Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 165.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget)(1),

–  med beaktande av artiklarna 165.4 och 166.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022)(2),

–  med beaktande av Bratislavafärdplanen av den 16 september 2016,

–  med beaktande av Romförklaringen av den 25 mars 2017,

–  med beaktande av handlingsplanen av den 4 mars 2021 för den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av Europarådets rekommendation CM/Rec(2017)4 av den 31 maj 2017 om ungdomsarbete,

–  med beaktande av Europarådets strategi för ungdomssektorn 2030 av den 23 januari 2020,

–  med beaktande av Europarådets reviderade europeiska stadga om ungdomars deltagande i kommunala och regionala angelägenheter,

–  med beaktande av Europarådets rekommendation CM/Rec(2019)4 om stödjande av unga flyktingar i övergången till vuxenlivet,

–  med beaktande av resolutionen från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027(3),

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan för det europeiska utbildningsområdet av den 30 september 2020,

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan för digital utbildning 2021–2027,

–  med beaktande av sin resolution om utformning av politiken för digital utbildning av den 25 mars 2021(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2017 om smart ungdomsarbete(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser om ungdomar och arbetets framtid av den 5 juni 2019(6),

–  med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om digitalt ungdomsarbete av den 3 oktober 2019(7),

–  med beaktande av resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete(8) och dess genomförande genom den så kallade ”Bonn-processen”,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om ungdomsgarantin(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott(11),

–  med beaktande av kommissionens ordförandes tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021,

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 18 oktober 2022 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(12),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om EU:s ungdomstest,

–  med beaktande av konferensen om Europas framtids slutsatser om utbildning och ungdomsfrågor,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europaåret för ungdomar (året) tillkännagavs av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i hennes tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021, där hon betonade unga européers betydelse för uppbyggnaden av en bättre framtid – grönare och mer inkluderande, hållbar och digital – och vikten av att ge dem ökade och bättre möjligheter genom att göra deras röster hörda och sätta dem i rampljuset efter covid‑19‑pandemin.

B.  Året utformades för att uppnå de fyra allmänna målen, nämligen att förnya de positiva perspektiven för ungdomar och hjälpa dem att övervinna pandemins effekter på deras liv, att stödja och ge ungdomar möjlighet att bli aktiva och engagerade medborgare, att bättre informera unga generationer om de möjligheter som finns tillgängliga för dem från offentlig politik på EU-nivå, nationell, regional och lokal nivå och att integrera ungdomspolitiken inom alla relevanta EU-politikområden.

C.  Dessa mål bygger på ett antal redan befintliga EU-politiska initiativ, från den europeiska ungdomsgarantin till den europeiska ungdomsstrategin och dess EU‑ungdomsdialog, den europeiska agendan för ungdomsarbete och utsikterna för ett europeiskt utbildningsområde, bland annat. Denna politik har identifierat välbehövliga och brådskande mål för att effektivt förbättra levnads-, lärande- och arbetsvillkoren för alla ungdomar, men uppnåendet av dem är fortfarande i hög grad splittrat och ofullständigt. Året förväntas därför fungera som en accelerator för att till fullo genomföra denna politik, tack vare en samordnad strategi, en solid metod och process, och ge unga människor ökade och bättre möjligheter att vara delaktiga som förändringsaktörer i samhället.

D.  Ungdomars vanligaste förväntningar på året när det gäller demokrati är att beslutsfattarna ska lyssna mer på deras krav och agera utifrån dem (72 %) och stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling (71 %).(13)

E.  Ungdomsorganisationerna hör till de viktigaste instrumenten för ungdomars delaktighet i det offentliga livet och för deras tillgång till utvecklingsmöjligheter genom rörlighet och icke-formella och informella lärandemöjligheter. Det medborgerliga utrymmet för många ungdomsorganisationer krymper i flera EU-medlemsstater(14).

F.  Skillnaderna kvarstår mellan och inom medlemsstaterna, med en ofta negativ inverkan på ungdomar med sämre möjligheter från landsbygden eller avlägsna områden och ungdomar från alla typer av minoriteter sett till möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och arbete. Alltför många ungdomar i Europa har otrygga levnadsförhållanden och tvingas ta stora ekonomiska risker för att kunna fortsätta sina studier och skaffa sig de färdigheter och erfarenheter de behöver för att få en bra start på sitt arbetsliv.

G.  Ungdomar hör till dem som drabbats värst av de ekonomiska, psykologiska och sociala bieffekterna av covid-19-pandemin och de ekonomiska och politiska spänningar som följer av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat högre räkningar som en konsekvens av den förödande energikrisen och de dystra utsikterna som orsakas av den ökande miljöförstöringen, som äventyrar deras fysiska och psykiska välbefinnande.

