Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om situationen för människorättsförsvarare i Eswatini, särskilt mordet på Thulani Maseko (2023/2551(RSP))

P9_TA(2023)0049 RC-B9-0124/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I Eswatini, den sista absoluta monarkin i Afrika, inskränks de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och politiska partier är förbjudna.

B.  Den 21 januari 2023 dödades Thulani Maseko, en framstående människorätts- och fackföreningsjurist och ordförande för Eswatinis prodemokratiska organisation, Multi‑Stakeholder Forum, som är känd för sina insatser för att främja demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, i sitt hem bara några timmar efter det att kung Mswati III uttalat hot mot medlemmar av Eswatinis prodemokratiska rörelse.

C.  Under 2021 inleddes protester med krav på demokratiska reformer, och kungens regering inledde ett brutalt tillslag mot människorättsaktivism, repressalier i form av godtyckliga frihetsberövanden, trakasserier, hot och bortföranden, nedstängningar av internet och förbud mot protester. Flera dussin människor har dödats av säkerhetsstyrkorna. Legosoldater påstås ha anställts för att undertrycka det växande missnöjet.

D.  Mthandeni Dube och Mduduzi Bacede Mabuza, som är ledamöter av Eswatinis parlament, har varit fängslade sedan juli 2021.

E.  Säkerhetsstyrkorna skrämmer systematiskt fackföreningsmedlemmar och kränker arbetstagarnas grundläggande rättigheter. Myndigheterna har gripit och påstås ha torterat ledare för studentföreningar. Andra människorättsproblem i Eswatini inbegriper straffrihet för säkerhetsstyrkorna och diskriminering av kvinnor och minoriteter.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt mordet på Thulani Maseko.

2.  Europaparlamentet efterlyser en snabb, oberoende, opartisk, transparent och grundlig utredning, under överinseende av Afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och folkens rättigheter och FN, av attackerna mot andra prodemokratiska aktivister och människorättsaktivister och av den påstådda rekryteringen av legosoldater för att hjälpa säkerhetsstyrkorna att slå ner oppositionen.

3.  Europaparlamentet fördömer de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Eswatini och kräver ett omedelbart frigivande av alla politiska fångar – särskilt parlamentsledamöterna Mthandeni Dube och Mduduzi Bacede Mabuza – och ett omedelbart slut på trakasserierna, våldet och påtryckningarna mot människorättsförsvarare, fackföreningsmedlemmar, demokratiaktivister och politiker.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Eswatini att respektera, främja och skydda de mänskliga rättigheterna, inbegripet yttrande-, förenings- och mötesfriheten, och att låta Eswatinis folk utöva sina medborgerliga och politiska rättigheter.

5.  Europaparlamentet anser att fängslandet av politiker och människorättsförsvarare och förbudet mot fackföreningar tydligt strider mot Eswatinis åtaganden enligt Cotonouavtalet. Parlamentet betonar att landets myndigheter måste respektera Internationella arbetsorganisationens principer.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Eswatini att respektera sina åtaganden och att utan dröjsmål inleda en omfattande dialog med alla berörda parter för att arbeta för nationell försoning och skydd av de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin, med slutmålet att skapa varaktig fred, som medlas fram och stöds av Södra Afrikas utvecklingsgemenskap.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att se över och, i tillämpliga fall, avbryta stödprogrammen för Eswatini om medel riskerar att användas för verksamhet som kränker de mänskliga rättigheterna.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Konungariket Eswatini.

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om våld mot oppositionsaktivister i Ekvatorialguinea, särskilt fallet Julio Obama Mefuman (2023/2552(RSP))

P9_TA(2023)0050 RC-B9-0122/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ekvatorialguinea har sedan 1979 styrts av Teodoro Obiang Nguemas regim, vars långvariga åsidosättande och kränkningar av de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska handlingar, såsom förföljelse av hundratals politiska motståndare, regeringskritiker och människorättsförsvarare.

B.  Fyra medlemmar av den ekvatorialguineanska oppositionsrörelsen Movimiento para la Liberacion de Guinea Ecuatorial Tercera Republic (MLGE3R), närmare bestämt två personer med dubbelt spanskt-ekvatorialguineanskt medborgarskap, Julio Obama Mefuman och Feliciano Efa Mangue, och två ekvatorialguineanska medborgare bosatta i Spanien, Martín Obiang Ondo Mbasogo och Bienvenido Ndong Ono, kidnappades i Sydsudan i slutet av 2019 och flögs till Ekvatorialguinea på Teodoro Obiangs presidentplan.

C.  Obama Mefuman och Efa Mangue nekades konsulärt bistånd, ställdes inför rätta utan garantier för en rättvis rättegång och dömdes i mars 2020 i Ekvatorialguinea till 60 respektive 90 års fängelse anklagade för terrorism och deltagande i ett påstått kuppförsök mot president Obiang 2017. Båda påstås ha torterats upprepade gånger.

D.  Obama Mefuman dog den 15 januari 2023 i Mongomo.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt den spanske medborgaren Obama Mefumans död i häkte och håller den ekvatorialguineanska diktatorregimen ansvarig. Parlamentet begär att hans kropp ska repatrieras och att de tre återstående MGE3R-medlemmarna ska friges. Parlamentet uppmanar Ekvatorialguinea att samarbeta fullt ut med de spanska rättsliga myndigheterna.

2.  Europaparlamentet beklagar den diktatoriska Obiangregimens systematiska och organiserade strategi för politisk förföljelse och förtryck av politiska motståndare inom och utanför landet. Parlamentet fördömer skarpt landets barbariska förtryck av människorättsförsvarare och dess brist på demokratiskt utrymme för politiska motståndare och regeringskritiker, vilket leder till godtyckliga frihetsberövanden, trakasserier, bortföranden, tvångsförflyttningar, tortyr, mord och dödsstraff.

3.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart och ovillkorligt upphörande av förföljelserna av medlemmar av den demokratiska oppositionen och frigivning av politiska fångar.

4.  Europaparlamentet uppmanar Ekvatorialguineas myndigheter att brådskande efterleva internationell människorättslagstiftning och se till att alla fångar skyddas mot tortyr och misshandel, hålls under humana förhållanden, döms i rättvisa rättegångar och har möjlighet att träffa sina familjer och advokater.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att i sina förbindelser med Ekvatorialguineas regering visa yttersta beslutsamhet när det gäller att kräva ett slut på all politisk förföljelse och allt politiskt förtryck och en oberoende internationell utredning av Obama Mefumans död och av situationen generellt för politiska fångar och människorättsförsvarare. Parlamentet kräver vidare att alla former av militärt, polisiärt och säkerhetsrelaterat samarbete avbryts och betonar att allt samarbete med regimen måste ske på villkor att mänskliga rättigheter och demokratisk öppenhet respekteras.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU att utfärda sanktioner mot medlemmar av regimen som har begått kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

7.  Europaparlamentet är ytterst oroat över Ekvatorialguineas regerings extraterritoriella åtgärder, inbegripet angreppen på och kidnappningen av politiska dissidenter som är medborgare eller bosatta i tredjeländer, även inom EU. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten, Europol, Eurojust och kommissionen att ha ett nära samarbete med medlemsstaternas utredande och rättsliga myndigheter för att stärka skyddet för EU-medborgare och personer som är bosatta i EU.

8.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Europol, Eurojust, medlemsstaternas regeringar och parlament, Afrikanska unionen, Comunidade dos Países de Língua Portuguesa, FN:s generalsekreterare och Ekvatorialguineas regering.

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om de omänskliga fängelseförhållandena för Aleksej Navalnyj (2023/2553(RSP))

P9_TA(2023)0051 RC-B9-0133/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland,

–  med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Aleksej Navalnyj, en framstående rysk politiker och mottagare av Sacharovpriset 2021, förgiftades av Kremlregimen med nervgiftet novitjok, och frihetsberövades den 17 januari 2021. Han sitter för närvarande fängslad i en straffkoloni.

B.  Sedan Navalnyj greps har han utsatts för misshandel, bland annat tortyr, godtyckliga straff och psykisk tortyr. Navalnyj har inte haft några besökare under de senaste åtta månaderna.

C.  I mars eller april 2023 kommer Navalnyj att ställas inför rätta för nya anklagelser och riskerar ännu ett fängelsestraff på upp till 35 år.

D.  Sedan aggressionskriget mot Ukraina inleddes har den politiska oppositionen och det civila samhället utsatts för ett ökat förtryck från de ryska myndigheternas sida.

E.  Kremlregimens beteende gentemot politiska motståndare och politiska fångar, däribland Navalnyj, avslöjar hur brutal den är, och det gör även kriget mot Ukraina och mot demokratiskt sinnade ryssar.

1.  Europaparlamentet står bakom Aleksej Navalnyj och alla andra modiga ryska politiska fångar i deras kamp för ett demokratiskt Ryssland.

2.  Europaparlamentet kräver att Navalnyj och alla andra politiska fångar i Ryssland friges, däribland Dmitrij Ivanov, Vladimir Kara-Murza, Ioann Kurmoyarov, Viktoria Petrova, Maria Ponomarenko, Aleksandra Skotjilenko, Dmitrij Talantov, Aleksej Gorinov, Ilija Yashin och andra som åtalats enbart för sin koppling till Navalnyj, för deras motstånd mot aggressionskriget mot Ukraina eller enligt artikel 207.3 i den ryska strafflagen.

3.  Europaparlamentet kräver att de förhållanden under vilka Navalnyj och alla andra fångar hålls fängslade, i avvaktan på att friges, görs förenliga med Rysslands internationella åtaganden, särskilt när det gäller Navalnyjs tillgång till läkare som han själv väljer och till medicinsk behandling på ett civilt sjukhus, hans rätt att flytta till ett häkte före rättegång med tillgång till sina advokater och med möjlighet att kommunicera med sin familj.

4.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna att fortsätta att övervaka människorättssituationen i Ryssland. Parlamentet uppmanar med kraft EU att stödja det ryska civilsamhället. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att bistå ryska människorättsförsvarare, demokratiaktivister och oberoende journalister i och utanför Ryssland.

5.  Europaparlamentet betonar att både Ukraina och demokratin i Ryssland måste segra, och att dessa segrar också kommer att vara en seger för Aleksej Navalnyj. Parlamentet uppmanar EU och hela det demokratiska samfundet att ha en tydlig strategi som bidrar till båda segrarna vilket är det bästa sättet att visa vår solidaritet med Aleksej Navalnyj och alla andra som kämpar för Rysslands demokratiska framtid.

6.  Europaparlamentet betonar att Putin måste ställas inför rätta för brott mot sin egen befolkning.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att anta restriktiva åtgärder mot dem som är ansvariga för godtyckliga åtal och tortyr av dem som demonstrerar mot krig.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och ryska myndigheter.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 februari 2023 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746 vad gäller övergångsbestämmelser för vissa medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (COM(2023)0010 – C9-0003/2023 – 2023/0005(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2023)0010),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 114 och 168.4 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0003/2023),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 24 januari 2023(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 1 februari 2023 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 163 i arbetsordningen,

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 februari 2023 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/… om ändring av förordningarna (EU) 2017/745 och (EU) 2017/746 vad gäller övergångsbestämmelser för vissa medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2023/607.)

(1) Ännu inte offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om en EU-strategi för att främja industriell konkurrenskraft, handel och arbetstillfällen av hög kvalitet (2023/2513(RSP))

P9_TA(2023)0053 RC-B9-0107/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juli 2020 En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa (COM(2020)0301),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 september 2020 En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan (COM(2020)0590),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM(2021)0350),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 5 maj 2021 om EU:s strategiska beroenden och kapacitet (SWD(2021)0352),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 5 maj 2021 om årsrapporten om den inre marknaden för 2021 (SWD(2021)0351),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 5 maj 2021 om konkurrenskraftigt och rent europeiskt stål (SWD(2021)0353,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2022 om genomförandet av den uppdaterade nya industristrategin för EU: anpassning av utgifterna till politiken(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 februari 2023 En industriplan i den gröna given för nettonollåldern COM(2023)0062),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2022 om EU:s svar på ökningen av energipriserna i Europa(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om en ny industristrategi för EU(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 november 2018 om Europeiska unionens framtida industripolitiska strategi,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2019 om en strategi för EU:s industripolitik: en vision för 2030,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2020 om en återhämtning som främjar omställningen till en mer dynamisk, motståndskraftig och konkurrenskraftig europeisk industri,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 december 2020 om en cirkulär och grön återhämtning,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU:s industristrategi bör göra det möjligt för den europeiska industrin att främja de gröna och digitala omställningarna och samtidigt försvara sitt öppna strategiska oberoende, bevara sin konkurrenskraft på den globala marknaden, upprätthålla en hög sysselsättningsnivå och högkvalitativa arbetstillfällen i Europa samt stärka sin innovations- och produktionsförmåga i Europa.

B.  I en föränderlig geopolitisk värld är det viktigt att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, minska EU:s beroende av tredjeländer för kritiska och strategiska material, produkter och teknik, samt att till överkomliga priser tillhandahålla säker energi till EU:s industrier.

C.  Den globala kapplöpningen om att forma framtiden för tillverkning av ren energiteknik påskyndas och drivs av massiva offentliga ingripanden, såsom den amerikanska lagen om minskad inflation (Inflation Reduction Act, IRA), av globala stormakter.

D.  Stärkandet av EU:s strategiska oberoende kräver en kombination av olika lösningar, bland annat minskad energi- och materialanvändning, främjande av EU:s tillverknings- och produktionskapacitet, investeringar i strategiska sektorer och forskning och utveckling och diversifiering av leverantörer genom sektoriella partnerskap och allianser samt handels- och teknikråd med partnerländer.

E.  Unionens industristrategi bör också säkerställa att den inre marknaden fungerar korrekt, att marknadssnedvridningar undviks och att likvärdiga marknadsvillkor inom och utanför EU skapas. Den behöver också en stark övervakning och efterlevnad på den inre marknaden i syfte att ge EU-företag en konkurrensfördel och leda den globala omställningen till en klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

F.  Inte alla medlemsstater har samma finanspolitiska spelrum för statligt stöd. Ett icke samordnat svar från EU och medlemsstaterna, som har varierande finanspolitiskt utrymme för statligt stöd, skulle kunna skapa en risk för fragmentering av den inre marknaden. En mycket stor majoritet av de statliga stöd som godkänts enligt den tillfälliga krisramen anmäldes av endast två medlemsstater.

G.  I kommissionens plan erkänns att EU, för att möta de nuvarande utmaningarna, bör ge snabbare tillgång till tillräckliga medel, med hjälp av privat finansiering, statligt stöd, EU-medel och en ny europeisk suveränitetsfond som skulle kunna stödja den europeiska industristrategin.

H.  Europaparlamentet bör alltid spela rollen som budgetmyndighet i alla budgetramar för att säkerställa demokratisk ansvarsskyldighet och öppenhet under den återstående delen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

I.  Det ryska anfallskriget mot Ukraina har visat oss att fred i Europa inte kan tas för givet. Dess konsekvenser, bland annat stigande energipriser och inflation, har skapat en ekonomisk turbulens utan motstycke och en levnadskostnadskris i Europa, vars utveckling är högst osäker.

J.  Den energiintensiva industrin, som sysselsätter åtta miljoner arbetstagare i Europa, står inför höga energipriser, med gaspriser som är omkring sex gånger högre än genomsnittet under de senaste tio åren och som är mer än fyra gånger högre än i Förenta staterna.

K.  Utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning har en global och relevant inverkan på kvaliteten på framtidens arbetstillfällen och på framtiden för europeisk industri i samband med öppen strategisk autonomi och de gröna och digitala omställningarna. Universitetsvärlden spelar en central roll när det gäller innovation och forskning inom industrin.

L.  Unionen har som mål att uppnå en täckning på minst 80 % av kollektivförhandlingarna i medlemsstaterna i linje med direktivet om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen(6).

M.  Industrin kräver stabila och förutsägbara regler för att säkerställa lika villkor och bekämpa orättvisa metoder från tredjeländer och från inom unionen. EU bör fortsätta att främja en öppen ekonomi som bygger på rättvis konkurrens inom EU och i unionens förbindelser med sina internationella partner.

N.  Det inbegriper en konsolidering av EU:s partnerskap med Latinamerika och en ratificering av avtalen med Chile, Nya Zeeland och Mexiko. Det omfattar också ratificering av det kvarstående bilaterala avtalet med Mercosur, förutsatt att åtagandena om klimatförändringar, avskogning och andra frågor är tillfredsställandeföre ratificeringen. Det innebär också att vi måste övervaka de fortsatta förhandlingarna och det eventuella ingåendet av avtalet med Australien och verka för att förhandlingar inleds om ett bilateralt investeringsavtal med Taiwan. Vi måste dessutom ytterligare främja vårt jämbördiga partnerskap med Afrika efter toppmötet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen 2022. EU:s handelspolitik bör syfta till att se till att våra frihandelsavtal innehåller starka kapitel om hållbar utveckling, som omfattar sanktioner som kan verkställas som en sista utväg, stränga arbetsnormer i linje med Internationella arbetsorganisationens konventioner samt åtaganden om miljö och klimatförändringar.

O.  EU är världsledande inom forskning och innovation, inbegripet industriell innovation, tack vare sina världsledande institutioner, ingenjörsföretag och högkvalificerade arbetskraft.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 1 februari 2023 En industriplan i den gröna given för nettonollåldern. Parlamentet anser att den europeiska industristrategin bör utformas både för att säkra ett europeiskt ledarskap inom ren energiteknik och för att förbättra den befintliga industriella basen och stödja dess omvandling i framtiden för att tillhandahålla högkvalitativa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt för alla européer i syfte att uppnå målen i den gröna given.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra EU:s tillverkningskapacitet inom viktig strategisk teknik, såsom sol- och vindkraft, värmepumpar, elnät, batterier, långvarig energilagring, elektrolysörer för förnybar vätgas och färdigtillverkade hållbara byggnadsmaterial.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av att kommissionen fullt ut utvecklar omställningsplaner med de åtgärder och stödåtgärder som krävs för att säkerställa att alla sektorer behåller sin konkurrenskraft och samtidigt fasar ut fossila bränslen för att bidra till unionens klimatmål och mål i den gröna given.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att beakta följande överväganden för att säkerställa att planen uppnår målen om öppet strategiskt oberoende och den gröna och digitala omställningen, är verkligt europeisk, säkerställer Europas konkurrenskraft, strävar efter att utveckla industriell kapacitet i hela unionen och skyddar den inre marknadens integritet, samtidigt som man säkerställer att arbetstillfällen stannar kvar i Europa och att européerna besitter tillräcklig kompetens för att hantera de nuvarande utmaningarna.

Ett förutsägbart och förenklat regelverk

5.  Europaparlamentet betonar att omställningsplanerna måste förbättra den långsiktiga säkerheten och regleringsmässiga förutsägbarheten för investerare och fungera som riktlinjer för framtida politiska åtgärder som, i sin tur, måste utgöra en vägledning för framtida industri- och investeringsbeslut.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en effektiv strategi för att omplacera, omlokalisera och återflytta industrier i Europa, diversifiera försörjningskedjorna och minska utsläppen av växthusgaser, med beaktande av de positiva spridningseffekterna mellan medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet noterar att europeiska standarder kommer att användas för att främja utbyggnaden av strategisk teknik. Parlamentet anser att europeiska standarder spelar en mycket viktig roll för den inre marknadens funktion och att de kan öka den europeiska industrins konkurrenskraft, minska kostnaderna och förbättra säkerheten samt öka produktiviteten och innovationseffektiviteten. Parlamentet betonar vikten av en stark europeisk närvaro i internationella standardiseringsorgan.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa sin industristrategi för konkurrenskraft till utbyggnaden och kommersialiseringen av strategisk teknik i unionen, för att överbrygga klyftan mellan innovation och marknadslansering, genom att tillhandahålla riskfinansiering till teknik som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och demonstrationsprojekt samt genom att utveckla tidiga värdekedjor för att ge stöd för utsläppsfri teknik i kommersiell skala och andra miljömässigt hållbara produkter framför andra.

