Europaparlamentets resolution av den 14 september 2023 om framtiden för den europeiska boksektorn (2023/2053(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 13 december 2006,
– med beaktande av Marrakechfördraget av den 27 juni 2013 om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(1),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/84/EG av den 27 september 2001 om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt)(2),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter(3),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av anonyma verk(4),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1563 av den 13 september 2017 om gränsöverskridande utbyte mellan unionen och tredjeländer av exemplar i tillgängligt format av vissa verk och andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer med blindhet, synnedsättning eller annan läsnedsättning(5),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1564 av den 13 september 2017 om viss tillåten användning av vissa verk och andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer med blindhet, synnedsättning eller annan läsnedsättning och om ändring av direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(6),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster(7),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1128 av den 14 juni 2017 om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden(8),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG(9),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013(10),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013(11),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (förordningen om digitala marknader)(12),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster)(13),
– med beaktande av Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk,
– med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om artificiell intelligens inom utbildning, kultur och den audiovisuella sektorn(14),
– med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om Europeana – nästa steg(15),
– med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 om i2010: mot ett europeiskt digitalt bibliotek(16),
– med beaktande av rådets resolution av den 12 februari 2001 om tillämpningen av nationella system för prissättning av böcker(17),
– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0257/2023), och av följande skäl:
A. Böcker fyller en viktig funktion i våra samhällen som en ovärderlig källa till kunskap, utbildning, kultur, information och underhållning och som ett viktigt medel för att bevara och sprida EU:s värderingar, kulturella och språkliga mångfald och kulturarv.
B. Böcker förbättrar ordförrådet och språkkunskaperna, hjälper människor att förstå och uttrycka komplexa idéer och främjar kritiskt tänkande, nyfikenhet, analytiska färdigheter, demokratiskt deltagande och social delaktighet.
C. Böcker har också en särskilt viktig funktion i enskilda personers liv från en mycket tidig ålder genom att bidra till barns kognitiva, känslomässiga och sociala utveckling.
D. Den europeiska bokbranschen är en av de största sektorerna inom kulturell och kreativ verksamhet i Europa, med omkring 600 000 publicerade titlar årligen, och hela värdekedjan beräknas sysselsätta över en halv miljon människor i EU.
E. Hela boksektorns värdekedja är beroende av en balans mellan sina olika aktörer, såsom författare, förläggare, distributörer, tryckerier, översättare, bokhandlare, bibliotek och, i sista ledet, läsare. Varje aktör har en viktig roll och varje åtgärd som inverkar negativt på en av dem påverkar hela kedjan.
F. Författare är den kreativa källan till alla böcker och sektorns ryggrad.
G. Europeiska förläggare, varav de allra flesta är små och medelstora företag eller till och med mikroföretag, spelar en avgörande roll för att garantera kulturell mångfald och yttrandefrihet och därigenom göra det möjligt för en mångfald av röster att bli hörda.
H. Skapandet av en bok kräver att förläggarna gör konsekventa och riskfyllda långsiktiga investeringar för att säkerställa ett brett spektrum av kreativa verk.
I. Den europeiska boksektorns förmåga att förse allmänheten med ett brett bokutbud är beroende av en fungerande upphovsrättslig ram som gör att varje led i värdekedjan kan ge ersättning för skapande och investera i nya böcker.
J. Boksektorn är viktig för yttrandefriheten, som endast kan utövas om förlagsbranschen präglas av frihet, oberoende, redaktionell mångfald och författaransvar.
K. Det inflytande och regleringstryck som vissa medlemsstaters regeringar utövar på boksektorn och fenomenet med författares självcensur har en negativ inverkan på den kulturella mångfalden och yttrandefriheten, vilket strider mot EU:s värden.
L. Tryckta böcker, e-böcker och ljudböcker utgör idag olika alternativ som kompletterar varandra på marknaden.
M. Tryckta böcker står för omkring 85 procent(18) av bokförsäljningen på den europeiska marknaden. De föredras särskilt av unga läsare och har visat sig vara mer gynnsamma för barns utveckling.
