Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 17 för hållbar utveckling om att revitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling,

–  med beaktande av den slutförklaring som antogs av Unescos världskonferens om kulturpolitik och hållbar utveckling – Mondiacult 2022, som ägde rum i Mexico City den 28–30 september 2022,

–  med beaktande av den förklaring som antogs till följd av det informella sammanträdet den 3 maj 2019 i Paris mellan ministrarna i EU:s medlemsstater med ansvar för kultur och EU-frågor,

–  med beaktande av Europarådets resolution av den 8 december 2010 om inrättande av ett utvidgat delavtal om kulturvägar,

–  med beaktande av rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna av den 4 maj 2017, How culture and the arts can promote intercultural dialogue in the context of the migratory and refugee crisis,

–  med beaktande av rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna av den 17 december 2019, Sustainable cultural tourism,

–  med beaktande av rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna av den 4 juni 2021, Towards gender equality in the cultural and creative sectors,

–  med beaktande av rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna av den 5 september 2022, Strengthening cultural heritage resilience for climate change,

–  med beaktande av rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna av den 22 september 2022, Stormy Times. Nature and Humans: Cultural Courage for Change,

–  med beaktande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av den Romförklaring som G20-ländernas kulturministrar utfärdade den 30 juli 2021,

—  med beaktande av artikel 8.2 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

—  med beaktande av Europarådets konvention om brott med anknytning till kulturegendom (Nicosiakonventionen),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 En ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 juni 2016 Mot en EU‑strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029),

—  med beaktande av den globala strategin Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa – en global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik lade fram den 28 juni 2016,

—  med beaktande av de gemensamma riktlinjerna från Europeiska utrikestjänsten och EU:s nationella kulturinstitut, som offentliggjordes i januari 2021,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2018 om genomförandet, resultaten och den allmänna bedömningen av Europaåret för kulturarv 2018 (COM(2019)0548),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2021 Det nya europeiska Bauhaus: Vackert, hållbart, tillsammans (COM(2021)0573),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 29 juni 2022 om arbetsplanen för kultur 2019–2022 (COM(2022)0317),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 november 2018 om arbetsplanen för kultur 2019–2022,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 juni 2019 om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser och en ram för insatser,

—  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2018 om den integrerade strategin för konflikter och kriser,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 juni 2021 om EU:s strategi för kulturarv vid konflikter och kriser,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 maj 2021 om de kulturella och kreativa näringarnas återhämtning, resiliens och hållbarhet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 juni 2018 om behovet att framhäva kulturarvet i EU:s politik,

–  med beaktande av Romförklaringen av den 25 mars 2017, som godkändes av ledarna för 27 medlemsstater och av Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om den nya europeiska agendan för kultur(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2017 om en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om uppnående av långvariga politiska effekter för Europaåret för kulturarv(3),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning(4) och av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om kulturens, utbildningens, mediernas och idrottens roll i kampen mot rasism(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2022 om det nya europeiska Bauhaus(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2020 om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027)(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren(12),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022)(13),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/2229 av den 23 december 2020 om ändring av beslut nr 445/2014/EU om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033(14),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/864 av den 17 maj 2017 om ett Europaår för kulturarv (2018)(15),

–  med beaktande av Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 27 om rätten att delta i kulturlivet,

–  med beaktande av 2022 års rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, The Culture Fix: Creative people, places and industries,

—  med beaktande av den förberedande åtgärden för kultur i EU:s yttre förbindelser och dess rekommendationer,

—  med beaktande av EU:s handlingsplan mot olaglig handel med kulturföremål,

—   med beaktande av Europarådets Santiago de Compostela-deklaration av den 23 oktober 1987 i samband med att vandringslederna till Santiago de Compostela utsågs till den första europeiska kulturvägen,

—   med beaktande av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 6 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0279/2022), och av följande skäl:

A.  Kommissionens meddelande från 2018 En ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267) och det gemensamma meddelandet från 2016 Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029) har spelat en avgörande roll för utformningen av EU:s och medlemsstaternas kulturpolitik, både dess nationella och internationella dimension.

B.  Rådets arbetsplan för kultur 2023–2026 kommer att fungera som den huvudsakliga färdplanen för samordningen av EU:s kulturpolitik under de kommande åren, och kommer att utgöra en möjlighet att utlösa ett paradigmskifte som gör det möjligt för de kulturella och kreativa sektorerna att anpassa sig till ett nytt normalläge efter pandemin och utveckla motståndskraft mot eventuella framtida utmaningar.

C.  Kultur är en allmän nyttighet, och de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna bör stödjas med ambitiösa politiska ramar, tillräcklig offentlig och privat finansiering och en gynnsam miljö för arbetstagare inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna samt för publikens tillgång till kultur. Den nya europeiska agendan för kultur bör syfta till att bevara, utvidga och sprida en levande och varierad europeisk kulturscen där alla kan delta och ingen hamnar utanför.

D.  Kulturellt skapande är ett viktigt sätt att förmedla åsikter, däribland kritiska åsikter om makthavare, och därför är det mycket viktigt att garantera yttrandefriheten inom kulturen, inklusive yttrandefrihet i medierna.

E.  Europa är en kulturell gemenskap som baseras på gemensamma värden och en gemensam historia samt på fortsatt integration. Kulturen och kulturarvet, däribland de europeiska kulturvägarna, har stor potential att främja EU:s värden, stärka dess olika identiteter och bidra till att uppnå dess mål på global nivå samt till att lösa globala utmaningar.

F.  Genom Europaåret för kulturarv 2018 stöddes och främjades kultur och kulturarv som ”en gemensam europeisk källa till hågkomst, förståelse, identitet, dialog, samarbete och kreativitet”. De allmänna målen med Europaåret var att ”främja och stödja unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser, i samarbete med kulturarvssektorn och det bredare civila samhället, för att skydda, bevara, återanvända, stärka, värdesätta och främja Europas kulturarv”(16). Att bevara, skydda och främja kulturarvet i alla dess former kan fungera som en katalysator för att stärka interkulturella förbindelser, fred, demokrati, långsiktig hållbar ekonomisk återhämtning, hållbar turism och regional utveckling samt försoning och kulturell samexistens, vilket ökar lokalsamhällenas engagemang, både på europeisk och internationell nivå.

G.  Kulturen skapar sociala och ekonomiska fördelar, både inom och utanför unionen, och har en viktig funktion i ekonomin och sysselsättningen. De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna står för minst 4,4 % av EU:s BNP och sysselsätter omkring 7,6 miljoner människor, och har därmed potential att vara en drivkraft för lokal och regional utveckling. De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna har en hög grad av fragmentering. Över 90 % av företagen i de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna är små och medelstora företag, och 33 % är egenföretagare(17) och har atypiska arbetsformer. De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna får bara tillbaka en minimal andel av det ekonomiska värde de skapar, vilket inverkar negativt på deras arbetstagare.

H.  Covid-19-pandemins inverkan på de europeiska kulturella och kreativa sektorerna och näringarna har varit dramatisk men ojämn mellan sektorerna, och har förvärrat de utmaningar som sektorerna står inför och konstnärernas och kulturarbetarnas ofta atypiska arbetsvillkor. Platsbaserad verksamhet har drabbats hårt av nedstängningar, reserestriktioner och andra nödvändiga folkhälsorelaterade åtgärder, medan sektorer med starkare digital kapacitet hade bättre förutsättningar att hantera krisen. Vissa kulturella vanor som försvann under pandemin har inte systematiskt återvänt inom vissa sektorer.

I.  Investeringarna i faciliteten för återhämtning och resiliens återspeglar inte den enorma ekonomiska och sociala betydelsen av de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, vilket gör att dessa sektorer är betydligt underrepresenterade i EU:s övergripande insatser för att stödja den europeiska ekonomins återhämtning och resiliens efter pandemin. Europaparlamentet efterlyste ett investeringsmål på 2 % från faciliteten till de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, och upprepade vikten av lämpliga investeringar i EU:s agenda för kultur(18). Endast 16 medlemsstater har inkluderat kultur i sina nationella planer för återhämtning och resiliens, och även om målet på 2 % har uppnåtts i genomsnitt på EU-nivå har majoriteten av medlemsstaterna legat långt under denna siffra.

