Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2022/2064(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0251/2022

Ingivna texter :

A9-0251/2022

Debatter :

PV 22/11/2022 - 23
CRE 22/11/2022 - 23

Omröstningar :

PV 23/11/2022 - 4.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2022)0406

Antagna texter
PDF 177kWORD 62k
Onsdagen den 23 november 2022 - Strasbourg
Ny EU-strategi för utvidgning
P9_TA(2022)0406A9-0251/2022

Europaparlamentets rekommendation av den 23 november 2022 om Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s nya utvidgningsstrategi (2022/2064(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Köpenhamn den 21 och 22 juni 1993, även kallade Köpenhamnskriterierna,

–   med beaktande av slutsatserna från rådet (allmänna frågor) av den 29 och 30 april 1997 om tillämpningen av villkorlighet i syfte att utveckla en enhetlig EU-strategi för förbindelserna med länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av förklaringen som antogs vid toppmötet mellan EU och västra Balkan i Thessaloniki den 21 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner i frågan, särskilt resolutionen av den 24 oktober 2019 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien(1), sin rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 19 juni 2020 om västra Balkan efter toppmötet 2020(2), sina resolutioner om 2021 års rapporter från kommissionen om utvidgningsländerna och sin resolution om status som kandidatland för Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien den 23 juni 2022(3),

–  med beaktande av EU:s globala strategi från 2016, i vilken det anges att en trovärdig utvidgningspolitik utgör en strategisk investering för Europas säkerhet och välstånd, som redan har bidragit stort till freden i tidigare krigshärjade områden,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020 Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (COM(2020)0057),

–   med beaktande av toppmötena mellan EU och länderna på västra Balkan i Sofia och Zagreb den 17 maj 2018 och den 6 maj 2020 och av deras respektive förklaringar,

–  med beaktande av Brdoförklaringen, som antogs vid toppmötet mellan EU och västra Balkan den 6 oktober 2021,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 och 25 mars 2022,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 30 maj 2022 om Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien,

–  med beaktande av de ansökningar om EU-medlemskap som lämnats in av Ukraina, Moldavien och Georgien och de därtill knutna positiva yttrandena från kommissionen och slutsatserna från Europeiska rådet, närmare bestämt de av den 23–24 juni 2022 om ett utvidgat Europa, Ukraina, medlemskapsansökningar från Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien, västra Balkan, ekonomiska frågor, konferensen om Europas framtid och yttre förbindelser, vilka gav Ukraina och Republiken Moldavien status som kandidatland och uttryckte beredvillighet att detsamma görs för Georgien,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 juni 2018, den 18 juni 2019, den 25 mars 2020 och den 14 december 2021 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen, rådets slutsatser av den 15 juli 2019 och den 14 oktober 2019 om Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet, Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019, den 1–2 oktober 2020 och den 15–16 oktober 2020, uttalandet från EU:s utrikesministrar den 15 maj 2020 och de främsta resultaten av deras videokonferens den 14 augusti 2020 om situationen i östra Medelhavet och resultatet av det informella mötet mellan EU:s utrikesministrar i Gymnich den 27–28 augusti 2020,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan(4), inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsområde, som trädde i kraft den 1 september 2017, och den därtill knutna associeringsagendan,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020 En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020)0641),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 01/2022 av den 10 januari 2022 EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan:, grundläggande problem kvarstår trots ansträngningar,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 09/2021 av den 3 juni 2021 Desinformation som påverkar EU: problemet tacklat men inte tyglat,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2021 2021 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2021)0644),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 juli 2020 Främjande av värden och ett regelbaserat alleuropeiskt samarbete och stöd till ett starkare Europaråd,

–  med beaktande av den strategiska kompassen för säkerhet och försvar, som godkändes formellt av rådet den 21 mars 2022,

–  med beaktande av den politiska överenskommelsen av den 12 juni 2022 om de principer som ska säkerställa ett fungerande Bosnien och Hercegovina som gör framsteg på vägen mot EU,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2022 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2021(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2022 om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen, och av följande skäl(7):

–  med beaktande av sin rekommendation av den 8 juni 2022 till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik efter det ryska aggressionskriget mot Ukraina(8),

–  med beaktande av artikel 118 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0251/2022), och av följande skäl:

A.  Utvidgningen är EU:s mest effektiva utrikespolitiska instrument och en av unionens mest framgångsrika politiska strategier, och den är fortfarande en strategisk och framtidsinriktad geopolitisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd på den europeiska kontinenten. I ljuset av det växande ryska hotet mot freden och stabiliteten i Europa är en förstärkt utvidgningspolitik fortfarande det starkaste geopolitiska verktyg som EU har till sitt förfogande.

B.  Utvidgningen är en process som gagnar alla och har varit ett mycket effektivt och framgångsrikt instrument för att stimulera nödvändiga reformer både inom EU och i kandidatländerna och bidragit till att främja demokratisk omvandling. Dess effektivitet har minskat avsevärt under årens lopp på grund av EU:s misslyckande med att leva upp till sina egna löften.

C.  Utvidgningspolitiken bör inte ses som en rent politisk, administrativ eller teknokratisk process, utan bör bli mer dynamisk och uppsökande, eftersom anslutningsförhandlingarna innebär att EU:s värden och politik gradvis överförs till och förstärks i kandidatländerna.

