Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, särskilt sina resolutioner av den 6 oktober 2022 om Jina Mahsa Aminis död och förtrycket av demonstranter för kvinnors rättigheter i Iran(1) och av den 17 februari 2022 om dödsstraff i Iran(2) samt alla sina andra resolutioner om människorättssituationen i Iran,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution från dess tredje utskott av den 16 november 2022 om mänskliga rättigheter i Iran,

–  med beaktande av uttalandet av den 10 januari 2023 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av uttalandet av FN:s experter av den 11 november 2022 där Iran uppmanas att upphöra med att döma fredliga demonstranter till döden,

–  med beaktande av den extra sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter om Islamiska republiken Iran, som ägde rum den 24 november 2022, och av den resolution som antogs vid den sessionen,

–  med beaktande av rapporterna av den 22 september 2022, 18 juni 2022, 13 januari 2022 och 11 januari 2021 från FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran,

–  med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande av den 4 november 2022,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 12 december 2022,

–  med beaktande av de sanktioner mot iranska personer och enheter som antogs av Europeiska unionens råd den 12 april 2021, 17 oktober 2022, 20 oktober 2022 och 14 november 2022 och rådets genomförandebeslut (Gusp) 2022/2433 av den 12 december 2022(3),

–  med beaktande av Islamiska republiken Irans sanktioner mot europeiska och brittiska enheter och enskilda personer,

–  med beaktande av uttalandena från talespersonen för Europeiska utrikestjänsten av den 7 januari 2023 om de senaste avrättningarna av Mohammad Mehdi Karami och Seyyed Mohammad Hosseini, av den 8 december 2022 om avrättningen av Mohsen Sekari samt av den 15 januari 2023 om avrättningen av Alireza Akbari,

–  med beaktande av uttalandet av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om Iran av den 25 september 2022 och av uttalandet av utrikestjänstens talesperson av den 19 september 2022 om Jina Mahsa Aminis död,

–  med beaktande av pressmeddelandet från utrikestjänstens talesperson av den 9 januari 2023 om att ambassadören för Islamiska republiken Iran kallades till Europeiska unionen,

–  med beaktande av uttalandena av den 22 september 2022, den 9 november 2022 och den 13 december 2022 från ordföranden för delegationen för förbindelserna med Iran,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 9 december 2022 från Kanada och Förenta staterna om situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 (ICCPR), och Irans ratificering av den i juni 1975,

–  med beaktande av det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism(4),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF(6),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraffet, människorättsförsvarare och våld mot kvinnor och flickor och kampen mot alla former av diskriminering av dem,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 13 september 2022 greps den 22-åriga kurdisk-iranska kvinnan Jina Mahsa Amini i Teheran av den iranska ”moralpolisen”, anklagad för att inte ha följt lagen om slöjtvång. Jina Mahsa Amini torterades brutalt och dog den 16 september 2022 i polisförvar. Någon ordentlig utredning har inte genomförts.

B.  Efter mordet på Jina Mahsa Amini utbröt nationella protester över hela landet, där hundratusentals iranska medborgare från alla samhällsskikt deltog. Protesterna inleddes av kvinnor som krävde ansvarsskyldighet för Jina Mahsa Aminis död och ett slut på våldet mot och diskrimineringen av kvinnor i Iran. Under demonstrationerna var det många kvinnor som tog av sig sina hijaber eller klippte av sig håret som protest mot Jina Mahsa Aminis död. Kvinnornas protester inspirerade till solidaritet från män och startade en landsomfattande revolution och proteströrelse mot regimen. Studenter protesterar vid många universitet i hela landet genom att bojkotta sina föreläsningar och demonstrera mot förtryck. Jina Mahsa Amini kom från regionen Kurdistan i Iran, där protesterna har varit utbredda och har mött ett repressivt gensvar från regimen.

C.  De iranska säkerhets- och polisstyrkornas reaktion på protesterna är våldsam, urskillningslös, oproportionerlig och ohämmad. Islamiska republikens högste ledare Ali Khamenei och president Ebrahim Raisi har upprepade gånger uttryckt beröm för och uppmuntrat det våldsamma förtrycket av fredliga demonstrationer och mordet på demonstranter av den paramilitära Basijmilisen inom Islamiska revolutionsgardet.

D.  Den 16 januari 2023 hade de iranska säkerhetsstyrkorna enligt uppgift dödat flera hundratals fredliga demonstranter, däribland dussintals barn, och fängslat, gripit och bortfört över 20 000 demonstranter, däribland människorättsförsvarare, studenter, advokater och aktivister i det civila samhället, inbegripet EU-medborgare och personer bosatta i Tyskland, Polen, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien och Sverige.

