Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 oktober 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser på grund av covid-19-pandemin (COM(2022)0334 – C9-0225/2022 – 2022/0214(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0334),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 91 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0225/2022),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 22 september 2022(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen,

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 oktober 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2022/2038.)

(1) Ännu inte offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om människorättssituationen i Haiti, särskilt när det gäller gängvåld (2022/2856(RSP))

P9_TA(2022)0349 RC-B9-0427/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Haiti, särskilt resolutionen av den 20 maj 2021 om situationen i Haiti(1)

–  med beaktande av resultatet av FN:s människorättsråds allmänna återkommande utvärdering om Haiti som antogs den 4 juli 2022,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2645 (2022) av den 15 juli 2022,

–  med beaktande av 2022 års rapporter om Haiti från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor, särskilt rapporten av den 23 september 2022 om hur de sociala oroligheterna påverkar den humanitära situationen,

–  med beaktande av det tal som utrikesminister Jean Victor Généus höll till FN:s generalförsamling den 24 september 2022,

–  med beaktande av FN-generalsekretariatets rapport av den 15 februari 2022 till FN:s integrerade kontor i Haiti,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966,

–  med beaktande av FN:s konvention av 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna av den 22 november 1969,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess tre tilläggsprotokoll,

–  med beaktande av FN:s grundläggande principer om domarkårens oberoende av den 6 september 1985,

–  med beaktande av den allmänna domarstadgan av den 17 november 1999 och den Iberoamerikanska domarstadgan från maj 2001,

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(2) (Cotonouavtalet),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik av den 26 juni 2012 om den gemensamma partnerskapsstrategin för EU och Västindien (JOIN(2012)0018),

–  med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan(3),

–  med beaktande av Haitis konstitution från 1987,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den humanitära situationen i Haiti har kontinuerligt försämrats under senaste år på grund av den rådande osäkerheten i landet. Efter mordet på president Jovenel Moïse i juli 2021 har gängen snabbt fått mer makt och skapat en ständigt närvarande känsla av osäkerhet bland Haitis befolkning. Det upptrappade våldet och de ökande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna har drabbat 1,5 miljoner människor, och har gjort ytterligare 19 000 till internflyktingar och 1,1 miljoner personer är i behov av hjälp. Denna sociopolitiska och ekonomiska kris, i kombination med osäkerhet och gängkris, håller på att förvandlas till en humanitär katastrof. Den statliga polisen rapporteras använda allt våldsammare åtgärder.

B.  Den 11 september 2022 meddelade den haitiska regeringen att den skulle minska bränslesubventionerna med omkring 400 miljoner US-dollar i ett försök att öka resurserna för sociala program, vilket ledde till ökade oroligheter och till att gänggrupperingar beslagtog viktig infrastruktur. Det råder sedan flera månader tillbaka bensinbrist i landet.. Tillgången till oljeterminalen Vareux, där 70 % av lagren finns, är i händerna på beväpnade gäng. Nästan 86 % av den el som produceras i landet baseras på petroleumprodukter. Denna brist har gjort att sjukhus och vårdcentraler har tvingats minska eller till och med upphöra med sin verksamhet.

C.  Det finns 200 gäng i Haiti, bland annat i Port-au-Prince, som kontrollerar viktiga hamnar och vägar. Gängen, varav vissa har band med statliga aktörer och påstås ha kopplingar till politiker, hotar att destabilisera regeringen då de har mer resurser och vapen. Vissa haitiska politiker och företagsledare ska ha försett gängen och andra kriminella grupper med pengar och vapen i utbyte mot att dessa kväver regeringsfientliga protester. Gängen har utövat makt och kontroll över territorier, har tillgång till bränsle och leveranser av humanitärt bistånd, och har på så sätt utmanat den haitiska nationella polisens och andra statliga institutioners auktoritet och begränsat den nationella polisens förmåga att bekämpa narkotikahandeln och andra brott.

D.  Enligt kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNHCR) blev 934 personer mördade, 684 skadade och 680 kidnappade runt om i Port au Prince från januari till slutet av juni 2022. I juli 2022 ledde en våg av gängvåld till mer än 470 mord, varav nästan hälften skedde i området Cité Soleil. De flesta offren tillhörde egentligen inte något gäng, men hade avsiktligt utsetts av gängmedlemmar. Flera fall av upprepade gruppvåldtäkter begicks mot kvinnor och flickor, vilket bekräftar den systematiska användningen av könsrelaterat våld. Enligt en rapport från augusti 2022 från Haitis nationella nätverk för försvar av de mänskliga rättigheterna har dussintals kvinnor och flickor utsatts för en kampanj av massvåldtäkter som utfördes av gäng i Port-au-Prince.

E.  Gängen tog kontroll över justitiepalatset den 10 juni 2022. Justitiepalatset hade i stort sett varit stängt sedan 2018 på grund av säkerhetsrisker, vilket har begränsat tillgången till rättslig prövning i landet. Ärendeakter med avgörande bevis för flera massakrer som begåtts av gäng sedan 2018 stals eller förstördes och gick inte att återställa.

F.  Haitis extremt instabila säkerhetssituation är ett hot mot de mycket viktiga humanitära insatser som utsatta människor är beroende av. Vägen söderut har varit helt blockerad sedan 2021 och 3,8 miljoner människor som bor i de södra delarna av Port-au Prince har därför varit isolerade. Denna situation har hindrat FN-organ och humanitära organisationer från att hjälpa befolkningen i dessa områden, och FN uppskattar att 1,1 miljoner människor är i behov av hjälp.

G.  Gängen har avsiktligt riktat in sig på och plundrat lagren av livsmedelsbistånd, bland annat den 15 september 2022 då Världslivsmedelsprogrammets lager i Gonaïves, med 1 400 ton livsmedel avsedda att gå till nästan 100 000 skolbarn och till de mest utsatta familjerna, plundrades. Under 2022 har FN och andra icke-statliga organisationer förlorat leveranser värda minst 6 miljoner US-dollar, som skulle ha kunnat hjälpa över 410 000 människor.

H.  Enligt Världslivsmedelsprogrammet står 4,4 miljoner haitier, vilket är mer än en tredjedel av befolkningen, inför en osäker livsmedelsförsörjning och 217 000 barn lider av måttlig till svår undernäring. Haiti är särskilt sårbart för globala chocker på livsmedels- och bränslemarknaden eftersom landet importerar 70 % av spannmålet. På grund av Rysslands krig i Ukraina har Haiti redan en inflation på 26 %, vilket gör att familjer inte har råd att handla mat och andra förnödenheter eller har svårt att sälja grödor på lokala marknader.

I.  Journalister har varit särskilt utsatta för våld. Den 11 september 2022 sköts två journalister ihjäl, Tayson Latigue och Frantzsen Charles, i Cité Soleil och därefter brändes deras kroppar.

J.  Eftersom människorättssituationen och den humanitära situationen fortsätter att snabbt försämras har haitiska asylsökande begränsad tillgång till internationellt skydd och utsätts för en rad människorättskränkningar i värdländerna, bland annat frihetsberövande, olagliga avvisningar och utpressning. Mellan den 1 januari och den 26 februari 2022 utvisades eller deporterades 25 765 personer tillbaka till Haiti från grannländerna enligt Internationella organisationen för migration. Flera icke-statliga organisationer har varnat för att haitiska asylsökande utsätts för godtyckliga frihetsberövanden och diskriminerande och förödmjukande behandling. Det faktum att haitiska migranter deporteras och sänds tillbaka bidrar till den försämrade humanitära situationen i landet.

K.  Eftersom säkerhetssituationen, och den ekonomiska och sociala situationen försämras har den haitiska regeringen beslutat att skjuta upp skolårets start från den 5 september till den 3 oktober 2022, och det nya läsåret omgärdas fortfarande av osäkerhet. Enligt FN:s barnfond (Unicef) rapporteras en halv miljon barn i Port-au-Prince inte gå i skolan och 1 700 skolor i huvudstaden har tvingats stänga. Ungefär hälften av alla haitier från 15 år och uppåt är analfabeter, landets utbildningssystem är mycket ojämlikt, kvaliteten på den utbildning som finns är låg och de höga utbildningsavgifterna utesluter de flesta barn från låginkomstfamiljer.

L.  Dramatiska översvämningar och markerosion till följd av allvarlig avskogning drabbar landets mest utsatta samhällen, vilket leder till minskad jordbruksproduktivitet. Över en tredjedel av befolkningen saknar tillgång till rent vatten och två tredjedelar har begränsade eller inga sanitetstjänster. Mer än hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och många är beroende av självhushållande jordbruk. Landet är starkt beroende av externa inkomster. Enligt 2021 års globala klimatriskindex är Haiti ett av de länder som har varit mest utsatt för klimatrisker de senaste 20 åren.

M.  Säkerhetssituationen påverkar i hög grad målen för EU:s engagemang i Haiti, inbegripet införandet av en utvecklingsagenda som fokuserar på hållbara resultat som leder till förändring på området utbildning och livsmedelstrygghet, samt de ansträngningar som görs genom kommissionens civilskydd och humanitära biståndsåtgärder.

N.  Systemet Restavek, en modern form av slaveri, tillämpas fortfarande i Haiti. Enligt detta system skickas barn från fattiga familjer – oftast flickor – av sina föräldrar att bo och arbeta för familjer i storstäder eller mindre städer. Dessa barn kan senare bli offer för den gatubrottslighet eller sexhandel som bedrivs av kriminella gäng.

O.  FN:s humanitära åtgärdsplan för Haiti, som uppgår till 373 miljoner US-dollar, har endast finansierats till 14 %. Enligt FN uppskattas antalet människor i behov av humanitärt bistånd till omkring 1,5 miljoner.

P.  Haiti har undertecknat Cotonouavtalet, och i dess artikel 96 fastställs att respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en väsentlig del av samarbetet mellan länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och EU.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt det våld och den förstörelse som gäng i Haiti gjort sig skyldiga till, och beklagar djupt plundringen av livsmedels- och biståndslager samt attackerna mot biståndsarbetare. Parlamentet fördömer särskilt de våldshandlingar som skedde i området Cité Soleil i Port-au-Prince i juli 2022 och det fortsatta våldet, som fråntar medborgarna deras grundläggande rättigheter. Parlamentet fördömer kraftigt de sexuella övergrepp som gäng begår mot kvinnor och flickor och användningen av minderåriga i gängbrottslighet. Parlamentet påminner om att kvinnor och flickor behöver särskild uppmärksamhet och hjälp när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård och skydd mot sexuellt våld.

2.  Europaparlamentet understryker att de haitiska myndigheterna måste säkerställa bättre styrelseformer på alla statliga nivåer och samhällsnivåer, inbegripet kampen mot korruption. Parlamentet betonar den avgörande betydelse som ett fungerande och trovärdigt rättsväsende har. Parlamentet påminner om att de haitiska myndigheterna måste ta itu med de bakomliggande orsakerna till gängvåld, bland annat genom att reformera rättsväsendet och ställa de ansvariga inför rätta i rättvisa rättegångar. Parlamentet betonar att ansvarsskyldighet är en akut fråga och framhåller vikten av lämpligt stöd och upprättelse för offren och betydelsen av långvarig fred och stabilitet. Parlamentet stöder den särskilda representanten Helen La Limes uttalande den 16 juni 2022 vid FN:s säkerhetsråds möte om FN:s integrerade kontor i Haiti då hon beskrev hur säkerhetssituationen kan förbättras.

3.  Europaparlamentet efterlyser en brottsbekämpningsstrategi för gängrelaterade frågor som förbättrar hanteringen av olagliga vapen i kombination med socioekonomiska projekt och återintegreringsverksamhet i syfte att skapa sysselsättning och inkomster i de bostadsområden som drabbats hårdast av gängvåldet. Parlamentet insisterar bestämt på att de haitiska myndigheterna måste ställa de ansvariga inför rätta i rättvisa rättegångar och upprepar att brottsbekämpande tjänstemän måste följa internationella normer och standarder vad gäller våld i samband med protester. Parlamentet påminner om den konstitutionella rätten till fredliga demonstrationer. Parlamentet understryker att den haitiska regeringen måste hantera alla möjliga aspekter av gängvåld, bland annat genom sociala program, hälso- och utbildningsprogram, vatten- och sanitetsförbättringar samt katastrofinsatser och återhämtningsinsatser.

4.  Europaparlamentet kräver att gängvåld och gängbrottslighet omedelbart upphör. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta lämpliga åtgärder, såsom att frysa tillgångar och införa reseförbud, via EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter, mot dem som är inblandade i eller stöder gängvåld, brottslig verksamhet eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet korruption.

5.  Europaparlamentet betonar betydelsen av det civila samhällets viktigaste aktörer, däribland kyrkor, fackföreningar, ungdoms- och människorättsorganisationer, bonde- och kvinnorörelser samt icke-statliga organisationer. Parlamentet vill se att de offentliga institutionerna återfår sin makt och legitimitet, att befolkningens förtroende återupprättas, att straffriheten upphör och att fria och öppna val anordnas efter två år.

6.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter i Haiti att fastställa en varaktig, tidsbunden och allmänt accepterad lösning på det nuvarande politiska dödläget för att möjliggöra inkluderande, fredliga, fria, rättvisa och öppna parlaments- och presidentval, i linje med erkända internationella standarder så snart säkerhetssituationen och de logistiska förberedelserna medger det. Parlamentet understryker att Haiti måste leda detta, med ett fullständigt och jämlikt deltagande av kvinnor, ungdomar, det civila samhället och andra berörda parter, för att återföra makten till dem som det haitiska folket har valt i fria val, för att återupprätta demokratiska institutioner och för att vidta åtgärder som hanterar ekonomiska och sociala utmaningar.

7.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över situationen för haitiska asylsökande i de värdländer till vilka de har flytt. Parlamentet uppmanar myndigheterna i värdländerna att sätta stopp för alla utvisningar och deporteringar till Haiti eftersom landets människorättskris och humanitära kris fortsätter, att snabbt ge haitier tillgång till skydd utan diskriminering och att tillhandahålla rättvisa utvärderingar av flyktingars rättsliga ställning, i linje med både FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning och Cartagenadeklarationen om flyktingar.

8.  Europaparlamentet uppmanar de länder som tar emot haitiska asylsökande att respektera de kriterier som fastställs i internationella konventioner som rör asyl och återvändande. Parlamentet påminner om att ett återvändande till Haiti är extremt osäkert och kommer att fortsätta att vara livsfarligt så länge säkerhetsförhållandena i Haiti inte förbättras.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att fortsätta sitt nära samarbete med FN:s integrerade kontor i Haiti, FN:s landenhet i Haiti, regionala organisationer och internationella finansinstitut för att hjälpa Haiti att ta ansvar för en långsiktig stabilitet, en hållbar utveckling och ekonomisk självförsörjning.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, internationella finansinstitut och andra enheter att öka bidragen till den kollektiva fonden för säkerhetsstöd till Haiti för att stödja ett samordnat internationellt bistånd. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla fortsatt kapacitetsuppbyggnad, tekniskt stöd och utbildning för nationella tullmyndigheter, gränskontroller och andra relevanta myndigheter.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de haitiska myndigheterna och det internationella samfundet att stödja program som syftar till att utrota fattigdom och säkerställa skolgång och tillgång till sociala tjänster, särskilt i landets avlägsna områden.

12.  Europaparlamentet välkomnar EU:s anslag på 17 miljoner euro för att stödja de mest utsatta i Haiti och andra länder i Västindien. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att prioritera humanitärt bistånd till Haiti och att se till att det humanitära biståndet till Haiti på ett effektivt sätt kopplas till landets utvecklingsstrategi och att det direkt gynnar den behövande befolkningen.

13.  Europaparlamentet insisterar på att man, med tanke på den allvarliga livsmedelskrisen, bör ägna särskild uppmärksamhet åt akut livsmedelsbistånd och prioritera inköp av lokala livsmedel så att detta bistånd inte bidrar till att utrota landets mindre jordbruk och hållbara lokala jordbruksmetoder.

14.  Europaparlamentet begär att kommissionen systematiskt garanterar att allt bistånd, inklusive humanitärt bistånd, övervakas effektivt för att säkerställa att det används för de specifika projekt som det är avsett för. Parlamentet upprepar sin begäran från resolutionen av den 20 maj 2021, som ännu inte har tillmötesgåtts, om att revisionsrätten ska granska och rapportera om hur EU-medel används i Haiti. Parlamentet efterlyser en undersökning av transparensen och effektiviteten i nätverket för biståndsutdelning.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s generalsekreterare, Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, dess ministerråd och gemensamma parlamentariska församling med EU, Cariforums institutioner och Haitis regering och parlament.

(1) EUT C 15, 12.1.2022, s. 161. (2) EUT L 317, 15.12.2000, s. 3. (3) EUT L 289, 30.10.2008, s. 3.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om tillslaget mot mediefriheten i Myanmar/Burma, särskilt fallen Htet Htet Khine, Sithu Aung Myint och Nyein Nyein Aye (2022/2857(RSP))

P9_TA(2022)0350 RC-B9-0431/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar/Burma,

–   med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2022/243 av den 21 februari 2022 om ändring av beslut 2013/184/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar/Burma om att införa en fjärde omgång sanktioner mot bakgrund av den fortsatt allvarliga situationen och de ökande kränkningarna av mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma(1),

–  med beaktande av artikel 10 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, i vilken yttrande- och informationsfrihet föreskrivs,

–  med beaktande av den muntliga uppdateringen av den 26 september 2022 från FN:s tillförordnade högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Myanmar/Burma till FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av uttalandet av den 29 september 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om den senaste domen mot statsrådgivare Daw Aung San Suu Kyi,

–   med beaktande av § 505 a i Myanmars/Burmas strafflag,

–  med beaktande av Sydostasiatiska nationers förbunds fempunktssamförstånd av den 24 april 2021,

–  med beaktande av artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 om åsikts- och yttrandefrihet,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.   Den 1 februari 2021 tog Myanmars/Burmas militärjunta, känd som Tatmadaw, lagvidrigt över makten och avsatte de legitima myndigheterna med våld.

B.   I augusti 2021 meddelade överbefälhavaren för militärjuntan, Min Aung Hlaing, att han utnämnt sig själv till premiärminister och att undantagstillståndet skulle förlängas till augusti 2023.

