Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 30 januari 2008 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen Europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd(1),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 30 april 2014 om verktygslådan för ett rättighetsbaserat tillvägagångssätt för EU:s utvecklingssamarbete, med inbegripande av alla mänskliga rättigheter (SWD(2014)0152),

–  med beaktande av FN:s resolution av den 21 oktober 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York, och av de 17 målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba den 13–16 juli 2015, och Addis Abeba-handlingsplanen,

–  med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 30 juni 2017 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen Nytt europeiskt samförstånd om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid(2),

–  med beaktande av rapporten från högnivågruppen av experter på europeisk finansiell arkitektur för utveckling från oktober 2019, Europe in the World – The future of the European Architecture for Development,

–  med beaktande av rådets genomförbarhetsstudie av den 14 april 2021 om alternativ för att stärka den framtida europeiska finansiella arkitekturen för utveckling,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 10 juni 2021 om förbättring av den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling,

–  med beaktande av kommissionens färdplan av den 24 mars 2022 för en förbättrad europeisk finansiell arkitektur för utveckling och 2021 års lägesrapport (COM(2022)0139),

–  med beaktande av EIB:s och EBRD:s gemensamma rapport av den 25 november 2021 om åtgärder som vidtagits inom ramen för rådets slutsatser avseende Europeisk finansiell arkitektur för utveckling (EFAD),

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 7/2020 av den 11 september 2020 som åtföljer kommissionens rapport om genomförandet av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en ny EU-Afrika-strategi – ett partnerskap för hållbar och inkluderande utveckling(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om genomföranderapporten om EU:s förvaltningsfonder och faciliteten för flyktingar i Turkiet(4),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 1 december 2021 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Global Gateway (JOIN(2021)0030),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009(5),

–  med beaktande av det sjätte toppmötet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen den 17–18 februari 2022 och det tillhörande slututtalandet A Joint Vision for 2030,

–  med beaktande av artikel 209 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska investeringsbankens (EIB) stadga, som är fogad till fördragen, där det fastställs att EIB är Europeiska unionens finansieringsinstitution, uteslutande ägs av EU:s samtliga 27 medlemsstater och har till uppgift att bidra till genomförandet av EU:s utvecklingspolitik,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från budgetutskottet och utskottet för utrikesfrågor,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A9-0270/2022), och av följande skäl:

A.  Covid-19-pandemin har fördjupat det redan betydande finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling och orsakat en total minskning av resurserna på 700 miljarder US-dollar, och samtidigt en ökning av behoven på 1 biljon US-dollar, vilket har orsakat en saxeffekt, så att det årliga finansieringsunderskottet för målen för hållbar utveckling i utvecklingsländerna, som före pandemin var 2,5 biljoner US-dollar, förväntas öka med 70 % efter covid-19-pandemin till 4,2 biljoner US-dollar (3,7 biljoner euro)(6).

B.  Det finns ett årligt finansieringsunderskott på 148 miljarder US-dollar i låginkomstländer och lägre medelinkomstländer för att uppnå mål 4 för hållbar utveckling från och med nu fram till 2030. Ytterligare kostnader på grund av covid-19-relaterade skolstängningar riskerar att öka detta finansieringsunderskott med upp till en tredjedel.

C.  Rysslands militära aggression i Ukraina har drastiskt förvärrat situationen för målen för hållbar utveckling i Ukraina och dess grannländer. Den nuvarande ryska militära aggressionen i Ukraina kommer att påverka genomförandet av målen för hållbar utveckling i hela världen, särskilt när det gäller kampen mot fattigdom och svält, vilket ökar risken för växande civil oro, konflikter och irreguljär migration. De förödande konsekvenserna av Putins illegala krig har i hög grad omdirigerat de redan knappa resurserna för utvecklingsbistånd. De långsiktiga konsekvenserna av detta krig är fortfarande okända. Den stora bristen på finansiering för målen för hållbar utveckling och konsekvenserna av covid-19-pandemin, som har varit förödande i alla utvecklingsländer, kräver ett extraordinärt varaktigt svar från alla EU-aktörer och en systemomfattande översyn av EFAD.

D.  EU:s nuvarande politiska och ekonomiska ledarskap och insatser är inte tillräckliga för att uppnå målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet och ta itu med andra akuta globala utmaningar, särskilt förvärrade klimatförändringar, partnerländernas dramatiskt ökade skuldbörda, konsekvenserna av covid-19 och våldsamma konflikter, och därför krävs ett gemensamt engagemang på internationell nivå för att säkerställa att EFAD kan ta itu med dessa nya utmaningar.

E.  För att faktiskt uppnå målen för hållbar utveckling och övervinna covid-19-pandemin finns det ett akut behov av politisk samstämmighet och nära samarbete mellan alla officiella institutioner för utvecklingsfinansiering, deras statliga aktieägare, EU:s institutioner och alla befintliga partner för att säkerställa att knappa offentliga medel används på det mest effektiva och ändamålsenliga sättet. En framgångsrik mobilisering av ytterligare kapital, både privat och offentligt, utöver det offentliga utvecklingsbiståndet och andra befintliga former av utvecklingsfinansiering är oerhört viktig och måste anpassas till utvecklingspolitiska mål, särskilt för att minska ojämlikhet och fattigdom som det första målet i Agenda 2030.

F.  Även med tanke på den hållbara utvecklingen i de södra delarna av världen är det av största vikt att världens energiflöden omorganiseras i framtiden och att den afrikanska kontinenten spelar en viktig roll. Att stärka sin roll när det gäller hållbar energiproduktion, energianvändning och energiexport innebär en möjlighet till framtidsorienterad och hållbar ekonomisk utveckling och skulle kunna förbättra levnadsvillkoren för den stora majoriteten av befolkningen.

G.  Osäker livsmedelsförsörjning är ett betydande hinder för att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt i Afrika där två av tio människor är undernärda. Denna utmaning kommer bara att bli mer akut på grund av befolkningstillväxten. EU:s samarbete med partnerländerna måste ta itu med denna utmaning på ett effektivt och hållbart sätt.

