Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 8 och 21,

–  med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2022 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2021(2),

–  med beaktande av rapporten av den 16 juni 2021 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Rapport om Gusp – Våra prioriteringar under 2021,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europeiska unionen och FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) av den 17 november 2021 om Europeiska unionens stöd till UNRWA (2021–2024),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 18 maj 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen om ett strategiskt partnerskap med Gulfstaterna (JOIN(2022)0013) och rådets slutsatser av den 20 juni 2022 om detta,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 66/290 av den 10 september 2012 om uppföljning av punkt 143 om mänsklig säkerhet i slutdokumentet från världstoppmötet 2005,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik(3),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A9-0256/2022), och av följande skäl:

A.  Det som i detta betänkande avses med ”hela Mellanösternregionen” eller ”Mellanöstern i stort” inbegriper en mycket heterogen grupp länder i området mellan Medelhavet och Persiska viken. Denna region är strategisk för EU med tanke på dess geografiska läge och på gemensamma band och kräver en långsiktig strategi och en samordnad politik, i och med unionens mål att främja värdena fred, säkerhet och skydd av de mänskliga rättigheterna i strikt överensstämmelse med internationell rätt. Stabiliteten och säkerheten i Europa och hela Mellanösternregionen är beroende av varandra, och för närvarande kännetecknas säkerhetssituationen i regionen av pågående konflikter med starka regionala och utomregionala dimensioner, och är både instabil och mycket oroväckande.

B.  Mellanöstern har plågats av många olika grogrunder till instabilitet, vilket både är en konsekvens av strukturella geopolitiska spänningar och ihållande inhemska faktorer såsom problem med socioekonomisk utveckling, svag samhällsstyrning och religiös radikalism. Flera länder i hela Mellanösternregionen har varit drabbade av krig, instabilitet samt sociala och finansiella kriser. Terroristorganisationer har utnyttjat instabiliteten och säkerhetssituationen och har orsakat många civilas död. I detta oroliga sammanhang, och med tanke på historiska förbindelser och grannförbindelser, har EU en viktig roll att spela för att bidra till att stabilisera regionen. EU som en internationell aktör bör kunna befästa sin ställning som konstruktiv partner med hjälp av medlingskapacitet i syfte att hjälpa länder i Mellanöstern att uppnå stabilitet och välstånd.

C.  Olika EU-medlemsstaters inflytande och roll i regionen är ojämn på grund av deras specifika historiska, kulturella och socioekonomiska band. Alla EU:s medlemsstater delar de gemensamma målen om säkerhet och stabilitet samt om att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa särdrag kan ibland underblåsa uppfattningar bland länderna i regionen som är motsägelsefulla och antagonistiska liksom konkurrerande strategier som inverkar mycket negativt på uppnåendet av en mer samstämd och effektiv strategi från EU:s sida. EU:s politik har i allt högre grad varit inriktad på migrations- och asylfrågor samt på terrorismbekämpning. Det är också nödvändigt att fokusera på de bakomliggande orsakerna till instabilitet för att tillhandahålla långsiktiga strategier och lösningar för gemensamma utmaningar.

D.  Persiska viken präglas av eskalerande statliga, etniska och religiösa rivaliteter som sannolikt kommer att inte bara befästa nuvarande kriser, som den i Jemen, utan även sprida instabilitet i hela regionen.

E.  De olösta konflikterna i Libyen och Syrien är ett stort orosmoment och hämmar stabiliteten i hela regionen. Tredjelandsaktörer, såsom Iran, Ryssland och Turkiet i Syrien, är närvarande i dessa länder, och militära och paramilitära grupper är inblandade i dessa konflikter, såsom Rysslands Wagnergruppen. Jemen befinner sig mitt i en utdragen politisk och humanitär kris, som har förvärrats av kriget, och det har ihållande strömmat in vapen i landet. 80 procent av befolkningen, 24,1 miljoner människor, är i behov av humanitärt bistånd och skydd. Kriget i Jemen är nu den största humanitära krisen i världen. Det pågår sociala och politiska konflikter i Irak och Libanon där olika regionala makter försöker påverka lokalbefolkningen i syfte att öka sin kontroll. Dessa konflikter kan förvärras ytterligare. Den pågående israeliska ockupationen av de palestinska territorierna är en ständig källa till instabilitet. Konflikterna i regionen har påverkat livet för miljontals flyktingar som tvingats lämna sina hemländer, däribland omkring 14 miljoner palestinier(4), 7 miljoner syrier(5), 2 miljoner irakier(6) och 1,7 miljoner jemeniter(7).

F.  UNRWA fortsätter att bidra till regional stabilitet och fred. Dess finansiering är inte tillräcklig för att den ska kunna fullgöra sitt mandat, vilket är avgörande för den mänskliga utvecklingen av och det humanitära stödet till några av världens mest utsatta flyktingar, och därför är EU:s fortsatta stöd till UNRWA ett centralt inslag i EU:s strategi för att bidra till att främja säkerhet, stabilitet och utveckling i regionen.

G.  Trots att Förenta staterna tillskriver regionen lägre prioritet, spelar landet en relevant roll, inbegripet genom en direkt militär och säkerhetsmässig närvaro, som förvisso trappas ned men fortfarande spelar en avgörande roll i många länder. Ryssland har klivit fram som en militär aktör i regionen efter sitt ingripande 2015 till stöd för Syriens regim.

H.  Den 15 september 2020 enades Förenade Arabemiraten och Bahrain om att normalisera sina förbindelser med Israel genom att underteckna de så kallade Abrahamavtalen.

I.  Toppmötet den 27–28 mars 2022 mellan Israel, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Egypten och Marocko i syfte att skapa en ny regional säkerhetsstrategi och öka sitt inbördes samarbete, där även Förenta staternas utrikesminister deltog, banade väg för en ny regional säkerhetsstrategi. Sedan 2011 har Iran avsevärt ökat sitt inflytande i regionen. Vid toppmötet i al-Ula i Saudiarabien 2021 avslutade Förenade Arabemiraten, Egypten och Bahrain sin bojkott av Qatar efter nästan fyra år. Under 2021 bidrog samtalen mellan Saudiarabien och Iran och högnivådialoger mellan Iran och Förenade Arabemiraten till nedtrappningen i regionen.

J.  Både Ukraina och Ryssland är ledande exportörer av spannmål och gödselmedel för jordbruksprodukter för ett stort antal länder i regionen som är starkt beroende och sårbara. Rysslands krig i Ukraina och dess blockad av Ukrainas spannmål orsakar brist på vete och spannmål och kan få 49 miljoner människor att leva under svältliknande villkor. Störningar i samband med kriget förvärrar de ständigt stigande livsmedelspriserna och förvärrar fattigdomen.