J.  I sina resolutioner av den 7 juni 2007 och den 20 oktober 2021 efterlyste parlamentet en förbättring av arbetsvillkoren inom de europeiska kulturella och kreativa sektorerna och näringarna och inrättandet av en europeisk yrkesstatus för konstnärer som en gemensam ram för arbetsvillkor och miniminormer för alla EU-länder.

K.  Kulturellt deltagande kan vara avsett både som passiv medverkan och som aktivt skapande, oavsett på vilken nivå – amatör eller yrkesutövare – verksamheten bedrivs. Både aktivt och passivt kulturellt deltagande har många ekonomiska, sociala och hälsomässiga fördelar.

L.  I kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 En ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267) betonades kulturens och konstens betydelse för integrationen av flyktingar och andra migranter.

M.  Det har länge erkänts av Världshälsoorganisationen (WHO)(19) att konst och kulturella aktiviteter är gynnsamma för hälsan, inklusive den psykiska hälsan, och för individernas och samhällets välmående, särskilt tack vare deras mångfacetterade karaktär och inslag, däribland social interaktion, sensorisk aktivering, känslomässiga uttryck, kognitiv stimulans och fysisk aktivitet, samt deras förmåga att stimulera flera olika psykologiska, beteendemässiga och sociala processer. Konst och kultur har visat sig ovärderlig för samhällenas motståndskraft i kristider.

N.  Konst och konstnärliga ämnen är viktiga delar och möjliggörare av såväl den formella, informella och icke-formella utbildningen som den personliga utvecklingen. Lärande genom och om konst och konstnärliga ämnesområden bidrar till att utveckla färdigheter och kompetens, såsom kreativt tänkande och andra överförbara färdigheter. Dessa bitar utvecklas inte tillräckligt i de nationella läroplanerna. Genom att stärka naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konstnärliga ämnen och matematik (Steam-ämnena) kan medlemsstaterna främja en kultur av innovation och kreativitet redan från ung ålder i ett perspektiv av livslångt lärande.

O.  Konstnärlig forskning bör omfattas av en sakkunnigdialog med andra forskningsdiscipliner och finansieras som en sådan, både på grund av dess egenvärde och dess avgörande bidrag till att skapa innovation.

P.  EU:s program Kreativa Europa för de kulturella och kreativa sektorerna spelar en nyckelroll när det gäller att främja konst, kultur och audiovisuellt innehåll och stödja medier av hög kvalitet, särskilt genom att stödja gräsrotsprojekt, småföretag och enskilda konstnärer. Det bidrar till unionens strategi för internationella kulturförbindelser med målet att säkerställa dess långsiktiga effekter genom en mellanmänsklig strategi som omfattar kulturella nätverk, det civila samhället och lokala organisationer. De flesta av målen i rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 har uppnåtts genom åtgärder som tagits fram av detta program.

Q.  Kulturella förbindelser definieras vanligen(20) som ömsesidiga, icke-tvingande transnationella interaktioner mellan två eller flera kulturer och omfattar en rad verksamheter som bedrivs av både statliga och icke-statliga aktörer inom ramen för det kulturella och civila samhället. De övergripande resultaten av kulturella förbindelser är ökad sammankoppling, bättre ömsesidig förståelse, fler och djupare förbindelser, ömsesidigt fördelaktiga transaktioner och en ökad hållbar dialog mellan stater, folkslag, icke-statliga aktörer och kulturer, vilket därmed skapar mer motståndskraftiga samhällen.

R.  Kulturdiplomati innebär att stater samarbetar med andra stater eller med deras folk genom kultur, från ett perspektiv som domineras av statligt och ensidigt förespråkande framför perspektivet av ömsesidiga fördelar och dialog. Kulturdiplomatin påverkas av utrikespolitikens inneboende politik, står under relevanta statliga institutioners ansvar och kan användas för att stödja politiska mål(21).

S.  EU:s insatser inom internationella kulturella förbindelser och kulturdiplomati, som är värdefulla delar av dess diplomatiska verktygslåda, bör sträva efter att främja värden såsom solidaritet och broderskap, med deltagande av aktörer på alla nivåer inom offentliga institutioner och det civila samhället. En tilldelning av särskilda ekonomiska resurser för internationella kulturella förbindelser till dessa aktörer skulle avsevärt öka deras förmåga att frigöra deras potential.

T.  Tredjeländers diasporor i EU och europeiska diasporor i tredjeländer kan vara viktiga aktörer när det gäller att stärka de kulturella förbindelserna mellan EU och andra länder.

U.  EU inrättade 1993 ett särskilt system kallat ”kulturellt undantag” för att skydda kulturella varor och tjänster från frihandelsregler, eftersom kultur inte bör ses som en handelsvara och inte bör vara föremål för marknadens behov.

V.  FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och FN:s mål för hållbar utveckling räcker inte till när det gäller att uttryckligen ta upp kulturfrågor, trots att kultur är en global kollektiv nyttighet som både utgör en övergripande dimension av hållbar utveckling och ett mål i sig, vilket tydliggörs genom globala kampanjer såsom #Culture2030Goal.

W.  Den digitala tekniken påverkar alla aspekter av kulturlivet, liksom konstnärers, kulturarbetares, organisationers och institutioners arbete, och kan hjälpa dem att främja samspelet med olika målgrupper och öka tillgången till deras arbete. EU har olika finansieringsprogram och initiativ som stöder sektorns digitala omställning, särskilt Horisont Europa, Erasmus+, Kreativa Europa och det nya europeiska Bauhaus (NEB). Digitaliseringen har en enorm potential och har förändrat det sätt på vilket man inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna skapar, producerar och delar innehåll, vilket skapar fler möjligheter att växa och öka det kulturella deltagandet. Digitaliseringen medför också utmaningar när det gäller mångfald, skälig ersättning och tillgång till kultur, och förvärrar ojämlikheten, bland annat till följd av bristen på tillräckliga digitala färdigheter.

1.  Europaparlamentet erkänner det totalt sett tillfredsställande genomförandet av den nya europeiska agendan för kultur och det gemensamma meddelandet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Parlamentet noterar dock att bedömningen av genomförandet av den nya europeiska agendan för kultur har tydliggjort brister, främst när det gäller prioriteringar. Parlamentet betonar att trots att de två dokumenten har stått emot utmaningarna till följd av oförutsedda kriser såsom covid-19-pandemin måste deras strategiska ram uppdateras för att fastställa de övergripande målen för EU:s kulturpolitik samt de praktiska verktyg som ska användas för att genomföra dem, bland annat genom att klargöra hur rådets arbetsplan för kultur och EU:s strategi för internationella kulturella förbindelser bidrar till att omsätta den uppdaterade nya europeiska agendan för kultur i praktiken.

2.  Europaparlamentet erkänner att rådets arbetsplan för kultur 2023–2026 är ett viktigt verktyg för att styra medlemsstaternas strategier när det gäller att ta itu med de frågor som är relevanta för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i Europa. I detta avseende bör rådets arbetsplan för kultur 2023–2026 inriktas på följande när det gäller prioriteringar:

3.  Europaparlamentet betonar att rådets arbetsplan 2023–2026 bör öka det kulturpolitiska samarbetet och inbegripa utvärderingsramar som en metod för övervakning av genomförandet. Parlamentet påpekar att de arbetsmetoder som anges i rådets arbetsplan bör ses över i syfte att göra dem förfarandemässigt smidigare och effektivare, och att man bör överväga att inrätta riktade arbetsgrupper.

