Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 4.3 och 7.1,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten(1) (förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (2) (förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik(3) (förordningen om gemensamma bestämmelser),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt protokollen till denna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s och Europarådets internationella människorättsfördrag,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 12 september 2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden(4), och av den 15 september 2022 om förslaget till rådets beslut om att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden(5),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 januari 2020 och den 5 maj 2022 om de pågående utfrågningarna inom ramen för artikel 7.1 i EU-fördraget: Polen och Ungern(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2022 om bedömning av Ungerns efterlevnad av de rättsstatliga villkoren enligt villkorlighetsförordningen och läget beträffande Ungerns återhämtnings- och resiliensplan(7),

–  med beaktande av brevet från ledarna för fem politiska grupper i Europaparlamentet av den 23 april 2023 om utkastet till lag riktad mot lärare och om visselblåsarlagen,

–  med beaktande av landskapitlen om Ungern i kommissionens årliga rapporter om rättsstatsprincipen, särskilt från 2021 och 2022,

–  med beaktande av observationerna vid budgetkontrollutskottets undersökningsuppdrag i Ungern den 15–17 maj 2023,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, enligt artikel 2 i EU-fördraget och såsom återspeglas i stadgan och fastslås i internationella människorättsfördrag.

B.  Som fastställs i artikel 49 i EU-fördraget utgörs EU av stater som fritt och frivilligt har förbundit sig att främja de gemensamma värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget.

C.  Att en medlemsstat efterlever de värden som omfattas av artikel 2 i EU-fördraget är ett villkor för att den medlemsstaten ska kunna åtnjuta alla rättigheter som följer av tillämpningen av fördragen. Ungern har självt anslutit sig till de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. En klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget berör inte bara denna enskilda medlemsstat, utan har också en väldig påverkan på de övriga medlemsstaterna, på deras ömsesidiga förtroende och på unionens själva natur och unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.

D.  Tillämpningsområdet för artikel 7 i EU-fördraget är inte begränsat till skyldigheterna enligt fördragen, så som de fastställs i artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Unionen kan bedöma om det finns en klar risk för allvarligt åsidosättande av de gemensamma värdena på områden där medlemsstaterna har befogenhet.

E.  Rättsstatsprincipen har i flera år försämrats i Ungern till följd av de systematiska åtgärderna från dess regering. Denna situation har inte behandlats tillräckligt, det kvarstår många orosmoment och många nya problem uppkommer hela tiden. Detta inverkar negativt på bilden av EU och även på dess ändamålsenlighet och trovärdighet när det gäller att försvara grundläggande rättigheter, mänskliga rättigheter och demokrati globalt. Problemet måste behandlas genom en gemensam EU-åtgärd.

F.  Genom att tillämpa särskilda rättsordningar har den ungerska regeringen kunnat lagstifta genom undantagslagar i över tre år, med olika exceptionella omständigheter som förevändning. Redan före covid-19-pandemin använde sig den ungerska regeringen av särskilda rättsordningar. Ungern utlyste undantagstillstånd som reaktion på kriget i Ukraina, och det förlängdes nyligen.

G.  Den ungerska regeringen fortsätter att utfärda åtskilliga undantagslagar, som inte har mycket att göra med skälen man använde för att införa undantagstillstånd. Framför allt utfärdade den ungerska regeringen den 27 april 2023 en undantagslag där det föreskrevs att lokala myndigheter inte var skyldiga att säkerställa att medborgarna kunde delta personligen vid kommunala offentliga sammanträden.

H.  Den 2 mars 2023 föreslog den ungerska regeringen ett lagutkast om rättslig ställning för de anställda inom offentlig utbildning och ändring av vissa tillhörande lagar, något som drastiskt begränsade lärarnas rätt till yttrandefrihet, deras rättigheter som arbetstagare och deras sociala rättigheter.

I.  Den 3 maj 2023 antog Ungerns nationalförsamling ett reformpaket för rättsväsendet utan vederbörlig parlamentarisk kontroll eller offentligt samråd. I detta paket görs ingenting för att granska de senaste politiska utnämningarna till de högsta positionerna i landets domstolsväsende.

