Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 9, 10, 15.3 och 17.3, och av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 298,

–  med beaktande av kommissionens ordförande Ursula von der Leyens skrivelse till rådet av den 18 mars 2022, inbegripet kommissionens uppföljning av Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 16 september 2021 om förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU‑organ för etiska frågor,

–  med beaktande av uppdragsbeskrivningen av den 1 december 2019 från kommissionens ordförande till Věra Jourová, nominerad vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet,

–  med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission 2019–2024, som lades fram den 16 juli 2019 av Ursula von der Leyen i egenskap av kandidat till posten som kommissionens ordförande,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2022 om misstankar mot Qatar angående korruption och det generella behovet av transparens och ansvarsskyldighet i EU:s institutioner(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU-organ för etiska frågor(2),

–  med beaktande av uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter,

–  med beaktande av sin arbetsordning, särskilt artiklarna 2, 10, 11 och 176.1, artiklarna 1–3, 4.6, 5 och 6 i bilaga I samt bilaga II,

–  med beaktande av förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen(3),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Kommissionens ordförande åtog sig i sina politiska riktlinjer i juli 2019 att inrätta ett organ för etiska frågor. Kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet gjorde samma åtagande i sin uppdragsbeskrivning. Parlamentet har redan uttryckt sitt stöd för ett sådant organ. Kommissionen trots detta ännu inte lagt fram något förslag till interinstitutionellt avtal om att inrätta ett oberoende organ för etiska frågor.

B.  Den senaste tidens avslöjanden om korruption har med rätta skärpt den offentliga och politiska granskningen av gällande normer och praxis inom parlamentet och andra institutioner. De offentliga institutionernas och deras valda företrädares, kommissionsledamöters och tjänstemäns oberoende, transparens och ansvarsskyldighet är av yttersta vikt för att främja medborgarnas förtroende, vilket är nödvändigt för att de demokratiska institutionerna ska fungera på ett legitimt sätt.

C.  Även om det redan finns etiska normer inom EU-institutionerna är dessa mycket fragmenterade, och de bygger uteslutande på självreglering. Inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor skulle kunna bidra till att stärka förtroendet för EU‑institutionerna och deras demokratiska legitimitet.

D.  Meronidoktrinen, som tagits fram av Europeiska unionens domstol, gör det möjligt att delegera EU-institutionernas befogenheter till externa organ, inklusive befogenheter som ännu inte utövas.

1.  Europaparlamentet upprepar att det är djupt chockat över och fördömer de påstådda fallen av korruption i Europaparlamentet samt framhåller sin nolltoleranspolitik mot alla former av korruption.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor, i enlighet med sin resolution av den 16 september 2021, i syfte att återupprätta medborgarnas förtroende för EU-institutionerna.

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att senast i slutet av mars 2023 lägga fram sitt förslag om att inrätta ett oberoende organ för etiska frågor för parlamentet och kommissionen, som är öppet för alla EU:s institutioner och byråer, samt att före sommaruppehållet slutföra förhandlingarna om organets struktur, styrning, namn, sammansättning, befogenheter och alla andra frågor som kan uppstå.

4.  Europaparlamentet insisterar på att en tydlig åtskillnad måste göras mellan brottsliga handlingar, överträdelser av institutionella regler samt oetiskt beteende. Parlamentet påminner om att det oberoende organet för etiska frågor bör arbeta med att fastställa en gemensam definition av intressekonflikter för EU-institutionerna på grundval av högsta standarder.

5.  Europaparlamentet anser att EU:s nya organ för etiska frågor bör delegeras en förteckning över överenskomna uppgifter för att föreslå och ge råd om fall och regler för kommissionsledamöter, ledamöter av Europaparlamentet och personal vid de deltagande institutionerna före, under och i vissa fall efter deras mandatperiod eller tjänst i enlighet med tillämpliga regler. Parlamentet anser att rådgivningen bör vara bindande för det oberoende EU-organet för etiska frågor i dess ståndpunkt i samma fråga för att säkerställa konsekvent tillämpning av etiska normer och förutsägbarhet.

6.  Europaparlamentet påminner om att organet bör ha rätt att inleda utredningar på eget initiativ och att genomföra utredningar på plats och registerbaserade utredningar med hjälp av den information som det har samlat in eller som det har mottagit från tredje parter. Parlamentet påminner om att organet även bör ha möjlighet att kontrollera sanningsenligheten i förklaringarna om ekonomiska intressen och tillgångar.

7.  Europaparlamentet betonar att icke-statliga organisationer påstås ha använts som verktyg för utländsk inblandning i den europeiska demokratin i fallet Qatargate. Parlamentet efterlyser en översyn av befintliga bestämmelser i syfte att öka transparensen och ansvarsskyldigheten för företrädare för intressegrupper i deras kontakter med ledamöterna.

8.  Europaparlamentet påminner om att organet enligt dess förslag ska bestå av nio sakkunniga inom etiska frågor.

9.  Europaparlamentet betonar att organet måste skydda visselblåsare, särskilt europeiska offentliga tjänstemän, så att de kan uttrycka sin oro över eventuella överträdelser av reglerna utan rädsla för repressalier. Parlamentet rekommenderar en översyn av tjänsteföreskrifterna, särskilt artikel 22c, för att anpassa dem till standarderna i direktivet om visselblåsare(4). Parlamentet uppmanar på nytt presidiet att under tiden omedelbart se över parlamentets interna bestämmelser om genomförande av artikel 22c i tjänsteföreskrifterna för att anpassa dem till det skydd som föreskrivs i visselblåsardirektivet.

10.  Europaparlamentet rekommenderar att det oberoende organet för etiska frågor bör ha möjlighet att delta i samarbete och informationsutbyte med relevanta EU-organ såsom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska revisionsrätten, inom ramen för deras respektive mandat.

11.  Europaparlamentet rekommenderar att alla EU-institutioner antar harmoniserade och lämpliga karenstider och att det med större kraft tillses att de efterlevs. Parlamentet konstaterar att svängdörrsfenomenet även gäller icke statliga organisationer, och uppmanar kraftfullt till ytterligare analys av intressekonflikter i detta avseende. Parlamentet efterlyser, för att begränsa potentiella intressekonflikter, ett förbud för ledamöter av Europaparlamentet att utföra avlönade sidojobb eller avlönad sidoverksamhet för organisationer eller personer som omfattas av öppenhetsregistret.

12.  Europaparlamentet föreslår att sanktionsförfarandena vid parlamentet utan dröjsmål förstärks och tillämpas fullt ut, i avvaktan på inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor. Parlamentet påpekar i detta avseende de senaste iakttagelserna från Europeiska ombudsmannen om parlamentets rådgivande kommitté. Parlamentet understryker att hon föreslår att den rådgivande kommitténs oberoende bör stärkas och ges befogenheter att proaktivt övervaka, undersöka och säkerställa efterlevnaden av etiska regler, särskilt uppförandekoden, och att den bör förses med tillräckliga resurser.

13.  Europaparlamentet åtar sig att arbeta så snabbt som möjligt i enlighet med principen om lojalt samarbete för att slutföra förhandlingarna före sommaren. Parlamentet uppmanar talmanskonferensen att utse sina förhandlare och skicka en skrivelse för att inleda förhandlingar med kommissionen och andra institutioner, byråer och organ som är villiga att ansluta sig.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2022)0448. (2) EUT C 117, 11.3.2022, s. 159. (3) EGT P 045, 14.6.1962, s. 1385. (4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).