4.  Europaparlamentet påminner om att rådets arbetsplan för kultur 2023–2026 utgör en möjlighet att röra sig i riktning mot en mer övergripande kulturpolitik på EU-nivå. Parlamentet betonar att denna ambition kräver en finansiering som står i proportion till detta. Parlamentet påminner om att de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna endast får tillbaka en minimal andel av det ekonomiska värde de skapar, och att de behöver nya, alternativa och stabila finansieringskällor.

5.  Europaparlamentet välkomnar förstärkningen av programmet Kreativa Europa 2021−2027, särskilt fördubblingen av budgeten jämfört med dess föregångare, och den starkare betoningen på kulturell mångfald, inkludering, rörlighet, transnationellt skapande och politiskt samarbete samt digitaliseringen och miljöanpassningen av samt motståndskraften hos de europeiska kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. Parlamentet är dock djupt oroat över att programmet Kreativa Europa fortfarande är kraftigt underfinansierat när det gäller att uppnå sina mål och att eventuella årliga budgetnedskärningar i programmet allvarligt kommer att skada återhämtningen av de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. Parlamentet insisterar därför på att man måste säkerställa en tillräcklig finansiering av Kreativa Europa genom en kommande översyn av den fleråriga budgetramen.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja den potential som EU:s finansiering, program och politik erbjuder på kulturområdet och deras synergier med lämpliga program, särskilt Horisont Europa, Erasmus+, det nya europeiska Bauhaus med flera. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsatt utnyttja dessa synergier i syfte att maximera deras positiva effekter, både när det gäller innehåll och tillgång till finansiering i såväl deras interna som externa dimension. Parlamentet insisterar på att kultur och kulturarv bör integreras horisontellt i all EU-politik, särskilt politiken för den gröna och den digital omställningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utvecklingen av kultur och teknisk forskning och att skydda naturarvet och det historiska och konstnärliga arvet, även till förmån för framtida generationer.

7.  Europaparlamentet är medvetet om att den öppna samordningsmetoden för kultur saknar konkreta och institutionaliserade uppföljningsmekanismer. Parlamentet rekommenderar därför att särskilda tidsramar och indikatorer införs som kan möjliggöra uppföljningsåtgärder eller utvärdering av medlemsstaternas resultat. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete med tredjeländer i arbetsgrupper inom ramen för den öppna samordningsmetoden eftersom detta har visat sig vara fördelaktigt.

8.  Europaparlamentet beklagar att rapporter som utarbetas på nivån för den öppna samordningsmetoden har en begränsad direkt inverkan på beslutsfattandet på nationell, regional och lokal nivå på grund av bristen på lämplig spridning och sammankoppling mellan deltagande länder och nationella ministerier. Parlamentet rekommenderar därför att rapporter utarbetas med tydliga och konkreta politiska rekommendationer med en mer evidensbaserad strategi som stöd. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att med digitala medel se till att information om resultaten av den öppna samordningsmetoden får omfattande spridning på nationell nivå och EU-nivå på så många språk som möjligt.

9.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den strukturerade dialogen Voices of Culture, som tillhandahåller en plattform som gör det möjligt för det civila samhällets organisationer i kultursektorn att samarbeta med kommissionen och genom den öppna samordningsmetoden. Parlamentet noterar att den strukturerade dialogen med det civila samhället har främjat sektorsövergripande samarbeten, nätverkande och utbyten. Parlamentet betonar dock det otillräckliga samspelet mellan den öppna samordningsmetoden och de strukturerade dialogplattformarna, och uppmuntrar därför till mer frekventa och systematiska utbyten mellan medlemmarna av den strukturerade dialogen och den öppna samordningsmetoden samt till ett utökat deltagande för att inkludera alla delsektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet följa upp de rekommendationer som läggs fram i slutrapporter, på konferenser, i workshoppar och alla andra evenemang som anordnas inom ramen för den öppna samordningsmetoden och den strukturerade dialogen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa upp dessa rekommendationer med konkreta politiska ändringar och handlingsplaner.

10.  Europaparlamentet välkomnar pilotprojektet ”Inrättande av ett europeiskt kulturarvsnav som stöd för en holistisk och kostnadseffektiv uppföljning av Europaåret för kulturarv”, i linje med sin resolution om uppnående av långvariga politiska effekter för Europaåret för kulturarv(22). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja inrättandet av fler partnerskap med privata, offentliga och ideella sektorer för att bevara kulturarvet, i full överensstämmelse med additionalitetsprincipen, och att se över och uppdatera den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv för att säkerställa skyddet av kulturarvet i Europa efter pandemin. Parlamentet betonar att det är viktigt att fortsätta bygga vidare på dessa långvariga effekter med lämpliga resurser. Parlamentet upprepar betydelsen av det europeiska kulturarvsmärket som ett projekt för att öka medvetenheten om EU:s kulturella och historiska rötter på ett innovativt sätt.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo tillämpa den princip som fastslås i artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och erkänna att rätten till ett liv med kultur, konst och vetenskap och relaterade kulturella rättigheter är en universell mänsklig rättighet genom att göra det möjligt för alla människor att delta i det lokala kulturlivet, ta del av konst och åtnjuta de fördelar som följer av detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja alla hinder för utövandet av dessa rättigheter, inbegripet men inte begränsat till hinder kopplade till socioekonomiska särdrag, inkomst och fysisk tillgänglighet, och att säkerställa de nödvändiga förutsättningarna för att alla fritt ska kunna delta i kulturell verksamhet.

12.  Europaparlamentet insisterar på att konstnärlig yttrandefrihet är en viktig del av kreativitet och kulturell produktion, eftersom den säkerställer att konstnärliga verk återspeglar mångfalden och rikedomen i våra samhällen, och att den därför fortsatt måste tryggas för alla upphovspersoner. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera den konstnärliga yttrandefriheten som en självständig indikator på respekten för rättsstatsprincipen i sina årsrapporter. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att undersöka konkreta vägar för att upprätthålla den konstnärliga yttrandefriheten för konstnärer som är utsatta för risk, särskilt som en följd av krig och geopolitisk instabilitet.

13.  Europaparlamentet bekräftar sitt starka jämställdhetsengagemang och har jämställdhetsintegrering som en av sina strategier för att uppnå jämställdhet. Parlamentet upprepar den roll som kultur kan spela för att främja jämställdhet samt kvinnors och könsminoriteters ekonomiska och kulturella egenmakt. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå längre än sitt förslag att införa urvalskriterier som belönar projekt som garanterar jämställdhet i deras organisation, så att man inför övervaknings- och utvärderingsmekanismer för att erhålla tillräckliga uppgifter om jämställdhet och jämställdhetsintegrering hos mottagarna av de olika EU-programmen och i de möjliga förbättringsåtgärderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgången till de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, inbegripet till entreprenörskap, för kvinnor och könsminoriteter.

14.  Europaparlamentet betonar att datainsamling bör betraktas som en viktig övergripande prioritering i rådets arbetsplan för kultur 2023–2026. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att arbeta mer med att samla in uppdaterade och jämförbara uppgifter om kultur, bland annat genom att kartlägga och riktmärka god praxis och strukturellt involvera experter, berörda parter och offentliga myndigheter samt publiken, inte bara från kultursektorn utan även från alla ekonomiska sektorer.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av en strängare övervakning och utvärdering av genomförandet av alla åtgärder inom ramen för den nya europeiska agendan för kultur och 2016 års gemensamma meddelande Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, både på strategisk nivå och projektnivå, på grundval av både kvantitativa och kvalitativa mål, och för en systematisk rapportering av hög standard. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram fler indikatorer och ett bredare perspektiv när det gäller utvärderingen av projektresultat, med beaktande även av kvalitativa resultat såsom samhällsbyggande och lärdomar från avbrutna projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa EU‑finansierade kulturprojekts och kulturinitiativs hållbarhet över tid.