C.  Den legitima presidenten Win Myint och statsrådgivare Aung San Suu Kyi har suttit frihetsberövade sedan militärkuppen för ett antal ogrundade och politiskt motiverade anklagelser och har redan dömts till flera år i fängelse och i arbetsläger. Om statsrådgivare Aung San Suu Kyi döms för alla 11 åtalspunkter kan hon dömas till fängelse i högst 102 år.

D.  Sedan kuppen den 1 februari 2021 har mer än 15 500 personer gripits och mer än 2 300 dödats av juntan, bland annat minst 188 barn.

E.  Sedan militärkuppen har militärregimen fortsatt att undergräva mediefriheten och kränka de mänskliga rättigheterna för journalister i landet. Myanmar/Burma ligger på plats 176 av 180 länder i 2022 års pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser. Myanmars/Burmas militära myndigheter begränsar tillgången till sociala medier, internet och andra oberoende informationskällor.

F.  Den 14 februari 2021 införde Tatmadaw ändringar i strafflagen och straffprocesslagen som har blivit de rättsliga bestämmelser som främst används för att åtala journalister, studentledare, statstjänstemän och andra som motsätter sig militärregimen. Den i strafflagen nyligen införda § 505 a, som förbjuder att man injagar skräck, sprider falska nyheter och olagligen agiterar mot en statsanställd, vilket bestraffas med fängelse i högst tre år, används av militären för att väcka åtal mot bland annat journalister. Militärdomstolarna i Myanmar/Burma håller rättegångarna bakom stängda dörrar.

G.  Sedan kuppen 2021 har juntan förbjudit eller tvingat medieföretag att lämna Myanmar/Burma med anledning av deras rapportering om militärens handlande. Många av de medieföretag som förbjudits spelade en grundläggande roll i rapporteringen om situationen i Myanmar/Burma. Folket i Myanmar/Burma och de som befinner sig utomlands förlitar sig i stor utsträckning på dessa medier.

H.  Minst fyra journalister har dödats, bland annat fotograferna Soe Naing och Aye Kyaw som båda två ska ha avlidit i häkte efter att ha torterats, och den lokala redaktören Pu Tuidim som ska ha avrättats utan prövning av militären efter att ha använts som mänsklig sköld. Det har förekommit flera rapporter om tortyr och övergrepp.

I.  En våg av gripanden av journalister följde efter kuppen i februari 2021. Minst 140 journalister har gripits, 53 mediearbetare sitter för närvarande i fängelse i Myanmar/Burma och nästan 25 journalister har dömts sedan militärkuppen i februari 2021. Myanmar/Burma har blivit det land i världen som håller näst flest journalister fängslade.

J.  Journalisterna Htet Htet Khine och Sithu Aung Myint greps i augusti 2021, sex månader efter kuppen.

K.  Den 27 september 2022 dömdes Htet Htet Khine, en frilansjournalist som arbetade för BBC Media Action, till tre års fängelse med straffarbete. Htet Htet Khine hade redan den 15 september 2022 dömts en första gång till tre års fängelse med straffarbete då hon påstods ha brutit mot § 505 a i strafflagen, som kriminaliserar provokation och spridning av falska nyheter.

L.  Sithu Aung Myint väntar fortfarande på rättegång åtalad för ”provokation” och ”uppvigling” med anledning av kritiska artiklar om Myanmars/Burmas militär och riskerar ett fängelsestraff på sammanlagt 23 år. Sithu Aung Myints hälsa har försämrats och fängelsemyndigheterna nekar honom medicinsk vård.

M.  Den 14 juli 2022 dömdes Nyein Nyein Aye, en frilansare också känd under pseudonymen Mabel, av en militärdomstol belägen i fängelset Insein i Yangon. Nyein Nyein Aye dömdes till tre års fängelse för att ha ”injagat skräck, spridit falska nyheter och olagligen agiterat mot en statsanställd” enligt § 505 a i strafflagen. Nyein Nyein Aye är den 24:e journalisten som har dömts till fängelse sedan kuppen 2021.

N.  Den 1 augusti 2022 dömdes frilansaren Maung Maung Myo till sex års fängelse åtalad för terrorism med anledning av ett påstått innehav av bilder och intervjuer med medlemmar av ”People’s Defence Force” [folkets försvarsstyrka], ett antal rebellgrupper som kämpar mot Myanmars/Burmas militärregering.

O.  Den 7 juli 2022 dömdes Aung San Lin, journalist på Democratic Voice of Burma, av en domstol till sex års fängelse med straffarbete för provokation och spridning av ”falska nyheter” med anledning av att hon offentliggjort en rapport om att militära styrkor ska ha anlagt mordbränder hemma hos tre medlemmar i Nationella demokratiska förbundet i Wetlet Township, som hade störtats i kuppen.

P.  I juli återinförde Myanmars/Burmas militärregim dödsstraffet för att avrätta den tidigare parlamentsledamoten Phyo Zeya Thaw, den framstående aktivisten Kyaw Min Yu, allmänt känd som ”Ko Jimmy”, samt Aung Thura Zaw och Hla Myo Aung. Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har kraftfullt fördömt ”dessa politiskt motiverade avrättningar som utgör ytterligare ett steg mot en komplett avveckling av rättsstaten och ytterligare en flagrant kränkning av de mänskliga rättigheterna i Myanmar/Burma”.

Q.  Förhållandena under frihetsberövandet, där misshandel och könsrelaterat våld har dokumenterats, utgör ett allvarligt problem för de frihetsberövade personernas säkerhet och välbefinnande.

R.  Militären bedriver ett våldsamt krig mot etniska minoriteter och dödar ett stort antal civila och tvingar miljontals människor att fly för att söka skydd. Militära helikoptrar besköt nyligen en grundskola i Sagaingregionen och dödade minst sex vuxna och sju barn. Enligt ett uttalande nyligen från FN:s oberoende människorättsexpert Tom Andrews har förhållandena ”förändrats från dåliga till sämre till fruktansvärda för ett okänt antal oskyldiga människor i Myanmar/Burma”.

S.  Juntan i Myanmar/Burma vägrar att göra en ordentlig utredning av kränkningarna av rohingyernas mänskliga rättigheter och att ställa förövarna till svars. De mest högst uppsatta militärerna under vilkas överinseende angreppen på rohingyerna ägde rum har kvar sina befattningar. Myndigheterna vägrar att samarbeta med FN:s mekanismer. Straffriheten är djupt förankrad i Myanmars/Burmas politiska och rättsliga system.

T.  Kina och Ryssland har gjort många politiska, militära och ekonomiska ansträngningar för att ge legitimitet åt juntan. Ryssland och Myanmars/Burmas militärjunta undertecknade nyligen en färdplan för samarbete i fråga om användning av kärnenergi för fredliga ändamål för 2022–2023. Både Moskva och Peking har kopplingar till Myanmars/Burmas väpnade styrkor i egenskap av landets största vapenleverantörer. Båda länderna har upprepade gånger stoppat FN:s säkerhetsråds försök att enas om förklaringar om situationen i Myanmar/Burma.

U.  Den 24 april 2021 enades militärjuntan med ledarna för Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) om ett fempunktssamförstånd, vars första steg var att våldet i landet omedelbart skulle stoppas.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt militärjuntans våldsamma och illegitima styre i Myanmar/Burma, och dess försök att urholka folket i Myanmars/Burmas starka engagemang för demokrati, eftersom det grundar sig på en olaglig kupp mot den civila regeringen, och har lett till en mycket oroande humanitär situation och en människorättskris i landet som karaktäriseras av omfattande straffrihet. Parlamentet fördömer skarpt alla typer av förföljelser av oberoende journalister.

2.  Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart slut på det olagliga undantagstillståndet i landet, ett återupprättande av den civila regeringen, en återgång till en väg mot demokrati och ett snabbt öppnande av parlamentet med deltagande av alla dess valda företrädare. Parlamentet stöder den nationella samlingsregeringens insatser för att gå mot en fredlig och demokratisk framtid.

3.  Europaparlamentet uppmanar militärjuntan att villkorslöst frige president Win Myint, statsrådgivare Aung San Suu Kyi och alla andra som har gripits på grund av ogrundade anklagelser, att överlämna makten till de legitima myndigheterna, att respektera rättsstatsprincipen och mediefriheten och att omedelbart sätta stopp för de militära angreppen, luftangreppen och våldet mot Myanmars/Burmas befolkning.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft militärjuntan att dra tillbaka alla politiskt motiverade anklagelser mot företrädare för pressen och mediearbetare och villkorslöst frige alla journalister som frihetsberövats orättvist, däribland Htet Htet Khine, Sithu Aung Myint, Nyein Nyein Aye, Maung Maung Myo, Thurin Kyaw, Hanthar Nyein, Than Htike Aung, Ye Yint Tun, Tu Tu Tha, Soe Yarzar Tun och Aung San Lin. Parlamentet uppmanar juntan att tillhandahålla nödvändig medicinsk vård till Sithu Aung Myint, vars hälsotillstånd är extremt oroande.

5.  Europaparlamentet fördömer förtrycket av arbetstagare och förnekandet av strejkrätten. Parlamentet fördömer alla företag och varumärken som direkt eller indirekt ger eller har gett stöd till militären och polisen som förtrycker och utfärdar arresteringsorder mot fackföreningsledare.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft militärjuntan att omedelbart upphöra med sina övergrepp, inbegripet godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, tortyr, sexuellt våld och annan misshandel samt orättvisa rättegångar mot journalister och mediearbetare. Parlamentet betonar att advokater, människorättsförsvarare och anhöriga bör ges faktisk tillgång till besök hos personer som sitter frihetsberövade. Parlamentet betonar att varje dödsfall i häkte omedelbart bör rapporteras till personens anhöriga, tillsammans med korrekt dokumentation, att kroppen bör återlämnas och att de som är ansvariga för övergrepp bör ställas till svars. Parlamentet efterlyser oberoende internationella utredningar av alla misstankar om tortyr och misshandel och att de ansvariga ställs till svars. Parlamentet betonar att påstådd information som samlats in till följd av tortyr och misshandel aldrig får tillåtas som bevisning i rättsliga förfaranden.

7.  Europaparlamentet insisterar på att mediefrihet är avgörande för att fria och demokratiska samhällen ska fungera effektivt och nödvändigt för att skydda alla andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Journalister behöver en säker miljö där de kan utföra sitt oberoende arbete.

8.  Europaparlamentet uppmanar den nationella samlingsregeringen att tydligt uttrycka sin ståndpunkt om rohingyerna, särskilt när det gäller deras rätt till medborgarskap och likvärdigt erkännande som en etnisk grupp i Myanmar/Burma och rätten att återvända till landet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att stödja människorättsförsvararnas arbete i Myanmar/Burma. Parlamentet uppmanar EU:s delegation i Myanmar/Burma och medlemsstaternas ambassader att noga övervaka situationen för journalister, som för närvarande hålls frihetsberövade och fängslade, samt för politiska ledare och andra. Parlamentet uppmuntrar företrädare för EU:s delegation och för EU:s medlemsstater i Myanmar/Burma att närvara vid rättegångar mot journalister, mediearbetare, bloggare och människorättsförsvarare i landet när tillträde är tillåtet. Parlamentet uppmanar de diplomatiska beskickningarna och internationella givarna att erbjuda stöd och eventuellt skydd till människorättsförsvarare och mediearbetare som riskerar förföljelse, bland annat genom att tillhandahålla fristad vid ambassader och genom att utfärda nödvisum till dem som behöver skydd.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att visa att ordningen ”allt utom vapen” inte på något sätt gynnar juntan eller på annat sätt inleder ett tillfälligt upphävande av mekanismen.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka det internationella biståndet, utvecklingsprojekten eller det ekonomiska stödet till Myanmar/Burma och att säkerställa att detta inte gynnar militären och inte bidrar till fler kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet efterlyser tillhandahållande av gränsöverskridande humanitärt bistånd och direkt stöd till lokala organisationer i det civila samhället, särskilt de etniska organisationerna.

12.  Europaparlamentet välkomnar de sanktioner som rådet har infört mot medlemmar i Tatmadaw och deras företag. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och kommissionen att införa ytterligare riktade sanktioner mot dem som bär ansvaret för de allvarligaste kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet uppmanar rådet att lägga till vapenhandlarna Naing Htut Aung, Aung Hlaing Oo och Sit Taing Aung på sanktionsförteckningen med anledning av deras roll när det gäller att tillhandahålla vapen och utrustning till militärregimen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga alla nödvändiga sanktioner mot Myanmars/Burmas regim. Parlamentet begär att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att dessa sanktioner inte drabbar arbetstagarna och befolkningen i allmänhet negativt.

13.  Europaparlamentet är oroat över sanktionsundantag som gör det möjligt för aktörer att genomföra finansiella transaktioner med Myanmar Oil and Gas Enterprise (MOGE). Parlamentet efterlyser bättre internationell samordning av sanktioner, inbegripet samordning av regionala partner.

14.  Europaparlamentet uppmanar rådet att föra upp statsförvaltningsrådet (SAC) som en enhet, utöver dess enskilda medlemmar, på förteckningen över fysiska och juridiska personer, enheter och organ som är föremål för restriktiva åtgärder, för att se till att alla enheter som står under statsförvaltningsrådets kontroll inkluderas i denna förteckning och att finansiella flöden från Europeiska unionen till deras förmån förbjuds.

15.  Europaparlamentet betonar att lokala och multinationella företag som är verksamma i Myanmar/Burma måste respektera de mänskliga rättigheterna och sluta bereda möjligheter till förövarna av övergrepp. Parlamentet uppmanar i detta avseende med kraft EU-baserade företag att säkerställa att de inte har några kopplingar till Myanmars/Burmas säkerhetsstyrkor, deras enskilda medlemmar eller enheter som ägs eller kontrolleras av dem, och att de inte direkt eller indirekt bidrar till militärens tillslag mot demokratin och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU-baserade företag, inbegripet moder- och dotterbolag, att omedelbart avbryta alla förbindelser med företag med anknytning till Myanmars/Burmas militär. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma och anta lämpliga åtgärder för att identifiera, förebygga, upphöra med, mildra och åtgärda eventuella eller faktiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna som företag verksamma i EU kan orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till i Myanmar/Burma, mot bakgrund av den nuvarande situationen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa skärpta och specifika krav på tillbörlig aktsamhet för företag som är verksamma i högriskområden i det föreslagna direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, inbegripet områden som påverkas av konflikter och områden som är miljömässigt känsliga.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och associerade länder att upprätthålla embargot mot direkt och indirekt leverans, försäljning och överföring, inbegripet transitering, transport och förmedling, av alla vapen, all ammunition och alla andra utrustningar och system som används för militära ändamål, säkerhet och övervakning, liksom tillhandahållande av utbildning, underhåll och annat militärt och säkerhetsrelaterat stöd. Parlamentet betonar att Internationella brottmålsdomstolen behöver utreda situationen ytterligare.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka trycket på FN:s säkerhetsråd att förhandla fram ett kraftfullt förslag till resolution om införande av ett omfattande globalt vapenembargo mot Myanmar/Burma.

18.  Europaparlamentet uppmanar FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma att fortsätta att ta itu med förföljelsen av journalister och att vidta åtgärder för att få ett slut på denna oroande trend. Parlamentet uppmanar FN att inkludera kränkningar av mediefriheten i den oberoende utredningsmekanismen för Myanmar/Burma och att främja alla eventuella initiativ för att bestraffa militärregimen och ställa till svars de som är ansvariga för de pågående fruktansvärda kränkningar av de mänskliga rättigheterna som för närvarande sker i landet.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att undersöka alla möjligheter till rättvisa och ansvarsskyldighet för allvarliga internationella brott som begåtts av säkerhetsstyrkorna, inbegripet brott mot mänskligheten som begåtts efter kuppen, samt brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord som begåtts i Rakhine och andra etniska regioner i årtionden, genom att stödja ett hänskjutande av situationen från FN:s säkerhetsråd till Internationella brottmålsdomstolen.

20.  Europaparlamentet beklagar djupt avrättningen av oppositionsmedlemmar och upprepar sitt starka fördömande av dödsstraffet.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft militärjuntan att upphäva all lagstiftning som skulle kunna äventyra mediefriheten och att upphöra med sitt hindrande av folkets rätt till yttrandefrihet i Myanmar/Burma, både online och offline, vilket inbegriper friheten att söka, ta emot och sprida information.

22.  Europaparlamentet konstaterar att fempunktssamförståndet inte har lett till några resultat och uppmanar Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) att erkänna att Min Aung Hlaings junta inte är en pålitlig partner. Parlamentet uppmanar med kraft Asean och dess medlemmar att förhandla fram ett nytt avtal om krisen i Myanmar/Burma med den nationella samlingsregeringen och att förse detta nya avtal med verkställighetsmekanismer, i syfte att uppnå en hållbar och demokratisk lösning på krisen i framtiden.

23.  Europaparlamentet fördömer Rysslands och Kinas politiska, ekonomiska och militära stöd till juntan i Myanmar/Burma.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till den tillförordnade presidenten Duwa Lashi La och den nationella samlingsregeringen i Myanmar/Burma, den kommitté som företräder Pyidaungsu Hluttaw, Myanmars/Burmas statsrådgivare, Tatmadaw, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, medlemsstaterna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), generalsekreteraren för Sydostasiatiska nationers förbund, Sydostasiatiska nationers förbunds mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter samt FN:s generalsekreterare.

(1) EUT L 40, 21.2.2022, s. 28.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om den senaste tidens humanitära situation och människorättssituation i Tigray (Etiopien), särskilt för barnen (2022/2858(RSP))

P9_TA(2022)0351 RC-B9-0429/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tigray och Etiopien, särskilt resolutionerna av den 26 november 2020(1) och av den 7 oktober 2021(2),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter,

–  med beaktande av den fjärde Genèvekonventionen från 1949 om skydd av civilbefolkningen i krigstid och dess tilläggsprotokoll från 1977 och 2005,

–  med beaktande av FN:s flyktingkonvention från 1951 och dess protokoll från 1967,

–  med beaktande av rapporten av den 3 november 2021 från Etiopiska människorättskommissionen/kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om den gemensamma utredningen av påstådda kränkningar av internationell människorättslagstiftning, humanitär rätt och flyktingrätt som begåtts av alla parter i konflikten i Tigrayregionen i Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, och Etiopiska människorättskommissionens rapport av den 11 mars 2022 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt i regionerna Afar och Amhara i Etiopien som begicks mellan september och december 2021,

–  med beaktande av resolutionen från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 17 december 2021 om inrättande av en internationell expertkommission för mänskliga rättigheter för att genomföra en grundlig och opartisk utredning av påstådda kränkningar och övergrepp som begåtts i Etiopien sedan den 3 november 2020 av alla parter i konflikten,

–  med beaktande av rapporten av den 19 september 2022 från den internationella expertkommissionen för mänskliga rättigheter i Etiopien,

–  med beaktande av FN:s barnkonvention,

–  med beaktande av Cotonouavtalet,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Denna 23 månader långa konflikt har utlöst en människoskapad kris och omfattande mänskligt lidande som helt skulle kunna undvikas. Den humanitära situationen i hela Etiopien är fortfarande dramatisk på grund av konflikten, torkan och de storskaliga interna tvångsförflyttningarna. Den 24 augusti 2022 bombade federala krigsflygplan en förskola i Mekelle i Tigray, där barn miste livet.

