Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2022/0277(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A9-0264/2023

Ingivna texter :

A9-0264/2023

Debatter :

PV 03/10/2023 - 5
CRE 03/10/2023 - 5

Omröstningar :

PV 03/10/2023 - 9.6
CRE 03/10/2023 - 9.6
Röstförklaringar
PV 13/03/2024 - 8.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2023)0336
P9_TA(2024)0137

Antagna texter
PDF 453kWORD 140k
Tisdagen den 3 oktober 2023 - Strasbourg
Europeisk mediefrihetsakt
P9_TA(2023)0336A9-0264/2023

Europaparlamentets ändringar antagna den 3 oktober 2023 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsakt) och om ändring av direktiv 2010/13/EU (COM(2022)0457 – C9-0309/2022 – 2022/0277(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Oberoende medietjänster spelar en unik roll den inre marknaden. De representerar en ekonomiskt betydelsefull sektor där det sker snabba förändringar, samtidigt som de ger såväl medborgare som företag tillgång till mångfald i fråga om åsikter och tillförlitliga informationskällor, och tjänar därmed ett allmänintresse som ”allmänhetens vakthund”. Samtidigt som det blir allt vanligare att medietjänster är åtkomliga online och över gränserna omfattas de av olika regler och olika skyddsnivåer i olika medlemsstater.
(1)  Oberoende medietjänster spelar en unik roll för demokratin, för att säkerställa rättsstatsprincipen och för den inre marknadens funktion. De är en oumbärlig faktor i opinionsbildningen och representerar en ekonomiskt betydelsefull sektor där det sker snabba förändringar, samtidigt som de ger såväl medborgare som företag tillgång till mångfald i fråga om åsikter och tillförlitliga informationskällor, och tjänar därmed ett allmänintresse som ”allmänhetens vakthund”. Samtidigt som det blir allt vanligare att medietjänster är åtkomliga online och över gränserna omfattas de av olika regler och olika skyddsnivåer i olika medlemsstater.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Samtidigt är medietjänsterna alltid antingen bärare av kulturella uttrycksformer eller företräder själva direkt en kulturell uttrycksform. Denna dubbla karaktär måste beaktas genomgående. Enligt artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördragen, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Med tanke på mediernas unika roll är skyddet av deras frihet och mångfald en förutsättning för en väl fungerande inre mediemarknad. Denna marknad har förändrats avsevärt och blivit alltmer digital och global sedan det nya århundradet inleddes. Den skapar stora ekonomiska möjligheter men brottas också med en rad utmaningar. Unionen bör hjälpa mediesektorn att ta tillvara möjligheterna på den inre marknaden, utan att göra avkall på de värden, till exempel skyddet av de grundläggande rättigheterna, som är gemensamma för unionen och dess medlemsstater.
(2)  Med tanke på mediernas unika roll och det faktum att de är en av demokratins grundpelare, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt skyddet av mediernas frihet och mångfald på den inre mediemarknaden. Denna marknad har förändrats avsevärt och blivit alltmer digital och global sedan det nya århundradet inleddes. Den skapar stora ekonomiska möjligheter men brottas också med en rad utmaningar. Unionen bör stödja mediesektorn att den kan ta tillvara möjligheterna på den inre marknaden, utan att göra avkall på de värden, till exempel skyddet av de grundläggande rättigheterna, som är gemensamma för unionen och dess medlemsstater.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  I det digitala medielandskapet får medborgare och företag tillgång till, och konsumerar, medieinnehåll som är omedelbart tillgängligt på deras personliga enheter och det sker allt oftare i en gränsöverskridande miljö. Globala onlineplattformar fungerar som inkörsportar till medieinnehåll och har affärsmodeller som tenderar att ge tillgång till medietjänster utan mellanhänder och att förstärka polariserande innehåll och desinformation. Dessa plattformar är också viktiga leverantörer av onlineannonsering, vilket har lett till att ekonomiska resurser har dirigerats om från mediesektorn på ett sätt som har påverkat dess ekonomiska bärkraft och därmed också mångfalden i det innehåll som erbjuds. Eftersom medietjänster är kunskaps- och kapitalintensiva måste sådan verksamheten viss omfattning för att kunna konkurrera och växa på den inre marknaden. Möjligheten att erbjuda tjänster över gränserna och få investeringar från, eller i, andra medlemsstater är därför mycket betydelsefull.
(3)  I det digitala medielandskapet får medborgare och företag tillgång till, och konsumerar, medieinnehåll och medietjänster som är omedelbart tillgängliga på deras personliga enheter och det sker allt oftare i en gränsöverskridande miljö. Globala onlineplattformar och sökmotorer fungerar som inkörsportar till medieinnehåll och har affärsmodeller som alltför ofta tenderar att ge tillgång till medietjänster utan mellanhänder och att förstärka polariserande innehåll och desinformation. Dessa plattformar och sökmotorer är också viktiga leverantörer eller förmedlare av onlineannonsering, vilket dirigerar om ekonomiska resurser från mediesektorn på ett sätt som påverkar dess ekonomiska bärkraft och journalistiska arbete och därmed också mångfalden i det innehåll som erbjuds. Därför bör onlineplattformar och sökmotorer omfattas av denna förordnings tillämpningsområde för att säkerställa mediernas oberoende och mångfald. Eftersom medietjänster är kunskaps- och kapitalintensiva måste deras förmåga attsin publik förbli konkurrenskraftig och växa på den inre marknaden. Möjligheten att erbjuda tjänster över gränserna och få investeringar från, eller i, andra medlemsstater är därför mycket betydelsefull.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Den inre mediemarknaden är emellertid inte tillräckligt integrerad. Den fria rörligheten på den inre marknaden försvåras av ett antal begränsningar på nationell nivå. Det som gör det svårt för medieaktörer att verka och expandera över gränserna och som leder till ojämlika konkurrensvillkor i hela unionen är framför allt skillnaderna mellan ländernas regler och synsätt när det gäller mediernas mångfald och redaktionella oberoende, det bristfälliga samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, samt den otransparenta och orättvisa fördelningen av offentliga och privata ekonomiska resurser. Den inre mediemarknadens integritet kan även hotas av leverantörer, däribland statligt kontrollerade leverantörer av medietjänster som finansieras av vissa tredjeländer, som systematiskt ägnar sig åt desinformation, inbegripet informationsmanipulering och informationspåverkan, och som missbrukar friheterna på den inre marknaden.
(4)  Den inre mediemarknaden är emellertid inte tillräckligt integrerad. Det som gör det svårt för medieaktörer att verka och expandera över gränserna och som leder till ojämlika konkurrensvillkor i hela unionen är framför allt skillnaderna mellan ländernas regler och synsätt när det gäller mediernas mångfald och redaktionella oberoende, det bristfälliga samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, samt den otransparenta och orättvisa fördelningen av offentliga och privata ekonomiska resurser. Den inre mediemarknadens integritet kan även hotas av leverantörer, däribland statligt kontrollerade leverantörer av medietjänster som finansieras av vissa tredjeländer, som systematiskt ägnar sig åt desinformation, inbegripet informationsmanipulering och informationspåverkan, och som missbrukar friheterna på den inre marknaden. Dessutom bör det fastställas gemensamma miniminormer för nationella regler och strategier som rör mediernas mångfald och redaktionella oberoende, samtidigt som medlemsstaternas behörighet respekteras. Fastställandet av sådana normer är en förutsättning för att den inre marknaden ska fungera.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  För att hantera utmaningarna för mediernas mångfald och frihet på nätet har dessutom vissa medlemsstater vidtagit regleringsåtgärder, medan andra medlemsstater sannolikt kommer att göra det, och detta riskerar att öka skillnaderna mellan ländernas synsätt och leda till ytterligare begränsningar av den fria rörligheten på den inre marknaden.
(5)  För att hantera utmaningarna för mediernas mångfald och frihet på nätet har dessutom vissa medlemsstater vidtagit regleringsåtgärder, medan andra medlemsstater sannolikt kommer att fortsätta att göra det, och detta riskerar att öka skillnaderna mellan ländernas synsätt och leda till ytterligare begränsningar av den fria rörligheten på den inre marknaden.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  En fri och välfungerande inre mediemarknad är en viktig del av en fungerande demokrati eftersom den ger mottagarna tillgång till en mångfald av åsikter och tillförlitliga informationskällor. Onlinemiljöns växande roll och nya funktioner har haft en störande effekt på mediemarknaden, och gör den i allt högre grad gränsöverskridande och främjar en verkligt europeisk mediemarknad. I en sådan miljö är medietjänsterna inte bara tillgängliga utan lätta att komma åt för unionens konsumenter, oavsett deras ursprungsmedlemsstat. Medietjänster som skapas för mottagare i en medlemsstat kan nå mycket längre än vad som ursprungligen var tänkt. Olika strategier på nationell nivå kan hämma möjligheten för leverantörer av medietjänster att verka på lika villkor för att göra medietjänster, inbegripet nyhets- och aktualitetsinformation, tillgängliga. Sådana strategier har skapat marknadsfragmentering, rättsosäkerhet och ökade efterlevnadskostnader för leverantörer av medietjänster och yrkesverksamma inom mediebranschen. Det är därför nödvändigt att ha en gemensam rättslig ram som säkerställer en harmoniserad tillämpning av reglerna för leverantörer av medietjänster i hela unionen och att mottagarna i unionen har tillgång till ett brett spektrum av tillförlitliga informationskällor och till högkvalitativ journalistik som kollektiva nyttigheter för att kunna göra välgrundade val, bland annat om sina demokratiers tillstånd.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 5b (nytt)
(5b)  Rätten till yttrande- och informationsfrihet som slås fast i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) och artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna omfattar rätten att ta emot och sprida information och mediernas frihet och mångfald utan inblandning av offentliga myndigheter och oavsett gränser. De kräver också att mångfald etableras i de europeiska kommunikationsutrymmena och förutsätter att medlemsstaterna skyddar och främjar mediernas mångfald. Följaktligen bygger denna förordning på rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och på de standarder som Europarådet har utarbetat i det avseendet.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Mottagare av medietjänster i unionen (fysiska personer som är medborgare i medlemsstater eller som åtnjuter rättigheter enligt unionsrätten, samt juridiska personer som är etablerade i unionen) bör ha möjlighet att faktiskt utöva sin rätt att ta emot fria och pluralistiska medietjänster på den inre marknaden. För att främja det gränsöverskridande flödet av medietjänster bör en miniminivå av skydd för tjänstemottagare säkerställas på den inre marknaden. Detta skulle vara i enlighet med rätten att ta emot och sprida information enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Det är därför nödvändigt att harmonisera vissa aspekter av de nationella reglerna om medietjänster. I slutrapporten från konferensen om Europas framtid uppmanade medborgarna EU att främja mediernas oberoende och mångfald ytterligare, i synnerhet genom att införa lagstiftning för att hantera hot mot mediernas oberoende genom att införa miniminormer som ska gälla inom hela EU46.
(6)  Mottagare av medietjänster i unionen (fysiska personer som åtnjuter rättigheter enligt unionsrätten, samt juridiska personer som är etablerade i unionen) bör ha möjlighet att faktiskt utöva sin rätt att få tillgång till oberoende, fria och pluralistiska medietjänster på den inre marknaden. För att främja det gränsöverskridande flödet av medietjänster bör en miniminivå av skydd för tjänstemottagare säkerställas på den inre marknaden. Detta skulle vara förenligt med rätten enligt artikel 11 i stadgan. I enlighet med artikel 22 i stadgan ska unionen respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden. Det är därför nödvändigt att harmonisera vissa aspekter av de nationella reglerna om medietjänster. I slutrapporten från konferensen om Europas framtid uppmanade medborgarna EU att främja mediernas oberoende och mångfald ytterligare, i synnerhet genom att införa lagstiftning för att hantera hot mot mediernas oberoende genom att införa miniminormer som ska gälla inom hela EU46.
__________________
__________________
46 Konferensen om Europas framtid – rapport om slutresultatet, maj 2022, särskilt förslag 27.1 och 37.4.
46 Konferensen om Europas framtid – rapport om slutresultatet, maj 2022, särskilt förslag 27.1 och 37.4.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  I denna förordning bör definitionen av en medietjänst begränsas till tjänster enligt definitionen i fördraget och alltså omfatta alla former av ekonomisk verksamhet. Definitionen bör inte omfatta användargenererat innehåll som laddas upp på en onlineplattform, såvida det inte sker inom ramen för en yrkesmässig verksamhet som normalt tillhandahålls mot (ekonomisk eller annan) ersättning. Den bör heller inte omfatta helt privat korrespondens, såsom e-post, eller tjänster som inte har tillhandahållandet av audiovisuella program eller ljudprogram eller presspublikationer som sitt huvudsakliga syfte, det vill säga för vilka innehållet endast är av underordnad betydelse i förhållande till tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte, till exempel annonser eller information om en produkt eller en tjänst som tillhandahålls på webbplatser som inte erbjuder medietjänster. Definitionen av en medietjänst bör särskilt omfatta tv- eller radiosändningar, audiovisuella medietjänster på begäran, ljudpoddar eller presspublikationer. Bolags kommunikation och distribution av informations- eller marknadsföringsmaterial för offentliga eller privata aktörer bör inte omfattas av definitionen.
(7)  I denna förordning bör definitionen av en medietjänst begränsas till tjänster enligt definitionen i fördraget och alltså omfatta alla former av ekonomisk verksamhet för vilken ersättning vanligtvis ges, även atypiska anställningsformer, såsom frilansande och oberoende journalistik. Definitionen bör inte omfatta användargenererat innehåll som laddas upp på en onlineplattform, såvida det inte sker inom ramen för en yrkesmässig verksamhet som normalt tillhandahålls mot (ekonomisk eller annan) ersättning. Den bör heller inte omfatta helt privat korrespondens, såsom e-post, eller tjänster som inte har tillhandahållandet av audiovisuella program eller ljudprogram eller presspublikationer som sitt huvudsakliga syfte, det vill säga för vilka innehållet endast är av underordnad betydelse i förhållande till tjänsten och inte dess huvudsakliga syfte, till exempel annonser eller information om en produkt eller en tjänst som tillhandahålls på webbplatser som inte erbjuder medietjänster. Bolags kommunikation och distribution av informations- eller marknadsföringsmaterial för offentliga eller privata aktörer bör inte omfattas av definitionen.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Mediemiljön genomgår stora och snabba förändringar. Medan mediernas roll i ett demokratiskt samhälle inte har förändrats, har medierna fått ytterligare verktyg för att underlätta interaktion och engagemang. Det är viktigt att mediepolitiken tar hänsyn till denna och framtida utveckling. Begreppet medier som används i denna förordning bör därför tolkas brett så att det omfattar alla aktörer som är involverade i produktion och spridning av innehåll till ett potentiellt stort antal människor och som har redaktionellt ansvar eller som övervakar innehåll.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  På den digitaliserade mediemarknaden kan leverantörer av videodelningsplattformar eller mycket stora onlineplattformar omfattas av definitionen av leverantörer av medietjänster. Sådana leverantörer har i regel en viktig roll när det gäller att organisera innehåll med hjälp av bland annat automatiserade metoder eller algoritmer, men utövar inte något redaktionellt ansvar för det innehåll som de ger tillgång till. I den alltmer konvergerande mediemiljön har emellertid vissa leverantörer av videodelningsplattformar eller mycket stora onlineplattformar börjat utöva redaktionell kontroll över en eller flera delar av sina tjänster. Sådana aktörer skulle därför kunna klassificeras både som leverantörer av videodelningsplattformar eller mycket stora onlineplattformar och som leverantörer av medietjänster.
(8)  På den digitaliserade mediemarknaden kan leverantörer av videodelningsplattformar eller mycket stora onlineplattformar omfattas av definitionen av leverantörer av medietjänster. Sådana leverantörer har i regel en viktig roll när det gäller att organisera innehåll med hjälp av bland annat automatiserade metoder eller algoritmer, men utövar inte något redaktionellt ansvar för det innehåll som de ger tillgång till. I den alltmer konvergerande mediemiljön har emellertid vissa leverantörer av videodelningsplattformar eller mycket stora onlineplattformar börjat utöva redaktionell kontroll över en eller flera delar av sina tjänster. När sådana aktörer utövar redaktionell kontroll över en eller flera delar av sina tjänster skulle de kunna klassificeras både som leverantörer av videodelningsplattformar eller mycket stora onlineplattformar och som leverantörer av medietjänster.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Onlineplattformars möjligheter att ge tillgång till medietjänster utan att utöva redaktionellt ansvar över dem och att slå mynt av sin förmåga att rikta sig till användare med annonsering gör att de kan agera som direkta konkurrenter till leverantörer av medietjänster vars medietjänster de förmedlar och distribuerar. Med tanke på överföringen av ekonomiskt värde till förmån för onlineplattformar bör definitionen av publikmätning enligt denna förordning förstås som inkluderande uppgifter om de medietjänster som konsumeras av mottagare av medietjänster och av onlineplattformar. Detta säkerställer att alla mellanhänder som är inblandade i innehållsdistribution är öppna med sina publikmätningsmetoder så att annonsörer kan göra välgrundade val, vilket bör främja konkurrensen.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Definitionen av publikmätning bör omfatta mätsystem som utvecklats i enlighet med branschstandarder inom självregleringsorganisationer, till exempel gemensamma branschkommittéer, och mätsystem som utvecklats utanför sådana självregleringssystem. De sistnämnda används i regel av vissa onlineaktörer som gör mätningar avseende den egna verksamheten eller erbjuder proprietära publikmätningssystem på marknaden som inte nödvändigtvis uppfyller gemensamt överenskomna branschstandarder. Med tanke på den betydande inverkan som sådana publikmätningssystem har på annons- och mediemarknader bör de omfattas av denna förordning.
(9)  Definitionen av publikmätning bör omfatta mätsystem som utvecklats i enlighet med branschstandarder inom självregleringsorganisationer, till exempel gemensamma branschkommittéer, och mätsystem som utvecklats utanför sådana självregleringssystem. De sistnämnda används i regel av vissa onlineaktörer, inbegripet onlineplattformar, som gör mätningar avseende den egna verksamheten eller erbjuder proprietära publikmätningssystem på marknaden som inte nödvändigtvis uppfyller gemensamt överenskomna branschstandarder. Med tanke på den betydande inverkan som sådana publikmätningssystem har på annons- och mediemarknader bör de omfattas av denna förordning. Leverantörer av medietjänster som följer gemensamt överenskomna branschstandarder bör inte betraktas som leverantörer av proprietära publikmätningssystem.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  En vid tolkning bör göras av statlig annonsering såsom omfattande aktiviteter för att föra ut ett reklam- eller egenreklambudskap som genomförs av, för eller på uppdrag av en rad olika offentliga myndigheter eller aktörer, inbegripet styrelseorgan, tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, statsägda företag eller andra statligt kontrollerade enheter inom olika sektorer, på nationell eller regional nivå, eller lokala styrelseorgan i territoriella enheter med mer än 1 miljon invånare. Definitionen av statlig annonsering bör emellertid inte omfatta offentliga myndigheters nödvändiga meddelanden i krissituationer i samband med till exempel naturkatastrofer eller folkhälsokriser, olyckor eller andra plötsliga incidenter som kan skada enskilda personer.
(10)  En vid tolkning bör göras av statlig annonsering såsom omfattande aktiviteter för att föra ut ett reklam- eller egenreklambudskap som omfattar annonsering och köp som genomförs av, för eller på uppdrag av en rad olika offentliga myndigheter eller aktörer, inbegripet unionens institutioner, organ och byråer, styrelseorgan, tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, statsägda företag eller andra statligt kontrollerade enheter inom olika sektorer, på nationell, regional eller lokal nivå. För tilldelning av statlig annonsering och köp, även i samband med naturkatastrofer eller folkhälsokriser, olyckor eller andra oförutsedda, större incidenter som kan skada en betydande del av befolkningen, bör kriterierna fastställas i förväg i nationell rätt. Nödmeddelanden från offentliga myndigheter bör tolkas som att de skiljer sig från statlig annonsering.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  För att fördelarna med den inre mediemarknaden ska komma samhället till del är det viktigt att inte bara garantera de grundläggande friheterna enligt fördraget, utan även den förutsebarhet i rättsläget som mottagarna av medietjänster behöver för att kunna ta del av dessa fördelar. Sådana mottagare bör ha tillgång till kvalitetsmedietjänster som producerats av journalister och redaktörer på ett oberoende sätt och i enlighet med journalistiska standarder och som därmed förmedlar tillförlitlig information, inbegripet nyhets- och aktualitetsinnehåll. En sådan rättighet medför ingen motsvarande skyldighet för leverantörer av medietjänster att uppfylla standarder som inte uttryckligen fastställts i lag. Sådana kvalitetsmedietjänster fungerar dessutom som ett motgift mot desinformation, inbegripet utländsk informationsmanipulering och informationspåverkan.
(11)  För att fördelarna med den inre mediemarknaden ska komma samhället till del är det viktigt att inte bara garantera de grundläggande friheterna enligt fördraget, utan även den förutsebarhet i rättsläget som mottagarna av medietjänster behöver för att kunna ta del av dessa fördelar. Mottagare av medietjänster bör ha tillgång till kvalitetsmedietjänster som producerats av journalister, redaktörer, chefredaktörer och mediearbetare på ett oberoende sätt och i enlighet med etiska och yrkesmässiga standarder och som därför förmedlar tillförlitlig information av politiskt eller samhälleligt intresse på lokal, nationell eller internationell nivå utan inblandning av offentliga myndigheter och utan att påverkas av ekonomiska intressen. Sådana kvalitetsmedietjänster fungerar dessutom som ett väsentligt motgift mot desinformation, inbegripet utländsk informationsmanipulering och informationspåverkan.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Skyddet av det redaktionella oberoendet är en förutsättning för att leverantörer av medietjänster ska kunna bedriva verksamhet och för deras yrkesmässiga integritet. Redaktionellt oberoende är särskilt viktigt för leverantörer av medietjänster som tillhandahåller nyhets- och aktualitetsinnehåll som utgör en kollektiv nyttighet för samhället. Leverantörer av medietjänster bör kunna utöva sin ekonomiska verksamhet fritt på den inre marknaden och konkurrera på lika villkor i en alltmer digital miljö där information strömmar över gränserna.
