Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2022/0347(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0233/2023

Ingivna texter :

A9-0233/2023

Debatter :

PV 12/09/2023 - 9
CRE 12/09/2023 - 9

Omröstningar :

PV 13/09/2023 - 7.8
CRE 13/09/2023 - 7.8
Röstförklaringar
PV 24/04/2024 - 7.6
CRE 24/04/2024 - 7.6

Antagna texter :

P9_TA(2023)0318
P9_TA(2024)0319

Antagna texter
PDF 444kWORD 157k
Onsdagen den 13 september 2023 - Strasbourg
Luftkvalitet och renare luft i Europa
P9_TA(2023)0318A9-0233/2023

Europaparlamentets ändringar antagna den 13 september 2023 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning) (COM(2022)0542 – C9-0364/2022 – 2022/0347(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  I december 2019 lade kommissionen i sitt meddelande Den europeiska gröna given40 fram en ambitiös färdplan för att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, som syftar till att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. När det gäller ren luft innehöll den europeiska gröna given åtagandet att ytterligare förbättra luftkvaliteten och att bättre anpassa EU:s luftkvalitetsnormer till Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer. Kommissionen aviserade också skärpta bestämmelser om övervakning, modellering och planer avseende luftkvalitet.
 (2)  I december 2019 lade kommissionen i sitt meddelande Den europeiska gröna given40 fram en ambitiös färdplan för att ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, som syftar till att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. När det gäller ren luft åtog kommissionen sig att ytterligare förbättra luftkvaliteten och att bättre anpassa EU:s luftkvalitetsnormer till Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer. Kommissionen aviserade också skärpta bestämmelser om övervakning, modellering och planer avseende luftkvalitet.
__________________
 __________________
40 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.
 40 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.
Ändring 293
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Handlingsplanen för nollförorening innehåller också en vision för 2050, där luftföroreningarna minskas till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen. I detta syfte bör man eftersträva en stegvis strategi för att fastställa EU:s nuvarande och framtida luftkvalitetsnormer, fastställa mellanliggande luftkvalitetsnormer för 2030 och framåt och utveckla ett perspektiv för anpassning till WHO:s luftkvalitetsriktlinjer senast 2050 på grundval av en mekanism för regelbunden översyn för att ta hänsyn till de senaste vetenskapliga rönen. Med tanke på kopplingarna mellan minskning av föroreningar och utfasning av fossila bränslen bör det långsiktiga målet att uppnå nollföroreningsambitionen eftersträvas parallellt med en minskning av växthusgasutsläppen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111942.
 (4)  Handlingsplanen för nollförorening innehåller också en vision för 2050, där luftföroreningarna minskas till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen. I detta syfte bör man eftersträva en ambitiös strategi för att fastställa EU:s nuvarande och framtida luftkvalitetsnormer, fastställa luftkvalitetsnormer för 2035, inbegripet mellanliggande luftkvalitetsnormer för 2030 och med regelbundna intervall därefter och utveckla ett perspektiv för kontinuerlig fullständig anpassning till WHO:s senaste luftkvalitetsriktlinjer för att uppnå nollföroreningsmålet senast 2050 på grundval av en mekanism för regelbunden översyn för att ta hänsyn till de senaste vetenskapliga beläggen. Med tanke på kopplingarna mellan minskning av föroreningar och utfasning av fossila bränslen bör det långsiktiga målet att uppnå nollföroreningsambitionen eftersträvas parallellt med en minskning av växthusgasutsläppen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111942.
__________________
 __________________
42 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
 42 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)  I september 2021 utfärdade WHO nya riktlinjer för luftkvalitet på grundval av en omfattande sammanfattning av de vetenskapliga beläggen för de hälsorelaterade effekterna av luftföroreningar. I slutsatserna i dessa riktlinjer för luftkvalitet betonas särskilt vikten av att sänka föroreningskoncentrationerna på alla nivåer och påvisas tydliga fördelar för folkhälsan och miljön med sådana åtgärder. Detta direktiv tar hänsyn till de senaste vetenskapliga rönen och behovet av att fullt ut anpassa unionens luftkvalitetsnormer till WHO:s senaste riktlinjer för luftkvalitet för att uppfylla de övergripande målen i handlingsplanen för nollförorening.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 4b (nytt)
(4b)  Fördelarna för samhället med en fortsatt och förbättrad minskning av luftföroreningar uppväger med råge de därmed förbundna kostnaderna. Enligt kommissionens beräkningar uppgår de årliga direkta kostnaderna för att följa de olika politiska scenarier som analyseras i den konsekvensbedömning som åtföljer detta direktiv till mellan 3,3 och 7 miljarder euro, och de ekonomiska hälso- och miljöfördelarna ligger mellan 36 och 130 miljarder euro 2030, vilket visar att fördelarna med luftkvalitetspolitiken vida översteg genomförandekostnaderna. Sedan 2000 har luftförorenande utsläpp i unionen stadigt minskat till följd av unionslagstiftning och nationell lagstiftning.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  När medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen vidtar relevanta åtgärder på unionsnivå och nationell nivå för att uppnå nollföroreningsmålet för luftföroreningar bör de vägledas av försiktighetsprincipen och principen att förorenaren betalar, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och den europeiska gröna givens princip om att inte vålla skada. De bör bland annat ta hänsyn till den förbättrade luftkvalitetens bidrag till folkhälsan, miljöns kvalitet, medborgarnas välbefinnande, samhällets välmående, sysselsättningen och ekonomins konkurrenskraft; energiomställningen, ökad energitrygghet och bekämpning av energifattigdom; livsmedelstrygghet och överkomliga priser; utveckling av hållbara och smarta mobilitets- och transportlösningar; effekterna av beteendeförändringar; rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna mot bakgrund av deras ekonomiska möjligheter, nationella förhållanden, till exempel öars särdrag, och behovet av konvergens över tid; behovet av att göra omställningen rättvis och socialt jämlik genom lämpliga utbildningsprogram; bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga belägg, särskilt de resultat som rapporterats av WHO; behovet av att integrera luftföroreningsrelaterade risker i investerings- och planeringsbeslut; kostnadseffektivitet och teknikneutralitet när det gäller att minska utsläppen av luftföroreningar; och framsteg över tid när det gäller miljöintegritet och ambitionsnivå.
 (5)  När medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen vidtar relevanta åtgärder på unionsnivå och nationell nivå för att uppnå nollföroreningsmålet för luftföroreningar bör de vägledas av försiktighetsprincipen, principen att förorenaren betalar och principerna om att förebyggande åtgärder bör vidtas och att miljöförstöring bör hejdas vid källan, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, den europeiska gröna givens princip om att inte vålla skada och respekten för den mänskliga rättigheten om en ren, hälsosam och hållbar miljö. De bör bland annat ta hänsyn till den förbättrade luftkvalitetens bidrag till folkhälsan, miljöns kvalitet och ekosystemens motståndskraft, medborgarnas välbefinnande, jämlikhet och skyddet av känsliga och sårbara grupper, hälso- och sjukvårdskostnader, uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling, det civila samhällets roll, samhällets välmående, sysselsättningen och ekonomins konkurrenskraft; energiomställningen, ökad energitrygghet och bekämpning av energifattigdom; livsmedelstrygghet och överkomliga priser; utveckling av hållbara och smarta mobilitets- och transportlösningar och infrastrukturen för dem; effekterna av beteendeförändringar; finanspolitikens inverkan, rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna mot bakgrund av deras ekonomiska möjligheter, nationella förhållanden, till exempel öars särdrag, och behovet av konvergens över tid; behovet av att göra omställningen rättvis och socialt jämlik genom lämpliga utbildningsprogram, inbegripet för hälso- och sjukvårdspersonal; bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga belägg, särskilt de resultat som rapporterats av WHO; behovet av att integrera luftföroreningsrelaterade risker i investerings- och planeringsbeslut; Kostnadseffektivitet, de bästa tillgängliga tekniska lösningarna och teknikneutralitet när det gäller att minska utsläppen av luftföroreningar; och framsteg över tid när det gäller miljöintegritet och ambitionsnivå på grundval av principen om upprätthållande av skyddsnivån som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Detta direktiv bidrar till att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt mål 3, 7, 10, 11 och 13.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  I det åttonde allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2030, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 den 6 april 202243, fastställs målet att uppnå en giftfri miljö som skyddar människors, djurs och ekosystems hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och negativa konsekvenser, och i detta syfte anges att det krävs ytterligare förbättringar av övervakningsmetoderna, bättre information till allmänheten och tillgång till rättslig prövning. Detta vägleder de mål som fastställs i detta direktiv.
 (6)  I det åttonde allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2030, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 den 6 april 202243, fastställs som ett av av programmets prioriterade mål att uppnå en giftfri miljö som skyddar människors, djurs och ekosystems hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och negativa konsekvenser, och i detta syfte anges bland annat att det krävs ytterligare förbättringar av övervakningsmetoderna, bättre samordning över gränserna, bättre information till allmänheten och tillgång till rättslig prövning. Detta vägleder de mål som fastställs i detta direktiv.
__________________
 __________________
43 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).
 43 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Kommissionen bör regelbundet gå igenom de vetenskapliga beläggen i fråga om föroreningar, deras effekter på människors hälsa och miljön samt den tekniska utvecklingen. På grundval av genomgången bör kommissionen utvärdera om tillämpliga luftkvalitetsnormer fortfarande är lämpliga för att uppnå målen i detta direktiv. Den första genomgången bör göras senast den 31 december 2028 för att utvärdera om luftkvalitetsnormerna behöver uppdateras på grundval av de senaste vetenskapliga rönen.
 (7)  Kommissionen bör regelbundet gå igenom de vetenskapliga beläggen i fråga om föroreningar, deras effekter på människors hälsa och miljön, ojämlikhet i hälsa, direkta och indirekta hälso- och sjukvårdskostnader förbundna med luftföroreningar, miljökostnader samt den beteendemässiga, skattemässiga och tekniska utvecklingen. På grundval av genomgången bör kommissionen utvärdera om tillämpliga luftkvalitetsnormer fortfarande är lämpliga för att uppnå målen i detta direktiv. Den första genomgången bör göras senast den 31 december 2028 för att utvärdera om luftkvalitetsnormerna behöver uppdateras på grundval av de senaste vetenskapliga rönen. Kommissionen bör regelbundet bedöma hur unionslagstiftningen om utsläppsnormer för källor till luftföroreningar bidrar till uppnåendet av de luftkvalitetsnormer som fastställs i detta direktiv och vid behov föreslå ytterligare EU-åtgärder.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Modelleringstillämpningar bör användas för att koncentrationernas geografiska fördelning ska kunna utläsas ur punktdata , för att bidra till att upptäcka överträdelser av luftkvalitetsnormer, och för att ge underlag för luftkvalitetsplaner och placering av provtagningspunkter. Utöver de krav för övervakning av luftkvaliteten som fastställs i detta direktiv uppmanas medlemsstaterna att i övervakningssyfte utnyttja informationsprodukter och kompletterande verktyg (t.ex. regelbundna utvärderings- och kvalitetsbedömningsrapporter, onlinetillämpningar) som tillhandahålls av jordobservationskomponenten i EU:s rymdprogram, särskilt Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS).
 (10)  Modelleringstillämpningar bör när så är lämpligt användas för att föroreningskoncentrationernas geografiska fördelning ska kunna utläsas ur punktdata , för att bidra till att upptäcka överträdelser av luftkvalitetsnormer, och för att ge underlag för luftkvalitetsplaner och färdplaner för luftkvalitet samt placering av provtagningspunkter. Utöver de krav för övervakning av luftkvaliteten som fastställs i detta direktiv uppmanas medlemsstaterna att i övervakningssyfte utnyttja informationsprodukter och kompletterande verktyg (t.ex. regelbundna utvärderings- och kvalitetsbedömningsrapporter, onlinetillämpningar) som tillhandahålls av jordobservationskomponenten i EU:s rymdprogram, särskilt Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS).
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  Det är viktigt att föroreningar med framväxande potentiella risker, såsom ultrafina partiklar, sot och elementärt kol, samt ammoniak och partiklars oxidationspotential, övervakas för att stödja den vetenskapliga förståelsen av deras effekter på hälsa och miljö, i enlighet med WHO:s rekommendationer.
 (11)  Det är viktigt att föroreningar med framväxande potentiella risker, såsom ultrafina partiklar, sot och elementärt kol, samt ammoniak och partiklars oxidationspotential, övervakas för att stödja den vetenskapliga förståelsen av deras effekter på hälsa och miljö, i enlighet med WHO:s rekommendationer, och i syfte att fastställa gränsvärden för dem inom ramen för den första översynen av detta direktiv 2028. Kommissionen bör fortsätta att övervaka den vetenskapliga utvecklingen när det gäller andra föroreningar som inte omfattas av detta direktiv och bedöma behovet av att utvidga dess bestämmelser till att omfatta dessa föroreningar.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)  Detaljerade mätningar av fina partiklar i regional bakgrund bör utföras så att man får bättre kunskaper om effekterna av denna typ av förorening och så att lämpliga strategier kan utarbetas. Sådana mätningar bör överensstämma med dem som görs inom samarbetsprogrammet för övervakning och utvärdering av den långväga transporten av luftföroreningar i Europa (EMEP) som upprättats i enlighet med den av Unece (FN:s ekonomiska kommission för Europa) antagna 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar som godkänts genom rådets beslut 81/462/EEG av den 11 juni 198144 och dess protokoll, däribland protokollet från 1999 om minskning av försurning, övergödning och marknära ozon, som reviderades 2012 .
 (12)  Detaljerade mätningar av fina partiklar, sot, kvicksilver och ammoniak i regional bakgrund bör utföras så att man får bättre kunskaper om dessa föroreningars gränsöverskridande bidrag och effekter och så att lämpliga strategier kan utarbetas, inbegripet ett eventuellt införande av gränsvärden, målvärden och kritiska nivåer. Sådana mätningar bör överensstämma med dem som görs inom samarbetsprogrammet för övervakning och utvärdering av den långväga transporten av luftföroreningar i Europa (EMEP) som upprättats i enlighet med den av Unece (FN:s ekonomiska kommission för Europa) antagna 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar som godkänts genom rådets beslut 81/462/EEG av den 11 juni 198144 och dess protokoll, däribland protokollet från 1999 om minskning av försurning, övergödning och marknära ozon, som reviderades 2012 .
__________________
 __________________
44 Rådets beslut 81/462/EEG av den 11 juni 1981 om ingående av konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (EGT L 171, 27.6.1981, s. 11).
 44 Rådets beslut 81/462/EEG av den 11 juni 1981 om ingående av konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (EGT L 171, 27.6.1981, s. 11).
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  För att skydda människors hälsa och miljön som helhet är det särskilt viktigt att bekämpa utsläpp av föroreningar vid källan samt att fastställa och genomföra de mest effektiva åtgärderna för minskning av utsläpp på lokal och nationell nivå samt på unionsnivå , särskilt från jordbruk, industrier, transporter och energiproduktion . Utsläpp av skadliga luftföroreningar bör därför undvikas, förebyggas eller minskas och lämpliga normer för luftkvalitet fastställas, med beaktande av Världshälsoorganisationens normer, riktlinjer och program.
 (15)  För att skydda människors hälsa och miljön som helhet är det särskilt viktigt att bekämpa utsläpp av föroreningar vid källan samt att fastställa och genomföra de mest effektiva åtgärderna för minskning av utsläpp på lokal och nationell nivå samt på unionsnivå, särskilt från jordbruk, industrier, transporter, värme- och kylsystem samt energiproduktion. Relevant unionslagstiftning, exempelvis om europeiska utsläppsnormer för fordon eller om industriutsläpp, är avgörande för att ytterligare minska luftföroreningarna. Utsläpp av skadliga luftföroreningar bör därför undvikas, förebyggas eller minskas och lämpliga normer för luftkvalitet fastställas på grundval av de senaste vetenskapliga rönen enligt WHO:s senaste luftkvalitetsriktlinjer och i enlighet med handlingsplanen för nollförorening för 2050.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 15b (nytt)
(15b)  Kommissionen bör bedöma överensstämmelsen mellan alla relevanta utkast till åtgärder eller lagstiftningsförslag, inklusive budgetförslag, innan de antas, för att fastställa om de är förenliga med de luftkvalitetsnormer som anges i detta direktiv, och ska ta med den bedömningen i alla eventuella konsekvensbedömningar som åtföljer dessa åtgärder eller förslag och göra resultatet av bedömningen allmänt tillgängligt vid tidpunkten för antagandet. Kommissionen bör sträva efter att anpassa sina utkast till åtgärder och lagstiftningsförslag till målen för detta direktiv. I alla fall av bristande anpassning bör kommissionen motivera detta som en del bedömningen av överensstämmelse.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 15c (nytt)
(15c)  Luftföroreningar som släpps ut från transportsektorn utgör en särskild hälsorisk för människor som bor i stadsområden och i närheten av transportnav. Medlemsstaterna och de relevanta regionala och lokala myndigheterna bör därför överväga att genomföra planer för hållbar rörlighet i städer och investera i utsläppsfri teknik och åtgärder som möjliggör en trafikomställning till aktiva, kollektiva och hållbara transportsystem samt skapandet av grönområden och fotgängarområden i städerna i syfte att minska luftföroreningar och vägtrafikstockningar, särskilt i stadsområden, i enlighet med kommissionens meddelande av den 9 december 2020 Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden. Medlemsstaterna bör också vidta alla nödvändiga åtgärder för att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen, särskilt elladdningsinfrastruktur för lätta och tunga fordon, samt utföra regelbundna kvalitetskontroller av transportinfrastrukturen för att identifiera områden, där det finns behov av att minska trängseln och optimera infrastrukturen, och vidta lämpliga åtgärder med stöd av unionsfinansiering när så är lämpligt.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 15d (nytt)
(15d)  Enbart luftföroreningar från sjöfarten leder till över 50 000 förtida dödsfall varje år i unionen1a. Även om den mest skadliga delen av sjötransporternas avgaser är svaveldioxidföroreningar, bör inte kväveoxider glömmas bort. Sjöfartens inverkan på miljön och kustsamhällen, både när det gäller skador på ekosystemet och folkhälsan, skulle kunna begränsas med hjälp av en övergripande elektrifiering av närsjöfart och urban sjöfart, förutom kraven på nollutsläpp och infrastruktur i hamnar. Dessutom skulle en omfattande täckning av unionens havsområden under svavelkontrollområden (SECA) och kvävekontrollområden (NECA) i hög grad bidra till att minska luftföroreningarna i hamnar och hamnstäder samt i unionens farvatten.
__________________
Brandt, J., Silver, J. D., och Frohn, L. M., ”Assessment of Health-Cost Externalities of Air Pollution at the National Level using the EVA Model System”, CEEH Scientific Report Nr 3, 2011.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  De vetenskapliga rönen visar att svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar, bly, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel, vissa polycykliska aromatiska kolväten och ozon är ansvariga för betydande negativa effekter på människors hälsa . Inverkan på människors hälsa och miljön beror på koncentrationer i luften.
 (16)  De vetenskapliga rönen visar att svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar, bly, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel, vissa polycykliska aromatiska kolväten och ozon är ansvariga för en rad olika betydande negativa effekter på människors hälsa, som kan leda till för tidig död, och att det inte går att fastställa någon tröskel under vilken dessa ämnen inte utgör någon risk för människors hälsa. Dessa ämnen skadar de flesta organsystem och är kopplade till många försvagande sjukdomar, såsom barn- och vuxenastma, hjärt-kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom, lunginflammation, stroke, diabetes, lungcancer, försämrad kognitiv utveckling och demens. Inverkan på människors hälsa och miljön beror på koncentrationer i luften och på nedfall.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)  Luftföroreningar påverkar människokroppen både på kort och lång sikt på sätt som är skadliga för hälsan. Även om luftföroreningar är ett universellt hälsoproblem som drabbar alla, är riskerna inte jämnt fördelade bland befolkningen, och vissa grupper av människor löper större risk att skadas än andra. Känsliga befolkningsgrupper och utsatta grupper, såsom personer med särskilda hälsoproblem (t.ex. luftvägs- eller hjärt- och kärlsjukdomar), gravida kvinnor, nyfödda, barn, äldre, personer med funktionsnedsättning eller otillräcklig tillgång till sjukvård och arbetstagare som utsätts för särskilt höga luftföroreningsnivåer inom sitt yrke, verkar vara mest utsatta, vilket framgår av studier som kopplar luftföroreningar till försämrad kognitiv prestanda bland äldre och som tyder på att dålig luftkvalitet är särskilt farlig för barn. Dessa grupper bör underrättas och skyddas. Detta direktiv erkänner de ökade riskerna och särskilda behoven hos känsliga befolkningsgrupper och utsatta grupper när det gäller luftföroreningar och syftar till att åtgärda hälsorelaterade ojämlikheter orsakade av förorenad luft.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 16b (nytt)
(16b)  Samtidigt som luftföroreningar är en stor miljörelaterad hälsorisk som påverkar alla och alla EU:s medlemstater, finns det omfattande bevis på sambanden mellan socioekonomisk status och luftföroreningar, vilket framför allt visar att människor med lägre socioekonomisk status hälsomässigt ofta påverkas mer negativt av luftföroreningar än befolkningen i allmänhet på grund av att de är både mer exponerade och mer utsatta1a. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till sådana faktorer när de utarbetar, genomför eller uppdaterar sina luftkvalitetsplaner eller luftkvalitetsfärdplaner för att på ett ändamålsenligt sätt ta itu med luftföroreningarnas sociala aspekter och minimera den socio-ekonomiska inverkan på de vidtagna åtgärderna.
__________________
1a ”Unequal exposure and unequal impacts: social vulnerability to air pollution, noise and extreme temperatures in Europe”, Europeiska miljöbyrån, 2018.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Befolkningens genomsnittliga exponering för de föroreningar som har störst dokumenterad inverkan på människors hälsa, fina partiklar (PM2,5) och kvävedioxid (NO2) bör minskas på grundval av WHO:s rekommendationer. I detta syfte bör det införas en skyldighet för genomsnittlig exponeringsminskning för dessa föroreningar, utöver gränsvärden.
 (18)  Befolkningens genomsnittliga exponering för de föroreningar som har störst dokumenterad inverkan på människors hälsa, fina partiklar (PM2,5) och kvävedioxid (NO2) bör minskas på grundval av WHO:s senaste rekommendationer. I detta syfte bör det införas en skyldighet för genomsnittlig exponeringsminskning för dessa föroreningar, utöver gränsvärden. Skyldigheten att minska den genomsnittliga exponeringen bör komplettera och inte ersätta de gränsvärden som hittills har visat sig vara de mest ändamålsenliga normer som kan genomföras.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  Kontrollen av luftkvalitetsdirektivens ändamålsenlighet (direktiven 2004/107/EG och 2008/50/EG)45 har visat att gränsvärden är mer ändamålsenliga för att sänka föroreningshalterna än målvärden. I syfte att minimera de skadliga effekterna på människors hälsa, med särskilt beaktande av känsliga och utsatta grupper , och på miljön , bör det fastställas gränsvärden för koncentrationen av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luft . Bens(a)pyren bör användas som markör för den cancerrisk som polycykliska aromatiska kolväten i luften utgör.
 (19)  Kontrollen av luftkvalitetsdirektivens ändamålsenlighet (direktiven 2004/107/EG och 2008/50/EG)45 har visat att gränsvärden är mer ändamålsenliga för att sänka föroreningshalterna än andra typer av luftkvalitetsnormer, såsom målvärden. I syfte att minimera de skadliga effekterna på människors hälsa, med särskilt beaktande av känsliga och utsatta grupper, och på miljön, bör det fastställas gränsvärden för koncentrationen av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luft. För att säkerställa ett ändamålsenligt skydd mot skadliga effekter på ekosystemen bör dessa gränsvärden uppdateras regelbundet mot bakgrund av WHO:s senaste rekommendationer. Bens(a)pyren bör användas som markör för den cancerrisk som polycykliska aromatiska kolväten i luften utgör.
__________________
 __________________
45 Fitness check of the Ambient Air Quality Directives (SWD(2019) 427 final, 28.11.2019), ej översatt till svenska.
 45 Fitness check of the Ambient Air Quality Directives (SWD(2019) 427 final, 28.11.2019), ej översatt till svenska.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  Ozon är en gränsöverskridande förorening som bildas i atmosfären från utsläpp av de primära föroreningar som behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/228446. Framstegen när det gäller att uppnå de luftkvalitetsmål och långsiktiga mål för ozon som fastställs i det här direktivet bör bedömas i förhållande till målen och åtagandena om utsläppsminskning i direktiv (EU) 2016/2284 och genom genomförande av kostnadseffektiva åtgärder och luftkvalitetsplaner.
 (21)  Ozon är en gränsöverskridande förorening som bildas i atmosfären från utsläpp av primära föroreningar, varav vissa behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/228446. Marknära ozon har inte bara negativa effekter för människors hälsa utan även för växtligheten och ekosystemen, vilket leder till minskad skörd och skogstillväxt samt förlust av biologisk mångfald. Framstegen när det gäller att uppnå de luftkvalitetsmål och långsiktiga mål för ozon som fastställs i det här direktivet bör bedömas i förhållande till målen och åtagandena om utsläppsminskning i direktiv (EU) 2016/2284 och genom genomförande av kostnadseffektiva åtgärder, luftkvalitetsfärdplaner och luftkvalitetsplaner.
__________________
 __________________
46 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
 46 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 22
(22)  Gränsvärdena för ozon och de långsiktiga målen för att säkerställa att människors hälsa, växtligheten och ekosystemen på ett effektivt sätt skyddas mot skadliga effekter till följd av exponering för ozon bör uppdateras mot bakgrund av Världshälsoorganisationens senaste rekommendationer.
 (22)  
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  Tröskelvärden för larm för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5) och ozon, och ett tröskelvärde för information för ozon bör fastställas för att skydda befolkningen som helhet respektive känsliga och utsatta grupper från kortvarig exponering för höga ozonkoncentrationer. Om något av dessa tröskelvärden överskrids bör allmänheten få information om riskerna för exponering, och om tröskelvärdet för larm överskrids bör i förekommande fall åtgärder på kort sikt vidtas för att minska föroreningsnivåerna.
 (23)  Tröskelvärden för larm och information för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5) och ozon bör fastställas för att skydda befolkningen som helhet, särskilt känsliga och utsatta grupper från kortvarig exponering för höga koncentrationer av föroreningar. Om något av dessa tröskelvärden överskrids bör allmänheten få information om de hälsorisker som är förknippade med exponering och om tröskelvärdet för larm överskrids bör åtgärder på kort sikt vidtas för att minska föroreningsnivåerna. Tröskelvärden för larm och information fastställs inte för övriga reglerade föroreningar, eftersom beläggen när det gäller dessa föroreningars hälsoeffekter ofta endast beaktar långvariga exponeringseffekter. Om det framkommer vetenskapliga belägg för kortvariga exponeringseffekter bör kommissionen utvärdera behovet av att införa tröskelvärden för larm och information för dessa föroreningar.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  I de fall där luftkvaliteten redan är god bör den upprätthållas eller förbättras. Om de normer för luftkvalitet som fastställs i detta direktiv riskerar att inte uppfyllas, eller inte har uppfyllts, bör medlemsstaterna vidta omedelbara åtgärder för att iaktta gränsvärden , skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning och kritiska nivåer och, där det är möjligt, för att uppnå målvärden för ozon och långsiktiga mål.
 (25)  I de fall där luftkvaliteten redan är god bör den upprätthållas eller förbättras. Om de normer för luftkvalitet som fastställs i detta direktiv riskerar att inte uppfyllas, eller inte har uppfyllts, bör medlemsstaterna vidta omedelbara och fortlöpande åtgärder för att iaktta gränsvärden, skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning och kritiska nivåer och för att uppnå målvärden för ozon och långsiktiga mål.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 29
(29)  Bidragen från naturliga källor kan utvärderas men inte begränsas. Om naturliga bidrag till luftföroreningar kan fastställas med tillräcklig säkerhet och om överskridandena helt eller delvis kan hänföras till sådana naturliga bidrag, kan man därför enligt de villkor som anges i detta direktiv räkna bort dessa vid utvärderingen av om gränsvärdena för luftkvalitet och skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning iakttas. De överskridanden av gränsvärdena för partiklar som beror på sandning eller saltning av vägar under vintern kan också räknas bort vid utvärderingen av om gränsvärdena för luftkvalitet iakttas, under förutsättning att rimliga åtgärder har vidtagits för att minska koncentrationerna.
 (29)  Bidragen från naturliga källor kan utvärderas men kan i vissa fall vara svåra att kontrollera. Om naturliga bidrag till luftföroreningar kan fastställas med tillräcklig säkerhet och om överskridandena helt eller delvis kan hänföras till sådana naturliga bidrag, som ligger utanför medlemsstaternas kontroll och inte kunde ha förutsetts, begränsats eller förhindrats, kan man därför enligt de villkor som anges i detta direktiv räkna bort dessa vid utvärderingen av om gränsvärdena för luftkvalitet iakttas. De överskridanden av gränsvärdena för partiklar som beror på sandning eller saltning av vägar under vintern kan också räknas bort vid utvärderingen av om gränsvärdena för luftkvalitet iakttas, under förutsättning att det tillhandahålls konkreta vetenskapliga bevis på att alla rimliga åtgärder har vidtagits för att minska koncentrationerna. Borträkning av dessa bidrag vid bedömningen av efterlevnaden av gränsvärdena för luftkvalitet och skyldigheterna att minska den genomsnittliga exponeringen bör inte hindra medlemsstaterna från att vidta åtgärder för att minska sina hälsoeffekter.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 29a (nytt)
