Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2022/2496 av den 15 december 2022 om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027(2) och de gemensamma förklaringar som parlamentet, rådet och kommissionen enats om i detta sammanhang(3), samt de därmed sammanhängande ensidiga förklaringarna(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(5),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 20 juni 2023 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021−2027 (COM(2023)0337),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2023 Halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2023)0336) och kommissionens tillhörande arbetsdokument (SWD(2023)0336),

–  med beaktande av förslaget av den 20 juni 2023 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Ukrainafaciliteten (COM(2023)0338),

–  med beaktande av förslaget av den 20 juni 2023 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) och om ändring av direktiv 2003/87/EG och förordningarna (EU) 2021/1058, (EU) 2021/1056, (EU) 2021/1057, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) 2021/1060, (EU) 2021/523, (EU) 2021/695, (EU) 2021/697 och (EU) 2021/241 (COM(2023)0335),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2024 som kommissionen antog den 5 juli 2023 (COM(2023)0300),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten(6),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(8) (budgetförordningen),

–  med beaktande av förslaget av den 16 maj 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget (COM(2022)0223),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2023 om konsekvenserna för EU:s budget för 2024 av de ökade lånekostnaderna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2022 om uppskalningen av den fleråriga budgetramen 2021–2027: en resilient EU-budget som är anpassad till nya utmaningar(10),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(11),

–  med beaktande av artikel 105.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av skrivelserna från utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0273/2023).

Allmänna synpunkter på kommissionens förslag

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen, efter sin översyn av den fleråriga budgetramen 2021–2027, har dragit samma slutsats som parlamentet i december 2022, nämligen att den fleråriga budgetramen har överskridits till följd av händelser i en värld som förändrats till oigenkännlighet sedan budgetramen antogs 2020, att budgetflexibiliteten har uttömts till följd av flera kriser och mer behövs för att bemöta oförutsedda omständigheter, att den fleråriga budgetramen innehåller strukturella problem som blottläggs av den ekonomiska och sociala utvecklingen och att en brådskande översyn av förordningen om den fleråriga budgetramen och dess bilaga därför är nödvändig.

2.  Europaparlamentet understryker att översynen måste inriktas på att ta itu med de många följderna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, på att stärka unionens öppna strategiska oberoende och suveränitet och på att förse unionen med tillräcklig flexibilitet för att hantera kriser. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag om en riktad översyn som ett första steg i rätt riktning men anser dock att det behövs en högre men realistisk ambitionsnivå för att säkerställa att den fleråriga budgetramen bättre kan hantera de strukturella utmaningarna i budgeten och bli mer framtidssäker.

3.  Europaparlamentet anser att den föreslagna översynen endast är inriktad på några av de mest angelägna områdena i den befintliga ramen och inte fullt ut tar itu med alla de behov och utmaningar som identifierats av parlamentet.

4.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen fortsätter att noggrant utvärdera alla nuvarande och framtida behov, även när det gäller social och ekonomisk konvergens, konsekvenserna för de regioner som drabbats hårdast av kriget och de nödvändiga åtgärderna mot klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Parlamentet understryker inflationstrycket i hela EU och särskilt på EU:s stödmottagare, såsom jordbrukare, studenter och barn. Parlamentet beklagar att den föreslagna översynen inte återspeglar att de nuvarande kriserna har förvärrat och ytterligare kommer att förvärra den nuvarande försämrade socioekonomiska situationen för de mest utsatta människorna i unionen, särskilt barn som lever i eller riskerar att hamna i fattigdom, och kommer att få långvariga konsekvenser. Parlamentet betonar vidare att den föreslagna översynen inte återspeglar unionens ambition att öka sina insatser för att bekämpa den alarmerande nivån på barnfattigdomen och bidra till att utrota barnfattigdom genom den nyligen inrättade europeiska barngarantin. Parlamentet insisterar därför på att rådet och kommissionen beaktar parlamentets begäran om att unionens insatser för att utrota barnfattigdom utan dröjsmål ska intensifieras under perioden 2024–2027, och efterlyser en utökad europeisk barngaranti som en del av den fleråriga budgetramen efter 2027.

5.  Europaparlamentet välkomnar att förslaget till översyn, i linje med parlamentets ståndpunkt, inte leder till någon nedjustering av de i förväg tilldelade nationella anslagen. Parlamentet understryker sammanhållningspolitikens centrala roll och mervärde som viktig EU-investeringspolitik och ett viktigt konvergensinstrument.

6.  Europaparlamentet påminner om att till skillnad från de nationella budgetarna, där inflationen påverkar det nominella värdet av både inkomster och utgifter, justeras utgiftstaken i den fleråriga budgetramen på grundval av en deflator på 2 % som tillämpas på 2018 års priser, medan taket för egna medel anpassas till inflationen. Parlamentet är mycket oroat över att inflationen enligt kommissionen kan minska den fleråriga budgetramens realvärde med 74 miljarder EUR under sjuårsperioden med en direkt effekt på mottagarna av EU-medel.