(14)  Skyddet av det redaktionella oberoendet är en förutsättning för att leverantörer av medietjänster ska kunna bedriva verksamhet och för deras yrkesmässiga integritet, särskilt med tanke på dess roll som kollektiv nyttighet för samhället. Leverantörer av medietjänster bör kunna utöva sin ekonomiska verksamhet fritt på den inre marknaden och konkurrera på lika villkor i en alltmer digital miljö där information strömmar över gränserna. För att garantera oberoende och pluralistiska medier är det vidare av avgörande betydelse att nödvändiga åtgärder vidtas för att skapa en säker miljö som gör det möjligt för journalister, redaktörer, chefredaktörer och mediearbetare att utöva sin verksamhet. I detta syfte är utöver att skydda mediefriheten även nödvändigt att skydda friheten inom medierna.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Medlemsstaterna har olika synsätt när det gäller skyddet av redaktionellt oberoende, som i växande utsträckning hotas i unionen. I synnerhet förekommer i flera medlemsstater allt oftare försök att påverka de redaktionella beslut som fattas av leverantörer av medietjänster. Sådana påverkansförsök kan göras direkt eller indirekt av statsmakten eller andra aktörer, såsom offentliga myndigheter, förtroendevalda, offentliga tjänstemän och politiker för att bland annat uppnå politiska fördelar. Aktieägare och andra privata aktörer som har ägarandelar i leverantörer av medietjänster kan i syfte att uppnå ekonomiska eller andra fördelar agera på ett sätt som rubbar den nödvändiga balansen mellan å ena sidan dessa aktörers näringsfrihet och yttrandefrihet, och å andra sidan den redaktionella yttrandefriheten och användarnas rätt till information. Den senaste tidens trender inom mediedistribution och mediekonsumtion, i synnerhet i den digitala miljön, har dessutom fått medlemsstaterna att överväga lagstiftning i syfte att reglera tillhandahållandet av medieinnehåll. Leverantörer av medietjänster använder dessutom olika tillvägagångssätt för att garantera redaktionellt oberoende. Följden av sådana påverkansförsök och av fragmentiseringen när det gäller regelverk och tillvägagångssätt är att villkoren för leverantörer av medietjänster att bedriva verksamhet, och i sista hand kvaliteten på de medietjänster som tillhandahålls medborgare och företag, påverkas negativt på den inre marknaden. Det är därför nödvändigt att införa effektiva skyddsmekanismer för utövandet av redaktionell frihet i hela unionen, så att leverantörer av medietjänster på ett oberoende sätt kan producera och distribuera sitt innehåll över gränserna och tjänstemottagare ta emot detta innehåll.
(15)  Medlemsstaterna har olika synsätt när det gäller skyddet av redaktionellt oberoende, som i växande utsträckning hotas i unionen. I flera medlemsstater förekommer allt oftare försök att påverka de redaktionella beslut som fattas av leverantörer av medietjänster, vilket gör att lagstiftningsåtgärder är nödvändiga. Sådana påverkansförsök kan utgöra en direkt eller indirekt överträdelse av rättsstatsprincipen av statsmakten eller andra aktörer, såsom offentliga myndigheter, förtroendevalda, offentliga tjänstemän och politiker för att bland annat uppnå politiska fördelar. Aktieägare och andra privata aktörer som har ägarandelar i leverantörer av medietjänster kan i syfte att uppnå ekonomiska eller andra fördelar agera på ett sätt som rubbar den nödvändiga balansen mellan å ena sidan dessa aktörers näringsfrihet och yttrandefrihet, och å andra sidan den redaktionella yttrandefriheten och användarnas rätt till information. Detta tycks särskilt vara fallet när ekonomisk makt ger upphov till opinionsmakt som kan störa opinionsbildningen. Den senaste tidens trender inom mediedistribution och mediekonsumtion, i synnerhet i den digitala miljön, har dessutom fått medlemsstaterna att överväga lagstiftning i syfte att reglera tillhandahållandet av medieinnehåll. Leverantörer av medietjänster använder dessutom olika tillvägagångssätt för att garantera redaktionellt oberoende. Följden av sådana påverkansförsök och av fragmentiseringen när det gäller regelverk och tillvägagångssätt är att villkoren för leverantörer av medietjänster att bedriva verksamhet, och i sista hand kvaliteten på de medietjänster som tillhandahålls medborgare och företag, påverkas negativt på den inre marknaden. Det är därför nödvändigt att införa effektiva skyddsmekanismer för utövandet av redaktionell frihet i hela unionen, så att leverantörer av medietjänster på ett oberoende sätt kan producera och distribuera sina medietjänster över gränserna och tjänstemottagare kan ta emot dessa medietjänster.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Journalister och redaktörer är de viktigaste aktörerna i produktionen och tillhandahållandet av tillförlitligt medieinnehåll, inte minst genom sin rapportering om nyheter och aktuella frågor. Det är därför nödvändigt att skydda journalisters möjligheter att samla in, faktagranska och analysera information, däribland information som lämnas konfidentiellt. Leverantörer av medietjänster och journalister (även de med atypiska anställningsformer, till exempel frilansare) bör kunna förlita sig på att journalisters källor och kommunikation omfattas av ett starkt skydd mot bland annat övervakningsteknik, eftersom bristen på sådant skydd kan avskräcka källor från att hjälpa medierna att informera allmänheten i frågor av allmänintresse. Detta kan undergräva journalisternas frihet att utöva sin verksamhet och fullgöra sin viktiga roll som ”allmänhetens vakthund” och därmed inverka negativt på tillgången till kvalitetsmedietjänster. Skyddet av journalisters källor bidrar till att skydda den grundläggande rättighet som fastställs i artikel 11 i stadgan.
(16)  Journalister, redaktörer, chefredaktörer och mediearbetare är de viktigaste aktörerna i produktionen och tillhandahållandet av tillförlitliga medietjänster. Det är därför nödvändigt att skydda journalisters möjligheter att samla in, faktagranska och analysera information, däribland information som lämnas konfidentiellt såväl offline som online. Leverantörer av medietjänster, mediearbetare och journalister (även de med atypiska anställningsformer, till exempel frilansare och bloggare) bör kunna förlita sig på att journalisters källor och kommunikation omfattas av ett mycket starkt skydd mot bland annat godtycklig inblandning och övervakningsteknik, eftersom bristen på sådant skydd kan avskräcka källor från att hjälpa medierna att informera allmänheten i frågor av allmänintresse. Detta kan undergräva journalisternas och mediearbetarnas yttrandefrihet och förmåga att utöva sin verksamhet och att fullgöra sin viktiga roll som ”allmänhetens vakthund” och därmed inverka negativt på tillgången till kvalitetsmedietjänster. Skyddet av journalisters källor är en förutsättning för att skydda den grundläggande rättighet som fastställs i artikel 11 i stadgan och avgörande för att skydda den undersökande journalistikens roll som ”vakthund” i demokratiska samhällen.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
(16a)  Att upprätthålla rättsstaten i unionen är avgörande för medlemsstaternas demokratier ska fungera. Unionens instrument för detta ändamål har utvidgats till att, utöver det förfarande som anges i artikel 7 i EU-fördraget, omfatta nya ramar såsom kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/20921a. Att de rättsstatliga systemen fungerar är direkt kopplat till mediefriheten och mediernas mångfald. Mediefriheten och mediernas mångfald är en viktig del av unionsramen för upprätthållande av rättsstaten, och läget för mediefriheten och mediernas mångfald granskas årligen genom ramen för kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen. Skyddet av journalisters källor, garantier för redaktionellt oberoende och ett robust skyddssystem mot missbruk av vissa åtgärder och tekniker är avgörande för att upprätthålla unionsramen för rättsstaten. Åtgärder som äventyrar mediernas frihet och mångfald, såsom frihetsberövande, sanktionering, husrannsakan/kroppsvisitation, beslag eller kontroll av leverantörer av medietjänster, skadar allvarligt rättsstaten och bör därför betraktas som överträdelser av rättsstatsprincipen och därmed utlösa sanktionsmekanismerna enligt artikel 7 i EUF-fördraget och förordning (EU, Euratom) 2020/2092.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 16b (nytt)
(16b)  Övervakningsmetoderna som används mot journalister och mediearbetare är varierande och inkluderar avlyssning av elektronisk kommunikation och metadata, hackande av enheter eller programvara, inklusive överbelastningsattacker, telefonavlyssning, videoinspelning, spårning av geolokalisering via radiofrekvensidentifiering, GPS eller celldata, datautvinning och övervakning av sociala medier. Sådana metoder skulle allvarligt kunna påverka journalisters och mediearbetares rätt till integritet, skyddet av deras personuppgifter och yttrandefriheten. Skyddet enligt denna förordning omfattar därför både nuvarande former av digital övervakning och framtida teknik som kan uppstå till följd av teknisk innovation. Detta skydd påverkar inte tillämpningen av befintlig och framtida unionslagstiftning som begränsar eller förbjuder utveckling och användning av, och handel med, specifik övervakningsteknik som anses alltför invasiv. Spionprogram som ger full och obegränsad tillgång till personuppgifter, inklusive känsliga uppgifter, på en enhet kan påverka själva essensen i rätten till privatliv, och bör därför under inga omständigheter anses vara nödvändiga och proportionella enligt unionsrätten.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Skyddet av journalisters källor regleras för närvarande på olika sätt i medlemsstaterna. I vissa medlemsstater finns ett absolut skydd mot att tvinga journalister att lämna ut information som identifierar deras källor i straffrättsliga och administrativa förfaranden. I andra medlemsstater finns ett skydd med förbehåll gällande vissa straffrättsliga förfaranden, medan det i ytterligare andra finns ett skydd i form av en allmän princip. Detta leder till fragmentering på den inre mediemarknaden. Följden blir att journalister, som i allt högre grad arbetar och tillhandahåller sina tjänster över gränserna, och i förlängningen även leverantörer av medietjänster, kan räkna med att ställas inför hinder, ett oförutsebart rättsläge och ojämlika konkurrensvillkor. Skyddet av journalisters källor och kommunikation måste därför harmoniseras och stärkas ytterligare på unionsnivå.
(17)  Skyddet av journalisters källor och kommunikation regleras för närvarande på olika sätt i medlemsstaterna. I vissa medlemsstater finns ett absolut skydd mot att tvinga journalister att lämna ut information som identifierar deras källor i straffrättsliga och administrativa förfaranden. I andra medlemsstater finns ett skydd med förbehåll gällande vissa straffrättsliga förfaranden, medan det i ytterligare andra finns ett skydd i form av en allmän princip. Trots befintliga standarder som kodifierats av Europarådet och etablerad rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har konkreta exempel från flera medlemsstater avslöjat att det finns mycket olika tillvägagångssätt i denna fråga och att journalistiska källor i vissa situationer inte skyddas. Detta leder till fragmentering på den inre mediemarknaden. Följden blir att journalister, som i allt högre grad arbetar och tillhandahåller sina tjänster över gränserna, och i förlängningen även leverantörer av medietjänster, kan räkna med att ställas inför hinder, ett oförutsebart rättsläge och ojämlika konkurrensvillkor. Skyddet av journalisters källor och kommunikation måste därför stärkas på ett så omfattande och långtgående sätt som möjligt. I detta syfte harmoniseras genom denna förordning skyddsnivån för journalisters källor och kommunikation genom att minimiregler införs på unionsnivå. Ingrepp i journalisters källor bör alltid balanseras mot skadan på yttrandefriheten och informationsfriheten. Alla åtgärder som påverkar journalisters källor bör kunna överklagas inför domstol. Journalister som arbetar med gränsöverskridande projekt bör omfattas av de högsta nivåerna för skydd i de berörda medlemsstaterna. Skyddet av journalisters källor och kommunikation på unionsnivå bör minst motsvara det skydd som tillhandahålls i enlighet med internationella och europeiska normer samt överensstämma med rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Den digitala säkerheten och sekretessen för elektronisk kommunikation har blivit en viktig angelägenhet för journalister och mediearbetare. Mot bakgrund av detta måste främjandet och skyddet av anonymiseringsverktyg och tjänster med totalsträckskryptering, vilka används av leverantörer av medietjänster och deras anställda, uppmuntras på unionsnivå för att säkerställa lika tillgång till sådan utrustning i alla medlemsstater. Dessa verktyg har blivit avgörande för att de fritt ska kunna utöva sitt arbete och sin rätt till integritet, för dataskyddet och för yttrandefriheten, bland annat genom att säkra deras kommunikation och garantera skyddet för deras källor.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Medlemsstaternas public service-medier har en särskild roll på den inre mediemarknaden eftersom en del av deras uppdrag är att säkerställa att medborgare och företag får tillgång till information av hög kvalitet och en opartisk mediebevakning. Public service-medier kan på grund av sin institutionella närhet till statsmakten och sin offentliga finansiering emellertid vara särskilt utsatta för påverkansförsök. Denna risk kan öka till följd av att skyddsmekanismerna för public service-mediers oberoende styrning och balanserade bevakning varierar inom unionen. Denna situation kan leda till en partisk eller ofullständig mediebevakning, snedvrida konkurrensen på den inre mediemarknaden och ha en negativ inverkan på tillgången till oberoende och opartiska medietjänster. Det är därför nödvändigt att med utgångspunkt i de internationella normer som Europarådet har tagit fram på detta område införa rättsliga garantier för public service-mediernas oberoende i hela unionen. Det är även nödvändigt att, utan att det påverkar tillämpningen av unionens regler om statligt stöd, garantera att public service-medier har en tillräcklig och stabil finansiering för att kunna fullgöra sitt uppdrag och för att ha förutsägbarhet i sin planering. För att undvika att årliga budgetförhandlingar riskerar att ge upphov till otillbörligt inflytande bör finansieringen helst beslutas och anslås på flerårig basis på ett sätt som överensstämmer med public service-mediers uppdrag i allmänhetens tjänst. De krav som fastställs i denna förordning har ingen inverkan på medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla finansiering för public service-medier enligt protokoll 29 om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(18)  Medlemsstaternas public service-medier har en särskild roll på den inre mediemarknaden och för att skydda mediernas mångfald eftersom en del av deras uppdrag är att säkerställa att medborgare och företag får tillgång till ett varierat innehållsutbud, inbegripet information av hög kvalitet och en opartisk mediebevakning. De erbjuder ett forum för offentlig diskussion och ett sätt att främja ett bredare demokratiskt deltagande för enskilda personer. Därför kan mediernas mångfald endast garanteras genom en lämplig mångfald som återspeglas i public service-mediernas innehållsutbud. Oberoendet för public service-medier är särskilt viktigt under valperioderna för att säkerställa att medborgarna har tillgång till opartisk och kvalitativ information. Public service-medier kan på grund av sin institutionella närhet till statsmakten och sin offentliga finansiering emellertid vara särskilt utsatta för påverkansförsök, vilket kan utsätta dem för ytterligare sårbarheter jämfört med andra aktörer på den inre mediemarknaden i sådan utsträckning att deras existens hotas. Denna risk kan öka till följd av att skyddsmekanismerna för public service-mediers oberoende styrning och balanserade bevakning varierar inom unionen. Denna risk kan också resultera i att en politiskt utsedd högsta ledning på grund av politiska eller ekonomiska intressen utövar påtryckningar på journalisters och chefredaktörers redaktionella oberoende. Dessa situationer kan leda till en partisk eller ofullständig mediebevakning, snedvrida konkurrensen på den inre mediemarknaden och ha en negativ inverkan på tillgången till oberoende och opartiska medietjänster. Det är därför nödvändigt att med utgångspunkt i de internationella normer som Europarådet har tagit fram på detta område införa rättsliga garantier för public service-mediernas oberoende i hela unionen. Public service-leverantörers ledning bör vara oberoende, opartisk och fri från politiska eller ekonomiska intressen. Det bör finnas tydliga regler för eventuella intressekonflikter hos public service-leverantörers ledning. De personer eller organ som innehar den högsta beslutsfattande makten hos public service-leverantörer bör utnämnas och, vid behov, entledigas i enlighet med förutsägbara, transparenta, icke-diskriminerande, könsbalanserade och objektiva kriterier som säkerställer kvalifikationerna för de personer som tillsätts på dessa befattningar. Det är även nödvändigt att, utan att det påverkar tillämpningen av unionens regler om statligt stöd, garantera att public service-medier har en tillräcklig och stabil finansiering för att kunna fullgöra sitt uppdrag och för att ha förutsägbarhet i sin planering och gör det möjligt för dem att utarbeta utbud för nya publikintressen eller nytt innehåll och nya former, och även utvecklas tekniskt, i syfte att bibehålla en konkurrenskraftig ställning på den inre mediemarknaden. För att undvika att de årliga budgetförhandlingarna riskerar att ge upphov till otillbörligt inflytande bör finansieringen beslutas och anslås på grundval av förutsägbara, transparenta, oberoende, opartiska och icke-diskriminerande förfaranden på flerårig basis på ett sätt som överensstämmer med public service-mediers uppdrag i allmänhetens tjänst. De krav på transparens som fastställs i denna förordning har ingen inverkan på medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla finansiering för public service-medier enligt protokoll 29 om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Amsterdamprotokollet).
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 18a (nytt)
(18a)  För att gynna den europeiska publiken bör public service-leverantörer främja mediepluralism och bidra till att göra mediemarknaderna stabilare. De bör erbjuda ett brett utbud av innehåll som tillgodoser olika intressen, perspektiv och demografier och som omfattar alla samhällssegment, inklusive minoriteter.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 18b (nytt)
(18b)  Artikel 5.2 bör inte tillämpas på en leverantör av medietjänster som ingår i en grupp vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i någon medlemsstat och vars totala intäkter kopplade till public service-uppdraget utgör mindre än 10 % av gruppens konsoliderade medierelaterade intäkter vid den tidpunkt då denna förordning träder i kraft.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Det är mycket viktigt att mottagare av medietjänster med säkerhet vet vem som äger och ligger bakom nyhetsmedier, så att de kan upptäcka och inse när det föreligger potentiella intressekonflikter, eftersom det är en förutsättning för att de ska kunna bilda sig en väl underbyggd uppfattning och vara aktivt delaktiva i demokratin. Transparens på detta område är även ett effektivt verktyg för att begränsa risken för försök att påverka det redaktionella oberoendet. Gemensamma informationskrav måste därför införas för alla relevanta leverantörer av medietjänster i unionen med bland annat proportionella krav på offentliggörande av ägarinformation. I detta sammanhang bör de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i enlighet med artikel 30.9 i direktiv (EU) 2015/84949 inte påverkas. Berörda leverantörer bör offentliggöra den nödvändiga informationen på sina webbplatser eller på något annat lätt och direkt åtkomligt medium.
(19)  Det är mycket viktigt att mottagare av medietjänster med säkerhet vet vem som äger och ligger bakom nyhetsmedier, så att de kan upptäcka och inse när det föreligger potentiella intressekonflikter, eftersom det är en förutsättning för att de ska kunna bilda sig en väl underbyggd uppfattning och vara aktivt delaktiga i demokratin. Transparens på detta område är därför ett effektivt verktyg för att begränsa risken för försök att påverka det redaktionella oberoendet. Gemensamma informationskrav måste därför införas för leverantörer av medietjänster som utövar redaktionellt ansvar i unionen med bland annat proportionella krav på offentliggörande av ägarinformation. I detta sammanhang bör de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i enlighet med artikel 30.9 i direktiv (EU) 2015/84949 inte påverkas. Berörda leverantörer bör offentliggöra den nödvändiga informationen på sina webbplatser eller på något annat lätt och direkt åtkomligt medium i ett användarvänligt format. Det är därför nödvändigt att medlemsstaterna ger en relevant nationell tillsynsmyndighet eller ett relevant nationellt tillsynsorgan i uppdrag att övervaka efterlevnaden av sådana informationskrav och att utarbeta och driva en databas över medieägande. Den nationella tillsynsmyndigheten eller det nationella tillsynsorganet bör kunna begära och få ytterligare information som är relevant för dess uppgifter från leverantörer av medietjänster. För att ytterligare stärka och garantera tillgängligheten och enhetligheten i fråga om den information som mottagare av medietjänster har tillgång till bör nämnden inrätta och driva en europeisk databas över medieägande.
__________________
__________________
49 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.
49 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)  Allmänhetens tillgång till vissa kontaktuppgifter, ägarinformation och information om statlig annonsering och statligt ekonomiskt stöd som tilldelats leverantörer av medietjänster är avgörande för att mottagarna av medietjänster ska kunna förstå och granska potentiella intressekonflikter och samtidigt bidra till att bevara förtroendet och underlätta snabb och effektiv tillgång till information för nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan eller nämnden. För att minska den eventuella administrativa bördan bör dock vissa kategorier av uppgifter endast tillhandahållas i vederbörligen motiverade fall, på ett proportionellt och balanserat sätt och för att garantera rätten till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Mediernas integritet kräver även en proaktiv hållning för att främja nyhetsmedieföretags redaktionella oberoende, särskilt genom interna skyddsmekanismer. Leverantörer av medietjänster bör vidta proportionella åtgärder för att så snart deras ägare och redaktörer har enats om en allmän redaktionell hållning säkerställa att redaktörer i sin yrkesroll är fria att fatta enskilda beslut. Målet att skydda redaktörer mot otillbörliga försök att påverka de beslut de i sin dagliga yrkesroll fattar om ett specifikt innehåll bidrar till att säkerställa jämlika konkurrensvillkor på den inre mediemarknaden och till kvaliteten på sådana tjänster. Detta mål är även förenligt med den grundläggande rätten att ta emot och sprida information enligt artikel 11 i stadgan. Mot bakgrund av dessa överväganden bör leverantörer av medietjänster även säkerställa att mottagarna av deras tjänster har insyn i faktiska eller potentiella intressekonflikter.