(29a)  Det är mycket viktigt att systematiskt övervaka luftkvaliteten i närheten av platser med ovanligt höga luftföroreningar, där föroreningsnivån påverkas starkt av utsläpp från tunga föroreningskällor som kan utsätta enskilda personer och befolkningsgrupper för förhöjda risker för negativa hälsoeffekter. Medlemsstaterna bör för detta ändamål installera provtagningspunkter på platser med ovanligt höga luftföroreningar, såsom hamnar eller flygplatser, i syfte att förbättra förståelsen av dessa källors inverkan på luftföroreningar och vidta lämpliga åtgärder för att minimera deras inverkan på människors hälsa.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 30
(30)  I zoner med särskilt svåra förutsättningar bör det vara möjligt att förlänga den tidsfrist inom vilken gränsvärdena för luftkvalitet måste vara uppfyllda vid akuta problem med att efterleva kraven i en specifik zon eller tätbebyggelse, trots att lämpliga åtgärder genomförts för att minska föroreningarna. Vid en eventuell förlängning av tidsfristen för en viss zon eller tätbebyggelse bör man upprätta en detaljerad plan som ska utvärderas av kommissionen för att säkerställa att gränsvärdena iakttas senast då den reviderade tidsfristen löper ut.
 (30)  I zoner med särskilt svåra förutsättningar bör det vara möjligt att förlänga den tidsfrist inom vilken gränsvärdena för luftkvalitet måste vara uppfyllda vid akuta problem med att efterleva kraven i en specifik zon, trots att lämpliga åtgärder genomförts för att minska föroreningarna. Vid en eventuell förlängning av tidsfristen för en viss zon bör man upprätta en detaljerad plan som ska utvärderas av kommissionen för att säkerställa att gränsvärdena iakttas senast då den reviderade tidsfristen löper ut.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 31
(31)  Luftkvalitetsplaner bör utarbetas för zoner där koncentrationerna av luftföroreningar överskrider de relevanta gränsvärdena för luftkvalitet , målvärdena för ozon eller skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning . Luftföroreningar släpps ut från många olika källor och verksamheter. För att uppnå samstämmighet mellan olika strategier bör sådana luftkvalitetsplaner där så är möjligt samordnas med planer och program som upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv direktiv 2010/75/EU48, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG49.
 (31)  Luftkvalitetsplaner bör utarbetas för zoner där koncentrationerna av luftföroreningar överskrider de relevanta gränsvärdena för luftkvalitet, målvärdena för ozon eller skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning. Luftföroreningar släpps ut från många olika källor och verksamheter. För att uppnå samstämmighet mellan olika strategier bör sådana luftkvalitetsplaner där så är möjligt samordnas med planer och program som upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU48, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG49.
__________________
 __________________
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
 48 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
49 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).
 49 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 31a (nytt)
(31a)   Såsom klargjorts i domstolens rättspraxis1a medger bestämmelserna om luftkvalitetsplaner inte en förlängning av tidsfristen för att uppfylla luftkvalitetsnormerna. Att en luftkvalitetsplan har utarbetats innebär inte i sig att en medlemsstat har fullgjort sina skyldigheter att säkerställa att luftföroreningsnivåerna inte överskrider de luftkvalitetsnormer som fastställs i detta direktiv.
__________________
1a Domstolens dom av den 10 november 2020, Europeiska kommissionen/Republiken Italien, C-644/18, ECLI:EU:C:2020:895, punkt 154, och domstolens dom av den 19 november 2014, ClientEarth/The Secretary of State for the Environment, Food and Rural Affairs, C-404/13, ECLI:EU:C:2014:2382, punkt 49.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 32
(32)  Luftkvalitetsplaner bör också utarbetas före 2030 om det finns risk för att medlemsstaterna inte kommer att uppnå gränsvärdena eller målvärdet för ozon senast den tidpunkten, för att säkerställa att föroreningsnivåerna minskas i enlighet därmed.
 (32)  För att anpassa unionslagstiftningen till de senaste vetenskapliga rönen och WHO:s senaste luftkvalitetsriktlinjer fastställs i detta direktiv nya luftkvalitetsnormer som ska uppfyllas senast 2030. Medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna bör, i avvaktan på tidsfristen 2030 för de nya gränsvärden som fastställs i tabell 1 i avsnitt 1 i bilaga I, utarbeta en särskild typ av luftkvalitetsplan, en s.k. luftkvalitetsfärdplan, för zoner där koncentrationerna av föroreningar i luften överskrider de relevanta gränsvärden för luftkvalitet som fastställts för 2030. Luftkvalitetsfärdplanen bör innehålla strategier och åtgärder på kort och lång sikt för att uppfylla dessa gränsvärden senast 2030. För att skapa rättslig klarhet, och trots den specifika terminologi som används, bör en luftkvalitetsfärdplan betraktas som en luftkvalitetsplan såsom fastställs i artikel 4.36.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 34
(34)  Om nivån av en viss förorening överskrider eller riskerar att överskrida ett gränsvärde, ett målvärde för ozon, en skyldighet för genomsnittlig exponeringsminskning eller ett tröskelvärde för larm till följd av en betydande förorening med ursprung i en annan medlemsstat bör medlemsstaterna samarbeta med varandra. Eftersom vissa föroreningar, såsom ozon och partiklar, sprids över gränserna kan det krävas samordning mellan angränsande medlemsstater när de upprättar och genomför luftkvalitetsplaner och kortsiktiga åtgärdsplaner och när de informerar allmänheten. Medlemsstaterna bör vid behov fortsätta att samarbeta med tredjeländer och det är särskilt viktigt att kandidatländerna får möjlighet att medverka i ett tidigt skede. Kommissionen bör i tid informeras om och uppmanas att bistå i sådant samarbete.
 (34)  Om nivån av en viss förorening överskrider eller riskerar att överskrida ett gränsvärde, ett målvärde för ozon, en skyldighet för genomsnittlig exponeringsminskning eller ett tröskelvärde för larm till följd av en betydande förorening med ursprung i en annan medlemsstat bör medlemsstaterna samarbeta med varandra. Eftersom vissa föroreningar, såsom ozon och partiklar, sprids över gränserna bör det krävas brådskande samordning mellan angränsande medlemsstater när de upprättar och genomför luftkvalitetsplaner och kortsiktiga åtgärdsplaner och när de så snart som möjligt informerar allmänheten. Medlemsstaterna bör vid behov fortsätta att samarbeta med tredjeländer och det är särskilt viktigt att kandidatländerna får möjlighet att medverka i ett tidigt skede. Kommissionen bör i tid informeras om och uppmanas att bistå i sådant samarbete.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 35
(35)  Det är nödvändigt att medlemsstaterna och kommissionen samlar in, utbyter och sprider information om luftkvaliteten för att få en bättre förståelse för luftföroreningarnas effekter och för att kunna utarbeta ändamålsenliga strategier. Det bör vara lätt för allmänheten att få tillgång till aktuell information om alla reglerade föroreningars koncentrationer i luften samt luftkvalitetsplaner och kortsiktiga åtgärdsplaner .
 (35)  Det är nödvändigt att medlemsstaterna och kommissionen samlar in, utbyter och sprider information om luftkvaliteten för att få en bättre förståelse för luftföroreningarnas effekter och för att kunna utarbeta ändamålsenliga strategier. Det bör vara lätt för allmänheten att på ett enhetligt och lättförståeligt sätt få tillgång till aktuell information om alla reglerade föroreningars koncentrationer i luften samt luftkvalitetsplaner, luftkvalitetsfärdplaner och kortsiktiga åtgärdsplaner.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 35a (nytt)
(35a)  Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) visar att över 40 % av de vuxna i EU saknar grundläggande digitala färdigheter1a. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att information som ska offentliggöras i enlighet med detta direktiv även förmedlas via icke-digitala kommunikationskanaler när så är lämpligt.
__________________
1a Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2022 (https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/policies/desi).
Ändring 35
Förslag till direktiv
Skäl 40
(40)  Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Om skada på människors hälsa har inträffat till följd av en överträdelse av artiklarna 19, 20, 21 i detta direktiv bör medlemsstaterna säkerställa att de personer som påverkas av sådana överträdelser kan kräva och få kompensation för denna skada från den berörda behöriga myndigheten. Reglerna om kompensation, tillgång till rättslig prövning och sanktioner i detta direktiv syftar till att undvika, förebygga och minska luftföroreningars skadliga effekter på människors hälsa och miljön, i enlighet med artikel 191.1 i EUF-fördraget. De syftar således till att i unionens politik integrera en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i stadgan, och konkretiserar skyldigheten att skydda rätten till liv och människans integritet enligt artiklarna 2 och 3 i stadgan. Det bidrar också till rätten till ett effektivt rättsmedel inför en domstol enligt artikel 47 i stadgan när det gäller skydd av människors hälsa.
 (40)  Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Om skada på människors hälsa och välbefinnande har inträffat till följd av en överträdelse av artiklarna 13, 19, 20, 21 i detta direktiv bör medlemsstaterna säkerställa att de personer som påverkas av sådana överträdelser kan kräva och få kompensation för denna skada från den berörda behöriga myndigheten. Detta direktiv syftar till att undvika, förebygga och minska luftföroreningars skadliga effekter på människors hälsa och miljön, i enlighet med artikel 191.1 i EUF-fördraget. Det syftar således till att i unionens politik integrera en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i stadgan, och konkretiserar skyldigheten att skydda rätten till liv och människans integritet, rätten till privatliv och rätten till hälso- och sjukvård enligt artiklarna 2, 3, 7 och 35 i stadgan. Det bidrar också till rätten till ett effektivt rättsmedel inför en domstol enligt artikel 47 i stadgan när det gäller skydd av människors hälsa. Dessutom erkänns och skyddas den mänskliga rättigheten om en ren, hälsosam och hållbar miljö såsom den erkänns av FN:s generalförsamling i resolution 76/300 av den 28 juli 2022.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Skäl 40a (nytt)
(40a)  Motbevisbara presumtioner är en gemensam mekanism för att minska kärandens bevissvårigheter, samtidigt som svarandens rättigheter bevaras. Motbevisbara presumtioner är endast tillämpliga om vissa villkor är uppfyllda. För att upprätthålla en rättvis riskfördelning och undvika en omvänd bevisbörda bör en kärande vara skyldig att lägga fram tillräckligt relevanta bevis, inbegripet vetenskapliga data, som ger upphov till en presumtion om att överträdelsen har orsakat eller bidragit till att skada har uppkommit. Mot bakgrund av de bevisutmaningar som drabbade personer ställs inför, särskilt i komplicerade fall, kommer en motbevisbar presumtion uppnå en rimlig balans mellan rättigheterna för den enskilde som lider skada på sin hälsa och relevanta myndigheter. Det bör också vara möjligt att använda relevanta vetenskapliga uppgifter som bevis i enlighet med nationell lagstiftning. Om sådana relevanta vetenskapliga uppgifter inte finns tillgängliga, bör det vara möjligt att använda andra bevis till stöd för kravet i enlighet med nationell lagstiftning. Med tanke på att luftkvalitetsnormerna fastställs på grundval av vetenskapliga rön om luftföroreningars skadliga inverkan på människors hälsa när gränsvärdena överskrids, blir luftföroreningar potentiellt skadliga för hälsan och välbefinnandet för dem som exponeras för dem1a.
__________________
1a Europadomstolens dom i målet Fadeyeva mot Ryssland, 55723/00, (Europadomstolen, 9 juni 2005), § 87.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1
1.  I detta direktiv fastställs ett nollföroreningsmål för luftkvalitet, så att luftkvaliteten inom unionen gradvis förbättras till nivåer som inte längre anses skadliga för människors hälsa och naturliga ekosystem, fastställt genom vetenskapliga belägg, och därigenom bidrar till en giftfri miljö senast 2050.
 1.  I detta direktiv fastställs ett nollföroreningsmål för luftkvalitet, så att luftkvaliteten inom unionen gradvis förbättras till nivåer som inte längre anses skadliga för människors hälsa, naturliga ekosystem och biologisk mångfald, fastställt genom bästa tillgängliga och senaste vetenskapliga belägg, och därigenom bidrar till en giftfri miljö senast 2050.
Ändring 295
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2
2.  I detta direktiv fastställs mellanliggande gränsvärden, målvärden, skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning, mål för genomsnittlig exponeringskoncentration, kritiska nivåer, tröskelvärden för information, tröskelvärden för larm och långsiktiga mål (luftkvalitetsnormer) som ska uppfyllas senast 2030 och regelbundet ses över därefter i enlighet med artikel 3.
 2.  I detta direktiv fastställs mellanliggande gränsvärden, målvärden, skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning, mål för genomsnittlig exponeringskoncentration och kritiska nivåer som ska uppfyllas så snart som möjligt och senast 2030 samt de gränsvärden som ska uppfyllas senast 2035 och regelbundet ses över i enlighet med artikel 3. I det fastställs också långsiktiga mål, informationströsklar och tröskelvärden för larm som en del av luftkvalitetsnormerna.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 3
3.  Dessutom bidrar detta direktiv till att uppnå unionens mål för minskning av föroreningar, för biologisk mångfald och för ekosystem i enlighet med det åttonde miljöhandlingsprogrammet, som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/59155.
 3.  Dessutom bidrar detta direktiv till att uppnå unionens mål för minskning av föroreningar, för biologisk mångfald och för ekosystem i enlighet med det åttonde miljöhandlingsprogrammet, som fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/59155, och ökade synergier mellan unionens luftkvalitetspolitik och annan relevant unionspolitik, särskilt klimat- och energipolitiken.
__________________
 __________________
55 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).
 55 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 3
3.  Åtgärder för övervakning av luftkvalitetens långsiktiga tendenser och effekter av unionsåtgärder och nationella åtgärder i fråga om luftkvalitet .
 3.  Åtgärder för övervakning av luftkvalitetens långsiktiga tendenser och effekter av unionsåtgärder och nationella åtgärder samt åtgärder som vidtagits i samarbete med tredjeländer i fråga om luftkvalitet.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4
4.  Åtgärder i syfte att säkerställa att denna information om luftkvaliteten görs tillgänglig för allmänheten.
 4.  Åtgärder i syfte att säkerställa att denna information om luftkvaliteten harmoniseras i hela unionen och görs tillgänglig för allmänheten.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 6
6.  Åtgärder i syfte att främja ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna för att minska luftföroreningarna.
 6.  Åtgärder i syfte att främja ett ökat samarbete mellan medlemsstater, regionala och lokala myndigheter, inom och mellan medlemsstater samt med tredjeländer som gränsar till EU för att minska luftföroreningarna.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 3 – stycke 1
1.  Senast den 31 december 2028 och därefter vart femte år, och oftare om väsentliga nya vetenskapliga belägg visar att det behövs, ska kommissionen se över de vetenskapliga belägg i fråga om luftföroreningar och deras effekter på människors hälsa och miljön som är relevanta för att uppnå målet i artikel 1 och lägga fram en rapport med de viktigaste resultaten för Europaparlamentet och rådet.
 1.  Senast den 31 december 2028 och därefter vart femte år, och oftare om väsentliga nya vetenskapliga belägg visar att det behövs, ska kommissionen se över de vetenskapliga belägg i fråga om luftföroreningar och deras effekter på människors hälsa och miljön som är relevanta för att uppnå målet i artikel 1 och lägga fram en rapport med de viktigaste resultaten för Europaparlamentet och rådet. Översynen ska genomföras utan oskäligt dröjsmål efter offentliggörandet av WHO:s senaste luftkvalitetsriktlinjer.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 2
För att uppnå de mål som fastställs i artikel 1 ska det vid översynen bedömas om detta direktiv behöver ses över i syfte att säkerställa överensstämmelse med Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för luftkvalitet och senaste vetenskapliga information.
 För att uppnå de mål som fastställs i artikel 1 ska det vid översynen bedömas om detta direktiv behöver ses över i syfte att säkerställa fullständig och kontinuerlig överensstämmelse med Världshälsoorganisationens (WHO) senaste riktlinjer för luftkvalitet, den senaste översynen från WHO:s regionkontor för Europa och senaste vetenskapliga information.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 3 – led a
(a)  Den senaste vetenskapliga informationen från WHO och andra berörda organisationer.
 (a)  Den senaste vetenskapliga informationen från berörda unionsorgan, WHO och andra berörda vetenskapliga organisationer.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 3 – led b
(b)  Teknisk utveckling som påverkar luftkvaliteten och bedömningen av den.
 (b)  Beteendeförändringar, finanspolitik och teknisk utveckling som påverkar luftkvaliteten och bedömningen av den.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 3 – led c
(c)  Luftkvalitetssituationer och därmed sammanhängande effekter på människors hälsa och miljön i medlemsstaterna.
 (c)  Luftkvalitet och därmed sammanhängande effekter på människors hälsa och miljön i medlemsstaterna.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 3 – led ca (nytt)
(ca)  Direkta och indirekta hälso- och sjukvårdskostnader och miljökostnader i samband med luftföroreningar samt kostnads-nyttoanalys.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 3 – led da (nytt)
(da)  Framsteg med genomförandet av annan relevant unionslagstiftning, särskilt på klimat-, transport- och energiområdet.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 3 – led db (nytt)
(db)  Enskilda medlemsstaters införande av strängare luftkvalitetsnormer i enlighet med artikel 193 i EUF-fördraget.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2 – stycke 3a (nytt)
Kommissionen ska stödja och ha ett nära samarbete med WHO:s regionala kontor för Europa för att övervaka och se över de vetenskapliga rönen om luftföroreningars hälsoeffekter.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.  Vid den första regelbundna översynen senast den 31 december 2028 ska kommissionen, när så är lämpligt, föreslå gränsvärden, målvärden eller kritiska nivåer för de luftföroreningar som uppmätts vid de superstationer för övervakning som avses i artikel 10 men som för närvarande inte ingår i bilaga I. Dessa värden eller nivåer ska överensstämma med de senaste vetenskapliga rönen om vad som är nödvändigt för att skydda människors hälsa och miljön. Inom ramen för den första regelbundna översynen ska kommissionen offentliggöra en bedömning av möjligheten att omvandla målvärdet för ozon till ett gränsvärde, som vid behov åtföljs av ett lagstiftningsförslag.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 4
4.  Om kommissionen anser det lämpligt till följd av översynen ska den lägga fram ett förslag om att ändra luftkvalitetsnormer eller om att inkludera andra luftföroreningar.
 4.  Om kommissionen anser det lämpligt till följd av översynen ska den lägga fram ett förslag om att ändra luftkvalitetsnormer eller om att inkludera andra luftföroreningar. Ett sådant förslag ska utarbetas i enlighet med principen om upprätthållande av skyddsnivån.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 1a (nytt)
(1a)  luftkvalitetsnormer: gränsvärden, målvärden, skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning, mål för genomsnittlig exponeringskoncentration, kritiska nivåer, tröskelvärden för information och tröskelvärden för larm.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 21
(21)  objektiv skattning: en utvärderingsmetod för att erhålla kvantitativ eller kvalitativ information om koncentrations- eller depositionsnivån för en förorening genom expertbedömning, vilket kan inbegripa användning av statistiska verktyg, fjärranalys och in situ-sensorer.
 utgår
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 23
(23)  urban bakgrund: platser i tätortsmiljö där nivåer är representativa för den allmänna tätortsbefolkningens exponering.
 (23)  urban bakgrund: platser i tätortsmiljö där nivåer är representativa för den allmänna tätortsbefolkningens exponering, inbegripet känsliga och sårbara gruppers exponering i tätorten.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 24
(24)  regional bakgrund: platser i landsbygdsmiljö där nivåer är representativa för den allmänna landsbygdsbefolkningens exponering.
 (24)  regional bakgrund: platser i landsbygdsmiljö där nivåer är representativa för den allmänna landsbygdsbefolkningens exponering, inbegripet känsliga och sårbara gruppers exponering på landsbygden.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 24a (nytt)
(24a)  Platser med ovanligt höga luftföroreningar: en plats där föroreningsnivån påverkas starkt av utsläpp från tunga föroreningskällor såsom, men inte begränsat till, närbelägna överbelastade och kraftigt trafikerade vägar, motorvägar eller andra motorvägar, en enda industrikälla eller ett industriområde med många källor, hamnar, flygplatser, intensiv uppvärmning av bostäder eller en kombination av dessa.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 26
(26)  gränsvärde: en nivå som inte får överskridas och som är fastställd på vetenskaplig grund i syfte att undvika, förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa eller på miljön.
 (26)  gränsvärde: en nivå som är fastställd på vetenskaplig grund i syfte att undvika, förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa eller på miljön, som ska uppnås inom en viss tid och som därefter inte får överskridas.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 28
(28)  indikator för genomsnittlig exponering: en genomsnittlig nivå som bestämts genom mätningar i urban bakgrund över en territoriell enhet på Nuts 1-nivå såsom beskrivs i förordning (EG) nr 1059/2003, eller, om det inte finns någon tätortsmiljö inom den territoriella enheten, i regional bakgrund, och som utgör ett mått på befolkningens exponering.vilket används för att kontrollera om skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning och målet för genomsnittlig exponeringskoncentration för den territoriella enheten har uppfyllts .
 (28)  indikator för genomsnittlig exponering: en genomsnittlig nivå som bestämts genom mätningar i urban bakgrund över en territoriell enhet på Nuts 2-nivå såsom beskrivs i förordning (EG) nr 1059/2003, eller, om det inte finns någon tätortsmiljö inom den territoriella enheten, i regional bakgrund, och som utgör ett mått på befolkningens exponering.vilket används för att kontrollera om skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning och målet för genomsnittlig exponeringskoncentration för den territoriella enheten har uppfyllts.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 29
(29)  skyldighet för genomsnittlig exponeringsminskning : en procentuell minskning av den genomsnittliga exponeringen uttryckt som en indikator för genomsnittlig exponering, av befolkningen i en territoriell enhet på Nuts 1-nivå enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200357 som fastställts för referensåret i syfte att minska skadliga effekter för människors hälsa och som ska uppnås inom en viss tid.
 (29)  skyldighet för genomsnittlig exponeringsminskning: en procentuell minskning av den genomsnittliga exponeringen uttryckt som en indikator för genomsnittlig exponering, av befolkningen i en territoriell enhet på Nuts 2-nivå enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200357 som fastställts för referensåret i syfte att minska skadliga effekter för människors hälsa och som ska uppnås inom en viss tid och därefter inte får överskridas.
__________________
 __________________
57 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
 57 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 30
(30)  mål för genomsnittlig exponeringskoncentration: en nivå på indikatorn för genomsnittlig exponering som ska uppnås i syfte att minska skadliga effekter på människors hälsa .
 (30)  mål för genomsnittlig exponeringskoncentration: en nivå på indikatorn för genomsnittlig exponering som fastställs i syfte att minska skadliga effekter på människors hälsa och som ska uppnås inom en viss tid och därefter inte får överskridas.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 35
(35)  bidrag från naturliga källor: utsläpp av föroreningar som inte direkt eller indirekt orsakas av mänsklig verksamhet, inklusive naturfenomen såsom vulkanutbrott, seismisk aktivitet, geotermisk aktivitet, skogs- och gräsbränder, hårda vindar, partiklar med havssalt eller atmosfärisk resuspension eller transport av naturliga partiklar från torra områden.
 (35)  bidrag från naturliga källor: utsläpp av föroreningar som inte direkt eller indirekt orsakas av mänsklig verksamhet, inklusive naturfenomen såsom vulkanutbrott, seismisk aktivitet, geotermisk aktivitet, skogs- och gräsbränder, hårda vindar, partiklar med havssalt eller atmosfärisk resuspension eller transport av naturliga partiklar från torra områden, som den berörda medlemsstaten inte hade kunnat förebygga eller begränsa genom politiska åtgärder.
Ändring 296
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 35a (nytt)
(35a)  luftkvalitetsfärdplan: luftkvalitetsplan som antagits innan tidsfristen för att uppnå de nya gränsvärden som fastställs i tabell 1 i avsnitt 1 i bilaga I och de mellanliggande gränsvärden som fastställs i tabell 1A i avsnitt 1 i bilaga I löper ut och som innehåller styrmedel och åtgärder på kort och lång sikt för att uppfylla dessa gränsvärden.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 36
(36)  luftkvalitetsplaner: planer där åtgärder fastställs för att efterleva gränsvärden, målvärden för ozon eller skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning .
 (36)  luftkvalitetsplaner: planer där åtgärder fastställs för att efterleva gränsvärden, målvärden för ozon eller skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning när dessa har överskridits.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 38
(38)  den berörda allmänheten: den allmänhet som berörs eller sannolikt kommer att beröras av överskridanden av luftkvalitetsnormer eller som har ett intresse av beslutsförfarandena för genomförandet av skyldigheterna enligt detta direktiv, inbegripet icke-statliga organisationer som främjar skyddet av människors hälsa eller miljön och som uppfyller kraven i nationell lagstiftning.
 (38)  den berörda allmänheten: den allmänhet som berörs eller sannolikt kommer att beröras av överskridanden av luftkvalitetsnormer eller som har ett intresse av beslutsförfarandena för genomförandet av skyldigheterna enligt detta direktiv, inbegripet icke-statliga organisationer som främjar skyddet av människors hälsa eller miljön.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 39
(39)  känsliga och utsatta grupper: de befolkningsgrupper som är mer utsatta för exponering för luftföroreningar än genomsnittsbefolkningen, eftersom de är känsligare eller har en lägre tröskel för hälsoeffekter eller har nedsatt förmåga att skydda sig själva.
 (39)  känsliga och utsatta grupper: de befolkningsgrupper som är permanent eller tillfälligt känsligare eller mer utsatta för effekterna av exponering för luftföroreningar än genomsnittsbefolkningen, som en följd av särskilda egenskaper som gör exponeringens hälsokonsekvenser mer uttalade eller eftersom de är känsligare eller har en lägre tröskel för hälsoeffekter eller har nedsatt förmåga att skydda sig själva.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 5 – led b
(b)  godkänna mätsystem (metoder, utrustning, nätverk och laboratorier),
 (b)  godkänna mätsystem (platser, metoder, utrustning, nätverk och laboratorier) och säkerställa ett välfungerande underhållav övervakningsnätverk,
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 5 – led c
(c)  garantera mätnoggrannheten,
 (c)  garantera mätnoggrannheten och överföring och delning av mätdata, inbegripet deras överensstämmelse med de datakvalitetsmål som fastställs i bilaga V,
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 5 – led d
(d)  säkerställa modelleringstillämpningars noggrannhet,
 (d)  säkerställa modelleringstillämpningars noggrannhet avseende luftkvalitet,
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 5 – led g
(g)  samarbeta med de andra medlemsstaterna och kommissionen,
 (g)  samarbeta med de andra medlemsstaterna, tredjeländer och kommissionen,
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 5 – led h
(h)  upprätta luftkvalitetsplaner,
 (h)  upprätta luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner,
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 5 – led ia (nytt)
(ia)  tillhandahålla och förvalta ett luftkvalitetsindex som uppdateras varje timme och annan relevant offentlig information.
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 4
4.  I alla zoner där nivån av föroreningar underskrider den utvärderingströskel som fastställts för dessa föroreningar ska det vara tillåtet att enbart använda modelleringstillämpningar, indikativa mätningar, objektiva skattningsmetoder , eller en kombination av dessa för att utvärdera luftkvaliteten.
 4.  I alla zoner där nivån av föroreningar underskrider den utvärderingströskel som fastställts för dessa föroreningar ska det vara tillåtet att enbart använda en kombination av modelleringstillämpningar och indikativa mätningar för att utvärdera luftkvaliteten.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5
5.  Om modelleringen visar på ett överskridande av ett gränsvärde eller ett målvärde för ozon i en del av zonen som inte omfattas av fasta mätningar, ska ytterligare fasta eller indikativa mätningar göras under minst ett kalenderår efter det att överskridandet registrerades för att bedöma koncentrationsnivån för den berörda föroreningen.
 5.  Om modelleringen eller indikativa mätningar visar på ett överskridande av ett gränsvärde eller ett målvärde för ozon i en del av zonen som inte omfattas av fasta mätningar, ska ytterligare fasta mätningar installeras inom 6 månader efter det att överskridandet registrerades och ska göras under minst ett kalenderår för att bedöma koncentrationsnivån för den berörda föroreningen.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 7
7.  Utöver den övervakning som krävs enligt artikel 10 ska medlemsstaterna i tillämpliga fall övervaka nivåer av ultrafina partiklar i enlighet med punkt D i bilaga III och avsnitt 3 i bilaga VII.
 7.  Utöver den övervakning som krävs enligt artikel 10 ska medlemsstaterna övervaka nivåer av ultrafina partiklar, sot, ammoniak och kvicksilver i enlighet med punkt D i bilaga III och avsnitten 3, 3a, 3b och 3c i bilaga VII.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Provtagningspunkternas placering ska vara representativ för exponeringen av riskutsatta samhällen och för exponeringen av en eller flera känsliga eller utsatta grupper.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 2
2.  I zoner där nivån av föroreningar överskrider den utvärderingströskel som anges i bilaga II, får antalet provtagningspunkter för varje förorening inte understiga det minsta antal som anges i tabellerna 3 och 4 i punkterna A och C i bilaga III.
 2.  I zoner där nivån av föroreningar överskrider den utvärderingströskel som anges i bilaga II, får antalet provtagningspunkter för varje förorening inte understiga det minsta antal som anges i punkterna A och C i bilaga III.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 3 – led c
(c)  Antalet indikativa mätningar är detsamma som antalet fasta mätningar som ersätts, och de indikativa mätningarna har en varaktighet på minst två månader per kalenderår.