H.  EU:s institutioner och de 27 EU-medlemsstaterna utgör tillsammans den största givaren till utvecklingsländer, och står för ungefär 46 % av det totala offentliga utvecklingsbiståndet från alla som deltar i OECD:s offentliga utvecklingsbistånd till utvecklingsländerna.

I.  Införandet av Team Europe-strategin som EU:s globala svar på covid-19 kan bidra till att inrätta en gemensam strategisk samordningsram för EU:s externa insatser mot pandemin och andra större utmaningar, såsom konsekvenserna av Rysslands militära aggression i Ukraina, till stöd för partnerländerna. Denna strategi är en lovande process för att möjliggöra ytterligare samarbete mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna och europeiska bilaterala och multilaterala institutioner för utvecklingsfinansiering, EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), vilket kontinuerligt ökar EU:s kollektiva effektivitet och synlighet.

J.  Ikraftträdandet av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen), med en total budget på 79,5 miljarder euro, utgör en historisk förändring av EU:s externa politik och utvecklingspolitik och leder till rationalisering och konsolidering av EU:s utvecklingsutgifter samt ger ny drivkraft åt ett ökat samarbete mellan europeiska utvecklingsaktörer. Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen innebär en väsentlig förändring av ramen för externa investeringar och sammanför blandfinansiering och garantier inom ramen för Europeiska fonden för hållbar utveckling plus EFHU+ – garantin för yttre åtgärder. EFHU+ utökar avsevärt den geografiska omfattningen och finansieringsramen jämfört med dess föregångare, EFHU, och kommer att kunna garantera insatser på upp till 53,4 miljarder euro genom garantin för yttre åtgärder. Principen att i första hand följa den politiska strategin är kärnan i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och utgör en övergång till ett samarbete som drivs av politiska mål och säkerställer att användningen av EU:s budgetgarantier omfattas av för programplaneringsprocessen.

K.  EFHU+, som inrättats inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, tillhandahåller finansiering för blandfinansierings- och budgetgarantiinsatser, som ska genomföras av stödberättigade partner med ett öppet och samverkansinriktat arbetssätt.

L.  I artikel 36 i förordningen om instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen fastställs EIB:s särskilda roll inom ramen för instrumentet.

M.  EU:s företag och finansinstitut som har varit verksamma i utvecklingsländerna under de senaste tio åren har i allt högre grad utsatts för illojal konkurrens från globala aktörer som verkar utanför det multilaterala utvecklingsfinansieringssystemet, vilket föreskriver en internationell uppsättning regler och bestämmelser, såsom särskilda krav för offentligt utvecklingsbistånd, statsstödda krediter, hållbar utlåning och skuldrelaterad hållbarhet, förbjudna exportsubventioner och internationella normer för att bekämpa mutor och korruption.

N.  En välfungerande konsekvent politik för utveckling och stöd till mobilisering av inhemska intäkter är en integrerad del av en sund ekonomisk förvaltning och syftar till att öka biståndets effektivitet genom konkreta initiativ, såsom stöd till kampen mot korruption och utveckling av progressiva skattesystem samt bekämpning av skatteflykt och skatteundandragande.

O.  I den rapport från högnivågruppen av experter som offentliggjordes i oktober 2019 rekommenderade man bland annat att en europeisk bank för klimat och hållbar utveckling (ECSDB) skulle inrättas, något som medlemsstaterna omedelbart avfärdade som för dyrt och för långvarigt för att genomföra under den nya budgetperioden. I stället valde rådet ett alternativ till det som föreslogs av högnivågruppen av experter, som kallas Status Quo +, som inte i grunden förändrar befintliga strukturer utan kräver att de förbättras. Alternativet Status Quo+ innebär följande förbättringar utan extra kostnader för medlemsstaterna: förbättring av EIB:s närvaro på plats och en förändring av dess affärsmodell mot en som är mer inriktad mot en utvecklingsbank, gradvis utvidgning av EBRD:s verksamhetsområde till Afrika söder om Sahara och ökning av kapaciteten hos kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegationer.

P.  Medlemsstaterna har uppmanat europeiska utvecklingsbanker och institutioner för utvecklingsfinansiering att öka sitt samarbete och sin samordning, både sinsemellan och med andra multilaterala och internationella finansinstitutioner, med utgångspunkt i varje instituts styrkor och expertis, för att förbättra effektiviteten, synligheten och inverkan hos EFAD och främja ytterligare mobilisering av den privata sektorn, samtidigt som man fortsätter att komplettera och stödja den offentliga sektorns engagemang.

Principer och mål för den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling

1.  Europaparlamentet noterar rådets slutsatser om att förbättra EFAD och kommissionens färdplan för en förbättrad europeisk finansiell arkitektur för utveckling och 2021 års lägesrapport av den 24 mars 2022 (COM(2022)0139). Parlamentet understryker den centrala roll som instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen), Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) och garantin för yttre åtgärder spelar för att tillhandahålla en strategisk ram för blandfinansiering, investeringar för riskminskning och garantier, och mobilisera resurser från den privata sektorn med stöd från EU:s budget, särskilt med tanke på den ökande geopolitiska och ekonomiska konkurrensen.