7.  Europaparlamentet understryker dock att till följd av den oväntat höga inflationen har medlemsstaternas utgifter för den fleråriga budgetramen minskat som en procentandel av bruttonationalinkomsten (BNI). Parlamentet noterar vidare att rabatterna för de fem medlemsstater som är berättigade till dessa är kopplade till inflationen och har därför ökat i högre takt än taken i den fleråriga budgetramen, vilket innebär en ökad börda för andra medlemsstater som måste täcka underskottet. Parlamentet begär att rabatterna omedelbart justeras på grundval av deflatorn på 2 %. Parlamentet påminner dessutom om sin långvariga ståndpunkt att rabatter och andra korrigeringsmekanismer bör avskaffas.

8.  Europaparlamentet betonar att inflationen, utöver att minska den fleråriga budgetramens realvärde, också har utlöst en betydande räntehöjning, vilket har drivit upp EU:s lånekostnader, särskilt i samband med återbetalningen av skulden för Europeiska unionens återhämtningsinstrument (EURI) och därmed ytterligare belastat budgeten.

9.  Europaparlamentet betonar att, även med beaktande av kommissionens förslag om en översyn av den fleråriga budgetramen, skulle de totala åtagandebemyndigandena endast uppgå till 1,03 % av BNI och de totala betalningsbemyndigandena till 1,02 % av BNI. Parlamentet påminner om att betalningsbemyndigandena i den nuvarande fleråriga budgetramen ursprungligen planerades uppgå till 1,10 % av BNI. Parlamentet betonar att de förstärkningar som kommissionen föreslår inte förväntas täcka inflationens effekter.

10.  Europaparlamentet noterar kommissionens bedömning att den föreslagna översynen kommer att kräva en höjning av taket för betalningsbemyndiganden 2026 och 2027. Parlamentet betonar att unionens trovärdighet är beroende av att det finns tillräckliga betalningsbemyndiganden för att täcka åtagandebemyndigandena. Parlamentet betonar förseningarna i genomförandet av vissa program på grund av att de antogs sent och att projekt avbröts på grund av covid-19-krisen. Parlamentet understryker i detta sammanhang risken för en eftersläpning av betalningar under de senare åren av den fleråriga budgetramen och för den efterföljande fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar därför på behovet av att avskaffa det årliga taket för betalningsbemyndiganden för utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet för att minska denna risk.

11.  Europaparlamentet bekräftar på nytt vikten av de övergripande principer avseende klimatet, den biologiska mångfalden och jämställdheten som ligger till grund för den fleråriga budgetramen och all därmed sammanhängande EU-politik. Parlamentet påminner om att målen avseende klimatet och den biologiska mångfalden samt skyldigheten att respektera principen om att inte orsaka betydande skada och främja jämställdhet fastställs i det interinstitutionella avtalet, och insisterar på att dessa bestämmelser också måste ligga till grund för den uppdaterade fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sina skyldigheter enligt det interinstitutionella avtalet och att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att de överenskomna målen och politiska målen fullt ut uppfylls.

12.  Europaparlamentet påminner om att utgifterna under rubrik 7 måste fastställas på en nivå som garanterar att EU har en ändamålsenlig och effektiv förvaltning, enligt kommissionens förslag.

13.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att en reviderad flerårig budgetram måste vara i kraft senast den 1 januari 2024 och tillhandahålla en ram för 2024 års budget. Parlamentet insisterar därför på behovet av att snabbt anta den ändrade förordningen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att kommissionen beaktade parlamentets uppmaning att tidigarelägga sin översyn och granskning av den fleråriga budgetramen.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt långvariga krav på att alla budgetinstrument som täcker utgifter på unionsnivå ska införlivas fullt ut i budgeten och därigenom säkerställa transparens, ansvarsskyldighet, fullständig demokratisk kontroll och skydd av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet insisterar på att integreringen av sådana instrument i EU:s budget inte får leda till en minskning av finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program.

15.  Europaparlamentet understryker att det finns en tydlig koppling mellan respekten för rättsstatsprincipen och ett effektivt genomförande av EU:s budget. Parlamentet välkomnar förordningens positiva inverkan på en generell villkorlighetsordning för skyddet av EU:s budget och anser att den redan har haft en effektiv avskräckande effekt mot överträdelser av rättsstatsprincipen. Parlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet enligt förordningen att se till att slutmottagarna eller mottagarna av EU‑medel inte berövas de medel de har rätt till, särskilt när åtgärder vidtas vid överträdelser av rättsstatsprinciperna i enlighet med förordningen.

16.  Europaparlamentet är redo att aktivt och konstruktivt samarbeta med rådet och kommissionen för att se till att den reviderade ramen, som beaktar hela kommissionens förslag, antas i god tid och är på plats senast den 1 januari 2024. Parlamentet påminner om att institutionerna i det interinstitutionella avtalet åtar sig att fastställa särskilda arrangemang för samarbete och dialog under hela förfarandet som leder till antagandet av en betydande översyn av den fleråriga budgetramen.