9.  Europaparlamentet framhåller behovet av att säkerställa snabba tillståndsförfaranden och förutsägbarhet för att inrätta nya projekt som syftar till att använda rena och förnybara energikällor och att förbättra hållbarheten för befintliga så snabbt som möjligt, samtidigt som den administrativa bördan minimeras och i fullständig överensstämmelse med regelverket. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att behandla ansökningar om stödåtgärder i samband med planering, uppbyggnad och drift av sådana projekt så snabbt som möjligt.

10.   Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om en akt om råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet påminner om vikten av säker tillgång till råvaror av avgörande betydelse som en förutsättning för den ekologiska och digitala omvandlingen, för att uppnå våra klimatmål, för konkurrenskraftiga värdekedjor i Europa och för att stärka det strategiska oberoendet. Parlamentet påminner vidare om behovet av att bygga upp återvinning och stabila andrahandsmarknader samt behovet av forskning om ersättning av råvaror av avgörande betydelse. Parlamentet insisterar på att fullt ut utnyttja potentialen hos inhemska resurser som respekterar lämpliga standarder. Parlamentet är övertygat om att strategiska europeiska projekt behöver snabbare och mer öppna tillståndsförfaranden, tillgång till ny finansiering och en konsekvent politisk ram.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av en rättvis omställning som syftar till att bevara arbetstillfällen av hög kvalitet och sysselsättning i Europa genom ökad industriell konkurrenskraft. Parlamentet efterfrågar lämpliga åtgärder för att stödja återindustrialiseringen och förhindra avindustrialisering av europeiska regioner genom strategiska interregionala investeringsprojekt och genom utvecklingsplaner för utsatta regioner, särskilt regioner i omställning och landsbygdsområden och avlägsna områden.

12.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen i sin konsekvensbedömning bör genomföra ett suveränitetstest för att bedöma de potentiella effekterna av EU‑lagstiftning och EU-medel på skapandet av nya oönskade beroenden, särskilt beroenden av icke-marknadsekonomier och otillförlitliga partner. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende även granska viktig befintlig lagstiftning inom programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat.

Energi och beroendeförhållanden

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa energiförsörjningen inför nästa vinter och att lägga fram ytterligare och ambitiösa planer, att vidta alla nödvändiga åtgärder för att påskynda produktionskapaciteten för överkomlig, säker och ren energi som görs tillgänglig för våra industrier och att öka energibesparingarna och energieffektivitetsåtgärderna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens avsikt att reformera utformningen av elmarknaden.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av att snabbt få igång vätgasmarknaden, samtidigt som man arbetar för ren vätgas, genom att bedöma den roll som dess olika typer spelar, göra produktionen snabbare och mindre byråkratisk och utarbeta en plan för att omgående skapa den infrastruktur som behövs.

15.  Europaparlamentet insisterar på vikten av förutsägbarhet, säkerhet och långsiktiga signaler till investerare och andra ekonomiska aktörer för att underlätta och främja de avgörande förändringarna i ekonomin.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka EU:s öppna strategiska oberoende genom att stärka dess kapacitet inom den viktiga strategiska teknik som identifieras i kommissionens meddelande En industriplan för nettonollutsläpp inom ramen för den gröna given, samt annan teknik som är grundläggande för den europeiska industrins konkurrenskraft, såsom viktig möjliggörande teknik. Parlamentet välkomnar lanseringen av den europeiska alliansen för solcellsindustrin och den europeiska plattformen för ren teknik i slutet av 2022.

Regelbördan

17.  Europaparlamentet framhåller behovet av att minska onödiga administrativa bördor för företag, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, samtidigt som man bibehåller de högsta standarderna för konsumenter, arbetstagare samt hälso- och miljöskydd. Parlamentet fortsätter att stödja principen ”en in och en ut” för att nå detta mål.

18.  Europaparlamentet stöder kommissionens införande av ett konkurrenskraftstest som ett led i utarbetandet av ny lagstiftning, med tanke på att alla bedömningar också bör ta hänsyn till skyddet av och garantierna för arbetstagare och sociala rättigheter. För att bidra till att unionens politiska mål uppnås anser parlamentet att de åtgärder som föreslås inom ramen för denna plan där så är relevant bör gynnas av och inspirera till innovationsvänlig lagstiftning i enlighet med innovationsprincipen, i syfte att stödja en snabbare och intensivare omvandling av unionens betydande kunskapstillgångar till innovation.

Snabbare tillgång till tillräcklig finansiering och Europeiska suveränitetsfonden

19.  Europaparlamentet betonar att nya politiska initiativ, mål och uppgifter som finansieras genom EU:s budget, inbegripet både EU-omfattande och gränsöverskridande projekt, måste finansieras med extra nya pengar. Parlamentet framhåller översynen av den fleråriga budgetramen efter halva tiden som en läglig och unik möjlighet att införliva eventuella nya medel i EU:s budget.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en tydlig bedömning av kostnaderna och investeringsluckorna, även med beaktande av den amerikanska lagen om minskad inflation och dess inverkan på unionen som helhet och i enskilda medlemsstater.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att villkora EU‑finansieringen med relevanta krav kopplade till offentliga politiska mål, särskilt sociala, miljömässiga och finansiella krav, och att respektera EU:s arbetstagarrättigheter, standarder och förbättrade arbetsvillkor, som bör uppfyllas av stödmottagarna så länge de får offentligt stöd, samtidigt som man säkerställer rättvis och öppen konkurrens, lika villkor mellan våra företag och respekt för de grundläggande principer som ligger till grund för vår inre marknad.

22.  Europaparlamentet understryker att de senaste geopolitiska utmaningar som unionen står inför visar att EU måste vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa sitt öppna strategiska oberoende, även på försvarsområdet.

23.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka InvestEU-programmet i den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, i linje med målen i den gröna given. Parlamentet påminner om vikten av att se över InvestEU-förordningen(7) i syfte att bredda kapitalstödets omfattning och skapa ytterligare ett fönster för investeringar i strategiska sektorer för att hjälpa företag som inte är små och medelstora företag, samt stödja företag som drabbats av effekterna av den ryska invasionen i Ukraina, energikrisen och inflationen och dem som kan drabbas ytterligare av den amerikanska lagen om minskad inflation. Parlamentet insisterar på vikten av att minska byråkratin och effektivisera ansökningsprocesserna för att öka absorptionskapaciteten.

24.  Europaparlamentet anser att det är viktigt för förslaget om den nya fonden för europeisk suveränitet att det bygger på denna bedömning så att det svarar på verkliga behov, kartlägger befintliga medel, inbegripet faciliteten för återhämtning och resiliens och den nuvarande fleråriga budgetramen och, i största möjliga utsträckning utnyttjar befintliga medel som ännu inte utnyttjats och tillhandahåller nya medel. Parlamentet insisterar på att fonden inte får finansieras på bekostnad av sammanhållningsfonder eller fonder som redan har anslagits.

25.  Europaparlamentet betonar att nya egna medel är avgörande för att unionen ska kunna genomföra sina politiska prioriteringar. Parlamentet betonar att införandet av sådana nya egna medel skulle säkerställa en hållbar finansiering av EU:s budget på lång sikt för att undvika att nya EU-prioriteringar finansieras till nackdel för befintliga EU‑program och EU-policyer. Parlamentet anser att införandet av nya egna medel, i enlighet med det juridiskt bindande interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020, kommer att ge bestående fördelar. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och de medlemsstater som deltar i förhandlingarna om ett fördjupat samarbete att göra sitt yttersta för att före utgången av juni 2023 nå en överenskommelse om skatten på finansiella transaktioner. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vara ännu mer ambitiös och lägga fram förslag till nya genuina egna medel.

26.  Europaparlamentet anser att fonden för europeisk suveränitet på ett övergripande sätt bör stärka såväl vårt öppna strategiska oberoende som den gröna och den digitala omställningen, att den bör integreras i den fleråriga budgetramen som en del av den djupgående översynen av den nuvarande fleråriga budgetramen och också bör mobilisera privata investeringar.

27.  Europaparlamentet anser dessutom att fonden bör finansiera gränsöverskridande energiinfrastruktur, undvika inlåsningseffekter för fossila bränslen, samt finansiera produktion av förnybar energi och energieffektivitet, vilket stärker vägen mot den europeiska gröna given, liksom cybersäkerhet, industriell konkurrenskraft, den cirkulära ekonomin, livsmedelstrygghet och hållbar utveckling.

28.  Europaparlamentet anser att fonden också bör öka de europeiska investeringarna i hela unionen inom viktiga strategiska sektorer, såsom hälso- och sjukvård, råvaror och rymden. Parlamentet anser att dessa investeringar är avgörande för att öka vårt öppna strategiska oberoende och minska vårt beroende inom strategiska sektorer.

29.  Europaparlamentet anser att ett av fondens mål också är att undvika den fragmentering som orsakas av nationella system och säkerställa ett verkligt enat europeiskt svar på den nuvarande krisen. Parlamentet framhåller de många fördelarna med att verka genom EU-budgeten snarare än genom icke samordnade nationella åtgärder för statligt stöd. Parlamentet motsätter sig bestämt varje försök att göra reglerna för statligt stöd flexibla utan att erbjuda en europeisk lösning för alla medlemsstater som inte har stor finanspolitisk kapacitet att förlita sig på massivt statligt stöd.

30.  Europaparlamentet insisterar på att en ny fond bör inrättas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och införlivas i den fleråriga budgetramen, så att det säkerställs full kontroll från parlamentets sida. Parlamentet anser att taken i den fleråriga budgetramen bör anpassas för att anpassas till alla nya fonder, politiska initiativ, mål eller uppgifter som finansieras med EU:s budget. Parlamentet noterar i detta sammanhang att EU-budgeten för närvarande utsätts för inflationstryck.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure-instrumentet) i syfte att stödja system för korttidsarbete, arbetstagares inkomster och arbetstagare som kan komma att permitteras på grund av de stigande energipriserna.

32.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör frigöra hela potentialen hos de befintliga instrumenten för miljöanpassad offentlig upphandling för att ge alla förvaltningsnivåer befogenhet att göra smarta och strategiska upphandlingsval och stärka EU:s industriella bas. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utfärda strategisk vägledning om offentlig upphandling så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta fram politiska lösningar för att uppmuntra till mer hållbar upphandling. Parlamentet anser i detta sammanhang att de upphandlande myndigheternas användning av sociala och miljömässiga tilldelningskriterier bör utvidgas, eftersom detta skulle bidra till att stimulera en hållbar omställning på ett harmoniserat och samordnat sätt i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att kraftfullt verkställa den sociala klausulen i EU:s befintliga direktiv om offentlig upphandling(8). Parlamentet påminner om att det enligt gällande EU-lagstiftning också bör vara möjligt att inkludera klausuler som säkerställer efterlevnad av kollektivavtal utan att bryta mot unionsrättsliga bestämmelser om offentlig upphandling.

33.  Europaparlamentet är övertygat om att potentialen för integrering av innovativa, sociala och miljömässiga hänsyn i EU:s direktiv om offentlig upphandling hittills endast delvis har utnyttjats i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att på bästa sätt utnyttja de befintliga reglerna för att främja produktion och användning av produkter som tillverkas i EU. Parlamentet begär också att detta direktiv ska utnyttja, även med innovationspartnerskap, för att göra det möjligt för EU att återfå sin suveränitet när det gäller viktiga sektorer, bidra till att främja en socialt och miljömässigt hållbar ekonomi och stärka lokala företag, särskilt små och medelstora företag.

34.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt de energiintensiva sektorerna i de REPowerEU-kapitel som för närvarande håller på att utarbetas. Parlamentet anser att det ekonomiska stödet till omställningen av denna sektor vid behov bör stärkas för att säkerställa dess konkurrenskraft och hållbarhet mot bakgrund av höga energipriser.

Statligt stöd

35.  Europaparlamentet är djupt övertygat om att en stark reglering av statligt stöd på den inre marknaden är en viktig del av Europas ekonomiska välfärd, då den underlättar en robust konkurrens på lika villkor utan snedvridningar.

36.  Europaparlamentet betonar att EU:s regler för statligt stöd bör förenklas och att de bör möjliggöra flexibilitet i syfte att uppnå EU:s strategiska mål. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förberedande arbete med en tillfällig kris- och omställningsram, inbegripet för företag som tillverkar strategiska produkter, såsom banbrytande teknik, ren innovativ teknik och för energiändamål. Parlamentet betonar att all flexibilitet bör vara riktad, tillfällig, proportionerlig och förenlig med EU:s politiska mål.

37.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag till en ram för skatteincitament som inte snedvrider den inre marknaden.

38.  Europaparlamentet betonar dock att regler för statligt stöd i Europa som inte är samordnade skulle hämma den ekonomiska återhämtningen och äventyra den inre marknadens existens. Parlamentet anser att kontroller av statligt stöd är avsedda att öka konsumenternas välfärd och bevara lika villkor.

39.  Europaparlamentet anser att kommissionen måste ta hänsyn till den potentiella effekten av varje reform av reglerna för statligt stöd på den inre marknaden.

40.  Europaparlamentet är oroat över den handläggningstid som krävs för att införa viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse samt över den långa väntetiden för kommissionens beslut rörande anmälningar om statligt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att reformera och effektivisera anmälningssystemet så att alla anmälningar slutförs senast inom sex månader.

41.  Europaparlamentet erkänner att EG:s koncentrationsförordning(9) bidrar till en väl fungerande inre marknad och uppmanar kommissionen att fortsätta att främja och verkställa dess grundläggande principer. Parlamentet uppmanar samtidigt eftertryckligen kommissionen att påskynda insatserna för att uppfylla sitt åtagande att se över sitt tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i EU:s konkurrenslagstiftning, i syfte att anpassa det så att det återspeglar den ökade globala konkurrensen inom utvalda strategiska nyckelsektorer.

Bättre arbetstillfällen och kompetens av hög kvalitet

42.  Europaparlamentet betonar att EU:s industristrategi bör bidra till att stärka den europeiska modellen med en social marknadsekonomi. Parlamentet betonar vikten av att främja jämställdhet och lika möjligheter i detta sammanhang.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s industriplan kan bidra till att uppnå den rättvisa omställningen och dess mål, inbegripet skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet med rättvisa arbetsvillkor och skäliga löner, främjande av kollektivförhandlingar och respekt för kollektivavtal.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av tillgång till utbildning och omskolning av arbetstagare i industrier som måste genomgå grundläggande förändringar med tanke på den gröna och den digitala omställningen. Parlamentet betonar att kvalifikationer och certifierade kompetenser ger mervärde för arbetstagarna genom att förbättra deras ställning på arbetsmarknaden och kan överföras i samband med övergången på arbetsmarknaden, Parlamentet begär att den offentliga politiken för kompetens ska vara inriktad på certifiering och validering av kvalifikationer och kompetenser.

45.  Europaparlamentet välkomnar planens bidrag till att tillhandahålla högkvalificerad arbetskraft till den europeiska industrin genom att göra kompetens mer relevant, med hjälp av lokala kompetenspakter, samtidigt som man stöder utvecklingen av gemensamma kontaktpunkter och lokala nav för kompetensutveckling, och dess ambition att utnyttja begåvningar inom EU, öka arbetskraftens rörlighet över gränserna och locka kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU via den europeiska talangpoolen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för att förbättra Europas attraktionskraft som en tjänstgöringsregion för ingenjörer och akademiker.

46.  Europaparlamentet uppmanar att EU:s industriplan skapar synergier och kopplingar till den allmänna utbildningspolitiken på grund av sektorns stora inverkan. Parlamentet betonar behovet av samordning med den europeiska strategin för universitet för att främja samarbetet med det industriella ekosystemet, särskilt genom genomförandet av strategiska forsknings- och innovationsåtgärder. Parlamentet betonar vikten av yrkesutbildning för att ha kvalificerad personal med gröna och digitala färdigheter inom industrin.

47.  Europaparlamentet betonar behovet av att rättsakten bidrar till att uppnå målen för 2030, i enlighet med det politiska programmet för det digitala decenniet, bland annat genom att skapa tillgång till sysselsättning för unga som varken arbetar eller studerar och personer med lägre kompetensnivå.

48.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att även om det generella deltagandet i utbildning i EU har ökat stadigt, ligger det fortfarande avsevärt under målet på att 60 % av den vuxna befolkningen ska delta i utbildning varje år till 2030, vilket delvis beror på brist på intresse och upplevd brist på behov. Parlamentet betonar att kompetensbaserade ersättningssystem är ett användbart verktyg för att öka deltagandet i utbildning.

Öppen och rättvis handel för motståndskraftiga leveranskedjor

49.  Europaparlamentet påminner om att ett av fem arbetstillfällen i unionen är beroende av export. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att främja nya ekonomiska partnerskap med demokratiska länder, så att unionen och dess partner tillsammans kan möta exempelvis klimatförändringarna och konsekvenserna av Rysslands angrepp.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma nuvarande beroenden och hitta alternativa källor för att diversifiera Europas leveranskedjor för viktig teknik och kritiska råvaror, och framhåller behovet av bättre samordning och gemensamma insatser för att skapa motståndskraftiga leveranskedjor i syfte att tillgodose EU:s industriella behov. Parlamentet noterar det kommande förslaget till en rättsakt om råvaror av avgörande betydelse.

51.  Europaparlamentet välkomnar de instrument som antagits under detta mandat för att bekämpa illojala metoder från handelspartner, särskilt när det gäller offentlig upphandling och utländska subventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja dem. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att inta en starkare hållning mot illojal global konkurrens, såsom den som orsakas av oberättigat statligt stöd.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ”en ny generation partnerskap i världen”, som till fullo skulle utnyttja EU:s ekonomiska och politiska inflytande gentemot sina nuvarande handelspartner för att säkerställa att unionen får mest för sin industriexport och import, samtidigt som dess värden och normer, inte minst mänskliga rättigheter och den europeiska gröna given, främjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla EU:s handelspolitiska instrument för att främja dess välstånd genom att söka och skapa nya handelspartnerskap och skydda den inre marknaden från snedvridningar från tredjeländer.

53.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att dessa partnerskap stöder omställningen till grön industri i EU och i partnerländerna.

54.  Europaparlamentet betonar behovet av en brådskande reform av Världshandelsorganisationen (WTO) för att säkerställa dess effektivitet, bevara det regelbaserade globala handelssystemet, undvika en kapplöpning om subventioner och illojal konkurrens och se till att vi har ett fungerande tvistlösningsorgan för att verkställa de regler som man enats om multilateralt.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av att bestämmelserna i förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar genomförs snabbare för att skapa motståndskraft och stärka strategiska leveranskedjor.