 (c)  Antalet indikativa mätningar är detsamma som antalet fasta mätningar som ersätts, och de indikativa mätningarna har en varaktighet på minst två månader per kalenderår och är jämnt fördelade över kalenderåret.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska i enlighet med bilaga IV säkerställa att den spridning som används för bestämningen av indikatorerna för genomsnittlig exponering för PM2,5 och kvävedioxid ger en korrekt uppfattning om allmänhetens exponering. Antalet provtagningspunkter får inte vara mindre än vid tillämpning av punkt B i bilaga III.
 5.  Medlemsstaterna ska i enlighet med bilaga IV säkerställa att den spridning som används för bestämningen av indikatorerna för genomsnittlig exponering för PM2,5 och kvävedioxid (NO2) ger en korrekt uppfattning om allmänhetens exponering. Antalet provtagningspunkter får inte vara mindre än vid tillämpning av punkt B i bilaga III.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 7
7.  Provtagningspunkter där överskridanden av något av de gränsvärden som anges i avsnitt 1 i bilaga I har registrerats under de föregående tre åren får inte flyttas, såvida inte en flyttning är nödvändig på grund av särskilda omständigheter, inbegripet fysisk planering. Flyttning av provtagningspunkter ska ske inom det område där de är rumsligt representativa och ska baseras på modelleringsresultat.
 7.  Provtagningspunkter där överskridanden av något av de gränsvärden som anges i avsnitt 1 i bilaga I har registrerats under de föregående tre åren får inte flyttas, såvida inte en flyttning är absolut nödvändig. Flyttning av provtagningspunkter ska ske inom det område där de är rumsligt representativa, ska säkerställa kontinuitet i mätningen och ska baseras på modelleringsresultat.
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1
Varje medlemsstat ska inrätta minst en superstation för övervakning per 10 miljoner invånare i urban bakgrund. Medlemsstater med färre än 10 miljoner invånare ska inrätta minst en superstation för övervakning i urban bakgrund.
 Varje medlemsstat ska inrätta minst en superstation för övervakning per 2 miljoner invånare i urban bakgrund. Medlemsstater med färre än 2 miljoner invånare ska inrätta minst en superstation för övervakning i urban bakgrund.
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 5
5.  Mätningar vid alla superstationer för övervakning i urban bakgrund ska omfatta fasta eller indikativa mätningar av ultrafina partiklars storleksfördelning och partiklars oxidationspotential.
 5.  Mätningar vid alla superstationer för övervakning i urban bakgrund ska omfatta fasta mätningar av ultrafina partiklars storleksfördelning och partiklars oxidationspotential.
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 6 – led a
a)  Fasta mätningar av partiklar (PM10 och PM2,5), kvävedioxid (NO2), ozon (O3), sot (BC), ammoniak (NH3) och ultrafina partiklar (UFP).
 a)  Fasta mätningar av partiklar (PM10 och PM2,5), kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), kolmonoxid (CO), ozon (O3), sot (BC), ammoniak (NH3) och ultrafina partiklar (UFP).
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 6 – led b
b)  Fasta eller indikativa mätningar av fina partiklar (PM2,5) i syfte att åtminstone tillhandahålla information om deras totala masskoncentration och kemiska speciering som årsmedelvärde i enlighet med avsnitt 1 i bilaga VII.
 (b)  Fasta mätningar av fina partiklar (PM2,5) i syfte att åtminstone tillhandahålla information om deras totala masskoncentration och kemiska speciering som årsmedelvärde i enlighet med avsnitt 1 i bilaga VII.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 6 – led c
c)  Fasta eller indikativa mätningar av arsenik, kadmium, nickel, gasformigt totalkvicksilver, bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som avses i artikel 8.6, samt av det totala nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel, bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som avses i artikel 8.6, oberoende av koncentrationsnivåer.
 c)  Fasta mätningar av arsenik, kadmium, nickel, gasformigt totalkvicksilver, bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som avses i artikel 8.6, samt av det totala nedfallet av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel, bly, bensen, bens(a)pyren och de andra polycykliska aromatiska kolväten som avses i artikel 8.6, oberoende av koncentrationsnivåer.
Ändring 87
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 7
7.  Mätningar av partikelformigt och gasformigt divalent kvicksilver får också utföras vid superstationer för övervakning i urban bakgrund och regional bakgrund.
 7.  Mätningar av partikelformigt och gasformigt divalent kvicksilver ska också utföras vid superstationer för övervakning i urban bakgrund och regional bakgrund.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 12 – rubriken
Krav där nivåerna underskrider gränsvärdena , målvärdet för ozon och målen för genomsnittlig exponeringskoncentration, men överskrider utvärderingströsklarna
 Krav där nivåerna underskrider gränsvärdena, målvärdet för ozon och målen för genomsnittlig exponeringskoncentration
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 2
2.  I zoner där ozonnivåerna ligger under gränsvärdet för ozon ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att bibehålla dessa nivåer under gränsvärdet för ozon och eftersträva att uppnå de långsiktiga mål som anges i avsnitt 2 i bilaga I , i den utsträckning detta är möjligt med hänsyn till faktorer såsom ozonföroreningens gränsöverskridande karaktär och de meteorologiska förhållandena, och under förutsättning att nödvändiga åtgärder inte medför en oproportionerlig kostnad.
 2.  I zoner där ozonnivåerna ligger under gränsvärdet för ozon ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att bibehålla dessa nivåer under gränsvärdet för ozon och uppnå de långsiktiga mål som anges i avsnitt 2 i bilaga I, i den utsträckning detta är möjligt med hänsyn till faktorer såsom ozonföroreningens gränsöverskridande karaktär och de meteorologiska förhållandena. När de långsiktiga målen har uppnåtts ska medlemsstaterna hålla ozonnivåerna under de långsiktiga målen.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 3
3.  I territoriella enheter på Nuts 1-nivå enligt beskrivningen i förordning (EG) nr 1059/2003 där indikatorerna för genomsnittlig exponering för PM2,5 och kvävedioxid ligger under respektive värde för de mål för genomsnittlig exponeringskoncentration för dessa föroreningar som anges i avsnitt 5 i bilaga I, ska medlemsstaterna hålla nivåerna för dessa föroreningar under målen för genomsnittlig exponeringskoncentration.
 3.  I territoriella enheter på Nuts 2-nivå enligt beskrivningen i förordning (EG) nr 1059/2003 där indikatorerna för genomsnittlig exponering för PM2,5 och kvävedioxid ligger under respektive värde för de mål för genomsnittlig exponeringskoncentration för dessa föroreningar som anges i avsnitt 5 i bilaga I, ska medlemsstaterna hålla nivåerna för dessa föroreningar under målen för genomsnittlig exponeringskoncentration.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 4
4.  medlemsstaterna ska eftersträva att uppnå och bevara den bästa luftkvalitet och en hög miljö- och hälsoskyddsnivå , i enlighet med de riktlinjer för luftkvalitet som offentliggörs av WHO och under de utvärderingströsklar som anges i bilaga II .
 4.  medlemsstaterna ska eftersträva att uppnå och bevara den bästa luftkvalitet och en hög miljö- och hälsoskyddsnivå, i enlighet med WHO:s senaste riktlinjer för luftkvalitet och senaste granskningar som offentliggörs av WHO:s regionkontor för Europa och under de utvärderingströsklar som anges i bilaga II, som tar särskild hänsyn till skyddet av känsliga och utsatta grupper.
Ändring 92
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de exponeringsminsknings skyldigheter för PM2,5 och NO2 som fastställs i avsnitt 5 punkt B i bilaga I, uppfylls i alla deras territoriella enheter på Nuts 1-nivå, där de överskrider de mål för genomsnittlig exponeringskoncentration som anges i avsnitt 5 punkt C i bilaga I.
 3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de exponeringsminskningsskyldigheter för PM2,5 och NO2 som fastställs i avsnitt 5 punkt B i bilaga I, uppfylls i alla deras territoriella enheter på Nuts 2-nivå, där de överskrider de mål för genomsnittlig exponeringskoncentration som anges i avsnitt 5 punkt C i bilaga I.
Ändring 297
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 6
6.  Den tidsfrist för att uppnå gränsvärdena som anges i tabell 1 i avsnitt 1 i bilaga I får förlängas i enlighet med artikel 18.
 6.  Den tidsfrist för att uppnå gränsvärdena som anges i tabell 1 i avsnitt 1 i bilaga I och de mellanliggande gränsvärden som anges i tabell 1A i avsnitt 1 i bilaga I för de föroreningar som avses i artikel 18.1 får förlängas i enlighet med artikel 18.
Ändring 94
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1
1.  Tröskelvärdena för larm med avseende på koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid , och partiklar (PM10 och PM2,5) i luften är de som anges i avsnitt 4 punkt A i bilaga I.
 1.  Tröskelvärdena för larm med avseende på koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5) och ozon i luften är de som anges i avsnitt 4 punkt A i bilaga I.
Ändring 95
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 2
2.  Tröskelvärdet för larm och tröskelvärdet för information för ozon är det som fastställs i avsnitt 4 punkt B i bilaga I.
 2.  Tröskelvärdena för information med avseende på koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5) och ozon är det som fastställs i avsnitt 4 punkt B i bilaga I.
Ändring 96
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 2a (ny)
2a.  Om de tröskelvärden för larm som fastställs i avsnitt 4 punkt A i bilaga I överskrids ska medlemsstaterna utan oskäligt dröjsmål genomföra de nödåtgärder som anges i de kortsiktiga åtgärdsplaner som upprättats i enlighet med artikel 20.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 3
3.  Om något tröskelvärde för larm eller tröskelvärde för information som anges i avsnitt 4 i bilaga I överskrids ska medlemsstaterna vidta erforderliga åtgärder för att informera allmänheten senast inom ett fåtal timmar, genom användning av olika medier och kommunikationskanaler och med säkerställande av bred tillgänglighet för allmänheten .
 3.  Om något tröskelvärde för larm eller tröskelvärde för information som anges i avsnitt 4 i bilaga I överskrids ska medlemsstaterna vidta erforderliga åtgärder för att informera allmänheten senast inom ett fåtal timmar på ett enhetligt och lättförståeligt sätt och ge detaljerad information om hur allvarligt överskridandet är och vilka konsekvenser för hälsan det får och föreslå skydd av befolkningen med särskilt fokus på känsliga och utsatta grupper. Medlemsstaterna ska använda olika medier och kommunikationskanaler och säkerställa bred tillgänglighet för allmänheten.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 3a (ny)
3a.  Om något tröskelvärde för information som anges i avsnitt 4 i bilaga I överskrids ska medlemsstaterna vidta erforderliga åtgärder för att informera allmänheten samt känsliga och utsatta grupper senast inom ett fåtal timmar på ett tillgängligt, enhetligt och lättförståeligt sätt.
Ändring 99
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information om faktiska eller förväntade överskridanden av ett tröskelvärde för larm eller ett tröskelvärde för information lämnas till allmänheten så snart som möjligt i enlighet med punkterna 2 och 3 i bilaga IX.
 4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information om faktiska eller förväntade överskridanden av ett tröskelvärde för larm eller ett tröskelvärde för information lämnas till allmänheten på ett enhetligt och lättförståeligt sätt så snart som möjligt i enlighet med punkterna 2 och 3 i bilaga IX.
Ändring 100
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 1 – led b
b)  territoriella enheter på Nuts 1-nivå där överskridanden av den nivå som fastställs genom skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning beror på naturliga källor.
 b)  territoriella enheter på Nuts 2-nivå där överskridanden av den nivå som fastställs genom skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning beror på naturliga källor.
Ändring 101
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska förse kommissionen med förteckningar över sådana zoner och territoriella enheter på Nuts 1-nivå som avses i punkt 1, tillsammans med uppgifter om koncentrationer och källor samt bevis som visar att överskridandena beror på naturliga källor.
 2.  Medlemsstaterna ska förse kommissionen med förteckningar över sådana zoner och territoriella enheter på Nuts 2-nivå som avses i punkt 1, tillsammans med
a)   uppgifter om koncentrationer och källor,
b)   bevis som visar att överskridandena beror på naturliga källor och inte kunde ha förutsetts, förhindrats eller mildrats av den berörda medlemsstaten, inbegripet, när så är lämpligt, belägg för effekterna av ekosystemstörningar som orsakas av klimatförändringar som leder till sådana överskridanden och
c)   information om genomförandet av relevanta åtgärder inom ramen för den nationella strategin för anpassning till klimatförändringar som antagits i enlighet med artikel 5.4 i förordning (EU) 2021/1119,
Ändring 102
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 3
3.  Om kommissionen har underrättats om ett överskridande som beror på naturliga källor enligt punkt 2 ska detta överskridande inte betraktas som ett överskridande med avseende på detta direktiv.
 3.  Om kommissionen har underrättats om ett överskridande som beror på naturliga källor enligt punkt 2 ska den se över bevisen och informera medlemsstaten om i fall detta överskridande inte får betraktas som ett överskridande med avseende på detta direktiv.
Ändring 103
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna får för ett visst år identifiera zoner där överskridanden av gränsvärdena för PM10 i luften beror på resuspension av partiklar efter sandning eller saltning av vägar under vintern.
 1.  Medlemsstaterna får för en viss månad identifiera zoner där överskridanden av gränsvärdena för PM10 i luften beror på resuspension av partiklar efter sandning eller saltning av vägar under vintern.
Ändring 298
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1 – inledningen
1.  Om det i en viss zon inte är möjligt att klara gränsvärdena för partiklar (PM10 och PM2,5) eller kvävedioxid inom den tidsfrist som anges i tabell 1 i avsnitt 1 ibilaga I, på grund av platsspecifika spridningsförhållanden, särskilda orografiska förhållanden, ogynnsamma klimatförhållanden eller bidrag från gränsöverskridande luftföroreningar, får en medlemsstat förlänga den tidsfristen en gång med högst fem år i den berörda zonen om följande villkor är uppfyllda:
 1.  Om det i en viss zon inte är möjligt att klara gränsvärdena för partiklar (PM10 och PM2,5) eller kvävedioxid inom de tidsfrister som anges i tabellerna 1 och 1A (ny) i avsnitt 1 i bilaga I, på grund av exceptionella och oundvikliga spridningsförhållanden, särskilda orografiska förhållanden eller bidrag från gränsöverskridande luftföroreningar, får en medlemsstat förlänga den tidsfristen en gång med högst fem år i den berörda zonen om följande villkor är uppfyllda:
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1 – led -a (nytt)
(-a)   Luftens föroreningsnivåer i den berörda zonen ligger under de gränsvärden som anges i avsnitt 1, tabell 2 i bilaga I.
Ändring 106
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1 – led a
(a)  En luftkvalitetsplan i enlighet med artikel 19.4, som uppfyller alla kraven i artikel 19.5–19.7, upprättas för den zon för vilken den förlängda tidsfristen ska gälla.
 (a)  En luftkvalitetsfärdplan i enlighet med artikel 19.-1, som uppfyller alla kraven i artikel 19.5–19.7, upprättas för den zon för vilken den förlängda tidsfristen ska gälla.
Ändring 107
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1 – led b
(b)  Den luftkvalitetsplan som avses i led a åtföljs av den information som förtecknas i punkt B i bilaga VIII beträffande de berörda föroreningarna och som visar hur perioderna för överskridande av gränsvärdena kommer att hållas så korta som möjligt.
 (b)  Den luftkvalitetsfärdplan som avses i led a åtföljs av den information som förtecknas i punkt B i bilaga VIII beträffande de berörda föroreningarna samt de årliga prognoserna om utvecklingen för utsläpp och koncentrationer i den berörda zonen fram till tidpunkten för uppnåendet och som visar hur gränsvärdena kommer att uppnås inom den förlängda tidsfristen för uppfyllande och hur perioderna för överskridande av gränsvärdena kommer att hållas så korta som möjligt.
Ändring 108
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1 – led c
(c)  I den luftkvalitetsplan som avses i led a beskrivs hur allmänheten, och i synnerhet känsliga och utsatta grupper, kommer att informeras om förlängningens konsekvenser för människors hälsa och miljön.
 (c)  I den luftkvalitetsfärdplan som avses i led a beskrivs hur allmänheten, och i synnerhet känsliga och utsatta grupper, kommer att informeras på ett enhetligt och lättförståeligt sätt om förlängningens konsekvenser för människors hälsa och miljön.
Ändring 109
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1 – led d
(d)  I den luftkvalitetsplan som avses i led a beskrivs hur ytterligare finansiering, bland annat genom relevanta finansieringsprogram på nationell nivå och unionsnivå, kommer att mobiliseras för att påskynda förbättringen av luftkvaliteten i den zon där förlängningen ska gälla.
 (d)  I den luftkvalitetsfärdplan som avses i led a beskrivs hur ytterligare finansiering, bland annat genom relevanta finansieringsprogram på nationell nivå och unionsnivå, om en sådan finansiering har planerats, kommer att mobiliseras för att påskynda förbättringen av luftkvaliteten i den zon där förlängningen ska gälla.
Ändring 110
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 2 – stycke 1
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de anser att punkt 1 är tillämplig och ska överlämna den luftkvalitetsplan som avses i punkt 1 och all information som kommissionen behöver för att kunna bedöma om det angivna skälet för förlängningen är giltigt och villkoren i den punkten är uppfyllda. I sin bedömning ska kommissionen beakta beräknade effekter på både den nuvarande och den framtida luftkvaliteten i medlemsstaterna, av åtgärder som har vidtagits av medlemsstaterna och även beräknade effekter på luftkvaliteten av unionsåtgärder .
 Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de anser att punkt 1 är tillämplig och ska överlämna den luftkvalitetsfärdplan som avses i punkt 1 och all information som kommissionen behöver för att kunna bedöma om det angivna skälet för förlängningen är giltigt och villkoren i den punkten är uppfyllda. I sin bedömning ska kommissionen beakta beräknade effekter på både den nuvarande och den framtida luftkvaliteten i medlemsstaterna, av åtgärder som har vidtagits av medlemsstaterna och även beräknade effekter på luftkvaliteten av unionsåtgärder . Om de årliga prognoser som tillhandahålls i enlighet med punkt 1 b visar att de åtgärder som anges i luftkvalitetsfärdplanen inte är tillräckliga för att man ska kunna uppnå en sannolik efterlevnad av gränsvärdet för den berörda föroreningen inom den förlängda tidsfristen, ska medlemsstaterna uppdatera luftkvalitetsfärdplanen och se över åtgärderna i den för att säkerställa efterlevnad inom den tidsfristen.
Ändring 111
Förslag till direktiv
Artikel 19 – rubriken
Luftkvalitetsplaner
 Luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner
Ändring 299
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 1 (ny)
-1.  När föroreningsnivåerna från och med ...[tre månader efter detta direktivs ikraftträdande] i en zon eller en territoriell enhet på Nuts 2-nivå ligger över något gränsvärde som ska uppnås senast den 1 januari 2035 i enlighet med tabell 1 i avsnitt 1 i bilaga I eller något målvärde som ska uppnås senast den 1 januari 2030 i enlighet med avsnitt 2 punkt B i bilaga I, ska den berörda medlemsstaten upprätta en luftkvalitetsfärdplan för den föroreningen så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av gränsvärdet för föroreningen registrerades för att uppnå respektive gränsvärden, mellanliggande gränsvärden eller målvärde för ozon inom tidsfristerna.
När medlemsstaten, för samma förorening som avses i det första stycket i den här punkten, är skyldiga att upprätta en luftkvalitetsfärdplan i enlighet med detta stycke samt en luftkvalitetsplan i enlighet med punkt 1 i denna artikel, får den upprätta en kombinerad luftkvalitetsfärdplan i enlighet med punkterna 5, 6 och 7 i denna artikel och lämna information om den förväntade effekten av åtgärderna för att uppnå efterlevnad för varje gränsvärde som omfattas av planen, i enlighet med kraven i punkt A punkterna 5 och 6 i bilaga VIII. Alla sådana kombinerade luftkvalitetsfärdplaner ska innehålla lämpliga åtgärder för att klara alla tillhörande gränsvärden och för att hålla alla perioder av överskridande så korta som möjligt.
Ändring 113
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 1
Om luftens föroreningsnivåer i vissa zoner överskrider något gränsvärde som anges i avsnitt 1 i bilaga I, ska medlemsstaterna upprätta luftkvalitetsplaner för dessa zoner så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av ett gränsvärde registrerades. Dessa luftkvalitetsplaner ska ange lämpliga åtgärder för att klara det berörda gränsvärdet och hålla perioden av överskridande så kort som möjligt, och under inga omständigheter längre än tre år från utgången av det kalenderår då det första överskridandet rapporterades.
 Om luftens föroreningsnivåer i vissa zoner överskrider något gränsvärde som anges i avsnitt 1 i bilaga I, ska medlemsstaterna upprätta luftkvalitetsplaner för dessa zoner så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av ett gränsvärde registrerades. Dessa luftkvalitetsplaner ska ange alla lämpliga och tillräckliga åtgärder för att klara det berörda gränsvärdet och hålla perioden av överskridande så kort som möjligt, och under inga omständigheter längre än tre år från utgången av det kalenderår då det första överskridandet registrerades.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 2
När överskridanden av gränsvärden kvarstår under det tredje kalenderåret efter det att luftkvalitetsplanen upprättats, ska medlemsstaterna uppdatera luftkvalitetsplanen och åtgärderna i den och vidta ytterligare och mer effektiva åtgärder under det påföljande kalenderåret för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt.
 När överskridanden av gränsvärden kvarstår under det tredje kalenderåret efter utgången av det kalenderår under vilket det första överskridandet registrerades, ska medlemsstaterna uppdatera luftkvalitetsplanen och åtgärderna i den, inbegripet detaljerad information om genomförandeläget för de direktiv som avses i punkt B.1 i bilaga VIII och vidta ytterligare och mer effektiva åtgärder under det påföljande kalenderåret för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt och under inga omständigheter längre än ett kalenderår efter uppdateringen av luftkvalitetsplanen.
Ändring 115
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 2 – stycke 1
När luftföroreningsnivåerna i en viss territoriell enhet på Nuts 1-nivå överskrider det målvärde för ozon som anges i avsnitt 2 i bilaga I, ska medlemsstaterna upprätta luftkvalitetsplaner för dessa territoriella enheter på Nuts 1-nivå så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av målvärdet för ozon registrerades. Dessa luftkvalitetsplaner ska ange lämpliga åtgärder för att uppnå målvärdet för ozon och för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt.
 När luftföroreningsnivåerna i en viss territoriell enhet på Nuts 2-nivå överskrider det målvärde för ozon som anges i avsnitt 2 i bilaga I, ska medlemsstaterna upprätta luftkvalitetsplaner för dessa territoriella enheter på Nuts 2-nivå så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av målvärdet för ozon registrerades. Dessa luftkvalitetsplaner ska ange lämpliga och tillräckliga åtgärder för att uppnå målvärdet för ozon och för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt och under inga omständigheter längre än tre år från utgången av det kalenderår då det första överskridandet registrerades.
Ändring 116
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 2 – stycke 2
När överskridanden av målvärdet för ozon kvarstår under det femte kalenderåret efter det att luftkvalitetsplanen upprättats i den relevanta territoriella enheten på Nuts 1-nivå, ska medlemsstaterna uppdatera luftkvalitetsplanen och åtgärderna i den och vidta ytterligare och mer effektiva åtgärder under det påföljande kalenderåret för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt.
 När överskridanden av målvärdet för ozon kvarstår under det tredje kalenderåret efter utgången av det kalenderår som det första överskridandet registrerades i den relevanta territoriella enheten på Nuts 2-nivå, ska medlemsstaterna uppdatera luftkvalitetsplanen och åtgärderna i den och vidta ytterligare och mer effektiva åtgärder under det påföljande kalenderåret för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt, dock högst två kalenderår efter uppdateringen av luftkvalitetsplanen.
Ändring 117
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 2 – stycke 3
För territoriella enheter på Nuts 1-nivå där målvärdet för ozon överskrids ska medlemsstaterna säkerställa att det relevanta nationella luftvårdsprogram som utarbetats i enlighet med artikel 6 i direktiv (EU) 2016/2284 innehåller åtgärder för att komma till rätta med dessa överskridanden.
 För territoriella enheter på Nuts 2-nivå där målvärdet för ozon överskrids ska medlemsstaterna säkerställa att det relevanta nationella luftvårdsprogram som utarbetats i enlighet med artikel 6 i direktiv (EU) 2016/2284 innehåller åtgärder för att komma till rätta med dessa överskridanden.
Ändring 118
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 3 – stycke 1
När skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning enligt avsnitt 5 i bilaga I överskrids i en viss territoriell enhet på Nuts 1-nivå, ska medlemsstaterna upprätta luftkvalitetsplaner för dessa territoriella enheter på Nuts 1-nivå så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning registrerades. Dessa luftkvalitetsplaner ska innehålla lämpliga åtgärder för att uppfylla skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning och för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt.
 När skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning enligt avsnitt 5 i bilaga I överskrids i en viss territoriell enhet på Nuts 2-nivå, ska medlemsstaterna upprätta luftkvalitetsplaner för dessa territoriella enheter på Nuts 2-nivå så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning registrerades. Dessa luftkvalitetsplaner ska innehålla lämpliga och tillräckliga åtgärder för att uppfylla skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning och för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt och under inga omständigheter längre än tre år från utgången av det kalenderår då det första överskridandet registrerades.
Ändring 119
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 3 – stycke 2
När överskridanden av skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning kvarstår under det femte kalenderåret efter det att luftkvalitetsplanen upprättats, ska medlemsstaterna uppdatera luftkvalitetsplanen och åtgärderna i den och vidta ytterligare och mer effektiva åtgärder under det påföljande kalenderåret för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt.
 När överskridanden av skyldigheten för genomsnittlig exponeringsminskning kvarstår under det tredje kalenderåret efter utgången av det kalenderår under vilket det första överskridandet registrerades, ska medlemsstaterna uppdatera luftkvalitetsplanen och åtgärderna i den, inbegripet detaljerad information om genomförandeläget för de direktiv som avses i punkt B.1 i bilaga VIII och vidta ytterligare och mer effektiva åtgärder under det påföljande kalenderåret för att hålla perioden av överskridande så kort som möjligt och under alla omständigheter inte längre än ett år efter uppdateringen av luftkvalitetsplanen.
Ändring 120
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 4
4.  När föroreningsnivåerna från och med [ange året 2 år efter detta direktivs ikraftträdande] till och med den 31 december 2029 i en zon eller en territoriell enhet på Nuts 1-nivå ligger över något gränsvärde som ska uppnås senast den 1 januari 2030 i enlighet med tabell 1 i avsnitt 1 i bilaga I, ska medlemsstaterna upprätta en luftkvalitetsplan för den berörda föroreningen så snart som möjligt och senast två år efter det kalenderår under vilket överskridandet av gränsvärdena eller målvärdet för ozon registrerades för att uppnå respektive gränsvärden eller målvärde för ozon inom tidsfristen.
 utgår
När medlemsstaterna, för samma förorening, är skyldiga att upprätta en luftkvalitetsplan i enlighet med denna punkt samt en luftkvalitetsplan i enlighet med artikel 19.1, får de upprätta en kombinerad luftkvalitetsplan i enlighet med artikel 19.5, 19.6 och 19.7 och lämna information om den förväntade effekten av åtgärder för att uppnå efterlevnad för varje gränsvärde som omfattas av planen, i enlighet med kraven i punkterna 5 och 6 i bilaga VIII. Alla sådana kombinerade luftkvalitetsplaner ska innehålla lämpliga åtgärder för att klara alla tillhörande gränsvärden och för att hålla alla perioder av överskridande så korta som möjligt.
Ändring 121
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 1 – inledningen
Luftkvalitetsplanerna ska innehålla minst följande information:
 Luftkvalitetsplanerna och luftkvalitetsfärdplanerna ska innehålla minst följande information:
Ändring 122
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 1 – led ba (nytt)
(ba)  Den information som avses i punkt B.1 i bilaga VIII, särskilt åtgärder som ingår i det nationella luftvårdsprogrammet (NAPCP).
Ändring 123
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 1 – led c
(c)  I förekommande fall, information om de utsläppsbegränsande åtgärder som anges i punkt B.2 i bilaga VIII.
 (c)  Information om de utsläppsbegränsande åtgärder som anges i punkt B.2 i bilaga VIII.
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 2
Medlemsstaterna ska överväga att inkludera åtgärder som avses i artikel 20.2 och särskilda åtgärder för att skydda känsliga och utsatta grupper, däribland barn , i sina luftkvalitetsplaner .
 Medlemsstaterna ska inkludera de åtgärder som avses i artikel 20.2 och särskilda åtgärder för att skydda känsliga och utsatta grupper, däribland barn, i sina luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner.
Ändring 125
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 3
När det gäller de berörda föroreningarna ska medlemsstaterna, när de utarbetar luftkvalitetsplaner, bedöma risken för att respektive tröskelvärden för larm överskrids. Denna analys ska i tillämpliga fall användas för att upprätta kortsiktiga åtgärdsplaner.
 När det gäller de berörda föroreningarna ska medlemsstaterna, när de utarbetar luftkvalitetsplaner eller luftkvalitetsfärdplaner, bedöma risken för att respektive tröskelvärden för larm överskrids. Denna analys ska i tillämpliga fall användas för att upprätta kortsiktiga åtgärdsplaner.
Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 4
Om luftkvalitetsplaner ska upprättas med avseende på flera föroreningar eller luftkvalitetsnormer , ska medlemsstaterna vid behov upprätta integrerade luftkvalitetsplaner som omfattar alla berörda föroreningar och luftkvalitetsnormer .
 Om luftkvalitetsplaner eller luftkvalitetsfärdplaner ska upprättas med avseende på flera föroreningar eller luftkvalitetsnormer, ska medlemsstaterna vid behov upprätta integrerade luftkvalitetsplaner eller luftkvalitetsfärdplaner som omfattar alla berörda föroreningar och luftkvalitetsnormer.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – stycke 5
För att uppnå de tillämpliga miljömålen ska medlemsstaterna, i den utsträckning det är möjligt, säkerställa att dessa planer eller program överensstämmer med andra planer som har en betydande påverkan på luftkvaliteten, inbegripet de planer som krävs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU58, direktiv (EU) 2016/2284 och direktiv 2002/49/EG samt enligt klimat-, energi-, transport- och jordbrukslagstiftningen .