Långsiktigt stöd till Ukraina

17.  Europaparlamentet påminner om att unionen och dess folk har gått i bräschen för stödet till Ukraina från krigets början och visat solidaritet med ukrainarna i deras kamp för att försvara demokratin mot auktoritärt styre. Parlamentet betonar att EU:s budget hittills har tillhandahållit ekonomiskt stöd på över 30 miljarder EUR. Parlamentet upprepar sin åsikt att unionen måste stå i centrum för fortsatta insatser för att stödja Ukraina ekonomiskt och hjälpa landet på dess väg mot EU-medlemskap.

18.  Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens förslag om att en mer långsiktig strukturell lösning på Ukrainas finansieringsbehov ska förankras i EU:s budget, vilket omfattar stöd till makroekonomisk stabilitet och en investeringsram samt medel för kort- och medelfristig återhämtning och återuppbyggnad, för anslutningsrelaterade reformer och för att bygga upp den administrativa kapaciteten. Parlamentet anser att ett sådant långsiktigt instrument är det enda möjliga sättet att engagera andra givare och säkerställa effektiva och målinriktade utgifter som tillgodoser Ukrainas och dess folks behov. Parlamentet insisterar på att faciliteten för Ukraina bör godkännas så snart som möjligt, efter antagandet av den reviderade förordningen om den fleråriga budgetramen, med tanke på att finansiering enligt förordningen om makroekonomiskt stöd+(12) endast förutses för 2023.

19.  Europaparlamentet anser att det är förnuftigt att skapa en viss grad av flexibilitet i faciliteten, med tanke på osäkerheten kring Ukrainas situation. Parlamentet välkomnar att Ukrainareserven enligt kommissionens förslag ska utnyttjas av budgetmyndigheten i det årliga budgetförfarandet och är fast beslutet att se till att parlamentet, i egenskap av budgetmyndighetens ena gren, spelar sin fulla roll i processen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid tillhandahålla all nödvändig information för att budgetmyndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda rättsstatsprincipen och unionens ekonomiska intressen och att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption, intressekonflikter och oriktigheter i användningen av unionsmedel i Ukraina, som bör baseras på principerna om transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet anser att faciliteten bör innehålla stränga bestämmelser och skyddsåtgärder för att uppnå dessa mål.

Migration och yttre utmaningar

21.  Europaparlamentet beklagar att de medel som fanns tillgängliga under rubrik 6 (grannskapet och världen), till och med före Rysslands anfallskrig mot Ukraina, absolut inte var tillräckliga och att den fleråriga budgetramen inte beaktade fortsatt finansiering av behoven hos flyktingar från Syrien, Irak och andra länder, vilket innebar att det nästan inte fanns något utrymme kvar för att hantera ytterligare utmaningar.

22.  Europaparlamentet betonar att det internationella sammanhanget snabbt har försämrats, särskilt till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som ett resultat av livsmedels-, energi- och klimatkriser samt ekonomiska kriser, som dramatiskt har ökat trycket på rubrik 6. Parlamentet noterar att, utöver den upprepade användningen av flexibilitetsmekanismen, har bufferten för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) – Europa i världen uttömts mycket snabbt och använts utöver sitt huvudsyfte, dvs. att reagera på nya utmaningar och prioriteringar, samtidigt som budgeten för humanitärt bistånd i hög grad har varit beroende av användningen av den kraftigt belastade reserven för solidaritet och katastrofbistånd, vars tillämpningsområde sträcker sig utöver humanitärt bistånd.

23.  Europaparlamentet välkomnar därför kommissionens förslag att höja taket för rubrik 6 i linje med parlamentets uppmaning, men beklagar att de extra resurserna inte helt täcker de verkliga behoven eller beaktar oförutsedda händelser. Parlamentet understryker att en ytterligare förstärkning på 1 miljard euro i löpande priser utöver kommissionens förslag är avgörande för att fylla på bufferten för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och därigenom skapa kapacitet att reagera på kriser och framväxande behov. Parlamentet betonar att ökningen skulle säkerställa fortsatt humanitärt bistånd till Ukraina utöver stödet inom ramen för faciliteten, samt till grannländer, såsom Moldavien, som påverkas kraftigt av kriget mot Ukraina, och till länder över hela världen. Parlamentet betonar att den interna balansen och fördelningen mellan budgetposterna enligt NDICI‑förordningen måste respekteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att tredjeländer följer stränga människorättsnormer i alla skeden av genomförandet av unionens utrikespolitik, även när det gäller migration.

24.  Europaparlamentet understryker att Rysslands anfallskrig mot Ukraina, tillsammans med ökad global svält och fattigdom, spridningen av väpnade konflikter, och mer intensiva och frekventa naturkatastrofer, tvingar miljontals människor att fly från sina hem och söka skydd i EU. Parlamentet betonar att unionen måste fortsätta att ge stöd till värdmedlemsstaterna för mottagande, bosättning och integration av flyktingar.