Den sociala dimensionen

16.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja och investera i ett både aktivt och passivt deltagande av människor i kulturella och konstnärliga verksamheter, inte bara genom kommunikations- och informationskampanjer, utan också och huvudsakligen genom enhetliga, övergripande politiska åtgärder och incitament för att identifiera och undanröja administrativa, finansiella och språkliga hinder för deltagande, särskilt hinder kopplade till socioekonomiska särdrag, inkomst och fysisk tillgänglighet och för marginaliserade, missgynnade och utsatta grupper, med särskild inriktning på förortsområden, landsbygdsområden och isolerade områden samt områden som riskerar avfolkning.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja befintliga kulturella och konstnärliga verksamheter och erbjuda ytterligare möjligheter till aktivt deltagande, att öka förmågan att nå nya målgrupper, att integrera målen för kulturellt deltagande i beslutsfattandet bortom kulturpolitiken, och att anta en strategi för kulturella rättigheter som går från en snäv inriktning på tillgång till ett meningsfullt deltagande, utan att någon lämnas utanför.

18.  Europaparlamentet beklagar i detta avseende att de senaste tillgängliga uppgifter som samlats in av Eurostat om kulturellt deltagande är från 2015. Mot bakgrund av den drastiska förändring som de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna har genomgått sedan dess, särskilt på grund av covid-19-pandemin och den innovativa tekniska utvecklingen, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att upprätta en Eurostat-undersökning om kulturellt deltagande och kulturtrender i EU, med insamling och analys av statistiska uppgifter på olika territoriella nivåer (nationell, regional osv.), med särskild tonvikt på deltagande i förorts-, landsbygds- och randområden samt inom marginaliserade socioekonomiska grupper och missgynnade grupper.

19.  Europaparlamentet erkänner kommissionens arbete för att ta tillvara den inneboende styrkan hos kultur och kulturell mångfald för social sammanhållning, välfärd och deltagande samt för förstärkning av övergripande medborgarskap, kunskap om EU:s rättigheter och värden och demokratin. Parlamentet framhåller kulturens roll i kristider och efterlyser en utvärdering av vilka kulturstrategier och vilken kulturpolitik som har visat sig vara effektiva när det gäller att påverka den sociala delaktigheten, sysselsättningsmöjligheterna och den ekonomiska utvecklingen på ett positivt sätt. Parlamentet rekommenderar fortsatt arbete i detta syfte och att man bygger vidare på resultaten och lärdomarna från alla relevanta projekt och workshoppar, såsom workshoppen för EU-medlemsstaternas experter om kultur för social sammanhållning, som hölls i november 2020, och från Porto Santo-stadgan om kulturell demokrati.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att de mest marginaliserade och underrepresenterade grupperna inkluderas i kulturella aktiviteter och initiativ, inte bara som passiva mottagare utan även som aktiva skapare av dessa aktiviteter, för att främja en känsla av tillhörighet gemensam framtid bland alla människor. Parlamentet välkomnar i detta avseende inledandet av en oberoende studie med titeln ”Vikten av medborgarnas deltagande i kultur för samhällsengagemang och demokrati – politiska lärdomar från internationell forskning”, och ser fram emot dess offentliggörande i november 2022. Parlamentet uppmanar kommissionen att dela med sig av resultaten av studien och vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

21.  Europaparlamentet understryker vikten av kulturprogram för att integrera flyktingar och migranter i de europeiska samhällena, och uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att främja de åtgärder som anges i den nya europeiska agendan för kultur rörande integration av flyktingar och andra migranter.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erkänna konstens och kulturens roll i främjandet av en hälsosam livsstil, psykisk hälsa och individers och samhällets välmående. Parlamentet betonar vikten av kulturella och konstnärliga initiativ som syftar till att förbättra hälsan och livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet beklagar den skada som orsakats av avbrottet i sådan verksamhet under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att inkludera konst och kultur som en del av ett fullständigt psykosocialt stöd för de mest utsatta och missgynnade grupperna och samhällena.

23.  Europaparlamentet understryker kulturens grundläggande betydelse för utvecklingen av identiteter och individuella uttryck, särskilt för dem som ofta utsätts för diskriminering, till exempel kvinnor, etniska och andra minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi+-personer, samt för att utveckla en förståelse för samhället och interkulturell kompetens, bidra till att bekämpa hat och rasism och bygga upp fredliga samhällen.

24.  Europaparlamentet betonar kulturens betydelse för livslångt lärande för människor i alla åldrar. Parlamentet uttrycker oro över den allmänna inskränkningen av skolornas läroplaner, som tenderar att förpassa konst och konstnärliga ämnesområden till en mer marginell position jämfört med andra ämnen. Parlamentet påminner om vikten av omfattande och välstrukturerade läroplaner, som omfattar alla konstformer och konstnärliga inriktningar, i syfte att stärka individens ansvar och förmåga att delta i kulturella aktiviteter, och insisterar på behovet av att främja relevanta färdigheter. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen medlemsstaterna att anslå lämpliga ekonomiska och mänskliga resurser och ge incitament till konst och konstnärliga ämnen till aktiviteter både inom ramen för och utanför läroplanen i alla utbildningsstadier, samt genom att utbilda lärare om kulturens betydelse och styrka för samhället och det allmänna välbefinnandet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ta steget vidare från en Stem-strategi (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och i stället fullt ut anta en Steam-strategi (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konstnärliga ämnen och matematik).

25.  Parallellt med arbetet med den fortsatta professionaliseringen av de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, vill Europaparlamentet se att det utarbetas strategier till stöd för de många amatörkonstnärerna i Europa.

26.  Europaparlamentet påminner om att gränsöverskridande rörlighet fortsatt är ett viktigt inslag i konstnärers och kulturarbetares yrkesutövning, även för konstnärer och kulturarbetare som är tredjelandsmedborgare. Parlamentet betonar därför vikten av ömsesidigt erkännande och gränsöverskridande portabilitet vad gäller konstnärlig kompetens och kreativa färdigheter och kvalifikationer som underlättar detta. Parlamentet påminner om att finansieringsinstrument som stöder och ökar möjligheterna till internationell rörlighet också bör främja balansen mellan arbete och privatliv för konstnärer och kulturarbetare och i så hög grad som möjligt stimulera en miljömässigt och socialt hållbar rörlighet.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av rörlighet för studenter och unga yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna för att möjliggöra en bredare och mer mångsidig utbildning, ge konkretare och attraktivare karriärmöjligheter och erbjuda ett brett och mångsidigt utbud av kulturella verksamheter. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa bättre möjligheter till rörlighet i detta syfte, bland annat genom Erasmus+-programmet och andra europeiska och nationella initiativ.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av det framgångsrika initiativet med ett gratis Interrailkort för ungdomar, ”DiscoverEU”, att undersöka möjligheten att inrätta en åtgärd inom ramen för Erasmus+-programmet för att europeiska ungdomar ska få ett värdebevis för att kunna resa till och upptäcka vandringslederna till Santiago de Compostela och övriga europeiska kulturvägar.

29.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om de åtaganden som gjorts genom EU:s ratificering av Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, särskilt när det gäller utbyten över gränserna och underlättande av resor till medlemsstaterna i enlighet med förmånlig behandling av konstnärer och andra kulturarbetare och kulturella yrkesutövare samt kulturella varor och tjänster från utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå sätt att främja rörligheten för kulturarbetare från tredjeländer, särskilt de som kommer från det globala syd, genom en lämplig institutionell och rättslig ram, inklusive viseringslättnader.