J.  Besluten om hur landets nya integritetsmyndighet ska fungera, inklusive utnämningarna till den, bör vara transparenta och oberoende så att man undviker alla tvivel om dess legitimitet. I den första årsrapporten från denna myndighet beaktades inte fullt ut alla bidrag från berörda parter beträffande hur allvarlig korruptionen i systemet är vid förvaltningen av EU-medel i Ungern.

K.  Efter flera år av uppmaningar till Ungern att i sin nationella lagstiftning införliva direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten(8), hänsköt kommissionen den 15 februari 2023 Ungern till Europeiska unionens domstol för att landet inte gjort detta. Den 11 april 2023 antog slutligen Ungerns nationalförsamling ny lagstiftning i syfte att ersätta 2013 års lag om skydd av visselblåsare och införliva direktiv (EU) 2019/1937 i sin nationella lagstiftning. Bland ändringarna fanns bestämmelser som gör det möjligt för medborgare att rapportera verksamheter som går emot den ungerska livsstilen och grundlagen, såsom verksamheter som bryter mot ”äktenskapets och familjens grundlagsskyddade roll”. Ungerns president sände därefter tillbaka denna lag till Ungerns nationalförsamling. Om denna lag hade antagits som planerat skulle den ha legitimerat öppen diskriminering och utgjort ett allvarligt hot mot hbtqi+-personers rättigheter och mot allas yttrandefrihet i Ungern. Den 23 maj 2023 antog nationalförsamlingen lagen efter att ha uteslutit de kontroversiella bestämmelserna.

L.  Oberoende medier och organisationer i det civila samhället rapporterade en kraftig ökning av överdrivet våld och godtyckligt frihetsberövande från den ungerska polisen vid protester nyligen, i synnerhet mot minderåriga och folkvalda politiker.

M.  Den 15 december 2022 antog rådet genomförandebeslut (EU) 2022/2506 om åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern(9). Åtgärderna inbegriper att innehålla 55 % av budgetåtagandena inom tre operativa sammanhållningspolitiska program, plus ett förbud mot att ingå rättsliga åtaganden med någon allmännyttig trust som inrättats på grundval av Ungerns lag IX från 2021 eller med någon enhet som underhålls av en sådan allmännyttig trust. Ungern bör senast den 16 mars 2023, och därefter var tredje månad, underrätta kommissionen om genomförandet av de korrigerande åtgärder som landet har åtagit sig genom sitt andra svar till kommissionen, inbegripet de ytterligare åtagandena i Ungerns skrivelse av den 13 september 2022.

N.  I februari 2023 började den ungerska regeringen avsätta åtskilliga statsråd från styrelserna för allmännyttiga truster med tillsyn över verksamheten på de främsta universiteten. Dessa statsråd ersattes av andra politiskt utnämnda personer med nära band till det nuvarande styrande partiet i en icke-transparent process. Det har ännu inte föreslagits några åtgärder för att helt återställa den akademiska friheten i Ungern.

O.  Från 2017 till 2021 identifierades totalt 1 993 oriktigheter, både med och utan misstanke om bedrägeri, med avseende på de europeiska struktur- och investeringsfonderna och jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfonderna, vilket lägger Ungern på en sjätteplats sett till hur många sådana fall som upptäckts bland EU-medlemsstaterna. Under samma period avslutade Europeiska byrån för bedrägeribekämpning 26 utredningar om missbruk av EU-medel, med rekommendationer om återkrav. Detta är det högsta antalet avslutade utredningar bland samtliga medlemsstater. Kommissionens revisioner för perioden 2014–2020 ledde till 13 begäranden om korrigerande åtgärder och avbrottsförfaranden och ett beslut om betalningsinnehållande, samt uppskattningsvis 1,48 miljarder euro i finansiella korrigeringar.

P.  De ungerska myndigheterna vägrar att delta i utökat samarbete om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten, och detta hindrar densamma från att utreda bedrägeri och missbruk av EU-medel i Ungern och medför därmed ytterligare risker för den sunda ekonomiska förvaltningen av EU-medel.

Q.  Den 15 december 2022 antog rådet ett genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Ungerns återhämtnings- och resiliensplan, där det fastställdes flera delmål som bör vara ändamålsenligt genomförda innan den första ansökan om betalning lämnas in.