2.  Europaparlamentet betonar att EFAD bör tillhandahålla en effektiv, ändamålsenlig, sammanhängande och inkluderande arkitektur som stöds av principen att i första hand följa den politiska strategin som ryggraden i EFAD-strukturen och i linje med EU:s strategiska intressen och värderingar. Parlamentet insisterar på att alla genomförandepartner som ingår i EFAD och får tillgång till EU:s budgetmedel inom ramen för EFHU+ tillämpar hela skalan av EU:s standarder, politik och förfaranden avseende sociala normer, mänskliga rättigheter, upphandling, öppenhet, miljö och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera, övervaka och rapportera om efterlevnaden av dessa EU-regler. Parlamentet betonar att EFAD, som observerar principen att i första hand följa den politiska strategin, bör vägledas av de principer och mål som fastställs i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, Parisavtalet och Addis Abeba-handlingsplanen och bör bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar att projekt som involverar EFAD-aktörer måste vara föremål för hållbarhetssäkring av klimatet, miljön och samhället i syfte att minimera eventuell negativ inverkan och maximera fördelarna när det gäller klimatmässiga, miljömässiga och sociala aspekter i överensstämmelse med EU:s och dess medlemsstaters åtaganden enligt artikel 2.1 c i Parisavtalet. Parlamentet insisterar med kraft på att insatser inom ramen för den nya EFAD ska bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet insisterar vidare i detta sammanhang på att insatser som involverar EFAD-aktörer inte ska finansiera sektorer som förstärker klimatkrisen, utan i stället bidrar till omställningen till hållbar energiproduktion. Parlamentet påminner om att EU:s politiska engagemang bör ingå i dess fleråriga budgetram och till fullo återspeglas i dess nya europeiska finansiella arkitektur för utveckling.

3.  Europaparlamentet insisterar bestämt på att EFAD måste stärka de strategiska partnerskapen mellan Europeiska unionen och dess globala utvecklingspartner. Parlamentet upprepar att sådana partnerskap alltid bör bygga på ömsesidig respekt och värdighet, gemensamma intressen och värderingar, särskilt mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen, miljöansvar, socialt ansvar och klimatansvar, hälsa och säkerhet, med syfte att minska ojämlikheter och fattigdom. Parlamentet upprepar att dessa partnerskap alltid bör inrättas i överensstämmelse med, och i ett försök att, uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet påpekar i detta avseende det flerdimensionella inflytandet från och stödet till Putins regim från den afrikanska kontinenten och uppmanar EU och dess medlemsstater att vända sig till dessa afrikanska partnerländer och etablera pålitliga partnerskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera det civila samhällets organisationer och icke-statliga organisationer, inbegripet lokala organisationer, i upprättandet och genomförandet av sådana partnerskap. Parlamentet understryker att en förutsättning för de partnerskapsprojekt som finansieras genom EFAD är att man säkerställer utveckling och finansiell additionalitet samt nationellt egenansvar och utvecklingseffektivitet. Parlamentet förespråkar EU:s politik och initiativ, som stöder samordning och samarbete mellan medlemsstaterna på området för utvecklingspolitik, och EU:s åtgärder, som kompletterar och stöder medlemsstaternas initiativ. Parlamentet betonar att fattigdomsutrotning (mål 1 för hållbar utveckling), främjande av god hälsa och välbefinnande (mål 3 för hållbar utveckling), säkerställande av tillgång till utbildning av god kvalitet för alla (mål 4 för hållbar utveckling), minskning av ojämlikhet (mål 10 för hållbar utveckling) och främjande av klimatåtgärder (mål 13 för hållbar utveckling), med särskilt fokus på de mest marginaliserade grupperna och på att ingen lämnas utanför, är särskilt akuta utmaningar i värld i dag. Parlamentet insisterar vidare på att fler åtgärder bör vidtas för att tillgodose investeringsbehoven för hållbara havsindustrier, eftersom mål 14 för hållbar utveckling om hav och marina resurser fortfarande är ett av de mest underfinansierade målen för hållbar utveckling.

4.  Europaparlamentet understryker kopplingen mellan humanitärt bistånd, utveckling, samarbete och fred. Parlamentet framhåller den roll som utveckling spelar för att förebygga konflikter, säkerställa varaktiga lösningar på konflikter och stärka krishantering. Parlamentet insisterar på vikten av att vidareutveckla en välanpassad tredelad förbindelse som fokuserar på en människocentrerad, strukturell och hållbar långsiktig återhämtning, i syfte att ta itu med komplexiteten i utdragna och förutsägbara kriser och våldsamma situationer. Parlamentet påminner om att utan fred och säkerhet är utveckling och fattigdomsutrotning inte möjligt, samtidigt som det utan utveckling och fattigdomsutrotning inte kan skapas hållbar fred, mänsklig eller statlig säkerhet. Parlamentet noterar vidare att brist på säkerhet förvärrar de redan befintliga sårbarheterna i utvecklingsländerna och ökar finansieringsunderskottet för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet noterar att säkerhet, rättsstatsprincipen och motståndskraftiga institutioner är avgörande för investeringar och hållbar utveckling. Parlamentet noterar den verksamhet som bedrivs av lokala aktörer, inbegripet lokala myndigheter, organisationer i det civila samhället, arbetsmarknadens parter och trossamfund, när det gäller konfliktlösning och konflikthantering, vilket bidrar till fred och säkerhet. Parlamentet påminner om att offentligt utvecklingsbistånd alltid bör användas i överensstämmelse med internationellt överenskomna utvecklingsmål och NDICI – Europa i världen.

5.  Europaparlamentet betonar betydelsen av en gemensam enhetlig EU-strategi som stöds och godkänns av alla EU-medlemsstater, som är politiskt sparsam och skräddarsydd för partnerlandets särdrag och som skulle kunna vara effektiv när det gäller att främja en utvidgning av sociala trygghetssystem som är i linje med relevanta ILO-konventioner och av grundläggande offentliga tjänster i utvecklingsländerna. Parlamentet påpekar att en sådan EU-strategi skulle bidra till att göra socialt skydd till en av grunderna för det sociala kontraktet och bana väg för ökad motståndskraft. Parlamentet anser att blandfinansiering är ett alternativ i verktygslådan för utvecklingsfinansiering som skulle kunna komplettera offentliga investeringar vid budgetbegränsningar. Parlamentet begär att blandfinansieringsinsatser begränsas till områden där de kan tillföra ett mervärde till den lokala ekonomin, och efterlyser i detta sammanhang en noggrann bedömning, särskilt när det gäller de minst utvecklade länderna, i syfte att begränsa skuldbördan, skydda grundläggande offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd och inte öka befintliga ojämlikheter.