E.  Iran erkänner inte dubbelt medborgarskap och inskränker därmed utländska ambassaders möjlighet att träffa sina medborgare med dubbelt medborgarskap som sitter frihetsberövade i landet. Irans tidigare biträdande försvarsminister Alireza Akbari, som hade både brittiskt och iranskt medborgarskap, dömdes för spioneri för Förenade kungariket i Iran, vilket han förnekade, dömdes till döden och avrättades. Den svensk‑iranska medborgaren dr Ahmadreza Djalali, som är expert på katastrofmedicin och forskare vid Belgiens Vrije Universiteit Brussel och Italiens Università del Piemonte Orientale, greps den 24 april 2016 av de iranska säkerhetsstyrkorna. I oktober 2017 dömdes han till döden på falska grunder anklagad för spioneri, efter en grovt orättvis rättegång som baserades på en bekännelse som tvingats fram under tortyr. Domen fastställdes av Irans högsta domstol den 17 juni 2018. Den fransk-iranska forskaren Fariba Adelkhah greps i juni 2019 och dömdes till fem års fängelse för att ha ”underminerat den nationella säkerheten”.

F.  Andra EU-medborgare hålls godtyckligt frihetsberövade i Iran, däribland den belgiske medborgaren Olivier Vandecasteele, som dömdes till totalt 40 års fängelse och dussintals piskrapp på grundval av en rad fabricerade anklagelser. Domen avkunnades efter det att Belgiens högsta domstol hade upphävt ett kontroversiellt bilateralt avtal om utbyte av fångar som skulle ha gjort det möjligt att skicka tillbaka den iranska diplomaten Assadollah Assadi, som dömts för försök till terrorism i Belgien, till Islamiska republiken Iran i utbyte mot Olivier Vandecasteeles frihet. Sju franska medborgare hålls fortfarande fängslade i Iran, däribland Cécile Kohler, lärare och facklig företrädare, och hennes partner Jacques Paris samt Benjamin Brière, som alla greps i maj 2020 och dömdes till åtta års och åtta månaders fängelse för ”spionage”.

G.  Iran har världens högsta antal avrättningar per capita. Den iranska regimen har utdömt och verkställt dödsdomar mot fredliga demonstranter, däribland minderåriga, till följd av orättvisa och summariska rättsliga förfaranden som strider mot de mest grundläggande kraven i en rättvis rättegång. Amnesty International har funnit bevis för att den iranska regimen fortsätter att använda dödsstraffet som ett förtryckarvapen för att slå ner protesterna. Polisen och säkerhetsstyrkorna i Islamiska republiken begår omfattande tortyr, våldtäkter och grym, omänsklig och förnedrande behandling av fångar i iranska fängelser.

H.  Amnesty International har sammanställt en förteckning över cirka 25 personer som löper stor risk att avrättas, särskilt Mohammad Ghobadlou. Amnesty International befarar att många fler människor kan komma att riskera dödsstraff för sitt deltagande i protesterna. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter rapporterar att över 40 iranska konstnärer har åtalats för brott som medför dödsstraff. Iranska skådespelare, musiker, idrottare och andra kända personer har offentligt stöttat protesterna mot det prästerliga etablissemanget.

I.  Människorättssituationen i Iran fortsätter att försämras. Morden på Jina Mahsa Amini med flera, liksom den pågående avrättningsvågen, illustrerar den pågående människorättskrisen i Iran. Denna försämring cementeras av den iranska regimens systematiska straffrihet och dess säkerhetsapparat, som har tillåtit utbredd tortyr samt utomrättsliga avrättningar och andra olagliga mord. Det iranska straffrättsliga systemet är starkt beroende av påtvingade erkännanden som åstadkommits genom tortyr och andra former av tvång och restriktioner. Avskaffande av dödsstraffet i hela världen är ett av huvudmålen för EU:s människorättspolitik.

J.  I en flagrant kränkning av maktfördelningen uppmanade 227 ledamöter av det iranska parlamentet den 6 november 2022 rättsväsendet att agera beslutsamt mot personer som arresteras under protesterna och att använda dödsstraffet som ett straff.

K.  Den iranska konstitutionen ger etniska minoriteter lika rättigheter. Dödsstraffet tillämpas oproportionerligt på hbtqi-personer och personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, särskilt balucher, kurder, araber, bahaier och kristna. Alltfler människorättsförsvarare har arresterats sedan morden och ingripandena inleddes. Kvinnor och flickor, som har gått i spetsen för protesterna, däribland medlemmar av etniska och religiösa minoriteter, har arresterats och fängslats för att ha krävt ett slut på systemiskt och systematiskt diskriminerande lagar, politik och praxis, och är särskilt utsatta för anklagelser som medför dödsstraff och dödsdomar.