Den amerikanska lagen om minskning av inflationen

56.  Europaparlamentet uttrycker oro över de bestämmelser i USA:s lag om minskning av inflation som diskriminerar EU-företag, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att samarbeta med den amerikanska regeringen för att hitta en WTO-förenlig lösning inom arbetsgruppen för inflationsminskning. Parlamentet erkänner dock lagens mål att främja ren produktion och innovation i ren teknik och att påskynda klimatinsatserna.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en snabb bedömning av IRA:s potentiella inverkan på den europeiska industrin och dess konkurrenskraft, med beaktande av de nuvarande utmaningarna när det gäller utökade leveranskedjor och de höga kostnaderna för energi, transport och råvaror.

58.  Europaparlamentet noterar att vissa delar av den amerikanska IRA-lagen och det stora belopp som mobiliseras i finansiering kan medföra utmaningar för transatlantisk handel och investering.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med USA för att göra genomförandet av IRA så förenligt med europeiska intressen som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt säkerställa att EU omfattas av de undantag som föreskrivs i IRA för länder som deltar i frihandelssamarbetet och att europeiska produkter är berättigade till skattekrediter på samma sätt som amerikanska produkter.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med likasinnade länder för att påverka genomförandet av IRA, särskilt inom strategiska sektorer för den europeiska ekonomin. Parlamentet understryker att EU bör vara redo att inge ett klagomål mot IRA genom systemet för tvistlösning om bedömningen visar att IRA fortsätter att vara diskriminerande i sitt genomförande.

o
o   o

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s byrå för grundläggande rättigheter, revisionsrätten, Europeiska regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, för fördelning till subnationella parlament och råd, Europarådet och Förenta nationerna.

(1) Antagna texter, P9_TA(2022)0329. (2) EUT L 323, 19.12.2022, s. 4. (3) Antagna texter, P9_TA(2022)0219. (4) Antagna texter, P9_TA(2022)0347. (5) EUT C 425, 20.10.2021, s. 43. (6) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (EUT L 275, 25.10.2022, s. 33). (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30). (8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65). (9) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om uppföljning av åtgärder som begärts av parlamentet för att stärka EU-institutionernas integritet (2023/2571(RSP))

P9_TA(2023)0054 RC-B9-0147/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av de åtgärder för att stärka integriteten, oberoendet och ansvarsskyldigheten som antogs av talmanskonferensen den 8 februari 2023,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2022 om misstankar mot Qatar angående korruption och det generella behovet av transparens och ansvarsskyldighet i EU:s institutioner(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU-organ för etiska frågor(2),

–  med beaktande av kommissionens ordförandes tal den 14 september 2022 om tillståndet i unionen 2022 och av kommissionens arbetsprogram för 2023,

–  med beaktande av sitt beslut av den 27 april 2021 om ingående av ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 maj 2021 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom)(5),

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i arbetsordningen och av uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Pågående utredningar som leds av de belgiska myndigheterna har avslöjat välgrundade misstankar om att tre nuvarande ledamöter och en före detta ledamot av Europaparlamentet samt personal varit inblandade i korruption, penningtvätt och deltagande i en kriminell organisation med kopplingar till särskilt Marocko och Qatar, och även till andra stater.

B.  Den 15 december 2022 antog Europaparlamentet med en stor majoritet sin resolution om misstankar mot Qatar angående korruption och det generella behovet av transparens och ansvarsskyldighet i EU:s institutioner. I resolutionen efterlystes antagande av ett antal brådskande åtgärder för att stärka EU-institutionernas integritet, transparens och ansvarsskyldighet.

C.  Europaparlamentets talman lade vid talmanskonferensens sammanträde i början av januari 2023 fram utkast till förslag om en reform av parlamentets etiska regler som godkändes vid detta sammanträde.

D.  Transparens och ansvarsskyldighet är en förutsättning för medborgarnas förtroende för EU:s institutioner, och korruption utgör därför ett allvarligt angrepp på den europeiska demokratin. De avslöjanden som gjorts nyligen har lett till ett större offentligt intresse för de åtgärder som vidtagits för att garantera transparens, oberoende och ansvarsskyldighet för Europaparlamentets ledamöter och för övriga institutioners åtgärder på detta område. Allmänhetens förtroende för Europaparlamentet har skakats av anklagelser om korruption kopplad till utländska intressen.

E.  Det är viktigt att säkerställa att demokratiska processer inte infiltreras av privata och externa intressen och att medborgarnas rättigheter respekteras fullt ut. EU-institutionerna och deras tjänstemän måste skydda integriteten i EU:s demokratiska principer och värden.

F.  EU-institutionernas interna övervaknings- och varningsmekanismer har misslyckats kapitalt med att upptäcka den pågående korruptionen och utländska inblandningen. De befintliga skydds- och sanktionsmekanismerna har visat sig vara ineffektiva när det gäller att avskräcka från ovannämnda brottsliga beteende.

1.  Europaparlamentet är djupt chockat och upprepar sitt fördömande av den senaste tidens anklagelser om korruption som riktats mot nuvarande och före detta Europaparlamentsledamöter. Parlamentet står fast vid sin nolltoleranspolicy mot korruption av alla slag och på alla nivåer. Parlamentet betonar att omfattningen av de pågående utredningarna kräver att Europaparlamentet och övriga EU-institutioner agerar med otvetydig enighet och beslutsamhet på interinstitutionell nivå och på ett partineutralt sätt genom att vidta kraftfulla och omedelbara åtgärder.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det aldrig har utdömts en enda ekonomisk påföljd för en överträdelse av uppförandekoden för ledamöter, trots att minst 26 överträdelser dokumenterats i årsrapporterna från den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att se till att de nuvarande reglerna om transparens och ansvarsskyldighet, inklusive ekonomiska påföljder för överträdelser av uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter, genomförs fullt ut. Parlamentet efterlyser en översyn av förteckningen över verksamheter som kan leda till påföljder för ledamöterna i syfte att hjälpa ledamöterna att förbättra uppfyllandet av sina skyldigheter och sitt ansvar, inbegripet en översyn av artikel 176 i Europaparlamentets arbetsordning, för att skapa en stark och synlig ram som är verkställbar och avskräckande.

3.  Europaparlamentet noterar att lagar är avgörande för att bekämpa korruption och brottsliga beteenden, men det räcker inte med endast lagar för att förhindra brottsligt beteende från enskilda ledamöter, före detta ledamöter, personal eller tjänstemän vid Europaparlamentet eller vid de övriga EU-institutionerna. Parlamentet insisterar på att potentiella kryphål i institutionernas regler och förfaranden som främjar olagligt beteende måste identifieras och täppas till.

4.  Europaparlamentet konstaterar att alla EU-institutioner har infört mekanismer för transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar att dessa befintliga mekanismer och verktyg måste ses över och revideras när så är lämpligt, bland annat i syfte att upptäcka sårbarhet för utländsk inblandning.

5.  Europaparlamentet noterar att i fallet med de ledamöter och före detta ledamöter som är under utredning användes icke-statliga organisationer som vektorer för utländsk inblandning i den europeiska parlamentarismen. Parlamentet kräver en översyn av befintliga bestämmelser för att stärka transparensen och ansvarsskyldigheten bland icke-statliga organisationer, särskilt med anknytning till styrning, budget, utländsk inblandning och personer med betydande kontroll. Parlamentet understryker att icke-statliga organisationer som tar emot pengar från tredje parter som inte är skyldiga att registrera sig i öppenhetsregistret måste uppge källorna till sin finansiering genom att specificera samma uppgifter som alla regelmässigt registrerade. Parlamentet begär att all offentlig EU-finansiering till ifrågavarande icke-statliga organisationer omedelbart bör frysas om dessa uppgifter inte lämnas. Parlamentet efterlyser en omfattande finansiell förhandskontroll av icke-statliga organisationer innan de förs upp i EU:s öppenhetsregister, offentliggörande av avtal mellan kommissionen och icke-statliga organisationer och en tydlig definition av icke-statliga organisationer som har rätt att registrera sig i öppenhetsregistret och som är berättigade till EU-finansiering.

6.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för de förslag som parlamentet lagt fram för att stärka transparens, integritet och ansvarsskyldighet, och som ingår i resolutionen av den 15 december 2022.

7.  Europaparlamentet noterar att de ursprungliga förslagen om att stärka integriteten, oberoendet och ansvarsskyldigheten, som Europaparlamentets talman lade fram den 8 februari 2023, är ett nödvändigt första steg mot att ta itu med det brådskande behovet av att institutionen säkerställer EU-institutionernas ansvarsskyldighet, transparens och integritet. Parlamentet noterar att den plan som antogs av talmanskonferensen omfattar vissa åtgärder som parlamentet röstade igenom i december 2022 och utesluter inte att andra åtgärder övervägs inom ramen för en bredare reformprocess. Parlamentet förbinder sig att gå vidare med alla de åtgärder som antogs i resolutionen från december, och bekräftar sin ambition att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera EU-institutionernas ansvarsskyldighet, transparens och integritet. Parlamentet åtar sig hädanefter att inleda en öppen och transparent process för att visa allmänheten sitt starka engagemang för att genomföra reformer och återvinna medborgarnas förtroende.

8.  Europaparlamentet begär att alla åtgärder och krav som antogs i resolutionen från december omgående ska genomföras fullt ut. Parlamentet efterlyser fler och mer omfattande åtgärder, särskilt när det gäller skydd av visselblåsare, övervakning, rapportering och tillsyn. Parlamentet begär att beslut och överläggningar om transparens, ansvarsskyldighet och integritet ska fattas inom ramen för offentliga sammanträden, så att ansvarsskyldighet och tillsyn principiellt säkerställs, såvida inte ett legitimt och brådskande problem kräver sekretess.

9.  Europaparlamentet ger det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation, och stärkandet av integriteten, transparensen och ansvarsskyldigheten i Europaparlamentet (INGE 2) i uppgift att identifiera potentiella brister i Europaparlamentets bestämmelser och lägga fram förslag till reformer i enlighet med resolutionen från december och på grundval av arbetet i utskottet för konstitutionella frågor och bästa praxis i andra parlament.

10.  Europaparlamentet upprepar särskilt sin sedan länge framförda uppmaning till kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag om att inrätta ett oberoende och effektivt EU-organ för etiska frågor, i linje med parlamentets resolution av den 16 september 2021. Parlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har lagt fram något sådant förslag, trots att kommissionens ordförande redan införde det i kommissionsledamot Věra Jourovás uppdragsbeskrivning 2019, och beklagar att handlingsplanen från Europaparlamentets talman inte innehåller några åtgärder för att påskynda processen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att senast i mars lägga fram sitt förslag om att inrätta ett oberoende organ för etiska frågor, i linje med Europaparlamentets resolution från februari 2022 om inrättande av ett oberoende EU-organ för etiska frågor.

11.  Europaparlamentet beklagar att de antagna åtgärderna inte omfattar förslag till en trovärdig reform av den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande. Parlamentet åtar sig att reformera den rådgivande kommittén i linje med sitt förslag om ett oberoende organ för etiska frågor fram till dess att det nya oberoende EU-organet för etiska frågor kan ta över den rådgivande kommitténs nuvarande roll, så att man ger den rådgivande kommittén möjlighet att granska ledamöter på eget initiativ, gör det möjligt för alla att framföra välgrundade klagomål, inför proaktiva kontroller av ledamöternas intresseförklaringar och säkerställer ett effektivare och mer transparent system med strängare påföljder för ledamöter och före detta ledamöter.

12.  Europaparlamentet rekommenderar ytterligare kontroller för parlamentsassistenter och personal som arbetar med känsliga politikområden, särskilt på området för utrikes frågor, säkerhet och försvar. Parlamentet anser att personal som arbetar inom sådana områden skulle kunna betraktas som personer i politiskt utsatt ställning enligt definitionen i penningtvättsdirektivet. Parlamentet anser att resor som betalas av tredjeländer bör godkännas på förhand av ett särskilt utsett organ vid Europaparlamentet.

13.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att införa en ”karenstid” för ledamöter på sex månader omedelbart efter slutet av deras respektive mandat, och anser att denna period bör fastställas med beaktande av de regler som gäller för till exempel före detta kommissionsledamöter, när de inleder lobbyverksamhet med avseende på Europaparlamentet.

14.  Europaparlamentet åtar sig att garantera tillräckliga resurser för öppenhetsregistrets sekretariat för att säkerställa att uppgifterna om lobbyverksamhet som bedrivs av intressegrupper, lobbyister och icke-statliga organisationer kan kontrolleras och att lobbyverksamheten blir mer transparent.

15.  Europaparlamentet efterlyser ett förbud för ledamöterna att utföra avlönade bisysslor som skulle kunna skapa en intressekonflikt med deras mandat.

16.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att öka transparensen när det gäller ledamöternas förklaringar om ekonomiska intressen, vilka kräver mer information om ledamöternas bisysslor och externa uppdrag, inbegripet det exakta beloppet för de sidoinkomster som intjänats och avseende de kunder för vars räkning ledamöterna arbetar mot betalning. Parlamentet upprepar sin efterlysning av ytterligare skyddsåtgärder mot korruption, såsom en redovisning av ledamöternas tillgångar i början och slutet av varje mandatperiod.

17.  Europaparlamentet begär att också ackrediterade assistenter och personal i samband med specifika betänkanden eller resolutioner, eller i situationer där ledamöterna har en aktiv roll och ett tydligt och omedelbart inflytande över utvecklingen av specifika ärenden, ska omfattas av samma skyldighet som ledamöterna att redovisa planerade möten med diplomatiska företrädare för tredjeländer och tredje parter som omfattas av öppenhetsregistret, utom i särskilda fall, t.ex. när namngivning av en person eller organisation skulle undergräva skyddet av en persons liv eller integritet, när andra tvingande hänsyn till allmänintresset kräver sekretess, när det gäller sammanträden med fysiska personer som agerar helt i egenskap av privatpersoner och inte i sammanslutning med andra, eller när det gäller spontana möten eller möten av rent privat eller social karaktär.

18.  Europaparlamentet konstaterar att man i resolutionen från december efterlyste en översyn av tjänsteföreskrifterna, särskilt artikel 22 c, för att anpassa dem till standarderna i direktivet om visselblåsare. Parlamentet upprepar denna uppmaning och efterlyser dessutom en översyn av de bestämmelser om visselblåsning som är tillämpliga på assistenter.

19.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits med avseende på företrädare för Qatar efter avslöjandena. Parlamentet upprepar dock sin djupa oro över anklagelser om mutor från marockanska myndigheters sida, och efterlyser samma åtgärder för företrädare för Marocko. Parlamentet upprepar sitt åtagande att till fullo utreda och åtgärda fall av korruption som involverar länder som försöker köpa inflytande i parlamentet.

20.  Parlamentet upprepar med största beslutsamhet att det bör fortsätta att ta ställning mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

21.  Europaparlamentet beklagar djupt att korruptionsskandalen utnyttjats för att inleda en missriktad smutskastningskampanj mot icke-statliga organisationer och sprida felaktig information om bristen på insyn i deras finansiering. Parlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för organisationer i det civila samhället som försvarar mänskliga rättigheter och miljön och fullt ut respekterar EU-institutionernas regler om transparens och integritet.

22.  Europaparlamentet anser att den befintliga etiska ramen för kommissionsledamöter måste utvidgas för att täppa till befintliga luckor i lagstiftningen, såsom avsaknaden av en stadga för kommissionsledamöter. Parlamentet understryker att denna process är nära kopplad till parlamentarisk kontroll och tillsyn. Parlamentet anser därför att en eventuell stadga för kommissionsledamöterna måste utarbetas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en stadga för kommissionsledamöter som en del av paketet om försvar av den europeiska demokratin.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att samarbeta med parlamentet i arbetet med att genomföra de reformer som krävs för att säkerställa förebyggande och beredskap, stärka EU-institutionernas transparens och ansvarsskyldighet och bekämpa korruption.

24.  Europaparlamentet stöder brådskande åtgärder för att genomföra alla de åtgärder som redan godkänts av parlamentet. Parlamentet uppmanar INGE 2-utskottet och parlamentets övriga ansvariga organ att se över de etiska reglerna så snart som möjligt, dock senast före sommaren, och efterlyser en offentlig utvärdering inom sex månader av de framsteg som gjorts.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Europaparlamentets presidium.

(1) Antagna texter, P9_TA(2022)0448. (2) EUT C 117, 11.3.2022, s. 159. (3) EUT C 506, 15.12.2021, s. 127. (4) EUT L 207, 11.6.2021, s. 1. (5) EUT L 262, 7.10.2005, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om inrättandet av ett oberoende EU-organ för etiska frågor (2023/2555(RSP))

P9_TA(2023)0055 RC-B9-0144/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 9, 10, 15.3 och 17.3, och av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 298,

–  med beaktande av kommissionens ordförande Ursula von der Leyens skrivelse till rådet av den 18 mars 2022, inbegripet kommissionens uppföljning av Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 16 september 2021 om förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU‑organ för etiska frågor,

–  med beaktande av uppdragsbeskrivningen av den 1 december 2019 från kommissionens ordförande till Věra Jourová, nominerad vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet,

–  med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission 2019–2024, som lades fram den 16 juli 2019 av Ursula von der Leyen i egenskap av kandidat till posten som kommissionens ordförande,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2022 om misstankar mot Qatar angående korruption och det generella behovet av transparens och ansvarsskyldighet i EU:s institutioner(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU-organ för etiska frågor(2),

–  med beaktande av uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter,

–  med beaktande av sin arbetsordning, särskilt artiklarna 2, 10, 11 och 176.1, artiklarna 1–3, 4.6, 5 och 6 i bilaga I samt bilaga II,

–  med beaktande av förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen(3),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Kommissionens ordförande åtog sig i sina politiska riktlinjer i juli 2019 att inrätta ett organ för etiska frågor. Kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet gjorde samma åtagande i sin uppdragsbeskrivning. Parlamentet har redan uttryckt sitt stöd för ett sådant organ. Kommissionen trots detta ännu inte lagt fram något förslag till interinstitutionellt avtal om att inrätta ett oberoende organ för etiska frågor.

B.  Den senaste tidens avslöjanden om korruption har med rätta skärpt den offentliga och politiska granskningen av gällande normer och praxis inom parlamentet och andra institutioner. De offentliga institutionernas och deras valda företrädares, kommissionsledamöters och tjänstemäns oberoende, transparens och ansvarsskyldighet är av yttersta vikt för att främja medborgarnas förtroende, vilket är nödvändigt för att de demokratiska institutionerna ska fungera på ett legitimt sätt.

C.  Även om det redan finns etiska normer inom EU-institutionerna är dessa mycket fragmenterade, och de bygger uteslutande på självreglering. Inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor skulle kunna bidra till att stärka förtroendet för EU‑institutionerna och deras demokratiska legitimitet.

D.  Meronidoktrinen, som tagits fram av Europeiska unionens domstol, gör det möjligt att delegera EU-institutionernas befogenheter till externa organ, inklusive befogenheter som ännu inte utövas.

1.  Europaparlamentet upprepar att det är djupt chockat över och fördömer de påstådda fallen av korruption i Europaparlamentet samt framhåller sin nolltoleranspolitik mot alla former av korruption.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor, i enlighet med sin resolution av den 16 september 2021, i syfte att återupprätta medborgarnas förtroende för EU-institutionerna.

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att senast i slutet av mars 2023 lägga fram sitt förslag om att inrätta ett oberoende organ för etiska frågor för parlamentet och kommissionen, som är öppet för alla EU:s institutioner och byråer, samt att före sommaruppehållet slutföra förhandlingarna om organets struktur, styrning, namn, sammansättning, befogenheter och alla andra frågor som kan uppstå.