25.  Europaparlamentet betonar att effektiv och rättvis förvaltning och skydd av EU:s yttre gränser som säkerställer unionens säkerhet, tillsammans med ett smidigt och effektivt genomförande av unionens migrations- och asylpolitik, är centrala prioriteringar och avgörande för att bevara den fria rörligheten för personer inom unionen och för att Schengenområdet ska fungera på ett korrekt sätt. Parlamentet betonar behovet av att genomföra en migrations- och asylpolitik som bygger på solidaritet, gemensamt ansvar och respekt för de mänskliga rättigheterna samt ger säkerhet, tydlighet och anständiga och värdiga villkor för människor som kommer till EU i linje med unionens värden och internationella åtaganden.

26.  Europaparlamentet noterar kommissionens bedömning att genomförandet av den nya migrations- och asylpakten kommer att kräva ytterligare 2 miljarder EUR mellan 2025 och 2027 under rubrik 4 (migration och gränsförvaltning). Parlamentet anser att de ytterligare kraven på asyl-, migrations- och integrationsfonden, instrumentet för gränsförvaltning och visering och de decentraliserade byråerna under rubrik 4 kräver en ytterligare förstärkning utöver kommissionens förslag om 1 miljard euro i löpande priser och att ytterligare resurser bör göras tillgängliga från och med 2024.

27.  Europaparlamentet påminner om att den exakta fördelningen av ytterligare medel mellan program och budgetposter under rubrikerna 4 och 6 ska fastställas av budgetmyndigheten i det årliga budgetförfarandet.

Strategisk teknik för Europa-plattformen (STEP)

28.  Europaparlamentet bekräftar behovet av att säkerställa unionens öppna strategiska oberoende, minska beroendet av länder utanför EU och öka investeringarna i hela unionen inom viktiga strategiska sektorer, inbegripet bl.a. hälso- och sjukvårdssektorn, råvarusektorn och rymdsektorn, samtidigt som man driver på den gröna och digitala omställningen. Parlamentet beklagar att kommissionen inte respekterade sitt åtagande inom ramen för arbetsprogrammet för 2023 om att verka för att skapa en ny europeisk suveränitetsfond. Parlamentet anser att unionens industristrategi bör säkerställa att den inre marknaden fungerar korrekt, undvika marknadssnedvridningar, skapa lika villkor inom och utanför EU och säkerställa att människor har de färdigheter som krävs.

29.  Europaparlamentet konstaterar att STEP-förslaget, trots sin begränsade storlek och räckvidd, har potential att ge snabbare resultat genom att använda befintliga programstrukturer och sträva efter att skapa synergier. Parlamentet anser att STEP‑förslaget bör fungera som en testgrund för en fullfjädrad suveränitetsfond under nästa period för den fleråriga budgetramen.

30.  Europaparlamentet noterar att STEP-förslaget kombinerar omprioriteringen av medel inom befintliga program, inklusive sammanhållningspolitikens medel, med riktade förstärkningar för särskilda program under rubrikerna 1 (inre marknaden, innovation och digitalisering), 3 (naturresurser och miljö) och 5 (säkerhet och försvar).

31.  Europaparlamentet understryker att man, för att uppnå de strategiska målen för STEP, stärka och forma unionens industripolitik, öka stödet till försvarssektorn, vilket är viktigare än någonsin för att skydda EU-medlemsstaternas suveränitet och integritet i ett dramatiskt förändrat och mycket mer utmanande försvarspolitiskt landskap, och bygga upp unionens öppna strategiska oberoende och samtidigt säkerställa lika villkor på den inre marknaden, bör stärka finansieringen av STEP med ytterligare förstärkningar på 2 miljarder EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag i rubrik 1 och på 1 miljard EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag i rubrik 5.

32.  Europaparlamentet understryker att betydande omfördelningar har genomförts sedan 2021 i flera rubriker, vilket sätter mycket stor press på programmen och innebär risker för störningar. Parlamentet påminner om sin långvariga ståndpunkt att nya prioriteringar måste finansieras med nya pengar, snarare än genom återkommande omfördelningar, och insisterar därför på behovet av ytterligare nya pengar för att säkerställa ett effektivt genomförande av andra program under rubrik 1.

33.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att tillbakadragna anslag bör finnas kvar i budgeten och anslås av budgetmyndigheten genom det årliga budgetförfarandet och påminner om sin ståndpunkt om översynen av budgetförordningen i detta avseende. Parlamentet välkomnar därför att STEP-förslaget innebär en återanvändning av 1,2 miljarder EUR i tillbakadragna forskningsanslag enligt artikel 15.3 i budgetförordningen och att kommissionen därmed underförstått medger att dess uppskattningar av tillbakadragna forskningsanslag som ligger till grund för 2020 års avtal om den fleråriga budgetramen är felaktiga.