L.  En grupp experter på mänskliga rättigheter, däribland flera innehavare av mandat för FN:s särskilda förfaranden, har utfärdat ett uttalande där man fördömer säkerhetsstyrkornas mord på och ingripanden mot demonstranter i Iran. Experterna uttryckte sin djupa oro över den överdrivna och dödliga kraft som använts mot demonstranter i protesterna efter Aminis död, däribland sexuellt våld mot kvinnor och flickor, hot och trakasserier mot demonstranter och systematisk straffrihet för personer som begått kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den 11 november 2022 uppmanade FN:s experter med kraft den iranska regimen att sluta åtala människor för brott som medför dödsstraff för deras deltagande eller påstådda deltagande i fredliga demonstrationer.

M.  FN:s experter uppmanade rådet för mänskliga rättigheter att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder för att hålla en specialsession om situationen i Iran och inrätta en internationell utredningsmekanism, säkerställa ansvarsskyldighet i Iran och få ett slut på den ihållande straffriheten för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Rådet för mänskliga rättigheter höll en specialsession den 24 november 2022 om situationen i Iran. Under denna specialsession enades man om att en oberoende internationell undersökningsgrupp skulle undersöka kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran, samla in och analysera bevis och samarbeta med berörda parter för att fastställa fakta kring dessa anklagelser i syfte att ställa alla personer som begått allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran, inklusive de högsta myndigheterna, inför rätta.

N.  Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter angav den 10 januari 2023 att användningen av straffrättsliga förfaranden som ett vapen för att straffa människor för att de utövar sina grundläggande rättigheter utgör statligt sanktionerat dödande.

O.  EU:s utrikesministrar antog rådets slutsatser om Iran den 12 december 2022. I dessa slutsatser uppmanas i synnerhet de iranska myndigheterna att omedelbart upphöra med det avskyvärda tillvägagångssättet att utdöma och verkställa dödsstraff mot demonstranter och att utan dröjsmål upphäva de nyligen avkunnade dödsdomar som avkunnats i samband med de pågående protesterna, och att garantera rättssäkerheten för alla som har fängslats.

P.  Den 9 januari 2023 kallade utrikestjänstens generalsekreterare Islamiska republiken Irans ambassadör till Europeiska unionen på den höga representantens vägnar för att upprepa EU:s avsky inför de nyligen genomförda avrättningarna av Mohammad Mehdi Karami och Seyyed Mohammad Hosseini, som arresterades och dömdes till döden i samband med protesterna i Iran. Mohsen Shekari och Majidreza Rahnavard avrättades för sitt deltagande i protesterna den 8 respektive den 12 december 2022.

Q.  Den 9 december 2022 utfärdade Kanada och Förenta staterna ett gemensamt uttalande där man fördömde Islamiska republiken Irans brutala våldshandlingar mot fredliga demonstranter, det pågående förtrycket av det iranska folket och det statligt understödda våldet mot kvinnor. Båda länderna antog ytterligare sanktioner mot iranska tjänstemän som varit inblandade i kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet de som begåtts som en del av det pågående brutala förtrycket.

R.  EU har nyligen och vid flera tillfällen antagit restriktiva åtgärder i samband med dessa uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt mot högt uppsatta personer inom Islamiska revolutionsgardet, inbegripet frysning av tillgångar, förbud mot resor till EU och förbud mot att göra tillgångar eller ekonomiska resurser tillgängliga för de personer och enheter som är uppförda på förteckningen som svar på deras roll i de våldsamma ingripandena i Iran och Islamiska republikens tillhandahållande av bestyckade drönare som används i terroristhandlingar som begås av Ryska federationen mot Ukraina. Inom ramen för det globala systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter i Iran har EU infört restriktiva åtgärder mot totalt 126 personer och 11 enheter. EU:s sanktionslista omfattar i synnerhet Irans inrikesminister Ahmad Vahidi, dess minister för informations- och kommunikationsteknik, Issa Zarepour, de iranska brottsbekämpande styrkorna och provinscheferna vid Islamiska revolutionsgardet.

S.  Som en ömsesidig åtgärd har Irans utrikesministerium antagit motåtgärder inom ramen för sanktionsmekanismen som framför allt riktar sig mot Neumann, ledamot av Europaparlamentet och ordförande för delegationen för förbindelserna med Arabiska halvön, samt andra ledamöter och tyska och franska före detta politiker. Som svar på Irans sanktioner mot ledamöter av Europaparlamentet beslutade parlamentet i november 2022 att dess delegationer och utskott inte längre kommer att samarbeta med de iranska myndigheterna.