N. Bokhandlare och bibliotek, särskilt i lokalsamhällen, fungerar som inkörsportar för att främja läsning, kunskap och kultur och spelar en avgörande roll för att främja social och digital delaktighet.
O. Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, de därmed ökade kostnaderna för sektorn, den explosionsartade inflationen och papperskrisen har inneburit stora utmaningar för boksektorn och hämmat dess konkurrenskraft.
P. Covid-19-pandemin hade en betydande inverkan på den europeiska boksektorn, med varierande effekter i medlemsstaterna och på olika delar av värdekedjan. Sektorn visade dock motståndskraft i detta avseende, särskilt i de medlemsstater som erbjöd adekvat och riktat stöd.
Q. Många böcker som publiceras i EU är inte tillgängliga för europeiska läsare till följd av den språkliga och geografiska fragmenteringen av EU:s marknad och i synnerhet bristen på översättningar från andra språk än engelska, inbegripet mindre använda språk.
R. Läsningen har stadigt minskat på grund av populariteten för sociala medier, digitala plattformar och appar, som i många fall har ersatt nöjesläsning som fritidsaktivitet.
S. Andelen böcker som produceras i tillgänglighetsanpassade format för personer med funktionsnedsättning ökar stadigt men är fortfarande otillräcklig.
T. Tillgången till digitala böcker ger möjlighet till större tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning. Detta kräver tillräcklig investering i produktion av olika format och utveckling av relevant kompetens.
U. Bristen på interoperabilitet mellan olika e-boksformat stärker ställningen för dominerande marknadsaktörer, samtidigt som valmöjligheterna och skyddet för konsumenterna begränsas.
V. Brexit har i hög grad påverkat leveranskedjan på den europeiska bokmarknaden genom import- och exportstörningar och ökade bokpriser och frakt- och tullkostnader, vilket har haft en negativ inverkan på spridningen av europeiskt innehåll.
W. Brexit har också haft stor inverkan på utvecklingen av välbehövlig kompetens inom förlagssektorn genom minskat studentutbyte mellan Storbritannien, Irland och andra europeiska länder inom de väl ansedda programmen för förlagsverksamhet.
X. Den nuvarande bristen på papper och bläck gör det svårare att tillverka böcker.
Y. Många barnböcker trycks i Asien på grund av otillräcklig produktionskapacitet i Europa.
Z. Förordningen om avskogning(19) kommer att kräva att tryckerier och papperstillverkare samlar in och överför uppgifter om källorna till det trä som används för att framställa papper till böcker, eftersom detta blir omöjligt att spåra när det har omvandlats till papper.
AA. Fasta bokpriser i vissa medlemsstater fungerar som ett instrument för att skydda deras kulturpolitik och kan bidra till att säkerställa redaktionell mångfald, ett rikligt utbud av böcker och ett diversifierat lokalt nätverk av oberoende bokhandlare, särskilt mot bakgrund av den ökande onlineförsäljningen.
Betydelsen av tillgång till böcker för samhället
1. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstaterna att erkänna böcker som väsentliga varor och vidta åtgärder på nationell nivå för att ytterligare främja läsning från tidig ålder.
2. Europaparlamentet understryker behovet av att uppnå balans i bokekosystemet genom att värna de specifika roller som innehas av de olika aktörerna i värdekedjan, såsom författare, förläggare, tryckerier, distributörer, översättare, bokhandlare och bibliotek.
3. Europaparlamentet betonar värdet av böcker som ett sätt att främja mångfald och inkludera grupper som hotas av marginalisering i samhället, särskilt personer som saknar digital kompetens, personer med funktionsnedsättning och minoriteter.
4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta avseende genomföra den europeiska rättsakten om tillgänglighet(20) så snart som möjligt och vidta åtgärder för att böcker ska finnas tillgängliga i format för personer med funktionsnedsättning för att främja kulturell, social och yrkesmässig inkludering.
5. Europaparlamentet påminner om att den europeiska rättsakten om tillgänglighet går hand i hand med Marrakechfördraget, som införlivades i EU-rätten genom direktiv (EU) 2017/1564 och förordning (EU) 2017/1563, och understryker därför behovet av att undvika dubbelarbete och illojal konkurrens när böcker görs tillgängliga.