B.  Efter att ha utlyst en humanitär vapenvila i mars 2022 hävde den federala etiopiska regeringen delvis den humanitära belägringen av Tigray, men bristen på grundläggande förnödenheter som livsmedel, läkemedel och bränsle finns kvar.

C.  Utsatta grupper, särskilt kvinnor och barn, är de som lider mest av den pågående konflikten i Tigray och är i akut behov av skydd. Barnen i Tigray har drabbats hårt av effekterna av hungersnöd, våld, brist på medicinsk hjälp och utbildning, splittrade familjer, tvångsförflyttningar och konstant trauma.

D.  Den 1 oktober 2022 bjöd Afrikanska unionen (AU) in både Etiopiens regering och myndigheterna i Tigray till fredssamtal som kommer att hållas i Sydafrika den 8 oktober 2022. Dessa fredssamtal ska ledas av AU:s särskilda representant Olusegun Obasanjo, med stöd av Kenyas tidigare president, Uhuru Kenyatta och Sydafrikas tidigare vice president Phumzile Mlambo-Ngcuk. Den 5 oktober 2022 godkände Etiopiens regering denna inbjudan.

E.  Kvinnor och barn är kontinuerligt måltavlor för avsiktliga och oavsiktliga fall av bombningar, skjutningar, dödande och andra våldshandlingar i kriget och det etniska våldet som alla parter i konflikten gör sig skyldiga till.

F.  Våldtäkt och annat sexuellt våld mot kvinnor och flickor är fortfarande utbrett bland alla krigförande parter utöver dödshot, etnisk svartmålning och tillfångataganden för sexuellt slaveri. Kvinnor och barn som lever som internflyktingar löper förhöjd risk att bortföras och bli föremål för handel för sexuellt utnyttjande.

G.  I takt med att denna konflikt har utvecklats har den enda konstanta faktorn varit de många och allvarliga kränkningar av människorättslagstiftning, humanitär rätt och flyktingrätt som alla parter i konflikten uppges ha gjort sig skyldiga till. Närmare en halv miljon etiopier har dött till följd av våld och hunger, och över 1,6 miljoner människor har tvångsförflyttats på grund av denna konflikt. Sedan kriget började har hundratusentals civila tvångsförflyttats, utsatts för utomrättsliga avrättningar, sexuellt och könsrelaterat våld, godtyckliga massfängslanden, plundring, bortföranden, nekad tillgång till humanitärt bistånd och grundläggande tjänster, plundring av hjälpsändningar och avledande av hjälp till soldater.

H.  Vart tredje Tigraybarn under 5 år och hälften av alla havande och ammande kvinnor är undernärda. Runt 20 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd i Etiopien, och närmare tre fjärdedelar av dem är kvinnor och barn. Etiopien upplever den värsta torkan sedan 1981, vilket gjort att uppskattningsvis 7,4 miljoner människor lever med mycket osäker livsmedelsförsörjning.

I.  Andelen barn i Tigray som vaccineras rutinmässigt har störtdykt på grund av leveransbrist till följd av den blockad som de etiopiska styrkorna har infört. Dödliga sjukdomar som mässling, stelkramp och kikhosta är på uppgång.

J.  Sammanlagt 1,39 miljoner barn i Tigray går miste om utbildning på grund av Etiopiens inbördeskrig. Tigrays utbildningssektor har lidit bestående skador på grund av antalet döda och graden av förstörelse i skolsystemet. 346 män och 1 798 kvinnor, sammanlagt 2 164 personer, i utbildningssektorn har dödats, inklusive studerande.

K.  Sedan starten på konflikten har tillträdet till konfliktområden för humanitära organisationer systematiskt hindrats, trots upprepade uppmaningar från världssamfundet och människorättsorganisationer om att berörda parter måste beredas obehindrat, varaktigt och säkert tillträde. Biståndsarbetare utsätts för våld av alla parter i konflikten. Minst 23 biståndsarbetare har dödats sedan konflikten inleddes.

L.  Tillgången till information i realtid har hindrats allvarligt av restriktioner som regeringen infört, bland annat genom att strypa kommunikationerna och förhindra rapportering om händelserna i Tigray samt i Afar- och Amhara-regionerna dit konflikten har spridits. Nedstängningen av kommunikationerna och inskränkningarna av oberoende observatörers fysiska tillträde till de drabbade konfliktområdena har allvarligt hämmat dokumentationen av människorättsbrott.

M.  Den internationella expertkommissionen för mänskliga rättigheter i Etiopien offentliggjorde den 19 september 2022 en rapport med slutsatsen att det finns rimliga skäl att anta att parterna i konflikten har gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna.

N.  Eritrea har spelat en mycket destruktiv roll i denna konflikt och bidragit till att trappa upp den genom att gå in i konflikten i Tigray. Medieuppgifter om ett nytt intåg i norra Tigray har varit i svang sedan slutet av september 2022.

O.  I september 2022 gav Tigreanska folkets befrielsefront och den etiopiska regeringen uttryck för sitt engagemang för en fredsprocess i Afrikanska unionens regi.

1.  Europaparlamentet upprepar sin brådskande uppmaning om en omedelbar inställelse av fientligheterna och vapenvila i Tigray och grannregionerna utan förhandsvillkor.

2.  Europaparlamentet efterlyser omedelbart, fullständigt, säkert och varaktigt humanitärt tillträde till alla dem som är drabbade av konflikten i regionen.

3.  Europaparlamentet välkomnar varmt AU:s inbjudan till fredssamtal i Sydafrika den 8 oktober 2022. Parlamentet uppmuntrar alla parter att godta denna inbjudan och inleda dessa förhandlingar i god tro och i en anda av dialog, försoning och fred.

4.  Europaparlamentet efterlyser en omedelbar återgång till konstitutionell ordning och inrättandet av en mekanism för att kontrollera vapenvilan. Parlamentet uttrycker sitt stöd för alla diplomatiska ansträngningar att få ett slut på den pågående konflikten i Etiopien, särskilt genom AU:s medling.

5.  Europaparlamentet fördömer skarpt alla krigförande parters avsiktliga angrepp på civila och vissa krigförande parters rapporterade rekrytering av barn. Parlamentet erinrar om att avsiktliga attacker mot civila, angrepp på barn samt rekrytering och användning av barnsoldater utgör krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

6.  Europaparlamentet fördömer de eritreanska styrkornas invasion i Tigray. Parlamentet fördömer de eritreanska styrkornas krigsförbrytelser och människorättskränkningar under kriget i Etiopien. Parlamentet uppmanar med kraft den eritreanska regeringen att dra tillbaka sina styrkor från Etiopien med omedelbar och permanent verkan och att säkerställa att ansvar utkrävs för dess krigsförbrytelser.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla myndigheter i Etiopien, i synnerhet den federala regeringen och de regionala regeringarna i Tigray, Amhara och Afar, att hålla sig till högsta människorättsstandarder, att i prioriterad ordning ta itu med de vidriga krigsförbrytelser som har begåtts mot de mest utsatta, särskilt barn och kvinnor, och att skydda sin ungdom i överensstämmelse med FN:s barnkonvention.

8.  Europaparlamentet är bestört över rapporterna om våldtäkt och sexuella våldsbrott mot barn, kvinnor och män som har begåtts i oerhörd skala av alla krigförande parter. Parlamentet är djupt oroat över rapporterna om dödande och lemlästande av Tigray‑, Amhara- och Afarbarn på etniska grunder, vilket utgör krigsförbrytelser och etnisk rensning.

9.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till styrkorna på alla sidor att respektera internationell människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och flyktingrätt. Parlamentet uppmanar Etiopiens federala regering och den regionala regeringen i Tigray att säkerställa att ansvar utkrävs av förövarna av krigsförbrytelser som begåtts under den pågående konflikten. Parlamentet trycker på behovet av samarbete mellan lokala och internationella aktörer, särskilt Etiopiska människorättskommissionen och FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC), för att säkra upprättelse för de överlevande och offren för alla former av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

10.  Europaparlamentet kräver att alla flickor och kvinnor ges tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att öka stödet till SRHR-tjänster, särskilt preventivmedel och tillgång till säker abort, med särskild uppmärksamhet ägnad åt att säkerställa tillgång i etiopiska regioner som är drabbade av krig och humanitär katastrof. Parlamentet uppmanar den etiopiska regeringen att fullgöra sitt åtagande att utreda de många allvarliga fallen av könsrelaterat våld i konflikten, som alla krigförande parter har gjort sig skyldiga till.

11.  Europaparlamentet är bekymrat över rapporterna om en ökning av barnäktenskap, barnarbete, människohandel och transaktionssex som en desperat överlevnadsstrategi i etiopiska regioner som är drabbade av krig och humanitär katastrof.

12.  Europaparlamentet manar till åtgärder mot bortförande av, handel med och exploatering av flyktingar och internflyktingar i Tigray, Amhara, Afar och Eritrea, och begär att bistånd och skydd ges till alla offer, utan åtskillnad på grundval av ras, etnicitet, nationalitet, funktionsnedsättning, ålder, kön eller sexuell läggning.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att öka stödet till akutrehabiliteringscenter för kvinnor och barn – däribland barn som är resultatet av våldtäkt – som ger skydd och rehabilitering åt personer som överlevt könsrelaterat våld, människohandel och sexuellt utnyttjande. Parlamentet betonar vikten av boenden, psykosociala tjänster och yrkesutbildning för de överlevande och efterlyser ytterligare stöd för befintliga boenden.

14.  Europaparlamentet erinrar om att utomrättsliga avrättningar, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och misshandel, tvångsförflyttningar, sexuellt och könsrelaterat våld, våldtäkt och gruppvåldtäkt, attacker mot biståndsarbetare, attacker mot civil infrastruktur, såsom skolor och sjukhus, samt förstörelse och plundring av offentlig och privat egendom utgör krigsförbrytelser enligt folkrätten.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja inhemska initiativ för ansvarsutkrävande på grundval av tydliga, transparenta, effektiva och mätbara riktmärken, så att oberoende och opartisk rättvisa och ansvarsutkrävande säkerställs för offren och de överlevande.

16.  Europaparlamentet fördömer skarpt bruket av svält som en krigföringsmetod. Parlamentet erinrar om att hindrande av livsmedelsleveranser och hälso- och sjukvård och vägran att ge tillgång till sådana tjänster utgör brott mot mänskligheten. Parlamentet erinrar om att humanitär hjälp och humanitärt bistånd bygger på principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende.

17.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om ett fullständigt återupprättande av grundläggande samhällsservice såsom elinfrastruktur, banktjänster, skolor och sjukhus och ett omedelbart upphävande av begränsningarna av telekommunikationerna i Tigray.

18.  Europaparlamentet uppmanar nationella och regionala myndigheter att säkerställa att internflyktingar och flyktingar har rätt att återvända till sina hem eller bostadsorter i säkerhet och baserat på frivillighet och att inrätta en rättvis, tillgänglig och oberoende ersättningsmekanism för skadad eller förlorad bostad, egendom och mark. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att bistå och hjälpa till med att organisera och övervaka återvändandet.

19.  Europaparlamentet fördömer skarpt det faktum att undantagstillståndet har lett till etniskt motiverade gripanden, trakasserier, misshandel och angrepp mot journalister. Parlamentet kräver att alla journalister som fortfarande sitter frihetsberövade omedelbart försätts på fri fot och att yttrandefriheten säkerställs. Parlamentet uppmanar krigförande parter att säkerställa fri tillgång till pressen och att låta journalister bedriva sitt arbete i säkerhet.

20.  Europaparlamentet uttrycker oro över säkerheten och välbefinnandet för oberoende biståndsarbetare i regionen. Parlamentet fördömer skarpt alla attacker mot biståndsarbetare och kritisk infrastruktur och det kontinuerliga beslagtagandet av FN:s humanitära förnödenheter.

21.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till den etiopiska regeringen att underteckna och ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet framhåller behovet av en oberoende och opartisk mekanism för att hantera frågor om pågående kränkningar och ansvarsutkrävande.

22.  Europaparlamentet uppmanar alla krigförande parter att omedelbart upphöra med fientligheterna och att nå en formell överenskommelse om vapenvila utan förhandsvillkor. Parlamentet upprepar sin uppmaning om en nationell dialog som måste vara så inkluderande, bred och transparent som möjligt och involvera företrädare för det civila samhället och oppositionspartierna för att uppnå målet att bli en verklig katalysator för försoning. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att engagera sig fullt ut i fredsprocessen för att säkerställa trovärdiga framsteg i densamma.

23.  Europaparlamentet noterar en viss positiv utveckling i landet, såsom den humanitära vapenvilan av den 24 mars 2022 och frigivningen av vissa politiska fångar, ökat humanitärt tillträde under vapenvilan och framför allt offentliga uttalanden från Etiopiens regering och Tigrays ledning om att de engagerar sig i fredssamtal i AU-regi.

24.  Europaparlamentet välkomnar förlängningen av Olusegun Obasanjos mandat som AU:s höga representant för Afrikas horn. Parlamentet förväntar sig ytterligare uttalanden om den tilltänkta utnämningen av en trio bestående av högt uppsatta AU-medlare i syfte att prioritera ett avtal om en permanent vapenvila, obehindrat humanitärt tillträde till alla områden och ett omedelbart tillbakadragande av eritreanska styrkor samt underlätta ansvarsutkrävande och intern försoning. Parlamentet begär att dessa medlare utnämns utan dröjsmål.

25.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att vidta åtgärder för att skydda de mänskliga rättigheterna och att införa sanktioner mot förövare av människorättskränkningar via det globala systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter.

26.  Europaparlamentet understryker att situationen för flyktingar i regionen fortsätter att försämras. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU och alla dess medlemsstater att öka insatserna till förmån för vidarebosättning från regionen, tillhandahålla humanitära visum till dem som befinner sig i riskzonen och underlätta familjeåterförening. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa faktisk tillgång till internationellt skydd i EU och säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna för personer som söker internationellt skydd i enlighet med EU-rätten och internationell rätt.

27.  Europaparlamentet stöder kommissionens senareläggning av budgetstödsutbetalningar till den etiopiska regeringen sedan december 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt livsuppehållande stöd till regionen, avsett för det civila samhällets organisationer och oberoende humanitära organisationer, och att öka ansträngningarna för att säkerställa barnens säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sin begränsning av budgetstödet till genomförandeåtgärder för att göra det möjligt att fortsätta genomförandet av utvecklingsprojekt utanför konfliktområdet.

28.  Europaparlamentet beklagar djupt att FN:s säkerhetsråd inte lyckats hantera situationen i Etiopien och regionen på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att uppmana säkerhetsrådet att hålla regelbundna offentliga möten om Etiopien och regionen och att vidta meningsfulla och beslutsamma åtgärder för att säkerställa obehindrat humanitärt tillträde, möjliggöra skydd av civilbefolkningen, upphöra med och fördöma allvarliga kränkningar av folkrätten och säkerställa att ansvar utkrävs för illdåd.

29.  Europaparlamentet erinrar om att UNHRC i sin resolution S-33/1 om människorättssituationen i Etiopien, som antogs den 17 december 2021, beslutade att tillsätta en internationell expertkommission för mänskliga rättigheter i Etiopien (ICHREE). Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att stödja adekvat anslagstilldelning från FN till ICHREE och uppmanar Etiopiens federala regering att underlätta obehindrat tillträde för ICHREE. Parlamentet uppmanar UNHRC att förlänga ICHREE:s mandat och att ge tillräckligt med tid, samt det tekniska bistånd och de budgetresurser som krävs, för att ICHREE ska kunna utföra sitt mandat utan tidsmässiga och geografiska begränsningar.

30.  Europaparlamentet uttrycker sin erkänsla för iakttagelserna i rapporten från UNHRC:s internationella expertkommission för mänskliga rättigheter i Etiopien (A/HRC/51/46) av den 19 september 2022, som dokumenterar händelser där krigsförbrytelser begåtts. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och dra nytta av slutsatserna och rekommendationerna och uppmanar de etiopiska myndigheterna att erkänna dessa resultat i ett försök att återupprätta skyddet för de mänskliga rättigheterna och arbeta för att ge upprättelse åt offren för krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar vidare alla parter i konflikten att godkänna rekommendationerna i den gemensamma utredningen från FN:s människorättskontor och Etiopiska människorättskommissionen.

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Etiopiens federala regering och parlament, myndigheterna i Tigray, regeringen i Staten Eritrea, regeringarna i den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten, Afrikanska unionen och dess medlemsstater, Panafrikanska parlamentet och den gemensamma parlamentariska AKS-EU-församlingen.

(1) EUT C 425, 20.10.2021, s. 132. (2) EUT C 132, 24.3.2022, s. 205.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om Mahsa Jina Aminis död och förtrycket av demonstranter för kvinnors rättigheter i Iran (2022/2849(RSP))

P9_TA(2022)0352 RC-B9-0434/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran,

–  med beaktande av uttalandet av den 25 september 2022 från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar och uttalandet av den 19 september 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Mahsa Aminis död,

–  med beaktande av uttalandet av den 22 september 2022 från FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran med krav på ansvarsskyldighet för Mahsa Aminis död och ett slut på våldet mot kvinnor,

–  med beaktande av rapporterna av den 18 juni 2022, 13 januari 2022 och 11 januari 2021 från FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran,

–  med beaktande av rapporten av den 16 juni 2022 från FN:s generalsekreterare om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 september 2022 från FN:s generalsekreterare António Guterres,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, och Irans ratificering av den i juni 1975,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer av den 8 december 2008 om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 13 september 2022 greps den 22-åriga iransk-kurdiska kvinnan Mahsa Jina Amini i Teheran av den iranska ”moralpolisen”, anklagad för att inte ha följt lagen om slöjtvång. Enligt ögonvittnen tvingade moralpolisen in Mahsa Jina Amini i en polisbil och misshandlade henne under transporten till Vozara-häktet i Teheran, där hon kort därefter föll i koma och dog tre dagar senare, den 16 september 2022, på ett närliggande sjukhus medan hon befann sig i polisarrest. De iranska myndigheterna har vidhållit att hon dog av naturliga orsaker. Ingen ordentlig utredning har gjorts, och myndigheterna har vägrat att låta offrets familj se hennes fullständiga patientjournal och obduktionsrapport.