T.  Islamiska republiken deltar, särskilt genom Islamiska revolutionsgardet, i storskaliga, sofistikerade och våldsamma transnationella förtryckande åtgärder som riktar sig mot exil- och diasporaaktivister, dissidenter, oberoende journalister och människorättsförsvarare, inbegripet på EU:s territorium, samt hotar och trakasserar deras familjemedlemmar i Iran. Islamiska republiken har både direkt och genom lokala representanter mördat oliktänkande i diasporan, kidnappat exiliranier för bortförande till Iran och planerat bombattacker i flera länder, däribland EU:s medlemsstater.

U.  Regimen i Islamiska republiken stör avsiktligt internet och mobilanslutningar och begränsar kraftigt sociala medieplattformar för att undergräva den iranska befolkningens möjligheter att organisera protester. EU:s sanktionssystem omfattar också ett förbud mot export till Islamiska republiken Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck och utrustning för övervakning av telekommunikation.

V.  Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten) Josep Borrell fördömde i sina uttalanden av den 8 december 2022 och den 7 januari 2023 avrättningarna av Mohammad Mehdi Karami och Seyyed Mohammad Hossein. I uttalandena uppmanas de iranska myndigheterna att omedelbart upphöra med att utdöma och verkställa dödsdomar mot demonstranter. I dessa uttalanden uppmanar EU vidare de iranska myndigheterna att utan dröjsmål upphäva de senaste dödsdomarna och strikt följa sina internationella åtaganden.

W.  Islamiska republiken har anklagat kurdiska grupper, däribland de i Irak, för att anstifta till protester i den kurdiska regionen i Iran. Under denna förevändning har Islamiska revolutionsgardet inlett väpnade attacker mot den kurdiska regionen i Irak och dödat dussintals, däribland civila. Ingripandena mot protesterna har varit särskilt hårda i nordvästra och sydöstra Iran, där många av landets kurdiska och baluchiska minoriteter bor.

X.  Islamiska revolutionsgardet, som består av den paramilitära Basijmilisen, Qudsstyrkan, marktrupper, luftvapnet och flottan, spelar en central roll i förtrycket av oliktänkande i landet och extern militär verksamhet. Enligt uppgift kontrollerar Islamiska revolutionsgardet i egenskap av stat i staten två tredjedelar av den iranska ekonomin, däribland företag inom infrastruktur-, petrokemi-, finans-, telekommunikations-, bil- och marinindustrisektorerna, samt betydande beskyddartruster (bonyad) och storskaliga olagliga smugglingsnätverk.

Y.  Kvinnor och flickor mördas brutalt i Iran genom så kallade hedersmord. Offren får ofta ingen möjlighet till rättslig prövning av brott som begåtts mot dem i namn av ”hedern”.

Z.  Islamiska revolutionsgardet utför, vägleder och bidrar till terroristverksamhet både nationellt och regionalt. Rysslands aggression mot Ukraina har lett till att förbindelserna mellan Teheran och Moskva fördjupats.

AA.  Mullaregimens aggressiva inrikespolitik återspeglas i Islamiska republikens utrikespolitik. Regimen bidrar till att destabilisera hela Mellanöstern och på andra håll.

AB.  Ebrahim Raisi, som valdes till Irans president i juni 2021 och är upptagen på Förenta staternas sanktionsförteckning, tjänstgjorde tidigare som chef för det iranska domstolsväsendet trots att hans allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna är väldokumenterade. Ebrahim Raisis seger gjordes upp av Islamiska republikens institutioner i samband med val som vare sig var helt fria eller rättvisa. Endast 7 av 592 kandidater fick grönt ljus från Väktarnas råd för att kandidera till presidentposten. Inga av kandidaterna var kvinnor, personer från minoritetsgrupper eller hade åsikter som stod i strid med regimens.

AC.  Förhandlingarna om förnyelsen av den gemensamma övergripande handlingsplanen har ännu inte avbrutits officiellt. Diskussionerna fortsätter om undersökningen rörande kärnämneskontroll som inleddes av Internationella atomenergiorganet efter att det fann spår av uran vid tre oredovisade platser i Iran.

1.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag dödsdomarna mot och avrättningarna av fredliga demonstranter i Iran, särskilt Mohsen Shekari, Majidreza Rahnavard, Mohammad Mehdi Karami och Seyyed Mohammad Hosseini. Parlamentet kräver att de iranska myndigheterna omedelbart och villkorslöst stoppar alla planer på att genomföra avrättningar och avstår från att yrka på fler dödsstraff. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Islamiska republiken Iran att införa ett officiellt moratorium för avrättningar i syfte att avskaffa dödsstraffet helt. Parlamentet uppmanar med kraft Irans myndigheter att upphäva alla fällande domar och dödsdomar. Parlamentet upprepar sitt fasta och principiella motstånd mot användningen av dödsstraff vid alla tidpunkter och under alla omständigheter.