D.  EU har åtagit sig att stödja de kandidatländer och potentiella kandidatländer som delar EU:s gemensamma värden. EU-länderna är fortsatt deras största handelspartner och främsta givaren av investeringsstöd och ekonomiskt stöd genom IPA III, den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) – Europa i världen och makroekonomiskt stöd.

E.  EU bör på ett heltäckande sätt reflektera över utvidgningspolitikens trovärdighet och effektivitet och samtidigt reformera och stärka unionen, bland annat hur dess institutioner, politik och röstningsförfaranden fungerar.

F.  Det finns ett akut behov av nya, tydligt definierade och strategiskt, politiskt och geopolitiskt inriktade insatser, politiskt åtagande och en politisk vision för att komma över status quo, hantera EU:s bristande politiska vilja det senaste årtiondet och ge utvidgningsprocessen förnyad kraft inom EU och i synnerhet i kandidatländerna, samtidigt som kontinuitet, enhetlighet, trovärdighet och genomslagskraft säkerställs och tydliga resultat i länderna i utvidgningsprocessen levereras genom att konkreta reformer genomförs och riktmärkena i den nya utvidgningsmetoden uppnås.

G.  Europaparlamentet är fortfarande en pålitlig partner för anslutningsländerna och en förespråkare för utvidgningsprocessen som ger möjlighet till institutionella och socioekonomiska reformer till förmån för medborgarna.

H.  Med anledning av interna hinder de senaste åren har rådet svikit utvidgningsländerna genom att hindra anslutningsprocessen och inte uppfylla EU:s sedan länge utestående löften, vilket har lett till att starten på anslutningssamtalen med Albanien och Nordmakedonien försenats, precis som viseringsfriheten för Kosovo, trots att länderna uppnått de riktmärken som krävs, vilket bekräftats av kommissionen. EU:s bristande åtagande och trovärdighet de senaste åren har skapat ett vakuum, och därmed gett utrymme åt Ryssland och Kina och andra fientliga tredjepartsaktörer.

I.  De begränsade framstegen beror också på att vissa politiska ledare i utvidgningsländerna saknar verklig politisk vilja att gå framåt med grundläggande reformer, eftersom deras uttalanden inte alltid har motsvarat reformnivån i respektive lands anslutningsprocess.

J.  Utvidgningspolitiken måste uppdateras så att den blir mer flexibel, dynamisk och givande genom att hänsyn tas till såväl den politiska verkligheten som den nya geopolitiska situation som uppstått genom Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och att den meritbaserade anslutningsprocessen upprätthålls. För att EU:s utvidgningspolitik ska bli effektivare måste den kombinera ett starkt fokus på de grundläggande frågorna – rättsstatens principer, demokratiska normer, ekonomiska reformer, grundläggande rättigheter och friheter – med en gradvis infasning av kandidatländerna i olika sektorer av integrationen med EU, så att de på ett tydligt och kontinuerligt sätt närmar sig ett fullvärdigt medlemskap och drivkraften för reformer upprätthålls i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

K.  EU:s nya utvidgningsstrategi bör strikt baseras på upprätthållandet av principen om att varje land fritt får välja sin egen väg, med beaktande av lärdomarna från den pågående processen med länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet. Tredje parter bör inte tillåtas att utpressa eller hota EU genom att hävda att EU:s utvidgning är riktad mot dem.

L.  EU:s anslutningsländer står inför utmaningar som bottnar i fientlig utländsk inblandning och desinformationskampanjer. Den tidigare utvecklingen har visat att beslut att avstå från utvidgning medför allvarliga strategiska kostnader och kan undergräva säkerheten och stabiliteten på vår kontinent.

M.  Det transatlantiska partnerskapet har varit en tillförlitlig och kontinuerlig plattform som har gett stöd åt EU:s utvidgning. Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har än en gång bekräftat detta partnerskaps betydelse.

N.  Med anledning av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har tre länder som har associeringsavtal med EU – Ukraina, Georgien och Moldavien – ansökt om medlemskap och gett uttryck för invånarnas önskan att leva i fria och demokratiska länder som är fast förankrade i den europeiska familjen. Den 17 juni 2022 offentliggjorde kommissionen sina yttranden om medlemskapsansökningarna från Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien och rekommenderade rådet att alla tre länder bör ges perspektivet att bli medlem i EU, och rekommenderade i synnerhet att Ukraina och Republiken Moldavien beviljas status som kandidatland samt även Georgien så snart landet uppfyllt vissa kriterier.

O.  Den 23 juni 2022 beviljade Europeiska rådet Ukraina och Moldavien status som kandidatland och erkände samtidigt Georgiens EU-perspektiv.

P.  Västra Balkan är ett område där det råder strategisk och geopolitisk konkurrens och vissa av länderna löper risk att destabiliseras, vilket hotar vår kontinents säkerhet och stabilitet. Det finns tredjeländer som utnyttjar dessa sårbarheter, bland annat genom strategiska investeringar och desinformationskampanjer. Stabiliteten, säkerheten och den demokratiska motståndskraften i anslutningsländerna har direkt koppling till EU:s egen säkerhet, stabilitet och demokratiska motståndskraft.