K.  EU:s medlemsstater fortsätter att exportera vapen till länder i regionen. EU har antagit en gemensam ståndpunkt som fastställer gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel(8).

L.  Länderna i regionen är viktiga handelspartner för EU, och det finns starka ekonomiska band mellan de båda parterna. Den pågående globala energikrisen, som förvärrats av Rysslands krig i Ukraina, har lett till ökade kontakter med Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) och andra länder i regionen angående import av energiresurser till EU. Det finns potential för ett starkare samarbete på andra områden såsom den gröna omställningen, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, turism, bättre samhällsstyrning, utbildning, kultur och mänskliga rättigheter. I det gemensamma meddelandet om ett strategiskt partnerskap med Gulfstaterna beskrivs flera områden av gemensamt intresse för EU, GCC och andra Gulfstater. De arabiska gulfstaterna har ökat sina humanitära bistånd och utvecklingsbistånd.

M.  Mellanöstern i stort hör till de regioner som mest påverkats av klimatförändringarna i världen, med temperaturer som stiger dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Regionens länder står inför en mängd miljöutmaningar, såsom ökenspridning, förlust av biologisk mångfald, föroreningar i havs- och kustområden, luftföroreningar samt vattenbrist och dålig vattenkvalitet – frågor som kommer att förvärras av klimatförändringarna. Sandstormarnas frekvens och intensitet ökar stadigt i regionen. Klimatrelaterad vattenbrist, ökenspridning och osäker livsmedelsförsörjning hotar människors säkerhet och kan förvärra befintliga konflikter eller utlösa nya konflikter i regionen. Det behövs ökad kontakt med partner i regionen mot bakgrund av den pågående globala energikrisen och det ryska aggressionskriget mot Ukraina. Det finns potential för ett starkare samarbete på andra områden såsom den gröna omställningen, bättre samhällsstyrning och mänskliga rättigheter. Den europeiska gröna given kan skapa kanaler för ett konstruktivt samarbete mellan EU och länderna i regionen. EU måste importera förnybar energi för att uppfylla sina klimatmål. I samband med globala insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och fasa ut fossila bränslen måste länderna i hela Mellanösternregionen diversifiera sina ekonomier, vilka är starkt beroende av utvinning av och handel med kolväten. I oktober 2021 lovade Förenade Arabemiraten att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, Saudiarabien lovade att uppnå nettonollutsläpp på den inhemska marknaden senast 2060 och Qatar lovade att uppnå en 25-procentig minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030.

N.  Problem kopplade till icke-inkluderande samhällsstyrning och överträdelser av rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, liksom terrorism, korruption och utländsk inblandning i regionen är oroande och betydande källor till instabilitet och osäkerhet. Fängslandet eller tortyren av fredliga företrädare för den politiska oppositionen, människorättsförsvarare och samhällsaktivister i flera länder i hela regionen har ökat som svar på legitima demokratiska ambitioner och banar väg för ytterligare konflikt. Enligt rapporter registrerades 520 avrättningar 2021 i sju länder: Egypten, Iran, Irak, Saudiarabien, Syrien, Förenade Arabemiraten och Jemen, vilket utgör en ökning med 19 % jämfört med 2020. Djupt rotad korruption har en negativ inverkan på sysselsättning, tillväxt och utveckling och äventyrar staternas förmåga att fullgöra sina skyldigheter att främja, respektera och skydda individers mänskliga rättigheter inom sina jurisdiktioner. Världens högsta ungdomsarbetslöshet samt fängslande eller tortyr av politiska oppositionella och samhällsaktivister i hela regionen underblåser spänningar och konflikter.

O.  Definitionerna av stabilitet och säkerhet har ett positivt samband med den demokratiska utvecklingen och respekten för rättsstatsprincipen. Ny forskning(9) inom politisk ekonomi bekräftar att det finns en ekonomiskt och statistiskt signifikant positiv effekt av demokrati på framtida BNP per capita och antyder att den långvariga BNP-ökningen under de 25 år som följer på en demokratiseringsprocess ligger på omkring 20–25 %. De repressiva åtgärderna mot mediernas mångfald och mot pressfriheten har destabiliserat regionen ytterligare genom att öka främjandet av våld och demonisera alla oppositionella röster.

P.  Enligt Unicef utgörs nästan hälften av befolkningen i Mellanöstern och Nordafrika av barn och ungdomar (i åldern 0–24 år). Enligt den arabiska ungdomsundersökningen 2021 betraktas stigande levnadskostnader och andra hushållsrelaterade frågor som de främsta hindren som regionen är drabbad av, eftersom över en tredjedel av de unga araberna kämpar för att få det att gå ihop. Hundratals europeiska barn har hållits i över fyra år i fånglägren al-Hol och Roj.

Q.  EU:s riktlinjer för de mänskliga rättigheterna, inbegripet riktlinjerna om våld mot kvinnor och flickor och främjande av kvinnors rättigheter och jämställdhet bör stärkas och ställas i centrum för EU:s strategi för regionen. Kvinnors mänskliga rättigheter kränks systematiskt och kvinnorättsaktivister fortsätter att kränkas och hotas och hålls fortfarande frihetsberövade och fängslade i regionen eller förbjuds att resa. Hedersmord är fortfarande vanligt förekommande i många länder i Mellanöstern i stort, och många kvinnor lever fortfarande i äktenskaplig fångenskap. Att göra kvinnor delaktiga fullt ut i förebyggande och lösning av konflikter har visat sig vara gynnsamt för att främja säkerhet och stabilitet globalt. Inom GCC har det under de senaste åren funnits ett betydande fokus på att öka kvinnors representation i arbetskraften samt i kommuner eller parlament.

R.  Hbti-personer faller alltjämt offer för förtryck och våld i hela regionen, och dödsstraff förekommer fortfarande i många länder i regionen. 

S.  Det bör säkerställas att religiösa och etniska minoriteter – däribland kristna – som fortsatt förföljs i många länder i Mellanöstern till fullo kan åtnjuta sina rättigheter och friheter.

T.  Den senaste tidens händelser i Iran har lett till att den rådande människorättskrisen förvärrats ytterligare. Till följd av Mahsa Aminis död har massprotester brutit ut runt om i landet, och de iranska myndigheterna har som svar på detta vidtagit oacceptabla repressiva åtgärder, särskilt mot kvinnor som protesterar mot övergrepp och diskriminering på systemnivå.