4.  Europaparlamentet insisterar på att en tydlig åtskillnad måste göras mellan brottsliga handlingar, överträdelser av institutionella regler samt oetiskt beteende. Parlamentet påminner om att det oberoende organet för etiska frågor bör arbeta med att fastställa en gemensam definition av intressekonflikter för EU-institutionerna på grundval av högsta standarder.

5.  Europaparlamentet anser att EU:s nya organ för etiska frågor bör delegeras en förteckning över överenskomna uppgifter för att föreslå och ge råd om fall och regler för kommissionsledamöter, ledamöter av Europaparlamentet och personal vid de deltagande institutionerna före, under och i vissa fall efter deras mandatperiod eller tjänst i enlighet med tillämpliga regler. Parlamentet anser att rådgivningen bör vara bindande för det oberoende EU-organet för etiska frågor i dess ståndpunkt i samma fråga för att säkerställa konsekvent tillämpning av etiska normer och förutsägbarhet.

6.  Europaparlamentet påminner om att organet bör ha rätt att inleda utredningar på eget initiativ och att genomföra utredningar på plats och registerbaserade utredningar med hjälp av den information som det har samlat in eller som det har mottagit från tredje parter. Parlamentet påminner om att organet även bör ha möjlighet att kontrollera sanningsenligheten i förklaringarna om ekonomiska intressen och tillgångar.

7.  Europaparlamentet betonar att icke-statliga organisationer påstås ha använts som verktyg för utländsk inblandning i den europeiska demokratin i fallet Qatargate. Parlamentet efterlyser en översyn av befintliga bestämmelser i syfte att öka transparensen och ansvarsskyldigheten för företrädare för intressegrupper i deras kontakter med ledamöterna.

8.  Europaparlamentet påminner om att organet enligt dess förslag ska bestå av nio sakkunniga inom etiska frågor.

9.  Europaparlamentet betonar att organet måste skydda visselblåsare, särskilt europeiska offentliga tjänstemän, så att de kan uttrycka sin oro över eventuella överträdelser av reglerna utan rädsla för repressalier. Parlamentet rekommenderar en översyn av tjänsteföreskrifterna, särskilt artikel 22c, för att anpassa dem till standarderna i direktivet om visselblåsare(4). Parlamentet uppmanar på nytt presidiet att under tiden omedelbart se över parlamentets interna bestämmelser om genomförande av artikel 22c i tjänsteföreskrifterna för att anpassa dem till det skydd som föreskrivs i visselblåsardirektivet.

10.  Europaparlamentet rekommenderar att det oberoende organet för etiska frågor bör ha möjlighet att delta i samarbete och informationsutbyte med relevanta EU-organ såsom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska revisionsrätten, inom ramen för deras respektive mandat.

11.  Europaparlamentet rekommenderar att alla EU-institutioner antar harmoniserade och lämpliga karenstider och att det med större kraft tillses att de efterlevs. Parlamentet konstaterar att svängdörrsfenomenet även gäller icke statliga organisationer, och uppmanar kraftfullt till ytterligare analys av intressekonflikter i detta avseende. Parlamentet efterlyser, för att begränsa potentiella intressekonflikter, ett förbud för ledamöter av Europaparlamentet att utföra avlönade sidojobb eller avlönad sidoverksamhet för organisationer eller personer som omfattas av öppenhetsregistret.

12.  Europaparlamentet föreslår att sanktionsförfarandena vid parlamentet utan dröjsmål förstärks och tillämpas fullt ut, i avvaktan på inrättandet av ett oberoende organ för etiska frågor. Parlamentet påpekar i detta avseende de senaste iakttagelserna från Europeiska ombudsmannen om parlamentets rådgivande kommitté. Parlamentet understryker att hon föreslår att den rådgivande kommitténs oberoende bör stärkas och ges befogenheter att proaktivt övervaka, undersöka och säkerställa efterlevnaden av etiska regler, särskilt uppförandekoden, och att den bör förses med tillräckliga resurser.

13.  Europaparlamentet åtar sig att arbeta så snabbt som möjligt i enlighet med principen om lojalt samarbete för att slutföra förhandlingarna före sommaren. Parlamentet uppmanar talmanskonferensen att utse sina förhandlare och skicka en skrivelse för att inleda förhandlingar med kommissionen och andra institutioner, byråer och organ som är villiga att ansluta sig.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2022)0448. (2) EUT C 117, 11.3.2022, s. 159. (3) EGT P 045, 14.6.1962, s. 1385. (4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om ett år av Rysslands invasion av och anfallskrig mot Ukraina (2023/2558(RSP))

P9_TA(2023)0056 RC-B9-0126/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och om Ryssland, särskilt efter upptrappningen av Rysslands krig mot Ukraina i februari 2022,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan(1), och av det tillhörande djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan Europeiska unionen och Ukraina, som undertecknades 2014,

–  med beaktande av FN-stadgan, Haagkonventionerna, Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dessa samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av Ukrainas ansökan om EU-medlemskap den 28 februari 2022 och rådets därpå följande beviljande av status som kandidatland den 23 juni 2022, på grundval av en positiv bedömning av kommissionen och i linje med Europaparlamentets synpunkter,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet efter det 24:e toppmötet mellan EU och Ukraina den 3 februari 2023,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 9 februari 2023,

–  med beaktande av det tal som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll vid sitt besök i parlamentet den 9 februari 2023,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ryssland har sedan den 24 februari 2022 fört ett olagligt, oprovocerat och orättfärdigt anfallskrig mot Ukraina. Detta anfallskrig utgör en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och av grundläggande principer i folkrätten. Ukraina har utsatts för rysk aggression ända sedan protester bröt ut i november 2013 mot den dåvarande presidentens beslut att avbryta undertecknandet av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. Rysslands agerande i Ukraina under det senaste året fortsätter att hota freden och säkerheten i Europa och resten av världen.

B.  Rysslands styrkor har genomfört urskillningslösa attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur. Tusentals civila, däribland hundratals barn, har redan mördats och många fler har torterats, trakasserats, utsatts för sexuella övergrepp, kidnappats eller tvångsförflyttats. Detta omänskliga agerande från de ryska styrkornas och deras proxyaktörers sida strider helt mot internationell humanitär rätt. Den 30 september 2022 förklarade Ryssland ensidigt sin annektering av de delvis ryskockuperade ukrainska oblasterna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja, utöver sin tidigare annektering av Krimhalvön. Rysslands försök att etniskt rensa ockuperade delar av Ukraina har inburit grymheter i massiv skala. Ryssland strävar efter att förstöra Ukrainas nationella identitet och utplåna Ukrainas kultur och ställning som stat.

C.  Miljontals ukrainska medborgare har fördrivits både inom och utanför Ukraina efter att ha flytt från Rysslands aggression. Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina kommer även fortsättningsvis att tvinga människor att fly från sina hem. Rysslands krigsförbrytelser kommer att traumatisera en hel generation ukrainska barn och innebära att miljontals ukrainska civila och militärer kommer att behöva behandlas för psykiska problem, depression, ångest och posttraumatisk stress.

D.  I samband med att ukrainska territorier befriats har man funnit obestridliga bevis för strukturella och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och krigsförbrytelser som begåtts av de ryska styrkorna och deras proxyaktörer, såsom summariska avrättningar och begravningar i massgravar, våldtäkter och andra former av sexuellt våld, tortyr, användning av civila som mänskliga sköldar, tvångsförflyttning av civila (inklusive barn) till Ryssland, förstörelse av ekosystem, användning av explosiva vapen med storskalig verkan, inklusive olaglig klusterammunition i tätbebyggelse och avsiktlig förstörelse av civila infrastrukturer, såsom sjukhus, bostäder och skolor.

E.  Kvinnor och flickor är särskilt utsatta vid humanitära kriser och flyktingkriser, eftersom de fortsätter att i oproportionerligt hög grad falla offer för könsrelaterat våld.

F.  Den ryska blockaden av Ukrainas spannmålsexport under det senaste året har lett till att många miljoner människor i och utanför Ukraina riskerar att drabbas av svält, vilket påminner om holodomor.

G.  Rysslands anfallskrig visar på landets koloniala inställning till sina grannar. Så länge Ryssland förblir en imperiestat kommer landet att fortsätta sina ansträngningar för att upprätthålla det ständiga aggressionshotet på den europeiska kontinenten. Många internationella aktörer har kategoriserat Ryssland som en statlig sponsor av terrorism och som en stat som utövar terrorism, vilket nu bör följas av konkreta åtgärder.

H.  Ukraina är nu ett erkänt kandidatland som ansöker om medlemskap i Europeiska unionen och har fått enormt stöd inom alla områden från Europeiska unionen, inbegripet aldrig tidigare skådat militärt stöd. Sedan februari 2022 uppgår det totala stödet till Ukraina som utlovats av EU, dess medlemsstater och europeiska finansinstitut till minst 67 miljarder EUR, inbegripet militärt bistånd.

I.  Trots Rysslands aggression och den prekära socioekonomiska situationen har Ukrainas regering lyckats nå vissa framgångar för sina fortsatta decentraliserings- och demokratiseringsreformer.

J.  Europaparlamentet påminner om att Rysslands anfallskrig är den största militära konflikten på den europeiska kontinenten sedan andra världskrigets slut och visar på den växande konflikten mellan auktoritärt styre och demokrati.

1.  Europaparlamentet upprepar sin orubbliga solidaritet med Ukrainas folk och ledning och sitt stöd för dess beroende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt starkaste fördömande av Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarliga anfallskrig mot Ukraina liksom av den belarusiska regimens inblandning. Parlamentet kräver att Ryssland och dess proxystyrkor upphör med alla militära handlingar, särskilt deras attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur, och att Ryssland drar tillbaka alla militära styrkor, proxyaktörer och militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium, upphör med sina tvångsdeporteringar av ukrainska civila och friger alla frihetsberövade ukrainare.

3.  Europaparlamentet hyllar Ukrainas modiga folk, välförtjänta mottagare av Sacharovpriset för tankefrihet 2023, som tappert försvarar sitt land, sin suveränitet, sitt oberoende och sin territoriella integritet, samtidigt som de försvarar frihet, demokrati, rättsstatsprincipen och europeiska värden mot en brutal regim som försöker att undergräva vår demokrati och försvaga och splittra vår union.

4.  Europaparlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med familjerna och med de nära och kära till de modiga försvarare som har offrat sina liv för att försvara Ukraina, dess folk, frihet och demokrati. Parlamentet efterlyser fortsatt och ökat stöd från EU och dess medlemsstater för att behandla och rehabilitera dem som skadats i försvaret av Ukraina.

5.  Europaparlamentet är fast beslutet att bidra till att det ukrainska folket orkar upprätthålla sin motståndskraft och sin tro på en bättre framtid där fred råder i Ukraina och Europa, där ingen del av Ukrainas territorium ockuperas av Ryssland och ingen medborgare i Ukraina eller något annat land känner sig hotad eller attackerad för sin vilja att leva i fred, säkerhet och välmåga och med respekt för europeiska värden och principer.

6.  Europaparlamentet lovordar den solidaritet som EU:s medborgare, civilsamhälle och medlemsstater och EU i sig har visat gentemot Ukraina och dess folk. Parlamentet stöder den fortsatta förlängningen av direktivet om tillfälligt skydd(2) för personer som flyr från Ukraina på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

7.  Europaparlamentet anser att utfallet av kriget och det internationella samfundets inställning kommer att spela en avgörande roll när det gäller att påverka framtida agerande från andra auktoritära regimer, som noga följer krigets förlopp.

8.  Europaparlamentet understryker att Ukrainas huvudsakliga mål är att vinna kriget mot Ryssland, vilket ska förstås som förmågan att driva ut alla ryska styrkor och deras proxyaktörer och allierade från Ukrainas internationellt erkända territorium. Parlamentet anser att detta mål endast kan uppnås genom fortsatta, varaktiga och stadigt ökande leveranser av alla typer av vapen till Ukraina, utan undantag.

9.  Europaparlamentet kräver att Ryssland för alltid upphör att kränka eller hota Ukrainas och andra grannländers suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Parlamentet betonar att den ryska aggressionen inte är begränsad till Ukraina, utan har en negativ inverkan på säkerheten och ekonomin i alla EU:s länder i det östliga partnerskapet, särskilt Republiken Moldavien, som ständigt utsätts för politisk utpressning, säkerhetshot och provokationer från Rysslands sida som syftar till att destabilisera regeringen och undergräva demokratin och som hotar att sabotera landets väg mot Europa. Parlamentet noterar uttalandet nyligen från Republiken Moldaviens president Maia Sandu om risken för en statskupp i landet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att stödja Republiken Moldavien, eftersom dess sårbarhet skulle kunna försvaga Ukrainas motståndskraft och påverka Europas säkerhet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja solidaritet och samarbete inom ramen för EU:s initiativ för det östliga partnerskapet, med hjälp av alla nödvändiga resurser för att på lämpligt sätt bemöta framväxande hot och säkerställa stabilitet och välstånd i regionen.

10.  Europaparlamentet understryker att president Putin, andra ryska ledare och deras belarusiska allierade som planerade och gav order om att inleda detta anfallskrig mot Ukraina måste ställas till svars för det aggressionsbrott som de begått mot Ukraina. Parlamentet insisterar vidare på att de medskyldiga som bistår den ryska regimen också måste ställas till svars för sin roll i Rysslands anfallskrig.

11.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att stödja ett ansvarsutkrävande för de brott som begåtts under Rysslands anfallskrig mot Ukraina, särskilt aggressionsbrott, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och påstått folkmord. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till kommissionen, den höga representanten och medlemsstaterna att samarbeta med Ukraina och det internationella samfundet när det gäller att inrätta en särskild tribunal för att utreda och lagföra det aggressionsbrott mot Ukraina som begåtts av Rysslands ledare och deras allierade.

12.  Europaparlamentet uppmanar den höga representanten, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna och deras diplomatiska personal att fortsätta arbeta så nära och intensivt som möjligt med internationella partner för att det internationella samfundet ska stå mer enat i fördömandet och motarbetandet av Rysslands anfallskrig och i fastställandet av ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och aggressionsbrottet. Parlamentet upprepar sitt helhjärtade stöd för Internationella brottmålsdomstolens arbete för att sätta stopp för den straffrihet som åtnjuts av personer som begår de allvarligaste av de brott som angår hela det internationella samfundet.

13.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag användningen av sexuellt och könsrelaterat våld som ett krigsvapen och betonar att detta utgör en krigsförbrytelse. Parlamentet uppmanar EU och de länder som tar emot kvinnor och flickor som har flytt från Ukraina att garantera att dessa får tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, särskilt akutpreventivmedel, inte minst för våldtäktsoffer, och att stödja tillhandahållandet av dessa tjänster i Ukraina.

14.  Europaparlamentet understryker det fortsatta behovet av humanitärt bistånd till Ukraina och av att tillgodose behoven hos miljontals fördrivna personer från och inom Ukraina, särskilt de som tillhör utsatta grupper. Parlamentet upprepar att den fortsatta tvångsförflyttningen och deporteringen av ukrainska barn, inbegripet från institutioner, till Ryssland och påtvingade adoptioner från ryska familjers sida strider mot ukrainsk och internationell rätt. Parlamentet understryker att påtvingad överföring av barn från en grupp till en annan utgör folkmord enligt artikel II i konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord. Parlamentet uppmanar i detta avseende det internationella samfundet att stödja de ukrainska myndigheternas insatser för att samla in, dokumentera och bevara bevis för de människorättskränkningar som begåtts under det ryska kriget mot Ukraina.

15.  Europaparlamentet välkomnar och stöder fullt ut det uttalande som president Zelenskyjs gjorde i sitt tal till Europaparlamentet om att ”Detta är vårt Europa. Detta är våra regler. Detta är vår livsstil. Och för Ukraina är det en väg hem.” Parlamentet bekräftar sitt engagemang för Ukrainas medlemskap i Europeiska unionen. Parlamentet efterlyser än en gång ett innovativt, kompletterande och flexibelt samspel mellan det pågående arbetet med genomförandet av det gällande associeringsavtalet och anslutningsförhandlingarna, så att Ukraina gradvis kan integreras i EU:s inre marknad och sektorsspecifika program, och även få tillgång till EU-medel på respektive område, så att ukrainska medborgare kan dra nytta av anslutningens fördelar under hela processen och inte bara när den har slutförts.

16.  Europaparlamentet understryker att det ryska anfallskriget i grunden har förändrat den geopolitiska situationen i Europa, vilket kräver djärva, modiga och omfattande politiska, säkerhetsmässiga och finansiella beslut från EU:s sida. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sitt stöd för Europeiska rådets beslut att bevilja Ukraina status som kandidatland. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att arbeta för att anslutningsförhandlingar ska inledas i år. Parlamentet anser att Ukrainas medlemskap i EU utgör en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa och att det är ett uttryck för ledarskap, beslutsamhet och vision.

17.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att bevilja Ukraina status som kandidatland. Parlamentet understryker att anslutning till EU måste ske i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, på grundval av respekt för relevanta förfaranden och på villkor att de fastställda kriterierna uppfylls, särskilt de så kallade Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap, och betonar att anslutningen alltjämt är en meritbaserad process som kräver antagande och genomförande av relevanta reformer, särskilt på områdena demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och genomförande av EU:s regelverk. Parlamentet uppmanar Ukrainas regering att fortsätta att stärka det lokala självstyret, en reform som har fått stort nationellt och internationellt erkännande, och att integrera framgången för decentraliseringsreformen i den övergripande strukturen för Ukrainas återställande-, återhämtnings- och återuppbyggnadsprocess.

18.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt stöd för tillhandahållandet av militärt bistånd till Ukraina så länge som det behövs. Parlamentet är medvetet om de ansträngningar som medlemsstaterna har gjort när det gäller att tillhandahålla Ukraina militärt stöd, och den höga representantens arbete med att samordna det, för att Ukraina ska kunna utöva sin legitima rätt att försvara sig mot Rysslands anfallskrig. Parlamentet upprepar ändå sin uppmaning till medlemsstaterna att i betydande utsträckning utöka och påskynda sitt militära stöd för att Ukraina inte bara ska kunna försvara sig mot ryska attacker utan också återfå full kontroll över hela sitt internationellt erkända territorium. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, Förenta staterna, Förenade kungariket och Kanada att snarast uppfylla sina utfästelser om att förse Ukraina med moderna stridsvagnar. Parlamentet understryker hur viktigt det är att Ukrainas allierade fortsätter att ha en nära samordning och enighet kring analyserna av kritiska begäranden från de ukrainska myndigheterna om tunga vapen och avancerade luftvärnssystem. Parlamentet begär att man allvarligt överväger att förse Ukraina med västliga stridsflygplan, helikoptrar och lämpliga missilsystem och att avsevärt öka leveranserna av ammunition.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet att upprätthålla sin sanktionspolitik mot Ryssland och att samtidigt övervaka, granska och förbättra dess ändamålsenlighet och genomslagskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt genomförande och en fullständig efterlevnad av alla sanktioner. Parlamentet uppmanar rådet att anta sitt tionde sanktionspaket senast i slutet av februari 2023, i betydande grad utöka sanktionernas omfattning, i synnerhet de mot ekonomin och energisektorn genom att förbjuda import av ryska fossila bränslen, uran och diamanter, liksom de mot personer och enheter, och att vidta sanktioner mot alla personer som har samröre med den så kallade Wagnergruppen och andra väpnade grupper, miliser och proxyaktörer som finansieras av Ryssland, däribland de som verkar på ockuperat ukrainskt territorium, och begär att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 helt ska tas ur bruk, i syfte att stoppa finansieringen av Putins krigsmaskin med EU-pengar. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att stå enade i sitt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och uppmanar alla EU‑kandidatländer och potentiella kandidatländer att ansluta sig till EU:s sanktionspolitik.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av hur effektivt sanktionerna verkar mot Rysslands krigshandlingar och hur sanktionerna kringgås. Parlamentet påminner om att överträdelse av de restriktiva åtgärderna har lagts till i EU:s förteckning över brott.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta ytterligare åtgärder för att fortsätta den internationella isoleringen av Ryska federationen, inbegripet i fråga om Rysslands medlemskap i internationella organisationer och organ såsom Förenta nationernas säkerhetsråd.