Q.  I sina slutsatser av den 23 och 24 juni 2022 uttryckte Europeiska rådet sitt fulla och entydiga åtagande för ett EU-perspektiv för västra Balkan och efterlyste en påskyndad anslutningsprocess.

R.  I den strategiska kompassen för säkerhet och försvar betonade rådet att länderna på västra Balkan måste fortsätta att göra tydliga framsteg när det gäller rättsstatens principer och de reformer som bygger på europeiska värden, bestämmelser och normer för att avancera på vägen mot EU.

S.  Rådets beslut bör åtföljas av en konkret åtgärdsplan som inte bara inbegriper de resultat som förväntas av kandidatländerna, utan också säkerställer att Republiken Moldavien och Ukraina får allt det stöd de behöver för att bli EU-medlemsstater. Planen bör också tillhandahålla Georgien en tydlig färdplan med tydliga krav som landet måste uppfylla för att kunna beviljas status som kandidatland och perspektivet att ansluta sig till EU.

T.  Rysslands energikrig och förstörelse av Ukrainas kritiska infrastruktur har förvärrat kandidatländernas beroende och sårbarhet och belyser möjligheten till och det brådskande behovet av konkret och omedelbart ekonomiskt stöd från EU samt investeringar i långsiktig och hållbar sammanlänkning med EU:s energinät, energidiversifiering och strategiskt oberoende.

U.  Turkiet är ett kandidatland för EU-anslutning. Turkiet befinner sig fortfarande mycket långt från EU:s värden och normativa ram och avståndet ökar på grundläggande områden som respekten för internationell rätt, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, individuella friheter, medborgerliga rättigheter och yttrandefrihet samt goda grannförbindelser och regionalt samarbete.

V.  Varje utvidgningsland bör bedömas utifrån sina egna meriter och vägen mot EU bör vara avhängig hållbara och oåterkalleliga framsteg som görs genom nödvändiga EU-relaterade reformer, särskilt när det gäller rättsstatens principer.

W.  EU-anslutningen måste ske i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget, på grundval av respekt för relevanta förfaranden och på villkor att de fastställda kriterierna uppfylls.

X.  EU måste försvara sina principer och värden genom att visa solidaritet med dem som står upp för gemensamma ideal.

Y.  Det finns ingen plats i EU eller i länder som strävar efter att bli medlemsstater för provocerande retorik, förnekelse av folkmord eller förhärligande av krigsförbrytare, oavsett sida. En uppgörelse med det förflutna är enda sättet att uppnå verklig försoning, vilket är avgörande för välmående samhällen och framgångsrik integration.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att göra följande:

  