R.  Förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen är den enda sekundära EU-lagstiftningen där respekt för rättsstatsprincipen kopplas till att få tillgång till EU‑medel. Den 22 december 2022 antog kommissionen ett partnerskapsavtal med Ungern, som innefattar en detaljerad färdplan för att förbättra Ungerns administrativa kapacitet och gripa sig an utmaningar som transparens och konkurrens vid offentliga upphandlingar, att förebygga, upptäcka och korrigera korruption, bedrägeri och intressekonflikter, samt kapacitetsuppbyggnad för mottagarna av sammanhållningspolitisk finansiering och deras partner. Kommissionen godkände även flera operativa program, samtidigt som man hänvisade till flera övergripande och tematiska nödvändiga villkor. Kommissionen drog slutsatsen att Ungern för närvarande inte uppfyller det övergripande nödvändiga villkoret i stadgan, sett till rättsväsendets oberoende och bestämmelserna i flera lagar som utgör allvarliga risker för hbtqi+-personers rättigheter, akademisk frihet och asylrätt. Ungern drog i sin egenbedömning slutsatsen att man dåligt uppfyller åtskilliga tematiska nödvändiga villkor, i synnerhet när det gäller landets nationella strategiska ram för jämställdhet, dess nationella strategiska politiska ram för social inkludering och fattigdomsminskning samt dess nationella strategiska politiska ram för inkludering av romer. Kommissionen har beaktat detta. Både de övergripande och tematiska nödvändiga villkoren måste respekteras under hela programperioden för att kostnader ska ersättas från EU-budgeten.

S.  Ungern är en av de största nettomottagarna av EU-medel. Enligt kommissionen kan den sunda ekonomiska förvaltningen av EU-budgeten anses utsatt för en betydande risk med tanke på de oriktigheter som identifierats vid ungersk offentlig upphandling, i synnerhet med tanke på att det blivit allt fler offentliga anbud med bara en budgivare.

T.  Ungern har åtagit sig att fullfölja den relevanta landsspecifika rekommendationen i den europeiska planeringsterminen, enligt vad som ingår i rådets rekommendation av den 12 juli 2022 om Ungerns nationella reformprogram 2022 med avgivande av rådets yttrande om Ungerns konvergensprogram 2022(10), i synnerhet att förbättra utbildningsresultaten och kvaliteten på och insynen i beslutsprocessen genom verksam social dialog, samverkan med andra berörda parter och regelbundna konsekvensbedömningar.

1.  Europaparlamentet upprepar de konstateranden, orosmoment och rekommendationer som uttryckts i dess tidigare resolutioner om Ungern och i synnerhet de tolv områden som beskrivs i dess resolutioner av den 12 september 2018 och den 15 september 2022. Parlamentet fördömer den ungerska regeringens medvetna och systematiska åtgärder för att undergräva EU:s grundläggande värden från artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet påminner om att den ungerska regeringen är ansvarig för att återställa efterlevnaden av EU-rätten och de värden som finns i artikel 2 i EU-fördraget.

2.  Europaparlamentet är kraftigt oroat av att rättsstatsprincipen och situationen för grundläggande rättigheter i Ungern har försämrats ytterligare sedan Europaparlamentet antog sin resolution av den 15 september 2022, särskilt när det gäller åtskilliga lagstiftningar som antagits på ett icke-transparent sätt utan tillräckliga möjligheter till parlamentarisk debatt och ändringsförslag och utan meningsfulla offentliga samråd. Parlamentet oroas vidare av att ”undantagstillstånd” hela tiden åberopas på ett oegentligt sätt, av att skyddet för visselblåsare missbrukas till att undergräva hbtqi‑personers rättigheter och yttrandefrihet, samt av begränsningen av lärares ställning och intrånget i deras sociala och arbetsrelaterade rättigheter, som hotar den akademiska friheten.

3.  Europaparlamentet fördömer den ungerska regeringens anti-EU-kommunikationskampanjer, som ingår i regeringens strategi att avleda uppmärksamheten från att den inte följer värdena i artikel 2 i EU-fördraget och från sin korruption på systemnivå. Parlamentet anser att sådana kampanjer ytterligare skadar förtroendet mellan EU och Ungern och kräver rejäla motåtgärder från kommissionen.