22.  Europaparlamentet är djupt oroat över rapporterna om att flera tredjeländer samarbetar med Ryssland för att hjälpa landet att kringgå sanktionerna, bland annat rapporter om att Iran och Nordkorea kontinuerligt har levererat militär utrustning till Ryssland, att kinesiska statsägda försvarsföretag levererar utrustning med dubbla användningsområden, navigationsutrustning, störningsteknik och delar till stridsflygplan till Ryssland samt rapporter om en ”skuggflotta” av tankfartyg och uppmanar kommissionen att garantera att ingen gasimport från tredjeländer, t.ex. Azerbajdzjan, kan ”vitmåla” rysk gas som omfattas av europeiska sanktioner. Parlamentet uppmanar med kraft EU, medlemsstaterna och deras allierade att göra de sanktioner som redan införts mer verkningsfulla, att omgående vidta åtgärder för att blockera alla försök att kringgå dessa sanktioner och att arbeta med en sekundär sanktionsmekanism som skulle täppa till eventuella kryphål. Parlamentet fördömer de länder som hjälper Ryssland att undvika effekterna av de sanktioner som införts och uppmanar EU att på ett rigoröst sätt åtala företag, organisationer eller enskilda personer som deltar i kringgåendet av sanktionerna.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlagstiftarna att fullborda den rättsliga ordning som gör det möjligt att förverka ryska tillgångar som frysts av EU och att använda dem för att åtgärda de olika konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, inbegripet återuppbyggnaden av landet och ersättning till offren för Rysslands aggression. Parlamentet understryker sin övertygelse att när kriget väl har upphört måste Ryssland vara tvunget att betala det skadestånd som utdömts för att säkerställa att ett betydande bidrag ges till återuppbyggnaden av Ukraina.

24.  Europaparlamentet fördömer på nytt Internationella olympiska kommitténs (IOK) beslut nyligen att tillåta ryska och belarusiska idrottare att tävla i kvalomgångar till de olympiska spelen i Paris 2024 under neutral flagg, vilket strider mot dessa länders mångdimensionella isolering och kommer att utnyttjas i propagandasyfte av båda regimerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och det internationella samfundet att utöva påtryckningar på IOK för att upphäva detta beslut, som är en skam för den internationella idrottsvärlden, och att anta en liknande ståndpunkt om andra idrotts-, kultur- eller vetenskapsevenemang.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt stödja de diplomatiska ansträngningar som görs av internationella organisationer såsom Internationella atomenergiorganet (IAEA), som har föreslagit att en skyddszon för kärnsäkerhet ska inrättas runt det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja. Parlamentet betonar vikten av att bevara infrastrukturens integritet och att säkerställa enkel tillgång till kärnkraftsanläggningar för IAEA:s uppdrag. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att förbjuda Rosatom att fortsätta investera i kritisk infrastruktur i EU och att stoppa all dess verksamhet i EU.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att utöka möjligheterna för ukrainska folkvalda och tjänstemän att studera och följa EU-institutionernas arbete. Parlamentet efterlyser förfaranden för att upprätta akademin för offentlig förvaltning inom det östliga partnerskapet.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att arbeta strategiskt och proaktivt för att bekämpa hybridhot och förhindra inblandning från Ryssland i politiska, valrelaterade och andra demokratiska processer i Ukraina och i EU, särskilt fientliga handlingar som är avsedda att manipulera den allmänna opinionen och undergräva EU‑anslutningen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka motståndskraften mot desinformation och söndringskampanjer som syftar till att undergräva demokratiska processer och skapa splittring i Ukraina och i EU, och att överbrygga klyftan genom att se till att europeiska programföretag och tv-kanaler inte tillhandahåller tjänster till några ryska tv-kanaler som är föremål för sanktioner eller som bidrar till spridningen av ryskt desinformationsinnehåll.

28.  Europaparlamentet uppmanar FN:s generalförsamling att behålla Rysslands anfallskrig mot Ukraina på sin dagordning och uppmanar EU:s partner runtom i världen att fortsätta att tillhandahålla politiskt och humanitärt stöd till Ukraina under dess försvar av sitt oberoende, sin suveränitet och sin territoriella integritet. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att intensifiera kontakterna med världsledare från andra regioner när det gäller att stödja Ukraina och att stärka den internationella pressen på den ryska regimen.

29.  Europaparlamentet uttrycker sin tacksamhet till de länder som på ett makalöst sätt har visat enighet, solidaritet och stöd för Ukraina sedan krigets första timmar och fortsätter att göra det.

30.  Europaparlamentet uttrycker solidaritet och stöd för de modiga människor i Ryssland och i Belarus som protesterar mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet kräver att medlemsstaterna skyddar och beviljar asyl till ryssar och belarusier som förföljs för att de uttalar sig mot eller protesterar mot kriget, liksom ryska och belarusiska desertörer och vapenvägrare.

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, Förenta nationerna, Internationella olympiska kommittén och de ryska och belarusiska myndigheterna.

(1) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3. (2) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12).

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om Europeiska centralbanken – årsrapport 2022 (2022/2037(INI))

P9_TA(2023)0057 A9-0022/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2021,

–  med beaktande av ECB:s återkoppling av den 28 april 2022 till de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport 2020,

–  med beaktande av ECB:s klimathandlingsplan av den 4 juli 2022 som syftar till att ytterligare införliva klimatförändringarna i dess penningpolitiska transaktioner,

–  med beaktande av ECB:s interna makroekonomiska prognos av den 8 september 2022 för euroområdet,

–  med beaktande av Eurostats snabbstatistik från 30 september 2022,

–  med beaktande av resultaten av ECB:s klimatriskstresstest av den 8 juli 2022,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska prognos sommaren 2022,

–  med beaktande av World Economic Outlook 2022 från Internationella valutafonden (IMF),

–  med beaktande av Eurobarometer-undersökningen i juni-juli 2022,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om könsbalans i samband med EU:s nomineringar på områden som rör ekonomiska och monetära frågor(1),

–  med beaktande av Parisavtalet som antogs inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar,

–  med beaktande av artiklarna 123.1, 125, 127.1, 127.2, 130, 282.2 och 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av de monetära dialogerna den 7 februari, den 20 juni, den 26 september och den 28 november 2022 med ECB:s ordförande Christine Lagarde,

–  med beaktande av ECB-rådets godkännande av transmissionsskyddsinstrumentet (TPI) den 21 juli 2022,

–  med beaktande av ECB-rådets penningpolitiska beslut att höja ECB-räntorna i juli, september, november och december 2022,

–  med beaktande av ECB:s rapport av den 29 september 2022 om de framsteg som gjorts under utredningsfasen av en digital euro,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga(2),

–  med beaktande av artiklarna 3 och 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 142.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9‑0022/2023), och av följande skäl:

A.  Enligt ECB:s grundscenarioprognoser i september 2022 kommer den ekonomiska tillväxten att minska från 3,1 % 2022 till 0,9 % 2023, innan den återhämtar sig till 1,9 % 2024 enligt grundscenariot. Vissa grundläggande antaganden i denna prognos är redan överspelade. Utsikterna för aktiviteten i euroområdet är ytterst heterogen mellan länderna och omgärdas av en hög grad av osäkerhet, på grund av utvecklingen av kriget i Ukraina och energikrisen, och i ett antal oberoende prognoser förutspås en recession.

B.  Rysslands oprovocerade, omoraliska och orättfärdiga aggressionskrig mot Ukraina har slagit hårt mot förtroendet, lett till att energi- och livsmedelspriserna skjutit i höjden och, i kombination med andra störningar på utbudssidan i Kina, förvärrat det redan existerande trycket i leveranskedjorna.

C.  ECB:s huvudmål är att upprätthålla prisstabilitet, som den har definierat som en inflation på 2 % på medellång sikt.

D.  Enligt ECB:s prognoser i september 2022 förväntas den totala inflationen att falla från 8,1 % 2022 till 5,5 % 2023 och 2,3 % 2024. En inflation på 2,3 % ligger fortfarande något över ECB:s målnivå.

E.  Enligt Eurostat uppgick arbetslösheten i juli 2022 till 6 % i EU och 6,6 % i euroområdet men den är ojämnt fördelad inom EU och inom medlemsstaterna, och arbetslösheten fortsatte att vara mycket högre bland ungdomar (14 % i EU och 14,2 % i euroområdet). Den höga ungdomsarbetslösheten är fortfarande ett allvarligt problem som måste åtgärdas inom EU.

F.  ECB har inom ramen för sitt mandat åtagit sig att bidra till målen enligt Parisavtalet. Klimatförändringarna kan inkräkta på penningpolitikens effektivitet, påverka tillväxten och öka instabiliteten i priserna liksom den makroekonomiska instabiliteten.

G.  Att den penningpolitiska transmissionsmekanismen verkligen fungerar är en förutsättning för att ECB ska kunna fullgöra sitt prisstabilitetsmandat.

H.  Eurons externa värde jämfört med den amerikanska dollarn har försämrats betydligt under de senaste månaderna. Energi- och energiderivat handlas i US-dollar och en depreciering av eurons växelkurs mot dollarn bidrar ytterligare till inflationen.

I.  Enligt Eurobarometer-undersökningen i juni-juli 2022 var allmänhetens stöd för den europeiska ekonomiska och monetära unionen med en enda valuta, euron, den högsta någonsin, och låg på 80 % i euroområdet och 72 % i EU som helhet.

J.  ECB är ansvarig inför Europaparlamentet, som är den institution som företräder EU‑medborgarna.

Allmän översikt

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över det oprovocerade ryska aggressionskriget mot Ukraina och dess allvarliga, oförutsägbara och långvariga återverkningar på den europeiska ekonomin och det europeiska samhället, särskilt för de mest utsatta och sårbara grupperna såsom små och medelstora företag och hushåll med lägre inkomster.

2.  Europaparlamentet betonar att kriser utan motstycke också kräver innovativa och djärva penningpolitiska beslut utan motstycke.

3.  Europaparlamentet förstår den osäkerhet och den komplexa miljö som driver penningpolitiken. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de historiskt höga inflationsnivåerna. Parlamentet välkomnar ECB:s beslutsamhet att vara beredd att vidta åtgärder för att skydda den finansiella stabiliteten om så behövs.

4.  Europaparlamentet påminner om att ECB:s primära uppdrag är att säkerställa prisstabilitet.

5.  Europaparlamentet erkänner att ECB skulle kunna få ner priserna genom att kraftigt minska den aggregerade efterfrågan via sina penningpolitiska verktyg, men erkänner samtidigt att detta skulle öka risken för negativa effekter på tillväxt och sysselsättning.

6.  Europaparlamentet noterar att den nuvarande inflationen främst är utbudsdriven, särskilt av energi- och livsmedelspriserna, som nu påverkar kärninflationen.

7.  Europaparlamentet noterar vidare att traditionella penningpolitiska verktyg har ett begränsat inflytande när det gäller att åtgärda inflationen, som främst är utbudsdriven.

8.  Europaparlamentet framhäver att ECB:s lagstadgade oberoende, som fastslås i fördragen, är en förutsättning för fullgörandet av dess mandat.

9.  Europaparlamentet välkomnar Kroatiens anslutning till euroområdet som dess 20:e medlemsland januari 2023.

10.  Europaparlamentet noterar att finanspolitiken och penningpolitiken har stärkt varandra under pandemin, och att alla EU-institutioner och medlemsstater har samarbetat inom ramen för sina mandat, vilket har förhindrat en upprepning av erfarenheterna från finanskrisen 2008, och påminner om lärdomarna om dess orsaker och reaktionerna på den. Parlamentet betonar att upprätthållandet av prisstabilitet i dag kräver en ännu närmare samordning av finanspolitiken och penningpolitiken, eftersom hanteringen av chocker på utbudssidan kräver större motståndskraft i försörjningskedjorna och energireformer, inbegripet en övergång till mer förnybar energi och en förutsägbar investeringsram. Parlamentet instämmer i ECB-ordförande Christine Lagardes varning om att ”det är viktigt att det finanspolitiska stöd som används för att skydda hushållen från effekterna av högre priser är tillfälligt och riktat. Detta begränsar risken för att elda på inflationstrycket, och underlättar därmed penningpolitikens uppgift att säkerställa prisstabilitet och bidra till att upprätthålla skuldhållbarhet”(3).

11.  Europaparlamentet välkomnar ECB-ordförande Christine Lagardes uttalande om att den nuvarande geopolitiska krisen kräver framsteg i fråga om EU:s finanspolitiska integration. Parlamentet välkomnar ECB:s långvariga stöd för bankunionens smidiga fullbordande, och betonar riskerna i samband med allvarliga förseningar. Parlamentet noterar ECB:s stöd för inrättandet av ett fullt utvecklat europeiskt insättningsgarantisystem. Parlamentet konstaterar att riskdelning och riskreducering är sammankopplade och att institutionella skyddssystem spelar en central roll när det gäller att skydda och stabilisera medlemsinstituten. Parlamentet välkomnar de framsteg som hittills gjorts när det gäller att reducera mängden nödlidande lån.

12.  Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta att regelbundet övervaka utvecklingen och offentliggöra information om eurons internationella roll. Parlamentet understryker att en förstärkning av eurons roll kräver att den europeiska ekonomiska och monetära unionen fördjupas och fullbordas så att euroområdets faktiska och upplevda sårbarhet för makroekonomiska chocker minskas. Parlamentet konstaterar att en ökning av eurons attraktionskraft som reservvaluta ytterligare kommer att öka dess internationella användning och öka EU:s förmåga att självständigt utforma sin politiska inriktning, vilket är en viktig faktor för att skydda Europas ekonomiska suveränitet.

Penningpolitik

13.  Europaparlamentet är djupt oroat över att inflationen i euroområdet har nått rekordnivåer med en genomsnittlig inflation på 8,4 % för 2022. Parlamentet betonar att den totala inflationen steg till en rekordhög nivå på 10,6 % i oktober 2022 och sjönk till 9,2 % i december 2022. Parlamentet betonar att energi med råge är den starkaste drivkraften för inflationen (40,8 %), följt av livsmedelspriser (11,8 %). Parlamentet noterar att ECB förutspår en total inflation på 6,3 % 2023, 3,4 % 2024 och 2,3 % 2025, med risker på uppsidan på grund av störningar i energi- och livsmedelsförsörjningen. Parlamentet noterar att inflationen för närvarande är mycket högre än ECB:s målnivå på 2 %. Parlamentet noterar att kärninflationen för närvarande ligger på 5,2 %. Parlamentet påminner om att ECB:s primära uppdrag är att säkerställa prisstabilitet.

14.  Europaparlamentet påminner om att ECB:s strategiöversyn bekräftade inflationsmålets inriktning på medellång sikt och fastställde ett symmetriskt inflationsmål på 2 % på medellång sikt. Parlamentet uppmanar ECB att strikt inrikta sig på inflationen på denna medellånga sikt, även under den rådande krisen. Parlamentet uppmanar ECB att definiera begreppet ”medellång sikt”.

15.  Europaparlamentet noterar ECB:s senaste penningpolitiska beslut om att höja räntorna med 50 punkter i juli, 75 punkter i september, 75 punkter i november, 50 punkter i december och 50 punkter i februari 2023. Parlamentet noterar att den nuvarande räntan ligger på 3,0 %. Parlamentet noterar ECB‑ordförande Christine Lagardes uttalande om att ECB har för avsikt att ”höja räntorna ytterligare under de kommande mötena tills inflationen har sjunkit till sin målnivå”. Parlamentet noterar att de nominella räntorna ligger kvar under den neutrala räntan.

16.  Europaparlamentet noterar att ECB har verktyg till sitt förfogande för att minska den aggregerade efterfrågan i syfte att minska inflationen till målnivån på medellång sikt. Parlamentet är oroat över konsekvenserna av sådana politiska beslut för tillväxt och sysselsättning, och betonar att dettas ska behandlas i proportionalitetsbedömningen. Parlamentet uppmanar ECB att överväga en mer balanserad och gradvis anpassning av politiken, med tanke på den stora osäkerheten. Parlamentet begär att eventuella framtida beslut om styrräntor motiveras mer.

17.  Europaparlamentet påminner om att Rysslands aggression i Ukraina och beroendet av importerade fossila bränslen är orsaken till en stor del av den senaste tidens betydande prisökningar, med den totala inflationen som återspeglar den kraftiga ökningen av olje‑ och gaspriserna. Parlamentet noterar att den nuvarande inflationen främst är utbudsdriven. Parlamentet noterar vidare att traditionella penningpolitiska verktyg har begränsat inflytande när det gäller att åtgärda inflationen som främst drivs av energi‑ och livsmedelspriser. Parlamentet noterar ECB:s upprepade erkännande av att räntehöjningar inte kommer att sänka energipriserna eller påverka inflationen på kort sikt.

18.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över risken för fragmentering med tanke på skillnaderna i inflationsnivåer mellan länderna i euroområdet, från Estlands 25,2 % till Frankrikes 6,6 % i augusti 2022. Parlamentet anser att detta gör det svårare att uppnå enhetlighet i ECB:s penningpolitik och dess transmissionssystem.

19.  Europaparlamentet är bekymrat över att ”vinster på senare tid har varit en viktig bidragande faktor till den totala inhemska inflationen, över deras historiska bidrag”, såsom konstaterats av direktionsledamoten Isabel Schnabel(4). Parlamentet uppmanar ECB att regelbundet offentliggöra uppgifter om vinsternas bidrag till inflationen. Parlamentet noterar att penningpolitiken inte är rätt svar på denna bidragande orsak till inflationen, nämligen alltför stort marknadsinflytande, vilket hanteras bättre av annan politik.

20.  Europaparlamentet uppmanar ECB att utveckla en trovärdig kommunikationsstrategi som stöds av snabba och konkreta åtgärder för att signalera till EU-medborgarna att inflationen kommer att sjunka på medellång sikt. Parlamentet är djupt bekymrat över att konsumenternas inflationsförväntningar under de kommande 12 månaderna och medianförväntningarna på inflationen för de kommande tre åren ligger betydligt över målnivån, nämligen på 5,0 % respektive 3,0 %(5). Parlamentet noterar med oro att detta tyder på att inflationsförväntningarna numera saknar förankring. Parlamentet noterar att påverkan på inflationsförväntningarna anges som en av huvudorsakerna till ECB:s räntehöjningar. Parlamentet uppmanar ECB att ytterligare undersöka inflationsförväntningarnas roll och hur de påverkas av ECB:s tillkännagivanden och åtgärder.

21.  Europaparlamentet noterar bristen på akademisk konsensus om inflationsförväntningarnas roll för inflationsutfallet.

22.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över den senaste tidens fall i växelkursen EUR/USD i hög grad bidragit till inflationen i energipriser. Parlamentet konstaterar att eurons nedgång i förhållande till US-dollarn därför är en bidragande faktor till energiprisinflationen eftersom energiderivat handlas i dollar.