2.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i Islamiska republiken att se till att alla demonstranter som dömts till döden friges omedelbart och ovillkorligen, däribland Mohammed Boroughani, Mohammad Ghobadlou, Hamid Ghare Hassanlou, Mahan Sadrat Marani, Hossein Mohammadi, Manouchehr Mehman Navaz, Sahand Nourmohammad-Zadeh, Saman Seydi, Reza Arya, Saleh Mirhashemi Baltaghi, Saeed Yaqoubi Kordafli, Javad Rouhi, Arshia Takdastan och Mehdi Mohammadifard, Saleh Mirhashemi, Majid Kazemi och Saeid Yaghoubi. Parlamentet fördömer skarpt den iranska regimens användning av de straffrättsliga förfarandena och dödsstraffet som vapen för att kväsa avvikande åsikter och straffa människor för att ha utövat sina grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar Islamiska republiken att se över sin lagstiftning och stryka moharebeh (fiendskap mot Gud) och mofsed-e-filarz (korruption på jorden) som straffbara gärningar.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med de iranska ungdomar, kvinnor och män, inklusive minoriteter, som leder och deltar i protesterna. Parlamentet stöder den fredliga landsomfattande proteströrelsen med anledning av det systematiska och ökande förtrycket och de allvarliga och omfattande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet stöder helhjärtat det iranska folkets strävan att leva i ett fritt, stabilt, inkluderande och demokratiskt land. Parlamentet fördömer den iranska regimens systematiska diskriminering av kvinnor genom lagar och andra bestämmelser som allvarligt begränsar deras friheter, liv och försörjningsmöjligheter.

4.  Europaparlamentet riktar även sitt deltagande till familjerna till alla dem som har dödats, torterats, bortförts eller olagligen fängslats efter de senaste och tidigare protesterna i Iran.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av de iranska säkerhetsstyrkornas utbredda, brutala, avsiktliga och oproportionerliga användning av våld mot fredliga demonstranter. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att sätta stopp för ingripandena mot sina egna medborgare. Parlamentet påminner om att rätten till fredliga sammankomster måste säkerställas.

6.  Europaparlamentet kräver att det internationella samfundet och EU och dess medlemsstater utnyttjar all interaktion med Islamiska republikens myndigheter till att kräva ett omedelbart slut på avrättningarna av demonstranter och de våldsamma åtgärderna mot protesterna samt ett ovillkorligt frisläppande av alla som arresterats för att de utövat sin rätt till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta att ställa den iranska regimen till svars för att ha dödat sitt eget folk och gjort sig skyldig till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar den iranska regimen att tillåta att en oberoende, behörig myndighet tillsammans med internationella organisationer gör en internationell, opartisk och effektiv utredning av regimens kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland mordet på Jina Mahsa Amini, mordet på hundratals demonstranter samt tortyr och misshandel av dem som godtyckligt fängslats. Parlamentet kräver att de iranska myndigheterna tillåter en snabb, evidensbaserad, opartisk och effektiv utredning av alla mord på demonstranter, och att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet understryker att EU bör fortsätta att ta itu med mordet på Jina Mahsa Amini och det sätt på vilket de iranska säkerhetsstyrkorna har hanterat de efterföljande demonstrationerna.

8.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen till ett omedelbart frisläppande av alla personer som frihetsberövats för sitt deltagande i fredliga demonstrationer samt av alla politiska fångar. Parlamentet efterlyser riktade restriktiva åtgärder enligt förordning (EU) nr 359/2011 mot alla domare som utfärdar domar mot demonstranter. Parlamentet kräver vidare att de iranska myndigheterna omedelbart och villkorslöst lägger ner samtliga anklagelser mot alla som fängslas enbart för att de fredligt utövat sin rätt till yttrande-, förenings- och mötesfrihet i samband med protesterna. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att leva upp till sina internationella åtaganden, bland annat dem som föreskrivs i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

9.  Europaparlamentet välkomnar utrikesrådets slutsatser av den 12 december 2022 och de restriktiva åtgärder som nyligen vidtagits mot dem som är inblandade i våldet mot demonstranter och mot alla dem som är knutna till ”moralpolisen” och som befunnits vara delaktiga i eller ansvariga för Jina Mahsa Aminis död. Parlamentet anser dock att den iranska regimens uppenbara åsidosättande av de egna medborgarnas mänskliga värdighet och demokratiska strävanden samt dess stöd till Ryska federationen, kräver ytterligare anpassningar av EU:s ståndpunkt gentemot Iran.