(20)  Mediernas integritet kan stödjas genom främjande och säkerställande av journalistiska standarder i hela unionen och genom främjande och säkerställande av redaktionellt oberoende för leverantörer av medietjänster, särskilt genom interna skyddsmekanismer, för att garantera att informationen är tillförlitlig och att all ideologisk inriktning begränsas av det absoluta kravet att rapportera nyheter och åsikter på ett sanningsenligt och etiskt sätt. Leverantörer av medietjänster bör vidta åtgärder för att säkerställa att redaktörer och chefredaktörer i sin yrkesroll är fria att fatta redaktionella beslut inom ramen för den etablerade redaktionella hållningen. Dessa åtgärder bör inte bara stärka skyddsmekanismerna för mediefriheten utan även friheten inom medierna. Målet att skydda redaktörer och chefredaktörer mot otillbörliga försök att påverka de beslut de i sin dagliga yrkesroll fattar om ett specifikt innehåll bidrar till att säkerställa jämlika konkurrensvillkor på den inre mediemarknaden och till kvaliteten på sådana tjänster. Detta mål är även förenligt med den grundläggande rätten att ta emot och sprida information enligt artikel 11 i stadgan och med Europarådets resolution 1003(1993). Mot bakgrund av dessa överväganden bör leverantörer av medietjänster även säkerställa insyn och avslöja faktiska eller potentiella intressekonflikter för mottagarna av deras tjänster och säkerställa att deras ägare, utgivare och ledning iakttar högsta yrkesmässiga standard vad gäller redaktionell integritet och redaktionellt oberoende.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  För att minska regelbördan bör mikroföretag i den mening som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU50 undantas från kraven på information och interna skyddsmekanismer som syftar till att garantera oberoendet i enskilda redaktionella beslut. Leverantörer av medietjänster bör dessutom ha rätt att anpassa interna skyddsmekanismer till sina behov, i synnerhet om de är små eller medelstora företag i den mening som avses i den artikeln. Den rekommendation som åtföljer denna förordning innehåller en förteckning över frivilliga interna skyddsmekanismer som medieföretag kan anta i detta avseende. Denna förordning bör inte tolkas så, att ägare av privata leverantörer av medietjänster fråntas sin rätt att fastställa strategiska eller allmänna mål eller att främja företagens tillväxt och ekonomiska bärkraft. I detta sammanhang erkänns i denna förordning att målet att främja redaktionellt oberoende måste vara förenligt med privata medieägares legitima rättigheter och intressen.
(21)  Leverantörer av medietjänster bör införa interna skyddsmekanismer i enlighet med sina strukturer och behov. Den rekommendation som åtföljer denna förordning51 innehåller en förteckning över frivilliga interna skyddsmekanismer som medieföretag kunde överväga i detta avseende. Denna förordning bör inte tolkas så, att ägare av privata leverantörer av medietjänster fråntas sin rätt att besluta om sammansättningen för deras redaktionella team eller deras redaktionella hållning, att fastställa strategiska eller allmänna mål eller att främja företagens tillväxt och ekonomiska bärkraft. Denna förordning bör dock inte heller tolkas som att ägaren eller företagsledaren för en leverantör av medietjänster på ett otillbörligt sätt kan ingripa i det arbete som utförs av dess redaktörer och chefredaktörer som verkar i enlighet med dess fastställda redaktionella hållning, till exempel genom att tvinga dem att lägga till eller ta bort innehåll innan det görs tillgängligt för allmänheten. I detta sammanhang erkänns i denna förordning att målet att säkerställa och främja redaktionellt oberoende måste vara förenligt med privata medieägares legitima rättigheter och intressen.
__________________
__________________
50 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.
51 EUT […], […], s. […].
51 EUT […], […], s. […].
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Oberoende nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan är avgörande för en korrekt tillämpning av medielagstiftningen i hela unionen. De nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2010/13/EU är de som är bäst lämpade att säkerställa en korrekt tillämpning av de krav på tillsynssamarbete och en väl fungerande mediemarknad som avses i kapitel III i denna förordning. För att säkerställa att denna förordning och unionens övriga medielagstiftning tillämpas på ett samstämmigt sätt är det nödvändigt att inrätta ett oberoende rådgivande organ på unionsnivå som sammanför dessa myndigheter eller organ och samordnar deras åtgärder. Den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga), som inrättades genom direktiv 2010/13/EU, har haft en viktig roll för att främja ett samstämmigt genomförande av det direktivet. Den europeiska medienämnden (nämnden) bör därför utgöra en vidareutveckling av, och ersätta, Erga. En riktad ändring måste följaktligen göras av direktiv 2010/13/EU för att stryka dess artikel 30b, genom vilken Erga inrättas, och för att ersätta hänvisningar till Erga och dess uppgifter. Ändringen av direktiv 2010/13/EU genom denna förordning är i detta fall motiverad eftersom den är begränsad till en bestämmelse som inte behöver införlivas av medlemsstaterna och som riktar sig till unionens institutioner.
(22)  Oberoende nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan är avgörande för en korrekt tillämpning av medielagstiftningen i hela unionen. De nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2010/13/EU är de som är bäst lämpade att säkerställa en korrekt tillämpning av de krav på tillsynssamarbete och en väl fungerande mediemarknad som avses i kapitel III i denna förordning. För att säkerställa att denna förordning och unionens övriga medielagstiftning tillämpas på ett samstämmigt sätt är det nödvändigt att nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan håller samråd med företrädare för leverantörer av medietjänster, organisationer i det civila samhället, medieexperter, företrädare för den akademiska världen, fackföreningar och sammanslutningar av journalister. Dessutom är det nödvändigt att inrätta ett oberoende rådgivande organ på unionsnivå som sammanför dessa myndigheter eller organ och samordnar deras åtgärder. Den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga), som inrättades genom direktiv 2010/13/EU, har haft en viktig roll för att främja ett samstämmigt genomförande av det direktivet. Den europeiska medienämnden (nämnden) bör därför utgöra en vidareutveckling av, och ersätta, Erga. En riktad ändring måste följaktligen göras av direktiv 2010/13/EU för att stryka dess artikel 30b, genom vilken Erga inrättas, och för att ersätta hänvisningar till Erga och dess uppgifter. Ändringen av direktiv 2010/13/EU genom denna förordning är i detta fall motiverad eftersom den är begränsad till en bestämmelse som inte behöver införlivas av medlemsstaterna och som riktar sig till unionens institutioner. Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan bör ha tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser i proportion till de ytterligare uppgifter som de tilldelas enligt denna förordning för att utföra uppgifter inom medlemsstaterna och göra det möjligt för nämnden att på ett oberoende och effektivt sätt fungera och tillämpa denna förordning. De nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen bör åtnjuta fullständigt operativt oberoende och vara oberoende av all politisk och ekonomisk inblandning. Oberoendet hos de nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som deltar i nämndens verksamhet är en nödvändig förutsättning för ett effektivt utförande av nämndens uppgifter och för trovärdigheten för den expertgrupp som inrättas genom denna förordning.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Nämnden bör samla höga företrädare för de nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2010/13/EU och dessa företrädare bör utses av dessa myndigheter eller organ. Om medlemsstaterna har flera relevanta tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, till exempel på regional nivå, bör en gemensam företrädare väljas genom lämpliga förfaranden och rösträtten vara begränsad till en företrädare per medlemsstat. Detta bör inte påverka möjligheten för de andra nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen att i lämpliga fall delta i nämndens möten. Nämnden bör även ha möjlighet att i samförstånd med kommissionen bjuda in experter och observatörer till sina möten, i synnerhet tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan från kandidatländer, potentiella kandidatländer, EES-länder eller särskilda delegater från andra behöriga nationella myndigheter. På grund av mediesektorns känslighet, och i enlighet med den beslutspraxis som Erga tillämpade i enlighet med sin arbetsordning, bör nämnden anta sina beslut med två tredjedelars majoritet av rösterna.
(23)  Nämnden bör samla höga företrädare för de nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som inrättats i enlighet med kraven i artikel 30 i direktiv 2010/13/EU. Om medlemsstaterna har flera relevanta tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, till exempel på regional nivå, bör en gemensam företrädare väljas genom lämpliga förfaranden och rösträtten vara begränsad till en företrädare per medlemsstat. Detta bör inte påverka möjligheten för de andra nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen eller, i tillämpliga fall, en gemensam företrädare för självreglerings- eller samregleringsmekanismer att i lämpliga fall delta i nämndens möten. Nämnden och expertgruppen bör även ha möjlighet att från fall till fall bjuda in externa experter till sina möten. Nämnden bör även ha möjlighet att i samförstånd med kommissionen utse permanenta observatörer till sina möten, i synnerhet tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan från kandidatländer, potentiella kandidatländer, EES-länder eller särskilda delegater från andra behöriga nationella myndigheter. På grund av mediesektorns känslighet, och i enlighet med den beslutspraxis som Erga tillämpade i enlighet med sin arbetsordning, bör nämnden anta sina beslut med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter. Nämndens arbetsordning bör ange rollen och uppgifterna för styrgruppen samt förfarandena för utnämning av och mandatperioden för ledamöterna i styrgruppen. Styrgruppen bör bestå av en ordförande, en vice ordförande, den avgående ordföranden och två andra ledamöter. Valet av ordförande och övriga ledamöter i styrgruppen bör ta hänsyn till principen om geografisk balans. Dessutom bör nämnden i sin arbetsordning inkludera mekanismer för förebyggande och hantering av intressekonflikter, för bedömning av de nationella tillsynsmyndigheternas eller tillsynsorganens oberoende och för att tillfälligt upphäva rösträtten för ledamöter vars oberoende har ifrågasatts.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Nämnden kommer i enlighet med denna förordning att behöva ta itu med frågor som ligger utanför Ergas ansvarsområde, särskilt frågor som rör presspublikationer, radio och onlinemedier. Det är därför nödvändigt att inrätta en expertgrupp bestående av experter, medierepresentanter för självreglerande eller samreglerande organisationer, såsom journalistiska sammanslutningar, medie- eller pressnämnder och företrädare för det civila samhället, som ska ge råd till och samråda med nämnden om genomförandet av denna förordning. Expertgruppens sammansättning bör fastställas i nämndens arbetsordning och återspegla de befintliga självreglerande medieramarna i varje medlemsstat och olika sektoriella och geografiska områden i medlemsstaterna. Utöver företrädare för medlemsstaterna bör expertgruppen bestå av allmänt erkända och etablerade europeiska organisationer som företräder olika intressen inom mediesektorn. Expertgruppen bör placeras inom nämndens struktur. Expertgruppen bör ge råd till nämnden om utförandet av dess uppgifter. Expertgruppen bör ha den självständighet som krävs för att agera oberoende. Expertgruppen bör på eget initiativ kunna bjuda in experter och medierepresentanter för att antingen i en strukturerad dialog eller på annat sätt hjälpa gruppen att bedöma tillämpningen av denna förordning och bidra till gruppens arbete utifrån dess behov. Expertgruppen bör ges befogenhet att utfärda rekommendationer och uppmärksamma nämnden på eventuella överträdelser av denna förordning på eget initiativ eller på begäran av kommissionen eller Europaparlamentet. Expertgruppen bör offentliggöra sina rekommendationer eller rapporter om resultaten av samråden med berörda parter. Sådana bidrag från expertgruppen bör ge nämnden tillräcklig information för att den ska kunna basera sina beslut på den, samtidigt som de kompletterar och bidrar till befintliga etablerade mekanismer i unionen, såsom kommissionens årliga rapporter om rättsstatsprincipen eller övervakningsverktyget för mediepluralism. Sådana bidrag bör också göra det möjligt för nämnden att hantera olösta frågor. Nämnden bör beakta sådana bidrag när den utarbetar sitt årliga arbetsprogram. Nämnden bör kunna rådfråga expertgruppen närhelst den behöver analyser och insikter från ett visst expertområde. Nämnden bör samråda med expertgruppen om alla yttranden som den utarbetar eller beslut som den fattar, som rör frågor utanför den audiovisuella mediesektorn.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt fördragen är det viktigt att kommissionen och nämnden har ett nära samarbete. Nämnden bör i synnerhet aktivt stödja kommissionen i dess uppgift att säkerställa en samstämmig tillämpning av denna förordning och av de nationella reglerna om genomförande av direktiv 2010/13/EU. Nämnden bör för detta ändamål framför allt ge kommissionen råd och bistånd i regleringsrelaterade, tekniska eller praktiska frågor av betydelse för tillämpningen av unionsrätten, främja samarbete och ett effektivt utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis, samt utarbeta yttranden i samförstånd med kommissionen eller på dess begäran i de fall som förutses i denna förordning. För att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter bör den ha tillgång till expertis och personal på ett sekretariat som tillhandahålls av kommissionen. Kommissionens sekretariat bör ge nämnden administrativt och organisatoriskt stöd och hjälpa den att fullgöra sina uppgifter.
(24)  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter enligt fördragen är det viktigt att kommissionen och nämnden har ett nära samarbete. Nämndens arbete bör det oaktat vara oberoende av kommissionen och av politiskt eller ekonomiskt inflytande. Nämnden bör aktivt stödja kommissionen i dess uppgift att säkerställa en samstämmig tillämpning av denna förordning och av de nationella reglerna om genomförande av direktiv 2010/13/EU. Nämnden bör för detta ändamål framför allt ge kommissionen råd och bistånd i regleringsrelaterade, tekniska eller praktiska frågor av betydelse för tillämpningen av unionsrätten, främja samarbete och ett effektivt utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis, utarbeta yttranden och på eget initiativ eller på kommissionens eller Europaparlamentets begäran utföra andra uppgifter i de fall som förutses i denna förordning. För att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett effektivt och oberoende sätt bör den ha tillgång till expertis och personal på ett oberoende sekretariat. Sekretariatet bör endast agera på uppdrag av nämnden. Sekretariatet bör förses med tillräckliga budget- och personalresurser. Sekretariatet bör ge nämnden materiellt, administrativt och organisatoriskt stöd och hjälpa den att fullgöra sina uppgifter.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 24a (nytt)
(24a)  Det är viktigt att nämnden, i samarbete med de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen och med beaktande av befintlig nationell rätt, utfärdar riktlinjer om definitionen av medietjänster av allmänt intresse och om kriterierna, bedömningsramen och förfarandet för att fastställa deras räckvidd. Det är viktigt att dessa riktlinjer stämmer överens med unionens värderingar och etablerade mål av allmänt intresse såsom mediernas mångfald, yttrandefrihet, tillgång till tillförlitlig information, social sammanhållning och kulturell mångfald.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Tillsynssamarbete mellan oberoende medietillsynsmyndigheter eller medietillsynsorgan är avgörande för att den inre mediemarknaden ska fungera korrekt. Direktiv 2010/13/EU innehåller dock inga bestämmelser om ett strukturerat samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan. Efter översynen av EU:s ram för audiovisuella medietjänster genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/180852, varigenom tillämpningsområdet utvidgades till att även omfatta videodelningsplattformar, har det funnits ett växande behov av nära samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, i synnerhet för att hantera gränsöverskridande ärenden. Ett sådant samarbete är även motiverat med tanke på de nya utmaningar i EU:s mediemiljö som denna förordning är avsedd att hantera genom att bland annat ge nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan nya uppgifter.
(25)  Tillsynssamarbete mellan oberoende medietillsynsmyndigheter eller medietillsynsorgan är avgörande för att den inre mediemarknaden ska fungera korrekt. Direktiv 2010/13/EU innehåller dock inga bestämmelser om ett strukturerat samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan. Efter översynen av EU:s ram för audiovisuella medietjänster genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/180852, varigenom tillämpningsområdet utvidgades till att även omfatta videodelningsplattformar, har det funnits ett växande behov av nära samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, i synnerhet för att hantera gränsöverskridande ärenden. Ett sådant samarbete är även motiverat med tanke på de nya utmaningar i EU:s mediemiljö som denna förordning är avsedd att hantera genom att bland annat ge nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan nya uppgifter. Därför bör nämnden, i samråd med kommissionen, också kunna upprätta samarbetsarrangemang med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande grupper, med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer.
__________________
__________________
52 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (EUT L 303, 28.11.2018, s. 69).
52 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (EUT L 303, 28.11.2018, s. 69).
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  För att säkerställa en effektiv tillämpning av unionens medielagstiftning, förhindra att oseriösa leverantörer av medietjänster kan kringgå gällande medieregler och undvika att det uppstår nya hinder på den inre mediemarknaden är det viktigt att fastställa en tydlig och rättsligt bindande ram som möjliggör ett effektivt och ändamålsenligt samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan.
(26)  År 2020 antog Erga ett samförståndsavtal som består av en frivillig ram för samarbete för att stärka den gränsöverskridande efterlevnaden av mediereglerna om audiovisuella medietjänster och plattformstjänster för videodelning. På grundval av denna frivilliga ram och för att säkerställa en omfattande och effektiv tillämpning av unionens åtgärder gällande medielagstiftning, för att förhindra att oseriösa leverantörer av medietjänster kan kringgå gällande regler och för att undvika nya hinder för tillhandahållandet av medietjänster på den inre marknaden, är det av avgörande betydelse att nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan har ett effektivt och ändamålsenligt samarbete med varandra inom den befintliga rättsliga ramen.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Eftersom videodelningsplattformars räckvidd omfattar hela Europa måste nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ha ett särskilt verktyg för att skydda tittare på videodelningsplattformstjänster mot visst olagligt och skadligt innehåll, däribland kommersiella meddelanden. Det behövs i synnerhet en mekanism som gör det möjligt för relevanta nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan att begära att deras motsvarigheter i andra medlemsstater vidtar nödvändiga och proportionella åtgärder för att säkerställa att leverantörer av videodelningsplattformar uppfyller skyldigheterna enligt denna artikel. Om användningen av en sådan mekanism inte leder till en uppgörelse i godo kan friheten att tillhandahålla informationssamhällets tjänster från en annan medlemsstat endast begränsas om villkoren i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG53 är uppfyllda och i enlighet med det där fastställda förfarandet.
(27)  Eftersom videodelningsplattformars räckvidd omfattar hela Europa måste nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ha ett särskilt verktyg för att skydda användare av videodelningsplattformstjänster mot visst skadligt innehåll, däribland kommersiella meddelanden. I synnerhet, och utan att det påverkar ursprungslandsprincipen, behövs det en mekanism som gör det möjligt för relevanta nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan att begära att deras motsvarigheter i andra medlemsstater vidtar nödvändiga och proportionella åtgärder för att säkerställa att leverantörer av videodelningsplattformar uppfyller skyldigheterna enligt denna artikel. Om användningen av en sådan mekanism inte leder till en uppgörelse i godo kan friheten att tillhandahålla informationssamhällets tjänster från en annan medlemsstat endast begränsas om villkoren i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG53 är uppfyllda och i enlighet med det där fastställda förfarandet.
__________________
__________________
53 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel), EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
53 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel), EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Det är mycket viktigt att säkerställa en samstämmig tillsynspraxis när det gäller denna förordning och direktiv 2010/13/EU. I detta syfte, och för att bidra till att säkerställa ett konvergent genomförande av EU:s medielagstiftning, får kommissionen vid behov utfärda riktlinjer i frågor som omfattas av både denna förordning och direktiv 2010/13/EU. När kommissionen beslutar att utfärda riktlinjer bör den särskilt beakta regleringsfrågor som påverkar ett betydande antal medlemsstater eller regleringsfrågor där det finns ett gränsöverskridande inslag. Detta gäller särskilt nationella åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 7a i direktiv 2010/13/EU för att på lämpligt sätt framhäva audiovisuella medietjänster av allmänintresse. Den stora mängden information och det faktum att digitala metoder allt oftare används för att få tillgång till medier är det viktigt att säkerställa att innehåll av allmänintresse framhävs för att bidra till jämlika konkurrensvillkor på den inre marknaden och till efterlevnad av den grundläggande rätten till information enligt artikel 11 i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Med tanke på de effekter nationella åtgärder som vidtas enligt artikel 7a kan få på den inre mediemarknadens funktion är det viktigt att kommissionen utfärdar riktlinjer som skapar förutsebarhet i rättsläget på detta område. Det skulle även vara lämpligt att ge vägledning om nationella åtgärder som vidtas enligt artikel 5.2 i direktiv 2010/13/EU för att säkerställa att åtkomlig, korrekt och uppdaterad information om medieägande är tillgänglig för allmänheten. Kommissionen bör bistås av nämnden när den utarbetar sina riktlinjer. Nämnden bör i synnerhet erbjuda kommissionen sin regleringsrelaterade, tekniska och praktiska expertis inom de områden och frågor som omfattas av respektive riktlinjer.
(28)  Det är mycket viktigt att säkerställa ett samstämmigt och effektivt genomförande av denna förordning och direktiv 2010/13/EU. I detta syfte, och för att bidra till att säkerställa ett konvergent genomförande av EU:s medielagstiftning, bör kommissionen vid behov utfärda riktlinjer i frågor som omfattas av både denna förordning och direktiv 2010/13/EU. När kommissionen beslutar att utfärda riktlinjer bör den särskilt beakta regleringsfrågor som påverkar ett betydande antal medlemsstater eller regleringsfrågor där det finns ett gränsöverskridande inslag. Detta gäller särskilt nationella åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 7a i direktiv 2010/13/EU för att på lämpligt sätt framhäva audiovisuella medietjänster av allmänintresse. Den stora mängden information och det faktum att digitala metoder allt oftare används för att få tillgång till medier är det viktigt att säkerställa att innehåll av allmänintresse framhävs för att bidra till jämlika konkurrensvillkor på den inre marknaden och till efterlevnad av den grundläggande rätten till information enligt artikel 11 i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Med tanke på de effekter nationella åtgärder som vidtas enligt artikel 7a kan få på den inre mediemarknadens funktion är det viktigt att kommissionen utfärdar riktlinjer som skapar förutsebarhet i rättsläget på detta område. Sådana riktlinjer bör utarbetas med stöd av nämnden och respektera medlemsstaternas behörighet i kulturfrågor i syfte att främja mediernas mångfald och bör vara principbaserade och inte påverka befintliga nationella åtgärder för sådant framhävande. Det skulle även vara lämpligt att ge vägledning om nationella åtgärder som vidtas enligt artikel 5.2 i direktiv 2010/13/EU för att säkerställa att åtkomlig, korrekt och uppdaterad information om medieägande är tillgänglig för allmänheten. Kommissionen bör bistås av nämnden när den utarbetar sina riktlinjer. Nämnden bör i synnerhet erbjuda kommissionen sin regleringsrelaterade, tekniska och praktiska expertis inom de områden och frågor som omfattas av respektive riktlinjer.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 28a (nytt)
(28a)  En minimiharmonisering av reglerna om begränsningar av medieägandet i hela Europeiska unionen är ett av de grundläggande sätten för att garantera en rättvis mångfald av åsikter, skydda rättvis konkurrens mellan leverantörer av medietjänster på den europeiska mediemarknaden samt upprätthålla konsumenternas rätt att ta del av olika slags informationskällor och åsikter på ett opartiskt och pluralistiskt sätt. Av detta skäl bör vissa personer i politiskt utsatt ställning enligt definitionen i artikel 3.9 i direktiv (EU) 2015/849, såsom statschefer, regeringschefer och ministrar, efter att ha utsetts till sådana, avsluta sina affärsförbindelser med leverantörer av medietjänster.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  För att säkerställa jämlika konkurrensvillkor i tillhandahållandet av olika audiovisuella medietjänster mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på den inre marknaden är det nödvändigt att hitta gemensamma tekniska föreskrifter för enheter som kontrollerar eller hanterar tillgång till och användning av audiovisuella medietjänster eller överföring av digitala signaler som förmedlar audiovisuellt innehåll från källa till mottagare. Det är i detta sammanhang viktigt att undvika skillnader i tekniska standarder som skapar hinder och medför ytterligare kostnader för branschen och konsumenterna, och att även uppmuntra lösningar för att säkerställa fullgörandet av befintliga skyldigheter vad gäller audiovisuella medietjänster.