Den geopolitiska situationen och EU:s framtid och sammanhållning

   a) Erkänna att EU:s välstånd och säkerhet bygger på dess förmåga att försvara och främja demokratin, rättsstatens principer, de mänskliga rättigheterna, inbegripet minoriteters rättigheter, grundläggande friheter och värden och den regelbaserade multilaterala ordningen, inbegripet i dess omedelbara närhet.
   b) Främja EU:s utvidgningspolitik som det enskilt effektivaste EU-instrumentet för att säkra fred, välstånd och grundläggande värden på den europeiska kontinenten.
   c) Bibehålla EU:s geostrategiska och geopolitiska relevans och trovärdighet genom att stärka medlemsstaternas integration och samarbetet med likasinnade partner, särskilt kandidatländer och potentiella kandidatländer, på området för den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken och genom att effektivisera dess beslutsprocesser för att EU ska bli en trovärdigare och effektivare global aktör, och samtidigt stärka den interna politiken och dess transparens så att kandidatländerna med lätthet kan införa den.
   d) Stärka EU:s förmåga att agera genom att reformera beslutsfattandet, bland annat genom att införa omröstning med kvalificerad majoritet på de områden som är relevanta för anslutningsprocessen, och se till att den utvidgade unionen som helhet fungerar effektivt. Avskaffa i synnerhet kravet på enhällighet när det gäller beslut om att inleda förhandlingsprocessen samt öppna och avsluta enskilda förhandlingskluster och förhandlingskapitel.
   e) Erkänna EU:s omvandlande kraft i integrationsprocessen och de tidigare framgångsrika EU-utvidgningarna. Leverera positiva resultat såväl för kandidatländerna på västra Balkan under stabiliserings- och associeringsprocessen som för kandidatländerna i det östliga partnerskapet under associeringsprocessen.
   f) Erkänna att EU måste öka effektiviteten i sin utvidgningspolitik, uppgradera sin utvidgningsstrategi och genomföra en grundlig kritisk bedömning och översyn av EU:s utvidgningskapacitet och perspektiv och förbättra den genom den nya EU-strategin för utvidgning, bland annat genom att fastställa tydliga och transparenta politiska mål och genomföra nödvändiga institutionella reformer i god tid och samtidigt bekräfta att en fullständig EU-anslutning inte kan ersättas och att utvidgningsprocessen kommer att främja efterlängtade EU-reformer.
   g) På nytt bekräfta giltigheten hos Köpenhamnskriterierna och relevansen hos EU:s integrationskapacitet. Låta kandidatländerna delta i diskussionerna om EU- reformer. Fortsätta med de regelbundna toppmötena med länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet för att stärka det politiska egenansvaret och styra utvidgningsprocessen bättre. Infria kommissionens avsikt att påbörja nödvändiga förberedelser för att inleda ett europeiskt konvent och erkänna vikten av dess framgång för att EU:s utvidgning ska kunna uppnås på ett effektivt sätt.
   h) Säkerställa att EU förblir en föränderlig gemenskap med europeiska stater, öppen för att likasinnade demokratier ansluter sig, som delar och fullt ut skyddar gemensamma värden, principer och intressen och respekterar EU-fördragen.
   i) Stärka medlemsstaternas åtaganden inför utvidgningen genom att uppfylla EU:s skyldigheter gentemot länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet. Genomföra EU:s utvidgning som en meritbaserad politisk process. Bekräfta sin oförtrutna politiska vilja att gå vidare med anslutningsprocessen för länderna i det östliga partnerskapet och vidhålla sitt långvariga åtagande gentemot länderna på västra Balkan, som härrör från toppmötet i Thessaloniki 2003 och toppmötet i Köpenhamn 1993. Se till att det inte finns några alternativ som kan ersätta en utvidgning.
   j) Uppmuntra medlemsstaterna att aktivt engagera sig utvidgningsprocessen för att säkerställa att dess mål uppnås genom dess nya metod, vilken kombinera villkorlighet med instrument för tekniskt och ekonomiskt stöd till kandidatländerna. Öka deltagandet från civilsamhället och de lokala och regionala myndigheterna i både medlemsstaterna och kandidatländerna när det gäller anslutningsprocessen.
   k) Undvika att olösta bilaterala och regionala tvister används för att hindra kandidatländernas anslutningsprocesser och inrätta en officiell mekanism för tvistlösning och skiljeförfarande som är åtskild från EU-anslutningen, eftersom sådana tvister kan hindra genomförandet av EU:s politik och försvaga EU:s regionala och globala inflytande.
   l) Erkänna att medlemsstaternas användning av bilaterala frågor för egen vinning strider mot andan i EU-fördragen. Arbeta för att uppnå regionalt samarbete och främja europeiska värden.
   m) Stärka den strategiska kommunikationen och förmedla relevant information om de ömsesidiga fördelarna och möjligheterna med utvidgningen, såväl i anslutningsländerna som i medlemsstaterna, för ökat stöd och bättre förståelse för anslutningsprocessen, särskilt utanför storstäderna, med särskilt fokus på demokrati, rättsstatens principer och välfärd för invånarna. Göra EU-finansieringen och tydliga resultat av denna mer synliga i utvidgningsländerna.
   n) Arbeta strategiskt och proaktivt för att bekämpa hybridhot och förhindra inblandning från tredje part i politiska, valrelaterade och andra demokratiska processer i anslutningsländerna, särskilt fientliga handlingar som är avsedda att manipulera den allmänna opinionen och undergräva EU-anslutningen. Öka motståndskraften mot desinformations- och söndringskampanjer som syftar till att undergräva demokratiska processer och skapa splittring, och uppmuntra kandidatländer och potentiella kandidatländer att vidta beslutsamma åtgärder för att hantera manipulativ desinformation, skadlig propaganda och andra hybridhot.
  