23.  Europaparlamentet noterar att IMF i sin World Economic Outlook 2022 drog slutsatsen att riskerna för en lönespiral är begränsade. Parlamentet noterar att resilienta arbetsmarknader och en viss nivå av upphämtning för att kompensera för förlorad köpkraft sannolikt kommer att bidra till en stark lönetillväxt. Parlamentet uppmanar ECB att mycket noga övervaka denna risk.

24.  Europaparlamentet är bekymrat över ECB:s fortsatta beroende av privata kreditvärderingsinstitut för kreditbetyg på statsobligationer i dess ramverk för säkerheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ECB att sätta punkt för detta beroende.

25.  Europaparlamentet betonar att en jämn transmission av penningpolitiken är avgörande för att ECB:s mandat för prisstabilitet ska kunna uppnås. Parlamentet understryker att alltför stora skillnader i avkastningen på statspapper gör kreditvillkoren oförenliga med den enhetliga penningpolitiska transmissionen. Parlamentet noterar ECB:s beslut av den 15 juni 2022 att tillämpa flexibilitet vid återinvestering av förfallna värdepapper från stödköpsprogrammet föranlett av pandemin. Parlamentet noterar lanseringen av transmissionsskyddsinstrumentet för att stödja en effektiv transmission av penningpolitiken i hela euroområdet.

26.  Europaparlamentet noterar att kombinationen av billiga riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) och högre räntor gör det möjligt för europeiska banker att inkassera många miljarder i extra vinst. Parlamentet välkomnar det beslut som ECB fattade vid sitt oktobermöte och som ska förhindra detta arbitrage.

27.  Europaparlamentet oroar sig över bristen på samordning av penningpolitiken mellan stora centralbanker runt om i världen. Parlamentet är dessutom oroat över att räntehöjningar på samma gång runt om i världen kommer att leda till en aldrig tidigare skådad åtstramning av de penningpolitiska villkoren. Parlamentet uppmanar ECB att inleda en internationell dialog med andra centralbanker.

Sekundära mål

28.  Europaparlamentet påminner om att ECB:s ordförande under den monetära dialogen i november 2021 sade att ”som en del av de sekundära målen har vi naturligtvis den ekonomiska utvecklingen, vi har respekt för miljön och kampen mot klimatförändringarna, och så vidare. Det är uppenbart att dessa måste beaktas, särskilt om dessa sekundära mål mycket tydligt anges av de andra institutionerna, särskilt av Europaparlamentet.” Parlamentet föreslår att man på grundval av denna resolution ger ECB synpunkter på de sekundära målen(6).

29.  Europaparlamentet påminner om att ECB enligt EUF-fördraget, utan att det påverkar målet om prisstabilitet, ska stödja unionens allmänna ekonomiska politik i enlighet med artikel 3 i EU-fördraget. Parlamentet påpekar att det finns en tydlig hierarki mellan ECB:s mål.

30.  Europaparlamentet konstaterar att ECB:s penningpolitik, som syftar till att fullgöra dess primära mandat, är föremål för en proportionalitetsbedömning. Parlamentet noterar att proportionalitetsbedömningen tar hänsyn till de penningpolitiska åtgärdernas inverkan på ekonomin i stort och den ekonomiska politiken, som behandlas i detta avsnitt. Parlamentet betonar att ECB, när den står inför ett val mellan olika penningpolitiska uppsättningar som är lika gynnsamma för prisstabiliteten, kommer att välja dem som bäst stöder EU:s allmänna ekonomiska politik(7).

31.  Europaparlamentet uppmanar ECB att i sin årsrapport ägna ett särskilt kapitel åt att förklara hur ECB har tolkat och agerat utifrån sina sekundära mål och att redogöra för effekterna av sin penningpolitik på EU:s allmänna ekonomiska politik.

32.  Europaparlamentet anser att höga nivåer av socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar tillväxt och en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft som syftar till full sysselsättning är centrala ekonomiska mål. Parlamentet påminner om vikten av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, Parlamentet betonar att dessa mål bäst uppnås när den fria marknaden fungerar i en stabil makroekonomisk miljö som bygger på förutsägbara prisnivåer.

33.  Europaparlamentet understryker de små och medelstora företagens centrala roll för EU:s ekonomi och ekonomiska och sociala konvergens, sysselsättningen och genomförandet av den dubbla omställningen (digital och klimat).

34.  Europaparlamentet föreslår att ECB som ett led i sin proportionalitetsbedömning bör beakta att kostnaderna för dess penningpolitiska transaktioner inte bör bäras oproportionerligt av lägre inkomstskikt och de mest utsatta grupperna och bör bedöma hur dess penningpolitiska transaktioner påverkar dessa grupper, samtidigt som man beaktar att förmögenhetsklyftor och inkomstskillnader inverkar negativt på den penningpolitiska transmissionen(8).

35.  Europaparlamentet uppmanar ECB att i egenskap av oberoende institution fortsätta att avstå från politiskt motiverade beslut inom ramen för sitt mandat.

Åtgärder mot klimatförändringarna

36.  Europaparlamentet noterar att prisstabilitet och en stabil makroekonomisk miljö behövs för att uppmuntra gröna investeringar och skulle bland annat bidra till att skapa de rätta förutsättningarna för genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet uppmanar ECB att bedöma i vilken utsträckning klimatförändringarna påverkar dess förmåga att upprätthålla prisstabilitet.

37.  Europaparlamentet påminner om att ECB, i egenskap av EU-institution, är bunden av EU:s åtaganden enligt Parisavtalet.

38.  Europaparlamentet noterar ECB-rådets beslut att vidta ytterligare åtgärder för att inkludera klimatförändringsaspekter i Eurosystemets penningpolitiska ramverk.

39.  Europaparlamentet noterar att begreppet marknadsneutralitet är kopplat till principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens. Parlamentet uppmanar ECB att, samtidigt som dess oberoende respekteras, ta itu med marknadsmisslyckanden och säkerställa en effektiv resursfördelning på lång sikt, samtidigt som den förblir så opolitisk som möjligt och principen om marknadsneutralitet respekteras. Parlamentet noterar att ECB redan har avvikit från marknadsneutralitet vid flera tillfällen. Parlamentet betonar att sådana beslut inte får fattas på bekostnad av uppnåendet av ECB:s primära mål.

40.  Europaparlamentet noterar ECB:s tillkännagivande om att dess innehav av företagsobligationer ska fossilbefrias genom ”tiltning” av dess portfölj. Parlamentet betonar att ECB:s program för köp av tillgångar utgör en okonventionell penningpolitik som endast bör bedrivas under helt unika ekonomiska omständigheter. Parlamentet betonar vidare att dessa innehav är en biprodukt av den tidigare kampen mot låg inflation och att investeringar inte är ett penningpolitiskt mål.

41.  Europaparlamentet noterar dessutom tillkännagivandet om ”förgröningen” av ECB:s ramverk för säkerheter, vilket kommer att bidra till att minska den finansiella risken i ECB:s balansräkning.

42.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s tillkännagivande om att ytterligare förbättra Eurosystemets verktyg och kapacitet för riskbedömning för att bättre inkludera klimat‑ och miljörelaterade risker, till exempel genom sina interna kreditbedömningssystem. Parlamentet välkomnar särskilt ECB:s samarbete med kreditvärderingsinstitut för att öka transparensen när det gäller hur de införlivar klimatrisker i sina kreditbetyg och deras ambition om krav på offentliggörande av klimatrisker.

43.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s handlingsplan och dess detaljerade färdplan för klimatförändringsrelaterade åtgärder för att ytterligare införliva klimatförändringsaspekter i sin politiska ram och sina modeller.

44.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s stresstest för klimatrisker som utvecklats för att bedöma bankernas och företagens motståndskraft mot klimatomställningsrisker. Parlamentet noterar att de resultat som offentliggjordes den 8 juli 2022 visar att bankerna inte har några robusta ramar för stresstestning av klimatrisker och saknar relevanta uppgifter. Parlamentet uppmanar ECB att tillhandahålla användbar vägledning och minska byråkratin. Parlamentet noterar att banktillsynen bör vara riskbaserad och inte styras av sekundära överväganden. Parlamentet uppmanar bankerna att öka sina insatser för att mäta och hantera klimatrisker.

45.  Europaparlamentet framhåller ECB:s framsteg när det gäller att minska sina egna koldioxidutsläpp med 10,7 % mellan 2020 och 2021.

Transparens, ansvarsskyldighet, jämställdhet och andra aspekter

46.  Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare stärka ECB:s arrangemang för ansvarsskyldighet och transparens. Parlamentet noterar att ECB visserligen har utvidgat sin verktygslåda och sina mål utöver prisstabilitet, men att dess ansvarsskyldighetspraxis endast delvis har utvecklats. Parlamentet ser fram emot en skriftlig formalisering av nuvarande praxis för ansvarsskyldighet mellan ECB och Europaparlamentet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ECB att stärka sin ansvarsskyldighet gentemot Europaparlamentet.

47.  Europaparlamentet välkomnar den innehållsrika och detaljerade återkopplingen från ECB avseende parlamentets resolution om ECB:s årsrapport 2020. ECB uppmanas att hålla fast vid sitt åtagande om ansvarsskyldighet och fortsätta att offentliggöra sin skriftliga återkoppling till parlamentets resolutioner om ECB:s årsrapport varje år.

48.  Europaparlamentet uppmanar ECB att bättre rapportera om de ståndpunkter som ECB intar i Baselkommittén för banktillsyn, även skriftligen.

49.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s nya kommunikationspolicy, som inkluderar mer tillgängliga sätt att förklara och presentera ECB:s penningpolitiska beslut för medborgare och intressenter.

50.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s uppmärksamhet på riskerna för cyberangrepp. Parlamentet uppmanar ECB att vara fortsatt uppmärksam, särskilt mot bakgrund av den geopolitiska kontexten.

51.  Europaparlamentet uppmanar ECB att utöka sin övervakning av utvecklingen av kryptovalutor och relaterade risker i fråga om cybersäkerhet, penningtvätt, finansiering av terrorism och annan kriminell verksamhet som är kopplad till anonymiteten i kryptotillgångar. Parlamentet noterar i detta sammanhang ikraftträdandet av förordningen om marknader för kryptotillgångar.

52.  Europaparlamentet beklagar att endast två ledamöter av ECB:s direktion och ECB-rådet är kvinnor. Parlamentet upprepar att nomineringarna till direktionen och ECB-rådet bör vara könsbalanserade och att slutlistor bör läggas fram för parlamentet. Parlamentet beklagar djupt att medlemsstaterna i stället för att tillhandahålla slutlistor över kandidater nyligen har nominerat ett antal kandidater som motsvarar antalet lediga tjänster. Parlamentet påminner om att sitt tidigare gjorda åtagande att inte beakta slutlistor som inte respekterar principen om en jämn könsfördelning, i enlighet med sin resolution om könsbalans i samband med EU:s nomineringar på områden som rör ekonomiska och monetära frågor. Parlamentet uppmanar euroområdets medlemsstater att göra sin del och fullt ut införliva principen om jämställdhet i sina utnämningsprocesser för att säkerställa lika möjligheter för alla kön för befattningen som chef för de nationella centralbankerna.

53.  Europaparlamentet beklagar att obalansen mellan könen också kvarstår i ECB:s organisationsstruktur, särskilt när det gäller andelen kvinnor med högre chefstjänster. Parlamentet noterar att den senaste tillgängliga statistiken är från 2019 och visar att andelen kvinnor i alla ECB:s chefsbefattningar hade ökat till 30,3 % och i dess ledande befattningar till 30,8 %. Parlamentet välkomnar ECB:s nya strategi för att förbättra könsfördelningen, inbegripet målet att öka andelen kvinnor till mellan 40 % och 51 % senast 2026. Parlamentet uppmanar ECB att rapportera om framstegen på detta område som en del av sin årsrapport.

54.  Europaparlamentet stöder ECB:s mål att öka andelen kvinnor genom att uppmuntra kvinnor att satsa på detta område. Parlamentet välkomnar därför initiativ såsom ECB:s stipendium för kvinnliga ekonomer.

55.  Europaparlamentet noterar ECB:s personalbestämmelser om potentiella intressekonflikter och uppmuntrar till en ambitiös tillämpning av dessa. Parlamentet noterar vidare den pågående översynen av dess etiska ram. Europaparlamentet framhåller Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 oktober 2022 om att utfärda rekommendationer i detta avseende, särskilt om ”svängdörrsproblematik” vid ECB, efter det senaste fallet med en senior ekonoms byte till en amerikansk investmentbank(9). Parlamentet uppmanar ECB att utsträcka karenstiden för personer i högre löneskikt till att gälla även för anställda i lägre löneklasser.

56.  Europaparlamentet uppmanar ECB att utveckla en strategi för hur man ska hantera lobbyister och öka transparensen i kontakterna på personalnivå utanför ECB-rådet.

57.  Europaparlamentet välkomnar att antalet falska eurosedlar under 2021 minskade till den lägsta nivån sedan 2003 (12 miljondelar). Parlamentet uppmanar ECB att stärka kampen mot förfalskning och samarbetet med Europol, Interpol och kommissionen i detta arbete. Parlamentet uppmanar ECB att, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter, inrätta ett system för att bättre övervaka stora transaktioner i syfte att bekämpa penningtvätt, skatteundandragande och finansiering av terrorism och organiserad brottslighet.

58.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s framsteg med projektet för en digital euro och välkomnar också dialogen med parlamentet i detta avseende. Parlamentet ser fram emot slutet på den 24 månader långa utredningsfasen av det digitala europrojektet och att ECB-rådet når ett beslut om inledandet av processen för att lansera den digitala euron, så snart den rättsliga grunden för detta har tillhandahållits av medlagstiftarna på grundval av kommissionens kommande förslag.

59.  Europaparlamentet framhåller de förväntade fördelarna såsom effektivitetsvinster och ökad finansiell inkludering. Parlamentet instämmer med ECB om att en digital euro skulle behöva uppfylla ett antal olika minimikrav, inklusive robusthet, säkerhet, effektivitet och skydd av personlig integritet. Parlamentet betonar att en digital euro kan komplettera, men får inte ersätta, kontanter som betalningsmedel.

60.  Europaparlamentet uppmanar ECB att vederbörligen överväga riskerna för banksektorn och den övergripande utlåningen till den reala ekonomin vid utformningen av den digitala euron.

61.  Europaparlamentet beklagar djupt ECB:s beslut att involvera Amazon i testningen av prototypgränssnitt för en digital euro. Parlamentet betonar att detta företag är en potentiell konkurrent på detta område och att det därför inte ska placeras i en sådan position, särskilt som Amazon inte får någon monetär ersättning för detta uppdrag. Parlamentet betonar vidare att utkontraktering av den digitala euroinfrastrukturen till ett amerikanskt teknikföretag försvagar EU:s strategiska autonomi.

62.  Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förbättring av ECB:s interna ram för visselblåsning, så att den överensstämmer med EU:s direktiv om visselblåsare(10).

63.  Europaparlamentet föreslår att det inrättas ett oberoende utvärderingskontor med IMF som förebild, som skulle kunna utvärdera ECB:s politik och genomföra konsekvensbedömningar av olika policyalternativ, utan att inkräkta på ECB:s oberoende.

o
o   o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 23, 21.1.2021, s. 105. (2) EUT C 479, 16.12.2022, s. 75. (3) Inledande kommentarer till den monetära dialogen den 26 September 2022. https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2022/html/ecb.sp220926_1~0bd6fcc86c.en.html. (4) Isabel Schnabels tal om globaliseringen av inflationen: https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2022/html/ecb.sp220511_1~e9ba02e127.en.html. (5) https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2023/html/ecb.pr230112~6cfbeda491.en.html. (6) Sidan 15 i utskriften av den monetära dialogen i november 2021: https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2021/html/ecb.sp211115_annex_1~d1ef2075bb.en.pdf. (7) https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2022/html/ecb.sp220324~61c5afb6b9.en.html. (8) https://www.bis.org/publ/othp50.htm. (9) https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/162341. (10) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om utveckling av en EU-strategi för cykling (2022/2909(RSP))

P9_TA(2023)0058 B9-0102/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens 55 %-paket av den 14 juli 2021 om genomförandet av den europeiska gröna given,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2022 EU:s plan för energibesparing (COM(2022)0240),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2021 EU:s nya ram för mobilitet i städer (COM(2021)0811),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 december 2020 Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020)0789),

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/73 av den 17 januari 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av elcyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina(1)

–  med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 12 oktober 2016 En EU-färdplan för cykling(2),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2020 Hållbar rörlighet i EU:s städer: inga större förbättringar är möjliga utan medlemsstaternas engagemang,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om revideringen av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2021 om EU:s ram för trafiksäkerhetspolitik 2021–2030 och rekommendationer för nästa steg mot nollvisionen(4),

–  med beaktande av det tal som kommissionens verkställande vice ordförande Frans Timmermans höll den 30 juni 2022 vid cykeltoppmötet i Köpenhamn,

–  med beaktande av subsidiaritetsprincipen och särskilt artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av medlemsstaternas förklaring om cykling som ett klimatvänligt transportsätt, som godkändes under det luxemburgska EU-ordförandeskapet i oktober 2015,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 11 om hållbara städer och samhällen, där cykling ses som ett sätt att göra städer och bosättningar mer inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara,

–  med beaktande av kommissionens uttalande av den 7 juli 2022 som svar på frågan till kommissionen om utveckling av en EU-strategi för cykling (O-000025/2022 – B9-0017/2022),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för transport och turism, och av följande skäl:

A.  Transporter är en betydande källa till luftföroreningar, och hållbara transportsätt, såsom cykling, är avgörande för att uppnå EU:s klimat- och utsläppsminskningsmål och för att klara ambitionerna i EU:s plan för energibesparing och i initiativet REPowerEU.

B.  Cykling har många fördelar, såsom bättre hälsa, minskade trafikstockningar, mindre buller, förbättrad luftkvalitet, ekonomisk tillväxt samt miljömässiga och sociala vinster.

C.  Cykling är ett relativt billigt transportmedel, som de flesta medborgare har råd med, och främjar en hållbar ekonomi.

D.  Säkrare cykelinfrastruktur behövs för att frigöra potentialen för cykling, som är ett värdefullt transportalternativ för korta sträckor.

E.  Ekosystemet för cykling i EU omfattar redan över 1 000 små och medelstora företag och 1 miljon jobb, som kan bli 2 miljoner jobb fram till 2030. Elcyklar är en tillväxtmöjlighet för cykelbranschen, med potential att skapa gröna jobb och erbjuda plats för omskolade arbetstagare från andra sektorer.

F.  Bristen på säker parkering och åtgärder för att förhindra stöld, liksom bristen på särskilda cykelvägar, anses vara de två största hindren för att få nya personer att börja cykla så att cykling kan nå sin fulla potential i städerna.

1.  Europaparlamentet anser att cykling bör erkännas som ett fullfjädrat transportsätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en särskild europeisk cykelstrategi i syfte att fördubbla antalet cyklade kilometer i Europa fram till 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa harmoniserad insamling av uppgifter om cykling, inbegripet industridata.