(29)  För att säkerställa jämlika konkurrensvillkor i tillhandahållandet av olika audiovisuella medietjänster mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på den inre marknaden är det nödvändigt att hitta gemensamma harmoniserade europeiska standarder för enheter som kontrollerar eller hanterar tillgång till och användning av audiovisuella medietjänster, inklusive fjärrkontroller, eller enheter för överföring av digitala signaler som förmedlar audiovisuellt innehåll från källa till mottagare. Det är i detta sammanhang viktigt att undvika skillnader i tekniska standarder som skapar hinder och medför ytterligare kostnader för branschen och konsumenterna, och att även uppmuntra lösningar för att säkerställa fullgörandet av befintliga skyldigheter vad gäller audiovisuella medietjänster.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  De tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2010/13/EU besitter särskild praktisk expertis som gör att de kan väga intressena hos leverantörer respektive mottagare av medietjänster mot varandra och samtidigt säkerställa respekt för yttrandefriheten. Detta är framför allt viktigt för att skydda den inre marknaden mot verksamhet som bedrivs av leverantörer av medietjänster etablerade utanför unionen som riktar sig till en publik i unionen om denna verksamhet, bland annat med tanke på den kontroll som tredjeländer kan utöva över den, kan vara till förfång för eller utgöra en risk för allmän säkerhet och försvar. Samordningen mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan för att gemensamt hantera eventuella hot mot allmän säkerhet och försvar från sådana medietjänster måste i detta sammanhang stärkas och ges en rättslig ram för att säkerställa att nationella åtgärder som antas i enlighet med unionens medielagstiftning är ändamålsenliga och eventuellt samordnas. För att säkerställa att medietjänster som stängs av i vissa medlemsstater enligt artikel 3.3 och 3.5 i direktiv 2010/13/EU inte fortsätter att tillhandahållas via satellit eller på annat sätt i dessa medlemsstater bör det även finnas en mekanism för skyndsamt ömsesidigt samarbete och bistånd som är i enlighet med unionsrätten för att garantera att de relevanta nationella åtgärderna får ändamålsenlig verkan. Det är dessutom nödvändigt att samordna nationella åtgärder som kan antas för att motverka hot mot allmän säkerhet och försvar från medietjänster etablerade utanför unionen som riktar sig till en publik i unionen, inbegripet en möjlighet för nämnden att i samförstånd med kommissionen i lämpliga fall avge yttranden om sådana åtgärder. Risker för allmän säkerhet och försvar måste i detta avseende bedömas mot bakgrund av alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter på nationell och europeisk nivå. Detta har ingen inverkan på unionens behörighet enligt artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(30)  De tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2010/13/EU besitter särskild praktisk expertis som gör att de kan väga intressena hos leverantörer respektive mottagare av medietjänster mot varandra och samtidigt säkerställa respekt för yttrandefriheten och bevara och främja mångfalden i medierna. Detta är framför allt viktigt för att skydda den inre marknaden mot medietjänster från länder utanför unionen, oberoende av distributions- eller åtkomstmetod, som riktar sig till eller når mottagare i unionen om de, bland annat med tanke på den kontroll som tredjeländer kan utöva över dem, innehåller en offentlig uppmaning till terroristbrott i enlighet med direktiv (EU) 2017/541 eller utgör en allvarlig risk för att vara till förfång för allmän säkerhet och för skyddet av nationell säkerhet och försvar. Leverantörer av medietjänster som är etablerade utanför unionen och som vill dra nytta av den fria rörligheten för medietjänster för sitt medieutbud, som en av fördelarna med unionens inre marknad, bör omfattas av samma villkor och krav som leverantörer av medietjänster som är etablerade inom unionen. Samordningen mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan för att gemensamt hantera eventuella hot mot allmän säkerhet och försvar från sådana medietjänster måste i detta sammanhang stärkas och ges en rättslig ram för att säkerställa att nationella åtgärder som antas i enlighet med unionens medielagstiftning är ändamålsenliga och eventuellt samordnas. För att säkerställa att samma medietjänster som stängs av i vissa medlemsstater enligt artikel 3.3 och 3.5 i direktiv 2010/13/EU inte fortsätter att tillhandahållas via satellit eller på annat sätt i dessa medlemsstater bör det även finnas en mekanism för skyndsamt ömsesidigt samarbete och bistånd som är i enlighet med unionsrätten för att garantera att de relevanta nationella åtgärderna får ändamålsenlig verkan. Det är dessutom nödvändigt att samordna nationella åtgärder som kan antas för att motverka hot mot allmän säkerhet och försvar från medietjänster från länder utanför unionen som riktar sig till en publik i unionen, inbegripet en möjlighet för nämnden att i lämpliga fall på eget initiativ eller på begäran av berörda nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan avge yttranden om sådana åtgärder. Risker för allmän säkerhet och försvar måste i detta avseende bedömas mot bakgrund av alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter på nationell och europeisk nivå. Detta har ingen inverkan på unionens behörighet enligt artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Mycket stora onlineplattformar fungerar för många användare som inkörsportar till medietjänster. Leverantörer av medietjänster som har redaktionellt ansvar för sitt innehåll spelar en viktig roll i spridningen av information och utövandet av informationsfriheten online. De förväntas utöva detta redaktionella ansvar med aktsamhet och tillhandahålla information som är tillförlitlig och som respekterar grundläggande rättigheter i enlighet med de reglerings- eller självregleringskrav som de omfattas av i medlemsstaterna. Med tanke även på användarnas informationsfrihet bör leverantörer av mycket stora onlineplattformar, om de anser att innehåll som tillhandahålls av sådana leverantörer av medietjänster är oförenligt med deras allmänna villkor, även om det inte bidrar till en sådan systemrisk som avses i artikel 26 i förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster], ta vederbörlig hänsyn till mediernas frihet och mångfald i enlighet med förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster] och i ett så tidigt skede som möjligt ge leverantörerna av medietjänster, i deras egenskap av företagsanvändare, erforderliga förklaringar i den redogörelse för skälen som ska lämnas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/115054. För att minimera effekterna av en begränsning av detta innehåll på användarnas informationsfrihet bör mycket stora onlineplattformar, utan att det påverkar deras skyldigheter enligt förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster], sträva efter att lämna in redogörelsen för skälen till en begränsning innan denna får verkan innan. Denna förordning bör i synnerhet inte hindra en leverantör av en mycket stor onlineplattform från att snabbt vidta åtgärder antingen mot olagligt innehåll som sprids via dess tjänst eller för att minska systemrisker som är en följd av att ett visst innehåll sprids via dess tjänst, i enlighet med unionsrätten, särskilt förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster].
(31)  Mycket stora onlineplattformar fungerar för många användare som inkörsportar till medietjänster. Leverantörer av medietjänster som har redaktionellt ansvar för sitt innehåll spelar en avgörande roll i spridningen av och tillgången till information och utövandet av informationsfriheten online. De förväntas utöva detta redaktionella ansvar med aktsamhet och tillhandahålla information som är tillförlitlig och som respekterar grundläggande rättigheter i enlighet med de regleringskrav och mekanismer för samreglering eller självreglering som de omfattas av i medlemsstaterna. Samtidigt bör leverantörer av mycket stora onlineplattformar också ta vederbörlig hänsyn till användarnas rätt till yttrande- och informationsfrihet samt mediernas frihet och mångfald. Leverantörer av mycket stora onlineplattformar bör på lämpligt sätt bidra till mediernas mångfald genom att respektera friheten för leverantörer av medietjänster att utöva sin verksamhet utan begränsningar. Med tanke även på användarnas informationsfrihet bör leverantörer av mycket stora onlineplattformar, om de anser att innehåll som tillhandahålls av sådana leverantörer av medietjänster är oförenligt med deras allmänna villkor, även om det inte bidrar till en sådan systemrisk som avses i artikel 34 i förordning (EU) 2022/2065, respektera mediernas frihet och mångfald och i ett så tidigt skede som möjligt ge leverantörerna av medietjänster, i deras egenskap av företagsanvändare, erforderliga förklaringar i den redogörelse för skälen som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/115054 och förordning (EU) 2022/2065. För att minimera effekterna av ett tillfälligt avbrott eller en begränsning på användarnas informationsfrihet bör mycket stora onlineplattformar ge den berörda leverantören av medietjänster möjlighet att svara på redogörelsen för skälen inom 24 timmar, innan det tillfälliga avbrottet eller begränsningen får verkan. Denna förordning bör i synnerhet inte hindra en leverantör av en mycket stor onlineplattform från att snabbt vidta åtgärder antingen mot olagligt innehåll som sprids via dess tjänst eller för att minska systemrisker som är en följd av att ett visst innehåll sprids via dess tjänst, i enlighet med unionsrätten, särskilt förordning (EU) 2022/2065. Om leverantören av en mycket stor onlineplattform vill fortsätta att tillämpa det tillfälliga avbrottet eller begränsningen, bör den behöriga tillsynsmyndigheten eller det behöriga tillsynsorganet eller organet för självreglerings- eller samregleringsmekanismen besluta huruvida det är motiverat med ett tillfälligt avbrott eller en begränsning med hänsyn till den specifika klausulen i de allmänna villkoren och i synnerhet med hänsyn till de grundläggande friheterna.
__________________
__________________
54 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster, EUT L 186, 11.7.2019, s. 57.
54 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster, EUT L 186, 11.7.2019, s. 57.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Med tanke på den förväntade positiva inverkan på friheten att tillhandahålla tjänster och yttrandefriheten är det vidare motiverat att klagomål som leverantörer av medietjänster riktar mot beslut av leverantörer av mycket stora onlineplattformar behandlas med förtur och utan onödigt dröjsmål, om leverantörerna av medietjänster uppfyller vissa reglerings- eller självregleringsnormer.
(32)  Med tanke på den förväntade positiva inverkan på friheten att tillhandahålla tjänster och yttrandefriheten är det vidare motiverat att, om leverantörer av medietjänster följer vissa reglerings- eller självregleringsnormer, deras klagomål och, i tillämpliga fall, klagomål som lämnats in av deras representativa organ i enlighet med förordning (EU) 2022/2065 mot beslut som fattats av leverantörer av mycket stora onlineplattformar behandlas med förtur och under alla omständigheter senast 24 timmar efter det att de lämnats in.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar bör tillhandahålla en funktion i sitt onlinegränssnitt som gör det möjligt för leverantörer av medietjänster att ge en försäkran om att de uppfyller vissa krav, men samtidigt ha möjlighet att inte godta en sådan egen försäkran om de anser att kraven inte är uppfyllda. Leverantörer av mycket stora onlineplattformar får förlita sig på information om uppfyllande av dessa krav såsom den maskinläsbara standard som tillhandahålls av Journalism Trust Initiative eller andra relevanta uppförandekoder. Riktlinjer från kommissionen kan göra det lättare att införa en sådan funktion i praktiken, bland annat riktlinjer om hur relevanta civilsamhällesorganisationer kan involveras i granskningen av sådana försäkringar, om samråd i relevanta fall med tillsynsmyndigheten i etableringslandet och om hur potentiellt missbruk av funktionen kan motverkas.
(33)  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar bör tillhandahålla en funktion sitt onlinegränssnitt som gör det möjligt för leverantörer av medietjänster att ge en försäkran om att de uppfyller vissa krav, samtidigt som de behåller möjligheten att bekräfta en sådan egen försäkran, till exempel av nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan eller själv- eller samregleringsmekanismens organ, om de anser att dessa villkor inte är uppfyllda. Med denna bekräftelse bör leverantörer av medietjänster betraktas som erkända leverantörer av medietjänster. Det bör också vara möjligt att hänskjuta ärendet till nämnden, som bör kunna utfärda en rekommendation i sådana frågor. Leverantörer av mycket stora onlineplattformar får förlita sig på information om efterlevnad av dessa krav såsom den maskinläsbara standard som tillhandahålls av Journalism Trust Initiative, som utvecklats under ledning av Europeiska standardiseringskommittén, eller andra relevanta uppförandekoder. Denna mekanism bör inte avskräcka mycket stora onlineplattformar från att underteckna frivilligt åtagande nr 22 i EU:s uppförandekod om desinformation eller från att vidta åtgärder för att främja synlighet, upptäckt och synlighet för medietjänster i deras rekommendationssystem som tillhandahålls av leverantörer av medietjänster som bevisligen uppfyller yrkesmässiga och etiska normer för journalistik. Certifiering enligt ISO-standarder för professionell och etisk journalistik, såsom Journalism Trust Initiative, skulle kunna tjäna som referens i detta avseende. Riktlinjer som utfärdats av kommissionen i samråd med nämnden kan göra det lättare att införa en sådan funktion i praktiken, bland annat riktlinjer om hur relevanta civilsamhällesorganisationer kan involveras i granskningen av sådana försäkringar, om samråd i relevanta fall med tillsynsmyndigheten i etableringslandet och om hur potentiellt missbruk av funktionen kan motverkas.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  I denna förordning erkänns vikten av självregleringsmekanismer i samband med tillhandahållandet av medietjänster på mycket stora onlineplattformar. De utgör en typ av frivilliga initiativ, till exempel i form av uppförandekoder, som gör det möjligt för leverantörer av medietjänster eller deras företrädare att anta gemensamma riktlinjer, bland annat om etiska normer, korrigering av fel eller hantering av klagomål, tillsammans och för den verksamhet de bedriver. En robust, inkluderande och allmänt erkänd självreglering inom mediesektorn är en effektiv garanti för kvalitet och professionalism när det gäller medietjänster som är avgörande för att värna den redaktionella integriteten.
(34)  I denna förordning erkänns vikten av samreglerings- och självregleringsmekanismer som är rättsligt erkända i den relevanta mediesektorn i en eller flera medlemsstater i samband med tillhandahållandet av medietjänster på mycket stora onlineplattformar. De utgör en typ av frivilliga initiativ, till exempel i form av uppförandekoder, som gör det möjligt för leverantörer av medietjänster eller deras företrädare att anta gemensamma riktlinjer, bland annat om etiska normer, korrigering av fel eller hantering av klagomål, tillsammans och för den verksamhet de bedriver. En robust, inkluderande och allmänt accepterad samreglering och självreglering inom mediesektorn är en effektiv garanti för kvalitet och professionalism när det gäller medietjänster som är avgörande för att värna den redaktionella integriteten.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 35
(35)  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar bör inleda diskussioner med leverantörer av medietjänster som respekterar normer för trovärdighet och transparens och som anser att begränsningar av deras innehåll ofta införs av leverantörer av mycket stora onlineplattformar utan tillräckliga skäl i syfte att nå en uppgörelse i godo så att omotiverade begränsningar kan upphävas och i framtiden undvikas. Leverantörer av mycket stora onlineplattformar bör delta i sådana diskussioner i god anda och lägga särskild vikt vid skyddet av mediefrihet och informationsfrihet.
(35)  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar bör inleda diskussioner med leverantörer av medietjänster som respekterar normer för trovärdighet och transparens och som anser att begränsningar av deras innehåll ofta införs av leverantörer av mycket stora onlineplattformar utan tillräckliga skäl i syfte att nå en uppgörelse i godo så att omotiverade begränsningar kan upphävas och i framtiden undvikas. Leverantörer av mycket stora onlineplattformar bör delta i sådana diskussioner i god anda och lägga särskild vikt vid skyddet av mediefrihet och informationsfrihet. Om leverantören av en mycket stor onlineplattform och leverantören av medietjänster inte hittar en uppgörelse i godo får leverantören av medietjänster lämna in ett klagomål till ett certifierat organ för tvistlösning utanför domstol i enlighet med förordning (EU) 2022/2065.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 35a (nytt)
(35a)  I den mening som avses i denna förordning bör skyldigheter avseende begränsningar av innehåll inte hindra mycket stora onlineplattformar från att bekämpa desinformation eller skydda minderåriga. I detta sammanhang bör skyldigheterna inte gälla vid nedgradering, märkning av innehåll eller urvattning av dess synlighet (såsom utsuddning av bilder) när de är i linje med uppförandekoden om desinformation och annan relevant unionsrätt. Samtidigt bör det erkännas att tjänster som agerar utan vinstsyfte, såsom uppslagsverk online samt utbildningsdatabaser och vetenskapliga databaser, inte bör betraktas som mycket stora onlineplattformar vid tillämpningen av artikel 17.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  Som en vidareutveckling av den värdefulla roll som Erga har haft när det gäller att övervaka efterlevnaden av EU:s uppförandekod om desinformation bör nämnden minst en gång om året organisera en strukturerad dialog mellan leverantörer av mycket stora onlineplattformar, företrädare för leverantörer av medietjänster och företrädare för civilsamhället för att främja tillgång till olika oberoende medier på mycket stora onlineplattformar, för att diskutera erfarenheter och bästa praxis i samband med tillämpningen av relevanta bestämmelser i denna förordning och för att övervaka efterlevnaden av självregleringsinitiativ som syftar till att skydda samhället mot skadligt innehåll, inbegripet initiativ som syftar till att motverka desinformation. Kommissionen får i relevanta fall granska rapporterna om resultaten av sådana strukturerade dialoger när den bedömer systemomfattande och framväxande problem i unionen enligt förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster] och kan be nämnden om stöd för detta ändamål.
(36)  Som en vidareutveckling av den värdefulla roll som Erga har haft när det gäller att övervaka efterlevnaden av EU:s uppförandekod om desinformation bör nämnden, med deltagande av expertgruppen, minst en gång om året organisera en strukturerad dialog mellan leverantörer av mycket stora onlineplattformar, leverantörer av mycket stora sökmotorer, företrädare för leverantörer av medietjänster och företrädare för civilsamhället, inbegripet faktagranskningsorganisationer, för att främja tillgång till olika oberoende medier på mycket stora onlineplattformar och mycket stora sökmotorer, för att diskutera erfarenheter och bästa praxis i samband med tillämpningen av relevanta bestämmelser i denna förordning, för att övervaka efterlevnaden av självregleringsinitiativ som syftar till att skydda samhället mot skadligt innehåll, inbegripet initiativ som syftar till att motverka desinformation, samt för att bedöma vilka negativa effekter som dessa initiativ eller policyn för innehållsmoderering hos mycket stora onlineplattformar kan få för mediernas frihet och mångfald. Kommissionen får i relevanta fall granska rapporterna om resultaten av sådana strukturerade dialoger när den bedömer systemomfattande och framväxande problem i unionen enligt förordning (EU) 2022/2065 och kan be nämnden och expertgruppen om stöd för detta ändamål.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  Mottagare av audiovisuella medietjänster bör kunna välja vilket audiovisuellt innehåll de vill se utifrån sina personliga preferenser. Deras frihet på detta område kan dock begränsas av affärsmetoder inom mediesektorn, närmare bestämt avtal om prioritering av innehåll som ingås mellan tillverkare av enheter eller leverantörer av användargränssnitt som kontrollerar eller hanterar åtkomst till, och användning av, audiovisuella medietjänster, såsom smart-tv-apparater, och leverantörer av medietjänster. En sådan prioritering kan till exempel ha gjorts på en enhets hemskärm genom maskin- eller programvarugenvägar, applikationer och sökområden, vilket påverkar tittarvanorna hos mottagarna, som kan få olämpliga incitament att välja vissa audiovisuella medieutbud framför andra. Det bör vara möjligt för tjänstemottagare att på ett enkelt och användarvänligt sätt ändra standardinställningarna för en enhet eller ett användargränssnitt som kontrollerar och hanterar åtkomst till, och användning av, audiovisuella medietjänster, utan att detta påverkar åtgärder för att på lämpligt sätt framhäva audiovisuella medietjänster av allmänintresse som vidtas av legitima samhällspolitiska hänsyn i enlighet med artikel 7a i direktiv 2010/13/EG.
(37)  Användare av tjänster för ljudmedier och audiovisuella medier bör kunna välja vilket ljud- och audiovisuellt innehåll de vill höra eller se utifrån sina personliga preferenser. Deras frihet på detta område kan dock begränsas av affärsmetoder inom mediesektorn, närmare bestämt avtal om prioritering av innehåll som ingås mellan tillverkare av enheter eller leverantörer av användargränssnitt som kontrollerar eller hanterar åtkomst till, och användning av, ljudmedietjänster och audiovisuella medietjänster, såsom smart-tv-apparater eller ljudsystem för bilar, och leverantörer av medietjänster. En sådan prioritering kan till exempel ha gjorts på en enhets hemskärm genom maskinvara, inbegripet fjärrkontroller, eller programvarugenvägar, applikationer och sökområden, vilket påverkar tittarvanorna hos användarna, som kan få olämpliga incitament att välja ett visst utbud av ljudmedier eller audiovisuella medier framför andra. Det bör vara möjligt för användare av tjänster för ljudmedier eller audiovisuella medier att på ett enkelt och användarvänligt sätt ändra inställningarna och standardlayouten, inbegripet konfigurationen av audiovisuella medietjänster eller för applikationer som ger mottagare tillgång till sådana tjänster, i ett användargränssnitt eller på enheter som kontrollerar och hanterar åtkomst till, och användning av, audiovisuella medietjänster, utan att detta påverkar åtgärder för att på lämpligt sätt framhäva audiovisuella medietjänster av allmänintresse, i synnerhet åtgärder som vidtas av legitima samhällspolitiska hänsyn för att genomföra artikel 7a och 7b i direktiv 2010/13/EG.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 37a (nytt)
(37a)  Mottagare av medietjänster har allt svårare att identifiera vem som bär det redaktionella ansvaret för de medietjänster de konsumerar, i synnerhet när de får åtkomst till dem via uppkopplade enheter, användargränssnitt eller onlineplattformar. Underlåtenhet att tydligt ange det redaktionella ansvaret för medieinnehåll eller medietjänster, till exempel genom att felaktigt tillskriva eller ta bort logotyper, varumärken eller andra karakteristiska egenskaper, berövar användarna av medietjänster möjligheten att förstå och bedöma den information de får. Användare av medietjänster bör därför kunna identifiera den leverantör av medietjänster som bär det redaktionella ansvaret för en viss medietjänst på alla enheter och användargränssnitt som kontrollerar eller hanterar åtkomst till och användning av medietjänster.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 37b (nytt)
(37b)  Audiovisuella medietjänster omfattas av olika skyldigheter för att uppfylla offentligpolitiska mål såsom stöd till kulturell mångfald och ett pluralistiskt medielandskap. Det är därför mycket viktigt att enheter utformas på ett sätt som säkerställer rättvis åtkomst till alla olika slags audiovisuella medietjänster ur såväl tittarnas som medietjänstleverantörernas perspektiv. I det avseendet ska särskild uppmärksamhet ägnas effekten av de val som görs av tillverkarna av enheterna i fråga om utformningen av fjärrkontroller. Numeriska knappsatser bör därför vara standard på tv-fjärrkontroller för att undvika att användarna på ett omotiverat sätt blir beroende av användargränssnitt som utformats av utrustningstillverkarna.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Skillnader i fråga om rättsliga, tillsynsrelaterade eller administrativa åtgärder kan inverka negativt på verksamhet som bedrivs av leverantörer av medietjänster på den inre marknaden. Det kan till exempel gälla regler för att begränsa ägarandelar i medieföretag som innehas av andra företag som är verksamma inom mediesektorn eller andra sektorer. Det kan även gälla beslut om licenser och tillstånd eller förhandsbesked från leverantörer av medietjänster. För att minska deras potentiella negativa inverkan på den inre mediemarknaden och skapa ett mer förutsebart rättsläge är det viktigt att sådana åtgärder uppfyller principerna om sakliga skäl, transparens, icke-diskriminering och proportionalitet.