30.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av rörlighetsprogrammet Culture Moves Europe för yrkesverksamma inom kulturella och kreativa sektorer och näringar inom ramen för Kreativa Europa. Parlamentet understryker att den fulla potentialen av detta system kommer att kunna utnyttjas om det stöds av en adekvat budget i framtiden och om det kan nå en bredare publik. Parlamentet beklagar dock att det fortfarande finns administrativa, finansiella och språkliga hinder för rörligheten, och uppmanar till att man i detta system avskaffar bestående strukturella hinder för konstnärlig och kulturell rörlighet. Parlamentet vill att man främjar gränsöverskridande strategier för kultur och söker efter europeiska partner för att skapa större europeiska och internationella kulturella samproduktioner och gästprogram, i syfte att främja konstnärernas och upphovspersonernas rörlighet genom att stärka samarbetet mellan alla berörda aktörer och utbyta bästa praxis, inklusive med tredjeländer.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sina insatser för att tillhandahålla information av god kvalitet om rörlighet och utbytesprogram för konstnärer och andra kulturarbetare och kulturella yrkesutövare, samt materiellt stöd för att ta itu med alla typer av hinder för rörlighet inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, inbegripet administrativa, finansiella och språkliga hinder, samt hinder kopplade till funktionsnedsättningar.

Den ekonomiska dimensionen

32.  Europaparlamentet anser att arbetstagare inom kulturella och kreativa sektorer och näringar, som drabbats allvarligt av covid-19-pandemin, måste kunna dra nytta av en verklig och riktad europeisk återhämtning, särskilt med tanke på att denna sektor främst består av enskilda personer, små- och mikroorganisationer och -företag, som arbetar på basis av atypiska, deltids- eller projektbaserade anställningssystem och som är beroende av oregelbundna inkomster och saknar långsiktig ekonomisk förutsägbarhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta 2 % av sin budget till kulturen, något som det har efterlyst flera gånger.

33.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd till medlemsstaterna för att säkerställa en skälig ersättning till och förbättra de socioekonomiska villkoren för konstnärer och upphovspersoner genom allmänna och sektorsspecifika dialoger. Parlamentet understryker att stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens – förutom för åtgärder till stöd för den ekonomiska återhämtningen inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna – i synnerhet bör användas för att förbättra arbetsvillkoren, utbildningen, kompetenshöjningen och omskolningen för yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i syfte att hålla jämna steg med de pågående strukturella förändringarna inom dessa sektorer.

34.  Europaparlamentet påminner dock om att de stora skillnaderna i offentliga investeringar gör att återhämtningstakten för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna blir ojämn, vilket leder till större skillnader inom EU:s kulturella ekosystem, som är i behov av en stabil och tillförlitlig struktur och finansiering, och till slut utgör ett hot mot Europas kulturella mångfald. Parlamentet understryker att återhämtningen av de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna måste ta hänsyn till de pågående insatserna för ökad hållbarhet och digitalisering samt förbättra arbets- och lönevillkoren för sektorns arbetstagare i syfte att övervinna de strukturella problem som fanns redan före covid-19-pandemin.

35.  Europaparlamentet påminner kommissionen om parlamentets upprepade krav på att en europeisk yrkesstatus för konstnärer ska föreslås, som skulle fastställa en gemensam ram för adekvata, rättvisa och transparenta arbetsvillkor och miniminormer som är gemensam för alla EU-länder, inklusive skälig ersättning, med full respekt för medlemsstaternas och EU:s ansvar när det gäller arbetsmarknad och kulturpolitik, i syfte att förbättra de socioekonomiska villkoren för alla yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i samtliga medlemsstater och värna om de underliggande förhållanden som faktiskt garanterar verklig kreativitet och yttrandefrihet. Parlamentet ser fram emot den relevanta rapporten från arbetsgruppen för den öppna samordningsmetoden, som förväntas offentliggöras i mitten av 2023. Parlamentet begär att synpunkterna från relevanta organisationer i det civila samhället, inbegripet arbetsmarknadens parter i frågor som rör socialt skydd, vederbörligen beaktas i syfte att säkerställa en lämplig uppföljning i denna fråga.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar dessutom alla medlemsstater att genomföra direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt på den digitala inre marknaden(23), och uppmanar de medlemsstater som ännu inte har införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning att göra det för att garantera en skälig, lämplig och proportionell ersättning till upphovspersoner och utövande konstnärer. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja insatserna för införlivande och genomförande.

37.  Europaparlamentet beklagar att förfarandena för att ansöka om EU-finansiering, inklusive förfarandena för programmet Kreativa Europa, fortfarande ofta är alltför betungande och skapar onödiga hinder för alla potentiella stödmottagare, särskilt små- och mikroorganisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, vars administrativa kapacitet är begränsad, och att detta gäller organisationer både i Europa och i tredjeländer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att arbeta för en ökad medvetenhet om de olika finansieringsmöjligheterna och ytterligare förenkla dessa förfaranden för att göra det möjligt för en bredare och mer varierad grupp organisationer, inbegripet små och medelstora organisationer i de mest missgynnade områdena, att få tillgång till EU-finansiering.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa principen om flerspråkighet och kulturell mångfald när dessa förfaranden förenklas, och möjliggöra ansökningar på fler språk, inte minst de europeiska språken, för att ge organisationer och enskilda som inte har kapacitet eller resurser att översätta till engelska en rättvis chans.

39.  Europaparlamentet välkomnar den senaste tidens införande av ”kaskadfinansiering” som ett sätt att bättre nå alla stödmottagare, särskilt enskilda personer och små och medelstora organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla dessa system inom alla program som är relevanta för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna. När kommissionen inrättar dessa system med deltagande av förmedlande organisationer, råder parlamentet den att överväga frågor om potentiella intressekonflikter mellan förmedlaren och slutmottagarna, omkostnader för förmedlare i samband med logistiken för och förvaltningen av bidragen, kriterier för urval och slutliga utvärderingar av bidragen.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s och medlemsstaternas kulturpolitik och kulturinitiativ stöds av tillräcklig finansiering, enklare tillgång till kredit, och kapacitet, särskilt i tider av allvarliga ekonomiska svårigheter, för att ta steget vidare från en krishanteringsstrategi och i stället anta en långsiktig strategi för kulturpolitiken.

41.  Europaparlamentet påminner om kommissionens centrala mål att följa utvecklingen av kreativa partnerskap mellan de kulturella sektorerna och andra sektorer.

42.  Europaparlamentet framhåller framgången med initiativet Europeisk kulturhuvudstad för utvecklingen av städer och regioner i EU och associerade länder. Parlamentet betonar behovet av ytterligare finansiering av de europeiska kulturhuvudstäderna, eftersom covid-19-pandemin följt av stigande inflation avsevärt har förvärrat ramvillkoren för genomförandet av de europeiska kulturhuvudstäderna. Parlamentet välkomnar kommissionens projekt för bevakning av kulturella och kreativa städer, som utarbetats av det gemensamma forskningscentret och som bidrar till en objektiv bedömning av regioners och städers kulturella och naturliga tillgångar, på grundval av kopplingen mellan kultur och turism. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att följa upp det politiska projektet Kulturella och kreativa forum och städer för att främja kulturell delaktighet samt social och urban förnyelse.

43.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att bygga vidare på rekommendationerna i rapporten från den öppna samordningsmetodens arbetsgrupp om hållbar kulturturism för att säkerställa att rätt balans uppnås mellan å ena sidan skyddet och bevarandet av kulturarvet och å andra sidan förbättringen av besökares tillgång och besöksanläggningar. Samtidigt uppmanar parlamentet eftertryckligen medlemsstaterna att fortsätta att vara vaksamma på riskerna med massturism för kulturarvet och de naturliga ekosystemen, och betonar behovet av att hitta en balans mellan turismsektorns tillväxt och utveckling i städer som är kända för sin konst och på turistmål och de permanenta invånarnas livskvalitet.