4.  Europaparlamentet beklagar, mot bakgrund av det kommande valet till Europaparlamentet och lokalvalen 2024, att rekommendationerna från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter i rapporten från dess valobservationsuppdrag vid det ungerska parlamentsvalet och folkomröstningen den 3 april 2022 ännu inte har genomförts. Parlamentet uppmanar med kraft den ungerska regeringen att se till att val utförs i enlighet med åtagandena mot OSSE och andra internationella skyldigheter och standarder för demokratiska val.

5.  Europaparlamentet betonar att rättsstatsprincipen är nyckeln till en fungerande inre marknad i EU. Parlamentet understryker att de ungerska myndigheterna måste garantera lika möjligheter för att få tillgång till EU-finansiering till enskilda personer, företag och lokala och regionala myndigheter, och att de måste säkerställa oberoende rättslig tillsyn plus opartiska och ändamålsenliga klagomålsmekanismer för företag. Parlamentet är extremt oroat över att rättsstatsprincipens pelare, i synnerhet förbudet mot godtyckligt utövande av den verkställande makten, är under svår press i Ungern. Parlamentet betonar att detta har lett till ett klimat med diskriminering och rädsla, som går emot den inre marknadens pelare och utsätter vissa företag och deras legitima affärsintressen för allvarlig risk. Parlamentet understryker att alla företag på den ungerska marknaden bör ha samma rättigheter och stå under samma skyldigheter för att utföra affärsverksamhet, oavsett om de ägs av ungerska eller icke-ungerska personer eller enheter, och att de måste kunna förlita sig på att den ungerska regeringen styr rättvist och förutsägbart.

6.  Europaparlamentet är förskräckt över rapporter om avskräckningsmetoder, såsom att hemliga polisen gör besök på vissa företags kontor, och över andra slags påtryckningar från vissa enskilda personer med känd koppling till premiärministerns närmaste krets eller ämbete, i syfte att få kontroll över de delar av det ungerska näringslivet som bedöms vara ”strategiska”. Parlamentet betonar att regeringen i sådana ”strategiska” delar av näringslivet ofta lättar på regelverksstandarderna för företag eller ger dem undantag från dessa, däribland genom konkurrenslagstiftningen och med hjälp av särskilda rättsordningar.

7.  Europaparlamentet fördömer ytterligare de rapporterade diskriminerande metoderna på systemnivå mot företag i vissa sektorer i Ungern, politiskt motiverade affärsmetoder som ger en orättvis fördel till konkurrenter, icke-transparenta och manipulerade förfaranden för offentlig upphandling, uppköpserbjudanden från regeringen och enheter med band till premiärministern, samt att EU-medel används för att göra politiska allierade till regeringen rika, i strid med EU:s regler för konkurrens och offentlig upphandling. Parlamentet betonar att de företag som är måltavlor framför allt är verksamma i sektorer som telekommunikation, detaljhandel, byggnad, transport, media, publikation, banker och försäkringar. Parlamentet är djupt oroat av att ägandet av företag blir allt mer koncentrerat till oligarker med band till den nuvarande regeringen som offentligt har signalerat sin avsikt att köpa sig in i dessa sektorer, samt av att konkurrenterna till dessa företag blir måltavlor. Parlamentet framhåller att de diskriminerande åtgärderna inbegriper godtycklig lagstiftning, särskilda krav på tillstånd, förlängning av extra och tillfälliga covid-19-relaterade skatter eller avgifter, såsom omsättningsskatten på detaljhandelssektorn, registreringskrav angående import och export av material, orimliga pristak i livsmedelsdetaljhandeln, allt fler inspektioner och revisioner samt andra avskräckande åtgärder.

8.  Europaparlamentet påminner om att all diskriminering utifrån nationalitet inom fördragens tillämpningsområde är förbjuden i enlighet med stadgan och att etableringsfriheten, friheten att tillhandahålla tjänster och den fria rörligheten för kapital är grundläggande friheter på den inre marknaden. Parlamentet understryker att reglerna för jämlik behandling förbjuder inte bara öppen diskriminering på grund av nationalitet eller, när det gäller ett företag, dess säte, utan samtliga dolda former av diskriminering som genom tillämpning av andra kriterier för åtskillnad faktiskt leder till samma resultat. Parlamentet understryker att det även ligger i ungerska företags intresse att regler för konkurrens och offentlig upphandling blir korrekt genomförda.