Den nuvarande situationen

1.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande situationen i Mellanöstern i stort kännetecknas av ihållande pågående konflikter, bland annat förlamande konflikter med en regional dimension och kriser med flera källor, vilket gör det särskilt komplicerat att utveckla en global europeisk strategi, eftersom alla eventuella bidrag måste vara flerdimensionella och anpassade till de särskilda förhållandena i varje situation, samtidigt som en sammanhängande regional och internationell dimension bibehålls. Parlamentet betonar att EU-medlemsstatens eller andra externa parters eventuella deltagande, särskilt Ryssland, måste syfta till att lösa konflikterna och öka säkerheten och stabiliteten. Parlamentet konstaterar att det utöver pågående konflikter finns latenta konflikter som EU måste ta hänsyn till när man fastställer sin långsiktiga strategi för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till instabilitet i regionen.

2.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som EU har gjort för att främja demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, den ekonomiska utvecklingen samt de grundläggande friheterna i Mellanöstern, och uppmanar EU att i större utsträckning främja politiska och ekonomiska reformer i varje land.

3.  Europaparlamentet framhåller att EU verkar för en agenda för fred och stabilitet och kan föreslå ett närmare samarbete och utbyte av metoder, erfarenheter och god praxis inom konfliktförebyggande, medling och terrorismbekämpning på både bilateral och regional nivå.

4.  Europaparlamentet understryker att EU har sina egna intressen i Mellanöstern som ett område som kräver särskilt stor uppmärksamhet och som påverkar EU:s och dess medborgares säkerhet. Bland dessa intressen kan nämnas att främja fred, stabilitet och nedtrappning av spänningarna i regionen i stort, bekämpa klimatförändringarna, samarbeta om produktion av ren energi, främja och genomföra multilateralism, främja respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning, öka välståndet, tillgodose växande globala utvecklingsbehov och humanitära behov samt främja global hälsa. Parlamentet betonar att EU:s säkerhet är beroende av säkerheten i Mellanöstern och att EU:s finansieringsinstrument, såsom den europeiska fredsfaciliteten och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, och humanitärt bistånd och insatser som är inriktade på regionen i hög grad bör bidra till stabiliteten och välståndet i regionen. Parlamentet betonar de berörda EU-myndigheternas ansvar för att fortsätta att säkerställa ekonomisk ansvarsskyldighet och transparens på grundval av befintliga metoder för resultatstyrning och rapporteringssystem och att ingen EU-finansiering kan avledas till terroristorganisationer eller terroristverksamhet.

5.  Europaparlamentet betonar att globala och regionala aktörer som inte på något vis villkorar sitt bistånd med de principer om god samhällsstyrning som EU främjar i allt högre grad stärker sina insatser, i synnerhet på det militära området med afrikanska länder, och försvagar de multilaterala mekanismer som är oumbärliga för fredsbevarande verksamhet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att regionen har genomgått historiska förändringar sedan den arabiska våren 2011. Parlamentet betonar dock att den efterföljande instabiliteten har orsakats bland annat av vissa auktoritära regimers beslut att använda våld mot fredliga protester och kritik. Parlamentet anser att den ökande polariseringen motverkar EU:s mål på området stabilitet och säkerhet. Parlamentet uppmanar EU att främja multilateralism och regional integration i hela Mellanösternregionen genom det interinstitutionella partnerskapet mellan EU och GCC och Europa–Medelhavspartnerskapet, inbegripet starka interparlamentariska förbindelser. Parlamentet uppmuntrar EU att parallellt stärka sina bilaterala diskussioner och partnerskap med alla berörda parter som är starkt engagerade i att skapa fred och stabilitet i regionen.

7.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som EU skulle kunna spela i ett nära samarbete med partner i regionen, inbegripet det civila samhället, fredliga oppositionella röster, fackföreningar samt näringslivet, på bilateral, regional och internationell nivå, för att bidra till en kollektiv reaktion för att uppnå stabilisering och utveckling, vilket är avgörande för att främja stabilitet. Parlamentet lovordar i detta avseende de regionala aktörernas insatser, såsom Irak, Kuwait, Oman och Qatar, för att främja konstruktiva regionala diplomatiska förbindelser, bland annat genom initiativ som 2021 års Bagdadkonferens för samarbete och partnerskap och normaliseringssamtalen mellan Iran och Saudiarabien som underlättats av Irak. Parlamentet uppmanar EU att stödja dessa diplomatiska ansträngningar när så är möjligt och uppmuntra regionalt egenansvar och ansvar för att minska spänningarna. Parlamentet begär därför att samarbetet med regionala organisationer, såsom GCC och Arabförbundet, ska stärkas.

8.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet om ett strategiskt partnerskap med Gulfstaterna för att främja ett omfattande samarbete med länderna i GCC på olika områden. Parlamentet anser att meddelandet är ett viktigt steg för att erkänna de arabiska Gulfstaternas roll i regionen och förnya de interregionala förbindelserna mellan EU och Gulfstaterna. Parlamentet anser att meddelandet skulle ha tjänat på att utveckla en politik som syftar till att komma till rätta med den rådande bristen på förtroende mellan olika aktörer i Gulfstaterna, däribland GCC, Irak och Iran. Parlamentet anser att EU bör stödja det problemorienterade samarbetet mellan regionala aktörer om gemensamma utmaningar såsom klimatförändringar, naturkatastrofer, handel och mål för hållbar utveckling, som ett sätt att skapa förtroende i regionen. Parlamentet lovordar samarbetets centrala roll för den gröna omställningen, men saknar ett mer kritiskt engagemang för de berörda ländernas brister när det gäller mänskliga rättigheter och problematiska utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att betona att ett närmare partnerskap med Gulfstaterna bör knytas till tydliga riktmärken för framsteg avseende mänskliga rättigheter, inbegripet ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser i Jemen, kvinnors rättigheter, yttrande- och föreningsfriheten, frigivning av människorättsförsvarare, ett moratorium för dödsstraff, rättigheter för migrerande arbetstagare och anpassning i internationella forum. Parlamentet välkomnar förslaget i det gemensamma meddelandet om att öka EU:s engagemang i gulfländerna när det gäller finansiering av internationellt humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra givare från gulfstaterna att kanalisera mer av sitt humanitära bistånd och utvecklingsbistånd genom multilaterala institutioner(10), eftersom deras bistånd huvudsakligen är bilateralt och endast 1–6 procent av biståndet går till multilaterala institutioner. Parlamentet rekommenderar kommissionen att erbjuda respektive land hjälp med att ompröva sina biståndsmål och förbättra samarbetet och samordningen både dem sinsemellan och mellan dem och EU.