34.  Europaparlamentet påminner om sitt långvariga krav på att alla EU:s utgiftsinstrument bör införlivas i budgeten, med full respekt för principen om budgetenhet. Parlamentet anser i detta sammanhang att det föreslagna anslaget till innovationsfonden under rubrik 3 utgör ett viktigt framsteg mot dess fullständiga budgetering.

Lånekostnader för europeiska unionens återbetalningsinstrument (EURI)

35.  Europaparlamentet uttrycker oro över att det belopp som planerats i den fleråriga budgetramen för att återbetala lånekostnaderna för EURI ligger långt under behoven och kommissionen uppskattar underskottet till mellan 17 och 27 miljarder EUR under perioden för den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att ökade EURI-kostnader, redan i budgetförslaget, förväntas ta slut på alla resurser inom flexibilitetsmekanismen och omkring en tredjedel av resurserna inom avsnitt a i det samlade marginalinstrumentet 2024.

36.  Europaparlamentet understryker att de kraftigt stigande räntorna sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina har blottlagt de inneboende strukturella bristerna i EU‑budgetens skuldåterbetalningsstruktur. Parlamentet påminner om att räntekostnader och skuldåterbetalning är beroende av marknadsutvecklingen, inte är diskretionära utgifter och därför inte kan omfattas av ett utgiftstak under ett tak i den fleråriga budgetramen utan att utgöra en direkt risk för investeringsprogram och dessas stödmottagare och budgetens kapacitet att tillgodose framväxande behov.

37.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet konsekvent har efterlyst en lösning på detta problem och insisterat på att återbetalningskostnaderna för EURI-instrumentet ska placeras utöver taken i den fleråriga budgetramen.

38.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EURI-instrumentet som ett särskilt instrument utöver taken i den fleråriga budgetramen som ska utnyttjas på grundval av de faktiska återbetalningsbehoven. Parlamentet insisterar dock på att instrumentet ska täcka alla återbetalningskostnader för EURI, inte bara de som överstiger det planerade beloppet under rubrik 2b (resiliens och värden). Parlamentet understryker att ett EURI‑instrument som utformats på detta sätt bör vara modellen för hanteringen av alla återbetalningskostnader för EURI-instrument i nästa fleråriga budgetram.

39.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen i tid måste förse budgetmyndigheten med detaljerad information om de beräkningar som ligger till grund för prognoserna för lånekostnader för EURI-instrumentet, inklusive de antaganden och parametrar som används, för att möjliggöra en ansvarsfull hantering av återbetalningskostnader.

40.  Europaparlamentet betonar behovet av en mer diversifierad och motståndskraftig uppsättning inkomstkällor för EU:s budget i syfte att tillhandahålla robust och hållbar finansiering för en förstärkt och utökad flerårig budgetram. Parlamentet uppmanar därför rådet att snabbt godkänna de befintliga förslagen om nya egna medel och understryker att det krävs framsteg med nya egna medel utöver dessa förslag.

Förstärkning av budgetens kapacitet att reagera på kriser och framväxande behov

41.  Europaparlamentet påpekar att den föreslagna modellen för hantering av återbetalningskostnader för EURI-instrumentet skulle innebära att budgetutrymmet i flexibilitetsmekanismen och i det samlade marginalinstrumentet återställs från 2024 till 2027 enligt den ursprungliga budgetplaneringen för den fleråriga budgetramen.

42.  Europaparlamentet understryker dock att den fleråriga budgetramen innehåller mycket lite flexibilitet med tanke på att flexibilitetsmekanismen och icke tilldelade marginaler endast uppgår till 1,05 % av taket för åtaganden. Parlamentet betonar att den nuvarande fleråriga budgetramen har varit mycket beroende av denna begränsade flexibilitet och har tyvärr lett till en omorientering av sammanhållningspolitiken, som inte är ett verktyg för krishantering men som upprepade gånger har använts för att kompensera för bristande budgetflexibilitet eller krishanteringsmekanismer i den fleråriga budgetramen på bekostnad av dess långsiktiga politiska mål.

43.  Europaparlamentet pekar dessutom på de ökade behoven, sedan början av den fleråriga budgetramen, av humanitärt bistånd och katastrofinsatser inom och utanför unionen samt av stöd i samband med naturkatastrofer, som blir mer frekventa och intensiva, särskilt till följd av klimatförändringarna, och anser att dessa behov sannolikt kommer att öka. Parlamentet betonar att det årliga anslaget för reserven för solidaritet och katastrofbistånd uttömdes 2021 och 2022 och förväntas utnyttjas fullt ut 2023. Parlamentet beklagar att mottagare av stöd inom ramen för EU:s solidaritetsfond i vissa fall har mottagit mindre än 50 % av det stöd de normalt skulle ha mottagit och har fått vänta länge på utbetalning på grund av begränsningarna i reserven för solidaritet och katastrofbistånd.