B.  Efter dödandet av Mahsa Jina Amini bröt landsomfattande protester ut i över 120 städer i nästan alla Irans 31 provinser, med hundratusentals deltagande iranska medborgare från alla delar av samhället. Protesterna sattes igång av kvinnor som utkrävde ansvar för Mahsa Jina Aminis död och krävde ett slut på våldet mot och diskrimineringen av kvinnor i Iran, särskilt i form av slöjtvånget. Inspirerade av kvinnornas protester visade även män solidaritet, och det uppstod en landsomfattande proteströrelse för reformer. Studenter protesterar nu vid ett flertal universitet i hela landet, särskilt vid Sharifs tekniska universitet i Teheran, genom att bojkotta sin undervisning och demonstrera mot förtryck.

C.  Reaktionen från säkerhetsstyrkorna och polisen i Iran mot protesterna har varit våldsam, urskillningslös och oinskränkt, vilket har lett till att ett betydande antal människor förlorat sina liv, och till att ett stort antal skadats. FN har bekräftat att iranska styrkor har använt skarp ammunition, fågelhagel, tårgas och metallpellets mot demonstranterna. Den 2 oktober 2022 dödade iranska säkerhetsstyrkor enligt uppgift hundratals fredliga demonstranter som demonstrerade mot dödandet av Mahsa Jina Amini, och skadade hundratals, däribland människorättsförsvarare, studenter, advokater, civilsamhällsaktivister och över 20 journalister, bland annat Niloofar Hamedi, den journalist som först rapporterade om Mahsa Jina Aminis gripande och sjukhusvistelse.

D.  Amnesty International har dokumenterat myndigheternas komplott för att slå ner de pågående protesterna genom att sätta in Islamiska revolutionsgardet, den paramilitära Basij-styrkan, Islamiska republiken Irans brottsbekämpande kommando, kravallpolisen och civilklädda säkerhetstjänstemän. Det finns belägg för hur försvarsmaktens centrala högkvarter utfärdade en order till befälhavare i alla provinser och uppmanade dem att konfrontera fredliga demonstranter med utbredd användning av dödligt våld och skjutvapen från säkerhetsstyrkornas sida.

E.  Enligt rapporter har ett stort antal utlänningar, däribland EU-medborgare, gripits de senaste dagarna för påstådd inblandning i protesterna.

F.  De iranska myndigheterna stör avsiktligt internet och mobila anslutningar och begränsar i allvarlig grad de sociala medieplattformana för att undergräva möjligheterna för iranska medborgare att få tillgång till kommunikationsteknik på ett säkert och privat sätt och att organisera fredliga sammankomster. Det har rapporterats om blockeringar av sms-meddelanden som innehåller orden ”Mahsa Amini” på persiska. Genom att störa och släcka internet i stora delar av Iran försöker regimen förhindra sändning och spridning av nyheter och bilder från protesterna och hindra internationella och lokala organisationer från att dokumentera kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

G.  Den iranska regeringen införde slöjtvång 1983. Den obligatoriska hijaben har blivit ett verktyg för förtryck av kvinnor som berövar dem deras frihet och rättigheter i Iran. Kvinnor som ses i offentligheten utan huvudduk blir ofta trakasserade, fängslas, utsätts för tortyr och spöstraff, och dödas till och med för att de har motsatt sig dessa repressiva regler.

H.  Moralpolisens trakasserier och våld mot kvinnor och flickor har ökat sedan början av president Ebrahim Raisis mandatperiod 2021. Irans regering har drivit fram lagstiftning och lagförslag som uppmuntrar till förtryck av kvinnor. Dödandet av Mahsa Jina Amini är en del av ett större mönster av att inskränka och avveckla kvinnors redan kraftigt begränsade rättigheter i Iran, bland annat genom en ny lag som antogs 2021 och som kraftigt begränsar kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, vilket utgör en direkt kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter enligt internationell rätt. Inledandet av projektet ”Hijab och kyskhet” skulle innebära att man använde övervakningskameror för att övervaka och bötfälla obeslöjade kvinnor.

I.  Människorättssituationen i Iran försämras allt mer. Dödandet av Mahsa Jina Amini illustrerar den pågående människorättskrisen i Iran, som vidmakthålls genom den iranska regeringens och dess säkerhetsapparats systematiska straffrihet, som har möjliggjort omfattande tortyr samt utomrättsliga avrättningar och annat olagligt dödande. Över 40 människorättsförsvarare har gripits sedan den 18 september 2022, och kvinnliga människorättsförsvarare har varit särskilt och våldsamt utsatta under de iranska styrkornas gripanden, angrepp och räder. Två personer som försvarar hbtqi-personers rättigheter, Zahra Sedighi Hamedani, 31 år, och Elham Chubdar, 24 år, har dömts till döden av revolutionsdomstolen i Urmia för ”sedefördärv på jorden genom främjande av homosexualitet”.

J.  EU har vidtagit restriktiva åtgärder med anledning av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland frysning av tillgångar och visumförbud för personer och enheter som gjort sig skyldiga till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och ett förbud mot export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck och utrustning för övervakning av telekommunikationer. Dessa åtgärder som infördes den 12 april 2011 uppdateras regelbundet och kvarstår.

K.  I sitt uttalande av den 25 september 2022 fördömde vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten), Josep Borrell, dödandet av Mahsa Jina Amini och de iranska säkerhetsstyrkornas övervåld, och tillkännagav att EU skulle överväga alla alternativ som står till förfogande inför nästa möte i rådet (utrikes frågor) i fråga om dödandet av Mahsa Jina Amini och det sätt på vilket de iranska säkerhetsstyrkorna har reagerat på de efterföljande demonstrationerna.

1.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag dödandet av Mahsa Jina Amini efter den iranska moralpolisens våldsamma gripande, kränkning och misshandel av henne. Parlamentet uttrycker sitt deltagande med hennes familj och vänner och med familjerna till alla dem som dödats under de senaste protesterna i Iran.

2.  Europaparlamentet uppmanar den iranska regeringen att tillåta att Mahsa Jina Aminis tragiska död och misstankarna om tortyr och misshandel utreds opartiskt och effektivt av en oberoende behörig myndighet.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med de unga iranska kvinnor som leder och deltar i protesterna trots alla svårigheter och de personliga konsekvenserna. Parlamentet stöder den fredliga landsomfattande proteströrelsen som protesterar mot dödandet av Mahsa Jina Amini, det systematiska och ökande förtrycket av kvinnor och de allvarliga och omfattande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

4.  Europaparlamentet stöder helhjärtat det iranska folkets strävan att få leva i ett fritt, stabilt, inkluderande och demokratiskt land som respekterar sina nationella och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet är djupt oroat över rapporterna om att Islamiska revolutionsgardet, Basij-styrkorna och polisen belägrade, grep och sköt ett stort antal studenter som var inlåsta vid Sharif University of Technology i Teheran den 2 oktober 2022.

5.  Europaparlamentet inser att deras rörelse går längre än att försvara kvinnors rättigheter, och förespråkar en sekulär stat i Iran i stället för en våldsam och reaktionär teokrati.

6.  Europaparlamentet fördömer starkt de iranska säkerhetsstyrkornas utbredda, avsiktliga och oproportionerliga användning av våld mot fredliga demonstranter, och uppmanar de iranska myndigheterna att upphöra med sitt fortsatta, systematiska och oacceptabla våld mot sina egna medborgare. Parlamentet kräver att de iranska myndigheterna tillåter en evidensbaserad, snabb, opartisk och effektiv utredning av alla dödsfall bland demonstranterna, och ställer de ansvariga inför rätta.

7.  Europaparlamentet kräver att de iranska myndigheterna omedelbart och ovillkorligt friger och drar tillbaka alla anklagelser mot alla som fängslats enbart för att fredligt ha utövat sin rätt till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster i samband med protesterna. Parlamentet betonar att grundläggande rättigheter som yttrande- och mötesfrihet alltid måste respekteras, och uppmanar de iranska myndigheterna att leva upp till sina internationella förpliktelser, bland annat enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft de iranska myndigheterna att omedelbart frige alla EU-medborgare som gripits och att dra tillbaka alla anklagelser mot dem. Parlamentet är mycket oroat över gripandet av över 20 journalister, särskilt Niloofar Hamedi, den journalist som var först med att rapportera om Mahsa Jina Aminis gripande och sjukhusvistelse, och uppmanar de iranska myndigheterna att frige dem utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar Iran att respektera yttrande- och trosfriheten för alla människor som bor i Iran, särskilt kvinnor och flickor som är särskilt förtryckta.

8.  Europaparlamentet fördömer Islamiska republikens systematiska diskriminering av kvinnor och andra utsatta grupper genom lagar och bestämmelser som allvarligt begränsar deras friheter och rättigheter, såsom den förnedrande lagen om slöjtvång och dess orimliga tillämpning, allvarliga begränsningar av kvinnors rättigheter rörande sexuell och reproduktiv hälsa samt kränkningar av kvinnors politiska, sociala, ekonomiska, kulturella och personliga rättigheter. Parlamentet kräver att de iranska myndigheterna snabbt upphäver lagar som tvingar kvinnor och flickor att bära slöja, avskaffar moralpolisen och sätter stopp för den systematiska diskrimineringen av kvinnor på alla områden i livet.

9.  Europaparlamentet fördömer skarpt Irans praxis att stänga internet och mobilnätet i samband med protester i landet, vilket förhindrade kommunikation och ett fritt informationsflöde för iranska medborgare. Parlamentet understryker att sådana åtgärder utgör en uppenbar kränkning av internationell rätt. Parlamentet välkomnar Förenta staternas beslut att tillåta privata företag att göra sina digitala tjänster tillgängliga för det iranska folket i samband med de pågående protesterna.

10.  Europaparlamentet avvisar kategoriskt anklagelserna från iranska tjänstemän och de statskontrollerade iranska medierna som pekar ut Tysklands och andra europeiska länders diplomatiska representationer som förmodade anstiftare till protesterna.

11.  Europaparlamentet framhåller på nytt sitt skarpa fördömande av den stadiga försämringen av människorättsläget i Iran, inbegripet och särskilt för personer som tillhör etniska eller religiösa minoriteter, däribland kurder, balucher, araber och icke-shiamuslimska och icke-muslimska religiösa minoriteter, inbegripet bahaier och kristna. Parlamentet uppmanar med kraft de iranska myndigheterna att respektera etniska och religiösa minoriteters grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att undanröja alla former av diskriminering.

12.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt den iranska regeringen att omedelbart och ovillkorligen frige alla människorättsförsvarare som har fängslats för att de fredligt utövat sin rätt till yttrande- och trosfrihet. Parlamentet uppmanar Irans högsta domstol att upphäva domarna mot människorättsförsvararna för hbtqi-personer, Zahra Sedighi-Hamadani och Elham Choubdar, eftersom deras rätt till rättvisa rättegångar har kränkts. Parlamentet uppmanar den iranska regeringen att upphöra med angreppen mot alla människorättsförsvarare i Iran och att under alla omständigheter garantera att de kan bedriva sitt legitima människorättsarbete utan rädsla för repressalier och fritt från alla begränsningar, inbegripet rättsliga trakasserier.

13.  Europaparlamentet beklagar djupt den systematiska tortyren i iranska fängelser och efterlyser ett omedelbart stopp för alla former av tortyr och misshandel av fångar. Parlamentet fördömer praxisen att neka fångar möjlighet till telefonsamtal och besök av anhöriga. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över att de frihetsberövade personerna inte kan få tillgång till juridiskt ombud under förhör. Parlamentet uppmanar Irans regering att behandla fångar med vederbörlig respekt som människor med inneboende värdighet och värde.

14.  Europaparlamentet beklagar djupt bristen på framsteg i fallen med personer som är medborgare i både EU och Iran och som sitter frihetsberövade i Iran, däribland den dödsdömde Ahmadreza Djalali som felaktigt anklagats för spionage.

15.  Europaparlamentet fördömer med kraft de iranska myndigheternas ökande användning av dödsstraffet under de senaste åren och beklagar djupt den oroväckande upptrappningen när det gäller användningen av dödsstraffet mot demonstranter, dissidenter och personer som tillhör minoritetsgrupper. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Irans regering att införa ett omedelbart moratorium för användningen av dödsstraffet som ett steg mot dess avskaffande och att ändra alla dödsdomar.

16.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att tillåta besök av alla särskilda förfaranden vid FN:s människorättsråd, och framför allt att se till att FN:s särskilda rapportör för människorättssituationen i Islamiska republiken Iran tillåts resa in i landet.

17.  Europaparlamentet uppmanar FN, i synnerhet dess råd för mänskliga rättigheter, att utan dröjsmål inleda en omfattande utredning av de händelser som ägt rum under de senaste veckorna, under ledning av FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran. Parlamentet uppmanar FN:s råd för mänskliga rättigheter att inrätta en internationell mekanism för utredning och ansvarsskyldighet rörande den iranska regeringens kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda alla kontakter med de iranska myndigheterna för att kräva ett omedelbart slut på de våldsamma tillslagen mot protesterna och ett ovillkorligt frigivande av alla som gripits för att de utövat sin rätt till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, och att begära en oberoende utredning av Mahsa Jina Aminis och dussintals demonstranters död samt kräva ett återställande av tillgången till internet och kommunikationskanaler och uppmuntra till ett avskaffande av slöjtvånget för kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med Eurojusts nya regler lagra, bevara och dela med sig av tillgängligt bevismaterial som kan bidra till utredningar, och även samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen och stödja dess arbete.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet för utrikesfrågor att lägga till iranska tjänstemän, däribland alla som är knutna till moralpolisen, som befunnits vara delaktiga i eller ansvariga för Mahsa Jina Aminis död och våld mot demonstranter, på EU:s förteckning över personer mot vilka restriktiva åtgärder har införts i samband med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran. Parlamentet upprepar att sanktionerna mot ledarna inom Islamiska revolutionsgardet inte får hävas. Parlamentet välkomnar rådets antagande av EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter som ett viktigt instrument för EU för att bestraffa personer som kränker de mänskliga rättigheterna.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU, däribland vice ordföranden/den höga representanten, att fortsätta att ta upp människorättsfrågor med de iranska myndigheterna i bilaterala och multilaterala forum, och att utnyttja alla planerade kontakter med de iranska myndigheterna i detta syfte, särskilt inom ramen för den politiska högnivådialogen mellan EU och Iran. Parlamentet bekräftar på nytt att respekt för de mänskliga rättigheterna är en central del i utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Iran,

21.  Europaparlamentet uppmuntrar stark samordning mellan EU-ambassader med ackreditering i Teheran. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater med diplomatisk närvaro i Teheran att använda sig av de mekanismer som anges i EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare för att stödja och skydda dessa personer, särskilt kvinnorättsförsvarare och personer som är medborgare i både EU och Iran, bland annat genom nödbidrag inom ramen för instrumentet för grannskapet, utveckling och internationellt samarbete – Europa i världen och det europeiska initiativet för demokrati, samt genom nödvisum, offentliga uttalanden, övervakning av rättegångar och fängelsebesök.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt i enlighet med principerna om nödvändighet och proportionalitet överväga att göra det möjligt för EU-baserade kommunikationsleverantörer att erbjuda människor i Iran verktyg, däribland videokonferenser, plattformar för e-lärande, webbkartor och molntjänster, för att se till att de har tillgång till de verktyg och plattformar på nätet som de behöver för att utöva sina mänskliga rättigheter.

23.  Europaparlamentet uttrycker oro över reaktionära islamistiska sammanslutningars fortsatta lobbyverksamhet i EU-institutionerna, vilket kan utgöra utländsk inblandning i våra demokratier.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, den islamiska rådgivande församlingen, Islamiska republiken Irans regering, den högste ledarens kansli i Islamiska republiken Iran och Mahsa Jina Aminis anhöriga.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om Rysslands upptrappning av sitt anfallskrig mot Ukraina (2022/2851(RSP))

P9_TA(2022)0353 RC-B9-0430/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av Helsingforsavtalets slutakt från 1975,

–  med beaktande av uttalandena av den 30 september 2022 från Europeiska rådets medlemmar och G7-ländernas utrikesministrar om Ukraina,

–  med beaktande av uttalandet av den 28 september 2022 från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om de olagliga skenomröstningar som Ryssland genomfört i regionerna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja,

–  med beaktande av pressmeddelandet av den 28 september 2022 från kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om ett nytt paket med restriktiva åtgärder mot Ryssland och meddelandet av den 30 september 2022 från Europeiska rådets ordförande Charles Michel om Rysslands olagliga annektering av ukrainska regioner,

–  med beaktande av uttalandena från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar av den 22 september 2022 om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och av den 28 september 2022 om gasläckorna på Nord Stream-ledningarna,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt FN-stadgan och folkrättens principer åtnjuter alla stater suverän likställdhet och måste i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot någon stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Varje annektering av en stats territorium av en annan stat till följd av hot om eller användning av våld utgör en överträdelse av FN-stadgan och folkrättens principer. Denna princip bekräftades nyligen av FN:s generalsekreterare António Guterres.

B.  Som ständig medlem av FN:s säkerhetsråd har Ryska federationen ett särskilt ansvar för att upprätthålla fred och säkerhet i världen, men har gång på gång brutit mot FN‑stadgans principer genom sina aggressiva handlingar mot Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet, och har öppet trotsat det internationella samfundet genom att tillkännage sina olagliga handlingar i strid med FN-stadgan under FN:s generalförsamlings sessioner.

C.  Ryska federationen har fortsatt sitt olagliga, oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina under de senaste månaderna. En framgångsrik ukrainsk kontraoffensiv som inleddes i början av september 2022 ledde till att Ryssland förlorade en betydande del av de territorier som landet hade ockuperat i den ukrainska Charkivregionen och andra regioner i östra och södra Ukraina. I samband med denna befrielse upptäcktes nya bevis för de allvarliga människorättskränkningar och krigsförbrytelser som begåtts av ryska styrkor och deras proxyaktörer, såsom massgravar med mer än 440 kroppar i Izium.