9.  Europaparlamentet fördömer de pågående våldsamma attackerna mot Jemens folk sedan 2015, som har orsakat tusentals dödsfall, förstörelse av viktig civil infrastruktur och utbredd hungersnöd. Parlamentet påminner om att någon militär lösning på konflikten i Jemen inte är möjlig, utan att det enda sättet att nå en hållbar lösning är en inkluderande förhandlingsprocess som står under Jemens ledning och egenansvar och omfattar alla delar av det jemenitiska samhället och alla parter i konflikten. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att avbryta exporten av vapen som används i kriget i Jemen, med tanke på den allvarliga risken för kränkningar av internationell humanitär rätt eller humanitär rätt. Parlamentet fördömer att iranska personer och enheter levererar betydande mängder vapen och komponenter till huthirörelsen. Parlamentet välkomnar det av FN framförhandlade uttalandet i april 2022 i Jemen mellan den saudiskledda koalitionen och de Iranstödda huthirebellerna, och dess förnyelse i juni 2022. Parlamentet insisterar på att vapenvilan bör vara det första steget mot att bana väg för trovärdiga fredssamtal mellan de jemenitiska parterna, vilka bör leda till ett slut på kriget och på en av världens största humanitära katastrofer. Parlamentet betonar att konflikten inte kan få en verklig lösning utan ansvarsskyldighet för påstådda krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar alla parter att respektera vapenvilan och att inleda förhandlingar i god tro för att uppnå livskraftiga politiska arrangemang och säkerhetsarrangemang, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2216 (2015), de gemensamma genomförandemekanismerna för FN:s uppdrag att stödja Hodeidahavtalet och den globala vapenvilan, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2532 (2020). Parlamentet betonar den humanitära katastrof som orsakats av kriget i Jemen, vilket pågått sedan 2016. Parlamentet uppmanar alla parter att följa internationell humanitär rätt och fullt ut delta i de FN-ledda fredssamtalen.

10.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över upptrappningen av spänningarna i Irak, inbegripet utländsk inblandning, som utgör ett hot mot det arbete som utförs av oumbärliga statliga institutioner i landet. Parlamentet uppmanar alla parter att visa största återhållsamhet och förbli lugna, eftersom det är avgörande för alla aktörer att undvika alla handlingar som skulle kunna leda till ytterligare våld. Parlamentet upprepar EU:s orubbliga stöd för Iraks säkerhet, stabilitet och suveränitet. Parlamentet uttrycker oro över situationen i Irak och understryker den djupa frustrationen med den ihållande korruptionen i landet. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att bidra till stabiliteten i Irak genom att stödja återuppbyggnad och försoning efter konflikter samt ansvarsfull institutionsuppbyggnad för att skydda landet från geopolitiska rivaliteter och överbrygga ökande sociala klyftor. Parlamentet understryker att förstörelse av kulturarv och plundring av konstverk och andra kulturföremål under väpnade konflikter måste hanteras med avseende på både återuppbyggnad och återställande för att skydda kulturarvet i dess helhet och identiteten hos samhällen, grupper och individer. Parlamentet noterar betydelsen av EU:s rådgivande uppdrag i Irak. Parlamentet understryker dock att uppdraget måste reformera sig självt för att öka sin inverkan på fältet, i samarbete med de irakiska myndigheterna.

11.  Europaparlamentet påminner om att konflikten i Libanon är en följd av de politiska aktörernas klientelism, i kombination med utbredd korruption, och att allt ekonomiskt stöd från EU måste vara villkorat med att det finns en demokratisk och inkluderande regering som intar en tydlig hållning mot korruption. Parlamentet uttrycker sin djupaste oro över den utdragna politiska, ekonomiska, finansiella och sociala krisen i Libanon, som fortsätter att orsaka lidande för hela befolkningen. Parlamentet välkomnar parlamentsvalet i Libanon den 15 maj 2022 och efterlyser en snabb och inkluderande sammansättning av en ny regering som är uppdragsdriven, trovärdig och ansvarsskyldig och fri från utländskt inflytande. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta att utöva kraftfulla påtryckningar på Libanons politiska företrädare för att få till reformer, bland annat genom att villkora storskaligt strukturellt stöd med genomförandet av verkliga förändringar. Parlamentet uppmanar samtidigt EU och dess medlemsstater att öka det humanitära biståndet till det libanesiska folket i kombination med stöd till grundläggande offentliga tjänster, gräsrotsorganisationer och det civila samhället.

12.  Europaparlamentet betonar den syriska regimens särskilda ansvar. Parlamentet understryker Rysslands särskilda ansvar som ständig medlem i FN:s säkerhetsråd för att vid 18 tillfällen sedan 2011 ha lagt in veton mot FN:s säkerhetsråds resolutioner med syfte att hitta en politisk lösning på krisen i Syrien. Parlamentet välkomnar beslutet från april 2021 från Organisationen för förbud mot kemiska vapen att stänga av Syriens medlemmar från organisationen. Parlamentet påminner om att det syriska inbördeskriget är en av regionens dödligaste konflikter på årtionden, vilken har lett till en halv miljon människors död och till att 14 miljoner syrier tvångsförflyttats. Parlamentet påminner om den mänskliga tragedi som är resultatet av fördrivningen av över hälften av Syriens befolkning internt och som flyktingar över hela regionen och Europa. Parlamentet betonar behovet av att få ett slut på regionala aktörers pågående ockupation av olika delar av Syrien. Parlamentet betonar behovet av en lösning på den pågående konflikten i Syrien på grundval av demokrati och landets suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet understryker att denna lösning måste nås genom dialog. Parlamentet välkomnar alla insatser från EU, dess medlemsstater och det civila samhället för att dokumentera och lagföra brott mot mänskligheten och uppmanar EU att intensifiera ansträngningarna för att få ett slut på strafflösheten. Parlamentet noterar att sedan konflikten inleddes har ingen av de huvudsakliga drivkrafterna bakom den lösts, medan de regionala spänningarna har ökat och Syriens ekonomiska kris har försämrats ytterligare, vilket har orsakat civilbefolkningen ett fruktansvärt lidande. Parlamentet välkomnar EU:s ekonomiska stöd till Turkiet, Libanon och Jordanien för att ta emot syriska flyktingar. Parlamentet påminner om att Syrien inte är ett säkert återvändandeland för de sju miljoner flyktingar som har flytt från förtryck och konflikter sedan 2011. Parlamentet betonar att säkerställandet av Daish/IS nederlag förblir en topprioritering för den globala koalitionen för att besegra Daish/IS, eftersom Daish/IS, trots betydande bakslag på senare tid, fortsätter att utföra attacker och utgör ett pågående regionalt och globalt hot.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att fullgöra sin skyldighet att omedelbart återföra sina medborgare, både de minderåriga och deras mödrar, som har suttit fängslade i mer än fyra år i fånglägren i al-Hol och Roj i den autonoma förvaltningen av norra och östra Syrien. Parlamentet anser att mödrarna eller fäderna, om de bär något straffrättsligt ansvar, bör ställas till svars när de återvänder till medlemsstaten.