44.  Europaparlamentet anser i detta avseende att kommissionens förslag om att öka flexibilitetsmekanismen och reserven för solidaritet och katastrofbistånd är ett steg i rätt riktning. Parlamentet insisterar dock på att EU:s budget måste ha den flexibilitet och det budgetutrymme som krävs för att den ska kunna reagera på kriser och anpassa sig till framväxande och ökande behov.

45.  Europaparlamentet påminner om sina krav på en ökning av flexibilitetsmekanismen och reserven för solidaritet och katastrofbistånd och på ett ytterligare permanent särskilt instrument utöver taken i den fleråriga budgetramen för att göra det möjligt för EU:s budget att bättre anpassa sig och snabbt reagera på kriser och deras sociala och ekonomiska effekter. Parlamentet förstår att det i avsaknad av ett sådant instrument kommer att förbli svårt för unionen att säkerställa sin beredskap för oförutsedda händelser, särskilt eftersom 99,6 % av unionens budget för närvarande är förhandstilldelad. Parlamentet är redo att arbeta för att hitta pragmatiska lösningar på kort sikt, samtidigt som man överväger en mer strukturell och rationaliserad lösning i nästa fleråriga budgetram.

46.  Europaparlamentet understryker att budgetflexibiliteten har visat att den har kunnat rikta resurser där de behövs och gjort det möjligt för unionen att reagera på oförutsedda händelser och anpassa sina utgiftsprioriteringar mot bakgrund av föränderliga politiska, ekonomiska eller sociala behov. Parlamentet insisterar därför på en ökning av flexibilitetsmekanismen med 3 miljarder EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser vidare att förfallna belopp inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör göras tillgängliga igen inom ramen för flexibilitetsmekanismen för att ytterligare stärka flexibiliteten i budgeten.

47.  Europaparlamentet konstaterar att kraven på reserven för solidaritet och katastrofbistånd sannolikt inte kommer att minska. Parlamentet anser därför att en förstärkning av reserven för solidaritet och katastrofbistånd är avgörande för att unionen ska kunna agera i nödsituationer som orsakas av större naturkatastrofer eller folkhälsokriser i medlemsstaterna och anslutningsländerna och även för att stödja länder utanför EU som drabbats av konflikter, flyktingkriser eller naturkatastrofer. Parlamentet insisterar därför på en ökning av reserven för solidaritet och katastrofbistånd med 2 miljarder EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar beslutet att slå ihop reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond i den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket har lett till allvarliga brister i genomförandet, och påminner om sin ståndpunkt att reserven för solidaritet och katastrofbistånd på nytt ska delas upp i två delar, dvs. reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond.

Rekommendationer och ändringar

48.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att beakta följande rekommendationer och ändringar:

	i)	Höja taket för rubrik 1 med 2 miljarder EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag.
	ii)	Höja taket för rubrik 4 med 1 miljard EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag och tillämpa höjningen på rubriken från och med 2024.
	iii)	Höja taket för rubrik 5 med 1 miljard EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag.
	iv)	Höja taket för rubrik 6 med 1 miljard EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag.
	v)	Öka flexibilitetsmekanismen med 3 miljarder EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag, och på nytt göra de förfallna beloppen från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter tillgängliga inom ramen för flexibilitetsmekanismen.
	vi)	Öka reserven för solidaritet och katastrofbistånd med 2 miljarder EUR i löpande priser utöver kommissionens förslag.
	vii)	Säkerställa att EURI-instrumentet, som inrättats som ett särskilt instrument utöver taken i den fleråriga budgetramen, täcker alla återbetalningskostnader för EURI‑instrumentet.
	viii)	Stryka det årliga taket för betalningsbemyndiganden för utnyttjande av det samlade marginalinstrumentet.
	ix)	Förslaget till rådets förordning bör ändras enligt följande: BILAGA I FLERÅRIG BUDGETRAM (EU-27) (miljoner EUR – 2018 års priser) ° ° ° Kommissionens förslag   Modifieringsförslag Modifieringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 4 (4)  EU-budgeten bör göra det möjligt för unionen att tillhandahålla nödvändiga politiska svar på nya utmaningar och uppfylla rättsliga skyldigheter som inte får plats under befintliga tak eller genom uttömd flexibilitet. Utgiftstaken för åtagandebemyndiganden för rubrikerna 1, 3, 5, 6 och 7, inklusive det särskilda utgiftstaket för institutionernas administrativa utgifter 2024, 2025, 2026 och 2027, samt taket för rubrik 4 för 2025, 2026 och 2027 bör därför höjas. Till följd av detta bör utgiftstaken för betalningsbemyndiganden för 2026 och 2027 höjas. (4)  EU-budgeten bör göra det möjligt för unionen att tillhandahålla nödvändiga politiska svar på nya utmaningar och uppfylla rättsliga skyldigheter som inte får plats under befintliga tak eller genom uttömd flexibilitet. Utgiftstaken för åtagandebemyndiganden för rubrikerna 1, 3, 4, 5, 6 och 7, inklusive det särskilda utgiftstaket för institutionernas administrativa utgifter 2024, 2025, 2026 och 2027, bör därför höjas. Till följd av detta bör utgiftstaken för betalningsbemyndiganden för 2026 och 2027 höjas. Modifieringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 11 (11)  Med tanke på osäkerheten kring hur räntorna kommer att utvecklas och för att undvika onödigt tryck på unionens program är det lämpligt att inrätta ett nytt tematiskt särskilt instrument för att täcka alla finansieringskostnader för upplåning inom NextGenerationEU som överstiger de ursprungligen planerade beloppen. De nödvändiga åtagandebemyndigandena och motsvarande betalningsbemyndiganden i unionens budget bör göras tillgängliga utöver taken i den fleråriga budgetramen. (11)  Med tanke på osäkerheten kring hur räntorna kommer att utvecklas och för att undvika onödigt tryck på unionens program är det lämpligt att inrätta ett nytt tematiskt särskilt instrument för att täcka alla finansieringskostnader för upplåning inom NextGenerationEU. De nödvändiga åtagandebemyndigandena och motsvarande betalningsbemyndiganden i unionens budget bör göras tillgängliga utöver taken i den fleråriga budgetramen. Modifieringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 12 (12)  Reserven för solidaritet och katastrofbistånd och flexibilitetsmekanismen bör förstärkas för att upprätthålla en tillräcklig kapacitet för att unionen ska kunna reagera på oförutsedda omständigheter fram till 2027. (12)  Reserven för solidaritet och katastrofbistånd och flexibilitetsmekanismen bör förstärkas för att upprätthålla en tillräcklig kapacitet för att unionen ska kunna reagera på oförutsedda omständigheter fram till 2027. För att ytterligare öka flexibiliteten i budgeten är det lämpligt att göra de förfallna beloppen från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter tillgängliga på nytt inom ramen för flexibilitetsmekanismen. Modifieringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt) (12a)   På grund av förseningarna i genomförandet av vissa program under de första åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027, inbegripet av viktiga program, finns det en risk för eftersläpning av betalningar under de senare åren av den fleråriga budgetramen när genomförandet går fortare. För att minska denna risk och för att respektera EU:s åtaganden bör det årliga taket för betalningsbemyndiganden för användning av det samlade marginalinstrumentet avskaffas. Modifieringsförslag 5 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 2.  I artikel 9 ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 1 739 miljoner EUR (i 2018 års priser). Den eventuella del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till och med år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från det föregående året ska nyttjas först. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte används under år n+1 ska förfalla.” 2.  I artikel 9 ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 2 170 miljoner EUR (i 2018 års priser). Den eventuella del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till och med år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från det föregående året ska nyttjas först. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte används under år n+1 ska förfalla.” Modifieringsförslag 6 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3 3.  Följande artiklar ska införas: ”Artikel 10 a EURI-instrumentet 1.  EURI-instrumentet får användas för att finansiera de extra kostnaderna om kostnaderna för de räntor och kupongbetalningar som ska betalas för medel som lånats på kapitalmarknaderna i enlighet med artikel 5.2 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053 under ett visst år överstiger följande belopp (i 2018 års priser): –  2024: 1 840 miljoner EUR –  2025: 2 332 miljoner EUR –  2026: 3 196 miljoner EUR –  2027: 4 168 miljoner EUR 2.  EURI-instrumentet får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget. Artikel 10b Ukrainareserven 1.  Ukrainareserven får utnyttjas uteslutande i syfte att finansiera utgifter enligt [förordningen om Ukrainafaciliteten] och ska syfta till att tillhandahålla minst 2 500 miljoner EUR i löpande priser som ett årligt vägledande belopp. 2.  Ukrainareserven får inte överstiga 50 000 miljoner EUR i löpande priser för perioden 2024–2027. Det årliga belopp som mobiliseras inom ramen för Ukrainareserven under ett visst år får inte överstiga 16 700 miljoner EUR i löpande priser. 