2.  Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin och prisökningen på fossila bränslen till följd av Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina har lett till att cyklingen har ökat. Parlamentet uppmuntrar de regionala och lokala myndigheterna att överväga att behålla den cykelinfrastruktur som skapades i samband med pandemin genom inkludering i de vanliga stadsplaneringsprocesserna, att vidta konkreta åtgärder för att korrekt integrera cykling i ramarna för rörlighet i städer och att erkänna cyklingens potential att bidra till bättre förbindelser mellan förortsområden och stadskärnor, särskilt genom cykelmotorvägar.

3.  Europaparlamentet uppmuntrar skapandet av synergier mellan cykling och andra transportsätt, i syfte att främja multimodalitet, till exempel fler platser för cyklar på tåg och fler säkra parkeringsplatser för cyklar på stationer och transportknutpunkter.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s politik och stöd bör ta vederbörlig hänsyn till cyklingsmöjligheter när TEN-T-infrastruktur byggs eller uppgraderas, exempelvis tillägg av cykelvägar parallellt med järnvägsspår och inre vattenvägar, när så är möjligt.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att avsevärt öka investeringarna i byggandet av separerad cykelinfrastruktur, att ta med överkomliga system för e-cyklar och cykeldelning i sina rörlighetsplaner och att betrakta cykling som en viktig transportlösning för den sista kilometern i urbana knutpunkter.

6.  Europaparlamentet betonar att planeringen av stadsinfrastruktur bör utvecklas i enlighet med EU:s trafiksäkerhetslagstiftning, inbegripet säkerhetsnormer för cykling. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda sitt arbete med den vägledning om kvalitetskrav för säker cykelinfrastruktur av hög kvalitet som föreskrivs i vägsäkerhetsdirektivet(5). Parlamentet understryker behovet av att förbättra tekniken för intelligenta transportsystem så att den blir bättre när det gäller att upptäcka cyklister på vägarna.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna cykelindustrin, inbegripet batteritillverkning för elcyklar och den cirkulära ekonomin, och i synnerhet små och medelstora företag, som legitima partner i ekosystemet för rörlighet i EU:s industristrategi och i program och finansieringssystem för industriell infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra projekt om cykling och närliggande sektorer, bland annat rörlighet, turism, hälsa och idrott.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja europeisk tillverkning av cyklar och komponenter och därigenom stimulera EU-industrins konkurrenskraft, genom att åtgärda investeringsgapet, se till att det råder lika villkor på global nivå och stimulera återflytt av tillverkning och säkerhet i leveranskedjan, och genom att stimulera högkvalitativa arbetstillfällen, skapa cykelkluster och stärka den branschrelaterade yrkesutbildningen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillgång till cykling för personer med nedsatt rörlighet samt att göra cykling överkomlig för utsatta grupper. Parlamentet konstaterar att den europeiska sociala klimatfonden och struktur- och investeringsfonderna kan hjälpa dem som är mest drabbade av ”transportfattigdom” genom att stödja köp av cyklar eller tillgång till cykeldelningstjänster.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att genomföra upplysningskampanjer och utbildning, inklusive informationskampanjer, för att öka kunskapen om trafiksäkerhet och stödja en säker användning av cyklar och elcyklar. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att föreslå riktlinjer för säker cykling (hjälmar, åldersgränser, transport av barn osv.) och begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt att uppmuntra cykling bland kvinnor och äldre, särskilt genom att förbättra säkerheten.

11.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att korrekt efterlevnad och övervakning är avgörande för användarnas säkerhet och trygghet, och begär att fokus ska läggas på efterlevnaden av befintliga regler för att säkerställa respektfull samexistens mellan olika transportsätt.

12.  Europaparlamentet understryker e-cykelns potential att få fler att cykla. För att användningen av och tillgången till elcyklar ska kunna fortsätta att öka snabbt konstaterar parlamentet att elcyklar med assistans upp till 25 km/h bör få en egen rättslig status i både EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning.

13.  Europaparlamentet påpekar att vederbörlig hänsyn bör tas till trygg och säker cykelparkering och laddningsmöjligheter för elcyklar i bostadsplaneringen.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar företag, offentliga organisationer och institutioner att främja cykling genom särskilda incitament, inbegripet program för anställda och installation av tillräckliga cykelparkeringsplatser med elcykelladdare, och att tillhandahålla lämpliga sanitära faciliteter.

15.  Europaparlamentet betonar att cykelturism och cykling på landsbygden måste stödjas genom att man påskyndar utvecklingen av EuroVelo-nätet och dess 17 rutter, särskilt genom att säkerställa starkare stöd och utnyttja synergier med TEN-T-nätet.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att sänka momssatserna för försäljning, uthyrning och reparation av cyklar och elcyklar.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utse 2024 till Europaåret för cykling.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och till medlemsstaterna och deras parlament.

(1) EUT L 16, 18.1.2019, s. 108. (2) EUT C 88, 21.3.2017, s. 49. (3) EUT C 456, 10.11.2021, s. 47. (4) EUT C 132, 24.3.2022, s. 45. (5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om ändring av direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet (EUT L 305, 26.11.2019, s. 1).

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om kommissionens meddelande om att säkerställa tillgång till gödselmedel till överkomliga priser (2022/2982(RSP))

P9_TA(2023)0059 B9-0101/2023

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2022 Säkerställa tillgång till gödselmedel till överkomliga priser (COM(2022)0590),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin efter Rysslands aggression mot Ukraina(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 mars 2022 Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen COM(2022)0133),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 2022 Spara gas för en trygg vinter (COM(2022)0360),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som ska upprättas av medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013(5),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003(7),

–  med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket(8) (nitratdirektivet),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 4 januari 2023 Drivers of food security (SWD(2023)0004),

–  med beaktande av publikationen av gemensamma forskningscentrumet Technical proposals for the safe use of processed manure above the threshold established for Nitrate Vulnerable Zones by the Nitrates Directive (91/676/EEC)(9),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om kommissionens meddelande Säkerställa tillgång till gödselmedel till överkomliga priser (O-000001/2023 – B9‑0010/2023),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, och av följande skäl:

A.  Gödselmedel och hantering av näringsämnen är avgörande för att säkerställa tillräcklig och kvalitativ livsmedelsproduktion och spelar en avgörande roll för den globala livsmedelstryggheten. Dagens brist på gödselmedel kan påverka morgondagens grödor.

B.  Produktionen av och kostnaden för mineralgödselmedel är i hög grad beroende av tillgängligheten och överkomligheten för naturgas och står för upp till 2,1 % av de globala växthusgasutsläppen(10). Produktion av gödselmedelskomponenter som kväve och ammoniak kräver stora mängder naturgas. Gas står för omkring 80 % av produktionskostnaderna för gödselmedel.

C.  Planetens gränser för de biogeokemiska flödena av kvävecykeln (3,3 gånger) och fosforcykeln (2 gånger) har överskridits i EU(11).

D.  Till följd av Ryska federationens olagliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 hotar en global mineralgödselmedelskris och energikris den globala livsmedelstryggheten och driver upp livsmedelspriserna, vilket potentiellt kan få en djupgående inverkan på världens mest sårbara befolkningar som är starkt beroende av tillgång till näringsrika livsmedel till överkomliga priser.

E.  Historiskt sett har en stor del av den naturgas som används för att tillverka gödselmedel i EU kommit från Ryska federationen. Ryska federationen är världens största leverantör av gödselmedel och deras huvudkomponenter. Ryssland har missbrukat sin dominans när det gäller gasleveranser och gödselmedel som ett politiskt vapen. Den fortsatt höga användningen av mineralgödselmedel riskerar att ge bränsle åt de ryska krigsinsatserna och stödja andra autokratiska regimer.

F.  Inflationen har en stor inverkan på den europeiska jordbrukssektorn, särskilt genom den hårda press som den sätter på den nuvarande budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

G.  Ett stort antal europeiska tillverkare av mineralgödselmedel har minskat sin verksamhet eller helt upphört med sin produktion, i hög grad till följd av de ökade kostnaderna för naturgas, men också till följd av beskattning och konkurrens från mindre byråkratiska länder, vilket leder till brister, prisökningar på gödselmedel och lägre avkastning till följd av jordbrukarnas oförmåga att få tillgång till de gödselmedel som de behöver för att uppfylla sina produktionskrav och i slutändan påverkar tillgång till livsmedel till rimliga priser.

H.  De största gödseltillverkarna i världen har gjort rekordvinster(12).

I.  Jordbrukarna står nu inför frågan om hur mycket de kan riskera i sina sådd- och produktionsbeslut, eller till och med beslutet att helt upphöra med sin jordbruksverksamhet, eftersom priserna på gödselmedel har varit mycket instabila och har under de senaste två åren stigit till nivåer som aldrig tidigare har setts i Europa, vilket påverkar jordbrukarnas inkomster och till och med jordbruksdriften. Tillgången till råvaror för produktion av gödselmedel garanteras inte, vilket kan orsaka brister för jordbruk under odlingssäsongen.

J.  De ökade kostnaderna för insatsvaror för jordbruk har varit en viktig orsak till de höga livsmedelspriserna under de senaste två åren. De nuvarande förväntade framtida priserna på spannmålsgrödor för skörden 2023 kanske inte återspeglar de nuvarande kostnaderna för insatsvaror och avkastningen kan därför bli lägre än produktionskostnaden. I vissa medlemsstater, särskilt i närheten av kriget i Ukraina, har det redan förekommit att försäljningspriset inte täckt produktionskostnaderna. Till följd av investeringar i gödselmedel medan priserna är höga står jordbrukarna inför en risk på grund av möjligheten att priserna på gödselmedel sjunker avsevärt på kort sikt.

K.  På grund av de ökade likviditetskraven och volatiliteten på marknaden för gödselmedel är många små handlare inte i stånd att ta risken att ge sig in på marknaden, vilket minskar konkurrenskraften. Kommissionen bör vidta åtgärder för att minska denna risk, i syfte att möjliggöra ökad konkurrens.

L.  Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem har satt målet att minska förlusten av näringsämnen med minst 50 % och samtidigt säkerställa att markens bördighet inte försämras. I sin resolution av den 20 oktober 2021 om strategin välkomnade parlamentet detta mål och insisterade också på behovet av att säkerställa att markens bördighet inte försämras. Uppnåendet av detta mål kommer att minska användningen av gödselmedel med minst 20 % fram till 2030.

M.  Den nuvarande krisen när det gäller tillgången på mineralgödselmedel understryker den grundläggande roll som boskap spelar för balansen i det europeiska jordbruket när det gäller att upprätthålla växtodling genom att ersätta och komplettera mineralgödselmedel. Det finns fortfarande många källor till organiska näringsämnen som för närvarande inte utnyttjas fullt ut, såsom stallgödsel, rötrester, frass och avloppsslam. Bearbetning av organiska näringsämnen till organiska gödselprodukter kan spela en viktig roll för att uppnå målen i från jord till bord-strategin och unionens klimatmål.

N.  Enligt den kombinerade indikatorn för torka har 47 % av Europa befunnit sig i varningsläge för allvarlig torka, inklusive de första tio dagarna i augusti 2022, och 17 % i beredskapsläge. Regionerna som drabbades av torka under våren 2022 är de regioner där förhållandena har försämrats mest(13).

O.  Genomförandet av återvunnet kväve från gödsel (RENURE) som en del av gödselhanteringssystemen möjliggör en utveckling mot en mer cirkulär ekonomi och ökad resurseffektivitet i EU:s livsmedelssystem.

P.  Kommissionens eget gemensamma forskningscentrum har utarbetat kriterier för säker användning av bearbetad gödsel över det tröskelvärde som fastställts för nitratkänsliga områden enligt nitratdirektivet.

1.  Europaparlamentet betonar den rapporterade prisökningen för kvävegödselmedel med 149 % i september 2022 och välkomnar kommissionens meddelande om gödselmedel och dess ambition att säkerställa tillgång till gödselmedel till överkomliga och rimliga priser för att säkerställa motståndskraften hos EU:s jordbrukssektor.

2.  Europaparlamentet understryker att tillgången till alla typer av gödselmedel och gödselmedelsproduktion är avgörande för livsmedelsförsörjningen till EU:s medborgare och för global livsmedelstrygghet, samt för att säkerställa jordens bördighet och undvika markförsämring. Parlamentet noterar att gödselmedelsproduktionen också är viktig för produktionen av AdBlue för transportsektorn och av koldioxid för livsmedelsindustrin. Parlamentet är oroat över den aldrig tidigare skådade prisökningen av kvävegödselmedel, för vilken höga naturgaspriser och avbruten tillgång till gasförsörjning också har varit en bidragande faktor, och betonar att detta kan ha en betydande inverkan på kostnaderna för jordbruksproduktionen och konkurrenskraften inom EU:s jordbrukssektor.

3.  Europaparlamentet betonar att den begränsade tillgången på gödselmedel 2022 har lett till att de kvarvarande gödselmedelsreserverna i marken har uttömts, vilket skulle kunna ha en betydande inverkan på den europeiska livsmedelsproduktionen 2023.

4.  Europaparlamentet anser att de åtgärder som kommissionen anger i sitt meddelande är en bra början, särskilt som ett omedelbart svar på gödselmedelskrisen, men dessa åtgärder är fortfarande långt ifrån tillräckliga för att ta itu med snedvridningarna på marknaderna för gödselmedel och för att säkerställa långsiktigt strategiskt oberoende när det gäller gödselmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en långsiktig EU-strategi för gödselmedel och att lägga fram en långsiktig och hållbar EU-strategi för näringsämnen i marken senast i juni 2023. Parlamentet efterlyser att omedelbara övergripande åtgärder ska vidtas för att undvika nya beroendeförhållanden när det gäller importerade gödselmedel eller import av energi och energibärare, samt för att säkerställa global livsmedelstrygghet genom att främja hållbar livsmedelsproduktion som respekterar miljön och är anpassad till klimatförändringarna, samtidigt som hänsyn tas till det regionala, europeiska och globala ekonomiska och sociala sammanhanget.

5.  Europaparlamentet betonar att det krävs långsiktiga lösningar som genomförs på EU-nivå, särskilt för att undvika ekonomiska snedvridningar mellan medlemsstaternas jordbrukssektorer.

6.  Europaparlamentet påminner om att även kortsiktig otillgänglighet eller brist på gödselmedel till överkomliga priser kan äventyra odlingen av grödor i rätt tid, vilket har negativ inverkan på jordbrukarnas inkomster. Parlamentet påminner vidare om att detta kan bidra till osäker livsmedelsförsörjning.

7.  Europaparlamentet betonar den effekt som de ökade kostnaderna för insatsvaror har på EU:s jordbruk och lyfter fram att jordbrukare från andra regioner såsom Ryssland och Sydamerika har tillgång till betydligt billigare gödselmedel, vilket undergräver konkurrenskraften hos EU:s jordbrukare.

Åtgärder på kort sikt

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att överväga att utnyttja jordbruksreserven för budgetåret 2023 för att ge omedelbart stöd till jordbrukarna mot de exponentiellt stigande priserna på gödselmedel och den åtföljande ökningen av produktionskostnaderna.

9.  Europaparlamentet betonar dock att användningen av krisreserven inte är ett tillräckligt ekonomiskt svar för att ta itu med utmaningarna och att det krävs ett mer kraftfullt svar för att hantera den nuvarande krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa stöd till jordbrukare tills marknaden stabiliseras och alternativ till mineralgödselmedel blir tillgängliga. Parlamentet konstaterar att successiva minskningar av budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med inflationstrycket ytterligare har minskat lönsamheten för EU:s jordbrukare.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta sammanhang prioritera fortsatt och oavbruten tillgång till naturgas och el till överkomliga priser för produktion av gödselmedel och tillhörande produktion av AdBlue och koldioxid i sina nationella krisplaner, i syfte att säkerställa långsiktig livsmedelstrygghet, konkurrenskraft på den globala marknaden och en fungerande transportsektor.

11.  Europaparlamentet befarar att stödet till jordbrukare och producenter av gödselmedel genom den tillfälliga krisramen för statligt stöd kan utgöra en risk för åternationalisering, fragmentering och konkurrens mellan olika marknader och mellan enskilda jordbrukare. Parlamentet betonar att gemensamma åtgärder måste främjas och understryker behovet av lika villkor och rättvis fördelning av utbudet i unionen.

12.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen skulle kunna göra det möjligt att stärka GJP-budgeten och ta hänsyn till den allvarliga inverkan som inflationen har haft på insatskostnader och jordbruksinkomster. Parlamentet uppmuntrar EU att söka alternativa finansieringskällor utanför den gemensamma jordbrukspolitiken, att utveckla relevanta åtgärder för att säkerställa att gödselmedel är tillgängliga till ett överkomligt pris i EU och att minska de ekonomiska effekterna av underskottet av gödselmedel.

13.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om möjligheten att inom ramen för sina strategiska planer inom GJP utveckla särskilda miljösystem för att främja organisk gödsling eller en större utveckling av optimala pH-nivåer i marken, vilket skulle kräva mindre användning av gödselmedel och resultera i ett maximalt utnyttjande av begränsade tillgångar, eller sektoriella insatser i kapitlet ”andra sektorer”, vilket bland annat kan inbegripa åtgärder för att stimulera utvecklingen av alternativ till mineralgödsling, för att stödja gemensamma och samarbetsinriktade strategier för bristscenarier, och för att tillämpa innovation och teknik för att minska användningen av gödselmedel.

14.  Europaparlamentet erkänner och ger differentierat stöd till den roll som jordbruksbaserade livsmedelskooperativ spelar på grund av deras logistiska, organisatoriska och ekonomiska kapacitet att främja lokala projekt för framställning av gödselmedel, både från boskap och alternativ till fossilbränslebaserade gödselmedel.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i arbetet med att hitta lösningar för en effektiv användning av de strategiska planerna inom GJP för att bidra till att hantera situationen när det gäller gödselmedel. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vid behov se över sina nationella strategiska planer inom GJP för att täppa till luckor i syfte att optimera och minska användningen av gödselmedel och näringsförluster, ge incitament till att ersätta och komplettera mineralgödselmedel med näringsämnen från organiska källor och påskynda lämpliga gödslingsåtgärder för att säkerställa jordens bördighet och optimal avkastning, samtidigt som man förhindrar koldioxidläckage i regioner med lägre produktionsstandarder. Parlamentet betonar att dessa ändringar bör göras i god tid, förutsatt att produktionens kvantitet och kvalitet inte minskas, och bör inte räknas som en ändring av deras nationella strategiska planer inom GJP, vilket endast är tillåtet en gång om året. Parlamentet betonar de tydliga fördelar som växelbruk med baljväxter kan erbjuda som en gödslingsåtgärd i detta sammanhang, med tanke på dess kapacitet för nitratfixering, vilket minskar behovet av gödselinsatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla medlemsstater utnyttjar möjligheten för sina jordbrukare att använda fånggrödor inom ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inom GJP.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja potentialen i den nyligen antagna förordningen (EU) 2019/1009, som reviderade reglerna om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och möjliggör att EU:s inre marknad öppnas för organiska och bioavfallsbaserade gödselmedel genom att ge dem tillgång till CE-märkning.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera definitionen av stallgödsel i unionslagstiftningen genom att göra en tydlig åtskillnad mellan bearbetad och obearbetad gödsel för att på ett korrekt sätt reglera dem med beaktande av deras olika sammansättning och risker när det gäller förorening.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in vetenskapliga bevis om effekterna av fermenterad gödsel och andra bearbetade organiska näringsämnen när det gäller klimatfördelar och risken för vattenförorening. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja fördelarna för miljön med att använda fermenterad gödsel och andra bearbetade organiska näringsämnen om de är vetenskapligt bevisade, genom att främja användningen av dem och eventuellt anpassa lagstiftningen.