Anslutningsprocessen

   o) Övervinna det låsta läget i utvidgningen genom att se över anslutningsprocessen så att politiska och socioekonomiska mål tydligt definieras och den nya utvidgningsmetoden fullt ut utnyttjas för att öka dess trovärdighet, förutsägbarhet och dynamik. Överväga att utse EU:s chefsförhandlare att sköta förhandlingarna inom ramen för ett brett förhandlingsmandat, som också skulle vara ansvariga inför Europaparlamentet.
   p) Påskynda integrationen av de länder som uppvisar en strategisk inriktning och ett orubbligt åtagande för EU-relaterade reformer, demokratisk konsolidering, grundläggande värden och utrikespolitisk anpassning, inbegripet sanktioner.
   q) Säkerställa att varje lands framsteg på vägen mot anslutning bedöms på grundval av egna meriter och i vilken utsträckning det har antagit och genomfört grundläggande reformer och EU:s regelverk. Åter inrikta anslutningsprocessen på medborgarna.
   r) Erbjuda färdplaner inriktade på medlemskap för varje enskilt anslutningsland med tydliga och konkreta åtgärder samt regelbunden återkoppling om de resultat som uppnåtts genom att ytterligare förbättra den reviderade utvidgningsmetoden. Förankra kommissionens nya metod som en långsiktig politisk anpassning.
   s) Fastställa tydliga, transparenta och konsekventa riktvärden för resultat, inbegripet tidsplaner, förbättra mätningen av framsteg och säkerställa konsekvent och fortsatt politiskt och tekniskt stöd under hela anslutningsprocessen utifrån enskilda resultat. Förbättra kvaliteten, läsbarheten och tillgängligheten i kommissionens rapporter, särskilt när det gäller rättsstatens principer. Tillhandahålla regelbundna rapporter om bristande framsteg eller försämringar på ett systematiskt och transparent sätt, inbegripet tydliga bedömningsvillkor och mätindikatorer i fråga om en eventuell allvarlig eller långvarig stagnation eller tillbakagång. Fastställa tydliga tidsfrister för att slutföra förhandlingarna med anslutningsländerna före utgången av innevarande årtionde.
   t) Öka de politiska, ekonomiska och tekniska incitamenten för anslutningsländerna och se till att de integrationsåtgärder som vidtas som steg på vägen inte ersätter utan underlättar det slutliga målet om ett EU-medlemskap.
   u) Belöna hållbara framsteg med en bredare infasning av kandidatländerna i EU:s politik respektive initiativ och den inre marknaden, inbegripet tillgång till EU-medel på respektive område, så att medborgarna kan dra nytta av anslutningens fördelar under hela processen och inte bara när den har slutförts. Arbeta för att minska utvecklingsklyftorna mellan medlemsstaterna och kandidatländerna.
   v) Säkerställa att integrationen inom EU:s inre marknad och andra områden bygger på strikta villkor och tydliga framsteg när det gäller reformer, samtidigt som eventuella försämringar eller omotiverade förseningar i reformprocessen, särskilt när det gäller demokrati, mediefrihet, korruptionsbekämpning, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
   w) Utöka möjligheterna för kandidatländerna att delta i och observera EU-institutionernas arbete.
   x) Upprätta en stärkt strukturerad politisk dialog med associerade länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, inbegripet möten mellan stats- och regeringschefer i anslutning till Europeiska rådets möten. Inleda sektorsamarbete med anslutningsländerna och öka utbytet av bästa praxis i syfte att främja ytterligare ekonomisk integration och harmonisering av lagstiftningen och underlätta gradvis integration.
   y) Erkänna den roll som befintliga mellanstatliga organ och forum såsom det adriatisk–joniska initiativet, det centraleuropeiska initiativet och Berlinprocessen spelar, och främja synergier dem emellan i syfte att öka de multilaterala banden mellan västra Balkan och medlemsstaterna som ett sätt att främja integrationen.
   z) Välkomna att de mycket försenade anslutningsförhandlingarna inleddes vid de första regeringskonferenserna med republikerna Albanien och Nordmakedonien den 19 juli 2022. Erkänna de resultat som länderna på västra Balkan har uppnått inom tidsramarna, bland annat genom att utan dröjsmål bevilja Kosovo viseringsfrihet.
   aa) Uppmuntra och stödja Bosnien och Hercegovina i arbetet med att förbättra sin rättsliga och institutionella ram i syfte att säkerställa meningsfulla framsteg när det gäller att åtgärda de 14 huvudprioriteringarna, vilket Europeiska rådet upprepade i sina slutsatser av den 23 och 24 juni 2022. I detta sammanhang välkomnar Europaparlamentet kommissionens rekommendation med villkor för att bevilja Bosnien och Hercegovina status som kandidatland, som ett tydligt budskap om stödet och det entydiga åtagandet i fråga om landets EU-perspektiv samt som ett steg mot stabilisering i landet och hela regionen, och uppmanar rådet att följa upp rekommendationerna så snart som möjligt.