3.  Ukrainareserven får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.” 3.  Följande artiklar ska införas: ”Artikel 10 a EURI-instrumentet 1.  EURI-instrumentet ska utnyttjas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som avses i artikel 314 i EUF-fördraget för att finansiera kostnaderna för de räntor och kupongbetalningar som ska betalas för medel som lånats på kapitalmarknaderna i enlighet med artikel 5.2 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053. Artikel 10b Ukrainareserven 1.  Ukrainareserven får utnyttjas uteslutande i syfte att finansiera utgifter enligt [förordningen om Ukrainafaciliteten] och ska syfta till att tillhandahålla minst 2 500 miljoner EUR i löpande priser som ett årligt vägledande belopp. 2.  Ukrainareserven får inte överstiga 50 000 miljoner EUR i löpande priser för perioden 2024–2027. Det årliga belopp som mobiliseras inom ramen för Ukrainareserven under ett visst år får inte överstiga 16 700 miljoner EUR i löpande priser. 3.  Ukrainareserven ska utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget. Modifieringsförslag 7 Förslag till förordning Artikel 3 – led 3a (nytt) 3a.   Artikel 11 ska ändras på följande sätt: a)  Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Det samlade marginalinstrumentet ska omfatta a)  från och med 2022, belopp som motsvarar de marginaler som lämnats tillgängliga under taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för år n-1 som ska göras tillgängliga utöver taken i budgetramen för åtagandebemyndiganden för åren 2022–2027, b)  från och med 2022, belopp som motsvarar skillnaden mellan verkställda betalningar och betalningstaket i budgetramen för år n-1 för att justera upp betalningstaket för åren 2022–2027, och c)  ytterligare belopp som får göras tillgängliga utöver taken i den fleråriga budgetramen under ett givet år för åtagande- eller betalningsbemyndiganden, eller båda, beroende på omständigheterna, förutsatt att de helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i den fleråriga budgetramen för det innevarande eller de kommande budgetåren när det gäller åtagandebemyndiganden, och helt och hållet räknas av mot marginalerna inom betalningstaket för de kommande budgetåren när det gäller betalningsbemyndiganden. Alla justeringar uppåt i första stycket led b ska motsvaras av en lika stor sänkning av betalningstaket för år n-1. Belopp får endast utnyttjas enligt första stycket led c om de belopp som är tillgängliga enligt leden a och b i det stycket, beroende på vad som är tillämpligt, är otillräckliga, och under alla omständigheter som en sista utväg för att reagera på oförutsedda omständigheter. En tillämpning av första stycket led c får inte leda till att de totala beloppen under taken i den fleråriga budgetramen för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden överskrids för det innevarande budgetåret och de kommande budgetåren. Eventuella belopp som räknas av i enlighet med det ledet får därför inte fortsätta att utnyttjas inom ramen för den fleråriga budgetramen.” b)  Punkt 3 ska utgå. Modifieringsförslag 8 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 4.  I artikel 12 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Flexibilitetsmekanismen får användas för att, för ett givet budgetår, genom åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden finansiera specifika oförutsedda utgifter som inte kan finansieras inom de tak som är tillgängliga för en eller flera andra rubriker. Taket för det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ska vara 1 562 miljoner EUR (i 2018 års priser).” 4.  I artikel 12 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Flexibilitetsmekanismen får användas för att, för ett givet budgetår, genom åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden finansiera specifika oförutsedda utgifter som inte kan finansieras inom de tak som är tillgängliga för en eller flera andra rubriker. Taket för det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ska vara 2 170 miljoner EUR (i 2018 års priser). Varje år ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ökas med ett belopp motsvarande den del av det årliga beloppet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som har förfallit under föregående år. Modifieringsförslag 9 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 5.  Bilaga I ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen. 5.  Bilaga I ska ersättas med följande: ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Totalt 2021–2027 1.  Inre marknaden, innovation och digitalisering 19 712 20 211 19 678 20 399 19 715 19 821 19 624 139 160 2.  Sammanhållning, resiliens och värden 5 996 62 642 63 525 65 079 65 286 56 787 58 809 378 124 2a.  Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 1 666 56 673 57 005 57 436 57 874 48 414 49 066 328 134 2b.  Resiliens och värden 4 330 5 969 6 520 7 643 7 412 8 373 9 743 49 990 3.  Naturresurser och miljö 53 562 52 626 51 893 52 123 51 195 49 999 49 207 360 605 varav Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd 38 040 37 544 36 857 36 054 35 401 34 729 34 015 252 640 4.  Migration och gränsförvaltning 1 687 3 104 3 454 3 791 4 302 4 359 4 910 25 607 5.  Säkerhet och försvar 1 598 1 750 1 762 2 334 2 497 2 611 2 785 15 337 6.  Grannskapet och omvärlden 15 309 15 522 14 789 16 609 15 827 15 046 15 235 108 337 7.  Europeisk offentlig förvaltning 10 021 10 215 10 342 10 586 10 887 11 229 11 443 74 723 varav Institutionernas administrativa utgifter 7 742 7 878 7 945 8 107 8 310 8 541 8 660 57 183 ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT 107 885 166 070 165 443 170 921 169 709 159 852 162 014 1 101 894 BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT 154 065 153 850 152 682 151 436 151 175 159 978 155 025 1 078 211”

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 325, 20.12.2022, s. 11. (2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (3) EUT C 444 I, 22.12.2020, s. 4. (4) EUT C 445, 29.10.2021, s. 240. (5) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (6) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1. (7) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23. (8) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (9) Antagna texter, P9_TA(2023)0194. (10) EUT C 177, 17.5.2023, s. 115. (11) [Hänvisning ska läggas till: antagande vid plenarsessionen den 20–21 september] (12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 av den 14 december 2022 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +) (EUT L 322, 16.12.2022, s. 1).