6. Europaparlamentet understryker att alla e-böcker inte kommer att vara tillgänglighetsanpassade senast 2025 på grund av det stora antalet titlar på marknaden och de tekniska utmaningarna i samband med tillgänglighetsarbetet.
7. Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att tillräckliga resurser ställs till förfogande för att klara höga kostnader, och påminner om behovet av att respektera de undantag som beviljas genom den europeiska rättsakten om tillgänglighet, särskilt för små förläggare och mikroförläggare, och att se till att kravet på tillgänglighetsanpassning för e-böcker inte leder till ett minskat utbud på marknaden.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla lämpligt ekonomiskt och strukturellt stöd till sektorn, särskilt till små och medelstora företag och mikroföretag, och samtidigt finansiera forskning och innovation som är inriktad på ökad tillgänglighet.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin halvtidsöversyn av programmet Kreativa Europa 2021–2027 införa mätbara mål för hur finansieringen används för att förbättra tillgängligheten för böcker för personer med funktionsnedsättning.
Stödja och främja bättre spridning av europeiska böcker
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka budgeten för programmet Kreativa Europa för 2028–2034, särskilt genom att avsätta mer medel till boksektorn, och att utöka stödet till sektorn genom programmet Horisont Europa för 2028–2034.
11. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja en bred uppsättning verk av stort kultur- och samhällsvärde genom att öka bibliotekens budget för förvärv, så att de ytterligare kan utöka utbudet av böcker och samlingar och fylla de behov som finns i närsamhället. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att stödja lokala bokhandlare och värna förläggarnas investeringskapacitet.
12. Europaparlamentet betonar behovet av att stödja framställningen och översättningen av europeiska böcker, särskilt genom att öka den offentliga finansieringen på nationell och europeisk nivå för att förbättra översatta böckers spridning, synlighet och mångfald.
13. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att främja kulturell mångfald genom att stödja översättning av böcker till regionala språk, minoritetsspråk och mindre använda språk.
14. Europaparlamentet betonar behovet av att stödja översättningen av europeiska faktaböcker, särskilt via programmet Kreativa Europa, som för närvarande inte tillåter detta.
15. Europaparlamentet understryker vikten av rörlighet och utbyte för författare och översättare för att stödja deras kreativa arbete och förbättra deras möjligheter att skaffa sig nya yrkeserfarenheter utomlands.
16. Europaparlamentet välkomnar det nya mobilitetsinitiativet Culture Moves Europe som ingår i programmet Kreativa Europa och erbjuder rörlighetsbidrag till konstnärer och kulturarbetare, särskilt till litterära översättare.
17. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att undersöka möjligheten att ytterligare bredda detta initiativ till andra företrädare för boksektorn.
18. Europaparlamentet påminner om att boksektorns förmåga att upprätthålla ett diversifierat nätverk av bokhandlare och innovationsdrivna marknader är beroende av lämplig utbildning som gör det möjligt för människor att vara yrkesverksamma i bokbranschen.
19. Europaparlamentet understryker att kommissionen har utsett 2023 till Europaåret för kompetens och uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att stödja de utbildningsprogram som riktar sig till de olika aktörerna i boksektorn.
20. Europaparlamentet betonar betydelsen av EU:s litteraturpris (EUPL), som framhäver kreativiteten och mångfalden i dagens skönlitteratur i EU, främjar spridningen av litterära verk från EU-länder och stimulerar intresset för litterära verk från andra medlemsstater.
21. Europaparlamentet stöder ytterligare främjande av och publicitet för EUPL i medlemsstaterna, bland annat genom inrättandet av en kategori för europeiska barnböcker.
22. Europaparlamentet understryker den positiva roll som influerare spelar för att främja böcker på sociala medier på ett innovativt sätt och på så sätt främja läsning och europeisk kultur bland yngre generationer.
Att utveckla en inkluderande läskultur
23. Europaparlamentet efterlyser fler initiativ för att främja läsning i medlemsstaterna, särskilt för ungdomar och marginaliserade grupper, exempelvis ”kulturkuponger” som skulle kunna göra det lättare att köpa böcker.
24. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla en integrerad nationell politik för att främja läs- och skrivkunnighet, bland annat genom samarbete mellan bok- och utbildningssektorn, och uppmanar Eurostat att tillhandahålla aktuell och jämförbar statistik om läsvanor, särskilt bland barn.
25. Europaparlamentet efterlyser ökat stöd till särskilt barnböcker, som bör främjas genom att inrätta ett ”program för första boken” eller liknande initiativ på nationell nivå för att uppmuntra läsning.
26. Europaparlamentet understryker vikten av läsning i den tidiga barndomen, särskilt tryckta böcker, för att utveckla barns kognitiva förmågor och deras läs- och skrivkunnighet.
27. Europaparlamentet betonar i detta avseende den roll som skolbibliotek och utbildade bibliotekarier spelar när det gäller att ge vägledning, underlätta tillgången till kunskap och främja läsvanor.
28. Europaparlamentet välkomnar kommissionens lansering av den första Europeiska författardagen, som syftar till att uppmuntra yngre generationer att läsa böcker, och uttrycker sin önskan att involveras i arbetet för att fortsätta och stärka detta initiativ för att garantera långsiktiga effekter.
29. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta ett nätverk av ”läsambassadörer”, dvs. respekterade och inflytelserika förebilder som skulle sprida sin passion och entusiasm för läsning.
30. Europaparlamentet framhåller att Europeana, Europas plattform för digitalt kulturarv, fyller en viktig funktion. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ökade insatser för att vidareutveckla, finansiera och marknadsföra plattformen.
31. Europaparlamentet betonar bibliotekens och bokhandlarnas roll som trygga och välkomnande platser där många olika åsikter respekteras och som en plats för läsning och kulturverksamhet. Parlamentet beklagar djupt alla attacker mot dem.
32. Europaparlamentet understryker bibliotekens sociala roll som platser där människor möter författare och samtalar, särskilt på mindre orter och i mindre utvecklade regioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel till biblioteken och betonar vikten av samarbete mellan offentliga bibliotek i hela Europa.
33. Europaparlamentet understryker att oberoende bokhandlare är hörnstenar i lokalsamhällena genom att de erbjuder kunderna större mångfald och ofta stödjer nya och lokala författare.
34. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att skapa ett märke för oberoende bokhandlare i EU för att öka lokala bokhandlars synlighet och främja de europeiska böckernas mångfald.
35. Europaparlamentet understryker bokmässornas positiva roll för att främja läsning och författare, främja spridningen av europeiska böcker och utbyta god praxis inom sektorn.
36. Europaparlamentet noterar med oro de ökande censurtendenserna i vissa medlemsstater, och påminner om att boksektorn har en viktig roll att spela när det gäller att skydda yttrandefriheten och bekämpa desinformation, särskilt genom att säkerställa att upphovsmän, inbegripet författare med olika och marginaliserade bakgrunder, har tillgång till stöd och utbildningsmöjligheter.
37. Europaparlamentet välkomnar de olika initiativen för att stödja Ukraina sedan kriget inleddes, och särskilt initiativen för att säkerställa barns tillgång till böcker, för att underlätta integrationen av flyktingar och värna den ukrainska kulturen.
38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tillräcklig finansiering fortsätter att stödja den ukrainska boksektorn, inbegripet konstnärer och författare, under hela kriget och återuppbyggnaden av landet.
39. Europaparlamentet understryker den roll som programmet Kreativa Europa spelar för att finansiera vissa av dessa projekt, såsom initiativet Tales of EUkraine.
Utmaningar för boksektorns framtida tillväxt
40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja boksektorns gröna omställning, särskilt genom ekonomiska incitament, forskning och samarbete mellan aktörer i leveranskedjan, inbegripet om användning av råvaror, hållbara förpackningar och transporter som behövs för produktion och distribution av tryckta böcker.
41. Europaparlamentet betonar att bokindustrin idag är starkt pappersbaserad och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till detta vid utformningen och genomförandet av politiken för grön omställning.