 För att uppnå de tillämpliga miljömålen ska medlemsstaterna, i den utsträckning det är möjligt, säkerställa att dessa planer eller program och dessa luftkvalitetsfärdplaner överensstämmer med andra planer som har en betydande påverkan på luftkvaliteten, inbegripet de planer som krävs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU58, direktiv (EU) 2016/2284 och direktiv 2002/49/EG samt enligt klimat-, energi-, transport- och jordbrukslagstiftningen samt lagstiftningen för skydd av den biologiska mångfalden.
__________________
 __________________
58 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
 58 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
Ändring 128
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5a (ny)
5a.   Kommissionen får på begäran av en medlemsstat tillhandahålla stöd och teknisk expertis inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd för att stödja luftkvalitetspolitik och luftkvalitetsåtgärder i den berörda medlemsstaten.
Ändring 129
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 6 – stycke -1 (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att utkastet till luftkvalitetsplan eller utkastet till luftkvalitetsfärdplan, som innehåller den minimiinformation som krävs enligt punkterna A och B i bilaga VIII, görs tillgängligt för allmänheten på internet kostnadsfritt och utan att begränsa tillgången för registrerade användare och, när så är lämpligt, via andra icke-digitala kommunikationskanaler, innan tidsfristen för att ta emot synpunkter från allmänheten inleds. Medlemsstaterna får också göra följande tillgängligt för allmänheten på internet, kostnadsfritt och utan att begränsa åtkomsten för registrerade användare och, när så är lämpligt, via andra icke-digitala kommunikationskanaler:
(a)   Information om de metoder som använts för att bedöma den uppskattade effekten av den luftkvalitetsplan eller luftkvalitetsfärdplan i enlighet med punkt Ba i bilaga VIII och de bakgrundsdokument och den information som använts för utarbetandet av utkastet till luftkvalitetsplan eller utkastet till luftkvalitetsfärdplan.
(b)   En icke-teknisk sammanfattning av den information som avses i detta stycke.
Ändring 130
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 6 – stycke 1
Medlemsstaterna ska, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG59, och de behöriga myndigheter som på grund av sitt ansvar i fråga om luftföroreningar och luftkvalitet sannolikt kommer att beröras av genomförandet av luftkvalitetsplanerna, samråda med allmänheten om utkast till luftkvalitetsplaner och eventuella betydande uppdateringar av luftkvalitetsplaner innan de färdigställs.
 Medlemsstaterna ska, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG59, och de behöriga myndigheter som på grund av sitt ansvar i fråga om luftföroreningar och luftkvalitet sannolikt kommer att beröras av genomförandet av luftkvalitetsplanerna och luftkvalitetsfärdplanerna, samråda med allmänheten om utkast till luftkvalitetsplaner och utkast till luftkvalitetsfärdplaner och eventuella betydande uppdateringar av luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner innan de färdigställs.
__________________
 __________________
59 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).
 59 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 6 – stycke 2
När medlemsstaterna utarbetar luftkvalitetsplaner ska de säkerställa att berörda parter vars verksamhet bidrar till överskridandet uppmuntras att föreslå åtgärder som de kan vidta för att få ett slut på överskridandena och att icke-statliga organisationer, såsom miljöorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga och utsatta gruppers intressen, andra relevanta hälso- och sjukvårdsorgan och relevanta industriförbund, tillåts delta i dessa samråd.
 Medlemsstaterna ska uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller att utarbeta, se över och uppdatera luftkvalitetsplanerna och luftkvalitetsfärdplanerna. När medlemsstaterna utarbetar luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner ska de säkerställa att berörda parter vars verksamhet bidrar till överskridandet uppmuntras att föreslå åtgärder som de kan vidta för att få ett slut på överskridandena och att icke-statliga organisationer, såsom miljö- och hälsoorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga och utsatta gruppers intressen, andra relevanta hälso- och sjukvårdsorgan, inbegripet hälso- och sjukvårdspersonal och relevanta industriförbund, uppmuntras att delta i dessa samråd. Medlemsstaterna ska säkerställa att relevanta berörda parter och allmänheten vederbörligen informeras om de specifika källor och luftföroreningar som påverkar luftkvaliteten och de relevanta åtgärder för minskning av luftföroreningar som existerar och finns att tillgå på marknaden.
Ändring 132
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7
7.  Luftkvalitetsplanerna ska överlämnas till kommissionen inom två månader efter det att de antagits .
 7.  Luftkvalitetsplanerna och luftkvalitetsfärdplanerna ska överlämnas till kommissionen inom två månader efter det att de antagits.
Ändring 133
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7a (ny)
7a.  Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa en förlaga för luftkvalitetsplanernas och luftkvalitetsfärdplanernas format och struktur. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.
Ändring 134
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7b (ny)
7b.  Kommissionen får fastställa riktlinjer för utarbetande, genomförande och översyn av luftkvalitetsplaner och, när så är lämpligt, av luftkvalitetsfärdplanerna.
Ändring 135
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7c (ny)
7c.  Kommissionen ska vid behov underlätta utarbetandet och genomförandet av luftkvalitetsplanerna och luftkvalitetsfärdplanerna genom utbyte av god praxis.
Ändring 136
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 1 – stycke 2
Om det finns risk för att tröskelvärdet för larm för ozon kommer att överskridas, får dock medlemsstaterna avstå från att upprätta sådana kortsiktiga åtgärdsplaner när det, med hänsyn till de geografiska, meteorologiska och ekonomiska förhållandena i landet, inte finns goda förutsättningar för att minska risken för, varaktigheten av eller graden av ett sådant överskridande.
 Om det finns risk för att tröskelvärdet för larm för ozon kommer att överskridas, får dock medlemsstaterna avstå från att upprätta sådana kortsiktiga åtgärdsplaner när det, med hänsyn till de geografiska, meteorologiska och ekonomiska förhållandena i landet, inte finns goda förutsättningar för att minska risken för, varaktigheten av eller graden av ett sådant överskridande.
Ändring 137
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
För att informera allmänheten om dålig luftkvalitet och dess inverkan ska de behöriga myndigheterna kräva att lättbegriplig information ständigt visas om symptom som hänger samman med luftföroreningstoppar och om beteenden som minskar exponeringen för luftföroreningar i närheten av platser där känsliga och utsatta grupper finns.
Ändring 138
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 2
2.  Vid upprättande av de kortsiktiga åtgärdsplaner som avses i punkt 1 får medlemsstaterna, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, ange effektiva åtgärder för att begränsa och vid behov tillfälligt avbryta verksamhet som bidrar till risken för att respektive gräns- eller målvärden eller tröskelvärde för larm kommer att överskridas. Beroende på hur mycket de huvudsakliga föroreningskällorna bidrar till de överskridanden som ska åtgärdas, ska man i dessa kortsiktiga åtgärdsplaner överväga att inkludera åtgärder som avser transporter , byggnadsarbeten, industrianläggningar samt användning av produkter och uppvärmning av bostäder. Särskilda åtgärder för att skydda känsliga och utsatta grupper , däribland barn, ska även behandlas inom ramen för dessa planer.
 2.  Vid upprättande av de kortsiktiga åtgärdsplaner som avses i punkt 1 får medlemsstaterna, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, ange effektiva åtgärder för att begränsa och vid behov tillfälligt avbryta verksamhet som bidrar till risken för att respektive gräns- eller målvärden eller tröskelvärde för larm kommer att överskridas. Medlemsstaterna ska också beakta den förteckning över åtgärder som anges i bilaga VIIIa i sina kortsiktiga åtgärdsplaner, och beroende på hur mycket de huvudsakliga föroreningskällorna bidrar till de överskridanden som ska åtgärdas, ska man i dessa kortsiktiga åtgärdsplaner åtminstone överväga att inkludera åtgärder som avser transporter, byggnadsarbeten, industrianläggningar samt användning av produkter och uppvärmning av bostäder. Särskilda åtgärder för att skydda känsliga och utsatta grupper, däribland barn, ska även behandlas inom ramen för dessa planer.
Ändring 139
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 3a (ny)
3a.  Medlemsstaterna får begära att kommissionen tillhandahåller tekniskt bistånd och stöd vid utarbetandet av handlingsplaner på kort sikt.
Ändring 140
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 4
4.  När medlemsstaterna har utarbetat en kortsiktig åtgärdsplan ska de göra resultaten av sina genomförbarhetsstudier, innehållet i de särskilda kortsiktiga åtgärdsplanerna och information om dessa planers genomförande tillgängliga för allmänheten och för berörda organisationer, däribland miljöorganisationer, konsumentorganisationer och organisationer som företräder känsliga och utsatta gruppers intressen, samt för andra berörda organ inom hälso- och sjukvård samt berörda näringslivsorganisationer.
 4.  När medlemsstaterna har utarbetat en kortsiktig åtgärdsplan ska de göra resultaten av sina genomförbarhetsstudier, innehållet i de särskilda kortsiktiga åtgärdsplanerna och information om dessa planers genomförande tillgängliga för allmänheten och för berörda organisationer, däribland miljö- och hälsoorganisationer, konsumentorganisationer och organisationer som företräder känsliga och utsatta gruppers samt hälso- och sjukvårdspersonals intressen, samt för andra berörda organ inom hälso- och sjukvård samt berörda näringslivsorganisationer.
Ändring 141
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 4a (ny)
4a.  Medlemsstaterna ska använda modeller och prognoser för att identifiera risken för att föroreningsnivåerna kommer att överskrida ett eller flera av tröskelvärdena för larm och ska se till att nödåtgärder träder i kraft så snart prognosen pekar på risk för överskridande, i syfte att förhindra ett sådant överskridande.
Ändring 142
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 5a (ny)
5a.  Kommissionen får fastställa riktlinjer om bästa praxis för upprättande av kortsiktiga åtgärdsplaner, inbegripet exempel på bästa praxis för att skydda känsliga och utsatta grupper, däribland barn. Dessa exempel ska uppdateras regelbundet. Kommissionen ska främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna genom EU:s forum för ren luft.
Ändring 143
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 2
De berörda medlemsstaterna ska samarbeta för att identifiera källorna till luftförorening och de åtgärder som ska vidtas för att hantera dessa källor, och utforma gemensamma insatser, såsom utarbetande av gemensamma eller samordnade luftkvalitetsplaner enligt artikel 19.
 De berörda medlemsstaterna ska samarbeta på nationell, regional och lokal nivå, inbegripet genom inrättandet av gemensamma expertteam för att identifiera källorna till luftförorening och vilken andel av föroreningen som härrör från vilket land samt fastställa vilka åtgärder som ska vidtas enskilt och gemensamt för att hantera dessa källor, och utforma gemensamma insatser, såsom utarbetande av gemensamma eller samordnade luftkvalitetsplaner enligt artikel 19.
Ändring 144
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
De berörda medlemsstaterna ska utan oskäligt dröjsmål informera kommissionen om situationen och de åtgärder som vidtagits.
Ändring 145
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 3
Medlemsstaterna ska svara varandra i god tid och senast tre månader efter det att de underrättats av en annan medlemsstat i enlighet med första stycket.
 Medlemsstaterna ska svara varandra i god tid och senast två månader efter det att de underrättats av en annan medlemsstat i enlighet med första stycket.
Ändring 146
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 2
2.  Kommissionen ska informeras om och beredas möjlighet att medverka i det samarbete som avses i punkt 1 i denna artikel . Vid behov ska kommissionen, med beaktande av de rapporter som utarbetas enligt artikel 11 i direktiv (EU) 2016/2284 , överväga om det är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder på unionsnivå för att minska utsläppen av de ämnen som bidrar till bildandet av gränsöverskridande föroreningar.
 2.  Kommissionen ska informeras om och beredas möjlighet att medverka i och granska det samarbete som avses i punkt 1 i denna artikel. Kommissionen får också, i samarbete med de berörda medlemsstaterna, utarbeta arbetsplaner för genomförandet av föreslagna åtgärder. Vid behov ska kommissionen, med beaktande av de rapporter som utarbetas enligt artikel 11 i direktiv (EU) 2016/2284 , överväga om det är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder på unionsnivå för att minska utsläppen av de ämnen som bidrar till bildandet av gränsöverskridande föroreningar.
Ändring 147
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 3a (ny)
3a.  Om en medlemsstat vidtar rättsliga åtgärder avseende en överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och som avses i artikel 29 och som har orsakat luftföroreningar i en annan medlemsstat, ska medlemsstaterna samarbeta effektivt.
Ändring 148
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att allmänheten och berörda organisationer, däribland miljöorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga och utsatta gruppers intressen, andra berörda hälso- och sjukvårdsorgan och berörda näringslivsorganisationer, i god tid får tillräcklig information om följande:
 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att allmänheten och berörda organisationer, däribland miljö- och hälsoorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga och utsatta gruppers intressen, hälso- och sjukvårdspersonal, andra berörda hälso- och sjukvårdsorgan och berörda näringslivsorganisationer, i god tid får tillräcklig information om följande:
Ändring 149
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led a
(a)  Luftkvaliteten i enlighet med i bilaga IX.
 (Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 150
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  eventuell konstaterad brist på data från provtagningspunkter, särskilt när det gäller de uppgifter som avses i punkt 1 a och b i bilaga IX,
Ändring 151
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led c
(c)  Sådana luftkvalitetsplaner som avses i artikel 19
 (c)  Sådana luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner som avses i artikel 19.
Ändring 152
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led d
(d)  Kortsiktiga åtgärdsplaner enligt artikel 20.
 (d)  Kortsiktiga åtgärdsplaner som utarbetats i enlighet med artikel 20.
Ändring 153
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  Översikt av luftföroreningskällor och luftföroreningar som påverkar luftkvaliteten i en berörd medlemsstat.
Ändring 154
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led db (nytt)
(db)  Dokumentation som inlämnats till kommissionen om överskridanden orsakade av naturliga källor och som avses i artikel 16.2.
Ändring 155
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led dc (nytt)
(dc)  Den dokumentation om val av plats som avses i punkt D i bilaga IV.
Ändring 156
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – led e
(e)  Effekterna av överskridanden av gränsvärden, målvärden för ozon, skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning, tröskelvärden för information och tröskelvärden för larm i en sammanfattande utvärdering . Den sammanfattande utvärderingen ska vid behov innehålla ytterligare information och utvärderingar av skogsskydd samt information om föroreningar som omfattas av artikel 10 och bilaga VII.
 (e)  Effekterna av överskridanden av gränsvärden, målvärden för ozon, skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning och mål för genomsnittlig exponeringskoncentration, tröskelvärden för information och tröskelvärden för larm i en sammanfattande utvärdering. Den sammanfattande utvärderingen ska vid behov innehålla ytterligare information och utvärderingar av skogsskydd samt information om föroreningar som omfattas av artikel 10 och bilaga VII.
Ändring 157
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska fastställa ett luftkvalitetsindex som omfattar svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5) och ozon och göra det tillgängligt via en offentlig källa med uppdatering varje timme. Luftkvalitetsindexet ska beakta WHO:s rekommendationer och bygga på de luftkvalitetsindex på europeisk nivå som tillhandahålls av Europeiska miljöbyrån.
 2.  Medlemsstaterna ska fastställa ett luftkvalitetsindex som omfattar svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5) och ozon och göra det tillgängligt på ett enhetligt och lättförståeligt sätt via en offentlig källa med uppdatering varje timme, som säkerställer att tillräckliga realtidsdata finns tillgängliga på samtliga stationer. Luftkvalitetsindexet ska vara jämförbart i alla medlemsstater och vara anpassat till WHO:s senaste rekommendationer och baseras på de luftkvalitetsindex på europeisk nivå som tillhandahålls av Europeiska miljöbyrån. Luftkvalitetsindexet ska åtföljas av information om de därmed sammanhängande hälsoriskerna för varje förorening, inklusive information som är skräddarsydd för känsliga och utsatta grupper.
Ändring 158
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2a (ny)
2a.  [12 månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 för att komplettera detta direktiv genom att specificera hur luftkvalitetsindexet ska beräknas och presenteras samt formatet och strukturen för den information som lämnas till allmänheten.
Ändring 159
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2b (ny)
2b.  Medlemsstaterna ska främja visning av information om symtom i samband med luftföroreningstoppar och om minskad exponering för luftföroreningar och skyddsbeteenden i byggnader som besöks av känsliga och utsatta grupper, såsom hälso- och sjukvårdsinrättningar.
Ändring 160
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska informera allmänheten om vilken behörig myndighet eller vilket behörigt organ som utsetts att utföra de uppgifter som anges i artikel 5.
 3.  Medlemsstaterna ska informera allmänheten om vilken behörig myndighet eller vilket behörigt organ som utsetts att utföra de uppgifter som anges i artikel 5 och om den behöriga myndighet eller det behöriga organ som driver de provtagningspunkter som inrättats i enlighet med artikel 9 och bilaga IV.
Ändring 161
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 4
4.  Informationen som avses i denna artikel ska göras tillgänglig för allmänheten kostnadsfritt via lättillgängliga medier och kommunikationskanaler i enlighet med direktiv 2007/2/EG60 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)2019/102461.
 4.  Informationen som avses i denna artikel ska göras tillgänglig för allmänheten kostnadsfritt och på ett enhetligt och lättförståeligt sätt via lättillgängliga medier och kommunikationskanaler i enlighet med direktiv 2007/2/EG60 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)2019/102461 med säkerställande av bred tillgänglighet för allmänheten.
__________________
 __________________
60 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).
 60 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).
61 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).
 61 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).
Ändring 162
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2 – inledningen
2.  För det särskilda ändamålet att bedöma om gränsvärdena, målvärdena för ozon, skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning och de kritiska nivåerna överskridits och inte senare än fyra månader efter utgången av varje år ska den information som avses i punkt 1 överlämnas till kommissionen och den ska omfatta
 2.  För det särskilda ändamålet att bedöma om gränsvärdena, målvärdena för ozon, skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning, mål för genomsnittlig exponeringskoncentration och de kritiska nivåerna överskridits och inte senare än fyra månader efter utgången av varje år ska den information som avses i punkt 1 överlämnas till kommissionen och den ska omfatta
Ändring 163
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2 – led a
a)  de ändringar som gjorts under året i förteckningen över och den gränsdragning av zoner som fastställs i artikel 6 eller en territoriell enhet på Nuts 1-nivå ,
 a)  de ändringar som gjorts under året i förteckningen över och den gränsdragning av zoner som fastställs i artikel 6 eller en territoriell enhet på Nuts 2-nivå,
Ändring 164
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2 – led b – inledningen
b)  förteckningen över zoner och territoriella enheter på Nuts 1-nivå samt de föroreningsnivåer som bedömts. För zoner där en eller flera föroreningsnivåer är högre än gränsvärdena eller de kritiska nivåerna , samt för territoriella enheter på Nuts 1-nivå där en eller flera föroreningsnivåer är högre än gränsvärdena eller skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning:
 b)  förteckningen över zoner och territoriella enheter på Nuts 2-nivå samt de föroreningsnivåer som bedömts. För zoner där en eller flera föroreningsnivåer är högre än gränsvärdena eller de kritiska nivåerna, samt för territoriella enheter på Nuts 2-nivå där en eller flera föroreningsnivåer är högre än gränsvärdena, skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning eller målen för genomsnittlig exponeringskoncentration:
Ändring 165
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 24 ges till kommissionen tills vidare från och med den ... [dag då detta direktiv träder i kraft].
 2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 22.2a, 24 och 29.3a ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [dag då detta direktiv träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 166
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 24 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
 3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 22.2a, 24 och 29.3a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 167
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 5 – stycke 2
En delegerad akt som antas enligt artikel 24 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
 En delegerad akt som antas enligt artiklarna 22.2a, 24 och 29.3a ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 168
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Medlemsstaterna ska inom ramen för sin nationella lagstiftning säkerställa att den berörda allmänheten har möjlighet att få den materiella eller formella giltigheten av medlemsstatens alla beslut, handlingar eller underlåtenheter avseende luftkvalitetsplaner som avses i artikel 19, och kortsiktiga åtgärdsplaner som avses i artikel 20, prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag, om något av följande villkor är uppfyllt:
 Medlemsstaterna ska inom ramen för sin nationella lagstiftning säkerställa att den berörda allmänheten har möjlighet att få den materiella eller formella giltigheten av medlemsstatens alla beslut, handlingar eller underlåtenheter, inbegripet, men inte begränsat till, beslut om klassificering av zoner enligt artikel 7, nätverksutformning, lokalisering och flyttning av provtagningspunkter enligt artikel 9, luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner som avses i artikel 19, och kortsiktiga åtgärdsplaner som avses i artikel 20, prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag, om något av följande villkor är uppfyllt:
Ändring 169
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 1 – stycke 3
Intresset hos en icke-statlig organisation som ingår i den berörda allmänheten ska anses vara tillräckligt i den mening som avses i första stycket led a. Sådana organisationer ska också anses ha rättigheter som kan kränkas i den mening som avses i första stycket led b.
 Intresset hos varje fysisk person som påverkas eller sannolikt kommer att påverkas av överskridanden av luftkvalitetsnormerna eller som har ett intresse av beslutsförfarandena i samband med genomförandet av skyldigheterna enligt detta direktiv, och intresset hos en icke-statlig organisation, som båda ingår i den berörda allmänheten, ska anses vara tillräckligt i den mening som avses i första stycket led a. Sådana fysiska personer och organisationer ska också anses ha rättigheter som kan kränkas i den mening som avses i första stycket led b.
Ändring 170
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 2
2.  Rätten att delta i prövningsförfarandet får inte vara beroende av den roll som den berörda allmänheten spelade under en deltagandefas i de beslutsförfaranden som rör artikel 19 eller 20.
 2.  Rätten att delta i prövningsförfarandet får inte vara beroende av den roll som den berörda allmänheten spelade under en deltagandefas i de beslutsförfaranden inom ramen för detta direktiv.
Ändring 171
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska personer som drabbas av hälsoskador till följd av en överträdelse av artiklarna 19.1–19.4, 20.1 och 20.2, 21.1 andra stycket och 21.3 i detta direktiv av de behöriga myndigheterna har rätt till ersättning i enlighet med den här artikeln.
 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska personer som drabbas av hälsoskador till följd av en överträdelse av bestämmelserna inom ramen för detta direktiv, inbegripet, men inte begränsat till, artiklarna 13, 19.1–19.4, 20.1 och 20.2, 21.1 andra stycket och 21.3 i detta direktiv, genom en underlåtelse, ett beslut, en handling eller en försenad handling av de behöriga myndigheterna, har rätt till ersättning i enlighet med den här artikeln.
Ändring 172
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön och uppfyller eventuella krav enligt nationell lagstiftning, tillåts att företräda de drabbade fysiska personer som avses i punkt 1 och att väcka grupptalan för ersättning. Kraven i artikel 10 och artikel 12.1 i direktiv (EU) 2020/1828 ska i tillämpliga delar gälla för sådan grupptalan.
 2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att icke-statliga organisationer som främjar skydd av människors hälsa eller miljön tillåts att företräda de drabbade fysiska personer som avses i punkt 1 och att väcka grupptalan för ersättning. Kraven i artikel 10 och artikel 12.1 i direktiv (EU) 2020/1828 ska i tillämpliga delar gälla för sådan grupptalan.
Ändring 173
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 4 – stycke 1
Om ett ersättningsanspråk stöds av bevis som visar att den överträdelse som avses i punkt 1 är den mest sannolika förklaringen till att den personen lidit skada, ska orsakssambandet mellan överträdelsen och uppkomsten av skadan presumeras.
 Om ett ersättningsanspråk stöds av bevis, inbegripet relevanta vetenskapliga data, utifrån vilka det kan antas att den överträdelse som avses i punkt 1 orsakade eller bidrog till att den personen lidit skada, ska orsakssambandet mellan överträdelsen och uppkomsten av skadan presumeras.
Ändring 174
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 4 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska, om käranden har lagt fram skäligen tillgängliga bevis till stöd för anspråket på ersättning, i enlighet med punkt 1, och på ett rimligt sätt har styrkt att ytterligare bevis kontrolleras av den svarande offentliga myndigheten eller av en tredje part, om käranden begär det, säkerställa att domstolen eller den offentliga myndigheten kan beordra att sådan bevisning läggs fram av den svarande offentliga myndigheten eller den tredje parten i enlighet med nationell processrätt, om inte annat följer av tillämpliga unionsregler och nationella regler om sekretess och proportionalitet.
Ändring 175
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 4 – stycke 2b (nytt)
Den svarande offentliga myndighetens överträdelse av detta direktiv ska presumeras om den svarande offentliga myndigheten har underlåtit att uppfylla en skyldighet att lämna ut relevant begärd bevisning som den förfogar över i enlighet med denna punkt.
Ändring 176
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 4a (ny)
4a.  I denna artikel avses med relevanta vetenskapliga data statistiska, epidemiologiska eller andra uppgifter som visar ett statistiskt tillförlitligt orsakssamband mellan vissa typer av föroreningar och vissa hälsotillstånd.
Ändring 177
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att preskriptionstiderna för att väcka sådan talan för ersättning som avses i punkt 1 inte understiger fem år. Dessa preskriptionstider ska inte börja löpa förrän överträdelsen har upphört och personen som gör anspråk på ersättningen känner till eller rimligen kan förväntas känna till att han eller hon orsakats en skada till följd av en överträdelse som avses i punkt 1.
 6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att preskriptionstiderna för att väcka sådan talan för ersättning som avses i punkt 1 inte understiger tio år. Dessa preskriptionstider ska inte börja löpa förrän överträdelsen har upphört och personen som gör anspråk på ersättningen känner till eller rimligen kan förväntas känna till att han eller hon orsakats en skada till följd av en överträdelse som avses i punkt 1.
Ändring 178
Förslag till direktiv
Artikel 29 – punkt 3 – led aa (nytt)
aa)  De faktiska eller uppskattade ekonomiska fördelarna av överträdelsen.
Ändring 179
Förslag till direktiv
Artikel 29 – punkt 3 – led c
c)  Den befolkning, inbegripet känsliga och utsatta grupper, eller den miljö som påverkas av överträdelsen, med beaktande av målet att uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.
 c)  Den befolkning, inbegripet känsliga och utsatta grupper, eller den miljö som påverkas av överträdelsen och den skada som orsakats, med beaktande av målet att uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.
Ändring 180
Förslag till direktiv
Artikel 29 – punkt 3 – led d
d)  Om överträdelsen skett med uppsåt eller genom oaktsamhet.
 d)  Om överträdelsen skett vid upprepade eller enstaka tillfällen, inbegripet eventuella ekonomiska, administrativa eller straffrättsliga sanktioner som redan mottagits.
Ändring 181
Förslag till direktiv
Artikel 29 – punkt 3a (ny)
3a.  [6 månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa gemensamma kriterier för fastställande av det sanktionsbelopp som avses i punkt 1 i denna artikel.
Ändring 182
Förslag till direktiv
Artikel 29 – punkt 3b (ny)
3b.  Medlemsstaterna ska se till att intäkterna från de sanktioner som avses i punkt 1 i denna artikel i första hand används för att finansiera åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. Medlemsstaterna ska offentliggöra information om användningen av dessa intäkter. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28 ska intäkter från sanktioner inte användas vid tillämpningen av den artikeln.
Ändring 183
Förslag till direktiv
Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1, 2 och 3, artikel 4.2, 4.13, 4.14, 4.16, 4.18, 4.19, 4.21, 4.22, 4.24–4.30, 4.36, 4.37, 4.38 och 4.39, artiklarna 5–12, artikel 13.1, 13.2, 13.3, 13.6 och 13.7, artikel 15, artikel 16.1 och 16.2, artiklarna 17–21, artikel 22.1, 22.2 och 22.4, artiklarna 23–29 och bilagorna I–IX senast den [för in datum: två år efter ikraftträdandet] .
 Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1, 2 och 3, artikel 4.2, 4.13, 4.14, 4.16, 4.18, 4.19, 4.21, 4.22, 4.24–4.30, 4.36, 4.37, 4.38 och 4.39, artiklarna 5–12, artikel 13.1, 13.2, 13.3, 13.6 och 13.7, artikel 15, artikel 16.1 och 16.2, artiklarna 17, 18, 20 och 21, artikel 22.1, 22.2 och 22.4, artiklarna 23–29 och bilagorna I–IX senast den [för in datum: 18 månader efter ikraftträdandet].
Ändring 184
Förslag till direktiv
Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 19 senast den ... [tre månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande].
Ändringar 300 och 330
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 1 – punkt 1
Tabell 1 – Gränsvärden för skydd av människors hälsa som ska uppnås senast den 1 januari 2030
 Tabell 1 – Gränsvärden för skydd av människors hälsa som ska uppnås senast den 1 januari 2035
Ändring 185
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 1 – tabell 1