H.  De befintliga verktygen och resurserna för ungdomar och deras deltagande i beslutsfattande görs ofta inte tillgängliga och synliga för alla, varför många ungdomar och ungdomsledda organisationer inte är medvetna om att de finns, eller så rådfrågar eller involverar beslutsfattarna inte ungdomarna i tillräcklig utsträckning i beslutsfattandet.

I.  I detta avseende bör årets framgång bedömas mot bakgrund av inte bara antalet anordnade evenemang eller deras närvaro, utan också de mekanismer och den politik som har satts igång eller utvecklats för att påverka ungas ställning och roll i samhället på ett positivt sätt.

J.  Det extremt hastiga antagandet av beslutet har visat sig vara en stor utmaning för EU‑institutionerna och intressenterna när det gäller att förbereda året på ett adekvat sätt, i syfte att uppnå de uppsatta målen. Detta är desto mer beklagligt med tanke på de trängande behoven av att förbättra ungdomarnas liv i Europa. Under dessa omständigheter fanns det inte tillräckligt med tid för att genomföra ett meningsfullt och verkningsfullt år. Lärdomar bör dras av denna erfarenhet inför kommande Europaår.

K.  Året närmar sig redan sitt slut och förberedelser pågår för att trygga en bestående effekt av det.

Villkor för upprättande och genomförande av Europaår

1.  Europaparlamentet välkomnar Europaåret för ungdomar 2022 som en del av EU:s starka engagemang för unga och framtida generationer. Parlamentet betonar att ungdomarna är de som påverkades mest av hälsoåtgärderna under covid-19-pandemin, vilka inverkade på deras tillgång till ett socialt och kulturellt liv och skadade deras tillgång till utbildning.

2.  Europaparlamentet finner omständigheterna kring årets inledande djupt beklagliga, särskilt den förhastade tidsperioden för antagandet av förordningen, som försenade genomförandet och finansieringen av många projekt. Parlamentet beklagar dessutom att detta påverkade kommunikationen om året i medlemsstaterna och till ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att förlänga året till nästa Europadag den 9 maj 2023, utan att det påverkar inledandet av Europaåret för kompetens.

3.  Europaparlamentet finner det beklagligt att beslut om framtida Europaår fortfarande kan bli föremål för sena tillkännagivanden, och uppmanar kommissionen att göra de relevanta institutionerna och de berörda delarna av civilsamhället fullt delaktiga i god tid före startdatumet för alla framtida Europaår, så att de får största möjliga inflytande. Parlamentet framhåller att det inte får bli en ny norm att Europaåren tillkännages bara några månader innan deras planerade start, eftersom detta riskerar att försvaga hela projektet. Parlamentet uppmanar kommissionen att alla berörda parter framöver får möjlighet att förbereda de respektive Europaåren i god tid.

4.  Europaparlamentet välkomnar den interinstitutionella slutkonferensen om året med titeln ”Hävda framtiden”, som ska hållas den 6 december 2022. Parlamentet välkomnar också att innehållet föreslagits och samorganiseras av ungdomar. Parlamentet konstaterar att de utvalda ämnena fokuserar på ett inkluderande Europa genom utbildning, ett digitalt Europa genom utbildning, europeiskt välbefinnande genom integration av psykisk hälsovård och europeiskt välbefinnande genom tillgänglig psykisk hälsovård. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att inkludera och återspegla dessa ämnen och slutsatser i årets resultat.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett meddelande som följer upp året i syfte att uppnå dess fyra mål, ge stöd till nya initiativ och tillåta dem växa, för att uppnå en fullständig integrering av EU:s ungdomspolitik inom alla politikområden och lansera en utvärdering och rapportera tillbaka till parlamentet om årets konkreta bidrag till genomförandet av EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och EU:s agenda om ungdomsarbete.

6.  Europaparlamentet framhåller att ett påtagligt och konkret resultat bör bestå å ena sidan av genomförandet av en metod för hur man involverar och lyssnar på ungdomar i hela EU och å andra sidan av genomförandet av ny europeisk och nationell politik som direkt härrör från årets resultat.

7.  Europaparlamentet välkomnar det ekonomiska bidraget och de initiativ som tagits av kommissionens olika generaldirektorat. Parlamentet konstaterar dock att vissa av de beskrivna aktiviteterna skulle ha ägt rum ändå eller ha lite att göra med årets mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra vilka projekt som nyligen skapats inom ramen för året och vilka som redan existerade och har märkts om på nytt för året. Parlamentet insisterar på att ha en tydlig bild av den exakta finansieringen av året från kommissionen och medlemsstaterna.