9.  Europaparlamentet beklagar att regeringsdekret gång på gång används för att modifiera Ungerns årsbudget, vilket gjorde att Ungerns budget 2022 modifierades 95 gånger, så att man därmed helt förbigick det normala budgetförfarandet och parlamentets roll och gjorde det i praktiken omöjligt att demokratiskt granska planeringen, genomförandet och kontrollen av utgifterna i budgeten. Parlamentet anser att detta är ett tydligt bevis på att det saknas sund ekonomisk förvaltning av budgeten.

10.  Europaparlamentet beklagar starkt att rådet inte gjort några meningsfulla framsteg med de pågående förfarandena enligt artikel 7.1 i EU-fördraget. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att reagera på all ny utveckling som påverkar rättsstatlighet, demokrati och grundläggande rättigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att behandla rekommendationer i samband med detta förfarande, och understryker att all vidare fördröjning av sådana åtgärder skulle innebära att rådet självt begår brott mot rättsstatsprincipen med långvariga och potentiellt skadliga konsekvenser. Parlamentet insisterar på att parlamentets roll och befogenheter respekteras.

11.  Europaparlamentet understryker att rådsordförandeskapet har en viktig roll i att driva rådets arbete med EU-lagstiftningen framåt, säkerställa kontinuiteten i EU-agendan och representera rådet i förbindelserna med de andra EU-institutionerna. Parlamentet ifrågasätter hur Ungern trovärdigt ska kunna fullgöra denna uppgift under 2024, med tanke på att landet inte följer EU-rätten och värdena från artikel 2 i EU-fördraget, och inte heller principen om lojalt samarbete. Parlamentet ber rådet att så snart som möjligt hitta en vederbörlig lösning. Parlamentet påminner om att parlamentet skulle kunna vidta lämpliga åtgärder om någon sådan lösning inte hittas.

12.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att fullt ut utnyttja tillgängliga verktyg för att ta itu med den klara risken för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden, i synnerhet påskyndade överträdelseförfaranden, ansökningar om interimistiska åtgärder vid Europeiska unionens domstol och åtgärder mot underlåtenheten att verkställa dess domar.

13.  Europaparlamentet beklagar djupt att det i vissa fall har skapats ett intryck av att vissa lagstiftningsakter som den ungerska regeringen har föreslagit eller som Ungerns nationalförsamling har antagit har avtalats med kommissionen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att avhålla sig från alla åtgärder eller uttalanden som kan antyda att det förekommit några icke-transparenta förhandlingar eller avtal som avgjort institutionernas officiella ståndpunkt. Parlamentet understryker att kommissionen har i uppgift att oberoende och objektivt bedöma hur väl Ungern efterlever delmålen och villkoren utan att äventyra demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

14.  Europaparlamentet beklagar att man fått bristande information om kommissionens bedömning av hur väl de ungerska myndigheterna efterlever delmålen och villkoren, något som hämmar parlamentets möjligheter att utöva sin roll som budgetmyndighet och myndighet som beviljar ansvarsfrihet. Parlamentet uttrycker missnöje med att parlamentet ofta måste läsa i pressen eller andra källor om vad kommissionen föreslår att acceptera eller accepterar från de ungerska myndigheterna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen informerar parlamentet och rådet skyndsamt och regelbundet om all relevant utveckling, i synnerhet när det kommer fram nya omständigheter, och påminner kommissionen i synnerhet om de rättsliga skyldigheter den har enligt artikel 25.2 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och artikel 8 i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen. Parlamentet noterar betydelsen av transparens även för europeiska medborgare, däribland ungerska medborgare som är direkt berörda. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera sina avsikter till parlamentet innan den tar några slutliga beslut.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utöva sin roll som väktare av fördragen genom att ytterligare klargöra och förklara sina förfaranden och kriterier för bedömningar av relevanta villkor, delmål, mål och åtaganden enligt förordningen om gemensamma bestämmelser, förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, däribland vad avdelningarna, enskilda kommissionärer och kollegiet som helhet har för roll. Parlamentet förväntar sig att kommissionen säkerställer att varje bedömning av lagstiftning som utarbetas i Ungern görs offentligt tillgänglig, endast följer det offentligt tillgängliga utkastet och inte föregår det offentliga samrådet, och förväntar sig att kommissionen sparar sina slutliga slutsatser till efter att sluttexten har antagits, offentliggjorts och översatts. Parlamentet uppmanar kommissionen att respektera parlamentets roll så som den förankras i dessa förordningar.