Kommissionens förslag

Period (medelvärde under)

Gränsvärde

PM2.5

1 dag

25 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

10 μg/m³

PM10

1 dag

45 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

20 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

1 timme

200 μg/m3

får inte överskridas mer än en gång per kalenderår

1 dag

50 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

20 μg/m3

Svaveldioxid (SO2)

1 timme

350 μg/m3

får inte överskridas mer än en gång per kalenderår

1 dag

50 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

20 μg/m3

Bensen

Kalenderår

3,4 μg/m3

Kolmonoxid (CO)

Högsta 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn (1)

10 mg/m3

1 dag

4 mg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Bly (Pb)

Kalenderår

0,5 μg/m3

Arsenik (As)

Kalenderår

6,0 ng/m³

Kadmium (Cd)

Kalenderår

5,0 ng/m³

Nickel (Ni)

Kalenderår

20 ng/m³

Bens(a)pyren

Kalenderår

1,0 ng/m³

(1)  Det högsta 8-timmarsmedelvärdet för koncentrationen under ett dygn ska beräknas genom att analysera glidande 8-timmarsmedelvärden beräknade från timmedelvärden och uppdaterade varje timme. Varje 8-timmarsmedelvärde som beräknas på detta sätt hör till den dag då medelvärdet slutar, dvs. det första medelvärdet för en dag är värdet från kl. 17.00 föregående dag till kl. 01.00 den aktuella dagen, och det sista medelvärdet för dagen är det som sträcker sig från kl. 16.00 till kl. 24.00.

Ändring

Period (medelvärde under)

Gränsvärde

PM2.5

1 dag

15 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

5 μg/m³

PM10

1 dag

45 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

15 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

1 timme

200 μg/m3

får inte överskridas mer än en gång per kalenderår

1 dag

25 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

10 μg/m3

Svaveldioxid (SO2)

1 timme

200 μg/m3

får inte överskridas mer än en gång per kalenderår

1 dag

40 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

20 μg/m3

Bensen

Kalenderår

0,17 μg/m3

Kolmonoxid (CO)

Högsta 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn (1)

10 mg/m3

1 dag

4 mg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Bly (Pb)

Kalenderår

0,15 μg/m3

Arsenik (As)

Kalenderår

6,0 ng/m³

Kadmium (Cd)

Kalenderår

5,0 ng/m³

Nickel (Ni)

Kalenderår

20 ng/m³

Bens(a)pyren

Kalenderår

1,0 ng/m³

(1)  Det högsta 8-timmarsmedelvärdet för koncentrationen under ett dygn ska beräknas genom att analysera glidande 8-timmarsmedelvärden beräknade från timmedelvärden och uppdaterade varje timme. Varje 8-timmarsmedelvärde som beräknas på detta sätt hör till den dag då medelvärdet slutar, dvs. det första medelvärdet för en dag är värdet från kl. 17.00 föregående dag till kl. 01.00 den aktuella dagen, och det sista medelvärdet för dagen är det som sträcker sig från kl. 16.00 till kl. 24.00.

Ändring 301
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 1 – tabell 1A (ny) – rubriken
Tabell 1A – Mellanliggande gränsvärden för skydd av människors hälsa som ska uppnås senast den 1 januari 2030
Ändring 302
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 1 – tabell 1A (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Period (medelvärde under)

Gränsvärde

PM2,5

1 dag

25 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

10 μg/m³

PM10

1 dag

45 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

20 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

1 timme

200 μg/m3

får inte överskridas mer än en gång per kalenderår

1 dag

50 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

20 μg/m3

Svaveldioxid (SO2)

1 timme

350 μg/m3

får inte överskridas mer än en gång per kalenderår

1 dag

50 μg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Kalenderår

20 μg/m3

Bensen

Kalenderår

3,4 μg/m3

Kolmonoxid (CO)

Högsta 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn (1)

10 mg/m3

1 dag

4 mg/m3

får inte överskridas mer än 18 ggr per kalenderår

Bly (Pb)

Kalenderår

0,5 μg/m3

Arsenik (As)

Kalenderår

6,0 ng/m³

Kadmium (Cd)

Kalenderår

5,0 ng/m³

Nickel (Ni)

 

 

Kalenderår

20 ng/m³

Bens(a)pyren

Kalenderår

1,0 ng/m³

(1)  Det högsta 8-timmarsmedelvärdet för koncentrationen under ett dygn ska beräknas genom analys av glidande 8-timmarsmedelvärden beräknade från timmedelvärden och uppdaterade varje timme. Varje 8-timmarsmedelvärde som beräknas på detta sätt hör till den dag då medelvärdet slutar, dvs. det första medelvärdet för en dag är värdet från kl. 17.00 föregående dag till kl. 01.00 den aktuella dagen, och det sista medelvärdet för dagen är det som sträcker sig från kl. 16.00 till kl. 24.00.

Ändring 186
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 2 – punkt B – tabellen

Kommissionens förslag

B Målvärden för ozon

Mål

Period (medelvärde under)

Målvärde

Skydd av människors hälsa

Högsta 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn (1)

120 μg/m3

får inte överskridas under mer än 18 dagar per kalenderår (treårsmedelvärde) (2)

Skydd av miljön

Maj–juli

AOT40 (beräknat från timvärden)

18 000 μg/m3 × h medelvärde under fem år (2)

(1)  Det högsta 8-timmarsmedelvärdet för koncentrationen under ett dygn ska beräknas genom att analysera glidande 8-timmarsmedelvärden beräknade från timmedelvärden och uppdaterade varje timme. Varje 8-timmarsmedelvärde som beräknas på detta sätt hör till den dag då medelvärdet slutar, dvs. det första medelvärdet för en dag är värdet från kl. 17.00 föregående dag till kl. 01.00 den aktuella dagen, och det sista medelvärdet för dagen är det som sträcker sig från kl. 16.00 till kl. 24.00.

(2)  Om medelvärdena för tre eller fem år inte kan fastställas utifrån en fullständig och löpande uppsättning årsdata ska de årliga minimidata som krävs för kontroll av överensstämmelse med målvärdena vara följande:

—  För målvärdet för skydd av människors hälsa: giltiga data för ett år.

—  För målvärdet för skydd av växtligheten: giltiga data för tre år.

Ändring

B Målvärden för ozon

Mål

Period (medelvärde under)

Målvärde

Skydd av människors hälsa

Högsta 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn (1)

110 μg/m3

får inte överskridas under mer än 18 dagar per kalenderår (treårsmedelvärde) [2]

Skydd av miljön

Maj–juli

AOT40 (beräknat från timvärden)

18 000 μg/m3 × h medelvärde under fem år (2)

(1)  Det högsta 8-timmarsmedelvärdet för koncentrationen under ett dygn ska beräknas genom att analysera glidande 8-timmarsmedelvärden beräknade från timmedelvärden och uppdaterade varje timme. Varje 8-timmarsmedelvärde som beräknas på detta sätt hör till den dag då medelvärdet slutar, dvs. det första medelvärdet för en dag är värdet från kl. 17.00 föregående dag till kl. 01.00 den aktuella dagen, och det sista medelvärdet för dagen är det som sträcker sig från kl. 16.00 till kl. 24.00.

(2)  Om medelvärdena för tre eller fem år inte kan fastställas utifrån en fullständig och löpande uppsättning årsdata ska de årliga minimidata som krävs för kontroll av överensstämmelse med målvärdena vara följande:

—  För målvärdet för skydd av människors hälsa: giltiga data för ett år.

—  För målvärdet för skydd av växtligheten: giltiga data för tre år.

Ändring 187
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 2 – punkt C – tabellen

Kommissionens förslag

C Långsiktiga mål för ozon (O3)

Mål

Period (medelvärde under)

Långsiktigt mål

Skydd av människors hälsa

Dygnets högsta 8-timmarsmedelvärde under ett kalenderår

100 μg/m3 (1)

Skydd av växtligheten

Maj–juli

AOT40 (beräknat från timvärden)

6 000 μg/m3 × h

(1)  99-percentil (dvs. tre överskridandedagar per år).

Ändring

Mål

Period (medelvärde under)

Långsiktigt mål

Skydd av människors hälsa

Dygnets högsta 8-timmarsmedelvärde under ett kalenderår

Säsong med högsta halter

100 μg/m3 (1)

60 μg/m3 (2)

Skydd av växtligheten

Maj–juli

AOT40 (beräknat från timvärden)

6 000 μg/m3 × h

(1)  99-percentil (dvs. tre överskridandedagar per år).

(2)  Genomsnittligt högsta 8-timmarsmedelvärde per dygn för O3-koncentration under de sex på varandra följande månaderna med den högsta genomsnittliga O3-koncentrationen under sex månader.

Ändring 188
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 4 – punkt A – rubrik
A Tröskelvärden för larm – andra föroreningar än ozon
 A Tröskelvärden för larm
Ändring 189
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 4 – punkt A – stycke 1
Ska mätas under tre timmar i följd för svaveldioxid och kvävedioxid, under tre dagar i följd för PM10 och PM2,5, på platser som är representativa för luftkvaliteten över minst 100 km2 eller en hel zon, beroende på vilket som är minst
 Tröskelvärdena för larm utlöses när värdena i följande tabell överskrids under tre timmar i följd för svaveldioxid, kvävedioxid och ozon, och under tre dagar i följd för PM10 och PM2,5, på platser som är representativa för luftkvaliteten över minst 100 km2 eller en hel zon, beroende på vilket som är minst
Ändring 190
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 4 – punkt A – tabellen

Kommissionens förslag

Förorening

Tröskelvärde för larm

Svaveldioxid (SO2)

500 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

400 μg/m3

PM2.5

50 μg/m3

PM10

90 μg/m3

Ändring

Förorening

Tröskelvärde för larm

Svaveldioxid (SO2)

200 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

100 μg/m3

PM2.5

50 μg/m3

PM10

90 μg/m3

Ozon (O3)

240 μg/m3

Ändring 191
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 4 – punkt B – rubrik
B Tröskelvärden för information och för larm – ozon
 B Tröskelvärden för information
Ändring 192
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 4 – punkt B – stycke -1 (nytt)
Tröskelvärdena för information utlöses när värdena i följande tabell överskrids under en 24-timmarsperiod när det gäller svaveldioxid, kvävedioxid, PM10 och PM2.5 och under tre på varandra följande timmar när det gäller ozon.
Ändring 193
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 4 – punkt B – tabellen

Kommissionens förslag

Mål

Period (medelvärde under)

Tröskelvärde

Information

1 timme

180 μg/m3

Larm

1 timme (1)

240 μg/m3

(1)  För genomförandet av artikel 20 ska överskridandet av tröskelvärdet mätas eller förutsägas under tre timmar i följd.