6.  Europaparlamentet understryker att samstämmighet mellan alla EU:s politikområden, strategier, initiativ och finansieringsinstrument, särskilt det nya instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, Team Europe-initiativet och den nya Global Gateway-strategin, samt nära anpassning till EU:s konsekventa politik för utveckling och konsekvent politik för hållbar utveckling är avgörande för att maximera EU:s globala svar på hållbar tillväxt, utveckling och fred. Parlamentet anser att EFAD bör förbättra EU:s synlighet och effekterna av dess utvecklingsfinansiering i världen, för att säkerställa att uppfattningen om EU:s roll i världen motsvarar omfattningen av dess stöd.

7.  Europaparlamentet är mycket oroat över hur covid-19-pandemin har blottlagt de långvariga strukturella drivkrafterna bakom ojämlikhet i hälsa. Parlamentet anser att EFAD bör bidra till investeringar i motståndskraftiga offentliga hälso- och sjukvårdssystem, hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvårdstjänster samt i forskning om och utveckling av ny medicinsk teknik samt i vacciner, behandlingar och fokus på sjukdomar som är återkommande i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar att man ska undersöka möjligheten att skapa en plattform för att dela innovation, utbildning, kunskap och expertis, som kan stödja partnerskap med flera berörda parter, främja offentlig-privat dialog och utforska innovativa affärslösningar för att påskynda hållbar utveckling. Parlamentet understryker den roll som offentliga och privata investeringar och offentlig-privata partnerskap spelar samt vikten av inhemsk mobilisering av resurser i partnerländerna och ett effektivare utnyttjande av EU-medel för att överbrygga det finansieringsunderskott på 2,5 biljoner US-dollar som fastställts för att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030, samtidigt som man stärker god samhällsstyrning och bekämpar korruption.

Utmaningar att ta itu med

8.  Europaparlamentet understryker att utvecklingsländer och utvecklade länder har ett delat ansvar för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att EU:s finansiella bidrag till hållbar utveckling i partnerländerna bör göra det möjligt för partnerländerna att bidra till sin egen ekonomiska och sociala utveckling och uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker den avgörande betydelsen av inhemskt ägande i detta sammanhang. Parlamentet understryker att EFAD och EU:s efterlängtade strategi för målen för hållbar utveckling måste återspegla och underlätta en samordnad och konsekvent uppsättning interna och externa EU-strategier och EU-åtaganden, inbegripet genom en uppsättning redan befintliga utvecklingspolitiska verktyg. Parlamentet understryker att offentlig och privat finansiering måste anpassas till målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att kommissionen ännu inte har utvecklat en integrerad och övergripande strategi för att genomföra målen för hållbar utveckling, vilket utgör en avsevärd utmaning för ambitionen att uppnå politisk samstämmighet, på grund av bristen på tydliga, mätbara och tidsbundna EU-övergripande delmål för alla mål för hållbar utveckling att rapportera om.

9.  Europaparlamentet anser att EFAD bör bygga på expertis och befintliga nätverk hos alla dess olika aktörer (dvs. EIB, EBRD, europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering och andra). Parlamentet erkänner de framsteg och förbättringar som har gjorts när det gäller den framtida europeiska finansiella arkitekturen för utveckling sedan rådets slutsatser lades fram, men konstaterar att den nuvarande situationen fortfarande kännetecknas av bristande politisk styrning och samordning samt fragmentering, dubbelarbete och ofördelaktig konkurrens mellan ovannämnda aktörer. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för bättre samordning och samarbete för att göra det nuvarande systemet mer effektivt, samarbetsinriktat och inriktat på att säkerställa en optimal resursanvändning som drar nytta av viktiga partners relevanta geografiska, sektoriella och finansiella expertis för att uppnå en bättre avkastning på EU-skattebetalarnas pengar och en starkare utvecklingseffekt.

10.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s institutionella struktur behöver stärkas och förbättras, dess ”utvecklingseffektivitetsunderskott” hanteras, den tunga byråkratiska samordningen minskas och den institutionella flexibiliteten stärkas, för att maximera EFAD:s potential och därmed öka utvecklingens inverkan.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för en effektiv ledning av Global Gateway-strategin, som måste drivas under den övergripande ledningen av kommissionens ordförande, och att i detta avseende nära samordna sina insatser med vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, rådet och Europaparlamentet. Parlamentet understryker att strategin bör vara förenlig med EFAD och att det inte är lämpligt att använda NDICI – Europas framväxande utmaningar och prioriteringar för finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare information om sin beräkning av bruttosoliditetsgraden för investeringsinsatser när det gäller EU:s nyligen tillkännagivna Global Gateway.

12.  Europaparlamentet är oroat över att huvuddragen i principen om konsekvent politik för hållbar utveckling systematiskt saknas i EU:s lagstiftningsinitiativ. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare insatser för att fullt ut följa principerna för en konsekvent strategi för hållbar utveckling, i syfte att uppnå målen för biståndseffektivitet. Parlamentet insisterar på att mekanismer för att säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling måste förankras i EFAD. Parlamentet efterlyser fler förhandskonsekvensbedömningar och inrättande av ett system för tidig varning för politiska inkonsekvenser vid EU:s delegationer. Parlamentet rekommenderar att en konsekvent strategi för hållbar utveckling bör användas mer systematiskt och effektivt av alla relevanta EU-institutioner och medlemsstater, även på högsta politiska nivå, och integreras i utformningen och genomförandet av all EU-politik för att säkerställa att den inte inverkar negativt på uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att dessa mekanismer också bör genomföras av EIB, EBRD, institutioner för utvecklingsfinansiering och deras mellanhänder. Parlamentet betonar att en konsekvent politik för hållbar utveckling måste integreras särskilt i EU:s externa politik och hanteras för att uppnå målen för hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet erkänner kommissionens insatser för bättre lagstiftning i syfte att skapa långsiktiga hållbara investeringar som främjar människors hälsa och välbefinnande och skyddar de mänskliga rättigheterna. Parlamentet kräver att EFAD ska vara förenlig med kommande EU-lagstiftning om tillbörlig aktsamhet och säkerställa att företagen respekterar människorättsnormer och lagstiftningsmässig utveckling samt tillbörlig aktsamhet och internationella åtaganden om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att EFAD måste uppfylla de högsta standarderna för transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar EFAD-medlemmarna att stärka den tillbörliga aktsamheten i sin verksamhet, säkerställa meningsfulla samråd med lokalbefolkningen under hela projektets genomförande, vidareutveckla sin utvecklingsexpertis och särskilda kapacitet samt mänskliga resurser på plats, genomföra jämställdhetsintegrering och skydda de mänskliga rättigheterna i alla insatser, vara utrustade med solida mekanismer för ansvarsskyldighet för berörda samhällen och noga övervaka och rapportera om bristerna i sitt deltagande och sina mellanhänders roll i projekt som har en negativ inverkan på lokalbefolkningar i utvecklingsländer.