16.  Europaparlamentet välkomnar att det vidtagits åtgärder enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, och förväntar sig att kommissionen och rådet häver de antagna åtgärderna först efter att det lagts fram konkreta bevis som garanterar att anledningarna till att åtgärderna vidtogs har behandlats omfattande, närmare bestämt att de korrigerande åtgärder som den ungerska regeringen antagit också har visat sig fungera i praktiken och framför allt det inte upptäckts någon tillbakagång med de åtgärder som redan vidtagits. Parlamentet betonar att om dessa åtgärder återkallas i framtiden, bör EU omedelbart gå vidare och inleda åtgärder enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen. Parlamentet upprepar sin uppfattning att de 17 åtgärder som förhandlats fram av kommissionen och den ungerska regeringen inte i sig är tillräckliga för att hantera den befintliga systemrisken för EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en vederbörlig bedömning av den senaste lagstiftningsutvecklingen och vidta omedelbara åtgärder enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen med avseende på andra kvarstående överträdelser av rättsstatsprincipen, i synnerhet dem som gäller rättsväsendets oberoende och andra grunder som togs upp i det brev som kommissionen sände till Ungern den 19 november 2021.

17.  Europaparlamentet upprepar på nytt kommissionen att säkerställa att slutmottagarna eller stödmottagarna av EU-medel inte berövas dessa medel, enligt vad som fastställs i artikel 5.4 och 5.5 i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta sätt att se till att EU-medel når medborgare, företag, regionala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och många andra relevanta intressenter om regeringen inte samarbetar kring bristerna angående rättsstatsprincipen. Parlamentet upprepar att lokala och regionala myndigheter som leds av oppositionspartier till den nuvarande regeringen drabbas särskilt hårt ekonomiskt till följd av regeringens åtgärder.

18.  Europaparlamentet understryker att den akademiska friheten måste återställas fullt ut på ungerska universitet genom att man avlägsnar alla möjligheter för offentliga myndigheter eller tillgångsförvaltningsstrukturer, såsom allmännyttiga truster, att göra politiskt motiverade ingrepp i oberoende verksamheter.

19.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen säkerställer att de delmål (inklusive de som kallas ”superdelmål”) och mål som är kopplade till den första betalningsansökan från Ungern inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens är uppfyllda tillfredsställande enligt kravet i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet förväntar sig att kommissionen noggrant övervakar alla tillbakadraganden av de åtgärder som är kopplade till att fullfölja någon milstolpe eller mål och att vidta omedelbara åtgärder om det påträffas bevisning som pekar på motsatsen. Parlamentet påminner om betydelsen av gemensam styrning och om att Ungern enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens bör säkerställa att regionala och lokala myndigheter, civilsamhället och andra relevanta intressenter är tillräckligt involverade i att göra utkast till och genomföra den nationella återhämtnings- och resiliensplanen. Parlamentet betonar att lokala och regionala myndigheter inte deltagit tillräckligt i att göra utkast till den nationella återhämtnings- och resiliensplanen, vilket krävs i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet påminner vidare om att det för att inkludera ett REPowerEU‑kapitel i den nationella återhämtnings- och resiliensplanen krävs ett kompletterande samråd med relevanta intressenter, så att de får tillräckligt med tid att reagera.