Ändring

Förorening

Tröskelvärden för information

Svaveldioxid (SO2)

40 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

25 μg/m3

PM2.5

15 μg/m3

PM10

45 μg/m3

Ozon (O3)

180 μg/m3

Ändring 194
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 5 – punkt A – stycke 1
Indikatorn för genomsnittlig exponering (AEI) uttryckt i μg/m3 ska baseras på mätningar i urban bakgrund i territoriella enheter på Nuts 1-nivå inom medlemsstatens hela territorium. Den ska utvärderas som ett glidande treårsmedelvärde för koncentration omfattande alla de provtagningspunkter för den relevanta föroreningen som upprättats i enlighet med punkt B i bilaga III inom varje territoriell enhet på Nuts 1-nivå. AEI för ett visst år ska vara medelkoncentrationen för samma år och de föregående två åren.
 Indikatorn för genomsnittlig exponering (AEI) uttryckt i μg/m3 ska baseras på mätningar vid alla provtagningspunkter i urban bakgrund i territoriella enheter på Nuts 2-nivå inom medlemsstatens hela territorium. Den ska utvärderas som ett glidande treårsmedelvärde för koncentration omfattande alla de provtagningspunkter för den relevanta föroreningen inom varje territoriell enhet på Nuts 2-nivå. AEI för ett visst år ska vara medelkoncentrationen för samma år och de föregående två åren.
Ändring 195
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 5 – punkt A – stycke 2
Om medlemsstaterna upptäcker överskridanden som kan tillskrivas naturliga källor ska bidrag från naturliga källor dras av innan AEI beräknas.
 Om medlemsstaterna upptäcker överskridanden som kan tillskrivas naturliga källor och som medlemsstaten eller medlemsstaterna inte kunde ha begränsat ska bidrag från naturliga källor dras av innan AEI beräknas.
Ändring 196
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 5 – punkt B – stycke 1 – stecksats 1
–  för PM2,5, 25 % lägre än AEI tio år tidigare, om nivån inte redan ligger på högst det mål för genomsnittlig exponeringskoncentration för PM2,5 som fastställs i punkt C,
 –  för PM2,5, 25 % lägre än AEI sju år tidigare, om nivån inte redan ligger på högst det mål för genomsnittlig exponeringskoncentration för PM2,5 som fastställs i punkt C,
Ändring 197
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt 5 – punkt B – stycke 1 – stecksats 2
–  för NO2, 25 % lägre än AEI tio år tidigare, om nivån inte redan ligger på högst det mål för genomsnittlig exponeringskoncentration för NO2 som fastställs i punkt C,
 –  för NO2, 25 % lägre än AEI sju år tidigare, om nivån inte redan ligger på högst det mål för genomsnittlig exponeringskoncentration för NO2 som fastställs i punkt C,
Ändring 303
Förslag till direktiv
Bilaga II – avsnitt 1 – rubriken
AVSNITT 1 – GRÄNSVÄRDEN FÖR SKYDD AV MÄNNISKORS HÄLSA
 AVSNITT 1 – UTVÄRDERINGSTRÖSKLAR AVSEENDE GRÄNSVÄRDEN FÖR SKYDD AV MÄNNISKORS HÄLSA SOM SKA UPPNÅS SENAST DEN 1 JANUARI 2035
Ändring 198
Förslag till direktiv
Bilaga II – avsnitt 1 – tabellen

Kommissionens förslag

Förorening

Utvärderingströskel (årsmedelvärde, om inte annat anges)

PM2.5

5 μg/m3

PM10

15 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

10 μg/m3

Svaveldioxid (SO2)

40 µg/m³ (24-timmarsmedelvärde)(1)

Bensen

1,7 μg/m3

Kolmonoxid (CO)

4 µg/m³ (24-timmarsmedelvärde)(1)

Bly (Pb)

0,25 μg/m3

Arsenik (As)

3,0 ng/m3

Kadmium (Cd)

2,5 ng/m3

Nickel (Ni)

10 ng/m3

Bens(a)pyren

0,12 ng/m3

Ozon (O3)

100 µg/m³ (högsta 8-timmarsmedelvärde)(1)

(1)  99-percentil (dvs. tre överskridandedagar per år).

Ändring

Förorening

Utvärderingströskel (årsmedelvärde, om inte annat anges)

PM2.5

3,5 μg/m3

PM10

10,5 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

8 μg/m3

Svaveldioxid (SO2)

24 μg/m³ (24-timmarsmedelvärde)(1)

Bensen

0,12 μg/m3

Kolmonoxid (CO)

4 µg/m³ (24-timmarsmedelvärde)(1)

Bly (Pb)

0,1 μg/m3

Arsenik (As)

0,46 ng/m3

Kadmium (Cd)

2,5 ng/m3

Nickel (Ni)

1,75 ng/m3

Bens(a)pyren

0,12 ng/m3

Ozon (O3)

77 µg/m³ (högsta 8-timmarsmedelvärde)(1)

(1)  99-percentil (dvs. tre överskridandedagar per år).

Ändring 304
Förslag till direktiv
Bilaga II – avsnitt 1A (nytt) – rubriken
AVSNITT 1 – UTVÄRDERINGSTRÖSKLAR AVSEENDE GRÄNSVÄRDEN FÖR SKYDD AV MÄNNISKORS HÄLSA SOM SKA UPPNÅS SENAST DEN 1 JANUARI 2030
Ändring 305
Förslag till direktiv
Bilaga II – avsnitt 1A (nytt) – tabellen

Kommissionens förslag

Ändring

Förorening

Utvärderingströskel (årsmedelvärde, om inte annat anges)

PM2,5

5 μg/m3

PM10

15 μg/m3

Kvävedioxid (NO2)

10 μg/m3

Svaveldioxid (SO2)

40 μg/m3 (24-timmarsmedelvärde)(1)

Bensen

1,7 μg/m3

Kolmonoxid (CO)

4 µg/m³ (24-timmarsmedelvärde)(1)

Bly (Pb)

0,25 μg/m3

Arsenik (As)

3,0 ng/m3

Kadmium (Cd)

2,5 ng/m3

Nickel (Ni)

10 ng/m3

Bens(a)pyren

0,12 ng/m3

Ozon (O3)

100 μg/m3 (maximalt 8-timmarsmedelvärde)(1)

(1)  99-percentil (dvs. tre överskridandedagar per år).

Ändring 199
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt A– punkt 1 – stycke 1
Tabell 1 – Minsta antal provtagningspunkter för fast mätning för att utvärdera efterlevnaden av gränsvärden för skydd av människors hälsa och tröskelvärden för larm i zoner där fasta mätningar är den enda informationskällan (för alla föroreningar utom ozon)
 Tabell 1 – Minsta antal provtagningspunkter för fast mätning för att utvärdera efterlevnaden av gränsvärden för skydd av människors hälsa och tröskelvärden för information och larm i zoner där fasta mätningar är den enda informationskällan (för alla föroreningar utom ozon)
Ändring 200
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt A– punkt 1 – tabell 1

Kommissionens förslag

Zonens befolkning (tusental)

Minsta antal provtagningspunkter om koncentrationerna överskrider utvärderingströskeln

NO2, SO2, CO, bensen

Summa

PM

(1)

PM10

PM2.5

Pb, Cd, As, Ni i PM10

Bens(a)pyren i PM10

0–249

2

4

2

2

1

1

250 - 499

2

4

2

2

1

1

500 - 749

2

4

2

2

1

1

750 - 999

3

4

2

2

2

2

1 000 - 1 499

4

6

2

2

2

2

1 500 - 1 999

5

7

3

3

2

2

2 000 - 2 749

6

8

3

3

2

3

2 750 - 3 749

7

10

4

4

2

3

3 750 - 4 749

8

11

4

4

3

4

4 750 - 5 999

9

13

5

5

4

5

6 000+

10

15

5

5

5

5

(1)  Antalet provtagningspunkter för PM2,5 och NO2 i urban bakgrund i tätortsmiljö ska uppfylla de krav som ange i punkt B.

Ändring

Zonens befolkning (tusental)

Minsta antal provtagningspunkter om koncentrationerna överskrider utvärderingströskeln

NO2, SO2, CO, bensen

Summa

PM

PM10

PM2.5

Pb, Cd, As, Ni i PM10

Bens(a)pyren i PM10

0–249

2

4

2

2

1

1

250–499

2

4

2

2

1

1

500–749

2

4

2

2

1

1

750–999

3

4

2

2

2

2

1 000–1 499

4

6

2

2

2

2

1 500–1 999

5

7

3

3

2

2

2 000–2 749

6

8

3

3

2

3

2 750–3 749

7

10

4

4

2

3

3 750–4 749

8

11

4

4

3

4

4 750–5 999

9

13

5

5

4

5

6 000+

10

15

5

5

5

5

Ändring 201
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt A– punkt 1 – tabell 2

Kommissionens förslag

Befolkning (tusental)

Minsta antal provtagningspunkter om antalet provtagningspunkter minskas med upp till 50 % (1)

< 250

1

< 500

2

< 1 000

2

< 1 500

3

< 2 000

4

< 2 750

5

< 3 750

6

≥ 3 750

En ytterligare provtagningspunkt per 2 miljoner invånare

(1)  Minst en provtagningspunkt i områden där befolkningen troligen exponeras för de högsta koncentrationerna av ozon. I tätbebyggelse ska minst 50 % av provtagningspunkterna ligga i förortsområden.

Ändring

Befolkning (tusental)

Minsta antal provtagningspunkter om koncentrationerna överskrider utvärderingströskeln(1)

< 250

1

< 500

2

< 1 000

2

< 1 500

3

< 2 000

4

< 2 750

5

< 3 750

6

≥ 3 750

En ytterligare provtagningspunkt per 2 miljoner invånare

(1)  Minst en provtagningspunkt i områden där befolkningen troligen exponeras för de högsta koncentrationerna av ozon. I tätbebyggelse ska minst 50 % av provtagningspunkterna ligga i förortsområden.

Ändring 202
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt A– punkt 1 – stycke 3
Tabell 3 – Minsta antal provtagningspunkter för fast mätning för att utvärdera efterlevnaden av gränsvärden för skydd av människors hälsa och tröskelvärden för larm i zoner där fasta mätningar är den enda informationskällan (för alla föroreningar utom ozon)
 Tabell 3 – Minsta antal provtagningspunkter för fast mätning för att utvärdera efterlevnaden av gränsvärden för skydd av människors hälsa och tröskelvärden för information och larm i zoner där fasta mätningar är den enda informationskällan (för alla föroreningar utom ozon)
Ändring 203
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt A– punkt 1 – tabell 3

Kommissionens förslag

Zonens befolkning (tusental)

Minsta antal provtagningspunkter om antalet provtagningspunkter minskas med upp till 50 %

NO2, SO2, CO, bensen

Summa PM (1)

PM10

PM2.5

Pb, Cd, As, Ni i PM10

Bens(a)pyren i PM10

0–249

1

2

1

1

1

1

250–499

1

2

1

1

1

1

500–749

1

2

1

1

1

1

750–999

2

2

1

1

1

1

1 000–1 499

2

3

1

1

1

1

1 500–1 999

3

4

2

2

1

1

2 000–2 749

3

4

2

2

1

2

2 750–3 749

4

5

2

2

1

2

3 750–4 749

4

6

2

2

2

2

4 750–5 999

5

7

3

3

2

3

6 000+

5

8

3

3

3

3

(1)  Antalet provtagningspunkter för PM2,5 och NO2 i urban bakgrund i tätortsmiljö ska uppfylla de krav som ange i punkt B

Ändring

Zonens befolkning (tusental)

Minsta antal provtagningspunkter om antalet provtagningspunkter minskas med upp till 50 %

NO2, SO2, CO, bensen

Summa PM

PM10

PM2.5

Pb, Cd, As, Ni i PM10

Bens(a)pyren i PM10

0–249

1

2

1

1

1

1

250–499

1

2

1

1

1

1

500–749

1

2

1

1

1

1

750–999

2

2

1

1

1

1

1 000–1 499

2

3

1

1

1

1

1 500–1 999

3

4

2

2

1

1

2 000–2 749

3

4

2

2

1

2

2 750–3 749

4

5

2

2

1

2

3 750–4 749

4

6

2

2

2

2

4 750–5 999

5

7

3

3

2

3

6 000+

5

8

3

3

3

3

Ändring 204
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt A– punkt 1 – stycke 5
För varje zon ska det minsta antal provtagningspunkter för fast mätning som anges i tabellerna i denna punkt omfatta minst en provtagningspunkt för bakgrundsnivåer och en provtagningspunkt i det område som har de högsta koncentrationerna enligt punkt B i bilaga IV, förutsatt att detta inte ökar antalet provtagningspunkter. För kvävedioxid, partiklar, bensen och kolmonoxid ska detta omfatta minst en provtagningspunkt inriktad på mätning av bidraget från transportutsläpp. I de fall där det endast krävs en provtagningspunkt ska detta dock ligga i det område som har de högsta koncentrationer för vilka befolkningen sannolikt kommer att vara direkt eller indirekt exponerad.
 För varje zon ska det minsta antal provtagningspunkter för fast mätning som anges i tabellerna i denna punkt omfatta minst en provtagningspunkt för bakgrundsnivåer och en provtagningspunkt i områden med dålig luftkvalitet enligt punkt B i bilaga IV. För kvävedioxid, partiklar, bensen, svaveldioxid och kolmonoxid ska detta omfatta minst en provtagningspunkt inriktad på mätning av bidraget från transportutsläpp. I de fall där det endast krävs en provtagningspunkt ska detta dock ligga i det område som har de högsta koncentrationer för vilka befolkningen sannolikt kommer att vara direkt eller indirekt exponerad.
Ändring 205
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt A– punkt 1 – stycke 6
För varje zon, för kvävedioxid, partiklar, bensen och kolmonoxid, får det totala antalet provtagningspunkter i urban bakgrund och det totala antalet provtagningspunkter som krävs i områden där de högsta koncentrationerna förekommer inte skilja sig med mer än en faktor 2. Antalet provtagningspunkter för PM2,5 och kvävedioxid i urban bakgrund ska uppfylla de krav som ange i punkt B.
 För varje zon, för kvävedioxid, partiklar, bensen och kolmonoxid, får det totala antalet provtagningspunkter i urban bakgrund och det totala antalet provtagningspunkter som krävs i områden med dålig luftkvalitet inte skilja sig med mer än en faktor 2. Antalet provtagningspunkter för PM2,5 och kvävedioxid i urban bakgrund och i områden med dålig luftkvalitet ska uppfylla de krav som anges i punkt B.
Ändring 206
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt B
B Minsta antal provtagningspunkter för fast mätning för att utvärdera efterlevnaden av skyldigheterna för genomsnittlig exponeringsminskning för PM2,5 och NO2 för skydd av människors hälsa
 utgår
För PM2,5 respektive NO2 ska det för detta ändamål finnas en provtagningspunkt per territoriell enhet på Nuts 1-nivå som anges i (EG) nr 1059/2003, och minst en provtagningspunkt per miljon invånare beräknat för tätortsmiljöer med mer än 100 000 invånare. Dessa provtagningspunkter får sammanfalla med provtagningspunkterna i punkt A.
Ändring 207
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt D – rubriken
D Minsta antal provtagningspunkter för fast mätning av ultrafina partiklar vid höga koncentrationer
 D Minsta antal provtagningspunkter för fast mätning av ultrafina partiklar, sot, kvicksilver och ammoniak där höga koncentrationer sannolikt förekommer
Ändring 208
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt D – stycke 1
Ultrafina partiklar ska övervakas på utvalda platser utöver andra luftföroreningar. Provtagningspunkter för övervakning av ultrafina partiklar ska i förekommande fall sammanfalla med provtagningspunkter för partiklar eller kvävedioxid enligt punkt A och placeras i enlighet med avsnitt 3 i bilaga VII. För detta ändamål ska minst en provtagningspunkt per fem miljoner invånare upprättas på platser där höga UFP-koncentrationer sannolikt förekommer. Medlemsstater med färre än fem miljoner invånare ska inrätta minst en fast provtagningspunkt på en plats där höga UFP-koncentrationer sannolikt förekommer.
 Ultrafina partikelantalskoncentrationer och sot ska övervakas på utvalda platser utöver andra luftföroreningar på samma platser som provtagningspunkter för partiklar eller kvävedioxid enligt punkt A i denna bilaga och placeras i enlighet med avsnitt 3 i bilaga VII. Provtagningspunkter för övervakning av ammoniak ska i förekommande fall sammanfalla med provtagningspunkter för partiklar enligt punkt A i denna bilaga och placeras i enlighet med avsnitt 3 i bilaga VII. Provtagningspunkter för övervakning av kvicksilver ska placeras i enlighet med avsnitt 3 i bilaga VII. För detta ändamål ska minst en provtagningspunkt per en miljon invånare upprättas på platser där höga UFP-koncentrationer sannolikt förekommer, minst en provtagningspunkt per en miljon invånare på platser där höga koncentrationer av sot sannolikt förekommer, en provtagningspunkt per en miljon invånare på platser där höga koncentrationer av kvicksilver sannolikt förekommer och minst en provtagningspunkt per en miljon invånare på platser där höga koncentrationer av ammoniak sannolikt förekommer. Medlemsstater med färre än en miljon invånare ska inrätta minst en fast provtagningspunkt på en plats där höga UFP-koncentrationer sannolikt förekommer, en provtagningspunkt på en plats där höga koncentrationer av sot sannolikt förekommer, en provtagningspunkt på en plats där höga koncentrationer av ammoniak sannolikt förekommer, och en provtagningspunkt på en plats höga koncentrationer av kvicksilver sannolikt förekommer.
Ändring 209
Förslag till direktiv
Bilaga III – avsnitt D – stycke 2
Superstationer för övervakning i urban bakgrund eller regional bakgrund som upprättats i enlighet med artikel 10 ska inte medräknas för att uppfylla de krav på minsta antal provtagningspunkter för UFP som anges här.
 Superstationer för övervakning i urban bakgrund eller regional bakgrund som upprättats i enlighet med artikel 10 ska inte medräknas för att uppfylla de krav på minsta antal provtagningspunkter för UFP, sot och ammoniak som anges här.
Ändring 210
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt A– punkt 2 – led c
c)  På vägars körbana och mittremsa, utom om fotgängare har normalt tillträde till mittremsan.
 c)  På vägars körbana och mittremsa, utom om fotgängare har normalt tillträde till mittremsan eller om det finns cykelbanor.
Ändring 211
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led a – inledningen
a)  Provtagningspunkter med inriktning på skyddet för människors hälsa ska väljas så att de ger data om allt följande:
 a)  Provtagningspunkter med inriktning på skyddet för människors hälsa ska väljas så att de ger tillförlitliga data om allt följande:
Ändring 212
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led a – led i
i)  Koncentrationsnivåer i de områden inom zoner som har de högsta koncentrationerna som befolkningen troligtvis är direkt eller indirekt utsatt för under en period som är betydande i förhållande till genomsnittsperioden för gränsvärdet eller gränsvärdena.
 i)  Koncentrationsnivåer i de områden inom zoner som har de högsta koncentrationerna som befolkningen troligtvis är direkt eller indirekt utsatt för under en period som är betydande i förhållande till genomsnittsperioden för gränsvärdet eller gränsvärdena, inbegripet i närheten av alla områden med stora föroreningar.
Ändring 213
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led a – led ii
ii)  Koncentrationsnivåer i andra områden inom de zoner som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för.
 ii)  Koncentrationsnivåer i andra områden inom de zoner som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för, både i urban och regional bakgrund.
Ändring 214
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)  platser som är avsedda att vara representativa för stadstrafiken ska vara belägna på ett sådant sätt att det finns uppgifter om de gator där de högsta koncentrationerna förekommer, med beaktande av trafikvolymen (minst 10 000 fordon per dag eller den största trafiktätheten i zonen), lokala spridningsförhållanden och rumslig markanvändning (t.ex. i gata).
Ändring 215
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led c
c)  Provtagningspunkter i urban bakgrund ska placeras så att deras föroreningsnivå påverkas av det samlade bidraget från alla källor som ligger i den förhärskande vindriktningen mot provtagningspunkten. Föroreningsnivån ska inte domineras av enda källa, såvida denna situation inte är typisk för en större tätortsmiljö. Provtagningspunkterna bör generellt sett vara representativa för ett område på flera kvadratkilometer.
 c)  Provtagningspunkter i urban bakgrund ska placeras så att deras föroreningsnivå påverkas av det samlade bidraget från alla källor som ligger på provtagningspunktens motvindssida, i den förhärskande vindriktningen. Föroreningsnivån ska inte domineras av enda källa, såvida denna situation inte är typisk för en större tätortsmiljö. Provtagningspunkterna bör generellt sett vara representativa för ett område på flera kvadratkilometer.
Ändring 216
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)  områden som är utsatta för luftföroreningar ska täckas av ett tillräckligt antal provtagningspunkter som installerats i källans huvudsakliga vindriktning, om det finns ett nära bostadsområde eller ett område där befolkningen sannolikt kommer att vara direkt eller indirekt exponerad under en period som är betydande i förhållande till gräns- eller målvärdets eller målvärdenas genomsnittsperiod, inbegripet men inte begränsat till skolor, sjukhus, subventionerade boenden och kontorsområden.
Ändring 217
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led cb (nytt)
cb)  om målet är att mäta koncentrationsnivåerna i de områden som avses i leden a i och a ii ska provtagningspunkterna placeras nära platser som besöks av känsliga och utsatta grupper och riskgrupper, såsom skolor, lekplatser, sjukhus och äldreboenden.
Ändring 218
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led d
d)  Om syftet är att mäta bidraget från uppvärmning av bostäder ska minst en provtagningspunkt placeras i dessa källors huvudsakliga vindriktning.
 d)  Om syftet är att mäta bidraget från uppvärmning ska minst en provtagningspunkt placeras i dessa källors huvudsakliga vindriktning. Provtagningspunkterna ska vara placerade så att den luft som provtas är representativ för luftkvaliteten i ett område på minst 250 m × 250 m.
Ändring 219
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led e
e)  Om syftet är att utvärdera regionala bakgrundsnivåer, får provtagningspunkten inte påverkas av tätorts- eller industrimiljöer i närheten, dvs. avståndet bör vara minst fem kilometer.
 e)  Provtagningspunkter i regional bakgrund ska vara belägna så att de inte påverkas av tätortsområden och så att deras föroreningsnivå påverkas av det samlade bidraget från alla relevanta källor.
Ändring 220
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led f
f)  För utvärdering av bidragen från industrikällor, hamnar eller flygplatser ska minst en provtagningspunkt placeras i närmsta bostadsområde i vindriktning från källan. Där bakgrundskoncentrationen är okänd ska ytterligare en provtagningspunkt placeras i den förhärskande vindriktningen. Provtagningspunkterna ska placeras så att man kan övervaka tillämpningen av bästa tillgängliga teknik.
 f)  För utvärdering av bidragen från industrikällor, hamnar och flygplatser ska minst en provtagningspunkt placeras i närmsta bostadsområde i vindriktning från källan (från den huvudsakliga vindriktningen). Där bakgrundskoncentrationen är okänd ska ytterligare en provtagningspunkt placeras i den förhärskande vindriktningen. Provtagningspunkterna ska placeras så att man kan övervaka tillämpningen av bästa tillgängliga teknik.
Ändring 221
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 2 – led i
i)  Provtagningspunkter för mätning av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten ska om möjligt samlokaliseras med provtagningspunkter för PM10.
 i)  Provtagningspunkter för mätning av arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten ska samlokaliseras med provtagningspunkter för PM10.
Ändring 222
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt B – punkt 4 – tabellen

Kommissionens förslag

Typ av provtagningspunkt

Mätningarnas syfte

Mätningarnas representativitet(1)

Kriterier för val av mätplats

Platser i urban bakgrund för utvärdering av ozon

Skydd av människors hälsa:

Att utvärdera tätortsbefolkningens exponering för ozon, dvs. i områden där befolkningstätheten och ozonkoncentrationerna är relativt höga och representativa för den exponering allmänheten utsätts för.

1–10 km2

På tillräckligt avstånd från påverkan från lokala utsläpp som trafik, bensinstationer osv.

Platser med god luftcirkulation där blandade nivåer kan uppmätas.

Platser som bostads- och affärsområden i städer, parker (på tillräckligt avstånd från träd), breda gator eller torg med mycket gles eller ingen trafik, öppna områden av den typ som brukar förekomma vid skolor, idrottsanläggningar eller fritidsområden.

Platser i förort för ozonutvärderingar

Skydd av människors hälsa och växtligheten:

Att utvärdera befolkningens och växtlighetens exponering i tätortsmiljöns utkanter, med de högsta ozonnivåer som befolkning och växtlighet kan komma att exponeras för.

10–100 km2

På ett visst avstånd från det område där de största utsläppen uppträder, på läsidan med beaktande av de vanligaste vindarna under perioder som gynnar ozonbildning.

I områden där befolkningen, känsliga grödor eller naturliga ekosystem som befinner sig i utkanten av en tätortsmiljö utsätts för höga ozonnivåer.

Där så är lämpligt ska några provtagningspunkter även placeras i den förhärskande vindriktningen mot det område där de största utsläppen uppträder för att ge information om halter av ozon i regional bakgrund.

Platser på landsbygden för ozonutvärderingar

Skydd av människors hälsa och växtligheten:

Att utvärdera befolkningens, grödors och naturliga ekosystems exponering för ozonkoncentrationer på subregional nivå.

Subregionala nivåer

(100–1 000 km2)

Provtagningspunkter får placeras i mindre bostadsområden och/eller områden med naturliga ekosystem, skogar eller grödor.

De ska vara representativa för ozonkoncentrationerna och ligga på tillräckligt avstånd från direkta lokala utsläppskällor som industrimiljöer och vägar.

I öppna områden, men inte på högre bergstoppar.

Bakgrundsplatser på landsbygden för ozonutvärderingar

Skydd av människors hälsa och växtligheten:

Att utvärdera grödors och naturliga ekosystems exponering för ozonkoncentrationer på regional nivå samt befolkningens exponering.

Regionala/nationella/ kontinentala nivåer

(1 000–10 000 km2)

Provtagningspunkter i områden med låg befolkningstäthet, t.ex. områden med naturliga ekosystem, skogar, områden som ligger på ett avstånd av minst 20 km från tätbebyggelse och industriområden och tillräckligt långt från lokala utsläppskällor.

Undvik placeringar där lokalt förstärkta marknära inversionsförhållanden kan uppstå, samt även högre bergstoppar.

Kustnära placeringar på platser med påtagliga dagliga vindcykler av lokal karaktär rekommenderas inte.