10.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att utöka EU:s sanktionslista till samtliga enskilda personer och enheter som är ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna och deras familjemedlemmar, däribland högste ledaren Ali Khamenei, president Ebrahim Raisi, den allmänna åklagaren Mohammad Jafar Montazeri och alla stiftelser (”bonyad”) som är kopplade till det islamiska revolutionsgardet, främst Bonyad Mostazafan och Bonyad Shahid va Omur-e Janbazan. Parlamentet uppmanar även vice ordföranden/den höga representanten, rådet och medlemsstaterna att överväga sanktioner mot de 227 iranska parlamentsledamöter som uppmuntrat till användning av dödsdomar. Parlamentet välkomnar att Förenade kungariket håller på att förbereda sig för att inkludera Islamiska revolutionsgardet på den brittiska listan över terroristorganisationer. Parlamentet fördömer med kraft de sanktioner som de iranska myndigheterna infört mot tyska och franska f.d. politiker och mot ledamöter av Europaparlamentet. Parlamentet påminner om att så länge som europeiska parlamentsledamöter sanktioneras av myndigheterna bör den interparlamentariska dialogen förbli avbruten.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att lägga till det islamiska revolutionsgardet och dess underställda styrkor, däribland den paramilitära Basijmilisen och Qudsstyrkan, på EU:s terroristlista, och att förbjuda all ekonomisk och finansiell verksamhet som inbegriper företag och handelsverksamheter som har samband med, helt eller delvis ägs av eller tar parti för revolutionsgardet eller enskilda personer som står i samband med det, oavsett i vilket land de är verksamma, och samtidigt undvika eventuella negativa konsekvenser för Irans folk och för Eu:s humanitära bistånd och utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i samarbete med likasinnade partner vädja till varje land där Islamiska revolutionsgardet sätter in militär, ekonomisk eller informativ verksamhet att klippa banden till revolutionsgardet och kriminalisera sådana band. Parlamentet fördömer med kraft Islamiska revolutionsgardets oprovocerade attack i provinsen Erbil i irakiska Kurdistan och betonar att sådana urskillningslösa attacker hotar oskyldiga civila och regionens stabilitet.

12.  Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av den hastigt försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, där Islamiska republiken, dess högsta ledning och dess säkerhetsstyrkor, inbegripet Islamiska revolutionsgardet, ensamma bär ansvaret. Parlamentet kräver att de iranska myndigheterna respekterar etniska och religiösa minoriteter och hbtqi-personers grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att eliminera alla former av diskriminering.

13.  Europaparlamentet välkomnar upprättandet av det oberoende internationella undersökningsuppdraget avseende Islamiska republiken Iran, på mandat från FN:s människorättsråd i resolution S35/1 av den 24 november 2022, för att utreda brott mot de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran och samla in och analysera tillhörande bevisning, och efterlyser att detta uppdrag sätts in skyndsamt. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Islamiska republiken att ge undersökningsuppdraget fullständigt och obehindrat tillträde för att det ska kunna utföra sitt uppdrag, och att avhålla sig från att trakassera och avskräcka de som samarbetar med undersökningsuppdraget eller deras familjemedlemmar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fullständigt stödja förberedelserna för och genomförandet av undersökningsuppdraget. Parlamentet uppmanar med kraft FN:s människorättsråd att omedelbart hänskjuta den iranska frågan till FN:s säkerhetsråd om Islamiska republiken inte samarbetar.

14.  Europaparlamentet uppmanar vidare de iranska myndigheterna att tillåta besök för alla särskilda förfaranden inom FN:s råd för mänskliga rättigheter, framför allt att se till att FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran tillåts resa in i landet.

15.  Europaparlamentet kräver att den iranska regimen friger alla människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar den iranska regimen att upphöra med sina angrepp mot alla människorättsförsvarare i Iran och att under alla omständigheter garantera deras förmåga att bedriva sin legitima människorättsverksamhet utan rädsla för repressalier och utan begränsningar, inbegripet rättsliga trakasserier.

16.  Europaparlamentet fördömer arresteringarna av dussintals journalister och uppmanar de iranska myndigheterna att frige dem omedelbart. Parlamentet är djupt oroat över gripandet av över 80 mediearbetare, däribland Niloofar Hamedi, den journalist som var först med att rapportera om Jina Mahsa Aminis gripande och sjukhusvistelse, och uppmanar de iranska myndigheterna att släppa dem utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar den islamiska republiken att respektera yttrandefriheten och trosfriheten för alla som är bosatta i Iran. Parlamentet uttrycker sin oro över säkerhetsstyrkornas kriminalisering av och våld mot sjukvårdspersonal och uppmanar Islamiska republiken Iran att ge civil medicinsk personal allt tillgängligt stöd, så att de kan tillhandahålla opartisk medicinsk hjälp.