D.  Tusentals civila har redan mördats och många fler torterats, trakasserats, utsatts för sexuella övergrepp, kidnappats eller tvångsförflyttats. Detta omänskliga beteende från de ryska styrkornas och deras proxyaktörers sida strider helt mot internationell humanitär rätt.

E.  De ryska styrkorna har förlorat tiotusentals personer som antingen dödats i strid eller försvunnit sedan invasionen inleddes, och fått sin militära utrustning förstörd.

F.  Det internationella samfundet fortsätter att stödja Ukraina med modern utrustning, ammunition, utbildning och utbyte av underrättelser, och den senaste stödinsatsen var den amerikanska kongressens nyligen antagna lagförslag som kommer att ge mer än 12,3 miljarder US-dollar i bistånd.

G.  Enligt ukrainska regeringstjänstemän behöver den ukrainska armén moderna huvudstridsvagnar, fler yta-till-luft-system och yta-till-yta-system, pansarvagnar samt fler utbildningscentrer och ytterligare bidrag i form av ammunition.

H.  Den 9–11 september 2022 hölls regionala och lokala val i Ryssland och även i den olagligt annekterade ukrainska autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, vilka EU inte erkänner.

I.  Dessa hastigt anordnade skenfolkomröstningar ägde rum den 23–27 september 2022 i de delvis ryskockuperade territorierna i Ukraina i oblasterna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja och bland tvångsförflyttade ukrainare i Ryssland, och de ryska myndigheterna kungjorde på förhand fastställda och orealistiskt höga procentsatser för valdeltagandet och stödet för Rysslands annektering. Röstningsförfarandet innebar systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hot, särskilt i form av beväpnade ryska soldaters närvaro. Skenfolkomröstningarna var en upprepning av den folkomröstning som Ryssland anordnade i Krim efter det att landet ockuperade halvön i början av 2014. Ryssland tillkännagav den formella olagliga annekteringen av dessa territorier den 30 september 2022, vilket följdes av ett enhälligt godkännande av statsduman och federationsrådet.

J.  Den 21 september 2022 tillkännagav Vladimir Putin Rysslands första mobilisering sedan andra världskriget. Enligt medierapporter berör mobiliseringen mellan 300 000 och 1,2 miljoner militära reservister som kallas in till de väpnade styrkorna. I motsats till det officiella tillkännagivandet om att myndigheterna skulle värva medborgare som nyligen hade tjänstgjort i armén och hade stridserfarenhet, tyder rapporter på att vissa personer utan någon militär erfarenhet också håller på att värvas, särskilt från fattigare och avlägsna regioner och etniska minoriteter, och att människor håller på att värvas som en repressiv åtgärd, såsom i det ockuperade Krim, där över 1 500 krimtatarer inkallas. Det finns också rapporter om tvångsmobilisering från de nyligen olagligt annekterade oblasterna i Ukraina. Det finns rapporter om att nyrekryterade soldater nästan omedelbart skickas till fronten.

K.  Tillkännagivandet av Rysslands mobilisering har lett till protester, och de ryska myndigheterna har hittills gripit över 2 400 demonstranter. Sedan tillkännagivandet av mobiliseringen har hundratusentals ryssar flytt från Ryssland för att undvika att bli inkallade. De ryska myndigheterna har inrättat värvningsenheter vid flera gränsövergångsställen för att kunna ta fram inkallelseorder på plats och avskräcka medborgare från att lämna landet.

L.  Ryska styrkor fortsätter att ockupera kärnkraftverket Zaporizjzja (ZNPP). Ihor Murasjov, generaldirektör för ZNPP, fördes bort av ryska styrkor den 30 september 2022 och släpptes senare. ZNPP är Europas största kärnkraftverk och dess sista reaktor stängdes ned i början av september 2022 på grund av strider i och kring anläggningen. Risken för en kärnkraftskatastrof kvarstår dock.

M.  I ett tv-sänt tal den 21 september 2022 varnade Vladimir Putin för att Ryssland, om landets territoriella integritet hotas – och menade då de olagligt annekterade territorierna i Ukraina – säkerligen skulle ”använda alla tillgängliga medel för att skydda Ryssland och vårt folk.” Orden ”alla tillgängliga medel” är tunt förtäckt utpressning med kärnvapen.

N.  Den 26 och 27 september 2022 observerades en dramatisk minskning av trycket i gasledningarna Nord Stream 1 och 2 på grund av läckor som misstänktes vara resultatet av avsiktliga undervattensexplosioner som troligtvis orkestrerats av en statlig aktör. Även om den exakta volymen metan som släppts ut i atmosfären är svår att mäta är mängden sannolikt betydande och kommer att ha en negativ inverkan på miljön.

O.  Den 30 september 2022 meddelade president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina officiellt hade ansökt om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).

1.  Europaparlamentet påminner om Europeiska unionens orubbliga stöd för Ukraina och för landets suveränitet, självständighet och territoriella integritet inom internationellt erkända gränser. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands oberättigade, oprovocerade och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet påminner om att Ryssland bär fullt ansvar för kriget och att landet omedelbart måste stoppa kriget och dra tillbaka alla sina styrkor och proxystyrkor från alla internationellt territorier som tillhör Ukraina.

2.  Europaparlamentet lovordar det stora modet hos det ukrainska folket, som gör enorma uppoffringar för att försvara sitt land och europeiska värden, såsom frihet, värdighet och demokrati. Parlamentet påminner om Ukrainas legitima rätt, i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan, att försvara sig mot Rysslands anfallskrig för att återfå fullständig kontroll över hela sitt territorium inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet lovordar de ukrainska väpnade styrkornas mod och deras mycket effektiva insatser både på fältet och ur moralisk synvinkel, och erkänner deras betydande bidrag till den europeiska säkerheten.

3.  Europaparlamentet uppmanar alla länder och internationella organisationer att otvetydigt fördöma Rysslands anfallskrig och landets försök att med våld och genom skenfolkomröstningar tillskansa sig territorium. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt samarbeta med de många regeringar som har antagit en neutral ståndpunkt om Rysslands aggression mot Ukraina, i syfte att bygga upp ett starkt internationellt motstånd mot alla ändringar av Ukrainas gränser med våld och försvara folkrätten.

4.  Europaparlamentet fördömer skarpt de massiva och allvarliga människorättskränkningar och krigsförbrytelser som begåtts av ryska väpnade styrkor, proxyaktörer och de ockupationsmyndigheter som Ryssland inrättat i Ukraina. Parlamentet insisterar på att ansvariga regeringstjänstemän och militära ledare samt förövare av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, inbegripet folkmord, måste ställas till svars.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och andra länder som stöder Ukraina att kraftigt öka sitt militära bistånd, särskilt i de områden där den ukrainska regeringen begär det, för att Ukraina ska kunna återfå full kontroll över hela sitt internationellt erkända territorium och framgångsrikt försvara sig mot ytterligare angrepp från Rysslands sida. Parlamentet begär att möjligheten till en lån-leasing-baserad militär biståndsfacilitet för Ukraina övervägs. Parlamentet uppmanar framför allt tvekande medlemsstater att tillhandahålla sin skäliga andel av det militära bistånd som behövs för att bidra till att förkorta kriget. Parlamentet påminner om att tveksamhet bland dem som stöder Ukraina endast förlänger kriget och skördar oskyldiga ukrainares liv. Parlamentet vädjar till EU:s ledare att skapa varaktig enighet mellan medlemsstaterna och likasinnade länder att fullt ut och villkorslöst stödja Ukraina mot det ryska anfallskriget.

6.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att samordna vapenleveranserna genom Europeiska utrikestjänstens clearing house-mekanism, inbegripet ett EU-initiativ för leverans av avancerade vapensystem såsom Leopard-stridsvagnar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart börja utbilda ukrainska soldater i detta avseende.

7.  Europaparlamentet fördömer otvetydigt de skenfolkomröstningar som genomfördes under vapenhot för att annektera de ockuperade oblasterna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja såsom olagliga och illegitima. Parlamentet påminner om att folkomröstningarna genomfördes i strid med FN-stadgan och folkrätten. Parlamentet förkastar och erkänner inte de påhittade resultaten av folkomröstningarna och det efterföljande införlivandet av dessa territorier i Ryssland. Parlamentet betraktar resultaten som helt ogiltiga. Parlamentet anser att den aviserade annekteringen utgör en farlig och oansvarig upptrappning och en flagrant kränkning av folkrätten och FN‑stadgan som garanterar internationell fred, säkerhet, territoriell integritet och alla staters suveränitet, och att detta inte kan och inte kommer att lämnas obesvarat av det internationella samfundet.

8.  Europaparlamentet fördömer det ryska presidentdekretet av den 29 september 2022 om erkännande av ”självständigheten” för de ukrainska oblasterna Cherson och Zaporizjzja samt de olagliga fördrag om integration i Ryska federationen som undertecknades den 30 september 2022. Parlamentet uttrycker sitt orubbliga stöd för EU:s politik att inte erkänna Rysslands olagliga handlingar mot Ukraina, inbegripet annektering, och uppmanar därför rådet att anta ytterligare stränga sanktioner som svar på dessa handlingar.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett åttonde sanktionspaket mot Ryssland. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att snabbt godkänna sanktionspaketet, undvika förseningar till följd av egenintresse och grundligt genomföra sanktionerna. Parlamentet begär att sanktionerna utvidgas till att omfatta nya områden, bland annat att Gazprombank, Alfa Bank, Rosbank, Tinkoff Bank, Sankt Petersburg Bank, den ryska regionala utvecklingsbanken RRDB och Far Eastern Bank utestängs från Swift, samtidigt som sanktionerna mot kryptotillgångar och kryptovalutor skärps ytterligare. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att upprätthålla EU:s enighet och öka trycket på Kreml, bland annat genom ytterligare sanktionspaket, inbegripet ett exportförbud för högteknologiska produkter och strategiska varor och andra sanktioner som syftar till att strategiskt försvaga den ryska ekonomin och den industriella basen, särskilt det militärindustriella komplexet. Parlamentet stöder antagandet av individuella sanktioner mot personer och enheter som är direkt inblandade i tvångsdeporteringen och adoptionen av ukrainska barn och i anordnandet och övervakningen av de olagliga skenfolkomröstningarna samt mot alla medlemmar av dumapartierna som innehar ämbeten i valda parlament på alla nivåer, även på regional och kommunal nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt förebygga, utreda och lagföra varje kringgående av sanktionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlagstiftarna att arbeta snabbt för att fullborda den rättsliga ordningen för förverkande av tillgångar som frysts genom sanktionerna.

10.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och fullständigt embargo mot import från Ryssland av fossila bränslen och uran, och på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 helt ska tas ur bruk, i syfte att stoppa finansieringen av Putins krigsmaskin med EU-pengar. Parlamentet kräver ytterligare förbud mot inköp, import eller transport av titan, aluminium, koppar, nickel, palladium, rodium samt råa och slipade diamanter som härrör från Ryssland eller forslas genom Ryssland till EU, och import av järn- och stålprodukter som har sitt ursprung i Ryssland eller som exporteras från Ryssland, inbegripet järnmalm och halvfabrikat, i syfte att minska Rysslands inkomster. Parlamentet begär att Rysslands tillgång till grundläggande industriella resurser, tekniker och tjänster ska minimeras, särskilt sådana som behövs av den militära industrin i den angripande staten.

11.  Europaparlamentet varnar Aleksandr Lukasjenkos regim för att hjälpa Ryssland i dess anfallskrig mot Ukraina, bland annat när det gäller mobiliseringsinsatserna och mottagandet av värnpliktiga på belarusiskt territorium. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inkludera Belarus i den nya vågen av sanktioner i förbindelse med mobiliseringen.

12.  Europaparlamentet fördömer mobiliseringen i Ryssland och begär ett omedelbart slut på ofrivilliga värvningar. Parlamentet fördömer de åtgärder som tvingar invånarna i de ockuperade territorierna i Ukraina att tjänstgöra i Rysslands väpnade styrkor eller hjälptrupper, vilket är förbjudet enligt den fjärde Genèvekonventionen. Parlamentet vädjar till alla ryska medborgare att vägra dras in i detta krig, som strider mot folkrätten och därför fördömdes av flertalet länder, och som endast utkämpas för att hävda en icke-demokratisk kleptokratisk regim i Ryssland och som i slutändan kommer att förstöra den ryska ekonomin och det ryska folkets utsikter till en säker och välmående framtid. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utfärda humanitära visum till ryska medborgare i behov av skydd, såsom de som utsätts för politisk förföljelse.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra kommissionens riktlinjer om allmänt utfärdande av viseringar för ryska sökande och kontroller av ryska medborgare vid de yttre gränserna, i full överensstämmelse med EU-rätten och folkrätten, och att se till att varje asylansökan från bland annat oliktänkande, desertörer, värnpliktsvägrare och aktivister behandlas individuellt, med beaktande av värdmedlemsstatens säkerhetssituation och i enlighet med EU:s asylregelverk. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noga övervaka situationen när det gäller ryska viseringar.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka stödet till länder i Sydkaukasien och Centralasien som tar emot ett betydande antal migranter, särskilt Georgien, Kazakstan, Uzbekistan, Armenien och Kirgizistan, för att upprätthålla stabiliteten i dessa regioner.

15.  Europaparlamentet fördömer det ryska presidentdekretet av den 5 oktober 2022 varigenom Zaporizjzja NPP utsågs till ”federal egendom” och den ryska regeringen instruerades att överta kontrollen över det. Europaparlamentet kräver att rysk militär personal omedelbart dras tillbaka från och runt ZNPP och att det inrättas en demilitariserad zon runt anläggningen. Parlamentet påminner om att striderna kring anläggningen kan leda till en stor katastrof med oförutsebara konsekvenser.

16.  Europaparlamentet fördömer de senaste ryska kärnvapenhoten som oansvariga och farliga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och internationella partner att förbereda en snabb och beslutsam reaktion om Ryssland skulle genomföra en kärnvapenattack mot Ukraina. Parlamentet uppmanar Ryssland att omedelbart upphöra med sina hot om en kärnvapenupptrappning, med tanke på de globala konsekvenserna av en eventuell kärnkatastrof för människors liv och miljön under de kommande årtiondena. Parlamentet påminner om att alla försök från Rysslands sida att betrakta attacker mot ockuperade territorier som en attack mot Ryssland och därmed som grund för en kärnvapenattack är olagliga och grundlösa och inte kommer att avskräcka Europeiska unionen från att ge ytterligare bistånd till Ukraina i dess självförsvar.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka stödet till och samarbetet med det civila samhället och de fria medierna i Ukraina och Ryssland. Parlamentet betonar att Ukrainas motståndskraft och kapacitet att stå emot det ryska anfallskriget kräver ökat fokus och stöd till humanitära aktörer i Ukraina, inbegripet ett särskilt fokus på dem som stöder kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta att tillhandahålla tillfälligt skydd i EU för dem som flyr kriget och att hjälpa till med utfärdandet av tillfälliga resehandlingar som gör det möjligt för ukrainska medborgare som sitter fast i Ryssland utan identitets- eller resehandlingar att lämna landet om de så önskar. Parlamentet fördömer de systematiska försöken från den ryska sidan att bromsa ukrainska flyktingars inresa till EU vid Estlands och Lettlands gränser, vilket snart skulle kunna leda till en allvarlig humanitär kris. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras gränskontroller att inte hindra sådana flyktingar från att komma in i EU.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för ett omfattande återhämtningspaket för Ukraina, som bör inriktas på landets omedelbara, medellångsiktiga och långsiktiga bistånd, återuppbyggnad och återhämtning och ytterligare bidra till att stärka ekonomins tillväxt, med början omedelbart när så är lämpligt. Parlamentet påminner om att återhämtningspaketet bör ledas gemensamt av EU, internationella finansinstitutioner och likasinnade partner. Parlamentet begär att återhämtningspaketet ska stödjas av den EU-budgetkapacitet som behövs.

19.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för de ryska medborgare som fördömer kriget. Parlamentet fördömer de ryska myndigheternas gripande av tusentals fredliga demonstranter och kräver att de friges omedelbart.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att börja fundera över hur man kan samarbeta med Ryssland i framtiden och hur man kan bistå Ryssland i en framgångsrik övergång från en auktoritär regim till ett demokratiskt land som avstår från revisionistisk och imperialistisk politik. Parlamentet anser att ett första steg skulle vara att EU-institutionerna samarbetar med ryska demokratiska ledare och det civila samhället och mobiliserar stöd för deras agenda för ett demokratiskt Ryssland. Parlamentet stöder inrättandet av ett demokratinav för Ryssland, med Europaparlamentet som värd.

21.  Europaparlamentet påminner om att undervattensexplosionen vid Nord Stream‑ledningarna ägde rum när den nya Baltic Pipe, som förbinder Norge med Polen via Danmark, invigdes. Parlamentet anser att undervattensexplosionerna vid Nord Stream-ledningarna inte är en slump och spekulationen ökar om att de var resultatet av en samordnad och avsiktlig handling från en statlig aktör. Parlamentet anser att explosionerna i Nord Stream-ledningarna visar hur farlig politiken med ett ökat beroende av ryska fossila bränslen var och att användningen av energi som vapen har nått en ny nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka och prioritera skyddet av kritisk europeisk infrastruktur, inbegripet offshore-ledningar och -kablar, och att öka dess motståndskraft mot yttre angrepp och ytterligare stödja motståndskraften hos EU:s partner i Östeuropa och på västra Balkan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra en undersökning av sabotaget av Nord Stream-gasledningarna. Parlamentet anser att de avsiktliga undervattensexplosionerna utgör en miljöattack mot EU.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med internationella organ för att samla in bevis och stödja Internationella brottmålsdomstolens utredning av krigsförbrytelser som begåtts på Ukrainas territorium sedan den 20 februari 2014.

23.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en särskild internationell domstol för aggressionsbrott som begåtts mot Ukraina, där Putin och alla ryska civila och militära tjänstemän och deras proxyaktörer som är ansvariga för att planera, inleda och föra kriget i Ukraina skulle åtalas.