14.  Europaparlamentet understryker att ett stabilt, säkert, enat och välmående Libyen är en prioritering för EU. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att EU förblir neutralt i den pågående maktkampen i landet, särskilt efter den senaste tidens strider. Parlamentet betonar att EU bör stödja projekt för att öka skapandet av arbetstillfällen, särskilt i Fezzanregionen, som skulle spela en viktig roll i att stabilisera landet.

15.  Europaparlamentet betonar EU:s långvariga engagemang för de relevanta FN‑resolutionerna och parlamentets tidigare resolution av den 17 februari 2022 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som EU:s ståndpunkt i den israelisk-palestinska konflikten samt dess långvariga engagemang för en rättvis och övergripande lösning baserad på två stater. Parlamentet betonar vidare att olagliga bosättningar, i enlighet med internationell rätt, hindrar inrättandet av tvåstatslösningen som Europeiska unionens fastställda politik. Parlamentet påminner om att fredssamtalen mellan Israel och den palestinska myndigheten om en slutgiltig uppgörelse för att lösa konflikten på grundval av en lösning som gör det möjligt för båda länderna att leva sida vid sida i fred och säkerhet, baserat på 1967 års linjer, är en nödvändig förutsättning för bland annat stabilitet. Parlamentet uttrycker återigen sin djupa oro över den humanitära situationen på Gazaremsan som försämras i snabb takt, och efterlyser ett upphävande av alla restriktiva åtgärder mot rörlighet för personer och varor som Israel har infört på sitt territorium, men som har en förödande inverkan på befolkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att avskräcka från all verksamhet från båda sidor som undergräver tvåstatslösningen, såsom utvidgning av bosättningar. Parlamentet fördömer djupt det fortsatta våld, de terroristdåd och den uppvigling till våld som är helt oförenliga med arbetet för att nå en fredlig tvåstatslösning. Parlamentet betonar vikten av att det hålls palestinska val. Parlamentet uppmanar EU att ägna särskild uppmärksamhet åt konflikten mellan Israel och Palestina på grund av dess exceptionella varaktighet och åt aktuella perspektiv som inte möjliggör en realistisk väg mot stabilitet i Mellanöstern som helhet.

16.  Europaparlamentet är medvetet om normaliseringen av förbindelserna mellan å ena sidan Förenade Arabemiraten, Bahrain, Marocko och Sudan och å andra sidan Israel. Parlamentet uppmuntrar till regionalt samarbete och stöder normaliseringen av förbindelserna mellan Israel och arabstaterna, och främjar en fullständig inkludering av den palestinska myndigheten, i linje med EU:s och Förenta staternas insatser för att uppnå fred, säkerhet och stabilitet i regionen och i enlighet med FN:s ram, det arabiska fredsinitiativet och Osloavtalen. Parlamentet vill att man utnyttjar denna dynamik för att främja dialog och samarbete i regionen för att stödja fredsprocessen i Mellanöstern och tvåstatslösningen samt respekten för internationell rätt. Parlamentet noterar att Abraham-avtalen utgör en faktor för nyordningen när det gäller mellanstatliga förbindelser i regionen som måste tas i beaktande i samband med utarbetandet av en europeisk strategi som syftar till att bidra till regionens stabilisering. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillsammans med respektive arabländer undersöka hur deras normaliseringsavtal med Israel kan bidra till tvåstatslösningen.

17.  Europaparlamentet bekräftar på nytt UNRWA:s viktiga bidrag till stabilitet och säkerhet i ett svårt sammanhang med växande humanitära behov och utvecklingsbehov, och vädjar till EU och det internationella samfundet i stort att säkerställa tillräckligt stöd till organisationen både politiskt och ekonomiskt, för att säkerställa fullgörandet av sitt mandat och med tanke på det förnyade mandatet i FN:s generalförsamling 2022. Parlamentet understryker att EU-finansieringen inte får avbrytas utan bevis på missbruk.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta itu med de konsekvenser som Rysslands angrepp mot Ukraina har för den globala livsmedelstillgången och livsmedelspriserna, när det gäller att uppnå stabilitet i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera hur den ryska aggressionen mot Ukraina påverkar vissa länder i Mellanöstern i stort när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning, och att prioritera de länder som är mest sårbara på grund av stort importberoende och bristande social trygghet och se till att ekonomiskt stöd direkt gynnar de mest utsatta grupperna. Parlamentet betonar att konflikten i Ukraina skulle kunna förvärra det inflationstryck som redan utlösts av covid-19-pandemin och på så vis försvåra livsmedelskrisen och den humanitära krisen i de mest beroende länderna i Mellanöstern.

Stabilitetsalternativ och säkerhetsalternativ

19.  Europaparlamentet betonar att alla former av samarbete måste bygga på en strategi för människors säkerhet samt respekt för internationell rätt, en regelbaserad världsordning och de gemensamma målen att främja mänskliga rättigheter och demokrati.

20.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater att undvika att dra sig in i regionala rivaliteter. Parlamentet betonar, mot bakgrund av pågående konflikter och rapporter om internt förtryck, att vapenexport till vissa länder i Mellanöstern kan strida mot EU:s ståndpunkt enligt rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp. Parlamentet begär att övervakningen av vapenexporten till regionen ska säkerställas genom en samrådsmekanism mellan medlemsstaterna.