(38)  Skillnader i fråga om rättsliga, tillsynsrelaterade eller administrativa åtgärder i en medlemsstat kan inverka negativt på mediernas mångfald och redaktionella oberoende för leverantörer av medietjänster när det gäller antingen tillhandahållandet eller driften av deras medietjänster på den inre marknaden. Sådana åtgärder kan se ut på olika sätt, till exempel regler för att begränsa ägarandelar i medieföretag som innehas av andra företag som är verksamma inom mediesektorn eller andra sektorer. Det kan även gälla beslut om licenser, såsom återkallande eller förhindrande av förnyande av licenser för leverantörer av medietjänster eller ett på annat omotiverat sätt förhindrande eller begränsande av deras möjlighet att sända, trycka eller på annat sätt sprida innehåll, samt beslut som gäller tillstånd eller förhandsbesked från leverantörer av medietjänster. För att minska deras potentiella negativa inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende på den inre mediemarknaden och skapa ett mer förutsebart rättsläge är det viktigt att sådana åtgärder minimerar störningar i verksamheten för leverantörer av medietjänster och uppfyller principerna om sakliga skäl, transparens, icke-diskriminering och proportionalitet. Alla åtgärder som negativt påverkar mediepluralismen, det redaktionella oberoendet eller verksamheten hos leverantörer av medietjänster, även när de har anknytning till genomförandet av unionsrättsakter såsom direktiv 2010/13/EU, bör meddelas leverantörer av medietjänster i god tid innan de antas för att förhindra eventuella störningar och ge leverantörer av medietjänster tillräckligt med tid för att bedöma hur sådana åtgärder påverkar mediernas mångfald och redaktionella frihet. Kravet på att anmäla sådana åtgärder syftar inte till att påverka nationella åtgärder för genomförande av direktiv 2010/13/EU, i den mån de inte påverkar mediernas mångfald och redaktionella oberoende, nationella åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 167 i EUF-fördraget, nationella åtgärder som vidtas för att främja europeiska produktioner eller nationella åtgärder som på annat sätt regleras av reglerna om statligt stöd.
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  Det är även viktigt att nämnden har befogenhet att på kommissionens begäran avge yttranden i fall där nationella åtgärder riskerar att påverka den inre mediemarknaden. Detta är till exempel fallet om en nationell administrativ åtgärd riktar sig till en leverantör av medietjänster som tillhandahåller sina tjänster i mer än en medlemsstat, eller om den berörda leverantören av medietjänster har ett betydande inflytande på opinionsbildningen i den berörda medlemsstaten.
(39)  Det är även viktigt att nämnden har befogenhet att på eget initiativ eller på kommissionens eller Europaparlamentets begäran avge yttranden i fall där nationella åtgärder riskerar att påverka den inre mediemarknaden, eller påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende. Detta är till exempel fallet om en nationell administrativ åtgärd riktar sig till en leverantör av medietjänster som tillhandahåller sina tjänster i mer än en medlemsstat, eller om den berörda leverantören av medietjänster har ett betydande inflytande på opinionsbildningen i den berörda medlemsstaten. Leverantörer av medietjänster som påverkas enskilt och direkt av en sådan åtgärd bör kunna begära att nämnden avger yttranden om sådana åtgärder.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Medier har en avgörande roll i opinionsbildningen och när det gäller att göra det lättare för medborgarna att delta i demokratiska processer. Medlemsstaterna bör därför föreskriva regler och förfaranden i sina rättssystem som säkerställer att koncentrationer på mediemarknaden som kan ha en betydande inverkan på mediernas mångfald eller det redaktionella oberoendet underkastas en bedömning. Sådana regler och förfaranden kan påverka friheten att tillhandahålla medietjänster på den inre marknaden och måste vara lämpligt utformade samt transparenta, objektiva, proportionella och icke-diskriminerande. Koncentrationer på mediemarknaderna som omfattas av sådana regler bör vara koncentrationer som kan leda till att en enda aktör får kontroll över eller betydande intressen i medietjänster som har ett väsentligt inflytande på opinionsbildningen på en viss mediemarknad, inom en undersektor av mediesektorn eller inom olika mediesektorer i en eller flera medlemsstater. Ett viktigt kriterium som måste beaktas är den minskning av konkurrerande åsikter som koncentrationen leder till på denna marknad.
(40)  Medier har en avgörande roll i opinionsbildningen och när det gäller att göra det möjligt för medborgarna att få tillgång till relevant information för att kunna delta i demokratiska processer. Medlemsstaterna bör därför föreskriva regler och förfaranden i sin nationella lagstiftning för att koncentrationer på mediemarknaden som kan ha eller redan har en inverkan på mediernas mångfald och det redaktionella oberoendet ska kunna underkastas en kvalitetsbedömning. Sådana regler och förfaranden kan påverka friheten att tillhandahålla medietjänster på den inre marknaden och måste vara lämpligt utformade samt transparenta, objektiva, proportionella och icke-diskriminerande. Koncentrationer på mediemarknaderna som omfattas av sådana regler bör vara koncentrationer som kan leda till att en enda aktör får kontroll över eller betydande intressen i medietjänster som har ett väsentligt inflytande på opinionsbildningen, inbegripet mycket stora onlineplattformar med innehåll som tillhandahålls av leverantörer av medietjänster som kontrollerar tillgången till och synligheten för innehållet från leverantörer av medietjänster på en viss mediemarknad, inom en undersektor av mediesektorn eller inom olika mediesektorer i en eller flera medlemsstater. Ett viktigt kriterium som måste beaktas är den minskning av konkurrerande åsikter som koncentrationen leder till på denna marknad. Lokala och regionala mediemarknadsaktörer spelar dessutom en viktig roll när det gäller att forma den allmänna opinionen. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till hållbarheten för ett starkt, pluralistiskt och välfinansierat lokalt och regionalt medieekosystem, särskilt när man bedömer koncentrationer på mediemarknaden. Därför är det viktigt att föreskriva sådana regler och förfaranden för att undvika intressekonflikter mellan koncentrationer av medieägande och politisk makt, som skadar den fria konkurrensen, lika villkor och mediepluralism.
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan besitter särskild expertis om mediers mångfald och bör, om de inte själva utgör de utsedda myndigheterna eller organen, involveras i bedömningen av hur koncentrationer på mediemarknader kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende. För att främja förutsebarhet i rättsläget och säkerställa att regler och förfaranden verkligen är inriktade på att skydda mediernas mångfald och redaktionella oberoende är det viktigt att det på förhand fastställs objektiva, icke-diskriminerande och proportionella kriterier för anmälan och bedömning av hur koncentrationer på mediemarknaden påverkar mediernas mångfald och redaktionella oberoende.
(41)  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan eller, om lämpligt, självregleringsorgan, besitter särskild expertis om mediers mångfald och bör, om de inte själva utgör de utsedda myndigheterna eller organen, i väsentlig utsträckning involveras i bedömningen av hur koncentrationer på mediemarknader kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende. För att främja förutsebarhet i rättsläget och säkerställa att regler och förfaranden verkligen är inriktade på att skydda mediernas mångfald och redaktionella oberoende är det viktigt att det på förhand fastställs lämpliga tidsfrister och objektiva, icke-diskriminerande och proportionella kriterier för anmälan och bedömning av hur koncentrationer på mediemarknaden påverkar mediernas mångfald och redaktionella oberoende.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  När en koncentration på mediemarknaden utgör en koncentration som omfattas av rådets förordning (EG) nr 139/200455 bör tillämpningen av den här förordningen eller av eventuella regler och förfaranden som antagits av medlemsstaterna på grundval av den här förordningen inte påverka tillämpningen av artikel 21.4 i förordning (EG) nr 139/2004. Alla åtgärder som nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som utsetts eller involverats vidtar på grundval av sin bedömning av hur koncentrationer på mediemarknaden kan påverka mediers mångfald och redaktionella oberoende bör därför syfta till att skydda legitima intressen i den mening som avses i artikel 21.4 tredje stycket i förordning (EG) nr 139/2004 och vara förenliga med unionsrättens allmänna principer och andra bestämmelser.
(42)  När en koncentration på mediemarknaden utgör en koncentration som omfattas av rådets förordning (EG) nr 139/200455 bör tillämpningen av den här förordningen eller av eventuella regler och förfaranden som antagits av medlemsstaterna på grundval av den här förordningen inte påverka tillämpningen av artikel 21.4 i förordning (EG) nr 139/2004. Alla åtgärder som nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som utsetts eller involverats vidtar på grundval av sin bedömning av koncentrationer på mediemarknaden som skulle kunna påverka mediers mångfald och redaktionella oberoende bör därför syfta till att skydda legitima intressen i den mening som avses i artikel 21.4 tredje stycket i förordning (EG) nr 139/2004 och vara förenliga med unionsrättens allmänna principer och andra bestämmelser.
__________________
__________________
55 Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
55 Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 43
(43)  Nämnden bör ha befogenhet att avge yttranden om utkast till beslut eller om yttranden av utsedda eller berörda nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, om de anmälningspliktiga koncentrationerna kan påverka den inre mediemarknadens funktion. Detta är till exempel vara fallet om sådana koncentrationer rör minst ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat eller som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat, eller leder till att leverantörer av medietjänster får ett betydande inflytande på opinionsbildningen på en viss mediemarknad. Om relevanta nationella myndigheter eller organ inte har bedömt koncentrationens inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende, eller om de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen inte har samrått med nämnden om en viss koncentration på mediemarknaden, men det anses sannolikt att denna koncentration på mediemarknaden kommer att påverka den inre mediemarknadens funktion, bör nämnden på kommissionens begäran kunna avge ett yttrande. När nämnden har avgett ett yttrande bör kommissionen under alla omständigheter ha möjlighet att avge ett eget yttrande.
(43)  Nämnden bör ha befogenhet att avge yttranden om utkast till beslut eller om yttranden av utsedda eller berörda nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, om de anmälningspliktiga koncentrationerna kan påverka den inre mediemarknadens funktion. Detta är till exempel vara fallet om sådana koncentrationer rör minst ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat eller som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat, eller leder till att leverantörer av medietjänster får ett betydande inflytande på opinionsbildningen på en viss mediemarknad. Om relevanta nationella myndigheter eller organ inte har bedömt koncentrationens inverkan på mediernas mångfald eller redaktionella oberoende, eller om de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen inte har samrått med nämnden om en viss koncentration på mediemarknaden, men det anses sannolikt att denna koncentration på mediemarknaden kommer att påverka den inre mediemarknadens funktion, bör nämnden på eget initiativ eller på kommissionens begäran kunna avge ett yttrande. När nämnden har avgett ett yttrande bör kommissionen under alla omständigheter ha möjlighet att avge ett eget yttrande.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  För att säkerställa mångfald på mediemarknaderna bör de nationella myndigheterna eller organen och nämnden ta hänsyn till ett antal kriterier. Hänsyn bör framför allt tas till inverkan på mediernas mångfald, inte minst effekten på opinionsbildningen, varvid även onlinemiljön ska beaktas. Det bör även beaktas huruvida andra mediekanaler, som tillhandahåller skiftande och alternativa innehåll skulle finnas kvar på den eller de berörda marknaderna när den berörda koncentrationen på mediemarknaden har ägt rum. Bedömningen av skyddsmekanismer för det redaktionella oberoendet bör omfatta en undersökning av potentiella risker för otillbörliga försök från den blivande ägarens, ledningens eller styrningsstrukturens sida att påverka enskilda redaktionella beslut i den förvärvade eller sammanslagna enheten. Hänsyn bör även tas till befintliga eller planerade interna skyddsmekanismer som syftar till att värna oberoendet i enskilda redaktionella beslut i de berörda medieföretagen. Vid bedömningen av den potentiella inverkan bör även effekterna av den berörda koncentrationen på den ekonomiska bärkraften hos den eller de enheter som är föremål för koncentrationen beaktas samt huruvida de, utan koncentrationen, skulle vara ekonomiskt bärkraftiga i den meningen att de på medellång sikt skulle kunna fortsätta att tillhandahålla och vidareutveckla kvalitetsmedietjänster på marknaden som är ekonomiskt bärkraftiga, förfogar över tillräckliga resurser och är anpassade till den tekniska utvecklingen.
(44)  För att säkerställa mångfald på mediemarknaderna bör de nationella myndigheterna eller organen och nämnden ta hänsyn till ett antal kriterier. Hänsyn bör framför allt tas till inverkan på mediernas mångfald, inte minst effekten på opinionsbildningen, varvid även onlinemiljön ska beaktas. Det bör även beaktas huruvida andra mediekanaler, som tillhandahåller skiftande och alternativa innehåll skulle finnas kvar på den eller de berörda marknaderna när den berörda koncentrationen på mediemarknaden har ägt rum. Bedömningen av skyddsmekanismer för det redaktionella oberoendet bör omfatta en undersökning av potentiella risker för otillbörliga försök från den blivande ägarens, ledningens eller styrningsstrukturens sida att påverka redaktionella beslut i den förvärvade eller sammanslagna enheten. Hänsyn bör även tas till befintliga eller planerade interna skyddsmekanismer som syftar till att värna oberoendet i enskilda redaktionella beslut i de berörda medieföretagen. Dessutom bör resultaten av kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen som presenteras i kapitlen om pressfrihet samt den riskbedömning som årligen görs genom medieövervakning beaktas vid fastställandet av det övergripande klimatet för medierna och effekterna av koncentrationen på mediemarknaden i fråga på mediernas mångfald och redaktionella oberoende. Vid bedömningen av den potentiella inverkan bör även effekterna av den berörda koncentrationen på den ekonomiska bärkraften hos den eller de enheter som är föremål för koncentrationen beaktas samt huruvida de, utan koncentrationen, skulle vara ekonomiskt bärkraftiga i den meningen att de på medellång sikt skulle kunna fortsätta att tillhandahålla och vidareutveckla kvalitetsmedietjänster på marknaden som är ekonomiskt bärkraftiga, förfogar över tillräckliga resurser och är anpassade till den tekniska utvecklingen.
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 45
(45)  Publikmätning har en direkt inverkan på tilldelning och prissättning av de annonser som utgör en viktig intäktskälla för mediesektorn. Det är ett mycket viktigt verktyg för att utvärdera medieinnehållets genomslag och förstå publikens preferenser i syfte att planera framtida produktion av innehåll. Aktörer på mediemarknaden, i synnerhet leverantörer av medietjänster och annonsörer, bör därför kunna förlita sig på objektiva publikuppgifter som tagits fram med hjälp av transparenta, opartiska och verifierbara publikmätningsmetoder. Vissa nya aktörer som har vuxit fram i medieekosystemet erbjuder dock egna mättjänster utan att tillhandahålla någon information om sina metoder. Detta kan leda till informationsasymmetrier mellan medieaktörer och potentiellt snedvrida marknaden på ett sätt som gör att leverantörer av medietjänster inte ges samma förutsättningar på marknaden.
(45)  Publikmätning har en direkt inverkan på tilldelning och prissättning av de annonser som utgör en viktig intäktskälla för mediesektorn. Det är ett mycket viktigt verktyg för att utvärdera medieinnehållets genomslag och förstå publikens preferenser i syfte att planera framtida produktion av innehåll. Aktörer på mediemarknaden, i synnerhet leverantörer av medietjänster och annonsörer, bör därför kunna förlita sig på objektiva och jämförbara publikuppgifter som tagits fram med hjälp av transparenta, opartiska och verifierbara publikmätningsmetoder. Sådana lösningar bör vara förenliga med unionens dataskydds- och integritetsregler. Vissa nya aktörer som har vuxit fram i medieekosystemet, t.ex. mycket stora onlineplattformar, erbjuder dock proprietära mättjänster utan att tillhandahålla någon information om sina metoder. Detta kan leda till publikuppgifter som inte är jämförbara, informationsasymmetrier mellan medieaktörer och en potentiell snedvridning av marknaden på ett sätt som gör att leverantörer av medietjänster inte ges samma förutsättningar på marknaden.
Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  För att publikmätningsmetoder, i synnerhet metoder som används online, ska bli mer verifierbara och tillförlitliga bör transparensskyldigheter fastställas för leverantörer av publikmätningssystem som inte uppfyller branschriktmärken som överenskommits inom relevanta självregleringsorgan. Sådana skyldigheter bör innebära att aktörerna, på begäran och i den mån det är möjligt, måste ge annonsörer och leverantörer av medietjänster, eller parter som agerar på deras vägnar, information som beskriver vilka metoder som används för publikmätning. Det kan handla om information om storleken på det urval som ligger till grund för mätningen, definition av de indikatorer som mäts, mått, mätmetoder och felmarginal samt mätperiod. De skyldigheter som införs genom denna förordning påverkar inte eventuella skyldigheter som leverantörer av publikmätningstjänster har enligt förordning (EU) 2019/1150 eller förordning (EU) 2022/XX [rättsakten om digitala marknader], såsom skyldigheterna avseende rangordning och självföreträde.
(46)  För att publikmätningsmetoder, i synnerhet metoder som används online, ska bli mer verifierbara, jämförbara och tillförlitliga bör transparensskyldigheter fastställas för leverantörer av publikmätningssystem som inte uppfyller branschriktmärken som överenskommits inom relevanta självregleringsorgan. I princip bör publikmätningar utföras i enlighet med allmänt erkända självregleringsmekanismer inom branschen. Sådana skyldigheter bör innebära att aktörerna, på begäran och i den mån det är möjligt, måste ge annonsörer och leverantörer av medietjänster, eller parter som agerar på deras vägnar, information som beskriver vilka metoder som används för publikmätning. Det kan handla om information om storleken på det urval som ligger till grund för mätningen, definition av de indikatorer som mäts, mått, mätmetoder, felmarginal samt mätperiod och mätningens omfattning. Dessutom bör leverantörer av proprietära publikmätningssystem förse leverantörer av medietjänster med anonymiserade uppgifter, inbegripet icke-aggregerade uppgifter, i en för branschen standardiserad och jämförbar form. Sådana uppgifter bör vara minst lika detaljerade som data från branschens erkända självreglerande mekanismer. De skyldigheter som införs genom denna förordning påverkar inte rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och förordning (EU) 2016/6791a och eventuella skyldigheter som leverantörer av publikmätningstjänster har enligt förordning (EU) 2019/1150 eller förordning (EU) 2022/1925, såsom skyldigheterna avseende rangordning och självföreträde, eller skyddet av företags företagshemligheter enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2016/943.
__________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  Uppförandekoder som upprättas antingen av leverantörer av publikmätningssystem eller av organisationer eller sammanslutningar som företräder dessa, kan bidra till en effektiv tillämpning av denna förordning och bör därför uppmuntras. Självreglering har redan använts för att främja hög kvalitet när det gäller publikmätning. En vidareutveckling av självreglering kan ses som ett effektivt verktyg för branschen att komma överens om de praktiska lösningar som krävs för att säkerställa att publikmätningssystemen och publikmätningsmetoder överensstämmer med principerna om transparens, opartiskhet, inkludering, proportionalitet, icke-diskriminering och verifierbarhet. När sådana uppförandekoder upprättas i samråd med alla relevanta intressenter och framför allt leverantörer av medietjänster kan hänsyn särskilt tas till mediesektorns ökande digitalisering och målet om jämlika konkurrensvillkor för medieaktörerna.
(47)  Uppförandekoder som upprättas antingen av leverantörer av publikmätningssystem eller av organisationer eller sammanslutningar som företräder dessa, tillsammans med leverantörer av medietjänster, deras intresseorganisationer, onlineplattformar och andra berörda parter, kan bidra till en effektiv tillämpning av denna förordning och bör därför uppmuntras. Allmänt erkända självregleringsmekanismer inom mediebranschen har redan använts för att främja hög kvalitet när det gäller publikmätning. Dessa allmänt erkända självregleringsmekanismer, så kallade gemensamma branschkommittéer, är dessutom lämpliga för att säkerställa att publikmätningar är opartiska och att publikmätningsdata är jämförbara. Ett inkonsekvent utnyttjande av sådana mekanismer bland medlemsstaterna skulle kunna inverka negativt på reklamen. Antagandet av sådana mekanismer bör därför främjas på nationell nivå. En vidareutveckling av självregleringsmekanismer, inbegripet med stöd av nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, kan ses som ett effektivt verktyg för branschen att komma överens om de praktiska lösningar som krävs för att säkerställa att publikmätningssystemen och publikmätningsmetoder överensstämmer med principerna om transparens, opartiskhet, inkludering, proportionalitet, icke-diskriminering, jämförbarhet och verifierbarhet. När sådana uppförandekoder upprättas i samråd med alla relevanta intressenter och framför allt leverantörer av medietjänster kan hänsyn särskilt tas till mediesektorns ökande digitalisering och målet om jämlika konkurrensvillkor för medieaktörerna.
Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Statlig annonsering är en viktig inkomstkälla för många leverantörer av medietjänster som bidrar till deras ekonomiska bärkraft. För att säkerställa lika möjligheter på den inre marknaden måste alla leverantörer av medietjänster från alla medlemsstater som i tillräcklig grad kan nå ut till en del eller alla relevanta medlemmar av allmänheten ha tillgång till denna inkomstkälla på ett icke-diskriminerande sätt. Statlig annonsering kan dessutom exponera leverantörer av medietjänster för otillbörligt statligt inflytande på ett sätt som har en negativ inverkan på deras frihet att tillhandahålla tjänster och grundläggande rättigheter. En otransparent och partisk tilldelning av statlig annonsering är därför ett kraftfullt verktyg för att utöva inflytande på eller ”knyta till sig” leverantörer av medietjänster. Fördelningen av och insynen i statlig annonsering regleras i vissa avseenden genom ett fragmenterat regelverk bestående av mediespecifika åtgärder och allmänna lagar om offentlig upphandling som emellertid inte alltid omfattar alla statliga annonsmedel och inte heller ger ett tillräckligt skydd mot favorisering eller partiskhet i tilldelningen. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU56 är i synnerhet inte tillämpligt på offentliga tjänstekontrakt som rör förvärv, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för audiovisuella medietjänster eller radiomedietjänster. I de fall där det finns mediespecifika regler om statlig annonsering skiljer de sig avsevärt från en medlemsstat till en annan.
(48)  Offentliga medel som används till statlig annonsering och statliga inköp är en viktig inkomstkälla för många leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och onlinebaserade sökmotorer, som bidrar till deras ekonomiska bärkraft. För att säkerställa lika möjligheter på den inre marknaden måste alla leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinebaserade sökmotorer från alla medlemsstater som i tillräcklig grad kan nå ut till en del eller alla relevanta medlemmar av allmänheten ha tillgång till denna inkomstkälla på ett icke-diskriminerande sätt. Offentliga medel som används till statlig annonsering och statliga inköp från enheter med anknytning till staten, såsom statsägda bolag, särskilt i form av finansiering eller inköp av varor eller tjänster, kan dessutom exponera leverantörer av medietjänster för otillbörligt statligt inflytande eller partiska intressen på ett sätt som har en negativ inverkan på deras frihet att tillhandahålla tjänster och grundläggande rättigheter. En otransparent och partisk tilldelning av offentliga medel för statlig annonsering och statliga inköp är därför ett kraftfullt verktyg för att utöva inflytande på den redaktionella friheten för leverantörer av medietjänster, ”knyta till sig” leverantörer av medietjänster eller förtäckt subventionera eller finansiera politiskt anknutna leverantörer av medietjänster för att få orättvis politisk eller kommersiell fördel eller gynnsam täckning. För att hantera sådana situationer bör därför offentliga medel som tilldelas för statlig annonsering från en offentlig myndighet eller ett statskontrollerat eller statsägt företag till en enda leverantör av medietjänster, en enda leverantör av en onlineplattform eller en enda leverantör av en onlinebaserad sökmotor inte överstiga 15 % av det totala belopp som den offentliga myndigheten eller det statligt kontrollerade eller statsägda företaget tilldelat alla leverantörer av medietjänster som är verksamma på nationell nivå. Fördelningen av och insynen i offentliga medel som används till statlig annonsering och statliga inköp regleras i vissa avseenden genom ett fragmenterat regelverk bestående av mediespecifika åtgärder och allmänna lagar om offentlig upphandling som inte ger ett tillräckligt skydd mot favorisering eller partiskhet i tilldelningen. Detta kan skapa en informationsasymmetri, öka riskerna för aktörerna på mediemarknaden och ha en negativ inverkan på gränsöverskridande ekonomisk verksamhet. Kanalisering av offentliga medel till regeringsvänliga mediekanaler eller för att få en gynnsam mediebevakning genom offentliga utgifter snedvrider exempelvis konkurrensen och avskräcker från investeringar på den inre marknaden och skadar den rättvisa konkurrensen inom mediemarknadens ekosystem. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU56 är i synnerhet inte tillämpligt på offentliga tjänstekontrakt som rör förvärv, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för audiovisuella medietjänster eller radiomedietjänster. I de fall där det finns mediespecifika regler om hur offentliga medel för statlig annonsering och statliga inköp ska användas, skiljer de sig avsevärt från en medlemsstat till en annan.
__________________
__________________
56 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
56 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 49
(49)  För att säkerställa att konkurrensen mellan leverantörer av medietjänster inte snedvrids och för att undvika risken för dolda subventioner och otillbörligt politiskt inflytande på medierna är det nödvändigt att fastställa gemensamma krav på transparens, objektivitet, proportionalitet och icke-diskriminering när det gäller tilldelningen av statlig annonsering och statliga medel till leverantörer av medietjänster i syfte att köpa andra varor eller tjänster från dem än statlig annonsering, inbegripet ett krav på att information om mottagare av statliga annonsmedel och berörda belopp ska offentliggöras. Det är viktigt att medlemsstaterna gör nödvändig information om statlig annonsering tillgänglig för allmänheten i ett elektroniskt format som är lätt att titta på, ta fram och ladda ned i överensstämmelse med unionens och medlemsstaternas regler om affärshemligheter. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av reglerna om statligt stöd, vilka tillämpas från fall till fall.
(49)  För att säkerställa att konkurrensen mellan leverantörer av medietjänster inte snedvrids och för att undvika risken för dolda subventioner och otillbörligt politiskt inflytande på medierna är det nödvändigt att fastställa gemensamma krav på transparens, objektivitet, proportionalitet och icke-diskriminering när det gäller tilldelningen av offentlig finansiering till statlig annonsering och statliga inköp till leverantörer av medietjänster, till leverantörer av onlineplattformar eller leverantörer av onlinebaserade sökmotorer enligt definitionen i förordning (EU) 2022/2065, inbegripet ett krav på att information om mottagare av offentliga medel till statlig annonsering och statliga inköp, samt om berörda belopp, ska offentliggöras. Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan behöver därför övervaka och rapportera om tilldelningen av offentliga medel till statlig annonsering och statliga inköp till leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinebaserade sökmotorer. På begäran av nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan bör offentliga myndigheter och enheter med anknytning till staten förse dem med ytterligare information som krävs för att bedöma riktigheten i den offentliggjorda informationen och tillämpningen av de kriterier och förfaranden som används för sådan statlig offentlig finansiering. Det är viktigt att unionen och medlemsstaterna gör nödvändig information om offentlig finansiering av statlig annonsering och statliga inköp tillgänglig för allmänheten i ett elektroniskt format som är lätt att titta på, ta fram och ladda ned i överensstämmelse med unionens och medlemsstaternas regler om affärshemligheter. Dessutom är det nödvändigt att skapa lättbegripliga och allmänt tillgängliga rapporter för att samla in all information om tilldelningen av offentliga medel för statlig annonsering och statliga inköp som tillhandahålls av leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinebaserade sökmotorer. Dessa rapporter bör ge en årlig översikt över det totala beloppet av offentliga medel för statlig annonsering och inköp från statliga enheter, inbegripet från tredjeländer, som tilldelats varje leverantör av medietjänster, leverantör av onlineplattformar och leverantörer av onlinebaserade sökmotorer. Nämnden bör ge de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen vägledning för rapportering om tilldelningen av offentliga medel för statlig annonsering och statliga inköp. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av reglerna om statligt stöd, vilka tillämpas från fall till fall.
Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 49a (nytt)
(49a)  Meddelanden i nödsituationer från offentliga myndigheter är ett nödvändigt sätt för att informera allmänheten om risker i händelse av en naturkatastrof eller hälsokatastrof, en olycka eller någon annan plötslig oförutsedd, större incident som skulle kunna skada betydande delar av befolkningen. Nödsituationer har potential att skapa nya eller förvärra befintliga sårbarheter inom mediesektorn. I detta sammanhang skulle tilldelningen av statliga medel för överföring av nödmeddelanden kunna göra leverantörer av medietjänster sårbara för otillbörlig statlig påverkan på bekostnad av grundläggande rättigheter och friheten att tillhandahålla tjänster. Även om nödsituationer blir alltmer gränsöverskridande till sin natur skiljer sig reglerna för tilldelning av statliga medel från en medlemsstat till en annan, vilket skapar fragmentering och rättslig osäkerhet på den inre mediemarknaden. Därför bör sådana tilldelningar till leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinebaserade sökmotorer följa samma harmoniserade regler som för offentliga medel för annonsering och inköp. Med tanke på att det är brådskande att vidta åtgärder under en krisperiod bör dock särskilda bestämmelser tillämpas för att göra det möjligt för statliga myndigheter och statsägda eller statligt kontrollerade företag och enheter att uppfylla kraven på öppenhet och rapportering när krissituationen har upphört.
Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 50
(50)  Risker för den inre mediemarknadens funktion och motståndskraft bör regelbundet övervakas som ett led i arbetet för att förbättra den inre mediemarknadens funktion. Syftet med denna övervakning bör vara att få fram detaljerade data och kvalitativa bedömningar av den inre mediemarknadens motståndskraft, bland annat om graden av koncentration på marknaden på nationell och regional nivå och riskerna för utländsk informationsmanipulering och informationspåverkan. Övervakningen bör vara oberoende och ske med utgångspunkt i ett antal robusta nyckelprestationsindikatorer som kommissionen utvecklat och regelbundet uppdaterar i samråd med nämnden. Med tanke på att typen av risker snabbt förändras och tekniken utvecklas på den inre mediemarknaden bör övervakningen ha framåtblickande inslag såsom stresstester för att bedöma den inre mediemarknadens framtida motståndskraft, för att varna för sårbarheter när det gäller mediernas mångfald och redaktionella oberoende och för att stödja arbetet med att förbättra styrning, datakvalitet och riskhantering. Övervakningen bör särskilt omfatta graden av gränsöverskridande verksamhet och investeringar, tillsynssamarbete och tillsynskonvergens inom mediereglering, hinder för tillhandahållandet av medietjänster, bland annat i en digital miljö, samt en transparent och rättvis fördelning av ekonomiska resurser på den inre mediemarknaden. Den bör även beakta mer allmänna trender på den inre mediemarknaden och på de nationella mediemarknaderna, samt nationell lagstiftning som påverkar leverantörer av medietjänster. Övervakningen bör dessutom ge en överblick över de åtgärder som leverantörer av medietjänster vidtar för att garantera oberoende i enskilda redaktionella beslut, inbegripet de åtgärder som föreslås i den åtföljande rekommendationen. Eftersom nämnden består av myndigheter och organ med särskild expertis om mediemarknaden bör denna involveras för att säkerställa att övervakningen håller högsta möjliga kvalitet.
(50)  Risker för den inre mediemarknadens funktion och motståndskraft, inbegripet risker för informationsmanipulering och informationspåverkan, bör regelbundet övervakas som ett led i arbetet för att förbättra den inre mediemarknadens funktion. Syftet med denna övervakning bör vara att få fram detaljerade data och kvalitativa bedömningar av den inre mediemarknadens motståndskraft, bland annat om graden av befintlig koncentration på mediemarknaden på nationell och regional nivå och riskerna som sådana koncentrationer innebär för det redaktionella oberoendet och mediernas mångfald. För att skapa klarhet för marknadsaktörerna och möjliggöra övervakning av den inre marknadens funktion, samtidigt som den bedömer inverkan på det redaktionella oberoendet och mediepluralismen i unionen, är det nödvändigt att kommissionen ger en objektiv översikt över befintliga koncentrationer på mediemarknaden, både när det gäller deras bidrag till mediemarknadens struktur och till mångfalden i medieägandet och deras inflytande på opinionsbildningen i varje medlemsstat. En sådan övervakning bör vara oberoende och ske med utgångspunkt i ett antal robusta nyckelprestationsindikatorer som kommissionen utvecklat och regelbundet uppdaterar i samråd med nämnden. För att underlätta en effektiv tillämpning av denna förordning bör kommissionen dessutom inrätta en användarvänlig varningsmekanism som gör det möjligt för leverantörer av medietjänster och alla relevanta berörda parter att rapportera eventuella problem som de stöter på eller risker som de upptäcker när det gäller tillämpningen av denna förordning. En sådan mekanism kommer att hjälpa kommissionen att snabbare identifiera och hantera potentiella överträdelser av denna förordning. Med tanke på att typen av risker snabbt förändras och tekniken utvecklas på den inre mediemarknaden bör övervakningen ha framåtblickande inslag såsom stresstester för att bedöma den inre mediemarknadens framtida motståndskraft, för att varna för sårbarheter när det gäller mediernas mångfald och redaktionella oberoende och för att stödja arbetet med att förbättra styrning, datakvalitet och riskhantering. Övervakningen bör särskilt omfatta graden av gränsöverskridande verksamhet och investeringar, tillsynssamarbete och tillsynskonvergens inom mediereglering, hinder för tillhandahållandet av medietjänster, bland annat medietjänstleverantörernas ställning i en digital miljö och uppfyllandet av skyldigheter och genomförandet av sådana skyldigheter för mycket stora onlineplattformar och onlinebaserade sökmotorer, samt en transparent och rättvis fördelning av ekonomiska resurser på den inre mediemarknaden. Den bör även beakta mer allmänna trender på den inre mediemarknaden och på de nationella mediemarknaderna, samt nationell lagstiftning som påverkar leverantörer av medietjänster. Övervakningen bör dessutom ge en överblick över de åtgärder som leverantörer av medietjänster vidtar för att garantera oberoende i enskilda redaktionella beslut, inbegripet de åtgärder som föreslås i den åtföljande rekommendationen. Eftersom nämnden består av myndigheter och organ med särskild expertis om mediemarknaden bör denna involveras för att säkerställa att övervakningen håller högsta möjliga kvalitet. Denna övervakning bör också beakta befintlig medieövervakning i alla medlemsstater, såsom de som avses i handlingsplanen för medier och audiovisuella medier, som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 december 2020 med titeln Europas medier i det digitala decenniet – en handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling, resultaten från övervakningsverktyget för mediepluralism och resultaten från rapporterna om rättsstatsprincipen.
Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 50a (nytt)
(50a)  Det är viktigt att det europeiska centrumet för press- och mediefrihet i Leipzig och centrumet för mediernas mångfald och mediefrihet vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens erkänns ha relevant sakkunskap om mediefrihet och mediepluralism. Det är också viktigt att europeiska instrument som Euromedia Ownership Monitor beaktas vid hanteringen av medieägandet i Europa.
Ändring 68
Förslag till förordning
Skäl 51
(51)  För att lägga grunden till en korrekt tillämpning av denna förordning bör dess bestämmelser om oberoende mediemyndigheter, nämnden och nödvändiga ändringar av direktiv 2010/13/EU (artiklarna 7–12 och 27 i denna förordning) börja tillämpas tre månader efter det att akten har trätt i kraft, medan alla övriga bestämmelser i denna förordning blir tillämpliga sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft. Detta är i synnerhet nödvändigt för att nämnden ska ha inrättats i tid för att säkerställa en korrekt tillämpning av förordningen.
(51)  Kommissionen bör kunna vidta nödvändiga åtgärder för att övervaka det faktiska genomförandet och fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i denna förordning. För att lägga grunden till en korrekt tillämpning av denna förordning bör dess bestämmelser om oberoende mediemyndigheter, nämnden och nödvändiga ändringar av direktiv 2010/13/EU (artiklarna 7–12 och 27 i denna förordning) börja tillämpas tre månader efter det att akten har trätt i kraft, medan alla övriga bestämmelser i denna förordning blir tillämpliga sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft. Detta är i synnerhet nödvändigt för att nämnden ska ha inrättats i tid för att säkerställa en korrekt tillämpning av förordningen.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1
1.  I denna förordning fastställs gemensamma regler för en väl fungerande inre mediemarknad och det inrättas en europeisk medienämnd, samtidigt som medietjänsternas kvalitet skyddas.
1.  I denna förordning fastställs gemensamma regler för en väl fungerande inre mediemarknad och det inrättas en europeisk medienämnd (”nämnden”) och gemensamma grundläggande principer som ska tjäna som miniminormer, samtidigt som medietjänsternas självständighet säkerställs.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – inledningen
2.  Denna förordning ska inte påverka regler som fastställs genom
2.  Denna förordning ska inte påverka
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  konkurrensregler, inbegripet de som fastställs i förordning (EG) nr 139/2004.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led ab (nytt)
(ab)  direktiv 2001/29/EC,
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led ac (nytt)
(ac)   direktiv 2019/789/EU,
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  regler som fastställs i direktiv 2010/13/EU.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led d
(d)  förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster],
(d)  regler som fastställs i förordning (EU) 2022/2065.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led e
(e)  förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala marknader],
(e)  regler som fastställs i förordning (EU) 2022/1925.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led fa (nytt)
(fa)  regler som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/19371a.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led fb (nytt)
(fb)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) xxx/XXX om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt).
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 3
3.  Denna förordning har ingen inverkan på medlemsstaternas möjlighet att anta mer detaljerade regler inom de områden som omfattas av kapitel II och kapitel III avsnitt 5, under förutsättning att sådana regler är förenliga med unionsrätten.
3.  Denna förordning har ingen inverkan på medlemsstaternas möjlighet att anta mer detaljerade eller strängare regler inom de områden som omfattas av kapitel II, kapitel III avsnitt 5 och artikel 24, under förutsättning att sådana regler är förenliga med unionsrätten.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1
(1)  medietjänst: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 56 och 57 i fördraget, där tjänsten eller en särskiljbar del av den har som huvudsakligt syfte att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte, och oavsett teknik, tillhandahålla allmänheten program eller presspublikationer för vilka en leverantör av medietjänster bär det redaktionella ansvaret.
(1)  medietjänst: en tjänst enligt definitionen i artiklarna 56 och 57 i fördraget, där tjänsten eller en särskiljbar del av den har som huvudsakligt syfte att i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte, och oavsett teknik, tillhandahålla allmänheten program, presspublikationer eller delar därav för vilka en leverantör av medietjänster bär det redaktionella ansvaret.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2
(2)  leverantör av medietjänster: en fysisk eller juridisk person vars yrkesmässiga verksamhet är att tillhandahålla en medietjänst och som har det redaktionella ansvaret för valet av innehåll för medietjänsten och som avgör hur det ska struktureras.
(2)  leverantör av medietjänster: en fysisk eller juridisk person vars yrkesmässiga verksamhet, oavsett om, när det gäller en fysisk person, denna verksamhet utövas i en vanlig eller icke-standardiserad anställningsform, är att tillhandahålla en medietjänst och som har det redaktionella ansvaret för valet av innehåll för medietjänsten och som avgör hur det ska struktureras.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3
(3)  public service-leverantör: en leverantör av medietjänster som anförtrotts ett uppdrag i allmänhetens tjänst enligt nationell lagstiftning eller som får nationell offentlig finansiering för att fullgöra ett sådant uppdrag.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 7
(7)  redaktör: en fysisk person, eller flera fysiska personer eventuellt grupperade i ett organ, oavsett gruppens rättsliga form, ställning och sammansättning, som fattar eller övervakar de redaktionella beslut som fattas hos en leverantör av medietjänster.
(7)  chefredaktör: en fysisk person, eller flera fysiska personer eventuellt grupperade i ett organ, oavsett gruppens rättsliga form, ställning och sammansättning, som fattar eller övervakar de redaktionella beslut som fattas hos en leverantör av medietjänster.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 8
(8)  redaktionellt beslut: ett beslut som regelbundet fattas i syfte att utöva redaktionellt ansvar och som är kopplat till den löpande verksamhet som bedrivs av en leverantör av medietjänster.
(8)  redaktionellt beslut: ett beslut som regelbundet fattas i syfte att utöva redaktionellt ansvar för en leverantör av medietjänster.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9
(9)  redaktionellt ansvar: vid tillhandahållande av en medietjänst, faktisk kontroll av såväl valet av program eller presspublikation som hur de ska struktureras, oavsett om det föreligger ansvar enligt nationell lagstiftning för den tillhandahållna tjänsten eller inte.
(9)  redaktionellt ansvar: vid tillhandahållande av en medietjänst, faktisk kontroll av såväl valet av program eller innehållet i presspublikationer som hur de ska struktureras, oavsett om det föreligger ansvar enligt nationell lagstiftning för den tillhandahållna tjänsten eller inte.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9a (nytt)
(9a)  onlineplattform: en onlineplattform enligt definitionen i artikel 3 i, i förordning (EU) 2022/2065.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 9b (nytt)
(9b)  onlinebaserad sökmotor: en onlinebaserad sökmotor enligt definitionen i artikel 3 j i förordning (EU) 2022/2065.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 10
(10)  leverantör av mycket stor onlineplattform: en leverantör av en onlineplattform som har utsetts till en mycket stor onlineplattform i enlighet med artikel 25.4 i förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster].
(10)  leverantör av mycket stor onlineplattform: en leverantör av en onlineplattform som har utsetts till en mycket stor onlineplattform i enlighet med artikel 33.4 i förordning (EU) 2022/2065.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 10a (nytt)
(10a)  leverantör av mycket stor onlinebaserad sökmotor: en leverantör av en onlinebaserad sökmotor som har utsetts till en mycket stor onlinebaserad sökmotor i enlighet med artikel 33.4 i förordning (EU) 2022/2065.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 12
(12)  nationell tillsynsmyndighet eller tillsynsorgan: den myndighet eller det organ som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 30 i direktiv 2010/13/EU.
(12)  nationell tillsynsmyndighet eller tillsynsorgan: en myndighet eller ett organ som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 30 i direktiv 2010/13/EU.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 12a (nytt)
(12a)  användargränssnitt: en tjänst som ger en översikt över medietjänster som tillhandahålls av enskilda eller flera leverantörer av medietjänster och som gör det möjligt för användaren att välja medietjänster eller applikationer som i huvudsak används för åtkomst till medietjänster och som används för att kontrollera eller hantera åtkomst till och användning av medietjänster.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 13
(13)  koncentration på mediemarknaden: en koncentration enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EG) nr 139/2004 som omfattar minst en leverantör av medietjänster.
(13)  koncentration på mediemarknaden: en koncentration enligt definitionen i artikel 3 i förordning (EG) nr 139/2004 som omfattar minst en part i medievärdekedjan.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 13a (nytt)
(13a)  mediepluralism: en rad olika röster, analyser och åsikter i den offentliga debatten, inbegripet minoriteters ståndpunkter och åsikter, som sprids på ett obehindrat sätt av leverantörer av medietjänster som är i händerna på många olika ägare, var och en oberoende av varandra, genom olika mediekanaler och mediegenrer samt erkännande av samexistens mellan privata kommersiella leverantörer av medietjänster och public service-leverantörer.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 14
(14)  publikmätning: att samla in, tolka eller på annat sätt behandla uppgifter om antal användare av medietjänster och deras kännetecken i syfte att fatta beslut om annonstilldelning eller annonspriser eller att planera, producera eller distribuera innehåll i anslutning till detta.