   ab) Understryka behovet av tydliga framsteg i genomförandet av viktiga reformer i syfte att bevilja status som kandidatland.
   ac) Fortsatt främja och stödja att Montenegros anslutningsprocess påskyndas, eftersom landet som ligger i framkant när det gäller EU-anslutningsprocessen. Bistå landet med att uppfylla alla nödvändiga villkor, bland annat genom att fastställa avslutningsriktmärken för förhandlingskapitlen. Uppmana till respekt för landets multietniska identitet. I detta sammanhang uttrycker Europaparlamentet sin oro över den ihållande politiska krisen i Montenegro, som redan fått och fortsatt får negativa konsekvenser för landets väg mot EU-anslutning. Europaparlamentet påminner om att alla lagstiftningsåtgärder måste ligga i linje med landets konstitution, eftersom rättsstatens principer är en del av EU:s grundläggande värden och principer.
   ad) Välkomna Europeiska rådets exceptionellt snabba beslut i fråga om ansökningarna om EU-medlemskap från Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien och fortsätta tillhandahålla länderna politiskt och tekniskt stöd i situationen med det ryska aggressionskriget mot Ukraina. Uppmana myndigheterna i de tre länderna att otvetydigt visa sin politiska beslutsamhet att förverkliga deras folks strävanden att närma sig EU genom att göra väsentliga framsteg med betydande reformer och särskilt med de prioriteringar som anges i kommissionens yttranden av den 17 juni 2022 så att kriterierna för ett EU-medlemskap på ett ändamålsenligt sätt uppfylls så snart som möjligt. Reflektera över hur det anslutningsrelaterade ekonomiska och tekniska stödet kan bli mer ändamålsenligt i linje med nämnda reformprioriteringar.
   ae) Uppmuntra ett ständigt och effektivt genomförande av associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien. Se över EU:s strategi för det östliga partnerskapet och stärka det regionala samarbetet.
   af) Bistå Ukraina och Republiken Moldavien med att uppfylla de villkor som kommissionen fastställt för ytterligare steg mot ett EU-medlemskap och bistå Georgien med att slutföra de nödvändiga stegen för att erhålla status som kandidatland. Fokusera särskilt på rättsväsendets oberoende, korruptionsbekämpning, demokratisk tillsyn, mänskliga rättigheter och avoligarisering. Underlätta dessa länders omställning från det östliga partnerskapet till utvidgningsramen, inbegripet övergången från instrumentet NDICI – Europa i världen till instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA). I tillräcklig utsträckning öka den totala budgeten för IPA III i syfte att behålla finansieringen för nuvarande mottagare av stöd från IPA III.
   ag) Öka EU:s konstruktiva samtal med myndigheterna i både Serbien och Kosovo så att ett övergripande juridiskt bindande normaliseringsavtal baserat på ömsesidigt erkännande kan slutas mellan dessa båda parter inom ramen för dialogen mellan Belgrad och Pristina, vilket är avgörande för att de båda länderna ska göra framsteg på sin väg mot EU och kommer att bidra till stabilitet, välstånd och normaliserade förbindelser i regionen. Upprepa att det är av avgörande betydelse att hantera alla utestående frågor genom dialogen mellan Belgrad och Pristina på ett snabbt och transparent sätt och i god tro.
   ah) Prioritera anslutningsländernas anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och gå vidare med anslutningsförhandlingarna med Serbien endast om landet anpassar sig till EU:s sanktioner mot Ryssland och gör betydande framsteg i fråga om EU-relaterade reformer. Uppmana Serbien att systematiskt anpassa sig till EU:s restriktiva åtgärder och allmänna politik gentemot Ryssland, att visa framsteg i fråga om demokrati och rättsstatens principer och att anamma EU:s värden och prioriteringar. Ompröva bilaterala medel och EU-medel till Serbien som skulle gynna serbiska myndigheter, särskilt avseende projekt som finansieras inom ramen för den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan, så att alla EU:s utgifter ligger helt i linje med EU:s strategiska mål och intressen.
   ai) Frysa anslutningsförhandlingarna med Turkiet, i enlighet med förhandlingsramen, tills landet verkligen samarbetar med EU och uppvisar tydliga och betydande framsteg på området grundläggande friheter, medborgerliga och mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, samt andra EU-relaterade reformer, och fullt ut respekterar medlemsstaternas territoriella integritet, samtidigt som partnerskapet på viktiga områden av gemensamt intresse fortsätter och det ekonomiska och kulturella samarbetet upprätthålls, särskilt med civilsamhället.
   aj) Erkänna och stödja de proeuropeiska strävandena hos det belarusiska folket, som önskar leva i ett fritt och demokratiskt samhälle, och formellt samarbeta med den demokratiska oppositionen i Belarus.
  