(1)  Provtagningspunkterna ska om möjligt vara representativa för liknande platser som inte ligger i provtagningspunkternas omedelbara närhet.

Ändring

Typ av provtagningspunkt

Mätningarnas syfte

Mätningarnas representativitet(1)

Kriterier för val av mätplats

Platser i urban bakgrund för utvärdering av ozon

Skydd av människors hälsa:

Att utvärdera tätortsbefolkningens exponering för ozon, dvs. i områden där befolkningstätheten och ozonkoncentrationerna är relativt höga och representativa för den exponering allmänheten utsätts för.

1–10 km2

På tillräckligt avstånd från påverkan från lokala utsläpp som trafik, bensinstationer osv.

Platser med god luftcirkulation där blandade nivåer kan uppmätas.

Platser som besöks av känsliga och utsatta grupper, såsom skolor, lekplatser, sjukhus och äldreboenden.

Platser som bostads- och affärsområden i städer, parker (på tillräckligt avstånd från träd), breda gator eller torg med mycket gles eller ingen trafik, öppna områden av den typ som brukar förekomma vid skolor, idrottsanläggningar eller fritidsområden.

Platser i förort för ozonutvärderingar

Skydd av människors hälsa och växtligheten:

Att utvärdera befolkningens och växtlighetens exponering i tätortsmiljöns utkanter, med de högsta ozonnivåer som befolkning och växtlighet kan komma att exponeras för.

10–100 km2

På ett visst avstånd från det område där de största utsläppen uppträder, på läsidan med beaktande av de vanligaste vindarna under perioder som gynnar ozonbildning.

Platser som besöks av känsliga och utsatta grupper, såsom skolor, lekplatser, sjukhus och äldreboenden.

I områden där befolkningen, känsliga grödor eller naturliga ekosystem som befinner sig i utkanten av en tätortsmiljö utsätts för höga ozonnivåer.

Där så är lämpligt ska några provtagningspunkter även placeras i den förhärskande vindriktningen mot det område där de största utsläppen uppträder för att ge information om halter av ozon i regional bakgrund.

Platser på landsbygden för ozonutvärderingar

Skydd av människors hälsa och växtligheten:

Att utvärdera befolkningens, grödors och naturliga ekosystems exponering för ozonkoncentrationer på subregional nivå.

Subregionala nivåer

(100–1 000 km2)

Provtagningspunkter får placeras i mindre bostadsområden och/eller områden med naturliga ekosystem, skogar eller grödor.

Platser som besöks av känsliga och utsatta grupper, såsom skolor, lekplatser, sjukhus och äldreboenden.

De ska vara representativa för ozonkoncentrationerna och ligga på tillräckligt avstånd från direkta lokala utsläppskällor som industrimiljöer och vägar.

I öppna områden, men inte på högre bergstoppar.

Bakgrundsplatser på landsbygden för ozonutvärderingar

Skydd av människors hälsa och växtligheten:

Att utvärdera grödors och naturliga ekosystems exponering för ozonkoncentrationer på regional nivå samt befolkningens exponering.

Regionala/nationella/ kontinentala nivåer

(1 000–10 000 km2)

Provtagningspunkter i områden med låg befolkningstäthet, t.ex. områden med naturliga ekosystem, skogar, områden som ligger på ett avstånd av minst 20 km från tätbebyggelse och industriområden och tillräckligt långt från lokala utsläppskällor.

Undvik placeringar där lokalt förstärkta marknära inversionsförhållanden kan uppstå, samt även högre bergstoppar.

Kustnära placeringar på platser med påtagliga dagliga vindcykler av lokal karaktär rekommenderas inte.

(1)  Provtagningspunkterna ska om möjligt vara representativa för liknande platser som inte ligger i provtagningspunkternas omedelbara närhet.

Ändring 223
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt C – punkt 1 – inledningen
Följande krav ska uppfyllas om det är praktiskt möjligt:
 Följande krav ska uppfyllas:
Ändring 224
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt C – punkt 1 – led b
b)  I allmänhet ska provtagningspunktens intag vara placerat mellan 0,5 m (andningszonen) och 4 m över marknivån. En högre placering (upp till 8 m) kan vara lämplig om provtagningspunkten är representativ för ett större område (en bakgrundsplats) eller under andra särskilda omständigheter, och eventuella avvikelser ska dokumenteras utförligt.
 b)  I allmänhet ska provtagningspunktens intag vara placerat mellan 0,5 m (andningszonen) och 3 m över marknivån. En högre placering (upp till 6 m) kan vara lämplig om provtagningspunkten är representativ för ett större område (en bakgrundsplats). Beslutet att tillämpa en sådan högre placering ska dokumenteras utförligt.
Ändring 225
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt C – punkt 1 – led e
e)  För alla föroreningar gäller att provtagningsutrustningen ska placeras minst 25 m från kanten av större vägkorsningar men högst 10 m från trottoarkanten. I denna punkt avses med ”trottoarkant” den linje som skiljer motortrafik från andra områden. En ”större vägkorsning” är en korsning som avbryter trafikflödet och orsakar olika utsläpp (start och stopp) från vägen i övrigt.
 e)  För alla föroreningar gäller att provtagningsutrustningen inte ska placeras mer än 5 m från trottoarkanten. Hänsyn ska tas till om en placering av provtagningspunkten på mindre än 25 m från kanten av större vägkorsningar skulle leda till över- eller underskattning av koncentrationer och leda till mätning av en mycket liten mikromiljö som inte är representativ för nivåer längs det vägsegmentet. I denna punkt avses med ”trottoarkant” den linje som skiljer motortrafik från andra områden. En ”större vägkorsning” är en korsning som avbryter trafikflödet och orsakar olika utsläpp (start och stopp) från vägen i övrigt.
Ändring 226
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt C – punkt 1 – led f
f)  För nedfallsmätningar i regional bakgrund ska EMEP:s riktlinjer och kriterier tillämpas så långt det är praktiskt möjligt.
 f)  För nedfallsmätningar i regional bakgrund ska EMEP:s riktlinjer och kriterier tillämpas.
Ändring 227
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt D – punkt 1
1.  De behöriga myndigheter som ansvarar för utvärderingen av luftkvaliteten ska för alla zoner fullt ut dokumentera förfarandet vid val av plats och registrera information till stöd för nätverksutformningen och valet av plats för samtliga provtagningspunkter. Utformningen av övervakningsnätverket ska grundas på åtminstone modellering eller indikativa mätningar.
 1.  De behöriga myndigheter som ansvarar för utvärderingen av luftkvaliteten ska för alla zoner tillhandahålla en databaserad bedömning, fullt ut dokumentera förfarandet vid val av plats, registrera information till stöd för nätverksutformningen och valet av plats för samtliga provtagningspunkter och tillhandahålla motiveringar. Utformningen av övervakningsnätverket ska grundas på åtminstone modellering med en tillräckligt låg nivå av osäkerhet eller indikativa mätningar.
Ändring 228
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt D – punkt 2
2.  Dokumentationen ska ange provtagningspunkternas placering genom rumsliga koordinater, detaljerade kartor och ska innehålla information om alla provtagningspunkters rumsliga representativitet.
 2.  Dokumentationen ska ange provtagningspunkternas placering genom rumsliga koordinater, detaljerade kartor och fotografier, och ska innehålla information om alla provtagningspunkters rumsliga representativitet.
Ändring 229
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt D – punkt 3
3.  Dokumentationen ska omfatta eventuella avvikelser från kriterierna för placering av provtagningsutrustningen, orsakerna till avvikelser och deras sannolika effekter på uppmätta nivåer.
 3.  Dokumentationen ska omfatta bevis som förklarar skälen till nätverkets utformning och bevis på överensstämmelse med de krav som avses i punkterna B och C, särskilt följande:
a)  Orsakerna till valet av platser som är representativa för de högsta föroreningsnivåerna i zonen eller tätbebyggelsen för varje förorening.
b)  Skälen till valet av platser som är representativa för befolkningens allmänna exponering. och
c)   Eventuella avvikelser från kriterierna för placering av provtagningsutrustningen, orsakerna till avvikelser och deras sannolika effekter på uppmätta nivåer.
Ändring 230
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt D – punkt 4
4.  Om indikativa mätningar, modellering eller objektiv skattning, eller en kombination av dessa metoder, används inom en zon ska dokumentationen innehålla uppgifter om dessa metoder och information om hur de kriterier som anges i artikel 9.3 är uppfyllda.
 4.  Om indikativa mätningar eller modellering, eller en kombination av dessa metoder, används inom en zon ska dokumentationen innehålla uppgifter om dessa metoder och information om hur de kriterier som anges i artikel 9.3 är uppfyllda.
Ändring 231
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt D – punkt 5
5.  Om indikativa mätningar, modellering eller objektiv skattning används ska de behöriga myndigheterna använda rutnätsdata som rapporterats enligt direktiv (EU) 2016/2284 och utsläppsinformation som rapporterats enligt direktiv 2010/75/EU.
 5.  Om indikativa mätningar eller modellering används ska de behöriga myndigheterna använda rutnätsdata som rapporterats enligt direktiv (EU) 2016/2284 och utsläppsinformation som rapporterats enligt direktiv 2010/75/EU.
Ändring 232
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt D – punkt 9
9.  Minst vart femte år ska de urvalskriterier, den nätverksutformning och den placering av övervakningsplatser som fastställts av de behöriga myndigheterna mot bakgrund av kraven i denna bilaga ses över för att säkerställa att de förblir giltiga och optimala över tid. Översynen ska grundas på åtminstone modellering eller indikativa mätningar.
 9.  Minst vart femte år ska de urvalskriterier, den nätverksutformning och den placering av övervakningsplatser som fastställts av de behöriga myndigheterna mot bakgrund av kraven i denna bilaga ses över för att säkerställa att de förblir giltiga och optimala över tid. Översynen ska grundas på åtminstone modellering eller indikativa mätningar och det ska fastställas åtgärder som ska vidtas inom en tidsram i enlighet med riktlinjerna för att säkerställa att nätverksutformningen förblir giltig och optimal. Om en sådan översyn visar att nätverksutformningen och placeringen av övervakningsplatserna inte längre är giltiga (att det till exempel inte finns någon fast övervakningsstation på området för modellering av maximinivåer), ska den behöriga myndigheten korrigera och uppdatera nätverksutformningen inom ett år.
Ändring 233
Förslag till direktiv
Bilaga IV – avsnitt D – punkt 10a (ny)
10a.  De behöriga myndigheter som ansvarar för luftkvalitetsbedömningen ska regelbundet dokumentera kontroller och underhåll av övervakningsstationerna för luftkvalitet för att säkerställa att de fortsätter att fungera och för att säkerställa att mätningarna är korrekta och att instrumenten är tillförlitliga.
Ändring 306
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt A – rubriken
A.  Osäkerhet i mätningar och modellering för utvärdering av luftkvalitet
 A.  Osäkerhet i mätningar och modellering för utvärdering av luftkvalitet (för luftkvalitetsnormer som ska uppnås senast den 1 januari 2035)
Ändring 234
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt A – punkt 1 – tabellen

Kommissionens förslag

Luftförorening

Maximal osäkerhet i fasta mätningar

Maximal osäkerhet i indikativa mätningar (1)

Maximal kvot för osäkerhet i modellering och objektiv skattning i förhållande till osäkerhet i fasta mätningar

 

Absolut värde

Relativt värde

Absolut värde

Relativt värde

Maximal kvot

PM2.5

3,0 μg/m3

30 %

4,0 μg/m3

40 %

1,7

PM10

4,0 μg/m3

20 %

6,0 μg/m3

30 %

1,3

NO2 / NOx

6,0 μg/ m3

30 %

8,0 μg/m3

40 %

1,4

Bensen

0,75 μg/m3

25 %

1,2 μg/m3

35 %

1,7

Bly

0,125 μg/m3

25 %

0,175 μg/m3

35 %

1,7

Arsenik

2,4 ng/m3

40 %

3,0 ng/m3

50 %

1,1

Kadmium

2,0 ng/m3

40 %

2,5 ng/m3

50 %

1,1

Nickel

8,0 ng/m3

40 %

10,0 ng/m3

50 %

1,1

Bens(a)pyren

0,5 ng/m3

50 %

0,6 ng/m3

60 %

1,1

(1)  Vid användning av indikativa mätningar för andra ändamål än bedömning av överensstämmelse, exempelvis utformning eller översyn av övervakningsnätverket, modellkalibrering och modellvalidering, får osäkerheten vara den som fastställts för modelleringstillämpningar.

Ändring

Luftförorening

Maximal osäkerhet i fasta mätningar

Maximal osäkerhet i indikativa mätningar (1)

Maximal kvot för osäkerhet i modellering i förhållande till osäkerhet i fasta mätningar

 

Absolut värde

Relativt värde

Absolut värde

Relativt värde

Maximal kvot

PM2.5

1,25 μg/m3

25 %

2,0 μg/m3

40 %

1,7

PM10

3,0 μg/m3

20 %

4,5 μg/m3

30 %

1,3

NO2 / NOx

1,5 μg/m3

15 %

2,5 μg/m3

25 %

1,4

Bensen

0,0425 μg/m3

25 %

0,05 μg/m3

30 %

1,7

Bly

0,0375 μg/m3

25 %

0,045 μg/m3

30 %

1,7

Arsenik

0,26 ng/m3

40 %

0,33 ng/m3

50 %

1,1

Kadmium

2,0 ng/m3

40 %

2,5 ng/m3

50 %

1,1

Nickel

1,0 ng/m3

40 %

1,25 ng/m3

50 %

1,1

Bens(a)pyren

0,125 ng/m3

50 %

0,15 ng/m3

60 %

1,1

(1)  Vid användning av indikativa mätningar för andra ändamål än bedömning av överensstämmelse, exempelvis utformning eller översyn av övervakningsnätverket, modellkalibrering och modellvalidering, får osäkerheten vara den som fastställts för modelleringstillämpningar.

Ändring 235
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt A – punkt 2 – tabellen

Kommissionens förslag

Luftförorening

Maximal osäkerhet i fasta mätningar

Maximal osäkerhet i indikativa mätningar (1)

Maximal kvot för osäkerhet i modellering och objektiv skattning i förhållande till osäkerhet i fasta mätningar

 

Absolut värde

Relativt värde

Absolut värde

Relativt värde

Maximal kvot

PM2.5 (24-timmarsvärde)

6,3 μg/m3

25 %

8,8 μg/m3

35 %

2,5

PM10 (24-timmarsvärde)

11,3 μg/m3

25 %

22,5 μg/m3

50 %

2,2

NO2 (dygnsvärde)

7,5 μg/m3

15 %

12,5 μg/m3

25 %

3,2

NO2 (timme)

30 μg/m3

15 %

50 μg/m3

25 %

3,2

SO2 (dygnsvärde)

7,5 μg/m3

15 %

12,5 μg/m3

25 %

3,2

SO2 (timme)

52,5 μg/m3

15 %

87,5 μg/m3

25 %

3,2

CO (24 timmar)

0,6 mg/m3

15 %

1,0 mg/m3

25 %

3,2

CO (8 timmar)

1,0 mg/m3

10 %

2,0 mg/m3

20 %

4,9

Ozon (säsong med högsta halter): osäkerhet för 8-timmarsvärden

10,5 μg/m3

15 %

17,5 μg/m3

25 %

1,7

Ozon (8-timmarsmedelvärde)

18 μg/m3

15 %

30 μg/m3

25 %

2,2

(1)  Vid användning av indikativa mätningar för andra ändamål än bedömning av överensstämmelse, exempelvis utformning eller översyn av övervakningsnätverket, modellkalibrering och modellvalidering, får osäkerheten vara den som fastställts för modelleringstillämpningar.

Ändring

Luftförorening

Maximal osäkerhet i fasta mätningar

Maximal osäkerhet i indikativa mätningar (1)

Maximal kvot för osäkerhet i modellering i förhållande till osäkerhet i fasta mätningar

 

Absolut värde

Relativt värde

Absolut värde

Relativt värde

Maximal kvot

PM2.5 (24-timmarsvärde)

3,75 μg/m3

25 %

5,25 μg/m3

35 %

2,5

PM10 (24-timmarsvärde)

11,25 μg/m3

25 %

22,5 μg/m3

50 %

2,2

NO2 (dygnsvärde)

3,75 μg/m3

15 %

6,25 μg/m3

25 %

3,2

NO2 (timme)

30 μg/m3

15 %

50 μg/m3

25 %

3,2

SO2 (dygnsvärde)

6,0 μg/m3

15 %

10,0 μg/m3

25 %

3,2

SO2 (timme)

30,0 μg/m3

15 %

50,0 μg/m3

25 %

3,2

CO (24 timmar)

0,6 mg/m3

15 %

1,0 mg/m3

25 %

3,2

CO (8 timmar)

1,0 mg/m3

10 %

2,0 mg/m3

20 %

4,9

Ozon (säsong med högsta halter): osäkerhet för 8-timmarsvärden

9,0 μg/m3

15 %

15,0 μg/m3

25 %

1,7

Ozon (8-timmarsmedelvärde)

16,5 μg/m3

15 %

27,5 μg/m3

25 %

2,2

(1)  Vid användning av indikativa mätningar för andra ändamål än bedömning av överensstämmelse, exempelvis utformning eller översyn av övervakningsnätverket, modellkalibrering och modellvalidering, får osäkerheten vara den som fastställts för modelleringstillämpningar.

Ändring 236
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt A– punkt 2 – stycke 3
Procentsatserna för osäkerhet i tabellerna i detta avsnitt gäller för alla gränsvärden (och målvärdet för ozon) som beräknas som enkla medelvärden av enskilda mätningar, t.ex. timmedelvärden, dygnsmedelvärden eller årsmedelvärden, utan hänsyn till den ytterligare osäkerheten vid beräkningen av antalet överskridanden. Osäkerheten ska anses gälla i det område som berörs av de relevanta gränsvärdena (eller målvärdet för ozon). Osäkerhetsberäkningen gäller inte för AOT40 och värden som omfattar mer än ett år, fler än en station (t.ex. AEI) eller mer än en komponent. Den är inte heller tillämplig på tröskelvärden för information, tröskelvärden för larm och kritiska nivåer för skydd av växtlighet och naturliga ekosystem.
 Procentsatserna för osäkerhet i tabellerna i detta avsnitt gäller för alla gränsvärden (och målvärdet för ozon) som beräknas som enkla medelvärden av enskilda mätningar, t.ex. timmedelvärden, dygnsmedelvärden eller årsmedelvärden, utan hänsyn till den ytterligare osäkerheten vid beräkningen av antalet överskridanden. Nivåer under 5 för PM2,5 och 10 för NO2 ska tillåtas ha procentsatser för osäkerhet på 30 %. Osäkerheten ska anses gälla i det område som berörs av de relevanta gränsvärdena (eller målvärdet för ozon). Osäkerhetsberäkningen gäller inte för AOT40 och värden som omfattar mer än ett år, fler än en station (t.ex. AEI) eller mer än en komponent. Den är inte heller tillämplig på tröskelvärden för information, tröskelvärden för larm och kritiska nivåer för skydd av växtlighet och naturliga ekosystem.
Ändring 237
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt A– punkt 2 – stycke 9
Om man använder en luftkvalitetsmodell för utvärderingen ska hänvisningar till beskrivningar av modellen och information om beräkningen av kvalitetsmålet för modelleringen sammanställas.
 Om man använder en luftkvalitetsmodell för utvärderingen ska hänvisningar till beskrivningar av modellen, inklusive modellens rumsliga upplösning och källspecifika indata, och information om beräkningen av kvalitetsmålet för modelleringen sammanställas.
Ändring 238
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt A– punkt 2 – stycke 10
Den objektiva skattningens osäkerhet får inte överstiga osäkerheten för indikativa mätningar med mer än den tillämpliga maximala kvoten och får inte överstiga 85 %. Osäkerheten i de objektiva skattningarna definieras som den största avvikelsen mellan de uppmätta och beräknade koncentrationsnivåerna under den period som gränsvärdet avser (eller målvärdet för ozon) utan hänsyn till tidpunkten för händelserna.
 utgår
Ändring 307
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt AA (nytt) – rubriken
AA.  Osäkerhet i mätningar och modeller för utvärdering av luftkvaliteten (för luftkvalitetsnormer som ska uppnås senast den 1 januari 2030)
Ändring 308
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt AA (nytt) – led 1 – tabellen

Kommissionens förslag

Ändring

Luftförorening

Maximal osäkerhet i fasta mätningar

Maximal osäkerhet i indikativa mätningar (1)

Maximal kvot för osäkerhet i modellering i förhållande till osäkerhet i fasta mätningar

 

Absolut värde

Relativt värde

Absolut värde

Relativt värde

Maximal kvot

PM2,5

3,0 μg/ m3

30 %

4,0 μg/m3

40 %

1,7

PM10

4,0 μg/ m3

20 %

6,0 μg/m3

30 %

1,3

NO2/NOx

6,0 μg/ m3

30 %

8,0 μg/m3

40 %

1,4

Bensen

0,75 μg/ m3

25 %

1,2 μg/m3

35 %

1,7

Bly

0,125 μg/m3

25 %

0,175 μg/m3

35 %

1,7

Arsenik

2,4 ng/m3

40 %

3,0 ng/m3

50 %

1,1

Kadmium

2,0 ng/ m3

40 %

2,5 ng/m3

50 %

1,1

Nickel

8,0 ng/m3

40 %

10,0 ng/m3

50 %

1,1

Bens(a)pyren

0,5 ng/m3

50 %

0,6 ng/m3

60 %

1,1

(1)  Vid användning av indikativa mätningar för andra ändamål än bedömning av överensstämmelse, exempelvis utformning eller översyn av övervakningsnätverket, modellkalibrering och modellvalidering, får osäkerheten vara den som fastställts för modelleringstillämpningar.

Ändring 309
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt AA (nytt) – led 2 – tabellen

Kommissionens förslag

Ändring

Luftförorening

Maximal osäkerhet i fasta mätningar

Maximal osäkerhet i indikativa mätningar (1)

Maximal kvot för osäkerhet i modellering i förhållande till osäkerhet i fasta mätningar

 

Absolut värde

Relativt värde

Absolut värde

Relativt värde

Maximal kvot

PM2,5 (24-timmarsvärde)

6,3 μg/m3

25 %

8,8 μg/m3

35 %

2,5

PM10 (24-timmarsvärde)

11,3 μg/m3

25 %

22,5 μg/m3

50 %

2,2

NO2/NOx (dagsvärde)

7,5 μg/m3

15 %

12,5 μg/m3

25 %

3,2

NO2 (timmarsvärde)

30 μg/m3

15 %

50 μg/m3

25 %

3,2

SO2(dagsvärde)

7,5 μg/m3

15 %

12,5 μg/m3

25 %

3,2

SO2(dagsvärde)

52,5 μg/m3

15 %

87,5 μg/m3

25 %

3,2

CO (24-timmarsvärde)

0,6 mg/m3

15 %

1,0 mg/m3

25 %

3,2

CO (8-timmarsvärde)

1,0 mg/m3

10 %

2,0 mg/m3

20 %

4,9

Ozon (säsong med högsta halter): osäkerhet för 8-timmarsvärden

10,5 μg/m3

15 %

17,5 μg/m3

25 %

1,7

Ozon (8-timmarsmedelvärde)

18 μg/m3

15 %

30 μg/m3

25 %

2,2

(1)  Vid användning av indikativa mätningar för andra ändamål än bedömning av överensstämmelse, exempelvis utformning eller översyn av övervakningsnätverket, modellkalibrering och modellvalidering, får osäkerheten vara den som fastställts för modelleringstillämpningar.