44.  Europaparlamentet erkänner det viktiga bidraget från initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus som ett kreativt och mellan- och tvärvetenskapligt initiativ, som syftar till att uppnå EU:s mål i den gröna nya given genom att förena de naturvetenskapliga, tekniska, konstnärliga och kulturella områdena och integrera miljömässig hållbarhet i all EU-politik. Parlamentet påminner om att detta initiativ bör baseras på innovation på alla nivåer och ett aktivt deltagande och meningsfullt engagemang av alla människor, inklusive från socialt missgynnade bakgrunder, och lokalsamhällen. Parlamentet betonar att rådets nya arbetsplan för kultur bör återspegla relevansen hos initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus, inklusive dess externa dimension, med tydliga målresultat. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag för att göra ett nytt europeiskt Bauhaus till ett nytt fristående, nyfinansierat EU-program inom nästa fleråriga budgetram.

45.  Europaparlamentet betonar konstens och kulturens avsevärda bidrag till att öka medvetenheten kring miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor och deras sociala dimension och att inspirera till positiva beteendeförändringar. Parlamentet påminner särskilt om att traditionell kunskap, som utgör en del av kulturarvet, är avgörande för att förbättra insatserna för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att samarbeta närmare med medlemsstaterna, det civila samhället och nationella och lokala organisationer för att öka medborgarnas medvetenhet om denna fråga och att anslå specifika medel till sådana kulturella initiativ genom synergier med andra EU-program, andra EU-fonder och annan EU-politik.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att utforma sina kulturprogram i enlighet med principerna om miljömässig hållbarhet och kampen mot klimatkrisen, och att bedöma miljökonsekvenserna av alla EU-finansierade projekt under hela deras livscykel. Parlamentet rekommenderar berörda parter och mottagare av EU-finansiering att försöka finna de mest miljövänliga metoderna och strategierna för utformning, planering och genomförande av sina projekt.

47.  Europaparlamentet välkomnar den öppna samordningsmetodens arbetsgrupps rapport Strengthening Cultural Heritage Resilience for Climate Change – Where the European Green Deal meets Cultural Heritage, och uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt följa upp rekommendationerna och använda sig av exemplen på god praxis.

48.  Europaparlamentet påpekar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hållbarhetsfrågor under restaureringen av kulturarvet och traditionella byggnader. Parlamentet erkänner den potential som ett nytt europeiskt Bauhaus har när det gäller att bidra till att skydda och restaurera städer och deras kulturarv i händelse av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. Parlamentet betonar behovet av ytterligare utbyten av bästa praxis mellan medlemsstaterna och med tredjeländer om skyddet, bevarandet och restaureringen av kulturarvet, inbegripet innovativa åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i befintliga byggnader, samtidigt som deras arkitektoniska intresse eller historiska karaktär bevaras. Särskild hänsyn ska tas till äkthet och kvalitet vad gäller restaureringens resultat, för att undvika att påverka den fysiska integriteten, den arkitektoniska enhetligheten, den historiska karaktären hos eller värdet på historiska eller konstnärliga byggnader eller historiska stadskärnor, i enlighet med relevanta nationella bestämmelser om bevarande och Venedigstadgan från 1964 för bevarande och restaurering av monument och platser.

49.  Europaparlamentet påminner om artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, som föreskriver att EU måste ”sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Parlamentet insisterar på att upprätthållandet av den nödvändiga skyddsnivån för människors hälsa och miljön inte strider mot bevarandet av det europeiska kulturarvet. Parlamentet påpekar att det i rapporten om att stärka kulturarvets motståndskraft mot klimatförändringar från experter från kommissionen och medlemsstaterna, som offentliggjordes 2022, tydligt påpekas att klimatkrisen inte kan lösas med hjälp av en kulturarvskris. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till dessa kriterier i sitt beslut om vad som ska tas med på förteckningen över ämnen som omfattas av krav på godkännande i bilaga XIV till förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) om dessa ämnen är nödvändiga för kulturarvsrestaurering. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sådana fall noggrant väga de samhällsekonomiska fördelarna med användningen av sådana ämnen mot riskerna för människors hälsa eller miljön, så att båda intressena värnas på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att även ta i beaktande lämpliga alternativa ämnen eller tekniker, i linje med artiklarna 60 och 58.2 (och andra relevanta artiklar) i Reach‑förordningen. Parlamentet betonar att kulturarvssektorn har vidtagit föredömliga åtgärder när det gäller rättsliga krav för att skydda hantverkare och konstarbetare i deras yrkesverksamhet. Parlamentet efterlyser undantag och specialregler från ovannämnda förordning för kultursektorn och kulturarvsrelaterad verksamhet, när så är lämpligt, för att undvika nedläggning eller utlokalisering av många hantverksföretag och eventuella negativa konsekvenser för restaureringen, underhållet och bevarandet av EU:s omfattande kulturarv. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att samråda med och involvera kulturarvssektorn i alla inledande diskussioner om reglerings‑ eller lagstiftningsändringar som har en direkt inverkan på deras verksamhet.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att utöka samarbetet med Europarådet, särskilt i fråga om kulturvägar, i syfte att lyfta fram grundläggande värden såsom kulturell mångfald, skapa en interkulturell dialog och främja hållbar territoriell utveckling på mindre kända resmål och samtidigt bevara, skydda och återställa det gemensamma kultur- och naturarvet på dessa platser.

51.  Europaparlamentet erkänner att digitaliseringen är ett sätt att dra största möjliga nytta av kulturarv. Parlamentet betonar de utmaningar som digitaliseringen medför för de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna och deras behov av att ständigt ompröva och omforma affärsmodeller samt att omskola sina anställda. Parlamentet betonar vikten av garanterad finansiering för hållbar digitalisering, bevarande och tillgänglighet online för kulturellt och kreativt innehåll och det europeiska kulturarvet. Parlamentet påminner om vikten av att investera i digital kompetens för alla, även som ett sätt att njuta av kultur.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, när de tar sig an digitaliseringen av kulturarvet, ta hänsyn till utvecklingen när det gäller metaversum, genom att bevara det europeiska kulturarvet när det återges virtuellt eller på något sätt överförs till metaversum.

53.  Europaparlamentet noterar särskilt det positiva bidraget från EU:s digitala innovationsknutpunkter och kreativa innovationslaboratorier, som stöder de europeiska kreativa och kulturella sektorerna och näringarnas innovationskapacitet på de digitala och audiovisuella områdena.

54.  Europaparlamentet välkomnar införandet av klustret ”Kultur, kreativa och inkluderande samhällen” inom ramen för Horisont Europa och ökningen av förslagsinfordringar för forskning och innovation på kulturarvsområdet och inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna, och välkomnar den lansering som nyligen gjordes av den nya kunskaps- och innovationsgruppen vid Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) om kultur och kreativitet. Parlamentet ser fram emot resultaten av dessa förslagsinfordringar, särskilt hur forskning och innovation kan bidra till utvecklingen av europeiska internationella kulturella förbindelser.

55.  Europaparlamentet erkänner den avgörande betydelse som immateriella tillgångar och immaterialrättsintensiva branscher har för EU:s ekonomiska tillväxt samt dess kulturella motståndskraft och synlighet, och betonar den avgörande roll som immateriella rättigheter redan spelar i Europas digitala omvandling. Parlamentet understryker behovet av att stärka det rättsliga skyddet för dessa tillgångar och branscher i tillräcklig omfattning, så att alla upphovsmän till kulturella och kreativa verk kan dra nytta av sina immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda de immateriella äganderättigheterna till det digitaliserade europeiska landskapet.

56.  Europaparlamentet beklagar att det blir mer och mer sällsynt att kulturellt material ges ut på papper och de konsekvenser som detta innebär för utgivningsbranschen, i synnerhet för små och medelstora förlag och bokaffärer.

Den externa dimensionen och internationella kulturella förbindelser

57.  Europaparlamentet anser att kultur och interkulturell dialog på ett avgörande sätt bidrar till att främja ömsesidig förståelse inom ett samhälle och mellan olika samhällen och till att återupprätta kommunikationen bortom språkgränserna på den internationella arenan i utmanande globala sammanhang, samt till att visa värdet av, respektera och stödja kulturell mångfald och mänskliga rättigheter. Parlamentet framhåller EU:s roll när det gäller att främja en kontinuerlig dialog om kulturpolitik mellan medlemsstaterna och tredjeländer, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig finansiering till detta, i syfte att stärka EU:s internationella kapacitet på kulturområdet och göra det möjligt för europeiska kulturella och kreativa sektorer och näringar, inbegripet mindre organisationer och konstnärer, att bli aktiva internationellt.