24.  Europaparlamentet fördömer Rysslands flerdimensionella strategi att skapa, förstärka och sprida falska och snedvridna narrativ och den nyimperialistiska ideologin ”russkij mir” runt om i världen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att bestraffa de ryska enheter, enskilda individer och andra proxyaktörer som sprider rysk desinformation och att vidta ytterligare åtgärder för att hantera Rysslands användning av information som vapen.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s flyktingkommissariat, Internationella organisationen för migration, Internationella rödakorskommittén, Internationella brottmålsdomstolen, Ukrainas president, regering och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament samt de belarusiska myndigheterna.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om resultatet av kommissionens översyn av handlingsplanen med 15 punkter om handel och hållbar utveckling (2022/2692(RSP))

P9_TA(2022)0354 B9-0415/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens icke-officiella dokument av den 26 februari 2018 Feedback and way forward on improving the implementation and enforcement of Trade and Sustainable Development chapters in EU Free Trade Agreements (handlingsplanen med 15 punkter),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juni 2022 Styrkan i handelspartnerskap: tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022)0409) (meddelande om översynen av handel och hållbar utveckling),

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner,

–  med beaktande av ILO:s trepartsdeklaration om principer som rör multinationella företag och socialpolitik,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar, inbegripet Parisavtalet från 2015,

–  med beaktande av utvärderingsrapporterna från FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar,

–  med beaktande av konventionen om biologisk mångfald från 1992 och dess protokoll,

–  med beaktande av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) från 1975,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2022 om anständigt arbete i världen för en global rättvis omställning och en hållbar återhämtning (COM(2022)0066),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord‑strategin – för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om översynen av EU:s handelspolitik(1) och kommissionens meddelande av den 18 februari 2021 Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021)0066),

–  med beaktande av frågan av den 16 januari 2018 från utskottet för internationell handel till kommissionen om kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s handelsavtal (O-000098/2017 – B8-0617/2017),

–  med beaktande av Nederländernas och Frankrikes icke-officiella dokument av den 8 maj 2020 om handel, socioekonomiska effekter och hållbar utveckling.

–  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2022 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2021(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal(3),

–  med beaktande av EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet, som offentliggjordes den 25 november 2020 (JOIN(2020)0017), och av parlamentets resolution av den 10 mars 2022 om denna handlingsplan(4),

–  med beaktande av kommissionens årsrapporter om genomförandet och efterlevnaden av EU:s handelsavtal,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 20 oktober 2021 Nästa generations handel och hållbar utveckling – översyn av handlingsplanen med 15 punkter,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs icke-officiella dokument från oktober 2021 Strengthening and Improving the Functioning of EU Trade Domestic Advisory Groups,

–  med beaktande av ILO:s och kommissionens handbok om bedömning av arbetsrättsliga bestämmelser i handels- och investeringsarrangemang, som offentliggjordes 2017,

–  med beaktande av handboken om genomförandet av kapitlet om handel och hållbar utveckling i handelsavtalet mellan EU och Ecuador, som offentliggjordes 2019,

–  med beaktande av rapporten från maj 2022 om slutresultatet av konferensen om Europas framtid, särskilt förslag 19.4,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om resultatet av kommissionens översyn av handlingsplanen med 15 punkter om handel och hållbar utveckling (O‑000029/2022 – B9‑0021/2022),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för internationell handel, och av följande skäl:

A.  EU har åtagit sig att verka för ett öppet och regelbaserat handelssystem som är rättvist, inkluderande och hållbart. EU:s handelspolitik är ett viktigt geoekonomiskt verktyg. En positiv och proaktiv handelsagenda är avgörande för Europas ekonomiska välstånd, konkurrenskraft, innovation och skapandet av nya arbetstillfällen av hög kvalitet.

B.  EU är världens största handelsblock och har en unik möjlighet att samarbeta och samverka globalt och bilateralt med partnerländer för att öka respekten för internationella arbetsnormer och miljöregler genom sin handelspolitik och sina handelsavtal.

C.  Alla moderna EU-handelsavtal innehåller kapitel om handel och hållbar utveckling. Sedan 2018 har handlingsplanen med 15 punkter väglett deras genomförande och efterlevnad. Parlamentet har systematiskt efterlyst förbättringar av genomförandet och den faktiska efterlevnaden av kapitlen om handel och hållbar utveckling och en möjlighet att använda sanktioner som en sista utväg.

D.  I juni 2021 inledde kommissionen en djupgående översyn av handlingsplanen för handel och hållbar utveckling med 15 punkter i syfte att stärka handelsavtalens förmåga som helhet att främja hållbar handel i samarbete med handelspartner.

E.  EU har genom sin handelspolitik och sina yttre åtgärder och tillsammans med parlamentet genom sin lagstiftningsverksamhet och sin parlamentariska diplomati, befäst tanken att de förhållanden under vilka varor och tjänster produceras med hänsyn till mänskliga rättigheter, miljö, arbetsmarknad och social utveckling är av samma betydelse som handeln med dessa varor och tjänster.

1.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av resultatet av översynen av handel och hållbar utveckling. Parlamentet betonar att en omfattande översyn och starkare fokus på genomförande och efterlevnad av kapitlen om handel och hållbar utveckling har varit långvariga krav från parlamentets sida. Parlamentet noterar att kommissionen har identifierat möjligheter till förbättringar inom sex politiska prioriteringar.

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse kommissionens avsikt att stärka kapitlen om handel och hållbar utveckling som samarbetsinstrument och att använda tidiga gapanalyser för att identifiera landbaserade genomförandeprioriteringar med deltagande av det civila samhället. Parlamentet noterar att ILO, FN:s miljöprogram och de multilaterala miljöavtalen bör höras i förbindelse med fastställandet av brister i genomförandet. Parlamentet anser att detaljerade tidsbundna färdplaner för genomförandet är ett användbart verktyg för att uppnå önskade resultat.

3.  Europaparlamentet upprepar behovet av ett grundligt sonderingsförfarande innan förhandlingarna om ett nytt frihandelsavtal inleds. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera innehåll som är relevant för kapitlet om handel och hållbar utveckling i detta sonderingsförfarande.

4.  Europaparlamentet stöder kommissionens plan att rationalisera hållbarheten i alla frihandelsavtal för att bidra till en koldioxidneutral ekonomi och prioritera marknadstillträde för miljövaror och miljötjänster samt tillgång till råvaror och energiprodukter, som är nödvändiga för att en koldioxidneutral ekonomi ska fungera, förutsatt att de respekterar hållbara metoder och inte skadar mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och miljön i tredjeländer och respekterar FN:s princip om fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke. Parlamentet kräver omfattande hållbarhetsbedömningar för att kartlägga bestämmelser som går utöver kapitlen om handel och hållbar utveckling, som öppnar möjligheter för eller kan utgöra en utmaning när det gäller att uppnå hållbarhetsmålen.

5.  Europaparlamentet påminner om att det har begärt en förstärkning av EU‑delegationernas roll i övervakningen av genomförandet av åtagandena om handel och hållbar utveckling. Parlamentet kräver tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser till EU:s delegationer för detta ändamål och ett rationaliserat arbete inom kommissionens avdelningar för att säkerställa ett lämpligt engagemang för handelsrelaterade hållbarhetsfrågor, och för samordning och genomförande av kapacitetsuppbyggnadsprogram i syfte att främja hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på bästa sätt utnyttja Team Europe‑strategin för att säkerställa samordning och samstämmighet i samarbetet med partnerländer om handelsrelaterade hållbarhetsfrågor.

6.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av funktionen som ansvarig för efterlevnaden av handelsbestämmelserna och den omformade gemensamma kontaktpunkten som viktiga steg för att stärka genomförandet av åtagandena om handel och hållbar utveckling, och påminner om kommissionens åtagande att fästa lika stor vikt vid påstådda överträdelser av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling som vid påstådda överträdelser av åtaganden om marknadstillträde. Parlamentet noterar att endast ett klagomål om överträdelser av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling hittills har lämnats in via den gemensamma kontaktpunkten. Parlamentet understryker vikten av att inkludera tydliga och exakta åtaganden i framtida kapitel om handel och hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet stöder en starkare strukturerad roll för inhemska rådgivande grupper i alla skeden av handelsavtalens livscykel och begär att de ges en övervakande roll när det gäller det konkreta genomförandet av alla frågor som påverkar hållbarheten i frihandelsavtalen, inbegripet övervakningen av färdplaner för genomförandet. Parlamentet kräver tillräckliga ekonomiska resurser och tekniskt stöd till de inhemska rådgivande grupperna så att de kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Parlamentet betonar att parlamentets utskott för internationell handel (INTA) har åtagit sig att hålla en årlig debatt med företrädare för de inhemska rådgivande grupperna. Parlamentet anser att ett närmare utbyte mellan parlamentets övervakningsgrupper och ständiga föredragande, å ena sidan, och de inhemska rådgivande grupperna, å andra sidan, skulle vara av stort värde för båda. Parlamentet begär att fungerande inhemska rådgivande grupper också inrättas i partnerländer och partnerregioner, i linje med rekommendationerna från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och yttrandena från EU:s inhemska rådgivande grupper. Parlamentet uppskattar att de inhemska rådgivande grupperna också kan lämna in kollektiva klagomål och att en EU‑baserad klagande kan lägga fram de frågor om handel och hållbar utveckling som förts fram av en enhet som är belägen i ett partnerland. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det civila samhällets organisationer, vid sidan av de inhemska rådgivande grupperna, också kan lämna in kollektiva klagomål.

8.  Europaparlamentet betonar att en ytterligare anpassning av tillämpningen av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling till den allmänna mellanstatliga tvistlösningsmekanismen och en utvidgning av efterlevnadsfasen till tvister inom ramen för kapitlen om handel och hållbar utveckling kommer att leda till ett bättre genomförande och verkställande av rekommendationerna i expertpanelens rapporter. Parlamentet anser att de nationellt fastställda bidragen – i egenskap av konkreta åtaganden från parterna i Parisavtalet – bör vara en avgörande faktor vid bedömningen av huruvida en överträdelse av Parisavtalet har ägt rum. Parlamentet begär att skiljemän som ansvarar för sådana tvister ska ha dokumenterad sakkunskap på de relevanta områdena.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av att genomföra efterhandsbedömningar av de miljömässiga och sociala konsekvenserna av alla bestämmelser i frihandelsavtalen och av en översyn av ändamålsenligheten när det gäller bestämmelserna om handel och hållbar utveckling.

10.  Europaparlamentet uppskattar att parlamentets långvariga uppmaning att använda handelssanktioner som en sista utväg vid fall av allvarliga överträdelser av åtaganden inom handel och hållbar utveckling, närmare bestämt ILO:s grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, och av väsentliga överträdelser av Parisavtalet, ingår i slutdokumentet. Parlamentet hoppas att villkoren kommer att uppfyllas vid den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald i december 2022 så att konventionen blir verkställbar i enlighet med meddelandet om översynen av handel och hållbar utveckling.

11.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inte har lagt fram en modell för kapitlet om handel och hållbar utveckling, samtidigt som den erkänner att alla delar i meddelandet om översyn av handel och hållbar utveckling ska utvecklas på ett skräddarsytt sätt beroende på vilken handelspartner det gäller.

12.  Europaparlamentet förväntar sig att principerna i resultatet av översynen av handlingsplanen för handel och hållbar utveckling med 15 punkter kommer att återspeglas i alla EU:s handelsavtal under förhandling och framtida handelsavtal som läggs fram för parlamentet för godkännande, samt i moderniseringen av alla gällande frihandelsavtal, med hjälp av de särskilda översynsklausuler som ingår i befintliga avtal eller andra lämpliga förfaranden.

13.  Europaparlamentet anser att resultatet av översynen av handel och hållbar utveckling är ett viktigt steg för att säkerställa att handelsavtalen uppfyller parlamentets långvariga krav och det civila samhällets och medborgarnas förväntningar, samtidigt som man garanterar att EU:s handelsavtal förblir förhandlingsbara och attraktiva för partner.

14.  Europaparlamentet står fast vid sitt åtagande att kontinuerligt intensifiera det parlamentariska arbetet med att granska åtagandena om handel och hållbar utveckling och deras genomförande under handelsavtalens hela livscykel, bland annat genom särskilda övervakningsgrupper, Europaparlamentets specifika parlamentariska uppdrag och eventuella gemensamma parlamentariska övervakningskommittéer med partnerländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet, via INTA-utskottet eller de särskilda övervakningsgrupperna, om de framsteg som gjorts när det gäller åtaganden om handel och hållbar utveckling och partnerländernas genomförande av dem.

15.  Europaparlamentet betonar att för att de ekonomiska möjligheter som skapas genom handelsavtal ska gynna både kvinnor och män måste jämställdhet integreras i hela processen, från bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling till genomförandet, bland annat genom särskilda jämställdhetskapitel.

16.  Europaparlamentet upprepar, såsom anges i översynen av handelspolitiken, att alla EU:s framtida frihandelsavtal bör innehålla ett kapitel om hållbara livsmedelssystem som är kopplade till kapitlet om handel och hållbar utveckling.

17.  Europaparlamentet betonar att EU, som världens största handelsblock, måste vara ambitiöst i sina insatser, som ska vara förenliga med Världshandelsorganisationen, i förbindelse med utformningen av ytterligare autonoma instrument för att stödja globala klimatåtgärder, bekämpa förlusten av biologisk mångfald och avskogning, förbättra djurskyddet, fastställa regler om företagens hållbarhet, tillbörlig aktsamhet och tvångsarbete, främja den cirkulära ekonomin och omställningen till grön energi och säkerställa anständigt arbete i hela världen, och uppmuntra sina handelspartner att följa dem med stöd av dialog och tullförmåner. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda kapitlen om handel och hållbar utveckling för att främja ratificeringen av de ILO-konventioner som ingår i trepartsdeklarationen om principer som rör multinationella företag och socialpolitik.

18.  Europaparlamentet understryker att multilaterala åtgärder är det bästa sättet att säkra den globala omställningen till en koldioxidneutral, inkluderande och hållbar ekonomi där arbetstagarnas rättigheter respekteras, och uppmanar EU att intensifiera sitt arbete i detta syfte på multilateral nivå, särskilt inom Världshandelsorganisationen och genom att främja ett närmare samarbete med ILO, FN:s miljöprogram och de multilaterala miljöavtalen.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, medlemsstaternas regeringar och parlament, Internationella arbetsorganisationen, FN:s miljöprogram och de multilaterala miljöavtalen.

(1) EUT C 425, 20.10.2021, s. 155. (2) EUT C 342, 6.9.2022, s. 191. (3) EUT C 162, 10.5.2019, s. 9. (4) EUT C 347, 9.9.2022, s. 150.

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om en EU-strategi för rymdtrafikledning – En EU-insats för en global utmaning (2022/2641(RSP))

P9_TA(2022)0355 B9-0423/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 15 februari 2022 En EU-strategi för rymdtrafikledning – En EU-insats för en global utmaning (JOIN(2022)0004),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 november 2020 om riktlinjer om Europas bidrag till fastställandet av huvudprinciper för den globala rymdekonomin,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 februari 2021 Handlingsplan för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri (COM(2021)0070),

–  med beaktande av riktlinjerna för långsiktig hållbarhet för verksamhet i yttre rymden från FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden av den 20 juni 2019,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om rymdtrafikledning (O-000035/2022 – B9‑0022/2022),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och av följande skäl:

A.  Rymdtrafikledning har en strategisk betydelse för unionen och bidrar till att garantera ett säkert och oberoende tillträde till, återvändande från och utnyttjande av rymdområdet, samt till att garantera en långsiktig hållbarhet i yttre rymden och främja och säkerställa den fortsatta konkurrenskraften för EU:s rymdindustri.

B.  Under de senaste åren har antalet rymdoperationer och satelliter i omloppsbana och mängden rymdskrot ökat avsevärt. Denna utveckling har exponentiellt ökat säkerhetsrisken för rymdoperationer i omloppsbana och hotar hållbarheten i yttre rymden. Detta kan äventyra de tjänster som tillhandahålls av komponenterna i unionens rymdprogram.

C.  Nya industriella trender har dykt upp, vilket har lett till fler kommersiella strategier när det gäller användningen av rymden, nya icke-offentliga aktörer har trätt in i rymdsektorn, planerade och pågående uppskjutningar av så kallade megakonstellationer sker i lågjordiska omloppsbanor samtidigt som andra kommersiella trender har dykt upp, till exempel gruvdrift i rymden.

D.  Olika tekniker erbjuder tillförlitliga lösningar när det gäller rymdtrafik, trafikstockningar och kollisionsrisker. Ett antal EU-innovationer och privata och offentliga initiativ för identifiering och spårning av rymdskrot har utvecklats. Förebyggande av kollisioner mellan rymdfarkoster (på ett automatiserat sätt), teknik för undvikande och begränsning av och åtgärder mot rymdskrot är effektiva verktyg som kräver en lämplig ram för reglering och genomförande.

E.  Unionens rymdprogram innehåller en komponent för rymdlägesbild, som inbegriper en delkomponent för rymdövervakning och spårning som utgör den operativa pelaren för rymdtrafikledning.

F.  Till skillnad från andra (transport)sektorer finns det inte i samma utsträckning ett omfattande internationellt regelverk med detaljerade regler och tekniska specifikationer för rymdtrafikledning, utan dessa är begränsade till frivilliga riktlinjer.

1.  Europaparlamentet välkomnar de planerade åtgärder som beskrivs i det gemensamma meddelandet En EU-strategi för rymdtrafikledning – En EU-insats för en global utmaning.

2.  Europaparlamentet välkomnar den senaste tidens utveckling inom rymdsektorn med nya företag på marknaden och marknadsspridning av de tjänster som tillhandahålls av de olika komponenterna i unionens rymdprogram.

3.  Europaparlamentet understryker att uppgången av rymdverksamheten, antalet rymdaktörer och satellitkonstellationsstorlekens extrema expansion är kvantitativa aspekter som medför svåra utmaningar som måste hanteras, särskilt genom förebyggande åtgärder och utveckling och införande av avancerad automatiserad teknik såsom automatiserat kollisionsundvikande. Parlamentet framhåller i detta avseende att artificiell intelligens, högpresterande datorsystem och maskininlärning utgör möjliggörande teknik för nödvändiga automatiserings- och spårningsprocesser.

4.  Europaparlamentet påpekar att det behövs data baserade på kvantitativa mätvärden och mätverktyg för att kunna hantera rymdtrafiken på ett korrekt sätt, och för detta ändamål krävs också en ökning av antalet sensorer och deras kvalitet samtidigt som utvecklingen av robust datadelning och rymdskrotsteknik måste främjas.