Säkerställande av en meningsfull delaktighet av ungdomar och engagemang i politik- och beslutsfattande

8.  Europaparlamentet framhåller att en tredjedel av deltagarna i konferensen om Europas framtids medborgarpanel var ungdomar mellan 16 och 25 år. Parlamentet stöder de förslag som lades fram av konferensen för Europas framtids plenarmöte den 9 maj 2022, särskilt de som direkt eller indirekt efterlyste främjandet av politik som fokuserar på ungdomar.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett fullfjädrat ”EU-ungdomstest” för att säkerställa ungdomars meningsfulla engagemang, deltagande och åtagande i utarbetandet av all EU-politik, upprätta en systematisk konsekvensbedömning av dess förslag för att säkerställa att de främjar och reflekterar ungdomars behov och att vidta begränsningsåtgärder om de har en negativ inverkan. Parlamentet anser att en sådan process är nödvändig för att ta hänsyn till ungdomars åsikter, förbättra den positiva effekten av EU:s politik på dem och göra dem tydligt synliga för dem, eftersom nästa generation är direkt berörda av den politik som utformas i dag. Parlamentet betonar att EU:s ungdomstest inte bara får bli en byråkratisk checklista, utan det bör engagera människor på ett holistiskt sätt för att uppnå sitt mål. Parlamentet anser att testets resultat bör informera och kopplas till redan befintliga processer som EU:s ungdomsdialog.

10.  Europaparlamentet föreslår en uppföljning av året med regelbunden strukturerad dialog med ungdomar i utskottet för kultur och utbildning, med tanke att föreslå en demokratisk plattform för ett öppet och inkluderande deltagande av ungdomar i beslutsprocessen på EU-nivå.

11.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och distribuera moduler för globalt medborgarskap och EU-medborgarskap i nationella läroplaner och erfarenheter av utbildningsrörlighet för att bidra till ett mer aktivt och deltagande medborgarskap, ett politiskt system som omfattar ungdomar och att bekämpa rasism i all dess former, diskriminering och könsbaserat våld, i syfte att avskaffa fördomar och bygga inkluderande samhällen fria från strukturell rasism som främjar tolerans, mångfald och jämställdhet; Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla de nödvändiga verktygen och möjligheterna för lärare att aktivt engagera sig i att skapa en gemensam EU-ram för utbildning i medborgarskap, till exempel genom Erasmus+ lärandeakademier eller Jean Monnet-lärarutbildning.

12.  Europaparlamentet ser en stor potential i att ha decentraliserade evenemang för att föra EU närmare ungdomar och föreslår att man inrättar en årlig EU-festival för kultur och idéer som främjar lokala debatter och kulturaktiviteter om alla aktuella frågor om ungdomars val kring det symboliska datumet den 9 maj.

Intensifiering av åtgärder för ungdomars välbefinnande

13.  Europaparlamentet understryker kopplingen mellan ungdomars välbefinnande och lärande och arbetsmöjligheter och kompetens, liksom levnadsstandard, som finns tillgängliga för dem i sitt bosättningsland. Parlamentet noterar med oro att ungdomar upplever ökande oro och psykisk ångest orsakad av bland annat effekterna av covid‑19‑pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, de ökade levnadskostnaderna och energifattigdomen och klimatkrisen.

14.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en europeisk plan för skydd av psykisk hälsa inom utbildning, inklusive informellt och icke-formellt lärande, för att ta hand om vår yngre generations välbefinnande i alla dess former. Parlamentet insisterar på vikten av att tillhandahålla regelbundet psykologiskt stöd till studerande, lärare och utbildare som en del av utbildningssystemet. Parlamentet uppmuntrar intensifiering av förbindelserna mellan utbildningsinstitutioner och kultur-, ungdoms- och idrottsorganisationer samt nätverk av psykologiska rådgivare för att tillhandahålla aktiviteter utanför läroplanen för att öka ungdomarnas sociala engagemang.

15.  Europaparlamentet ser med oro på de allvarliga effekterna av inflation, stigande bostadspriser och priser för allmännyttiga tjänster och bristen på boende i vissa bestämmelseländer på ungdomars rörlighet, vilket särskilt hindrar de med färre möjligheter. Parlamentet framhåller vikten av att se till att EU-programmen ger tillräckligt ekonomiskt stöd till ungdomar och ungdomsledda organisationer för att genomföra rörlighetserfarenheter, vare sig det är i inlärnings-, utbildnings- eller solidaritetssyfte. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att noggrant anpassa nivån på det ekonomiska stöd som ges till ungdomar för rörlighetserfarenheter för att säkerställa den socialt inkluderande dimensionen av EU-programmen.