14.  Europaparlamentet bekräftar att alla genomförandepartner och finansiella mellanhänder som deltar i projekt som är kopplade till EU-garantier eller finansieras genom EU:s budget fullt ut måste följa EU:s normer, politik, regler och förfaranden på det sociala, miljömässiga och skattemässiga området samt när det gäller öppenhet och bedrägeri- och korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att till fullo granska och regelbundet rapportera om transaktioner som stöds av garantier från EU:s budget, och att åtgärda eventuella brister i sina arbetsmetoder som för närvarande hindrar den från att göra detta. Parlamentet understryker vikten av att i god tid genomföra en oberoende utvärdering av EFHU+ och Team Europe-strategin för att bedöma deras effektivitet, resultat och utvecklingseffekt.

15.  Europaparlamentet noterar att Team Europe-strategin togs fram som ett svar på covid-19-pandemin. Parlamentet anser att Team Europe-strategin bör spela en nyckelroll för att ytterligare förbättra det strategiska samarbetet och den globala samordningen samt samstämmigheten och effektiviteten i utvecklingsinsatserna, särskilt på partnerlandsnivå samt unionsnivå och nationell nivå, inbegripet på regional nivå. Parlamentet förväntar sig starkare politisk inriktning och fokus samt starkare mekanismer för kommunikation och synlighet när det gäller EFHU +/NDICI – Europa i världen. Parlamentet insisterar vidare på ett lämpligt genomförande av Europaparlamentets granskningsmekanism för att möjliggöra demokratisk legitimitet för Team Europe-verksamheten.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en kraftfull EU-politisk inriktning för utvecklingspolitiken och att samordna EFAD på ett sätt som skulle göra det möjligt att ytterligare anpassa verksamheten vid EU:s finansinstitut för utvecklingsfinansiering till den nya öppna, samarbetsinriktade, transparenta och inkluderande strukturen för att uppnå EU:s utvecklingspolitiska mål, stärka nära partnerskap med regionerna och bidra till deras utveckling.

17.  Europaparlamentet betonar att programplaneringen för NDICI – Europa i världen ger möjlighet att öka användningen av EU:s budgetgarantier, särskilt EFHU+. Parlamentet understryker att den framtida finansiella arkitekturen bör göra det möjligt för alla berörda aktörer inom utvecklingsfinansiering att delta, inbegripet små och medelstora aktörer samt utvecklingsbanker och intressenter utanför EU. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang stabila lika villkor när det gäller styrningen av EFHU+ och tillgången till EU-medel. Parlamentet betonar vikten av en lämplig ram för riskhantering, effektiv förvaltning och tillsyn över genomförandet av finansieringsinstrument för utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sina befintliga resurser i form av expertis på bankområdet och sin finansiella och tekniska kapacitet på ett effektivare sätt.

18.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens första färdplan för en förbättrad europeisk finansiell arkitektur för utveckling och 2021 års lägesrapport. Parlamentet påminner om att instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen kräver att kommissionen för rådet och Europaparlamentet offentliggör den tekniska bedömningsgruppens sammansättning, mandat och arbetsordning och säkerställer dess medlemmars opartiskhet och frånvaro av intressekonflikter. Parlamentet efterlyser med kraft att man inför liknande åtgärder för att säkerställa öppenhet och opartiskhet för högnivågruppen av experter, som kommer att ge kommissionen rekommendationer för att ytterligare påskynda flödet av privat kapital till låginkomstländer och medelinkomstländer.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EFAD strävar efter att återställa det multilaterala systemet för utvecklingsfinansiering i syfte att bidra till att stoppa den ohållbara utlåningen i vissa länder som inte ingår i detta system, vilket inte bara hotar de lika villkoren för EU och andra länder som följer detta system, utan också dramatiskt ökar den redan höga utlandsskulden för många utvecklingsländer, som blev ännu mer sårbara till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet betonar i detta sammanhang att Rysslands militära aggression i Ukraina ytterligare förvärrar skuldbördan i många utvecklingsländer. Parlamentet understryker att de minst utvecklade länderna inte kan genomföra målen för hållbar utveckling utan ekonomiskt stöd och efterlyser därför kraftfullt skuldlättnadsåtgärder i linje med hållbarhetsåtagandena.

20.  Europaparlamentet anser att EU-taxonomin bör bidra till en omorientering av kapitalflödena till hållbara investeringar och införa hållbarhet bland de kriterier som ska beaktas för riskhantering. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla EU:s taxonomi och uppmuntra institutioner för utvecklingsfinansiering på både EU-nivå och nationell nivå, liksom privata aktörer som är aktiva inom utveckling, att anpassa sin verksamhet, särskilt i utvecklingsländerna, till målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet.

Europeiska och nationella finansinstitutioner

21.  Europaparlamentet bekräftar EIB:s särskilda roll inom EU och globalt, som fastställs i artikel 209 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i artikel 36 i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Parlamentet betonar EIB:s viktiga roll när det gäller att leverera EU-investeringar och partnerskap med kommissionen vid genomförandet av Global Gateway-strategin.

