRA, EU-Ukrainian border checkpoints: First field observations, av den 23 mars 2022. (32) FRA opinions - Experiences and perceptions of antisemitism. (33) Equinox, Towards Gender Justice – Rethinking EU Gender Equality Policy from an Intersectional Perspective, maj 2021.