Bekämpa otrygghet bland unga och ge en bra start på arbetslivet

16.  Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till medlemsstaterna att genomföra barngarantin för att säkerställa att alla barn i nöd har tillgång till gratis och faktisk barnomsorg, utbildning av hög kvalitet, inklusive skolbaserade aktiviteter, hälsovård och effektiv tillgång till hälsosam kost och anständigt boende. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att genomföra den förstärkta ungdomsgarantin för att säkerställa att varje ung person får erbjudande om högkvalitativ sysselsättning, fortsatt utbildning, lärlings- och praktikplatser i enlighet med sina behov. Parlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att underlätta utbytet av god praxis och samordningen av nationella handlingsplaner i detta avseende, och uppmuntrar den att fortsätta ansträngningarna tills målen till fullo har uppnåtts.

17.  Europaparlamentet insisterar på ungdomsarbetets viktiga roll för att ta itu med de utmaningar som ungdomar står inför, särskilt när det gäller dess bidrag till personlig utveckling, välbefinnande och självförverkligande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre erkänna värdet av ungdomsarbete och att på ett hållbart sätt återuppbygga och stärka ungdomsarbetets strukturer där det behövs.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå en gemensam rättslig ram för att säkerställa skälig ersättning för praktikplatser och lärlingsutbildningar. Parlamentet insisterar på att anständiga arbetsvillkor och skälig ersättning bör garanteras för alla praktikanter för att undvika exploaterande beteenden.

19.  Europaparlamentet betonar att övergången från skola till arbete i hög grad beror på erkännandet av ungdomars betyg, kvalifikationer eller studieperioder som erhållits utomlands. Parlamentet beklagar att det kvarstår hinder inom detta område och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ett sådant erkännande automatiskt, särskilt genom att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att även validera och erkänna de kompetenser och färdigheter som erhållits genom icke-formellt och informellt lärande och ungdomsarbete vid sidan av formell utbildning i hela unionen och utanför EU. Parlamentet upprepar att detta inte bör undergräva rätten till högkvalitativ högre utbildning.

Investeringar i den unga generationen genom utbildning

20.  Europaparlamentet framhåller att investeringar i möjligheter till utbildning för ungdomar har en direkt inverkan inte bara på ungdomars framtida liv som individer, utan också på den ekonomiska hälsan och sammanhållningen i samhället som helhet. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med de utmaningar ungdomar som diskrimineras eller har färre möjligheter står inför när det gäller att få tillgång till olika nivåer av formella, informella och icke-formella utbildningsramar, bland annat unga kvinnor, unga medlemmar av hbtqi-gemenskaperna, unga invandrare, unga asylsökande och flyktingar och studerande med funktionsnedsättningar. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att avsevärt öka de offentliga utgifterna för utbildning, inklusive digital utbildning, yrkesutbildning och fortbildning, kompetensutveckling och omskolning. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja gemensamma indikatorer för att bedöma effekterna av investeringar, inklusive NextGenerationEU, och reformer för att främja en särskild ungdoms- och utbildningspolitik.

21.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att till fullo genomföra det europeiska området för utbildning senast 2025. Parlamentet välkomnar därför de framsteg som redan hade uppnåtts i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta de lämpliga åtgärder som behövs för att stärka sin digitala infrastruktur, anslutningsmöjligheter och utbildningsplaner och att på lämpligt sätt utbilda lärare och utbildare och att tillhandahålla riktlinjer för att främja digital läskunnighet för att förbättra nya undervisningsmetoder och utrusta ungdomar att effektivt få tillgång till information, avslöja desinformation och ta itu med våld på nätet såsom uppvigling till hat, rasism, sexuella övergrepp på barn, könsbaserat våld, nätmobbning och s.k. ”ghosting”. Parlamentet påminner om den befintliga klyftan mellan könen inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik (STEAM) och behovet av korrigerande åtgärder för att minska denna klyfta. Parlamentet ser fram emot kommissionens halvtidsöversyn av handlingsplanen för digital utbildning (2012–2027).

o
o   o

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 202, 7.6.2016, s. 47. (2) EUT L 462, 28.12.2021, s. 1. (3) EUT C 456, 18.12.2018, s. 1. (4) EUT C 494, 8.12.2021, s. 2. (5) EUT C 418, 7.12.2017, s. 2. (6) EUT C 189, 5.6.2019, s. 28. (7) EUT C 414, 10.12.2019, s. 2. (8) EUT C 415, 1.12.2020, s. 1. (9) EUT C 395, 29.9.2021, s. 101. (10) EUT C 445, 29.10.2021, s. 75. (11) EUT C 465, 17.11.2021, s. 82. (12) Antagna texter, P9_TA(2022)0359. (13) 2022 års Eurobarometer om ungdomar och demokrati under Europaåret för ungdomar, offentliggjord den 6 maj 2022. Resolution on Combating shrinking space with expanding opportunities for youth organisations, national youth councils and international non-governmental youth organisations Voicify: Part of Europe (14) Shrinking space for civil society: its impact on young people and their organisations