22.  Europaparlamentet konstaterar att EIB spelar en flaggskeppsroll i den europeiska gröna given och hållbar blå ekonomi i hög grad bidrar till EU:s ekonomiska svar på covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar EU att ytterligare maximera EIB:s potential som ett verktyg för att öka EU:s strategiska oberoende och främja dess utrikespolitiska intressen och prioriteringar i sina förbindelser med länder utanför EU. Parlamentet uppmanar EIB att förbättra sin politik, praxis och öppenhet, särskilt genom att genomföra rekommendationer från Europeiska ombudsmannen om att vidta flera öppenhetsåtgärder för att göra det lättare för allmänheten att se de potentiella miljökonsekvenserna av de projekt som EIB finansierar, i enlighet med ärendena 1065/2020/PB, 1251/2020/PB och 1252/2020/PB.

23.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EIB Global, som definieras av EIB som en särskild utvecklingsgren inom EIB-gruppen som har varit verksam sedan den 1 januari 2022. Parlamentet uppmanar EIB att stärka sin närvaro på fältet och samtidigt utnyttja eventuella synergier med utrikestjänsten, EU:s delegationer, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och andra institutioner för utvecklingsfinansiering. Parlamentet påpekar att bristen på information om hur EIB Global finansieras äventyrar dess mandat redan från början, även med tanke på denna nya enhets åtaganden när det gäller utvecklingsmål. Parlamentet efterlyser därför ett konkret och starkt utvecklingsmandat för den nya EIB Global. Parlamentet förväntar sig att denna nya struktur och dess rådgivande nämnd, dess mål och budgetbestämmelser, dess organisatoriska funktion och specifika mål samt dess samordningsmekanismer med andra finansiella utvecklingsinstitutioner ska vara helt transparenta, bland annat genom att proaktivt offentliggöra dokument, genom att säkerställa en meningsfull representation av mottagarländerna och genom regelbundna diskussioner med Europaparlamentet och en öppen dialog med berörda parter, särskilt organisationer i det civila samhället och lokala aktörer.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att fortsätta att aktivt delta i utvecklingen av planering, övervakning och utvärdering på landsnivå, hand i hand med EU:s delegationer och genom samfinansiering med institutioner för utvecklingsfinansiering. Parlamentet efterlyser en starkare samordning mellan kommissionen samt Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegationer för att underlätta diskussioner och samarbete med relevanta aktörer på fältet för att identifiera de projekt som bäst uppfyller målen för utvecklingseffektivitet.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att i högre grad komplettera varandra och ytterligare stärka sina affärsmodeller genom fler initiativ för ömsesidigt förtroende, eftersom behoven är större än deras gemensamma resurser. Parlamentet uppmanar EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att samordna sitt arbete enligt olika utvecklingsbanor och klargöra sin arbetsfördelning för att hjälpa varje bank att fokusera på sina respektive kärnkompetenser och därigenom undvika dubbelarbete och prisunderskridande. Parlamentet konstaterar att det finns ett behov av att anpassa arbetsmetoderna och verktygen för EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling till investeringsbehoven i Afrika, särskilt för att underlätta storskaliga investeringar, samtidigt som EU:s stöd till mindre omfattande lokala projekt bibehålls. Parlamentet påpekar att det är avgörande att europeiska investeringar åtföljs av en synlig närvaro för EU och en kontinuerlig politisk dialog. Parlamentet noterar att EFAD måste maximera fördelarna med olika strukturella bakgrunder och arbetssätt för befintliga europeiska utvecklingsbanker och finansinstitutioner för att öka effektiviteten i EU:s bidrag till hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att EIB, EBRD och andra europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering säkerställer och tillhandahåller dokumentation – i form av konsekvensbedömningar på förhand – för att alla projekt, särskilt blandfinansierade projekt, ska bidra till utvecklingsmålen, däribland de som gäller de minst utvecklade länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen, EIB, EBRD och europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering att se till att deras grupper för rådgivning och tekniskt bistånd är utrustade för att främja jämställdhet och inkluderande utveckling.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, EIB, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och övriga europeiska utvecklingsbanker och finansinstitut, inbegripet mindre utvecklingsfinansinstitut, att stärka sitt samarbete, särskilt inom ramen för NDICI – Europa i världen och dess mål, samt för att globalt uppnå målen i Agenda 2030, och att uppmuntra dem att slå samman resurser och finansiering samt att förbättra samordningen och kommunikationen i gemensamma projekt, genom att utnyttja sin respektive finansiella expertis. Parlamentet uppmanar kommissionen att spela en starkare roll när det gäller att tillhandahålla tekniskt stöd till projekt och hjälpa utvecklingsfinansinstitut och andra utvecklingsaktörer att samordna sig. Parlamentet efterlyser ett inkluderande förhållningssätt till medlemsstaternas utvecklingsbanker när det gäller tillgång till finansiering inom den europeiska finansiella arkitekturen för utveckling.

27.  Europaparlamentet understryker vikten av att effektivare utnyttja synergier och bättre harmonisera initiativen från EBRD, EIB och andra institutioner för utvecklingsfinansiering som riktar sig till länder i EU:s grannskap, med särskild betoning på EU:s kandidatländer. Parlamentet påminner mot bakgrund av det pågående kriget i Ukraina att EU:s finansiering i grannskaps- och kandidatländer är en oundgänglig del av de reformer som behövs för att uppfylla anslutningskriterierna, i linje med EU:s utrikespolitiska intressen.