5.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av rymdsektorn kräver att EU antar en strategisk och ambitiös strategi som omfattar regleringsaspekter, den internationella dimensionen och tjänster för rymdövervakning och spårning.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja en internationellt erkänd definition av rymdtrafikledning för att säkerställa en gemensam förståelse av alla parametrar och därigenom bidra till säkerheten vid rymdverksamhet i den allt mer trafikerade yttre rymden.

7.  Europaparlamentet anser att för att garantera en säker och skyddad rymdverksamhet bör ett tydligt regelverk ligga till grund för lika villkor i hela EU för rymdverksamhet och för en övergripande ram för europeisk bindande rymdlagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en uppsättning EU-regler, standarder, tekniska specifikationer och riktlinjer och att aktivt främja dessa regler på internationell nivå.

8.  Europaparlamentet understryker att säkerhet och skydd måste beaktas redan från utformningsstadiet, att uppskjutningar och tillgångar i rymden måste baseras på inbyggd hållbarhet, att nuvarande bästa praxis och riktlinjer inte används i tillräcklig utsträckning och att fragmentering inte leder till en effektiv storskalig strategi. Parlamentet understryker att dessa förändringar bör utformas noggrant och tydligt för att stödja ett snabbt internationellt införande och förhindra alltför stora administrativa bördor för rymdindustrin.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till både civila och försvars- och säkerhetsrelaterade behov, att utvärdera hur utvecklingen av rymdtrafikledning påverkar europeiska offentliga och privata aktörer och att även samråda med berörda aktörer utanför EU.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att nå ut till tredjeländer och internationella organisationer, utan att det påverkar unionens autonomi.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra unionens tjänster för rymdövervakning och spårning när det gäller insamlade data, analyser av återinträde och fragmentering och att vidareutveckla EU:s databas för rymdövervakning och spårning där upptäckta, katalogiserade och förutsedda rörelser av rymdföremål räknas in.

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att stödja utvecklingen av förbättrad kapacitet för rymdövervakning och spårning och främja forskning och innovation inom rymdtrafikledning.

13.  Europaparlamentet understryker att rymdskrot är ett akut problem och att det behövs åtgärder mot rymdskrot. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare investera i forskning om och spridning av teknik för att minska mängden rymdskrot genom att utnyttja alla möjligheter till EU-finansiering av forsknings- och innovationsverksamheter via Horisont Europa, Cassini-Huygens rymdforskningsuppdrag, pilotprojekt, inbegripet synergier och kombinationen mellan olika EU-program och nationella medel, och, i möjligaste mån, medel från Europeiska rymdorganisationen.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra alla politiska och diplomatiska ansträngningar, inklusive samarbete med FN, för att utveckla en övergripande internationell strategi för tillämpningen av gemensamma standarder och regler samt genomförandet av konkreta lösningar för rymdtrafikledning på global nivå.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att underlätta EU:s deltagande i FN:s räddningsöverenskommelse(1), ansvarskonvention(2) och registreringskonvention(3).

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning om rymdtrafikledning före 2024, bland annat om systemstyrning och ansvarsområdena för den föreslagna EU-byrån för rymdprogrammet, och, på grundval av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och unionens nuvarande rymdprogram, integrering av rymdtrafikledning i nästa rymdprogram.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Avtal om räddning och återsändande av rymdfarare samt återlämnande av föremål, som sänts ut i yttre rymden (1967). (2) Konventionen om internationellt ansvar för skada som orsakas av rymdföremål (1971). (3) Konventionen om registrering av föremål i yttre rymden (1974).

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2022 om nya impulser för världshaven: stärkande av världshavsförvaltning och den biologiska mångfalden (2022/2836(RSP))

P9_TA(2022)0356 B9-0426/2022

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given(1),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 november 2016 Internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid (JOIN(2016)0049),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2018 om internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid i samband med målen för hållbar utveckling till 2030(2),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 24 juni 2022 Staka ut kursen för en hållbar blå planet – gemensamt meddelande om EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning (JOIN(2022)0028),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030: Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380), inbegripet målet att bygga upp ett sammanhängande nätverk där minst 30 % av havet skyddas i EU senast 2030, och av parlamentets resolution av den 9 juni 2021 om denna strategi(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi)(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering(5) (havsplaneringsdirektivet),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om det marina skräpets påverkan på fisket(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2022 Mot en hållbar blå ekonomi i EU: fiskeri- och vattenbrukssektorns roll(7),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 6 juli 2016 om Japans beslut om att återuppta valfisket under säsongen 2015–2016(8) och av den 12 september 2017 om valjakt i Norge(9),

–  med beaktande av kommissionens projekt inom ramen för Horisont Europa-programmet ”Återställa våra hav och vatten senast 2030”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2007 En integrerad havspolitik för Europeiska unionen (COM(2007)0575),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan, till följd av förhandlingarna om ett avtal efter Cotonouavtalet,

–  med beaktande av ratificeringen och ikraftträdandet av konventionen om sjötransport av farliga och skadliga ämnen, som antogs 2010 och som ändrar ett tidigare instrument som antogs 1996,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i New York den 25 september 2015, och särskilt mål 14 om hållbar utveckling i FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling, som uppmuntrar till att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och av 2015 års Parisavtal, som trädde i kraft den 4 november 2016,

–  med beaktande av UNFCCC:s klimatpakt från Glasgow, som antogs den 13 november 2021,

–  med beaktande av konventionen om biologisk mångfald, som trädde i kraft den 29 december 1993,

–  med beaktande av FN:s havsrättskonvention (Unclos), som undertecknades i Montego Bay i Jamaica den 10 december 1982 och trädde i kraft den 16 november 1994,

–  med beaktande av mandatet för Internationella havsbottenmyndigheten, som inrättats genom Unclos, och av 1994 års avtal om genomförande av del XI i Unclos,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar av den 24 september 2019 Ocean and Cryosphere in a Changing Climate,

–  med beaktande av årtiondet för havsforskning till stöd för hållbar utveckling (2021‑2030), som proklamerades av FN,

–  med beaktande av den globala bedömningsrapporten från maj 2019 om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

–  med beaktande av toppmötet One Ocean som hölls i Brest, Frankrike, den 9–11 februari 2022,

–  med beaktande av den resolution som antogs av FN:s miljöförsamling i Nairobi den 2 mars 2022 om att stoppa plastföroreningarna och utarbeta ett internationellt rättsligt bindande instrument,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 24 december 2017 om ett internationellt rättsligt bindande instrument inom ramen för Unclos om bevarande och hållbart utnyttjande av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,

–  med beaktande av FN:s högnivåkonferens för att stödja genomförandet av mål 14 för hållbar utveckling (FN:s havskonferens), som hölls i Lissabon den 27 juni–1 juli 2022, och det efterföljande antagandet av Lissabonförklaringen,

–  med beaktande av den sjunde högnivåkonferensen Our Ocean, som anordnades gemensamt av Republiken Palau och Förenta staterna den 13–14 april 2022,

–  med beaktande av FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15) som ska hållas i Montreal den 5–17 december 2022,

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om att avskaffa skadliga fiskesubventioner, som antogs vid WTO:s tolfte ministerkonferens den 17 juni 2022,

–  med beaktande av Bizerte-deklarationen, som antogs vid World Sea Forum i september 2022,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2022 av den 26 september 2022 EU:s åtgärder för att bekämpa olagligt fiske: kontrollsystem har införts men försvagas av ojämna kontroller och sanktioner,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 november 2020 En EU‑strategi för utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid (COM(2020)0741),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2022 om en europeisk strategi för förnybar energi till havs(10),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2020 av den 26 november 2020 Den marina miljön: EU:s skydd är brett men saknar djup,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om inrättande av skyddade havsområden i Antarktis och bevarande av den biologiska mångfalden i Antarktiska oceanen(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om inverkan på fiskerisektorn av havsbaserade vindkraftsparker och andra system för förnybar energi(12),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet har utlyst klimat- och miljönödläge och har förpliktat sig att skyndsamt vidta de konkreta åtgärder som behövs för att bekämpa och begränsa detta hot innan det är för sent. Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna är sammanlänkade och förstärker varandra och utgör lika stora hot mot livet på vår planet och bör därför skyndsamt hanteras tillsammans.

B.  Naturen försämras i en takt och omfattning som aldrig tidigare har skådats i människans historia. Uppskattningsvis en miljon arter riskerar att utrotas i världen. Bara 23 % av arterna och 16 % av livsmiljöerna i EU:s naturdirektiv har gynnsam status.

C.  Haven täcker 71 % av jordens yta, producerar hälften av vårt syre, absorberar en tredjedel av koldioxidutsläppen och 90 % av överskottsvärmen i klimatsystemet(13) och spelar en unik och avgörande roll som klimatreglerare mot bakgrund av klimatkrisen.

D.  Världen genomgår en klimat- och miljökris som kräver globala lösningar på gemensamma utmaningar, synergier och samarbetsområden.

E.  Djuphavet tros ha den största biologiska mångfalden på jorden, med omkring 250 000 kända arter och många fler som ännu inte har upptäckts. Minst två tredjedelar av världens marina arter är fortfarande oidentifierade(14).

F.  EU och dess medlemsstater har världens största havsområde, om man räknar med de utomeuropeiska ländernas och territoriernas havsområden.

G.  Havet bidrar också till livsmedelstrygghet och hälsa genom att tillhandahålla en primär proteinkälla för över 3 miljarder människor, tillhandahålla förnybar energi och mineralresurser samt skapa arbetstillfällen i kustsamhällen och fungera som en vektor för transport för våra varor och underlätta vår internetkommunikation.

H.  Havet är för närvarande hårt utsatt för mänsklig verksamhet, bland annat överfiske och skadliga fiskemetoder såsom fiske med bottenkontakt, föroreningar, industriell utvinningsverksamhet och klimatkrisen, som leder till oåterkalleliga skador såsom uppvärmning av haven, stigande havsnivåer, försurning, syreminskning, kusterosion, havsföroreningar, överexploatering av den marina biologiska mångfalden, förlust och försämring av livsmiljöer och minskning av biomassa, vilket också påverkar människors och djurs hälsa och säkerhet liksom andra organismer.

I.  Enligt den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och den mellanstatliga panelen för klimatförändringar är den marina biologiska mångfalden allvarligt hotad. Europeiska miljöbyrån har utfärdat varningar om hur Europas marina miljö i dag är förstörd och påpekat att våra marina ekosystem snabbt måste återställas genom åtgärder mot påverkan från mänsklig verksamhet på den marina miljön. Platser med stor biologisk mångfald till havs, exempelvis korallrev, mangroveskog och sjögräsbäddar, är kraftigt försämrade och hotade av klimatförändringar och föroreningar.

J.  Om målen i Parisavtalet inte uppnås skulle detta få enorma miljökonsekvenser och ekonomiska kostnader. Bland annat skulle det öka sannolikheten för att nå de brytpunkter vid vilka temperaturnivåerna skulle börja begränsa naturens förmåga att absorbera koldioxid i havet.

K.  Valar ökar ekosystemens produktivitet och spelar en viktig roll när det gäller att binda koldioxid från atmosfären. En stor val binder i genomsnitt till 33 ton koldioxid under sin livstid. Enligt Internationella valutafondens beräkningar skulle en betydande ökning av klimatpositiva fytoplankton genereras om man lät valbeståndet återgå till vad det var före valfångsten. Det skulle leda till ytterligare bindning av hundratals miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvaras av att det plötsligt skulle uppstå 2 miljarder träd(15). Skyddet av valar bör vara en prioritering i den internationella världshavsförvaltningen.

L.  Havet bör erkännas internationellt som en global gemensam resurs och bör skyddas med tanke på dess unika karaktär och sammanlänkning och de viktiga ekosystemtjänster som det tillhandahåller, som nuvarande och framtida generationer är beroende av för sin överlevnad och sitt välbefinnande.

M.  Tack vare sina geografiska förhållanden och särdrag hjälper EU:s yttersta randområden och öar EU att dra nytta av havets geostrategiska, ekologiska, ekonomiska och kulturella dimension och ger unionen ett ansvar. De yttersta randområdena och öarna hör till dem som drabbas mest av klimatförändringarna, särskilt när det gäller hållbar utveckling, jämfört med resten av EU och resten av den utvecklade världen.

N.  Europeiska miljöbyrån har definierat världshavsförvaltning som ”förvaltning och användning av världshaven och deras resurser på ett sätt som håller dem friska, produktiva, säkra och motståndskraftiga”(16).

O.  EU:s blå ekonomi tillhandahåller 4,5 miljoner direkta arbetstillfällen och omfattar alla industrier och sektorer med anknytning till hav och kuster, såsom sjöfart, persontransporter till havs, fiske och energiproduktion, samt hamnar, varv, kustturism och landbaserat vattenbruk. Havsrelaterade ekonomiska frågor är en viktig del av paketet om den europeiska gröna given och återhämtningsplanen. Utvecklingen av en hållbar blå ekonomi med avseende på marina ekosystem skulle kunna ge en ordentlig skjuts åt den ekonomiska utvecklingen och skapa nya arbetstillfällen, särskilt i kust- och öländer och kust- och öregioner samt i de yttersta randområdena(17).

P.  Vid toppmötet One Ocean, som hölls i Brest i februari 2022, lanserades en global koalition för ”blått kol” av Frankrike och Colombia, samt koalitionen med höga ambitioner för marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

1.  Europaparlamentet uppmanar EU att inta en ledande roll när det gäller att skydda havet, återställa marina ekosystem och öka medvetenheten om den viktiga roll som havet spelar för att bevara en beboelig planet för människor och djur och de många fördelar det medför för våra samhällen. Parlamentet anser att det, i detta sammanhang, är viktigt att förbättra vår relation till havet. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för att havsskyddsfrågor bättre integreras i andra politikområden, bland annat vid kommande konferenser om klimat och biologisk mångfald, särskilt COP15 och COP27.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att fördraget om det fria havet i slutändan inte antogs vid den femte regeringskonferensen, även om det har gjorts vissa framsteg. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att säkerställa skyddet av den biologiska mångfalden utanför nationella jurisdiktioner för att skydda, bevara och återställa det marina livet och använda våra gemensamma havsresurser på ett rättvist och hållbart sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt återuppta förhandlingarna om fördraget om det fria havet så att en ambitiös strategi kan antas för förhandlingarna om ett avtal om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion som garanterar en internationell ram som är ambitiös, effektiv och framtidssäkrad, vilket är avgörande för att uppnå målet att bevara minst 30 % av havsområdena globalt.

3.  Europaparlamentet betonar att partskonferensen för fördraget bör ha full behörighet att anta effektiva förvaltningsplaner och förvaltningsåtgärder för de marina skyddsområdena, och är fast övertygat om att alla typer av undantagsmekanismer skulle undergräva insatserna för att skydda haven. Parlamentet understryker vidare att fördraget också bör innehålla en rättvis och jämlik mekanism för tillgång till och fördelning av de marina genetiska resursernas nytta, och sörja för tillräcklig finansiering för att stödja fördragets centrala funktioner samt ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt stöd till de stater som behöver det, genom kapacitetsuppbyggnad och överföring av havsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förespråka att tanken på havet som en global gemensam resurs ska integreras i ingressen till framtida förklaringar och internationella fördrag, särskilt om marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.

4.  Europaparlamentet understryker att de kommande konferenserna om klimat (COP27) och biologisk mångfald (COP15) kommer att vara avgörande för att säkerställa havens centrala roll i kampen mot klimatförändringarna och för att målen i Parisavtalet och konventionen om biologisk mångfald ska uppnås helt och hållet. Parlamentet är medvetet om att ett friskt hav är avgörande för att upprätthålla havets roll när det gäller att begränsa klimatförändringarna och för att vi ska lyckas hålla oss inom Parisavtalets temperaturmål. Parlamentet uppmanar återigen EU att verka för en ambitiös global ram för biologisk mångfald efter 2020 vid COP15 med mål för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, bland annat genom rättsligt bindande globala mål för återställande och skydd på minst 30 % senast 2030.

Att förbättra världshavsförvaltningen i EU och internationellt

5.  Europaparlamentet anser att det krävs betydande gemensamma insatser för att bekämpa förstörelsen av haven. Parlamentet efterlyser en global, systematisk, integrerad och ambitiös styrning.

6.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stödja ett internationellt stopp för djuphavsutvinning(18).

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att undersöka kopplingarna mellan land och hav i EU:s politik, inbegripet kväve- och fosforläckage till följd av intensivt jordbruk och plastföroreningar. Parlamentet understryker dessutom vikten av att se till att One Health-modellen integreras, med beaktande av kopplingarna mellan människors, djurs och miljöns hälsa.

8.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att sektorsstödet från partnerskapsavtal om hållbart fiske ofta inte direkt gynnar det lokala fisket och kustsamhällena i tredjeländer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att säkerställa att sådana avtal är förenliga med målen för hållbar utveckling, EU:s miljöskyldigheter och målen i EU:s gemensamma fiskeripolitik. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU att öka transparensen, datainsamlingen (särskilt om fångster, fartygsregistreringar och arbetsvillkor) och rapporteringskraven i partnerskapsavtalen om hållbart fiske och att upprätta en centraliserad socioekonomisk databas för alla EU-fartyg oavsett var de är verksamma.

9.  Europaparlamentet understryker att ramen för en global världshavsförvaltning måste integrera arbetskraft till havs och människorättsaspekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra riktade insatser för att främja normer för anständigt arbete inom den globala fiskeriindustrin, som ett erkännande av kopplingen mellan arbete och människorättskränkningar och icke hållbara och destruktiva fiskemetoder, i synnerhet olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske).

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet och dess roterande ordförandeskap att utveckla och genomföra en långsiktig strategisk vision för havsfrågor i syfte att göra EU till en global ledare inom hållbar utveckling av våra hav, särskilt när det gäller att skydda havet och dess ekosystem, i syfte att hantera de nuvarande miljö- och klimatkriserna.