19.  Europaparlamentet beklagar att meddelandet inte syftar till att underlätta användningen av organiska alternativ till kemiska gödselmedel, såsom återvunnet kväve från gödsel (RENURE), rötrester från biologiskt avfall som erhålls genom anaerob nedbrytning av stallgödsel, och andra effektiva och kontrollerade instrument, som kan användas både inom jordbruket och inom boskapssektorn, och begär att bilaga III till nitratdirektivet ändras i detta syfte, samtidigt som principerna om effektivitet och säkerhet upprätthålls. Parlamentet efterlyser under tiden, mot bakgrund av den rådande krisen, ett tillfälligt undantag eftersom RENURE-produkter och rötrester har potential att ersätta kemiska gödselmedel utan att det leder till ytterligare utsläpp, kväveförluster eller gödselproduktion. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål, och senast i sin kommande integrerade plan för hantering av näringsämnen, föreslå lagstiftningsåtgärder för att genomföra den rättsliga och säkra tillämpningen av de kriterier som tagits fram av gemensamma forskningscentrumet för att möjliggöra en säker användning av RENURE över de tröskelvärden som fastställts för nitratkänsliga områden enligt nitratdirektivet.

20.  Europaparlamentet noterar att användningen av frass som gödselmedel kan spela en viktig roll för att tillgodose markens näringsbehov. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att uppmuntra användningen av frass genom att avlägsna onödiga rättsliga och administrativa bördor så snart som möjligt.

21.  Europaparlamentet betonar att varje försening i erkännandet av återanvändning av näringsämnen från bearbetad gödsel under samma förhållanden som kemiska gödselmedel skulle förlänga bristen på lika villkor för gödselprodukter med likvärdiga egenskaper.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förlänga det tillfälliga upphävandet av importtullar på alla mineralgödselmedel, med undantag för gödselmedel av ryskt eller belarusiskt ursprung, i syfte att öka jordbrukarnas tillgång till gödselmedel och därmed få en stabiliserande effekt på priserna, och att göra den europeiska marknaden mer dynamisk genom att förbättra logistiken och minska den administrativa bördan. Parlamentet understryker att EU inte bör ersätta det ena beroendeförhållandet med ett annat, denna gång med importerade gödselmedel, och bör heller inte äventyra övergången till en koldioxidsnål europeisk gödselmedelsindustri, vilket skulle leda till en betydande ökning av koldioxidutsläppen globalt och därmed hämma klimatmålen från Paris.

23.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en stödmekanism för näringsidkare för att hantera risken med att köpa gödselmedel i bulk. Parlamentet påpekar behovet av att säkerställa att näringsidkare kan komma in på marknaden med minskad risk genom ett system för terminsköp som skyddar dem från att bli ohållbart skuldsatta.

24.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte lade fram någon konsekvensbedömning av konsekvenserna av att minska förlusten av näringsämnen med minst 50 % fram till 2030 och efterlyser omedelbara åtgärder för att avhjälpa detta.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att utarbeta regler för att inrätta en gemensam inköpsmekanism för gödselmedel på EU-nivå.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förbättra den europeiska gödselmedelsmarknadens funktion genom att minska dess logistiska flaskhalsar och säkerställa balans, särskilt när det gäller import, minska den administrativa bördan för import av och handel med gödselmedel och underlätta för distributörer och jordbrukare att köpa och lagra gödselmedel utanför säsongen.

27.  Europaparlamentet erkänner handelsföretagens ökade likviditetsbehov och behovet av att göra finansiering tillgänglig genom Europeiska centralbanken för att underlätta upplåning och terminsköp av gödselmedel.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga strategiska allianser med tillförlitliga partner för att underlätta anskaffningen av gödselmedel på medellång sikt.

29.  Europaparlamentet betonar att otillbörlig marknadspåverkan påverkar tillgången på gödselmedel och har potential att påverka terminsavtal för spannmål och foder, vilket leder till ytterligare inflation i livsmedelspriserna för konsumenterna.

Åtgärder på medellång och lång sikt

30.  Europaparlamentet noterar att råvarorna för mineralgödselmedel, naturgas, fosfor och kalium till stor del har sitt ursprung utanför EU, ofta från autokratiska regimer, och att självförsörjning när det gäller mineralgödselmedel inte är realistiskt på kort eller ens medellång sikt. Parlamentet efterlyser därför större fokus på åtgärder på medellång och lång sikt, inbegripet investeringar och nya affärsmodeller, som minskar eller eliminerar potentiellt skadliga importberoenden och i synnerhet undviker att skapa nya sådana beroenden, ökar EU:s strategiska oberoende när det gäller gödselmedel, särskilt genom att minska koldioxidutsläppen och införa förnybara energikällor som används för produktion av gröna gödselmedel, genom att ge bättre tillgång på organiska gödselmedel och näringsämnen från återvunna avfallsflöden och öka jordbrukens cirkulation, vilket stärker motståndskraften hos EU:s jordbrukssektor.

31.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s nya mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) har det viktiga målet att förhindra koldioxidläckage, som bör kombineras med andra EU-mål såsom att säkerställa livsmedelstrygghet.

32.  Europaparlamentet efterlyser omedelbara åtgärder, inbegripet att säkerställa lämpliga bestämmelser och finansiering, för att göra det möjligt för EU:s befintliga gödselmedelsindustri att effektivt och skyndsamt fasa ut fossila bränslen i produktionsprocesserna, i syfte att sätta stopp för beroendet av naturgas, samtidigt som EU:s jordbrukare får tillgång till förnybara, fossilfria och koldioxidsnåla gödselmedel.

33.  Europaparlamentet noterar att rysk gas som används vid framställning av gödselmedel bidrar till finansieringen av kriget i Ukraina. Parlamentet efterlyser därför att tillräckliga resurser anslås så snart som möjligt för att få ett slut på beroendet av denna gas.

34.  Europaparlamentet betonar behovet av att påskynda processen med att fasa ut fossila bränslen och öka hållbarheten och motståndskraften inom kvävegödselindustrin genom att använda fossilfri, koldioxidsnål och förnybar energi och återvunna näringsämnen för att producera gödselmedel, särskilt kväve från kompostering av gödsel, för att minska beroendet av naturgas. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga fram nya förslag för att främja utbyggnaden av små och medelstora biogasanläggningar för att producera gödselmedel och energi i hela Europa och med ett strategiskt regionalt fokus, i syfte att stödja jordbrukare i att skapa en hållbar värdekedja i EU, vilket kommer att minska EU:s beroende av tredjeländer. Parlamentet noterar att ökningen av antalet anläggningar för anaerob nedbrytning inom jordbruket, vars huvudsakliga strategiska syfte är produktion av biometan och rötrester, inte bör ske enbart på bekostnad av finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå politiska åtgärder på medellång och lång sikt för att möjliggöra användningen av RENURE-produkter, genom att klassificera dem som ett substitut för kemiska gödselmedel på grundval av vetenskapliga kriterier, som en möjlighet för jordbrukare att minska sitt beroende av kemiska gödselmedel och öka cirkulariteten på jordbruksföretagen genom förädling av restprodukter såsom gödsel.

36.  Europaparlamentet påpekar potentialen hos Europas havsbaserade vindkraft att generera el för vätgas- och ammoniakproduktion. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka genomförbarheten av en integrerad modell för framställning av ammoniak, både som ett hållbart bränsle för sjötransporter och som en hållbar gödselmedelskälla.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en konsekvensbedömning, med en omfattande analys av näringsämnesförsörjningen inom EU:s jordbruk från mineralgödselmedel, organiskt-mineraliskt gödselmedel och organiskt gödselmedel, med fokus på att säkerställa det långsiktiga målet om självförsörjning av näringsämnen.

38.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla framtidssäkrade terminaler för flytande naturgas för att underlätta hanteringen av både vätgas och ammoniak.

39.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra jordbrukarnas effektivitet när det gäller gödsling och användning av näringsämnen genom att stimulera hållbarhet och optimering, särskilt med hjälp av tillgång till skräddarsydd teknisk rådgivning, digitalisering, innovation och verktyg för precisionsjordbruk och hantering av näringsämnen som möjliggör förbättrade jordbruksmetoder, samt genom att prioritera och stödja agroekologiska metoder. Parlamentet insisterar på att det krävs en ekonomisk insats för att uppnå detta.

40.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts när det gäller att ersätta konstgödselmedel genom de utvecklade, moderna, agroekologiska metoder som används i det dagliga jordbruket på innovativa jordbruksföretag. Parlamentet efterlyser spridning av dessa metoder genom rådgivningstjänster, utbyten mellan jordbrukare och skolor.

41.  Europaparlamentet efterlyser ett starkare fokus på den cirkulära ekonomin och agroekologin och därmed ett starkare forskningsfokus, inom ramen för EU:s forskningsprogram, på utvecklingen av innovationer, bland annat genom att påskynda användningen av RENURE och genom att stödja återupptäckt, spridning och delning, särskilt genom jordbruksskolor och rådgivningstjänster, av agroekologisk kunskap, agroekologiska metoder och innovationer, i syfte att utveckla nya gödselmedel eller andra alternativ och främja precisionsjordbruk.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och dela information och erfarenheter från medlemsstaterna om metoder som optimering av användningen av gödselmedel, återvinning av näringsämnen samt användning av alternativa näringsämnen, samtidigt som man tar hänsyn till vad som står i vägen för dessa alternativ när användningen av dem ökar samt i detalj redogöra för hur dessa svårigheter kan övervinnas. Parlamentet uppmuntrar genomförandet och uppskalningen av verktyget för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk på medlemsstatsnivå för att förse EU:s jordbrukare med personliga och korrekta råd om hantering av näringsämnen, inbegripet behov av gödselmedel. Parlamentet stöder i detta avseende införandet av digitala verktyg för beslutsstöd, särskilt i kollektiva och samarbetsinriktade sammanhang, för att övervinna de begränsningar som en liten gårdsstorlek medför.

43.  Europaparlamentet noterar den betydande möjligheten att minska unionens kollektiva beroende av kemiska gödselmedel genom en effektivare användning av organisk gödsel från boskap, kvävefixerande grödor såsom klöver och metoder för hantering av näringsämnen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ekonomiskt stödja användningen och utvecklingen av dessa åtgärder.

44.  Europaparlamentet erkänner att organisk gödsel från boskap är en avgörande del av övergången till mer hållbara livsmedelssystem och spelar en nyckelroll i många ekologiska jordbrukssystem.

45.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att diversifiera källorna till gödselmedel och identifiera nya, och hållbart utöka befintliga, mineralfyndigheter i EU i syfte att minska beroendet av utländska marknader och stimulera ökad självförsörjning. Parlamentet betonar att EU på lång sikt måste utveckla tillgången på organiska gödselmedel och agroekologiska tekniker för att minska beroendet av kvävegödselmedel.

46.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av lagstiftning om nya tekniker för växtförädling, särskilt nya genomiska tekniker, som kommer att öka skördeavkastningen utan att öka behovet av gödselmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning om och utvecklingen av nya tekniker för växtförädling, inbegripet nya genomiska tekniker.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en översyn av all nedlagd produktionskapacitet för gödselmedel i EU och att fastställa var ytterligare produktionskapacitet kan vara möjlig.

48.  Europaparlamentet stöder tillverkningen av gröna gödselmedel med hjälp av lokala resurser och förnybar energi, såsom grön ammoniak.

49.  Europaparlamentet förespråkar användningen av baljväxter, utan att målet om livsmedelstrygghet äventyras, för att bevara och förbättra markkvaliteten, och efterlyser ökad odling av baljväxter på EU-nivå för att öka den biologiska mångfalden och kvävefixeringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sinom tid lägga fram en europeisk proteinstrategi, med ett starkt fokus på baljväxter för förbättrade jordbruksmetoder.

50.  Europaparlamentet betonar behovet av att stödja jord- och spårämnestester på gårdsnivå. Parlamentet betonar att sådan kunskap gör det möjligt för jordbrukare att planera effektivare gödslings-, odlings- och markförvaltningsåtgärder samt att tillhandahålla grunden för ett program för hållbart växelbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett initiativ för att ”testa marken utan kostnad”, i enlighet med EU:s markstrategi för 2030, och för tekniskt och ekonomiskt stöd i form av ett miljösystem eller en åtgärd inom andra pelaren.

51.  Europaparlamentet betonar växelbrukets betydelse för jordens bördighet.

52.  Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare ekonomiskt stöd till jordbrukare när de använder kalkning och klöver- och blandvallar för att hjälpa till att ta itu med vårt kollektiva beroende av gödselmedel och uppfylla målen i från jord till bord-strategin.

53.  Europaparlamentet uppmuntrar till ökad användning av växtbiostimulanter för att optimera gödslingen genom att förbättra näringsupptaget och effektiviteten, stärka växtodlingarnas tolerans mot abiotisk stress orsakad av konsekvenserna av klimatförändringarna, såsom torka och extrema temperaturer, och förbättra deras prestanda. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att investera i den expertis och det antal experter som står till förfogande för europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och för att förbättra hastigheten med vilken nya växtbiostimulanter kan bedömas och godkännas.

54.  Europaparlamentet erkänner att ekologiskt jordbruk är mindre utsatt för prisökningar, men i väntan på övergången till användningen av hållbara typer av gödselmedel måste gödselindustrin i EU ha tillgång till nödvändig import, inklusive gas, för att producera gödselmedel inom EU och för att se till att utsikterna för EU:s skördar inte äventyras. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda de åtgärder som anges i sitt meddelande för att ta itu med de risker och sårbarheter som identifierats genom den europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser.

55.  Europaparlamentet uppmuntrar dessutom användning av kompost och andra jordförbättringsmedel för att förbättra markhälsan och gödslingen, samtidigt som det bidrar till kampen mot torka, med beaktande av dessa produkters vattenlagrande egenskaper.

56.  Europaparlamentet påpekar att dikväveoxid utgör en betydande del av EU:s jordbruksutsläpp och efterlyser därför användning och prioritering av gödselmedel utan utsläpp av dikväveoxid.

57.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande av en integrerad plan för hantering av näringsämnen. Parlamentet förespråkar erkännande av vikten av en balanserad växtnäring för hälsosam mark och livsmedelsproduktion och en opartisk sökning efter alternativa näringsrika sidoströmmar och energikällor, vilka främjar användningen av allt säkert biologiskt avfall och alla animaliska biprodukter. Parlamentet betonar att integrerad plan för hantering av näringsämnen bör fokusera på att förbättra effektiviteten i användningen av näringsämnen, uppmuntra utvecklingen av gröna gödselmedel och optimera användningen av oorganiskt och organiskt gödselmedel genom precisionsjordbruk, planering av näringsämneshantering och förbättrad lagring och transport, samtidigt som man inte lägger onödiga ytterligare bördor på jordbrukarna och till fullo respekterar de lagstadgade gränserna och vidtar försiktighetsåtgärder mot antimikrobiell resistens.

58.  Europaparlamentet konstaterar att mänskligt avfall för närvarande utgör ett av de största oslutna kretsloppen i näringsämnescykeln, eftersom näringsämnena från avloppsvatten oftast inte återförs till jordbruksmark. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ytterligare incitament till tekniker som bidrar till att återvinna näringsämnen från avloppsslam, bland annat genom att införa kriterier för när avfall upphör att vara avfall avseende material som kan återvinnas från avloppsreningsverk och genom att ta fram kriterier för säker användning av dem på jordbruksmark.

59.  Europaparlamentet efterlyser att förekomsten av boskap på de flesta territorier ska bli ett långsiktigt mål för jordbrukspolitiken. Parlamentet anser att en mer enhetlig tillgång på organiska gödselmedel bör ingå i EU:s jordbruksstrategi.

60.  Europaparlamentet efterlyser en analys av möjligheten till en utvidgning av den regionala flexibiliteten inom ramen för nitratdirektivet, med tanke på målet att minska föroreningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att anta regler om en balanserad kvävebudget per jordbruksföretag och undantag från gränsen på 170 kg kväve per hektar och år för organiska gödselmedel och motsvarande produkter, med beaktande av olika villkor i specifika medlemsstater och regioner med gynnsamma klimatförhållanden, samt med beaktande av en effektiv användning av gödselmedel, optimering av gödslingen, användning av biologiskt avfall och sekundära näringskällor samt användning av växtbiostimulanter.

61.  Europaparlamentet uttrycker oro över bristen på insyn på marknaden för gödselmedel och förespråkar ytterligare åtgärder för att öka öppenheten och informationen till allmänheten, både på EU-nivå och global nivå, på denna marknad och när det gäller de råvaror som används för framställning av gödselmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka de globala gödseltillverkarnas överskjutande vinster och att vid behov undersöka kartellavtal och dominerande marknadspositioner, undersöka möjligheterna till beskattning av icke-planerade vinstökningar och lägga fram förslag i detta avseende för att bekämpa otillbörlig konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett marknadsobservatorium för övervakning av den internationella och inhemska tillgången och lagren av gödselmedel och att minska spekulationens inverkan på marknaden.

62.  Europaparlamentet noterar att medianandelarna för energi och gödselmedel av de totala insatskostnaderna i EU:s medlemsstater och för olika år är 8 % respektive 6 %, men att kostnadsandelarna varierar avsevärt mellan länder och år(14). Parlamentet anser därför att det är både lägligt och lämpligt att påskynda processen för extern konvergens för att ge jordbrukarna i de medlemsstater där denna process ännu inte har slutförts möjlighet att hantera de nuvarande utmaningarna.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en global strategi som syftar till att minska Ryska federationens dominerande roll på globala gödsel- och livsmedelsmarknader, särskilt i EU:s omedelbara grannskap, och betonar att världen behöver blir oberoende av rysk export, vilket skapar möjligheter för förnybara, fossilfria och koldioxidsnåla gödselmedel och livsmedel i EU:s grannskap och i världen.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de konsekvensstudier som genomförts av det gemensamma forskningscentrumet och som varnar för de negativa effekter på produktionen och livsmedelstryggheten som en begränsning av användningen av gödselmedel skulle kunna ha på kort sikt, utan att det finns några livskraftiga kommersiella alternativ för jordbrukarna.

o
o   o

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) EUT C 361, 20.9.2022, s. 2. (2) EUT C 184, 5.5.2022, s. 2. (3) EUT C 465, 17.11.2021, s. 11. (4) EUT C 426, 9.11.2022, s. 1. (5) EUT L 435, 6.12.2021, s. 1. (6) EUT L 261 I, 7.10.2022, s. 1. (7) EUT L 170, 25.6.2019, s. 1. (8) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1. (9) Huygens, D., Orveillon, G., Lugato, E., Tavazzi, S., Comero, S., Jones, A., Gawlik, B. och Saveyn, H., Technical proposals for the safe use of processed manure above the threshold established for Nitrate Vulnerable Zones by the Nitrates Directive (91/676/EEC), Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2020. (10) https://www.nature.com/articles/s41598-022-18773-w (11) https://commission.europa.eu/publications/analysis-main-drivers-food-security_en, s. 26. (12) https://grain.org/system/articles/pdfs/000/006/903/original/The%20Fertiliser%20Trap%20English%20-%20Embargoed%208th%20November%202022.pdf?1667838216 (13) https://edo.jrc.ec.europa.eu/documents/news/GDO-EDODroughtNews202208_Europe.pdf (14) https://commission.europa.eu/publications/analysis-main-drivers-food-security_en