17.  Europaparlamentet fördömer i starkaste ordalag den systematiska användningen av tortyr, däribland sexuellt våld som vapen, i iranska fängelser, och kräver att alla former av tortyr och misshandel av alla frihetsberövade upphör. Parlamentet fördömer skarpt Islamiska republikens politik att tvinga fram bekännelser med tortyr, trakasserier, hot mot familjemedlemmar eller andra former av tvång och användandet av sådana framtvingade bekännelser för att fälla och döma demonstranter. Parlamentet fördömer vidare praxisen att neka fångar möjlighet till telefonsamtal och besök av anhöriga. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över att de frihetsberövade personerna inte kan få tillgång till juridiskt ombud under förhör. Parlamentet uppmanar Irans regim att behandla fångar med vederbörlig respekt som människor med inneboende värdighet och värde. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Iran att utan dröjsmål ratificera FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och att agera i full överensstämmelse med bestämmelserna i denna.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de iranska myndigheterna att omedelbart frige alla EU-medborgare som gripits och dra tillbaka alla anklagelser mot dem. Parlamentet fördömer kraftfullt domen mot Olivier Vandecasteele, anställd av en belgisk nationell och icke-statlig organisation, till 40 års fängelse, 74 piskrapp och böter på 1 miljon euro på falska anklagelser om spioneri samt det pågående fängslandet av och dödsdomen mot svenska medborgaren Ahmadreza Djalali liksom Islamiska republikens cyniska användning av gisslandiplomati för att tvinga fram frigivandet av den dömda terroristen Asadollah Asadi. Parlamentet begär att Ahmadreza Djalali, Olivier Vandecasteele och de sju franska medborgare som fortfarande sitter fängslade i Iran, däribland Cécile Kohler, omedelbart och villkorslöst ska friges och tryggt återsändas. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag avrättningen i Iran av den iransk-brittiska medborgaren Alireza Akbari. Parlamentet uttrycker ytterligare oro över det iranska underrättelse- och säkerhetsministeriets offentliga hot mot europeiska ambassader.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och icke-statliga organisationer att förvara, bevara och dela all tillgänglig bevisning som kan bidra till utredningar och att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen och stödja dess arbete. Parlamentet uppmanar med kraft de iranska myndigheterna att vidta åtgärder för att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet betonar att de kontinuerliga och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som den iranska regimen begår mot sitt eget folk äventyrar förhandlingarna om den gemensamma övergripande handlingsplanen.

20.  Europaparlamentet fördömer skarpt Islamiska republikens fortsatta praxis att stänga internet och mobilnätet i samband med protester i landet, vilket förhindrar kommunikation och ett fritt informationsflöde för iranska medborgare. Parlamentet understryker att sådana åtgärder utgör en uppenbar kränkning av internationell rätt. Parlamentet välkomnar de olika restriktiva åtgärder som EU antagit inom ramen för sanktionsmekanismen för att bemöta förtrycket, främst de åtgärder som är inriktade på enskilda personer och enheter som är aktiva på informations- och kommunikationsteknikens område och dem som är ansvariga för desinformation. Parlamentet välkomnar vidare att den iranske ministern för informations- och kommunikationsteknik har lagts till på EU:s sanktionslista. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med principen om nödvändighet, överväga att tillåta EU‑baserade kommunikationsleverantörer att erbjuda säkra verktyg till medborgare och invånare i Iran.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att åta sig att ge iranier möjlighet till åtkomst till fritt internet trots regimens massiva internetcensur. Parlamentet föreslår att de tekniska och ekonomiska resurser som behövs skulle kunna tillhandahållas genom en EU-fond.

22.  Europaparlamentet uppmanar med kraft samtliga medlemsstater att utöva universell jurisdiktion över alla iranska tjänstemän som skäligen misstänks ha straffrättsligt ansvar för brott mot internationell rätt och andra allvarliga överträdelser av mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft de medlemsstater vars inhemska lagstiftning ännu inte tillåter antagande av principen om universell jurisdiktion att utan dröjsmål införa sådan lagstiftning.

23.  Europaparlamentet efterlyser utökade restriktiva åtgärder mot bakgrund av att Islamiska republiken Iran fortsätter att tillhandahålla obemannade luftfartyg och planerar att leverera mark-till-mark-missiler till Ryska federationen som ska användas mot Ukraina. Parlamentet betonar att Islamiska republiken Iran bidrar till krigsförbrytelser i Ukraina, eftersom dessa vapen används mot civila och civil infrastruktur.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att täppa till alla luckor i verkställandet av befintliga sanktioner, inbegripet finansiella luckor, att säkerställa att sanktionerna genomförs strikt och att ha nära samordning och samarbete med internationella partner för att ändamålsenligt genomföra restriktiva åtgärder.