21.  Europaparlamentet beklagar att grannländer alltför ofta blandar sig i varandras interna kriser, och att sådan inblandning – oavsett om den är av politisk eller till och med militär art – är skadlig, leder till varaktig skada på de mellanstatliga förbindelserna i regionen och hindrar konflikter från att lösas. Parlamentet uppmanar länderna i regionen att avstå från att exportera vapen eller stridande till länder som är drabbade av interna konflikter och från att ingripa militärt i andra länder i konflikt, genom reguljära eller paramilitära grupper, eftersom sådana ingripanden bidrar till regional destabilisering, undergräver statliga strukturer och sponsrar en pool av stridande med olika ideologiska inriktningar. Parlamentet fördömer i detta avseende Turkiets pågående kränkningar av Iraks suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet fördömer också Irans användning den senaste tiden av ballistiska robotar och drönarattacker mot den irakiska Kurdistanregionen som en oberättigad kränkning av Iraks suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet motsätter sig bestämt användningen av drönare i utomrättsliga och extraterritoriella avrättningar och efterfrågar ett åtagande om att arbeta i relevanta internationella forum för ett globalt förbud. Parlamentet betonar särskilt de risker som är förknippade med användningen av autonoma och fjärrstyrda system för sådan verksamhet.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU att fullt ut utnyttja sina nya former för samarbete och ekonomiskt stöd, såsom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och den europeiska fredsfaciliteten, i linje med de vägledande principer som redan fastställts och på ett sätt som främjar stabilitet och mänsklig utveckling.

23.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att bidra till att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från massförstörelsevapen, i enlighet med resolutionen om Mellanöstern från 1995 års gransknings- och förlängningskonferens mellan parterna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen, och välkomnar EU:s främjande av förtroendebyggande åtgärder till stöd för denna process på ett fullständigt, kontrollerbart och oåterkalleligt sätt. Parlamentet uttrycker djup oro över potentiell spridning av kärnvapen i regionen och uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivera och intensifiera alla diplomatiska ansträngningar för att undvika det och sätta stopp för denna företeelse. Parlamentet konstaterar att Israel, som inte är part i fördraget om icke‑spridning av kärnvapen, under lång tid har varit tvetydigt när det gäller landets kärnvapenstatus. Parlamentet uppmanar Israel att underteckna fördraget om icke-spridning av kärnvapen.

24.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Irans fullständiga förtryck av fredliga demonstranter efter de iranska myndigheternas mord på 21-åriga Mahsa Amini för att ha brutit mot regimens obligatoriska klädregler. Parlamentet uttrycker stor beundran och respekt samt stort stöd för de kvinnor och män som fredligt har protesterat för grundläggande rättigheter och friheter, såsom rätten för en kvinna att inte bära huvudduk. Parlamentet välkomnar rådets ytterligare riktade sanktioner mot högt uppsatta tjänstemän i den iranska regimen som är inblandade i tillslagen, däribland Islamiska revolutionsgardet, moralpolisen och, mot bakgrund av den ökade censuren online, informationsministern. Parlamentet bör inte hålla möten med iranska tjänstemän så länge som sex av dem omfattas av de riktade sanktionerna mot Iran. Parlamentet upprepar sitt stöd för den gemensamma övergripande handlingsplanen och efterlyser samtidigt ett mer omfattande avtal om Irans robotprogram. Parlamentet beklagar djupt Irans pågående stöd till den repressiva regimen i Syrien och till Hizbollah i Libanon, samt Irans export av militära drönare och robotar till Ryssland, trots landets anfallskrig mot Ukraina.

25.  Europaparlamentet noterar den strategiska dimensionen av energisamarbetet med Mellanöstern. Parlamentet understryker behovet av att diversifiera EU:s energikällor och uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att genomföra en bedömning av konsekvenserna på säkerhetsområdet av alla avtal om import av olja, gas eller vätgas till EU. Parlamentet understryker att regional stabilitet och regionalt välstånd är ett centralt mål för EU med tanke på regionens betydelse för att diversifiera EU:s energikällor. Parlamentet uppmanar EU att inte bara ersätta sin import av gas och olja från Ryssland med kolväte från Mellanöstern i stort, utan att ta vara på möjligheten att minska beroendet av rysk gas med två tredjedelar före 2022 för att minska EU:s beroende av fossila bränslen och främja investeringar i energiproduktion från förnybara källor samt elsammanlänkning. Europaparlamentet uppmanar EU att öka sitt engagemang för den europeiska gröna given med länderna i hela Mellanösternregionen. Parlamentet uppmanar EU att uppmuntra och stödja länderna i regionen i deras strävanden efter att uppnå sina klimatmål, särskilt genom att utnyttja deras stora kapacitet för förnybar energi. Parlamentet anser att regionens beroende av utvinning av och handel med kolväten utgör ett hot mot deras framtida stabilitet. Parlamentet uppmanar EU att framhålla de ömsesidiga fördelarna med samarbete i den gröna omställningen, särskilt fördelarna med hållbar tillväxt, för sina samtalspartner i regionen. Parlamentet uppmanar EU att överväga att inrätta ett partnerskap för förnybar energi med länderna i hela Mellanösternregionen.

26.  Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa finansieringen av terroristorganisationer och terroristverksamhet. Parlamentet betonar att EU måste bidra till att stoppa penningtvätt och hejda olagliga finansiella flöden genom att anta en tydlig strategi för att ta itu med bristerna i kontrollen av denna typ av medel i flera stater i regionen. Parlamentet beklagar djupt att Förenade Arabemiraten har gett en fristad åt ryska oligarker som undviker EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet understryker att det långtgående och historiska säkerhetspartnerskapet med regionen kräver en gemensam strategi mot Rysslands angrepp på Ukraina och grundläggande europeiska intressen. Parlamentet beklagar också att EU:s sanktioner mot den syriska regimen har kringgåtts via Libanon, Iran och Ryssland sedan 2011.

27.  Europaparlamentet fördömer med kraft terroristattacker utförda av terrorgrupper i regionen. Parlamentet uppmanar därför EU och medlemsstaterna att handfast ställa sig bakom legitima regeringar som kämpar mot jihadistnätverk. Parlamentet lovordar de insatser som gjorts av kommissionen och utrikestjänsten för att införa ett expertnätverk inom terrorismbekämpning vid EU:s delegationer i flera länder i regionen och tillhandahålla anpassat bistånd som efterfrågats av flera regeringar. Parlamentet efterlyser systematisering av samarbetet kring förebyggande och bekämpande av radikalisering samt bekämpande av terrorism genom riktade civila program som är skräddarsydda och utvärderas regelbundet. Parlamentet lovordar de insatser som gjorts av kommissionen, i synnerhet tjänsten för utrikespolitiska instrument, för att införa program som syftar till att utveckla partnerskap med flera länder i regionen inom kampen mot radikalisering och bekämpande av terrorism. Parlamentet anser att denna typ av program, som är skräddarsydda och omfattar materiella och ekonomiska resurser som tillgodoser de specifika behoven i de mottagande staterna, kan utgöra kraftfulla instrument för säkerhetssamarbetet. Parlamentet efterfrågar dock en grundlig utvärdering av dessa projekts effektivitet och att man säkerställer att tjänsteleverantörerna, som ofta hör till byråer i medlemsstaterna, utifrån verklig yrkeskunskap tillhandahåller lämpliga utbildningar som är anpassade till de behov som uttryckts av värdländerna.