Villkor

   ak) Bekräfta att den demokratiska omvandlingen och rättsstatens principer har en central roll i EU-anslutningsprocessen i linje med den nya metoden. Prioritera rättsväsendets oberoende, regionalt och rättsligt samarbete, god samhällsstyrning, korruptionsbekämpning, människohandel, desinformation, penningtvätt och organiserad brottslighet, utrota oligarkernas otillbörliga påverkan på myndigheter, medier och ekonomi, och lägga fram mänskliga rättigheter, inbegripet minoriteters rättigheter, jämställdhet, grundläggande friheter och mediefrihet, som nödvändiga och icke förhandlingsbara villkor för att komma framåt på vägen mot EU.
   al) Öka deltagandet från civilsamhället, icke-statliga organisationer och experter i övervakningen av anslutningsprocessen. I sin utvidgningsstrategi erkänna och integrera det faktum att rättsstatens principer, starka oberoende demokratiska institutioner, mediefrihet och ett levande civilsamhälle har direkt koppling till demokratins motståndskraft.
   am) Genomföra EU:s system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) och utvidga det till att omfatta sanktioner för korruptionsbrott som omfattar anslutningsländerna.
   an) Säkerställa att demokratiska och rättsliga normer inte undergrävs eller bagatelliseras inom EU-institutionerna eller av medlemsstaterna. Påminna kommissionsledamöterna om deras skyldighet att agera med integritet, omdöme och oberoende i enlighet med sin uppförandekod.
   ao) Se till att föranslutningsstödet blir mer konsekvent, ändamålsenligt, synligt och transparent och tydligt avspeglar prioriteringarna på grundläggande områden vid tilldelning av IPA III-finansiering. Vidta nödvändiga korrigerande åtgärder och utarbeta riktlinjer för tillämpningen av IPA III-bestämmelserna om villkorlighet i linje med slutsatserna i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 10 januari 2022 om EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan.
   ap) Förse Europaparlamentet med en fullständig, djupgående utvärdering av användningen av allt föranslutningsstöd, inbegripet medel och projekt i enskilda länder i regionen från 2015 och framåt.
   aq) Tillämpa strategiskt riktade villkor på grundval av tydliga riktvärden för framsteg, belöna reformer och vidta sanktioner vid regression eller ständig avsaknad av framsteg.
   ar) Utöka rapporteringen om rättsstatens principer för alla anslutningsländer genom att fullt ut genomföra och förbättra utvidgningsmetoden och den årliga rapporteringsprocessen, och genom att inrätta mekanismer för bevakning, dialog och varning för att åtgärda betydande brister i rättsstatens principer, erbjuda positiv villkorlighet i form av tillgång till EU:s politik eller använda negativ villkorlighet i form av anslutningsförhandlingarna avbryts och föranslutningsstöd dras in, särskilt genom att skyndsamt och fullt ut driftsätta relevanta bestämmelser i förordning (EU) 2021/1529 om IPA III och göra det möjligt att återuppta förhandlingskapitlen enligt bestämmelserna om reversibilitet, samt genom civilsamhällets nära deltagande i processen.
   as) Inrätta en ram för effektivt samarbete mellan Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och anslutningsländerna. Uppmuntra kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU att skyndsamt ingå bilaterala samarbetsavtal med Eppo för att underlätta ett nära samarbete och lagföring av missbruk av EU-medel, bland annat genom utstationering av nationella sambandsmän vid Eppo.
   at) Formellt bedöma anslutningsländerna inom ramen för EU:s rättsstatsmekanism och rapportering, samt resultattavlan för rättskipningen i EU, och använda samma indikatorer som gäller för medlemsstaterna i syfte att ge en objektiv och tydlig lägesbild i syfte att motverka ständig avsaknad av framsteg, allvarliga brister och regression.
   au) Inrätta en särskild arbetsgrupp för rättsstatens principer, som har i uppgift att utveckla mer betydande och effektivt stöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer, med domare och åklagare från medlemsstaterna som deltar aktivt. Säkerställa att efterlevnaden av EU:s gemensamma värden upprätthålls genom att tillämpa och stärka de interna förfarandena för att på ett beslutsamt sätt hantera problem i fråga om rättsstatens principer.
  