20.  Europaparlamentet insisterar på att adekvata kontroll- och revisionsåtgärder är nyckeln till att skydda EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet är av uppfattningen att de nuvarande revisions- och kontrollordningar som de ungerska myndigheterna satt in måste visa konkreta resultat i praktiken, särskilt när det gäller att ta upp systemproblem och garantera att konton är tillräckligt tillförlitliga innan EU-medel kan utbetalas. Parlamentet påminner om bestämmelserna för faciliteten för återhämtning och resiliens och om riktlinjerna som kommissionen antagit, där det står att betalning av alla medel från faciliteten görs under förutsättning att kontroll- och revisionssystemen är adekvata och att bristande överensstämmelse bör leda till innehållande av hela delbetalningen och alla kommande delbetalningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att strikt tillämpa den metodik som finns. Parlamentet erkänner inrättandet av nya strukturer, såsom integritetsmyndigheten, och deras potentiella inverkan på behandlingen av befintliga problem i frågor om kontroll, revision, offentlig upphandling, intressekonflikter och andra relevanta områden, och inväntar ivrigt konkreta och hållbara resultat i praktiken. Parlamentet efterlyser att dessa nyinrättade strukturer förses med adekvata resurser och att de är tillräckligt oberoende (utan statligt eller politiskt inflytande) för att fullgöra sina uppgifter, med tanke på att flera medlemmar i arbetsgruppen för bekämpning av korruption nyligen avgick.

21.  Europaparlamentet noterar godkännandet av partnerskapsöverenskommelsen mellan kommissionen och Ungern och av de operativa programmen. Parlamentet välkomnar den kritiska bedömningen av hur Ungern har uppfyllt de nödvändiga villkoren, i synnerhet det övergripande nödvändiga villkoret i stadgan. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ordentligt bedömer om både övergripande och tematiska nödvändiga villkor har uppfyllts innan några relevanta betalningar görs, och att fortsätta att noga övervaka uppfyllandet av dem under hela finansieringsperioden. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka om partnerskapsprincipen och de horisontella principerna från förordningen om gemensamma bestämmelser respekteras fullt ut.

22.  Europaparlamentet betonar att de åtgärder som krävs för att EU-medel ska tilldelas, enligt de relevanta besluten i förordningen om gemensamma bestämmelser, förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, måste behandlas som ett enda integrerat paket, och att inga betalningar bör göras även om det görs framsteg på ett eller flera område men brister kvarstår på ett annat. Parlamentet insisterar därför också på att det behövs lämpliga kontroller för att förebygga att myndigheterna kringgår överenskomna åtgärder.

23.  Europaparlamentet är alltjämt angeläget om att säkerställa att EU-medel når Ungern så snart villkoren är uppfyllda. Parlamentet upprepar att plikten att uppfylla de krav som fastställs i de relevanta beslut som tagits enligt förordningen om gemensamma bestämmelser, förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen ligger på den ungerska regeringen, och att bristande efterlevnad och negativa resultat, däribland avsaknad eller innehållande av åtaganden, återtaganden eller finansiella korrigeringar, är direkta följder av att regeringen inte har genomfört sina skyldigheter.

24.  Europaparlamentet insisterar på att det är viktigt att EU försvarar sina värden och principer med hjälp av alla de verktyg man har tillgängliga. Parlamentet betonar risken att EU-medel utan ordentliga åtgärder skulle kunna missbrukas till att vidmakthålla den befintliga politiska och ekonomiska maktens egenintressen, i fråga om valsammanhang. Parlamentet anser att genomförandet av förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen när det gäller Ungerns fall kommer att definiera hur effektiv själva mekanismen är och ge ett prejudikat för hur EU-institutionerna säkerställer att EU:s ekonomiska intressen skyddas. Parlamentet understryker att åtgärder för att hantera brott mot rättsstatsprincipen kan bidra till att höja medborgarnas förtroende för EU.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Förenta nationerna.

(1) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1. (2) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17. (3) EUT L 231, 30.6.2021, s. 159. (4) EUT C 433, 23.12.2019, s. 66. (5) EUT C 125, 5.4.2023, s. 463. (6) EUT C 270, 7.7.2021, s. 91. EUT C 465, 6.12.2022, s. 147. (7) EUT C 167, 11.5.2023, s. 74. (8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17). (9) Rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2506 av den 15 december 2022 om åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern (EUT L 325, 20.12.2022, s. 94). (10) EUT C 334, 1.9.2022, s. 136.