Ändring 239
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt B – stycke 3
I övriga fall ska mätningarna vara jämnt fördelade över kalenderåret (eller under perioden april–september för indikativa mätningar av O3). För att uppfylla dessa krav och för att säkerställa att eventuella dataförluster inte förvränger resultaten, ska minimikraven på datatäckning uppfyllas för specifika perioder (kvartal, månad, vardagar) under hela året beroende på förorening och mätmetod/frekvens.
 I övriga fall ska mätningarna vara jämnt fördelade över kalenderåret (eller under perioden april–september för indikativa mätningar av O3). För att uppfylla dessa krav och för att säkerställa att eventuella dataförluster inte förvränger resultaten, ska minimikraven på datatäckning och distribution uppfyllas för specifika perioder (kvartal, månad, vardagar) under hela året beroende på förorening och mätmetod/frekvens.
Ändring 240
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt D – punkt 1 – inledningen
Följande information ska sammanställas för zoner där luftkvalitetsmodellering eller objektiv skattning används:
 Följande information ska sammanställas för zoner där luftkvalitetsmodellering används:
Ändring 241
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt D – punkt 1 – led ca (nytt)
ca)  Observerad brist på data eller information från specifika provtagningspunkter.
Ändring 242
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt D – punkt 1 – led ea (nytt)
ea)  När det gäller mätningar från gränsöverskridande stationer: en skattning av gränsöverskridande föroreningar med avseende på en annan medlemsstat eller ett tredjeland.
Ändring 243
Förslag till direktiv
Bilaga V – avsnitt F – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska tillhandahålla tydliga riktlinjer och krav för användningen av luftkvalitetsmodeller, i syfte att arbeta för harmonisering.
Ändring 244
Förslag till direktiv
Bilaga VI – avsnitt B – punkt 3
2.  Kommissionen får kräva att medlemsstaterna utarbetar och överlämnar en rapport om styrkande av likvärdigheten i enlighet med punkt 1.
 2.  Kommissionen ska kräva att medlemsstaterna utarbetar och överlämnar en rapport om styrkande av likvärdigheten i enlighet med punkt 1.
Ändring 245
Förslag till direktiv
Bilaga VII – avsnitt 1 – punkt A – stycke 1
Det främsta syftet med sådana mätningar är att säkerställa att tillräcklig information finns tillgänglig om nivåer i urban bakgrund och regional bakgrund. Denna information är viktig för att man ska kunna bedöma förhöjda nivåer i mer förorenade områden (till exempel urban bakgrund samt industri- och trafikmiljöer), utvärdera det möjliga bidraget från långväga transport av luftföroreningar och få underlag för analysen av olika källors bidrag och få kunskaper om särskilda föroreningar såsom partiklar. Den är också viktig för en ökad användning av beräkningsmodeller även i stadsområden.
 Det främsta syftet med sådana mätningar är att säkerställa att tillräcklig information finns tillgänglig om nivåer i urban bakgrund och regional bakgrund. Denna information är viktig för att man ska kunna bedöma förhöjda nivåer i mer förorenade områden (till exempel urban bakgrund, områden med dålig luftkvalitet samt industri- och trafikmiljöer), utvärdera det möjliga bidraget från långväga transport av luftföroreningar och få underlag för analysen av olika källors bidrag och få kunskaper om särskilda föroreningar såsom partiklar. Den är också viktig för en ökad användning av beräkningsmodeller även i stadsområden.
Ändring 246
Förslag till direktiv
Bilaga VII – avsnitt 1 – punkt C – punkt 1
Mätningarna ska utföras i urban bakgrund och i regional bakgrund i enlighet med bilaga IV.
 Mätningarna ska utföras i urban bakgrund, i områden med dålig luftkvalitet och i regional bakgrund i enlighet med bilaga IV.
Ändring 247
Förslag till direktiv
Bilaga VII – avsnitt 2 – punkt B – punkt 1
Mätning av ozonbildande ämnen ska åtminstone omfatta kväveoxider (NO och NO2) och lämpliga flyktiga organiska föreningar (VOC). Valet av de specifika föreningar som ska mätas, kompletterat med andra föreningar av intresse, beror på det eftersträvade syftet.
 Mätning av ozonbildande ämnen ska åtminstone omfatta kväveoxider (NO och NO2), metan (CH4) och andra lämpliga flyktiga organiska föreningar (VOC). Valet av de specifika föreningar som ska mätas, kompletterat med andra föreningar av intresse, beror på det eftersträvade syftet.
Ändring 248
Förslag till direktiv
Bilaga VII – avsnitt 3a (nytt)
AVSNITT 3A – MÄTNING AV SOT
A.  Syfte
Syftet med sådana mätningar är att säkerställa att tillräcklig information finns tillgänglig på platser med höga koncentrationer av sot som främst påverkas av källor från luft-, vatten- eller vägtransporter (t.ex. flygplatser, hamnar, vägar), industrimiljöer eller uppvärmning av bostäder. Informationen ska vara lämplig för att utvärdera förhöjda koncentrationer av sot från dessa källor.
B.  Ämnen
Sot
C.  Placering
Provtagningspunkter ska upprättas i enlighet med bilagorna IV och V på platser där höga koncentrationer av sot sannolikt förekommer och i den huvudsakliga vindriktningen.
Ändring 249
Förslag till direktiv
Bilaga VII – avsnitt 3b (nytt)
AVSNITT 3B – MÄTNING AV AMMONIAK (NH3)
A.  Syfte
Syftet med sådana mätningar är att säkerställa att tillräcklig information finns tillgänglig på platser med höga koncentrationer av NH3 som främst påverkas av källor från jordbruk och djurhållning (fält och gräsmarker som påverkas av spridning av gödselmedel, stall och lagring av gödsel). Informationen ska vara lämplig för att utvärdera förhöjda koncentrationer av NH3 från dessa källor.
B.  Ämnen
NH3
C.  Placering
Provtagningspunkter ska upprättas i enlighet med bilagorna IV och V på platser där höga koncentrationer av NH3 sannolikt förekommer och i den huvudsakliga vindriktningen.
Ändring 250
Förslag till direktiv
Bilaga VII – avsnitt 3c (nytt)
AVSNITT 3C – MÄTNING AV KVICKSILVER
A.  Syfte
Syftet med sådana mätningar är att säkerställa att tillräcklig information finns tillgänglig på platser med höga koncentrationer av kvicksilver som främst påverkas av källor från energiproduktion och industri. Informationen ska vara lämplig för att utvärdera förhöjda koncentrationer av kvicksilver från dessa källor.
B.  Ämnen
Kvicksilver
C.  Placering
Provtagningspunkter ska upprättas i enlighet med bilagorna IV och V på platser där höga koncentrationer av kvicksilver sannolikt förekommer och i den huvudsakliga vindriktningen.
Ändring 251
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – titeln
Information som ska ingå i luftkvalitetsplaner för förbättrad luftkvalitet
 Information som ska ingå i luftkvalitetsplaner och luftkvalitetsfärdplaner för förbättrad luftkvalitet
Ändring 252
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 2 – led a
(a)  Typ av zon (stads-, industri- eller landsbygdsområde) eller egenskaper för den territoriella enheten på Nuts 1-nivå (inbegripet stads-, industri- eller landsbygdsområden).
 (a)  Typ av zon (stads- eller industriområde, område med dålig luftkvalitet eller landsbygdsområde) eller egenskaper för den territoriella enheten på Nuts 2-nivå (inbegripet stads- eller industriområden, områden med dålig luftkvalitet eller landsbygdsområden).
Ändring 253
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 2 – led c
(c)  Koncentrationer eller indikator för genomsnittlig exponering för den relevanta föroreningen som observerats minst fem år före överskridandet.
 (c)  Koncentrationer eller indikator för genomsnittlig exponering för den relevanta föroreningen som observerats minst fem år före överskridandet och jämförelsen med gränsvärdena eller kravet på genomsnittlig exponeringsminskning och målet om genomsnittlig exponeringskoncentration.
Ändring 254
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 3 – stycke 1
Namn och adress på de ansvariga myndigheter som ansvarar för utarbetande och genomförande av luftkvalitetsplanerna.
 Namn och adress på de ansvariga myndigheter som ansvarar för utarbetande och genomförande av luftkvalitetsplanerna eller luftkvalitetsfärdplanerna.
Ändring 255
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 3a (ny)
3a.  Bedömning av miljöpåverkan och hälsoeffekter
(a)  Koncentrationer och överskridanden som registrerats under tidigare år, innan luftkvalitetsplanen, den uppdaterade luftkvalitetsplanen eller luftkvalitetsfärdplanen börjar genomföras.
(b)  Om det finns en uppdaterad luftkvalitetsplan, koncentrationer och överskridanden som har uppmätts sedan början av genomförandet av de åtgärder som anges i den uppdaterade luftkvalitetsplanen.
(c)  Bedömning av hälsoeffekter i samband med befolkningens exponering för uppmätta koncentrationer, inbegripet bedömning av dödlighet och sjuklighet från både akuta och kroniska hälsoeffekter för både befolkningen i allmänhet och känsliga och utsatta grupper.
(d)  Metoder som används för bedömning av miljöpåverkan, exponering och hälsoeffekter.
Medlemsstaterna ska i sin bedömning vägledas av de samband mellan koncentration och respons som fastställts av WHO och som kopplar koncentrationer av föroreningar i luften till dödsfallsrisker eller andra negativa hälsoeffekter (Health Risks of Air Pollution In Europe – HRAPIE) samt de kontrafaktiska koncentrationer som används för att uppskatta hälsoeffekterna (brytpunkter).
Ändring 256
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 4 – led a
(a)  Förteckning över de huvudsakliga utsläppskällor varifrån föroreningarna kommer.
 (a)  Förteckning över de huvudsakliga utsläppskällor varifrån föroreningarna kommer och, om möjligt, de specifika enheter som är ansvariga för föroreningarna.
Ändring 257
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 4 – led b
(b)  Total utsläppsmängd från dessa källor (i ton/år).
 (b)  Total utsläppsmängd från dessa källor och, om möjligt, de specifika enheterna (i ton/år).
Ändring 258
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 4 – led d
(d)  Källfördelning på relevanta sektorer som bidrar till överskridandet i det nationella luftvårdsprogrammet.
 (d)  Källfördelning på relevanta sektorer och, om möjligt, fördelning på specifika enheter som bidrar till överskridandet i det nationella luftvårdsprogrammet.
Ändring 259
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 4a (ny)
4a.  Identifiering av effektiva åtgärder för att minska föroreningar
(a)  Information om alla möjliga åtgärder för att minska luftföroreningar som kan antas på lämplig lokal, regional eller nationell nivå för att bidra till uppnåendet av luftkvalitetsmålen och deras uppskattade effekt på minskningen av luftföroreningarna för varje luftförorening, inbegripet åtminstone de åtgärder för att minska föroreningar som anges i punkt B.
(b)  Bedömning av potentialen för utsläppsminskning och den förväntade effekten på minskningen av koncentrationer till följd av genomförandet av var och en av de möjliga utsläppsbegränsande åtgärder som identifierats, både enskilda och kombinerade effekter, inbegripet analysmetoden och tillhörande osäkerheter i enlighet med den metod som avses i punkt Ba.
Ändring 260
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 4b (ny)
4b.  Grundscenario
(a)  En beskrivning av befintliga åtgärder för att minska luftföroreningarna på lokal, regional, nationell och internationell nivå, inklusive aktuell information om status och tidsplanen för genomförandet.
(b)  Information om läget i genomförandet av de direktiv som avses i punkt B.1, särskilt åtgärder som ingår i det nationella luftvårdsprogrammet (NAPCP).
(c)  Observerade effekter av de åtgärder som avses i leden a och b när det gäller att ta itu med de faktorer som ligger bakom överskridandet (uppnådda utsläppsminskningar och relaterade koncentrationsminskningar).
(d)  En planerad vidareutveckling av luftkvaliteten, för både utsläpp och koncentrationer, förutsatt att inga ändringar görs av redan antagna åtgärder (grundscenariot), som omfattar alla år fram till tidpunkten för uppnåendet.
(e)  En uppskattning av hälsoeffekterna av befolkningens exponering för luftföroreningar i grundscenariet.
(f)  En beskrivning av analysmetoden för prognoserna och osäkerhetsfaktorerna i enlighet med den metod som avses i punkt Ba.
Ändring 261
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 5 – inledningen
5.  Förväntade effekter av åtgärder för att uppnå efterlevnad inom tre år efter antagandet av luftkvalitetsplanen
 5.  Förväntade effekter av åtgärder för att uppnå efterlevnad så snart som möjligt och senast tre år efter utgången av det år då det första överskridandet registrerades.
Ändring 262
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 5 – led b
(b)  Uppskattat år för efterlevnad per luftförorening som omfattas av luftkvalitetsplanen, med beaktande av de åtgärder som avses i punkt 6.
 (b)  Vägledande utvecklingsbana mot efterlevnad och uppskattat år av efterlevnad per luftförorening som omfattas av luftkvalitetsfärdplanen eller luftkvalitetsplanen, med beaktande av de åtgärder som avses i punkt 6.
Ändring 263
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 5 – led ba (nytt)
(ba)  För luftkvalitetsfärdplaner enligt artikel 19.-1 och luftkvalitetsplaner enligt artikel 19.1, i syfte att säkerställa att perioden av överskridande hålls så kort som möjligt, utförliga skäl för att förklara hur planen innehåller de åtgärder som avses i punkt 4a i denna punkt, inbegripet följande:
i)  Om startdatumet för genomförandet av en åtgärd infaller senare än sex månader efter det att luftkvalitetsplanen eller luftkvalitetsfärdplanen antagits, en förklaring till varför ett tidigare startdatum inte är möjligt.
ii)  Om analysen enligt punkt 4a har identifierat åtgärder som skulle ha större inverkan på förbättrad luftkvalitet, men som inte har valts ut för antagande, en förklaring till varför sådana åtgärder inte är möjliga.
Ändring 264
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 6 – led -a (nytt)
(-a)  Översyn av de åtgärder för att minska föroreningar som avses i punkt 4a i denna punkt och deras uppskattade effekt på minskningen av luftföroreningarna för varje luftförorening, inbegripet åtminstone de åtgärder som anges i punkt B.
Ändring 265
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 6 – led a
(a)  Förteckning över och beskrivning av alla åtgärder som anges i luftkvalitetsplanen, inbegripet identifiering av den behöriga myndighet som ansvarar för genomförandet.
 (a)  Förteckning över och beskrivning av alla åtgärder som anges i luftkvalitetsplanen eller luftkvalitetsfärdplanen och motivering av dessa åtgärder med avseende på källan för överskridandet, deras effektivitet, verkningsgrad och tillgänglighet i god tid, inbegripet identifiering av den behöriga myndighet som ansvarar för genomförandet.
Ändring 266
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 6 – led b
(b)  Kvantifiering av utsläppsminskning (i ton/år) för varje åtgärd enligt led a.
 (b)  Kvantifiering av utsläppsminskning (i ton/år), per källa och, om möjligt, för specifika enheter, för varje åtgärd, både enskild och kombinerad, enligt led a.
Ändring 267
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 6 – led c
(c)  Tidsplan för genomförandet av varje åtgärd och ansvariga aktörer.
 (c)  Tidsplan för genomförandet av varje åtgärd och om möjligt identifiering av de specifika enheter som har skyldigheter till följd av åtgärderna i luftkvalitetsplanen eller luftkvalitetsfärdplanen samt en beskrivning av dessa skyldigheter och deras ekonomiska och sociala konsekvenser.
Ändring 268
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 6 – led d
(d)  Skattning av koncentrationsminskningen till följd av varje luftkvalitetsåtgärd i förhållande till överskridandet i fråga.
 (d)  Skattning av koncentrationsminskningen i förhållande till överskridandet i fråga, till följd av varje luftkvalitetsåtgärd, både individuell och kombinerad, enligt led a.
Ändring 269
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 7 – led d
(d)  Förteckning över och beskrivning av alla ytterligare åtgärder, som visar på deras fulla inverkan på koncentrationerna av luftföroreningar inom tre år eller mer.
 (d)  Förteckning över samt beskrivning, motivering och socioekonomisk effekt av alla ytterligare åtgärder, som visar på deras fulla inverkan på koncentrationerna av luftföroreningar inom tre år eller mer.
Ändring 270
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt A – punkt 7a (ny)
7a.  Bilaga 2a: En sammanfattning av de åtgärder för information till och samråd med allmänheten som vidtagits i enlighet med artikel 19.6 och deras resultat samt en förklaring av hur dessa resultat beaktades i den slutliga luftkvalitetsplanen eller luftkvalitetsfärdplanen.
Ändring 271
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – inledningen
2.  Information om alla åtgärder för att minska luftföroreningar som man har övervägt att vidta på lokal, regional eller nationell nivå för att uppnå luftkvalitetsmålen, bl.a.:
 2.  När medlemsstaterna utarbetar luftkvalitetsplaner eller luftkvalitetsfärdplaner ska de överväga åtminstone följande åtgärder för att minska luftföroreningar på lokal, regional eller nationell nivå för att uppnå luftkvalitetsmålen, bl.a.:
Ändring 272
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led c
(c)  Myndigheterna följer reglerna i handboken om miljöanpassad offentlig upphandling när de köper in vägfordon, bränslen och förbränningsutrustning.
 (c)  Myndigheterna följer reglerna i handboken om miljöanpassad offentlig upphandling när de köper in bränslen och förbränningsutrustning för att minska utsläpp, samt utsläppsfria vägfordon enligt definitionen i artikel 3,1 m i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6311a.
___________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).
Ändring 273
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Minskning av utsläpp genom ökad användning av utsläppsfria och utsläppssnåla kollektivtrafiksfordon och/eller fordon utrustade med moderna digitala lösningar som påverkar utsläppsminskningen.
Ändring 274
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led cb (nytt)
(cb)  Åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens kvalitet, effektivitet, prisöverkomlighet och konnektivitet.
Ändring 275
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led cc (nytt)
(cc)  Åtgärder med avseende på utbyggnaden och genomförandet av infrastruktur för alternativa bränslen.
Ändring 276
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led d
(d)  Åtgärder för att minska utsläppen från transporterna genom trafikplanering och trafikstyrning (bl.a. trafikbelastningsstyrd prissättning, differentierade parkeringsavgifter eller andra ekonomiska incitament Införande av system för tillträdesbegränsningar för fordon i städer, inklusive lågutsläppszoner).
 (d)  Åtgärder för att minska utsläppen från transporterna genom stadsplanering och trafikstyrning, inklusive åtminstone:
i)   trafikbelastningsstyrd prissättning, såsom betalsystem för vägar och kilometerbaserade användaravgifter,
ii)  val av vägmaterial,
iii)   parkeringsavgifter på offentlig mark eller andra ekonomiska incitament och med differentierade avgifter för förorenande och utsläppsfria fordon,
iv)   införande av system för tillträdesbegränsningar för fordon i städer, inklusive lågutsläppszoner, i enlighet med de senaste Euro-normerna, och utsläppsfria zoner,
v)  införande av lågtrafikområden, storkvarter utan biltrafik och bilfria stadsdelar,
vi)  inrättande av bilfria gator,
vii)  införande av hastighetsbegränsningar,
viii)  arrangemang för nollutsläpp för sista kilometern (avgaser),
ix)  främjande av bildelning och bilpoolning,
x)  genomförandet av intelligenta transportsystem och digitala lösningar som rör utsläppsminskning,
xi)  inrättandet av multimodala knutpunkter som kopplar samman olika hållbara transportlösningar och parkeringsanläggningar,
Ändring 277
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led e
(e)  Åtgärder för att uppmuntra en övergång till mindre förorenande transportsätt.
 (e)  Åtgärder för att uppmuntra en trafikomställning till aktiv mobilitet och mindre förorenande transportsätt (t.ex. gång, cykel och kollektivtrafik), inbegripet åtminstone
i)  elektrifiera kollektivtrafiken, stärka kollektivtrafiknätet, minska kollektivtrafikens kostnader för medborgarna och förenkla tillgången och användningen, till exempel genom digital och sammanlänkad boknings- och realtidsinformation.
ii)  säkerställa en smidig intermodalitet för pendling mellan stad och landsbygd, till exempel mellan järnväg och cykling, och mellan bilar och kollektivtrafik (infartsparkering).
iii)  stimulera cykling och gång, till exempel genom att utöka utrymmet för cyklister och fotgängare, prioritera cykling och gång i infrastrukturplaneringen, utvidga nätet av cykelvägar och omdirigera skattemässiga och ekonomiska incitament till aktiv och delad rörlighet, inbegripet incitament för att pendla genom att cykla och gå till arbetet.
iv)  planering av kompakta städer,
v)  skrotningssystem för de mest förorenande fordonen.
Ändring 278
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led g
(g)  Åtgärder för att säkerställa att lågutsläppsbränslen ges företräde i små, medelstora och stora stationära källor och i mobila källor.
 (g)  Krav på användning av bästa tillgängliga teknik för att eliminera eller, om det inte är möjligt att eliminera, i största möjliga utsträckning minska utsläppen från små, medelstora och stora stationära källor och mobila källor.
Ändring 279
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led ha (nytt)
(ha)  Åtgärder för att minska luftföroreningarna på platser med ovanligt höga luftföroreningar, inbegripet hamnar och hamnstäder, genom att fastställa särskilda krav för förtöjda fartyg, båtar och hamntrafik, samtidigt som landströmförsörjningen och elektrifieringen av fartyg och arbetsmaskiner i hamn påskyndas.
Ändring 280
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led hb (nytt)
(hb)  Minskning av utsläpp från väg-, sjö- och lufttransporter genom användning av alternativa bränslen och utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen samt användning av ekonomiska incitament för att påskynda införandet av dem.
Ändring 281
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led hc (nytt)
(hc)  Åtgärder för att minska utsläppen från jord- och skogsbruk.
Ändring 282
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led i
(i)  Åtgärder för att skydda barns eller andra känsliga gruppers hälsa.
 (i)  Åtgärder för att skydda barns eller andra känsliga och utsatta gruppers hälsa.
Ändring 283
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt B – punkt 2 – led ia (nytt)
(ia)  Åtgärder från hälsomyndigheter för att uppmuntra beteendeförändringar.
Ändring 284
Förslag till direktiv
Bilaga VIII – avsnitt Ba (nytt)
Ba.  Vägledning och minimikrav för analys av de förväntade effekterna av luftkvalitetsplaner eller luftkvalitetsfärdplaner och åtgärder för att minska föroreningar
1.  Medlemsstaterna ska förlita sig på objektiva och stränga metoder för att bedöma de förväntade effekterna av luftkvalitetsplaner, luftkvalitetsfärdplaner och åtgärder för att minska föroreningar. Om man förlitar sig på förväntade effekter av åtgärder för att minska föroreningarna för att uppfylla luftkvalitetsmålen ska dessa prognoser inbegripa en låg grad av osäkerhet.
2.  Luftkvalitetsplanerna eller luftkvalitetsfärdplanerna ska innehålla tillräckligt detaljerad information för att kunna motivera konsekvensbedömningen, inbegripet
(a)  En beskrivning av den metod som används för att förutsäga utvecklingen av luftkvaliteten.
(b)  En förklaring av huruvida prognoserna baseras på objektiva uppgifter eller på antaganden. När man utgår från antaganden, en känslighetsanalys för att förklara bästa, mest sannolika och värsta scenarier.
(c)  Bakgrundsdokument och information som används för bedömningen.
(d)  En bedömning av varje luftföroreningsminskningsåtgärds enskilda inverkan på utsläppsminskningar och relaterade koncentrationsminskningar samt relevanta antaganden.
(e)  En bedömning av den kombinerade inverkan av varje åtgärd för luftföroreningsminskning som ingår i luftkvalitetsplanen eller luftkvalitetsfärdplanen för utsläppsminskningar och relaterade koncentrationsminskningar samt relevanta antaganden.
3.  Konsekvensbedömningen ska omfatta prognosernas osäkerhetsmarginal och säkerhetsmarginalen för faktorer, såsom fordonens eller kaminernas verkliga utsläpp, eller osäkerheten kring effekterna av frivilliga åtgärder som syftar till att driva på beteendeförändringar.
4.  I linje med skyldigheten att uppfylla kraven på kortast möjliga tid ska resultaten visas för varje år av den beräknade perioden när framtida scenarier modelleras, så snart prognoserna sträcker sig längre än tre år.
5.  Känslighetsscenarier ska ingå, som beskriver de övre och lägre konfidensintervallen mot bakgrund av möjliga variationer i de olika antagandena och en beskrivning av de mest sannolika och värsta scenarierna.
Ändring 285
Förslag till direktiv
Bilaga VIIIa (ny)
BILAGA VIIIa
NÖDÅTGÄRDER SOM SKA ÖVERVÄGAS FÖR INKLUDERING I DE KORTSIKTIGA ÅTGÄRDSPLANER SOM KRÄVS ENLIGT ARTIKEL 20
1.  Åtgärder som ska vidtas på kort sikt för att ta itu med de källor som bidrar till risken för att respektive gränsvärden, målvärden eller tröskelvärden för larm överskrids:
(a)  begränsad rörlighet för privata fordon,
(b)  lågpris- eller avgiftsfri kollektivtrafik,
(c)  införande av strängare utsläppsgränser,
(d)  tillfälligt upphävande av byggnadsarbeten,
(e)  vägrenhållning,
(f)  flexibla arbetsformer,
(g)  införa trafikbegränsningar kring platser som besöks av känsliga och utsatta grupper.
3.  Proaktiva åtgärder som ska vidtas för att tillhandahålla specifik information om luftföroreningar, hälsa och hälsoskydd, både till allmänheten och till känsliga och utsatta grupper, genom lättillgängliga kommunikationskanaler online eller offline, så snart överskridanden av tröskelvärden för information och larm samt av gränsvärden och målvärden beräknas.
Ändring 286
Förslag till direktiv
Bilaga IX – punkt 1 – led b
(b)  Uppmätta koncentrationer av alla föroreningar presenterade enligt de lämpliga tidsperioder som anges i bilaga I.
 (b)  Uppmätta koncentrationer av alla föroreningar och hur de står sig mot WHO:s senaste rekommenderade högsta koncentrationer, presenterade enligt de lämpliga tidsperioder som anges i bilaga I.
Ändring 287
Förslag till direktiv
Bilaga IX – punkt 1 – led c – inledningen
(c)  Information om observerade överskridanden av gränsvärden, målvärden för ozon och skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning, inbegripet minst följande:
 (c)  Information om observerade överskridanden av gränsvärden, målvärden för ozon tröskelvärde för information, tröskelvärden för larm och skyldigheter för genomsnittlig exponeringsminskning, inbegripet minst följande:
Ändring 288
Förslag till direktiv
Bilaga IX – punkt 1 – led d – led i
i)  Luftföroreningars hälsoeffekter på befolkningen i allmänhet.
 i)  Luftföroreningars hälsoeffekter, och särskilt för varje förorening som uppmäts enligt detta direktiv, på befolkningen i allmänhet.
Ändring 289
Förslag till direktiv
Bilaga IX – punkt 1 – led d – led ii
ii)  Luftföroreningars hälsoeffekter på utsatta grupper.
 ii)  Luftföroreningars hälsoeffekter, och särskilt för varje förorening som uppmäts enligt detta direktiv, på utsatta grupper.
Ändring 290
Förslag till direktiv
Bilaga IX – punkt 1 – led d – led iv
iv)  Rekommenderade försiktighetsåtgärder som ska vidtas.
 iv)  rekommenderade försiktighetsåtgärder som ska vidtas, uppdelade i försiktighetsåtgärder som ska vidtas av befolkningen i allmänhet och av känsliga och utsatta grupper samt åtgärder för att lindra symtomen när exponeringen har inträffat,
Ändring 291
Förslag till direktiv
Bilaga IX – punkt 2 – led d
d)  Information om förebyggande åtgärder för att minska föroreningen eller exponering för den: uppgifter om de sektorer som svarar för de största utsläppen och rekommenderade åtgärder för att minska utsläppen.
 (d)  Information om kortsiktiga åtgärder och förebyggande åtgärder för att minska föroreningen eller exponering för den: uppgifter om de sektorer som svarar för de största utsläppen och rekommenderade åtgärder för att minska utsläppen och begränsningar av exponeringen.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0233/2023).

Senaste uppdatering: 19 december 2023Rättsligt meddelande - Integritetspolicy