28.  Europaparlamentet välkomnar rådets antagande av Magnitskijlagen som ett viktigt EU‑instrument för att utdöma sanktioner mot dem som kränker de mänskliga rättigheterna. Parlamentet efterlyser förberedelser för restriktiva åtgärder mot iranska tjänstemän som är inblandade i de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna för iranska människorättsförsvarare, samvetsfångar och personer som fredligt protesterar i landet.

Korruption och mänskliga rättigheter

29.  Europaparlamentet betonar att kontakter mellan människor och samarbete inom områden som handel, utbildning, vetenskap och kultur spelar en viktig roll i regionen och kan ge ett viktigt bidrag till regional stabilitet och överbryggande av klyftor både i förhållande till EU och mellan de olika staterna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om undantag från viseringskravet för medborgare i Kuwait och Qatar. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt inleda tekniska diskussioner för att säkerställa att relevanta kriterier uppfylls med den slutliga ambitionen uppnå viseringsundantag för medborgarna i Kuwait och Qatar. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta tillgången till Erasmus+-programmet för studenter från regionen.

30.  Europaparlamentet understryker vikten av en ständig och växande politisk och diplomatisk närvaro från EU:s sida i regionen för att främja en strategisk politisk dialog och främja utbyten mellan länderna i regionen i syfte att verka för stabilitet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka de diplomatiska och politiska förbindelserna för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i enlighet med kraven från fredliga folkliga rörelser i Mellanöstern och Nordafrika.

31.  Europaparlamentet noterar att EU och medlemsstaterna för närvarande deltar i flera typer av militära insatser och samarbeten i regionen: Eunavfor Somalia – Atalantainsatsen som har till uppgift att skydda Världslivsmedelsprogrammets fartyg och annan sårbar sjöfart och avskräcka från, förebygga och bekämpa piratdåd och väpnade rån till havs, EU:s marina styrka i Medelhavsområdet Irini, Förenta staternas insats Inherent Resolve för att stödja partnerstyrkor tills de självständigt kan besegra Daish/IS i angivna områden i Irak och Syrien, Natos insats Sea Guardian för kapacitetsuppbyggnad för sjöfartsskydd, stöd till maritim situationsmedvetenhet och maritim terrorismbekämpning samt den europeiska insatsen för maritim medvetenhet i Hormuzsundet. Parlamentet anser att EU genom dessa åtaganden, som bemöter kollektiva hot som erkänns i internationell rätt, ger ett betydande bidrag till säkerheten i regionen. Parlamentet noterar dock att vissa medlemsstaters enskilda insatser i lokala kriser och konflikter inte hör till de närmast samordnade på europeisk nivå, till exempel i Syrien och Libyen. Parlamentet framhåller behovet av att övervaka och utvärdera EU:s närvaro ur ett människorättsperspektiv och ta hänsyn till kriterier för människors säkerhet.

32.  Europaparlamentet beklagar djupt att ledare i regionen har reagerat med ett auktoritärt svar på de breda gatuprotester där man krävde demokratiska reformer som ägde rum i många arabländer under 2010, 2011 och senare, genom att ytterligare begränsa yttrandefriheten, föreningsfriheten, mötesfriheten och pressfriheten för medborgare och invånare. Parlamentet betonar att rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och korruptionsbekämpning medför fördelar för människor och främjar stabilitet i regionen. Parlamentet betonar att risken för att godtyckligen frihetsberövas och torteras utgör en oacceptabel form av otrygghet för alla medborgare i regionen, och orsakar mer social oro, misstro och förbittring gentemot nationella institutioner.

33.  Europaparlamentet fördömer att människorättsförsvarare, aktivister, journalister och påstådda kritiker i hela regionen fortsätter att utsättas för allvarligt och genomgripande statligt förtryck. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegationer på plats att prioritera människorättsfrågor i sina kontakter med lokala myndigheter och säkerställa ett fullständigt och noggrant genomförande av alla EU:s riktlinjer, inbegripet riktlinjerna om människorättsförsvarare, och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet uppmanar EU att främja tolerans och religionsfrihet i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att demokratiklausulen i våra associeringsavtal med tredjeländer tillämpas effektivt när det förekommer tydliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda alla multilaterala forum som står till deras förfogande, inbegripet FN, för att förnya eller inrätta oberoende internationella utrednings- och rapporteringsmekanismer för att ta itu med de allvarligaste brotten mot internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning i Mellanöstern, särskilt tortyr, påtvingade försvinnanden och utomrättsliga avrättningar. Parlamentet begär därför att FN-gruppen med framstående experter på Jemen återinrättas, att FN:s övervaknings- och rapporteringsmekanism för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Egypten inrättas och att mandatet för FN:s oberoende undersökningsuppdrag i Libyen förlängs.

34.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna av försäljning, export, uppdatering och underhåll av massövervakningsteknik i regionen, med tanke på dess avskyvärda förflutna när det gäller att missbruka teknik för inhemskt förtryck. Parlamentet fördömer regionens missbruk av spionprogramsteknik såsom Pegasus spionprogram från Israels NSO Group. Parlamentet understryker att missbruk av övervakningsprogramvara som riktar sig till politiska ledare, journalister, aktivister eller det civila samhället utgör en allvarlig kränkning av de grundläggande rättigheterna och friheterna. Parlamentet betonar det specifika hot som ny digital teknik utgör mot människorättsförsvarare, oppositionella, journalister och andra när det gäller att kontrollera, begränsa och undergräva deras verksamhet. Parlamentet uppmanar EU att ta initiativ till att främja ett omedelbart, globalt moratorium för försäljning, överföring och användning av teknik för spioneri tills det att det antas ett robust regelverk på detta område. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa fullständig tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och korrekt kontroll av framtida export av europeisk övervakningsteknik och tillhörande tekniskt bistånd. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med regeringar i tredjeländer för att få ett slut på repressiv rättslig och lagstiftningsmässig praxis på områdena cybersäkerhet och terrorismbekämpning. Parlamentet uppmanar de relevanta myndigheterna att frige alla samvetsfångar, inbegripet journalister och medborgarjournalister, och att tillåta att ett fritt, oberoende och mångsidigt medielandskap utvecklas, vilket kommer att ligga i deras intresse när det gäller den egna stabiliteten och säkerheten på lång sikt. Parlamentet understryker vikten av att ta itu med desinformation och spridning av falska nyheter i regionen och uppmanar EU att vidta lämpliga åtgärder, särskilt genom att stödja oberoende medier och medborgarinitiativ för utbildning.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU att ytterligare främja utvecklingen av ett starkt och oberoende civilsamhälle i regionen, särskilt genom kontakter med fackföreningar, kvinnoorganisationer och miljöorganisationer. Parlamentet noterar att EU har ett intresse av att samarbeta med lokala organisationer i det civila samhället för att bättre informera, utvärdera och diversifiera sin politik gentemot länderna i regionen. Parlamentet betonar att det krympande utrymmet för civilsamhället i flera länder utgör ett hot mot den regionala stabiliteten. Parlamentet beklagar djupt den kraftiga försämringen av föreningsfriheten och attackerna mot organisationer i det civila samhället, antingen genom rättsligt eller faktiskt förtryck och hot, i ett antal länder under det senaste årtiondet. Parlamentet upprepar med eftertryck att försvaret av grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter och friheter är ett legitimt arbetsområde för det civila samhällets organisationer, även i Mellanöstern.