(14)  publikmätning: att samla in, tolka eller på annat sätt behandla uppgifter om antal användare av medietjänster och användare av onlineplattformar och deras kännetecken i syfte att fatta beslut om annonstilldelning, annonspriser, inköp eller försäljning, eller att planera eller distribuera medietjänster i anslutning till detta.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 14a (nytt)
(14a)  proprietär publikmätning: publikmätning som inte följer branschstandarder som överenskommits i självreglerande mekanismer som omfattar leverantörer av medietjänster.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 15
(15)  statlig annonsering: placering, publicering eller spridning i en medietjänst av ett reklam- eller egenreklambudskap, normalt mot betalning eller annan ersättning, som görs av, för eller på uppdrag av en nationell eller regional offentlig myndighet, till exempel nationella, federala eller regionala styrelseorgan, tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, statsägda företag eller andra statligt kontrollerade aktörer på nationell eller regional nivå, eller av lokala styren i territoriella enheter med mer än 1 miljon invånare.
(15)  statlig annonsering: placering, marknadsföring, publicering eller spridning av ett reklam- eller egenreklambudskap i en medietjänst eller på en onlineplattform eller i en onlinebaserad sökmotor, normalt mot betalning eller annan ersättning, som görs av, för eller på uppdrag av en europeisk, nationell eller regional offentlig myndighet, till exempel unionens institutioner, organ, kontor eller byråer, nationella, federala eller regionala styrelseorgan, tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, statsägda företag eller andra statligt kontrollerade aktörer på nationell eller regional nivå, eller av lokala styren.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 15a (nytt)
(15a)  offentliga myndigheters meddelanden i nödsituationer: placering, offentliggörande eller spridning, i alla medietjänster, av ett informationsmeddelande som de offentliga myndigheterna anser vara nödvändigt i händelse av naturkatastrofer eller folkhälsokriser, olyckor, andra plötsliga incidenter eller kritiska situationer som kan skada enskilda personer.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 16
(16)  spionprogram: varje produkt med digitala element som är specifikt utformad för att utnyttja sårbarheter i andra produkter med digitala delar och som möjliggör hemlig övervakning av fysiska eller juridiska personer genom avlyssning, extrahering, insamling eller analys av data från sådana produkter eller från de fysiska eller juridiska personer som använder sådana produkter, i synnerhet genom hemlig inspelning av samtal eller annan användning av mikrofoner i slutanvändarenheter, genom filmning av fysiska personer, maskiner eller deras omgivning, kopiering av meddelanden, fotografering, spårning av surfning, spårning av geolokalisering, insamling av andra sensordata eller spårning av aktiviteter via flera slutanvändarenheter, utan att den berörda fysiska eller juridiska personen specifikt har upplysts om och gett sitt uttryckliga samtycke till detta.
(16)  övervakningsteknik: ett digitalt eller mekaniskt instrument eller en digital eller mekanisk produkt eller produkt eller ett annat instrument eller en annan produkt som möjliggör insamling av information genom avlyssning, extrahering, insamling eller analys av data utan att den berörda fysiska eller juridiska personen specifikt har upplysts om och gett sitt uttryckliga samtycke till detta, enligt de villkor för samtycke som anges i artikel 7 i förordning (EU) 2016/679.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 16a (nytt)
(16a)  spionprogram: varje övervakningsteknik med en hög grad av intrång som i synnerhet följer av den omfattande tillgång den kan ge till enheter och deras funktioner, och som är typiskt utformad för att utnyttja sårbarheter i produkter med digitala delar och som möjliggör omfattande hemlig övervakning av fysiska eller juridiska personer, däribland retroaktivt, genom avlyssning, extrahering, insamling eller analys av data från sådana produkter eller från de fysiska eller juridiska personer som använder sådana produkter, även på ett urskillningslöst sätt, utan att den berörda fysiska eller juridiska personen specifikt har upplysts om och gett sitt uttryckliga samtycke, i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2016/679, till detta.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 17 – led a
a)  Terrorism.
a)  Terrorism enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 17a (nytt)
(17a)  mediekunnighet: färdigheter, kunskap och förståelse som gör det möjligt för medborgarna att använda medierna på ett effektivt och säkert sätt och som inte är begränsade till att lära sig om verktyg och teknik utan syftar till att förse medborgarna med det kritiska tänkande som krävs för att kunna göra omdöme, analysera komplexa realiteter och erkänna skillnaden mellan åsikter och fakta.
Ändring 102
Förslag till förordning
Kapitel II – rubriken
Rättigheter och skyldigheter för leverantörer och mottagare av medietjänster
Rättigheter för mottagare av medietjänster, rättigheter för leverantörer av medietjänster och skyddsåtgärder för public service-leverantörernas oberoende
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 3
Mottagare av medietjänster i unionen ska ha rätt till en mångfald av nyhets- och aktualitetsinnehåll som produceras med respekt för den redaktionella friheten för leverantörer av medietjänster och är till gagn för den offentliga debatten.
Medlemsstaterna ska, i enlighet med artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), säkerställa att mottagare av medietjänster har tillgång till en mångfald av medietjänster som produceras av redaktionellt oberoende leverantörer av medietjänster, utan statlig inblandning, för att säkerställa en fri och demokratisk diskurs. Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga ramvillkor för att garantera dessa rättigheter och för att skydda, bevara och främja mediepluralism.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  Leverantörer av medietjänster ska ha rätt att utöva sin ekonomiska verksamhet på den inre marknaden utan andra begränsningar än de som tillåts enligt unionsrätten.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – inledningen
2.  Medlemsstaterna ska respektera faktisk redaktionell frihet för leverantörer av medietjänster. Medlemsstaterna, inbegripet deras nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan, får inte
2.  Unionen, medlemsstaterna och privata aktörer ska respektera faktisk redaktionell frihet och faktiskt redaktionellt oberoende för leverantörer av medietjänster. Medlemsstaterna, inbegripet deras nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan, unionens institutioner, organ och byråer samt privata aktörer får inte
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led a
(a)  direkt eller indirekt försöka påverka, eller på något sätt utöva inflytande på, den redaktionella hållning som intas eller de redaktionella beslut som fattas av leverantörer av medietjänster,
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  ålägga leverantörer av medietjänster eller deras anställda att lämna ut någon information om redaktionell behandling, inbegripet deras källor, eller att sprida sådan information,
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led b
(b)  frihetsberöva, bestraffa, avlyssna, utsätta för övervakning eller husrannsakan/kroppsvisitation och beslag eller kontrollera leverantörer av medietjänster eller i förekommande fall deras familjemedlemmar, deras anställda eller anställdas familjemedlemmar eller deras företagslokaler och privata lokaler, med hänvisning till att de vägrar att lämna information om sina källor, såvida detta inte är berättigat på grund av tvingande hänsyn till allmänintresset i enlighet med artikel 52.1 i stadgan och i överensstämmelse med annan unionslagstiftning,
(b)  frihetsberöva, bestraffa, utsätta för husrannsakan/kroppsvisitation och beslag eller kontrollera leverantörer av medietjänster, deras anställda eller i förekommande fall deras familjemedlemmar eller någon annan person som tillhör deras yrkesmässiga nätverk, inbegripet tillfälliga kontakter, eller deras företagslokaler och privata lokaler, om sådana åtgärder kan leda till en kränkning av deras rätt att utöva sin yrkesverksamhet och i synnerhet om de kan leda till åtkomst till journalisters källor,
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  skaffa sig åtkomst till krypterade innehållsdata på varje enhet eller maskin som används av leverantörer av medietjänster eller, i förekommande fall, deras familjer eller deras anställda eller dessas familjemedlemmar eller, i förekommande fall, någon annan person som tillhör deras yrkesmässiga eller privata nätverk, inbegripet tillfälliga kontakter,
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led c
(c)  använda spionprogram i någon enhet eller maskin som används av leverantörer av medietjänster eller i förekommande fall deras familjemedlemmar, eller av deras anställda eller anställdas familjemedlemmar, såvida inte användningen i varje enskilt fall är berättigad av nationella säkerhetsskäl och är i enlighet med artikel 52.1 i stadgan och annan unionslagstiftning, eller användningen sker i samband med utredningar av någon av dessa personer gällande grov brottslighet, föreskrivs i nationell lagstiftning och är i enlighet med artikel 52.1 i stadgan och annan unionslagstiftning, och åtgärder som vidtas i enlighet med led b inte skulle vara lämpliga eller tillräckliga för att få fram den eftersökta informationen.
(c)  införa åtgärder för övervakning eller använda övervakningsteknik, eller instruera privata aktörer att göra detta, i någon enhet eller maskin som används av leverantörer av medietjänster eller i förekommande fall deras familjemedlemmar, eller av deras anställda eller anställdas familjemedlemmar, eller i förekommande fall någon annan person som tillhör deras yrkesmässiga nätverk, inbegripet tillfälliga kontakter.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  använda spionprogram eller annan liknande inkräktande teknik, eller instruera privata enheter att använda spionprogram eller sådan teknik, i någon enhet eller maskin som används av leverantörer av medietjänster, eller i förekommande fall deras familjemedlemmar eller deras anställda eller dessas familjemedlemmar, eller i förekommande fall någon annan person som tillhör deras yrkesmässiga nätverk, inbegripet tillfälliga kontakter.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led cb (nytt)
(cb)  ge en tredje part i uppdrag att genomföra någon av de åtgärder som avses i leden b–ca.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2a (nytt)
2a.  Genom undantag från punkt 2 b får medlemsstaterna, inbegripet deras nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan, unionens institutioner, organ och byråer samt privata aktörer genomföra en åtgärd som avses i den punkten, förutsatt att andra rättsliga åtgärder skulle vara olämpliga och otillräckliga för att få fram den eftersökta informationen och förutsatt att åtgärden
(a)  inte har något samband med den yrkesverksamhet som bedrivs av en leverantör av medietjänster och dess anställda,
(b)  inte leder till åtkomst till journalisters källor,
(c)  föreskrivs i nationell rätt,
(d)  är motiverad i det enskilda fallet för att förebygga, utreda eller lagföra ett allvarligt brott,
(e)  är förenlig med artikel 52.1 i stadgan och annan relevant unionsrätt,
(f)  står i proportion till det legitima mål som eftersträvas, och
(g)  på förhand har beslutats av en oberoende och opartisk rättslig myndighet och effektiva, kända och tillgängliga korrigerande åtgärder säkerställs i enlighet med artikel 47 i stadgan och i överensstämmelse med annan relevant unionsrätt.
När medlemsstaterna, inbegripet deras nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan, unionens institutioner, organ och byråer samt privata aktörer utför åtgärder som avses i punkt 2 b, får de inte inhämta uppgifter som rör den yrkesverksamhet som bedrivs av leverantörer av medietjänster och deras anställda, i synnerhet uppgifter som erbjuder åtkomst till journalisters källor.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2b (ny)
2b.  Genom undantag från punkt 2 ba och c får medlemsstaterna, inbegripet deras nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan, unionens institutioner, organ och byråer samt privata aktörer genomföra en åtgärd som avses i den punkten, förutsatt att de åtgärder som avses i punkt 2 b skulle vara olämpliga och otillräckliga för att få fram den eftersökta informationen och förutsatt att åtgärden
(a)  uppfyller de villkor som förtecknas i punkt 2a a, b, c, e, f och g,
(b)  bara gäller utredning eller lagföring av ett grovt brott som i den berörda medlemsstaten kan leda till fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd i minst fem år,
(c)  genomförs som en sista utväg, och (d) är föremål för regelbunden översyn av en oberoende och opartisk rättslig myndighet.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2c (ny)
2c.  Genom undantag från punkt 2 ca får medlemsstaterna, inbegripet deras nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan, unionens institutioner, organ och byråer samt privata aktörer genomföra en åtgärd som avses i den punkten, förutsatt att de åtgärder som avses i punkt 2 ba eller c skulle vara olämpliga och otillräckliga för att få fram den eftersökta informationen och förutsatt att åtgärden uppfyller de villkor som förtecknas i punkt 2a a, b, c, e, f och g samt punkt 2b b, c och d.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2d (ny)
2d.  Genomförandet av åtgärder enligt vad som avses i punkt 2 ba, c och ca ska omfattas av en efterhandsgranskning genom domstolsprövning eller annan oberoende tillsynsmekanism. Medlemsstaterna ska informera personer som är föremål för åtgärder som avses i punkt 2 b–ca, och personer vars uppgifter eller kommunikation har åtkommits till följd av sådana åtgärder, om det faktum att åtkomst till deras uppgifter eller kommunikation skett och om varaktigheten och omfattningen av behandlingen av dessa uppgifter samt det sätt på vilket de behandlades. Medlemsstaterna ska säkerställa tillgång till rättslig prövning genom ett oberoende organ för personer som direkt eller indirekt påverkats av sådana åtgärder. Medlemsstaterna ska offentliggöra antalet ansökningar som har godkänts och avslagits för genomförandet av sådana åtgärder. De skyddsåtgärder som föreskrivs i denna punkt ska omfatta fysiska personer i atypiska anställningsformer, såsom frilansare som utövar verksamhet på samma område som leverantörer av medietjänster och deras anställda.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.  Utan att det påverkar, och utöver, den rätt till ett effektivt domstolsskydd som garanteras varje fysisk och juridisk person ska medlemsstaterna utse en oberoende myndighet eller ett oberoende organ som ska handlägga klagomål från leverantörer av medietjänster eller i förekommande fall deras familjemedlemmar, deras anställda eller anställdas familjemedlemmar, om överträdelser av punkt 2 b och c. Leverantörer av medietjänster ska ha rätt att begära att denna myndighet eller detta organ inom tre månader efter begäran avger ett yttrande om huruvida punkt 2 b och c har efterlevts.
3.  Utan att det påverkar, och utöver, den rätt till ett effektivt domstolsskydd som garanteras varje fysisk och juridisk person ska medlemsstaterna utse en strukturellt och funktionellt oberoende myndighet eller ett strukturellt och funktionellt oberoende organ, såsom en ombudsman, som ska handlägga klagomål från leverantörer av medietjänster eller deras familjemedlemmar, anställda hos leverantörer av medietjänster eller deras familjemedlemmar, eller någon annan person som de har en yrkesmässig eller privat anknytning till, om överträdelser av punkt 2 aa, b, ba, c, ca och cb. Leverantörer av medietjänster ska ha rätt att begära att denna myndighet eller detta organ inom tre månader efter begäran avger ett yttrande om huruvida punkt 2 aa, b, ba, c, ca och cb har efterlevts.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Public service-leverantörer ska på ett opartiskt sätt erbjuda sin publik en mångfald av information och åsikter i enlighet med sitt uppdrag i allmänhetens tjänst.
1.  Medlemsstaterna ska genom nationell lagstiftning och sina åtgärder säkerställa att public service-leverantörer har full självständighet och redaktionellt oberoende i förhållande till statliga, politiska, ekonomiska eller privata särintressen så att de vid utövandet av sitt uppdrag i allmänhetens tjänst på ett opartiskt och oberoende sätt kan erbjuda sin publik en mångfald av information och åsikter.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1
Verksamhetschef och styrelseledamöter i public service-leverantörer ska utses genom ett transparent, öppet och icke-diskriminerande förfarande och på grundval av i nationell lagstiftning på förhand fastställda transparenta, objektiva, icke-diskriminerande och proportionella kriterier.
Medlemsstaterna ska genom nationell lagstiftning och sina åtgärder säkerställa att principerna om oberoende, ansvarsskyldighet, effektivitet, insyn och öppenhet respekteras när public service-mediernas ledningsstrukturer utses. I synnerhet ska verksamhetschef och styrelseledamöter i public service-leverantörer utses genom ett transparent, öppet och icke-diskriminerande förfarande och på grundval av i nationell lagstiftning på förhand fastställda transparenta, objektiva, icke-diskriminerande och proportionella kriterier.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2
Deras förordnande ska fastställas i nationell lagstiftning och vara lämpligt och tillräckligt för att säkerställa public service-leverantörers faktiska oberoende. De får endast i undantagsfall entledigas innan deras förordnande löper ut om de inte längre uppfyller de i nationell lag på förhand fastställda villkoren för detta uppdrag eller av särskilda skäl som rör olaglig verksamhet eller allvarlig misskötsamhet såsom detta på förhand definierats i nationell lag.
Deras förordnande ska fastställas i nationell lagstiftning, motsvara deras uppdrag och vara lämpligt och tillräckligt för att säkerställa public service-leverantörers faktiska oberoende. De får endast i undantagsfall entledigas innan deras förordnande löper ut om de inte längre uppfyller de i nationell lagstiftning på förhand fastställda villkoren för detta uppdrag eller av särskilda skäl som rör olaglig verksamhet eller allvarlig misskötsamhet såsom detta på förhand definierats i nationell lagstiftning.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 3
Beslut om entledigande ska vara vederbörligen motiverade, på förhand meddelas den berörda personen och kunna överklagas till domstol. Skälen för entledigandet ska vara offentliga.
Beslut om entledigande ska vara vederbörligen motiverade på grundval av kriterier som fastställts i förväg i nationell lagstiftning, på förhand meddelas den berörda personen och kunna överklagas till domstol. Skälen för entledigandet ska vara offentliga.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att public service-leverantörer har tillräckliga och stabila ekonomiska resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Resurserna ska vara av ett slag som skyddar det redaktionella oberoendet.
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att public service-leverantörer har tillräckliga, hållbara och förutsebara ekonomiska resurser på flerårig basis för att kunna fullgöra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst och uppnå de mål som detta omfattar. Dessa resurser och den process genom vilken de tilldelas ska baseras på transparenta kriterier som fastställts i förväg och ska vara av ett slag som skyddar det redaktionella oberoendet och samtidigt möjliggör utveckling av medietjänster för nya publikintressen eller nytt innehåll och nya medieformer samt teknisk utveckling.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 3a (ny)
3a.  Medlemsstaterna ska utse en oberoende myndighet eller fastställa oberoende förfaranden för att avgöra vilka finansiella behov som är lämpliga för public service-leverantörer i enlighet med punkt 3. Medlemsstaterna ska se till att en oberoende rättslig prövning garanteras.
Förfarandet för att utse en oberoende myndighet enligt vad som avses i första stycket eller de fastställda förfaranden som avses där ska vara förutsägbart, transparent, oberoende, opartiskt och icke-diskriminerande och grundas på objektiva och proportionella kriterier som fastställts i förväg i nationell lagstiftning.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera oberoende myndigheter eller organ för att kontrollera efterlevnaden av punkterna 1–3.
4.  Medlemsstaterna ska inrätta mekanismer eller utse en eller flera oberoende myndigheter eller organ för att kontrollera tillämpningen av punkterna 1–3. Sådana mekanismer, myndigheter eller organ ska vara fria från statligt inflytande. I händelse av tvivel eller till följd av uppgifter som rör bristande efterlevnad eller partiell efterlevnad av denna artikel ska ett yttrande utfärdas av de oberoende myndigheterna eller organen, som ska informera nämnden; uppgifterna ska göras tillgängliga för allmänheten.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – inledningen
1.  Leverantörer av medietjänster som tillhandahåller nyhets- och aktualitetsinnehåll ska göra följande information lätt och direkt åtkomlig för mottagarna av sina tjänster:
1.  Leverantörer av medietjänster ska i enlighet med unionsrätten och nationell rätt göra följande information direkt och permanent åtkomlig på ett enkelt sätt för mottagarna av sina tjänster:
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led a
(a)  Sina juridiska namn och kontaktuppgifter.
(a)  Sina juridiska namn, kontaktuppgifter och organisationsuppgifter.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led c
(c)  Namn på deras verkliga huvudmän i den mening som avses i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849.
(c)  Namn på deras verkliga huvudmän enligt definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Huruvida och i vilken utsträckning ett direkt, indirekt eller verkligt huvudmannaskap innehas av staten, en statlig institution, ett statsägt företag eller ett annat offentligt organ.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led cb (nytt)
(cb)  Namn och kontaktuppgifter i arbetet för den fysiska person som har det redaktionella ansvaret i enlighet med lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, med uppgift om, där namn och kontaktuppgifter i arbetet för mer än en person uppges, vilken del av medietjänsten som varje person ansvarar för.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led cc (nytt)
(cc)  Uppgifter om ägarstrukturen och hur de är kopplade till sina moder- och systerbolag samt deras dotterbolag.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – led cd (nytt)
(cd)  Statlig reklam och statligt finansiellt stöd som tilldelats dem.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1a (ny)
1a.  Leverantörer av medietjänster ska hålla den information som görs åtkomlig i enlighet med punkt 1 uppdaterad.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1b (nytt)
1b.  Leverantörer av medietjänster ska lämna den information som förtecknas i punkt 1 till de nationella databaser över medieägande som avses i punkt 2b. Om den information som förtecknas i punkt 1 ändras ska leverantörer av medietjänster lämna in den uppdaterade informationen till de nationella databaserna över medieägande inom 30 dagar efter ändringen.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1c (nytt)
1c.  I vederbörligen motiverade fall och på begäran ska leverantörer av medietjänster, i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, för de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen, för nämnden eller, i förekommande fall, för varje part med ett legitimt intresse tillgängliggöra sina direkta, indirekta och verkliga huvudmäns affärsintressen och finansiella intressen eller verksamheter i andra företag, inbegripet deras kopplingar till personer i politiskt utsatt ställning enligt definitionen i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849, och till kända medarbetare enligt definitionen i artikel 3.11 i det direktivet.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1d (nytt)
1d.  Den information som lämnas enligt punkterna 1 och 2a ska respektera de berörda grundläggande rättigheterna, såsom respekten för de verkliga huvudmännens privatliv och familjeliv. Informationen ska vara nödvändig och proportionell och ska syfta till att eftersträva ett mål av allmänintresse.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1e (nytt)
1e.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ska anförtros uppgiften att upprätta nationella databaser över medieägande för att övervaka efterlevnaden av den skyldighet som anges i punkt 1. Dessa databaser ska vara allmänt tillgängliga och överensstämma med relevant unionsrätt.