28.  Europaparlamentet uppmanar EIB att samarbeta närmare med Afrikanska utvecklingsbanken och att bedöma fördelarna med att inrätta ett gemensamt dotterbolag efter genomförandet av den pågående handlingsplanen för partnerskapet mellan EIB och Afrikanska utvecklingsbanken. Parlamentet uppmanar EIB att rapportera till parlamentet om de åtgärder som vidtas härnäst. Parlamentet understryker behovet av att finansiera långsiktiga investeringar som främjar hållbar utveckling och att bygga vidare på det samarbete som hittills har skett, i syfte att utveckla ytterligare möjligheter till hållbar utveckling för den afrikanska kontinenten. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av projekt- och rådgivningscentrum, som drivs gemensamt av EIB och Afrikanska utvecklingsbanken, för att skapa effektiva kontaktpunkter för rådgivning och initiering av projekt för lokala aktörer och bättre matcha utvecklingsbehoven på plats samt förbättra det lokala egenansvaret för gemensamma utvecklingsprojekt. Parlamentet efterlyser i detta avseende stöd till utvecklingen av den lokala privata sektorn i Afrika, särskilt genom att mer medel tillhandahålls afrikanska mikroföretag samt små och medelstora företag.

29.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att lokalt egenansvar och en samarbetsinriktad och inkluderande strategi i allmänhet behövs och bör stödjas av en stark ram för systematiska lokala samråd med berörda parter och stödmottagare, så att en varaktig utvecklingseffekt ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur ramen för systematiska lokala samråd med berörda parter och stödmottagare skulle kunna förbättras ytterligare.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas institutioner för utvecklingsfinansiering att ytterligare utöka den ekonomiska integrationen för att stödja tillgången till hållbar finansiering för de mest behövande, inbegripet kvinnor, eftersom det bidrar till deras ekonomiska egenmakt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EFAD att bidra till ett fullständigt genomförande av EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet. Parlamentet påminner om målet att minst 85 % av åtgärderna ska ha jämställdhet som huvudmål eller viktigt mål, varav minst 5 % bör ha jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt som huvudmål. Parlamentet efterlyser en skyldighet att vid alla insatser inom ramen för EFAD samla in könsuppdelade uppgifter och inbegripa såväl förhands- som efterhandsutvärderingar av könsspecifika konsekvenser.

31.  Europaparlamentet uppmuntrar alla utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner att göra hållbara åtaganden och djärva investeringar i linje med de utvecklingspolitiska målen, i synnerhet att minska ojämlikheten och utrota fattigdomen, snarare än i fråga om avkastningar på investeringar. Parlamentet erkänner därför vikten av att uppmuntra mer riskfyllda investeringar i mer utmanande utvecklingsmiljöer, såsom instabila eller konfliktdrabbade länder, och missgynnade sektorer, såsom klimat, biologisk mångfald, utbildning och hälso- och sjukvård. Parlamentet understryker samtidigt behovet av att minimera alla därmed förknippade risker för EU-budgeten, såsom ökad efterfrågan på EU:s budgetgarantier, och att bevara EIB:s höga kreditvärdighet. Parlamentet uppmuntrar institutioner för utvecklingsfinansiering att ta större risker i sina investeringsprogram genom EFHU+, för att även nå de mest sårbara ekonomierna. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att spela en större roll för att säkerställa mätbara och kompletterande utvecklingseffekter utan att snedvrida den lokala marknaden eller konkurrera illojalt med lokala ekonomiska aktörer och bidra till att utveckla projektens utbudssida genom att ge stöd till projektförberedelse och hjälpa institutionerna för utvecklingsfinansiering att samordna sig, och samtidigt säkerställa integreringen av mindre institutioner för utvecklingsfinansiering.

32.  Europaparlamentet erkänner vikten av och potentialen hos medlemsstaternas utvecklingsbanker inom EFAD:s struktur. Parlamentet är dock oroat över den roll som spelas av mellanhänder som ingår partnerskap med institutioner för utvecklingsfinansiering, särskilt när det gäller rapporterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar den viktiga roll som utvecklingen av den lokala privata sektorn i Afrika söder om Sahara kan spela för att ge partnerländerna möjlighet att slå in på en väg mot hållbar utveckling.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera om Team Europe-initiativen på grundval av kvantitativa och kvalitativa indikatorer inom ramen för NDICI – Europa i världen, samtidigt som den utvärderar de resurser som mobiliseras, utvecklingsplanering och utvecklingseffekter, harmonisering och tillämpning av EU-standarder, EU-integrationsperspektivet och medlemsstaternas deltagande. Parlamentet insisterar på att sådan rapportering ska delas med parlamentet och offentliggöras. Parlamentet betonar att parlamentet har en nyckelroll att spela när det gäller att granska de politiska målen och de förväntade resultaten av Team Europe-initiativ både på allmän nivå och på projektnivå, säkerställa att Team Europe-initiativ fungerar parallellt med befintliga mekanismer och kompletterar snarare än ersätter de fleråriga vägledande programmen.

34.  Europaparlamentet upprepar att institutionell kontroll och granskning av EU-medel främjar den demokratiska debatten och bidrar till att öka EU:s trovärdighet och öppenhet. Parlamentet framhåller sin viktiga roll och sin granskningsroll inom ramen för NDICI – Europa i världen i detta avseende. Parlamentet efterlyser skyldigheter som säkerställer lämplig synlighet för genomförandet av EFAD. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder på ett lämpligt sätt och i rätt tid i de fall då dessa skyldigheter inte uppfylls. Parlamentet uppmanar Europeiska revisionsrätten att genomföra regelbundna rapporter om genomförandet av EFAD, som kommer att offentliggöras och leda till politiska rekommendationer, bland annat om åtgärder som ska vidtas för förbättringar. Parlamentet beklagar bristen på information till allmänheten om EU:s roll när det gäller att erbjuda stöd till lokalsamhällena och uppmuntrar bättre kommunikation med allmänheten.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och institutionerna inom EFAD att främja transparens i sina upphandlingsförfaranden. Parlamentet påminner om att EU-företag bör kunna konkurrera på lika villkor med företag som är baserade i länder utanför EU.