36.  Europaparlamentet betonar allvaret i våldet mot kvinnor i regionen, särskilt i konfliktsituationer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att uppmana sina samtalspartner i regionen att öka kvinnors deltagande i förebyggande och lösning av konflikter, fredsförhandlingar, fredsbyggande, fredsbevarande åtgärder, humanitära insatser och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att föregå med gott exempel och säkerställa rättvis representation av kvinnor i sina egna EU-delegationer och EU-uppdrag. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införliva FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet i alla sina konfliktlösningsinsatser i Mellanöstern. Parlamentet upprepar sin begäran om att EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet ska genomföras fullt ut och prioriteras i alla aspekter av EU:s yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att eftertryckligen uppmana alla parter i konflikter i regionen att vidta särskilda åtgärder för att skydda kvinnor och flickor från könsrelaterat våld, särskilt våldtäkt och andra former av sexuella övergrepp, i väpnade konfliktsituationer. Parlamentet betonar vikten av att stödja lokala kvinnoorganisationer som ett medel för egenmakt.

37.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i regionen att under alla omständigheter upprätthålla det förbud mot tortyr som är inskrivet i FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som de flesta av länderna i regionen har undertecknat och ratificerat. Parlamentet kräver att dödsstraffet avskaffas i hela regionen. Parlamentet beklagar att det i det gemensamma meddelandet om ett strategiskt partnerskap med Gulfstaterna inte infördes några människorättsgarantier för samarbetet mot terrorism med Gulfstaterna och insisterar på att sådana garantier ska tillämpas på allt eventuellt samarbete på detta område med länderna i Gulfstaterna och Mellanöstern. Parlamentet noterar med djup oro det ihållande mönstret i länderna i regionen att anta vagt utarbetade ”antiterrorismlagar” vars genomförande i praktiken leder till kriminalisering av legitima, fredliga protester. Parlamentet välkomnar genomförandet av bilaterala människorättsdialoger med arabiska gulfländer samt Israel, Jordanien och Libanon. Parlamentet betonar dock att sådana dialoger inte bör genomföras bara för sakens skull, utan syfta till att säkerställa konkreta åtaganden och resultat för specifika framsteg i fråga om mänskliga rättigheter i partnerländerna. Parlamentet betonar vidare att årliga människorättsdialoger inte bör vara det enda tillfället för människorättssamtal med respektive land. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaterna att upprepa de farhågor och formulera de rekommendationer som uttrycks i dialogerna under alla kontakter på hög nivå med deras motparter i medlemsstaterna i Gulfstaternas samarbetsråd. Parlamentet är djupt oroat över den stadiga försämringen av människorättssituationen i Saudiarabien, som återspeglas i det ökande antalet avrättningar under 2022 och domarna mot saudiska medborgare, såsom Salma al-Shehab, till 45 års fängelse för att ha använt sociala medier. Parlamentet är djupt oroat över bristen på meningsfull ansvarsskyldighet för mordet på Washington Post-journalisten Jamal Khashoggi.

38.  Europaparlamentet betonar betydelsen av de mål för hållbar utveckling som fastställs i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, i egenskap av viktiga främjare av regional stabilitet. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare stärka samarbetet mellan EU och länderna i regionen för att uppfylla alla målen, särskilt dem som avser utmaningar vilka kräver globalt samarbete, såsom klimatförändringar, genom att fastställa tydliga strategier, tidsramar och mål på dessa områden. Parlamentet betonar att det bästa sättet för EU att främja säkerhet och stabilitet i regionen är att ta itu med de bakomliggande orsakerna.

o
o   o

39.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, regeringarna och parlamenten i alla medlemsstater, Arabförbundets generalsekreterare, generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet och generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd samt till regeringarna och parlamenten i deras medlemsstater.

(1) EUT L 335, 13.12.2008, s. 99. (2) EUT C 342, 6.9.2022, s. 167. (3) EUT C 404, 6.10.2021, s. 202. (4) Biträdande generalsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälpsamordnare, Martin Griffiths, FN:s flyktingkommissariat, Filippo Grandi, och administratören för FN:s utvecklingsprogram, Achim Steiner, Message from the United Nations Humanitarian, Refugees and Development chiefs on the situation in Syria and the region (inte översatt till svenska – om situationen i Syrien och regionen), den 10 maj 2022. (5) FN:s flyktingkommissariat, Syria emergency (inte översatt till svenska – om nödsituationen i Syrien), uppdaterad den 15 mars 2021. (6) FN:s flyktingkommissarie, Iraq Refugee Crisis Explained (inte översatt till svenska – om en förklarande redogörelse av flyktingkrisen i Irak), den 7 november 2019. (7) FN:s flyktingkommissariat, Yemen Crisis Explained (inte översatt till svenska – om en förklarande redogörelse av Jemenkrisen), den 14 juli 2022. (8) Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp. (9) Acemoglu, D. m.fl., ”Democracy Does Cause Growth”, Journal of Political Economy, vol. 127, nr 1, 2019, s. 47–100. (10) AlMezaini, K., Humanitarian Foreign Aid of Gulf States – Background and Orientations, Konrad Adenauer‑stiftelsen, Policy Report No 20, januari 2021 (inte översatt till svenska – om bakgrund och inriktningar vad avser humanitärt utlandsbistånd från gulfstaterna).