11.  Europaparlamentet upprepar principen om en konsekvent politik för utveckling, som EU och dess medlemsstater har åtagit sig att följa och som syftar till att minimera motsägelser och skapa synergier mellan olika EU-politikområden. Parlamentet framhåller i detta avseende den nyckelroll som EU:s utvecklingspolitik spelar, som bör hjälpa partnerländerna att uppnå de ovannämnda gemensamma målen för havet och mänskligheten.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda valbestånden, både ur ett perspektiv av biologisk mångfald och ur ett klimatperspektiv. Parlamentet uttalar sitt starka stöd för att det globala moratoriet för kommersiell valfångst får finnas kvar, liksom för ett förbud mot internationell kommersiell handel med valprodukter. Parlamentet uppmanar Japan, Norge och Island att upphöra med sin valfångst. Parlamentet uppmanar EU att ta itu med livshotande risker som valar och andra däggdjur inom ordningen Cetacea utsätts för, däribland kollisioner med fartyg, insnärjning i fiskenät, vattenburet plastavfall och bullerföroreningar.

Att säkerställa skyddet trots klimat- och miljökriser

13.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt från strategin för biologisk mångfald om sitt starka stöd för EU:s mål att skydda minst 30 % av EU:s havsområden och att strikt skydda minst 10 % av EU:s havsområden. Parlamentet förväntar sig att EU:s nya lag om återställande av naturen ska säkerställa att skadade marina ekosystem återställs, med tanke på att sunda marina ekosystem kan skydda och återställa den biologiska mångfalden och begränsa klimatförändringarna genom att tillhandahålla flera ekosystemtjänster. Parlamentet upprepar sitt krav på ett återställningsmål på minst 30 % av EU:s land- och havsområden, vilket går längre än ett rent skydd.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för inrättandet av två nya marina skyddsområden med en yta på över 3 miljoner km² i östra Antarktis och Weddellhavet(19). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt öka sina ansträngningar för att uppnå detta.

15.  Europaparlamentet stöder EU:s ansökan om observatörsstatus i Arktiska rådet. Parlamentet efterlyser ett förstärkt skydd för den arktiska regionen, inbegripet ett förbud mot oljeprospektering och, så snart som möjligt, mot gasprospektering.

16.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett förbud mot all miljöskadlig industriell utvinningsverksamhet, såsom gruvdrift och utvinning av fossila bränslen i marina skyddsområden. Parlamentet uppmanar EU att lansera och finansiera vetenskapliga forskningsprogram för att kartlägga kolrika marina livsmiljöer i EU:s vatten, som ska ligga till grund för att utse sådana områden till strikt skyddade marina skyddsområden, i syfte att skydda och återställa marina kolsänkor, i linje med FN:s ramkonvention om klimatförändringar, och skydda och återställa ekosystem, särskilt ekosystemen på havsbotten, i linje med ramdirektivet om en marin strategi, för att skydda dem mot mänsklig verksamhet som skulle kunna störa vattenpelaren och släppa ut kol i den, såsom fiske med bottenkontakt.

17.  Europaparlamentet upprepar att fiskeri- och vattenbrukssektorn globalt måste vara miljömässigt hållbar och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Parlamentet betonar att insamling av vetenskapliga och socioekonomiska data är grundläggande för en hållbar förvaltning av fisket. Parlamentet beklagar att kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1614 av den 15 september 2022 nyligen antogs med otillräckliga uppgifter och otillräckligt samråd med berörda parter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över sitt beslut mot bakgrund av kommande rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet som ska offentliggöras i november 2022 och så snart en socioekonomisk konsekvensbedömning finns tillgänglig.

18.  Europaparlamentet betonar det avgörande behovet av att rationalisera integreringen av kustnära ekosystem med ”blått kol” (mangroveskogar, tidvattensvåtmarker och sjögräs) i den europeiska gröna given, och uppmanar kommissionen att arbeta vidare med att identifiera robusta, transparenta och vetenskapligt baserade metoder för korrekt redovisning av koldioxidupptag och utsläpp från dessa ekosystem på ett sätt som inte skadar andra mål för biologisk mångfald.

19.  Europaparlamentet betonar att de yttersta randområdena och öarna är avgörande för att ta itu med havsrelaterade utmaningar, och uppmanar EU att stärka sin roll när det gäller att hitta lösningar för anpassning till klimatförändringarna, skydd av den marina biologiska mångfalden och omställningen till en hållbar blå ekonomi, bland annat genom att främja ekosystembaserade lösningar. Parlamentet uppmanar EU att i högre grad involvera de yttersta randområdena i havsstrategier, inbegripet inom den integrerade havspolitiken.

20.  Europaparlamentet påminner om vikten och det brådskande behovet av att minska och förhindra marint skräp, eftersom plastavfall står för 80 % av alla havsföroreningar och plast i havet beräknas utgöra omkring 75–199 miljoner ton och kan tredubblas fram till 2040 om inte meningsfulla åtgärder vidtas, enligt FN:s miljöprogram(20). Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med förhandlingar om ett globalt fördrag om plastföroreningar och uppmanar FN:s medlemsstater att nå en ambitiös och effektiv överenskommelse senast 2024. Parlamentet understryker behovet av att ta itu med plastföroreningar genom att minska avfallet vid källan, att prioritera en minskad användning och förbrukning av plast och att öka cirkulariteten. Parlamentet uttrycker vidare sitt stöd för saneringsåtgärder. Parlamentet pekar på plastekonomin och dess exponentiella ökning av produktionen under de senaste årtiondena. Parlamentet efterlyser ett systemtänk för att på lämpligt sätt ta itu med plastföroreningar i miljön, inbegripet mikroplaster. Parlamentet efterlyser internationella åtgärder för att få slut på kärnavfall och militärt avfall i haven och praktiska lösningar för att begränsa deras befintliga miljö- och hälsoeffekter.

21.  Europaparlamentet välkomnar det nyligen antagna WTO-avtalet om fiskesubventioner, som alla parter snabbt bör ratificera, men beklagar att en överenskommelse inte nåddes för att begränsa subventioner som ökar överfisket och överkapaciteten i fiskeflottan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål nå en överenskommelse inom WTO. Parlamentet understryker att fisket måste bedrivas på ett hållbart sätt, så att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras och miljöförstöring undviks, vilket är ett av målen för den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder mot överkapacitet och överfiske, bland annat genom att förbjuda subventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske.

22.  Europaparlamentet påminner om att IUU-fiske och överfiske utgör ett betydande hot mot hållbart fiske och de marina ekosystemens motståndskraft. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att tillämpa nolltolerans mot IUU-fiske, men noterar med oro slutsatsen i revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2022 att det finns brister i ändamålsenligheten i de kontrollsystem som införts för att bekämpa olagligt fiske på grund av att medlemsstaterna tillämpar kontroller och sanktioner på olika sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra genomförandet av EU:s IUU‑förordning(21) och att följa upp revisionsrättens rekommendationer och säkerställa avskräckande sanktioner mot olagligt fiske.

23.  Europaparlamentet är dessutom oroat över fall av IUU-fiske utanför EU:s vatten. Parlamentet efterlyser ett starkt globalt system med avskräckande sanktioner och en mångsidig strategi för att bekämpa IUU-fiske. Parlamentet betonar behovet av att begränsa möjligheterna till användande av bekvämlighetsflagg och omflaggning och att ta itu med omlastningar till havs. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt främja transparens i fråga om verkligt huvudmannaskap för företagsstrukturer och uppmanar EU, mer allmänt, att stärka kapacitetsuppbyggnaden mot korruption genom att främja samarbete mellan nationella organ, öka det internationella samarbetet, förbättra tillsynen över fiskeriaktörer i utvecklingsländer med stöd från EU och stödja regionala tillsyns-, kontroll- och övervakningscentrum och arbetsgrupper.

Att främja en hållbar blå ekonomi

24.  Europaparlamentet inser att ett friskt hav är avgörande för en långsiktig hållbarhet i många verksamheter, från fiske till turism, forskning och sjöfart. Parlamentet välkomnar den potential som en fullt hållbar blå ekonomi har för hållbar utveckling och skapande av arbetstillfällen och betonar att det är mycket viktigt att stödja dessa sektorer så att de blir mer hållbara och kan anpassa sig till de nya standarderna i den europeiska gröna given.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktivet om fysisk planering i kust- och havsområden, med beaktande av all ekonomisk verksamhet till havs, inbegripet fiske, havsbaserade energianläggningar, sjötransportvägar, trafiksepareringssystem, hamnutveckling, turism och vattenbruk genom en integrerad och ekosystembaserad strategi som säkerställer skyddet av marina ekosystem. Parlamentet upprepar att det krävs ytterligare insatser för ett enhetligt genomförande av direktivet, där medlemsstaterna uppmanas att tillämpa en ”ekosystembaserad strategi” i sin planering, för att föregå med gott exempel för det globala införandet av fysisk planering i kust- och havsområden.

26.  Europaparlamentet påminner om att utöver koldioxid och kvävedioxid bör utfasningen av fossila bränslen från sjötransporter omfatta metanutsläpp, med tanke på att metan är mer än 80 gånger mer kraftfullt än koldioxid under en 20-årsperiod, vilket gör den till den näst viktigaste växthusgasen som bidrar till omkring en fjärdedel av dagens globala uppvärmning.

27.  Europaparlamentet påpekar att sot är både en luftförorening och ett kortlivat klimatpåverkande ämne som bildas tillsammans med partiklar under förbränningen, med en betydande uppvärmningseffekt, och är den näst största bidragande faktorn till den klimatuppvärmning som orsakas av fartyg. Parlamentet betonar vikten av att skydda Arktis, särskilt mot utsläpp och partiklar från sjöfarten, och påminner om att EU i ett gemensamt meddelande av den 13 oktober 2021 åtog sig att ”leda arbetet i riktning mot nollutsläpp och nollförorening från sjöfarten i Norra ishavet, i linje med målen i den gröna given och 55 %-paketet”(22). Parlamentet uppmanar EU att verka internationellt och arbeta för att anta konkreta åtgärder för att uppnå nollutsläpp och nollförorening från sjöfarten i Arktis.

28.  Europaparlamentet uttrycker oro över det undervattensbuller som orsakas av sjöfart, pålning och annan marin verksamhet samt över valkollisioner med fartyg, som har en negativ inverkan på marina ekosystem och marina arters välbefinnande. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och föreslå åtgärder för att ta itu med dessa problem.

29.  Europaparlamentet betonar att havet är sårbart för offshoreborrning efter fossila bränslen. Parlamentet betonar att användningen av fossila bränslen ytterligare kommer att bidra till och påskynda klimatförändringarna. Parlamentet anser att EU måste samarbeta med internationella partner för att uppnå en rättvis omställning bort från offshoreborrning efter fossila bränslen.

30.  Europaparlamentet upprepar sina ståndpunkter om förordningen om övervakning, rapportering och verifiering(23) och direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter(24) för att inrätta en havsfond för att förbättra fartygens energieffektivitet och stödja investeringar som syftar till att bidra till minskade koldioxidutsläpp i sjöfartssektorn, såsom vindframdrivning, även i närsjöfart och hamnar.

31.  Europaparlamentet betonar behovet av en snabb utbyggnad av hållbara projekt för havsbaserad förnybar energi, samtidigt som hänsyn tas till deras inverkan på ekosystemen, inbegripet migrerande arter, och de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna. Parlamentet betonar att Europa skulle gynnas av att bygga upp en stark hemmamarknad för havsbaserad förnybar energi för att kunna utvidga sitt tekniska ledarskap på det här området ytterligare och därigenom skapa nya globala exportmöjligheter för den europeiska industrin.

32.  Europaparlamentet betonar att EU bör föregå med gott exempel genom att anta ambitiösa rättsliga krav på utfasning av fossila bränslen från sjötransporter och göra dem mer hållbara, samtidigt som man stöder och driver på åtgärder som åtminstone kan jämföras med ambitionsnivån i internationella forum såsom Internationella sjöfartsorganisationen, så att sjöfartssektorn kan fasa ut sina växthusgasutsläpp globalt och i linje med Parisavtalet. Parlamentet betonar att om Internationella sjöfartsorganisationen skulle anta sådana åtgärder bör kommissionen undersöka deras ambitionsnivå och övergripande miljöintegritet, inbegripet deras allmänna ambition i förhållande till målen i Parisavtalet, EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp i hela ekonomin till 2030 och uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet anser att kommissionen, om nödvändigt, därefter bör lägga fram förslag för parlamentet och rådet som bevarar miljöintegriteten och ändamålsenligheten i EU:s klimatåtgärder och erkänner EU:s suveränitet att reglera sin andel av utsläppen från internationella sjöfartsresor i linje med skyldigheterna i Parisavtalet.

33.  Europaparlamentet välkomnar de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas roll. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, inom ramen för förhandlingarna om en konvention om regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, säkerställa att de godkända förvaltnings- och bevarandeåtgärderna är i linje med ambitionerna hos, eller mer ambitiösa än de som fastställs i den gemensamma fiskeripolitiken, att bevilja EU‑flottan harmoniserade regler oavsett i vilket geografiskt område de verkar och att skapa lika villkor för alla flottor som är verksamma inom ramen för dessa internationella konventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra inrättandet av nya regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och att lägga fram ambitiösa mandat för att förbättra skyddet av fiskbestånden och den hållbara förvaltningen av fiskeresurserna, minska mängden fisk som kastas överbord och förbättra tillgängliga uppgifter, efterlevnad och insyn i beslutsfattandet. Parlamentet uppmuntrar till en bredare användning av totala tillåtna fångstmängder och kvotmekanismer, särskilt i förhandlingarna om en konvention om regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och i partnerskapsavtalen om hållbart fiske, för att säkerställa ett effektivt globalt bevarande av fiskeresurserna.

34.  Europaparlamentet betonar att full hänsyn måste tas till de sociala behoven i samband med omställningen till en hållbar blå ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja omskolning och kompetenshöjning av den befintliga arbetskraften samt att locka nya människor till arbetsmarknaden med den kompetens som krävs för hållbara ekonomiska metoder.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och bygga vidare på befintliga socioekonomiska analyser av de utmaningar som fiskesamhällena i EU står inför, i syfte att fastställa lämpliga stödåtgärder och diversifiering för att garantera en rättvis och jämlik omställning.

Att öka medvetenheten och främja forskning och kunskap

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att stödja forskning och innovation om klimatanpassning till havs och förnybar havsenergi för att göra EU till en förkämpe för gröna fartyg, fiskefartyg och hamnar. Parlamentet betonar att finansiering bör säkerställas för djuphavets ekosystem och biologiska mångfald. Parlamentet efterlyser kraftfulla åtgärder för att ta itu med föroreningar orsakade av fartyg och olagliga utsläpp av avfall. Parlamentet uppmanar EU att spela en ledande roll i inrättandet av gröna korridorer och förbindelser mellan gröna hamnar i hela världen för att stärka och utöka den gröna omställningen inom sjöfartssektorn. Parlamentet efterlyser kraftfulla åtgärder för att ta itu med föroreningar orsakade av fartyg och olagliga utsläpp av avfall.

37.  Europaparlamentet anser att utvecklingen och produktionen av hållbara marina bränslen bör ökas exponentiellt under de kommande åren och att EU och dess medlemsstater bör investera i forskning om och produktion av hållbara marina bränslen, eftersom dessa öppnar möjligheter både för miljön och för industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta ett europeiskt forskningscentrum för hållbara marina bränslen och hållbar marin teknik som skulle bidra till att samordna de insatser som görs av berörda parter som är involverade i utvecklingen av hållbara marina bränslen.

38.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för FN:s årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling och kommissionens projekt ”Återställa våra hav och vatten senast 2030”, som syftar till att påskynda kunskaps- och datainsamlingen och återställandet av havet och att främja den cykliska visionen om att återställa hav och floder genom konkreta och regionala pilotprojekt.

39.  Europaparlamentet inser behovet av att involvera forskarvärlden för att samordna insatserna för en hållbar framtid för havet som underlättar nya sätt att producera och dela kunskap. Parlamentet uppmanar därför EU att förespråka inrättandet av en internationell panel för hållbara hav, baserad på modellen från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, i syfte att lägga grunden för framtida världshavsstyrning och världshavsförvaltning.

40.  Europaparlamentet stöder insatserna från den mellanstatliga koalitionen med höga ambitioner för natur och människor under ledning av Costa Rica, Frankrike och Förenade kungariket. Parlamentet välkomnar kommissionens medlemskap i denna koalition. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt, i enlighet med mål 14 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

o
o   o

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2. (2) EUT C 458, 19.12.2018, s. 9. (3) EUT C 67, 8.2.2022, s. 25. (4) EUT L 164, 25.6.2008, s. 19. (5) EUT L 257, 28.8.2014, s. 135. (6) EUT C 494, 8.12.2021, s. 14. (7) Antagna texter, P9_TA(2022)0135. (8) EUT C 101, 16.3.2018, s. 123. (9) EUT C 337, 20.9.2018, s. 30. (10) EUT C 342, 6.9.2022, s. 66. (11) EUT C 99, 1.3.2022, s. 214. (12) EUT C 99, 1.3.2022, s. 88. (13) UN Climate Action, ”The ocean – the world’s greatest ally against climate change”. (14) ”Marine Biodiversity and Ecosystems Underpin a Healthy Planet and Social Well-Being”, UN Chronicle, nr 1 & 2, volym LIV – Our Ocean, Our World, maj 2017. (15) Internationella valutafonden, ”A strategy to protect whales can limit greenhouse gases and global warming”, december 2019. (16) Europeiska miljöbyrån, ”Ocean governance”, 5 maj 2022. (17) I enlighet med parlamentets resolution av den 3 maj 2022 Mot en hållbar blå ekonomi i EU: fiskeri- och vattenbrukssektorns roll. (18) Se kommissionens rapport om EU:s blå ekonomi 2022 ”EU Blue Economy Report 2022”, 3 maj 2022. (19) Som uttryckts i parlamentets resolution av den 8 juli 2021 om inrättande av skyddade havsområden i Antarktis och bevarande av den biologiska mångfalden i Antarktiska oceanen. (20) Se FN:s miljöprograms samordningsorgan för östra Asien (COBSEA),”Marine Litter and Plastic Pollution”, och den sammanfattande rapporten från FN:s miljöprogram,From pollution to solution: a global assessment of marine litter and plastic pollution, 2021. (21) EUT L 286, 29.10.2008, s. 1. (22) Gemensamt meddelande från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 13 oktober 2021 Ett starkare EU-engagemang för ett fredligt, hållbart och välmående Arktis (JOIN(2021)0027). (23) Parlamentets ståndpunkt i ändringarna antagna den 16 september 2020 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757 för att ta vederbörlig hänsyn till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja (EUT C 385, 22.9.2021, s. 217). (24) EUT L 76, 19.3.2018, s. 3.