58.  Europaparlamentet fördömer att i synnerhet auktoritära regeringar använder kultur, bland annat genom sina kultur- och utbildningsinstitutioner, på ett sätt som försöker omdefiniera internationella regler och värden genom att utmana deras universalitet och utöva sitt politiska inflytande genom att kränka konstnärlig och akademisk frihet.

59.  Europaparlamentet betonar potentialen hos EU:s internationella kulturella förbindelser för att motverka desinformation i tredjeländer och utländska ingripanden mot EU, och de fientliga narrativen mot EU i illiberala och auktoritära regimer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att analysera förekomsten och inflytandet av illasinnade statliga aktörer i europeiska internationella kulturella förbindelser där EU är involverat.

60.  Europaparlamentet framhåller skillnaden när det gäller beslutsprocesser, utformning och genomförande av program samt övergripande filosofi mellan ”EU:s kulturella förbindelser” och ”EU:s kulturdiplomati”. Parlamentet understryker att strategierna kan samexistera och komplettera varandra, men att var strategi har sitt eget syfte.

61.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en tydlig och sammanhängande EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och utrikestjänsten att regelbundet utbyta praxis och lärdomar och att i samarbete med klustren inom Europeiska unionens nationella kulturinstitut (Eunic) och civilsamhällesorganisationer i tredjeländer utarbeta enhetliga strategier som bygger på en gemensam förståelse av vad som utgör internationella kulturella förbindelser, inbegripet åtgärder för deras genomförande och skräddarsydda riktlinjer för verksamhet för kulturella förbindelser som ska genomföras av EU:s delegationer i tredjeländer och medlemsstaternas diplomatiska representationer. Parlamentet rekommenderar att man inom ramen för dessa strategier inkluderar investeringar i synlighet och strategisk kommunikation om EU:s gemensamma kulturarv och dess bidrag till främjandet av demokrati och värden.

62.  Europaparlamentet betonar att EU måste engagera sig i internationella kulturella förbindelser med hjälp av sina egna instrument för att visa upp en kulturell bild av EU på den globala arenan som är mer än summan av dess delar, och på så sätt komplettera det arbete som utförs av medlemsstaternas kulturinstitut utomlands. Parlamentet efterlyser en utveckling av EU:s egen självständiga verktygslåda för internationella kulturella förbindelser och kulturdiplomati, med utgångspunkt i erfarenheterna av och partnerskapen med Eunic och medlemsstaternas kulturinstitut utomlands, liksom det civila samhället och kultursektorerna i tredjeländer. Parlamentet betonar att en sådan verktygslåda bör användas för att genomföra verksamhet både för att främja europeisk kultur utomlands och för att förse de kulturella och kreativa sektorerna i tredjeländer med teknisk och materiell kapacitetsuppbyggnad och ekonomiskt stöd, och bör därför backas upp av tillräckliga egna resurser och medel.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att genomföra en studie för att bedöma om det är genomförbart att antingen införa ett särskilt kapitel för internationella kulturella förbindelser i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, eller stärka Kreativa Europas externa dimension, eventuellt genom att inrätta en del som är avsedd för finansiering av projekt på detta område. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och utrikestjänsten att ställa nya medel till förfogande för detta ändamål, för att se till att eventuella nya åtgärder inte finansieras på bekostnad av de befintliga programmen.

64.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att öka sina ansträngningar för att uppnå gemensamma EU‑ståndpunkter i multilaterala forum och nätverk och, när så är lämpligt, tala med en röst i frågor som påverkar internationella kulturella förbindelser.

65.  Europaparlamentet betonar att EU måste vara fullt närvarande vid kulturella evenemang över hela världen, särskilt sådana som är globala, såsom världsutställningen. Parlamentet begär att EU ska ges möjlighet att stå värd för en världsutställning, som skulle kunna äga rum i olika medlemsstater.

66.  Europaparlamentet välkomnar de rekommendationer som offentliggjorts av den strukturerade dialogen Voices of Culture om internationella kulturella förbindelser, och uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till dessa när de utarbetar sina strategier för internationella kulturella förbindelser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen i synnerhet kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att tillämpa en människorättscentrerad nedifrån-och-upp-strategi som bygger på direkta personkontakter när de utvecklar kulturella förbindelser med tredjeländer, och att utforma och genomföra sin strategi och projektplanering för internationella kulturella förbindelser på ett sätt som tar hänsyn till sina partnerländers och lokalsamhällens behov och krav, samtidigt som dessa behandlas som jämlika partner. Parlamentet betonar att sådana strategier bör tillgodose behoven hos och den särskilda politiska och socioekonomiska situationen i varje partnerland eller partnerregion i stället för att utformas enligt tillvägagångssättet att samma lösning passar alla. Parlamentet efterlyser lämplig finansiering av internationella kulturella förbindelser i de nuvarande programmen för kultur och utbildning, genom instrumentet Europa i världens geografiska såväl som tematiska program. Parlamentet konstaterar att samarbete med lokala organisationer, inbegripet interkulturella och interreligiösa aktörer, är avgörande för att stärka förbindelser som bygger på gemensamma värden, såsom fred, tolerans och ömsesidig förståelse, och för att säkerställa långsiktig hållbarhet för EU-finansierade projekt.

67.  Europaparlamentet lovordar det arbete som utförts av medlemsstaternas kulturinstitut och kulturorganisationer och av Eunic-klustren i tredjeländer. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare samarbete mellan dessa och till utveckling av deras nätverk med lokala organisationer i det civila samhället, med särskild uppmärksamhet riktad mot mindre medlemsstater och medlemsstater med begränsad eller ingen kulturell synlighet utomlands, och deras kulturella representationsbehov.

68.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att flera kommissions- och utrikestjänstenheter ägnar sig åt övergripande arbete med internationella kulturella förbindelser. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att förbättra samordningen mellan de berörda enheterna, bland annat genom att skapa mer enhetliga och rationaliserade arbetsmetoder, för att maximera effektiviteten, undvika överlappande åtgärder och säkerställa den institutionella erfarenheten.

69.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av kulturella kontaktpunkter i EU:s delegationer. Parlamentet uppmuntrar EU:s delegationer att stärka deras roll, förbättra deras färdigheter och integrera dem i sina politiska grupper i stället för i sina kommunikations- och evenemangsgrupper. Parlamentet efterlyser en fördelning av nödvändiga budget- och personalresurser till EU:s grupper som arbetar med internationella kulturella förbindelser och kulturdiplomati vid kommissionens och utrikestjänstens huvudkontor samt i EU:s delegationer för att underlätta och stärka det kulturella samarbetet med alla relevanta lokala aktörer, inklusive offentliga institutioner, civilsamhällesorganisationer och den akademiska världen i tredjeländer.

70.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att integrera kulturpolitik, internationella kulturella förbindelser och kulturdiplomati i utbildningen av all sin diplomatiska personal, i syfte att öka medvetenheten bland diplomater om internationella kulturella förbindelser som ett centralt och oberoende område inom offentlig diplomati och bygga upp lämpliga politiska och strategiska kompetenser inom området för internationella kulturella förbindelser och kulturdiplomati. Parlamentet ser fram emot resultaten av den nyligen inrättade europeiska diplomatakademin, som bygger på ett pilotprojekt från Europaparlamentet, och offentliggörandet i november av den genomförbarhetsstudie som utrikestjänsten beställt.