42. Europaparlamentet välkomnar sektorns insatser för att tillverka tryckta böcker på ett mer miljövänligt och hållbart sätt genom användning av certifierat och återvunnet papper samt olika närliggande initiativ, såsom räknare för koldioxidavtryck och miljömärkning som hjälper konsumenten att förstå och minimera sitt miljöavtryck.
43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en märkning med beteckningen ”Tryckt i Europa”.
44. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och berörda parter inom boksektorn att utarbeta planer för förebyggande och bortskaffande av alltför stora upplagor och defekta böcker som en del av sektorns gröna omställning, bland annat genom att stödja program för tryckning på begäran och genom att begränsa nermalningen av böcker, särskilt i samband med nyutgivning.
45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka pappers- och bläckproduktionen och att stödja utvecklingen av industrins kapacitet i den europeiska boksektorn för att minska koldioxidutsläppen genom att trycka böcker i Europa, inbegripet böcker för barn och ungdomar.
46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga riktlinjer för genomförandet av förordningen om avskogning, med beaktande av särdragen och den stora komplexiteten i boksektorns värdekedja, för att säkerställa att skyldigheterna för de olika aktörerna i förlagsbranschen är proportionerliga och genomförbara.
47. Europaparlamentet noterar sektorns användning av artificiell intelligens (AI), såsom automatiserad textanalys, metadatamärkning, sökbarhet online och professionella verktyg för automatiserad översättning.
48. Europaparlamentet betonar vikten av transparens i samband med AI-inlärning, inbegripet datainsamling och dess källor.
49. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att stödja utbildning för dem som är involverade i boksektorn för att ge dem de kunskaper och den kompetens som krävs för att framgångsrikt anpassa sig till förändringar som rör AI.
50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forsknings- och innovationsprojekt om användningen av AI, i syfte att öka sektorns effektivitet, särskilt när det gäller miljömässig hållbarhet och tillgänglighet, till exempel genom Horisont Europa.
51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja nationella initiativ för datadelning och standardisering och att samla in uppgifter om den europeiska boksektorn som helhet för att bättre förstå sektorns utmaningar och ge den ytterligare stöd samt optimera produktions-, distributions- och hållbarhetsarbetet i processen.
52. Europaparlamentet understryker vikten av att samla in uppgifter från förläggare för att visa ursprunget för alla delar av boken genom hela produktionskedjan, inbegripet information om produktionsplats och ursprungscertifiering för det material som används.
53. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa anständiga arbetsvillkor för anställda inom boksektorn, inbegripet skälig ersättning till översättare och författare.
54. Europaparlamentet konstaterar att kvinnor visserligen utgör majoriteten av de sysselsatta i boksektorn, men att de fortfarande är underrepresenterade i ledande befattningar.
55. Europaparlamentet anser att böcker bör vara momsfria i medlemsstaterna, oavsett vilket format de har eller hur man får tillgång till dem, för att främja kunskapsekonomin, uppmuntra läsning och främja läsningens livslånga fördelar.
56. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa rättvis konkurrens och transparens vad gäller ägandestruktur för förlag på bokmarknaden för att garantera valfrihet för konsumenterna och kulturell mångfald. Parlamentet pekar på att vissa dominerande onlineaktörer missbrukar sin ställning till skada för mindre aktörer i värdekedjan.
57. Europaparlamentet understryker att kostnadsfri eller billig leverans, som erbjuds av vissa dominerande onlineplattformar, spelar stor roll för att locka konsumenter. Detta har stor inverkan på en sund konkurrens, särskilt när det gäller oberoende bokhandlare.
58. Europaparlamentet efterlyser allmän kompatibilitet mellan e-böcker och utrustning för läsning, eftersom konsumenterna bör kunna skaffa sina e-böcker från alla leverantörer oavsett vilken utrustning de har, och få tillgång till, läsa, lagra och överföra alla e-böcker i alla format.
59. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att kompatibilitet mellan e-boksformat och e-boksutrustning tas med i tillämpningsområdet för rättsakten om digitala marknader.
60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka att dominerande aktörer på onlinemarknaden faktiskt genomför rättsakten om digitala marknader och efterlever skyldigheterna i denna.
o o o
61. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010, EUT L 150, 9.6.2023, s. 206.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).