Demokratisk och socioekonomisk omvandling i kandidatländerna

   av) Aktivt bidra till att främja en kultur av politisk pluralism och inkludering samt en konstruktiv politisk dialog och parlamentariska funktioner när det gäller lagstiftning, kontroll och tillsyn.
   aw) Främja valreformer i syfte att säkerställa oomstridda fria, rättvisa och demokratiska valprocesser i alla kandidatländer och länder som strävar efter att bli medlemsstater och stärka valprocessen med hänsyn till OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, Venedigkommissionen och andra internationella åtaganden, skyldigheter och normer, demokratisk pluralism, intern partidemokrati och interna ramar för integritet och korruptionsbekämpning inom politiska partier, insyn i parti- och mediefinansieringen samt rättsväsendets och mediernas oberoende och frihet, genom att fastställa dessa riktmärken som förutsättningar för ekonomiskt stöd och ytterligare steg framåt i anslutningsprocessen.
   ax) Genomföra regelbundna förstärkta uppdrag med sakkunniga i fråga om rättsstatens principer och valobservationer i anslutningsländerna.
   ay) Vidta åtgärder mot hatpropaganda, smutskastningskampanjer, hot och trakasserier mot journalister och medieföretag och kräva utredning och lagföring av sådana brott, så att journalister får en trygg miljö, och samtidigt hantera problemen med mediekoncentration, politiska och ekonomiska påtryckningar och bristande insyn i medieägandet. Fortsätta sitt samarbete med Europarådet för att stödja anslutningsländerna i genomförandet av viktiga reformer och utbildning.
   az) Värna demokratiskt ansvarstagande, öka transparensen och inkluderingen och stärka den parlamentariska dimensionen, särskilt den parlamentariska tillsynen, i anslutningsprocessen. Stödja det parlamentariska arbetet i kandidatländer och potentiella kandidatländer och främja Europaparlamentets anslutningsrelaterade verksamhet i fråga om granskning och verktyg för demokratistöd, såsom Jean Monnet-dialogen och dialogen mellan partierna. Stödja en ny generation politiska ledare i anslutningsländerna.
   ba) Säkerställa att tillsynsorganen och andra oberoende demokratiska organ på ett effektivt sätt kan genomföra sitt uppdrag i kandidatländernas politiska processer, såsom föreskrivs i deras konstitutioner.
   bb) Uppmuntra till bilaterala parlamentariska möten mellan parlamenten i både medlemsstater och anslutningsländer och överväga hur den tidpunkt då observatörer från kandidatländerna kan tillträda sina platser i Europaparlamentet kan tidigareläggas, samt avslutningsförhandlingar om specifika kluster.
   bc) Säkerställa att utvidgningsprocessen uppfyller målen om demokratisk konsolidering, institutionell integritet, långsiktig tillväxt och socioekonomisk sammanhållning, och samtidigt understryka den direkta kopplingen mellan rättsstatens principer och korruptionsbekämpning och hållbar och rättvis ekonomisk utveckling. Fokusera på att mildra de negativa sociala konsekvenserna av de nödvändiga omvandlingsprocesserna i kandidatländerna och lägga till information om tillnärmningen till EU:s sociala regelverk i årsrapporterna. Arbeta för att motverka och vända kompetensflykten från kandidatländerna.
   bd) Avsevärt stärka insatserna för att lösa konflikter, främja förtroendeskapande, uppnå hållbar försoning, vilket innefattar ändamålsenlig och opartisk lagföring av krigsbrott, och säkerställa tillgång till sanning, rättvisa och ett effektivt och icke-selektivt skadestånd, inbegripet för dem som utsatts för sexuellt våld. Främja ett fullständigt verkställande av nationella och internationella domstolsavgöranden och efterlevnaden av internationella skyldigheter i fråga om krigsbrott och efterlysta personer och bemöta förhärligandet av krigsbrottslingar och historisk revisionism.
   be) Stärka insatserna för goda grannförbindelser, ett inkluderande och effektivt socioekonomiskt samarbete på regional nivå och solidaritet i anslutningsländerna samt regionalt gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna och partnerländerna längs EU:s yttre gränser. Förbättra den ekonomiska konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen på västra Balkan genom strukturella reformer och regionala ekonomiska samarbetsinitiativ som är godtagbara för alla sex länder, vilket är en ytterligare anpassning till EU:s normer och regelverk och bidrar till EU-integrationsprocessen. I detta sammanhang välkomnar Europaparlamentet de avtal som nyligen ingicks vid Berlinprocessens toppmöte, särskilt ingåendet av regionala rörlighetsavtal om frihet att använda id-kort för att resa och erkännandet av akademiska examensbevis och yrkesexamina. Uttrycka starka reservationer mot alla regionala ekonomiska samarbetsinitiativ som inte omfattar alla sex länder på västra Balkan och som inte grundas på EU-bestämmelser, såsom initiativet Open Balkan.
   bf) Insistera på behovet av att bygga ett inkluderande samhälle som är fritt från diskriminering, rasism, våldsam nationalism och extremism. Fokusera på att skydda minoriteter, däribland romer, hbtqi+-personer, etniska och religiösa grupper och personer med funktionsnedsättningar samt på att bevara kulturell och språklig mångfald. Integrera jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter, stärka och investera i kvinnor och ungdomar och stärka kampen mot det könsrelaterade våldet.
   bg) Beklaga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och den omänskliga behandlingen av asylsökande och migranter. Arbeta för att säkerställa värdiga villkor för frihetsberövade och interner som är i linje med internationella standarder. Fördöma tortyr och straffrihet för allvarliga övergrepp som begås av brottsbekämpande organ.
   bh) Stärka medborgarnas medverkan och civilsamhällets deltagande i utvidgningsprocessen genom att öka samarbetet med, stödet till och de medel som avsätts till civilsamhället. Säkerställa att civilsamhällesorganisationerna fortsätter att få tillräckligt ekonomiskt stöd efter EU-anslutningen.
   bi) Investera i ungdomar och intraregional rörlighet och konnektivitet, bland annat genom att erbjuda bred tillgång till Erasmus+-programmet, och öka dess budget, samt till andra rörlighetsprogram för unga akademiker, specialister och forskare från kandidatländerna. Dessutom vidare främja partnerländernas integration i olika EU-program, exempelvis Erasmus+, Horisont Europa och Kreativa Europa, och förbättra samarbetet inom ramen för nuvarande och framtida program. Arbete för att hantera ungdomsarbetslösheten.
   bj) Främja mellanmänskliga kontakter mellan medlemsstaterna och kandidatländerna och utveckla utbytesprogram för ungdomar. Bekräfta vikten av rörlighet över gränserna för att stärka dessa kontakter och främja utveckling av gränsinfrastruktur i detta syfte. Stärka och, där så är möjligt, öka de gemensamma insatserna från EU och länderna på västra Balkan i fråga om mellanmänskliga kontakter och utbyten i syfte att skapa ömsesidigt positiva bilder av varandra bland befolkningen.
   bk) Öka stödet till den ekonomiska utvecklingen, marknadsekonomin, transportkonnektiviteten, konkurrenskraften och den gröna omställningen.
   bl) Stärka partnerskapen mellan kandidatländerna och EU genom viktiga infrastrukturprojekt inom ramen för Transeuropeiska energinätet (TEN-E) och Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och samtidigt öka det ekonomiska stödet till kandidatländerna i syfte att komma till rätta med gränsöverskridande flaskhalsar och utveckla transportförbindelserna för passagerare och godstransporter.
   bm) Främja energieffektivitet, konnektivitet och omställningen till ren energi, och öka diversifieringen och tryggheten i energiförsörjningen, samt hållbar utveckling. Säkerställa att energiomställningen sker i en rättvis och socialt hållbar process, där sårbara grupper får tillräckligt stöd från EU och medlemsstaterna. Vidta omedelbara åtgärder för att långsiktigt och på ett hållbart sätt ansluta kandidatländerna till det europeiska energiöverföringsnätet. Mobilisera betydande investeringar till stöd för utvecklingen av lokala lösningar för förnybar energi. Inkludera kandidatländerna i EU:s energipolitiska strategier, med ett särskilt fokus på dem som är kraftigt beroende av rysk gas och som allvarligt påverkas på grund av sitt europeiska val.
   bn) Genomföra en färdplan för att roamingavgifterna mellan EU och anslutningsländerna ska kunna fasas ut.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt för kännedom till anslutningsländernas regeringar och parlament.

(1) EUT C 202, 28.5.2021, s. 86.
(2) EUT C 362, 8.9.2021, s. 129.
(3) Antagna texter, P9_TA(2022)0249.
(4) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3.
(5) EUT L 330, 20.9.2021, s. 1.
(6) EUT C 342, 6.9.2022, s. 148.
(7) Antagna texter, P9_TA(2022)0244.
(8) Antagna texter, P9_TA(2022)0235.

Senaste uppdatering: 1 mars 2023Rättsligt meddelande - Integritetspolicy