71.  Europaparlamentet välkomnar de första resultaten av den förberedande åtgärden European Spaces of Culture. Parlamentet understryker de positiva resultaten av de innovativa samarbetsmodeller som genomförts av projektpartnerna, på grundval av en efterlysning av idéer som skapats tillsammans med lokala intressenter i en anda av jämlikt partnerskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att finansiera denna mycket framgångsrika åtgärd. Parlamentet uppmuntrar kulturaktörer i EU och tredjeländer att undersöka fler samarbetsformer, såsom gemensamt skapande av gemensamma konstverk och internationella samproduktioner, i syfte att främja ömsesidig språk- och gränsöverskridande förståelse.

72.  Europaparlamentet betonar att EU har potential att stärka sina internationella partnerskap om kultursamarbete genom de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, som ligger vid geografiska, kulturella och språkliga korsvägar runtom i världen. Parlamentet uppmanar EU att utforma internationella projekt för kultursamarbete som involverar de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna i syfte att främja regional integration och bygga nya partnerskap med partnerländerna.

73.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att intensifiera kampen mot olaglig handel med kulturföremål. Parlamentet välkomnar kommissionens senaste samråd inför utarbetandet av en ny handlingsplan för att tillhandahålla en tydlig, övergripande och effektiv ram för EU:s bidrag till kampen mot olaglig handel med kulturföremål, i syfte att störa brottslig verksamhet och skydda kulturarvet på den inre marknaden, som en del av EU:s strategi mot organiserad brottslighet. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan EU och tredjeländer för att bevara och skydda kulturarvet och bekämpa den olagliga handeln med kulturföremål.

74.  Europaparlamentet påminner om att arkeologiska arv och kulturarv utgör en integrerad del av ett folks identitet. Parlamentet fördömer därför det olagliga bortförandet av och handeln med kulturföremål. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av vissa medlemsstater för att återföra kulturella verk och föremål till deras ursprungsplatser som en del av sin utrikespolitiska strategi och för att främja ömsesidig förståelse av varandras kulturarv och stödja utvecklingen av en självständig kulturpolitik i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att aktivt stödja dessa medlemsstater i deras förhandlingsprocesser med tredjeländer med ett helhetsperspektiv och att aktivt stödja alla medlemsstaters insatser för att skydda och reparera sitt kulturarv och historiska arv, i linje med Mondiacult-förklaringen från 2022.

75.  Europaparlamentet påminner om vikten av att verka för kultur som ett sätt att främja hållbar utveckling, vilket ger stor potential för social och ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta kulturaktörernas och civilsamhällesorganisationernas bidrag till hållbar utveckling genom deras aktiva deltagande i regelbunden dialog, professionella nätverk och flerpartspartnerskap samt genom åtgärder som finansieras genom instrumentet Europa i världen på kulturområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att övervaka och regelbundet rapportera till parlamentet om läget i genomförandet av åtgärder för internationellt kulturellt samarbete och de resultat som uppnåtts genom instrumentet i detta avseende.

76.  Europaparlamentet påminner om att främjande och skydd av kultur inom ramen för målen för hållbar utveckling både är ett mål i sig, som fastslås i delmålen 4.7, 8.9 och 11.4, och ett viktigt bidrag till genomförandet av FN:s Agenda 2030. Parlamentet betonar kulturens och kulturprojektens övergripande karaktär, som gör att de kan bidra positivt till att uppnå alla målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen, EU:s delegationer till tredjeländer och medlemsstaterna att ytterligare undersöka kopplingarna mellan kulturen och kulturpolitiken och uppnåendet av alla mål för hållbar utveckling, bland annat genom konstnärers och kulturarbetares deltagande i inkluderande dialog, yrkesnätverk, utbyten och flerpartspartnerskap samt stöd till organisationer i det civila samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att anordna fler genomgångar och utbyten av åsikter och praxis för att säkerställa ett korrekt genomförande av dessa gemensamma prioriteringar.

77.  Europaparlamentet betonar kulturens och det materiella och immateriella kulturarvets potential som en vektor för kommunikation, utbyte och fred, som främjar försoning och konfliktförebyggande. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till ökat samarbete med Unesco för att skydda kulturarvet och genomföra undersökningsuppdrag.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med kraft fördöma det faktum att historiska, konstnärliga och kulturella arv har förstörts under den senaste tidens konflikter, liksom den systematiska förstörelsen av historiska, konstnärliga och kulturella arv samt utrotningen av suveräna staters, befolkningars och minoriteters identiteter och kulturer, inbegripet Azerbajdzjans ständiga policy att utplåna och förneka det armeniska kulturarvet i och omkring Nagorno-Karabach och det medvetna förstörandet av kulturplatser i Ukraina som ett resultat av det oprovocerade och lagvidriga ryska angreppskriget. Parlamentet påminner om att förstörelsen av kulturarvet kan utgöra ett krigsbrott och en kränkning av de mänskliga rättigheterna, och påminner i detta sammanhang om skyldigheten att skydda som medlemsstaterna har förbundit sig till, bland annat när det gäller skydd av kulturarvet både efter och under väpnade konflikter. Parlamentet vill att skyddet av kulturarvet inkluderas i EU:s uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken genom att tillhandahålla stöd och utbildning till lokala partner i hanteringen av de säkerhetsutmaningar som påverkar kulturarvet. Parlamentet efterlyser riktade sanktioner mot personer och enheter som är ansvariga för att förstöra, vandalisera eller bedriva olaglig handel med kulturarvet som ett viktigt steg för att fastställa avskräckande åtgärder och säkerställa ansvarsskyldighet för sådana handlingar.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ge tekniskt och materiellt stöd till partner i medlemsstaterna och tredjeländer för att öka medvetenheten och utveckla de färdigheter och kunskaper som krävs för att bevara och förvalta kulturarvet, bland annat genom samarbete med ungdomsorganisationer och utbildningsinstitutioner i tredjeländer.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten, EU:s delegationer i tredjeländer och medlemsstaterna att inte låta den EU-finansierade restaureringen av krigshärjade kulturarvsplatser i tredjeländer gynna krigförande parter som anklagas för människorättskränkningar, legitimera auktoritära regimer eller normalisera förbindelserna med dessa.

81.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt när den godkänner arbetsplanen för kultur 2023–2026.

o
o   o

82.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

(1) EUT C 388, 13.11.2020, s. 30. (2) EUT C 334, 19.9.2018, s. 112. (3) EUT C 456, 10.11.2021, s. 24. (4) EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 223. (5) EUT C 184, 5.5.2022, s. 88. (6) EUT C 347, 9.9.2022, s. 15. (7) EUT C 385, 22.9.2021, s. 152. (8) Antagna texter, P9_TA(2022)0319. (9) EUT C 385, 22.9.2021, s. 2. (10) EUT L 189, 28.5.2021, s. 34. (11) EUT L 189, 28.5.2021, s. 1. (12) EUT L 202, 8.6.2021, s. 32. (13) EUT L 462, 28.12.2021, s. 1. (14) EUT L 437, 28.12.2020, s. 116. (15) EUT L 131, 20.5.2017, s. 1. (16) EUT L 131, 20.5.2017, s. 1. (17) Ernst & Young, Rebuilding Europe: The cultural and creative economy before and after the COVID-19 crisis, januari 2021. (18) Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa (EUT C 385, 22.9.2021, s. 152) och av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU (EUT C 184, 5.5.2022, s. 88). (19) Fancourt, D. och Finn, S., What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review, WHO:s regionkontor för Europa (Health Evidence Networks (HEN) sammanfattande rapport 67), Köpenhamn, 2019. (20) British Council och Goethe-institutet, Cultural Value – Cultural Relations in Societies in Transition: A Literature Review, 2018, s. 7. (21) Rivera, T., Distinguishing Cultural Relations From Cultural Diplomacy: The British Council’s Relationship With Her Majesty’s Government, Figueroa Press, Los Angeles, 2015, s. 9–10. (22) EUT C 456, 10.11.2021, s. 24. (23) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 17.5.2019, s. 92).