25.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det strukturella transnationella förtryck som Islamiska republikens myndigheter, i synnerhet dess ambassader och det islamiska revolutionsgardet, utför mot den iranska diaspora som är bosatt i EU, vilket innefattar spionage, lönnmord, försök till bombattacker, cyberangrepp, desinformationskampanjer och andra försök att få kontroll, och som kväver yttrandefriheten för medborgare och boende i EU, äventyrar deras säkerhet och är liktydigt med illasinnad inblandning. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utöka skyddet för den iranska diasporan mot Islamiska republikens transnationella förtryck. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att hitta sätt att tillhandahålla tekniskt stöd och kapacitetsstöd till dem som hjälper det iranska civila samhället och samtidigt säkerställa iranskt egenansvar för denna verksamhet.

26.  Parlamentet fördömer att iranska tjänstemän nyligen attackerat tidningen Charlie Hebdo och välkomnar att en utredning inletts av cyberattacken mot tidningen efter publiceringen av satiriska teckningar.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU, däribland vice ordföranden/den höga representanten, att fortsätta att ta upp människorättsfrågor med de iranska myndigheterna i bilaterala och multilaterala forum, och att utnyttja alla planerade kontakter med de iranska myndigheterna i detta syfte, särskilt inom ramen för den politiska högnivådialogen mellan EU och Iran. Parlamentet bekräftar på nytt att respekt för de mänskliga rättigheterna är en central del i utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Iran,

28.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till alla medlemsstater att gemensamt göra offentliga uttalanden och ta diplomatiska initiativ för att övervaka orättvisa rättegångar och besöka fängelser där EU-medborgare som tagits som gisslan i Iran, människorättsförsvarare och andra samvetsfångar hålls fängslade. Parlamentet uppmuntrar till starkare samordning mellan EU-ambassader med ackreditering i Teheran. Parlamentet uppmanar med eftertryck alla medlemsstater med diplomatisk närvaro i Teheran att använda de mekanismer som föreskrivs i EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter för att stödja och ge bistånd till de enskilda personer som döms till döden och till dem som blir olagligt dömda och gripna. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa att fångar kan ta emot besökare och att noga övervaka deras förhållanden på fängelserna.

29.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de iranska myndigheterna att bevilja oberoende observatörer från medlemsstaternas ambassader i Iran tillträde till alla rättegångar i samband med protesterna. Parlamentet ber medlemsstaterna att övervaka alla rättegångar i samband med protesterna och särskilt uppmärksamma dem som leder till dödsdomar och att offentligt kritisera bristerna i rättegångarna.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att i samarbete med likasinnade partner utöka och förbättra det konkreta stödet till det iranska folkets demokratiska strävanden, främst genom att utöka stödet till oberoende människorätts- och civilsamhällsorganisationer och till oberoende medieplattformar, och genom att stödja likasinnade partners insatser för att upprätthålla internetförbindelser i Iran. Parlamentet uppmuntrar den demokratiska oppositionen i Iran att där så är möjligt eftersträva större enighet, på grundval av gemensamma värderingar och med medverkan av iranier i exil och iransk diaspora, för att underlätta ytterligare stöd från det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka sin strategiska kommunikation riktad mot det iranska folket, främst genom att förlänga mandatet för arbetsgruppen Syd inom utrikestjänstens StratCom-avdelning, så att det innefattar Islamiska republiken, och ge den avsevärt mer finansiering och synlighet.

31.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att göra det lättare att utfärda viseringar till var och en som hyser välgrundad fruktan för förföljelse för att fredligt ha utövat sin rätt till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster i samband med demonstrationerna i Iran. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att vända sig till Irans närmaste grannar för att se till att gränsövergångarna förblir öppna för aktivister som flyr Iran och att se till att dessa personer på ett säkert sätt kan söka asyl i Europa från dessa länder.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, den islamiska rådgivande församlingen, Islamiska republiken Irans regim och den högste ledarens kansli i Islamiska republiken Iran.

(1) Antagna texter, P9_TA(2022)0352. (2) EUT C 342, 6.9.2022, s. 286. (3) Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2022/2433 av den 12 december 2022 om genomförande av beslut 2011/235/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter med hänsyn till situationen i Iran (EUT L 318 I, 12.12.2022, s. 36). (4) EGT L 344, 28.12.2001, s. 93. (5) EGT L 344, 28.12.2001, s. 70. (6) EUT L 88, 31.3.2017, s. 6.