36.  Europaparlamentet understryker att relevant, konsekvent och jämförbar information i rätt tid är avgörande för att mäta framsteg och faktiska resultat och för att fastställa om EU:s utvecklingsfinansiering har varit ändamålsenlig och kompletterar annan finansiering. Parlamentet beklagar att det saknas en enhetlig ram för rapportering och resultatmätning med jämförbara indikatorer för EFHU+. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en sådan ram för att göra det möjligt att harmonisera resultatförvaltningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet underrättat om innehållet i och genomförandet av denna ram.

37.  Europaparlamentet ser fram emot revisionsrättens särskilda rapport om programplanering av utvecklingsbistånd, som kommer att innehålla en bedömning av huruvida EU:s utvecklingsbistånd för 2021–2027 har fördelats enligt en väldefinierad strategi. Parlamentet betonar vikten av att bedöma additionaliteten hos blandfinansiering för att avgöra hur ändamålsenliga dessa instrument är när det gäller att uppnå utvecklingsresultat och politiska mål som bygger på EU:s värden. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att överväga att genomföra en sådan bedömning.

Utvecklingsfinansiering

38.  Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna ska fullgöra sitt åtagande att avsätta 0,7 % av sin bruttonationalinkomst (BNI) till offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet är oroat över att det offentliga utvecklingsbiståndet från utvecklade ekonomier under 2020 i genomsnitt endast uppgick till 0,32 % av deras BNI, vilket är mindre än hälften av åtagandet på 0,7 %, vilket endast har uppnåtts av fyra medlemsstater. Parlamentet betonar att effekterna av Rysslands militära aggression i Ukraina på de offentliga utgifterna runt om i världen kommer att sätta ytterligare press på biståndsbudgetarna, som redan är låga. Parlamentet noterar att de medlemsstater som anslöt sig till EU efter 2002 åtog sig att sträva efter att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,33 % av BNI. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som hittills gjorts av dessa och andra medlemsstater för att gradvis öka sina utgifter för offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmuntrar dem att fortsätta på detta spår. Parlamentet understryker det offentliga utvecklingsbiståndets viktiga roll som katalysator för förändring och som drivkraft för mobilisering av andra resurser. Parlamentet anser att EU bör sträva efter att behålla sin ställning som världsledande inom offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet påminner om att minst 93 % av utgifterna inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen ska uppfylla kriterierna för offentligt utvecklingsbistånd.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av EU:s åtagande att mobilisera resurser för klimatåtgärder och EIB:s samt andra EFAD-medlemmars roll för att göra framsteg på detta område. Parlamentet noterar rådets åtagande att styra EFAD mot att uppnå Agenda 2030 för hållbar utveckling, målen för hållbar utveckling och Parisavtalet i syfte att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Parlamentet påminner om det globala klimatutgiftsmålet på 30 % för NDICI — Europa i världen och målet att använda 7,5 % av BNP till biologisk mångfald senast 2024, i enlighet med den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har gjort mer specifika åtaganden för klimatpolitiska mål i sin färdplan, och förväntar sig att detta åtgärdas i ett kommande programdokument. Parlamentet efterlyser ett förbud mot alla transaktioner som finansierar sektorer som bidrar till klimatkrisen, framför allt fossilbränsleindustrin. Parlamentet erkänner att EFAD bör vara inkluderande för alla regioner och partnerländer, men erkänner samtidigt att en betydande del av investeringarna går till västra Balkan och det östra och södra grannskapet.

40.  Europaparlamentet erkänner den roll som kan spelas av lokala mikroföretag, små och medelstora företag, kooperativ, inklusive företagsmodeller och forskningsinstitut som motorer för tillväxt, sysselsättning och lokal innovation, vilket i sin tur kommer att bidra till att målen för hållbar utveckling uppnås. Parlamentet understryker behovet av att förenkla tillgången till finansiering, stärka delaktigheten och stödja mindre aktörer, bland annat genom att förbättra tillgången till relevanta offentligt tillgängliga data. Parlamentet betonar att lokala därför måste ha enkel tillgång till finansiella tjänster inom ramen för EFAD. Parlamentet konstaterar att EU:s politik måste uppmuntra samarbete mellan företag, särskilt små och medelstora företag, för att spela en aktiv roll i initiativ som bidrar till hållbar utveckling i utvecklingsländerna.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en koppling mellan möjlig riskreducerande verksamhet och ekonomiskt stöd till tillgång till utbildning och yrkesutbildning, särskilt för att inrätta lämplig infrastruktur och utbildning för lärare inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, i syfte att göra det lättare att uppnå mål 4 för hållbar utveckling.

42.  Europaparlamentet noterar den särskilda betydelsen av EU:s investeringar på området hållbart jordbruk, inbegripet agroekologiska metoder, där det saknas privata och offentliga investeringar. Parlamentet betonar att lokala jordbrukare, småbrukare och familjejordbruk måste ha tillgång till finansiella tjänster, särskilt mikrofinansiering.

43.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på marknadstillträde på grund av konnektivitetsproblem är ett av de största hindren för livsmedelstrygghet i många regioner i Afrika. Parlamentet anser att EU-investeringar på detta område skulle kunna ha en stark inverkan.

44.  Europaparlamentet noterar den tvåpelarlösning för att ta itu med de skatteutmaningar som följer av digitaliseringen och globaliseringen av ekonomin, som medlemmarna i OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster har kommit överens om. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa att den överenskomna globala minsta bolagsskattesatsen på 15 % för multinationella företag tillämpas effektivt. Parlamentet understryker att denna minimiskatt uppskattas generera omkring 150 miljarder US-dollar i ytterligare globala skatteintäkter årligen.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja internationellt samarbete i skattefrågor för att bekämpa skatteundandragande, olagliga finansiella flöden och korruption i syfte att främja målmedveten och hållbar utvecklingsfinansiering som bidrar till att minska ojämlikhet och fattigdom.

o
o   o

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling samt FN.

(1) EUT C 25, 30.1.2008, s. 1. (2) EUT C 210, 30.6.2017, s. 1. (3) EUT C 494, 8.12.2021, s. 80. (4) EUT C 132, 24.3.2022, s. 88. (5) EUT L 209, 14.6.2021, s. 1. (6) EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.