(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0775),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0458/2021),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 juni 2023 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0246/2022).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2023/2675.)

Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om förordning (EU) 2023/2675 om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer

Ekonomiskt tvång kan påverka alla områden av unionens eller en medlemsstats verksamhet och kan få komplexa politiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenser. Denna förordning är en nödvändig och effektiv reaktion på ekonomiskt tvång och fungerar på ett avskräckande sätt, men kan leda till att motåtgärder, vid behov, antas som en sista utväg. Denna förordning utgör inget prejudikat, och den har utformats noggrant och med vederbörlig hänsyn till de betydande konsekvenserna av fall med ekonomiskt tvång. Därför är denna förordning och dess tillvägagångssätt, särskilt tilldelningen av genomförandebefogenheter till rådet enligt artikel 4, strikt ämnesspecifika och utgör inte något prejudikat för andra lagstiftningsärenden på grundval av artikel 207 i EUF-fördraget, eller för förslag till sådana akter. Reglerna om användningen av granskningsförfarandet i samband med de unionssvarsåtgärder som man enats om i detta instrument föregriper på samma sätt inte resultatet av andra pågående eller framtida lagstiftningsförhandlingar och ska inte betraktas som prejudicerande för andra lagstiftningsärenden. Denna förordning ska därför inte betraktas som ett prejudikat för andra akter.

Uttalande från kommissionen om användningen av granskningsförfarande för unionens svarsåtgärder enligt förordning (EU) 2023/2675 om skydd av unionen och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer

Kommissionen är fast besluten att i alla skeden ha ett nära samarbete med Europaparlamentet, rådet och EU:s medlemsstater vid tillämpningen av EU:s instrument mot tvång, i enlighet med tillämpliga regler och bästa praxis. Kommissionen noterar att ett enat EU-svar kommer att stödja instrumentets huvuddrag – avskräckning och effektivitet – och, mot bakgrund av instrumentets känsliga karaktär, vara lämpligast.

Kommissionen understryker att det inom ramen för denna förordning är möjligt att nå fram till lösningar som får största möjliga stöd med tanke på arten och genomslaget av unionsåtgärderna enligt förordningen. Tillämpningen av denna förordning kräver en bedömning av komplexa frågor av ekonomisk, politisk och rättslig natur, vilket lämnar en betydande marginal för att välja lösningar, särskilt sådana som har största möjliga stöd från EU:s medlemsstater.

Vid utövandet av sina genomförandebefogenheter enligt förordningen och i enlighet med de allmänna regler och principer som fastställts i Europaparlamentet och rådet i förordning (EU) nr 182/2011 kommer kommissionen i detta avseende att ägna särskild uppmärksamhet åt att på ett tidigt stadium ge kommittén med EU:s medlemsstater faktiska möjligheter att granska varje utkast till genomförandeakt och framföra synpunkter före omröstning, och att vid varje tidpunkt arbeta för lösningar som i största möjliga utsträckning stöds av EU:s medlemsstater i kommittén. Med förbehåll för skyddet av konfidentiella uppgifter kommer kommissionen utan dröjsmål att göra analysen av de planerade åtgärder som avses i artikel 13.4 tillgänglig för Europaparlamentet och rådet när den överlämnas till medlemsstaterna. Kommissionen kommer att rikta Europaparlamentets och rådets uppmärksamhet på de planerade unionsåtgärder som rör de åtgärder som beskrivs i artikel 8.4.

Om en kommitté inte avger något yttrande om ett utkast till genomförandeakt kommer kommissionen dessutom att ta största möjliga hänsyn till de synpunkter som framförts inom kommittén och återkomma till kommittén med ett ändrat utkast till akt, för att säkerställa bredast möjliga stöd för ett ändrat utkast till akt, genom konsensus eller kvalificerad majoritet. Om det skulle bli nödvändigt att vända sig till omprövningskommittén kommer kommissionen att ta största möjliga hänsyn till de synpunkter som framförts där och arbeta för antagandet av åtgärder som bygger på bredast möjliga stöd för ett positivt yttrande genom konsensus eller kvalificerad majoritet för ett ändrat utkast till akt. Om inget yttrande avges av omprövningskommittén om ett utkast till genomförandeakt kommer kommissionen att agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt inom omprövningskommittén, som ifrågasätter lämpligheten i utkastet till genomförandeakt.