Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Maria Spyrakis immunitet som översändes av den europeiska chefsåklagaren den 15 december 2022 och som tillkännagavs i kammaren den 19 januari 2023,

–  efter att ha hört Maria Spyraki i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten(1), särskilt artikel 29.2,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011, 17 januari 2013 och 19 december 2019(2),

–  med beaktande av artikel 62 i Republiken Greklands författning,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9-0201/2023), och av följande skäl:

A.  Den europeiska chefsåklagaren har begärt att Maria Spyrakis parlamentariska immunitet ska upphävas i samband med en pågående utredning av omständigheter som kan utgöra anstiftan till bedrägeri mot Europeiska unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 4 i den grekiska lagen 2803/2000 i dess lydelse efter ikraftträdandet av övergångsbestämmelserna i artikel 463.2 i den grekiska strafflagen (med verkan från och med den 1 juli 2019), jämförd med artikel 46.1 och artikel 98 i den grekiska strafflagen.

B.  Efter en Olafrapport som diariefördes av Europeiska åklagarmyndigheten den 1 juli 2021 inledde den grekiska europeiska delegerade åklagaren den ifrågavarande utredningen den 8 september 2021.

C.  De påstådda oegentligheterna, som Maria Spyraki ska ha haft kännedom om, gäller framför allt dels underlåtenhet av en av hennes ackrediterade parlamentsassistenter att iaktta sin närvaroplikt på arbetsplatsen mellan november 2016 och februari 2020 och att utföra sina arbetsuppgifter, dels ansökningar om tjänsteresor och redovisningar av utgifter som lämnats in och ersättningar för aldrig genomförda tjänsteresor som mottagits av två av Maria Spyrakis ackrediterade parlamentsassistenter mellan november 2014 och februari 2020 när det gäller den ena och mellan juli 2014 och februari 2020 när det gäller den andra.

D.  Maria Spyraki har till parlamentet betalat tillbaka hela den felaktigt utbetalda summa som kunnat fastställas till dags dato. Återbetalningen av denna summa påverkar inte det faktum att hon kan bära ett straffrättsligt ansvar.

E.  Å ena sidan kan parlamentet inte likställas med en domstol, och å andra sidan kan parlamentsledamoten, inom ramen för ett förfarande för att upphäva immunitet, inte betraktas som ”anklagad”(3).

F.  Det påstådda brottet rör inte yttranden som Maria Spyraki gjort eller röster som hon avlagt under utövandet av sitt ämbete som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

G.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier åtnjuter ledamöter av Europaparlamentet på sin egen stats territorium den immunitet som beviljas ledamöter i deras nationella parlament.

H.  Artikel 62 i den grekiska författningen slår bland annat fast att ledamöter under sin mandatperiod inte får åtalas, gripas, fängslas eller på annat sätt frihetsberövas utan godkännande av kammaren.

I.  Syftet med den parlamentariska immuniteten är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden som rör verksamhet som bedrivs inom ramen för utövandet av det parlamentariska ämbetet och som inte kan skiljas från detta.

J.  Det är enbart Europaparlamentet som får besluta om immuniteten ska upphävas eller inte i det enskilda fallet. Parlamentet kan i rimlig utsträckning beakta ledamotens ståndpunkt vid beslutet om hans eller hennes immunitet ska upphävas eller inte(4).

K.  I detta fall har parlamentet inte funnit något belägg för fumus persecutionis, det vill säga faktiska omständigheter som tyder på att avsikten med det rättsliga förfarandet kan vara att skada ledamotens politiska verksamhet och därmed Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Maria Spyrakis immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till Europeiska åklagarmyndigheten och till Maria Spyraki.

(1) EUT L 283, 31.10.2017, s. 1. (2) Domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI: EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23, domstolens dom av den 19 december 2019, Jungqueras Vies, C-502/19, ECLI:EU:C:2019:1115. (3) Tribunalens dom av den 30 april 2019, Briois/parlamentet, T-214/18, ECLI:EU:T:2019:266. (4) Tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, punkt 28.