Leverantörer av medietjänster ska på begäran av de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen tillhandahålla dem ytterligare information i syfte att bedöma riktigheten i den information som lämnats i enlighet med punkterna 1 och 2a.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1f (nytt)
1f.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ska kvartalsvis lämna uppgifter om den information som lämnats i enlighet med punkt 1 till den europeiska databas över medieägande som avses i artikel 12 första stycket fa.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2 – inledningen
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av nationella grundlagar som är förenliga med stadgan ska leverantörer av medietjänster som tillhandahåller nyhets- och aktualitetsinnehåll vidta åtgärder som de anser vara lämpliga för att garantera oberoendet i enskilda redaktionella beslut. Sådana åtgärder ska särskilt syfta till att
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av nationella grundlagar som är förenliga med stadgan ska leverantörer av medietjänster vidta åtgärder som de anser vara lämpliga för att garantera oberoendet i redaktionella beslut. Sådana åtgärder ska särskilt syfta till att
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2 – led a
(a)  garantera att redaktörer har frihet att i sin yrkesroll fatta enskilda redaktionella beslut, och
(a)  garantera att redaktörer och chefredaktörer har frihet att i sin yrkesroll fatta redaktionella beslut inom ramen för medietjänstleverantörens redaktionella linje, och
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2 – led b
(b)  säkerställa att information offentliggörs om alla faktiska eller potentiella intressekonflikter för parter som har ägarandelar i leverantörer av medietjänster som kan påverka tillhandahållandet av nyhets- och aktualitetsinnehåll.
(b)  säkerställa att information offentliggörs om alla faktiska eller potentiella intressekonflikter och försök till inblandning i redaktionella beslut som fattas av leverantörer av medietjänster.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2a (ny)
2a.  Leverantörer av medietjänster som erhåller offentliga medel från tredjeländer för annonsering eller inköp ska årligen lämna in en rapport till den nationella tillsynsmyndigheten eller det nationella tillsynsorganet. Sådana rapporter ska inbegripa åtminstone följande uppgifter:
(a)  Namnen på de enheter som beviljar offentliga medel.
(b)  Det totala årliga beloppet för de offentliga medel som beviljats.
Den nationella tillsynsmyndigheten eller det nationella tillsynsorganet ska offentliggöra den information som rapporteras i enlighet med första stycket.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3
3.  Skyldigheterna enligt denna artikel ska inte vara tillämpliga på leverantörer av medietjänster som är mikroföretag i den mening som avses i artikel 3 i direktiv 2013/34/EU.
utgår
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 6a (ny)
Artikel 6a
Begränsningar av medieägande
1.  Fysiska personer som anförtrotts följande framträdande offentliga funktioner får inte vara verkliga huvudmän, enligt definitionen i artikel 2.1.22 i förordning (EU) XXXX/XXX [om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, COD 2021/0239], för någon presspublikation eller audiovisuell medietjänst under sin mandatperiod:
(a)  I en medlemsstat:
i)  Statschefer, regeringschefer eller ministrar.
(b)  På unionsnivå:
i)  Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande eller kommissionsledamöter.
(c)  I ett tredjeland:
i)  Funktioner motsvarande de som anges i led a i.
2.  En fysisk person som anförtrotts en framträdande offentlig funktion i enlighet med punkt 1 ska upphöra med sin verksamhet med den berörda leverantören av medietjänster eller avsluta affärsförbindelsen – om denna gör det möjligt att utöva inflytande över leverantören av medietjänster – med den berörda leverantören av medietjänster utan otillbörligt dröjsmål, dock senast 60 dagar efter att ha blivit en person i politiskt utsatt ställning enligt definitionen i artikel 3.9 i direktiv (EU) 2015/849.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen är juridiskt åtskilda från regeringen och funktionellt oberoende av sina respektive regeringar och av alla andra offentliga eller privata organ.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen har tillräckliga ekonomiska resurser, personalresurser och tekniska resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen har tillräckliga ekonomiska resurser, personalresurser och tekniska resurser samt expertis för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning. Medlemsstaterna ska proportionellt öka de ekonomiska, mänskliga och tekniska resurser som tilldelas de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen för att beakta de ytterligare uppgifter som dessa tilldelas enligt denna förordning.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4 – stycke 1
Om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning ska nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ha lämpliga befogenheter att utreda fysiska eller juridiska personers verksamhetvilken kapitel III är tillämplig.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen ges tillgång till eller förses med all information och alla data som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning, i synnerhet beträffande fysiska eller juridiska personervilka kapitel III är tillämpligt.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4 – stycke 2
Sådana befogenheter ska i synnerhet omfatta befogenhet att anmoda sådana personer att inom rimlig tid lämna information som är proportionell och nödvändig för fullgörandet av uppgifterna enligt kapitel III, och en sådan anmodan kan även riktas till varje annan person som på grund av sitt yrke eller sin affärsverksamhet rimligen kan antas inneha sådan nödvändig information.
På begäran av de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen ska fysiska eller juridiska personer på vilka kapitel III är tillämpligt inom rimlig tid förse dem med information som står i proportion till och är nödvändig för fullgörandet av de uppgifter som anges i kapitel III. På begäran av de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen ska varje annan fysisk eller juridisk person som på grund av sitt yrke eller sin affärsverksamhet rimligen kan antas inneha information som behövs för fullgörandet av de uppgifter som anges i kapitel III förse dem med denna information.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4a (ny)
4a.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ska hålla regelbundna samråd med företrädare för mediesektorn. Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ska årligen publicera och offentliggöra rapporter som återspeglar resultaten av sådana samråd.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4b (ny)
4b.  Medlemsstaterna ska ge de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen i uppdrag att utveckla och underhålla särskilda onlinedatabaser över medieägande som innehåller den information som förtecknas i artikel 6.1, även på regional eller lokal nivå. Allmänheten ska ha enkel, snabb och faktisk kostnadsfri tillgång till sådana databaser. De nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen ska regelbundet rapportera om ägandet av medietjänster under den berörda medlemsstatens jurisdiktion.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Europeiska medienämnden (nämnden) inrättas härmed.
1.  Europeiska medienämnden (nämnden) inrättas härmed. Nämnden ska vara ett unionsorgan och en juridisk person.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1a (ny)
1a.  Nämnden ska vara fullständigt oberoende i fullgörandet av sina uppgifter.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2a (ny)
2a.  Nämnden ska ha ett sekretariat och ska bistås av den expertgrupp som inrättas genom artikel 11a.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2b (ny)
2b.  Nämnden och sekretariatet ska förses med de personalresurser och ekonomiska resurser som behövs för att de ska kunna utföra sina uppgifter.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2c (ny)
2c.  Nämndens och sekretariatets budget ska redovisas i en separat budgetpost inom den berörda rubriken i avsnitt III i unionens budget.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 9
Nämnden ska vara helt oberoende i fullgörandet av sina uppgifter och i utövandet av sina befogenheter. Den får under fullgörandet av sina uppgifter eller utövandet av sina befogenheter i synnerhet varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, institution eller person eller från något organ. Detta ska inte påverka kommissionens eller de nationella tillsynsmyndigheternas eller tillsynsorganens befogenheter enligt denna förordning.
Nämnden ska vara helt oberoende i fullgörandet av sina uppgifter och i utövandet av sina befogenheter. Den får under fullgörandet av sina uppgifter eller utövandet av sina befogenheter i synnerhet varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon nationell byrå eller något nationellt organ, någon person eller någon unionsinstitution, något unionsorgan eller någon unionsbyrå. Detta ska inte påverka kommissionens befogenheter eller de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen enligt denna förordning. Detta ska inte heller påverka möjligheten för de andra nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen eller företrädare för självreglerings- eller samregleringsorgan att i lämpliga fall delta i nämndens möten.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4
4.  Nämnden ska företrädas av sin ordförande. Nämnden ska välja en av sina ledamöter till ordförande med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Ordförandens förordnande ska löpa på två år.
4.  Nämnden ska företrädas av sin ordförande. Nämnden ska ha en styrgrupp. Styrgruppen ska bestå av ledamöter som valts bland nämndens ledamöter. Styrgruppen ska bestå av en ordförande, en vice ordförande, den avgående ordföranden och två andra ledamöter. Ordföranden och de andra ledamöterna i styrgruppen ska väljas bland nämndens ledamöter med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Ordförandens förordnande ska löpa på två år.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 5
5.  Kommissionen ska utse en företrädare till nämnden. Kommissionens företrädare ska delta i alla nämndens aktiviteter och möten utan rösträtt. Nämndens ordförande ska hålla kommissionen underrättad om nämndens pågående och planerade verksamhet. Nämnden ska samråda med kommissionen när den upprättar sitt arbetsprogram och fastställer vilka huvudsakliga resultat som ska uppnås.
5.  Kommissionen ska utse en företrädare till nämnden. Kommissionens företrädare får delta i nämndens aktiviteter och möten utan rösträtt. Nämndens ordförande ska hålla kommissionen och Europaparlamentet underrättade om nämndens pågående och planerade verksamhet och i synnerhet dess arbetsprogram och vilka huvudsakliga resultat som ska uppnås.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 6
6.  Nämnden kan i överenskommelse med kommissionen bjuda in experter och observatörer att närvara vid nämndens möten.
6.  Nämnden kan bjuda in experter och, i samförstånd med kommissionen, observatörer att närvara vid nämndens möten eller att på ad hoc-basis delta i dess arbete.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 8
8.  Nämnden ska anta sin arbetsordning med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna och i överenskommelse med kommissionen.
8.  Nämnden ska anta sin arbetsordning med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Innan nämnden antar sin arbetsordning ska den ge kommissionen möjlighet att lämna synpunkter. Nämnden ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska arrangemangen för förebyggande och hantering av intressekonflikter och informera Europaparlamentet om den arbetsordning som den antar eller eventuella väsentliga ändringar av den.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1
1.  Nämnden ska ha ett sekretariat som ska tillhandahållas av kommissionen.
1.  Nämnden ska bistås av ett separat och oberoende sekretariat. Sekretariatet ska ta emot instruktioner endast från nämnden.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3
3.  Sekretariatet ska tillhandahålla administrativt och organisatoriskt stöd för nämndens verksamhet. Sekretariatet ska även bistå nämnden i fullgörandet av dess uppgifter.
3.  Sekretariatet ska tillhandahålla administrativt och organisatoriskt stöd för nämndens verksamhet. Sekretariatet ska även bistå nämnden i sak i fullgörandet av dess uppgifter.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Nämndens expertgrupp
1.   En expertgrupp ska inrättas. Expertgruppen ska bestå av företrädare för mediesektorn utanför den audiovisuella mediesektorn. Expertgruppens företrädare ska utses på ett transparent, objektivt och icke-diskriminerande sätt.
2.   Expertgruppen ska bestå av en eller flera företrädare från mediesektorn i varje medlemsstat, från europeiska sammanslutningar eller från europeiska organisationer med expertis om medier utanför den audiovisuella mediesektorn eller en eller flera fysiska personer med expertis om medier utanför den audiovisuella mediesektorn. Närmare uppgifter om expertgruppens fullständiga sammansättning ska fastställas i nämndens arbetsordning.
3.   Expertgruppen ska tillhandahålla nämnden oberoende sakkunskap, stöd och råd när den utför sina uppgifter i frågor som rör mediernas frihet och mångfald.
4.   Expertgruppen får, på eget initiativ eller på begäran av nämnden, kommissionen eller Europaparlamentet, utarbeta en rekommendation om nämndens arbetsprogram och en effektiv och konsekvent tillämpning av kapitel 3 i denna förordning. Expertgruppen ska göra sådana rekommendationer allmänt tillgängliga.
5.   Om nämnden behandlar en fråga som ligger utanför den audiovisuella mediesektorn eller som rör pressen ska den samråda med expertgruppen.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 12 – inledningen
Utan att det påverkar de befogenheter som kommissionen tilldelas genom fördragen ska nämnden främja en effektiv och samstämmig tillämpning av denna förordning och av nationella bestämmelser om genomförande av direktiv 2010/13/EU i hela unionen. Nämnden ska göra följande:
Nämnden ska främja en effektiv och samstämmig tillämpning av denna förordning och av nationella bestämmelser om genomförande av direktiv 2010/13/EU i hela unionen. Nämnden ska göra följande:
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 12 – led a
(a)  Genom teknisk expertis hjälpa kommissionen att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning och ett samstämmigt genomförande av direktiv 2010/13/EU i alla medlemsstater, utan att det påverkar nationella tillsynsmyndigheters eller tillsynsorgans uppgifter.
(a)  Genom sin expertis hjälpa kommissionen att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning och ett samstämmigt genomförande av direktiv 2010/13/EU i alla medlemsstater, utan att det påverkar nationella tillsynsmyndigheters eller tillsynsorgans uppgifter.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 12 – led c
(c)  På kommissionens begäran ge råd om regleringsrelaterade, tekniska eller praktiska aspekter som är relevanta för en samstämmig tillämpning av denna förordning och för ett samstämmigt genomförande av direktiv 2010/13/EU, samt om alla andra frågor som rör medietjänster inom dess befogenhetsområde. Om kommissionen begär råd eller yttranden av nämnden kan den ange en tidsfrist med hänsyn till hur brådskande ärendet är.
(c)  På eget initiativ eller på kommissionens begäran ge råd om regleringsrelaterade, tekniska eller praktiska aspekter som är relevanta för en samstämmig tillämpning av denna förordning och för ett samstämmigt genomförande av direktiv 2010/13/EU, samt om alla andra frågor som rör medietjänster inom dess befogenhetsområde. Om kommissionen begär råd eller yttranden av nämnden kan den ange en tidsfrist med hänsyn till hur brådskande ärendet är inom vilken nämnden ska besvara kommissionens begäran.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 12 – led d
(d)  På kommissionens begäran avge yttranden om tekniska och faktiska frågor som uppstår avseende artikel 2.5c, artikel 3.2 och 3.3, artikel 4.4 c och artikel 28a.7 i direktiv 2010/13/EU.
(d)  På eget initiativ eller på kommissionens begäran avge yttranden om tekniska och faktiska frågor som uppstår avseende artikel 2.5c, artikel 3.2 och 3.3, artikel 4.4 c och artikel 28a.7 i direktiv 2010/13/EU.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 12 – led e – inledningen
(e)  I överenskommelse med kommissionen utarbeta yttranden om
(e)  Utarbeta yttranden om
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 12 – led f – inledningen
(f)  På kommissionens begäran utarbeta yttranden om
(f)  På eget initiativ eller på kommissionens begäran utarbeta yttranden om
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 12 – led f – led i
i)  nationella åtgärder som sannolikt kan påverka den inre mediemarknadens funktion, i enlighet med artikel 20.4 i denna förordning,
i)  nationella åtgärder som sannolikt kan påverka den inre mediemarknadens funktion eller har en inverkan på mediernas mångfald eller det redaktionella oberoendet för leverantörer av medietjänster, i enlighet med artikel 20.4 i denna förordning,
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 12 – led f – led ia (nytt)
ia)  de faktorer som ska beaktas vid tillämpning av kriterierna för bedömning av effekterna av koncentrationer på mediemarknaden, i enlighet med artikel 21.3 i denna förordning,
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 12 – led f – led ii
ii)  koncentrationer på mediemarknaden som sannolikt kan påverka den inre mediemarknadens funktion, i enlighet med artikel 22.1 i denna förordning.
ii)  koncentrationer på mediemarknaden som sannolikt kan påverka den inre mediemarknadens funktion eller har en inverkan på mediernas mångfald eller det redaktionella oberoendet för leverantörer av medietjänster, i enlighet med artikel 22.1 i denna förordning.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 12 – led fa (nytt)
(fa)  Upprätta och underhålla det europeiska registret över medieägande, som samlar in information från nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsorgan i enlighet med artikel 6.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 12 – led g
(g)  Utarbeta yttranden om utkast till nationella yttranden eller beslut som bedömer effekterna av en anmälningspliktig koncentration på mediernas mångfald och redaktionella oberoende, om en sådan koncentration kan påverka den inre marknadens funktion, i enlighet med artikel 21.5 i denna förordning.
(g)  Utarbeta yttranden om utkast till nationella yttranden eller beslut som bedömer en anmälningspliktig koncentration på mediemarknaden i enlighet med artikel 21.5 i denna förordning.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 12 – led h – led ii
ii)  de faktorer som ska beaktas vid tillämpning av kriterierna för bedömning av effekterna av koncentrationer på mediemarknaden, i enlighet med artikel 21.3 i denna förordning.
ii)  de faktorer som ska beaktas vid tillämpning av kriterierna för bedömning av effekterna av koncentrationer på mediemarknaden på mediernas mångfald och redaktionella oberoende, i enlighet med artikel 21.3 i denna förordning.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 12 – led i
(i)  På begäran av minst en av de berörda myndigheterna medla om det råder oenighet mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, i enlighet med artikel 14.3 i denna förordning.
(i)  På begäran av minst en av de berörda myndigheterna eller ett av de berörda organen medla om det råder oenighet mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, i enlighet med artikel 14.3 i denna förordning.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 12 – led j
(j)  Främja samarbete om tekniska standarder för digitala signaler och utformning av enheter eller användargränssnitt, i enlighet med artikel 15.4 i denna förordning.
(j)  Främja samarbete om harmoniserade europeiska standarder för digitala signaler och utformning av enheter eller användargränssnitt, i enlighet med artikel 15.4 i denna förordning.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 12 – led k
(k)  Samordna nationella åtgärder som rör spridning av eller tillgång till innehåll från leverantörer av medietjänster etablerade utanför unionen som riktar sig till en publik i unionen, om deras verksamhet är till förfång för eller utgör en allvarlig risk för allmän säkerhet och försvar, i enlighet med artikel 16.1 i denna förordning.
(k)  Samordna nationella åtgärder som rör spridning av eller tillgång till innehåll från leverantörer av medietjänster etablerade utanför unionen som riktar sig till mottagare i unionen, i enlighet med artikel 16.1 i denna förordning.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 12 – led l
(l)  Organisera en strukturerad dialog mellan leverantörer av mycket stora onlineplattformar, företrädare för leverantörer av medietjänster och för civilsamhället och till kommissionen rapportera om resultatet av denna dialog, i enlighet med artikel 18 i denna förordning.
(l)  Med deltagande av expertgruppen organisera en strukturerad dialog mellan leverantörer av mycket stora onlineplattformar, leverantörer av mycket stora onlinesökmotorer och företrädare för leverantörer av medietjänster, det civila samhället och andra relevanta intressenter och till kommissionen och Europaparlamentet rapportera om resultatet av denna dialog, i enlighet med artikel 18 i denna förordning.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 12 – led ma (nytt)
(ma)  I samråd med leverantörer av medietjänster och andra relevanta intressenter utarbeta riktlinjer och rekommendationer om kriterier och metoder för tilldelning av offentliga medel i samband med statlig annonsering och statliga inköp i enlighet med artikel 24.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 12 – led mb (nytt)
(mb)  Stödja kommissionen i genomförandet av den övervakning som avses i artikel 25.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 12 – led mc (nytt)
(mc)  Främja utarbetandet och användningen av effektiva åtgärder och verktyg för att stärka mediekompetensen, inbegripet utarbetande av bästa praxis för nationella myndigheter och organ, leverantörer av medietjänster, onlineplattformar och onlinesökmotorer.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 12 – led md (nytt)
(md)  Utarbeta en detaljerad årsrapport och uppföljning av den verksamhet och de uppgifter som anges i denna punkt och lägga fram den för Europaparlamentet.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 12 – stycke 1a (nytt)
I den mån det är nödvändigt för att uppfylla de mål som fastställs i denna förordning och för att utföra sina uppgifter får nämnden i samordning med kommissionen, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionsinstitutionernas respektive behörighetsområden, samarbeta med unionens behöriga organ, byråer och rådgivande organ, med behöriga myndigheter i tredjeländer och med internationella organisationer. I detta syfte får nämnden, efter förhandsgodkännande från kommissionen, fastställa arbetsmetoder.
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  En nationell tillsynsmyndighet eller ett nationellt tillsynsorgan (en begärande myndighet) får när som helst rikta en begäran om samarbete eller ömsesidigt bistånd till en eller flera nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan (anmodade myndigheter) i syfte att utbyta information eller vidta åtgärder som är relevanta för en samstämmig och effektiv tillämpning av denna förordning eller av nationella åtgärder om genomförande av direktiv 2010/13/EU.
1.  En nationell tillsynsmyndighet eller ett nationellt tillsynsorgan (en begärande myndighet) får när som helst rikta en begäran om samarbete, inbegripet informationsutbyte och ömsesidigt bistånd, till en eller flera nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan (anmodade myndigheter) för en effektiv tillämpning av denna förordning eller av nationella åtgärder om genomförande av direktiv 2010/13/EU.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  Om en nationell tillsynsmyndighet eller ett nationellt tillsynsorgan anser att det finns en allvarlig risk för den inre mediemarknadens funktion eller en allvarlig risk för allmän säkerhet och försvar får den eller det begära skyndsamt samarbete eller ömsesidigt bistånd av andra nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, varvid respekten för de grundläggande rättigheterna, särskilt yttrandefriheten, ska upprätthållas.
2.  Om en nationell tillsynsmyndighet eller ett nationellt tillsynsorgan anser att medieinnehåll utgör en offentlig uppmaning att begå terroristbrott enligt artikel 5 i direktiv (EU) 2017/541 eller utgör en allvarlig risk för allmän säkerhet och skyddet av nationell säkerhet och försvar får den eller det begära skyndsamt samarbete eller ömsesidigt bistånd av andra nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, varvid respekten för de grundläggande rättigheterna, särskilt yttrandefriheten, ska upprätthållas.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3
3.  En begäran om samarbete eller ömsesidigt bistånd, inbegripet skyndsamt samarbete eller ömsesidigt bistånd, ska innehålla all nödvändig information, inbegripet uppgifter om syftet med, och skälen till, begäran.
3.  En begäran om samarbete, såsom utbyte av information och ömsesidigt bistånd, ska innehålla all nödvändig information om begäran, inbegripet uppgifter om syftet med och skälen till begäran.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 4 – stycke 1 – led ba (nytt)
(ba)  Begäran är inte vederbörligen motiverad.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 4 – stycke 2
En vägran att behandla en begäran ska motiveras av den anmodade myndigheten.
En vägran att behandla en begäran ska motiveras av den anmodade myndigheten. Om den anmodade myndigheten vägrar att behandla en begäran enligt första stycket led a ska den om möjligt ange vilken myndighet som är behörig för föremålet för begäran eller för de åtgärder som den anmodades att vidta.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 5
5.  Den anmodade myndigheten ska informera den begärande myndigheten om resultatet eller om hur de åtgärder som vidtagits med anledning av begäran fortskrider.
5.  Den anmodade myndigheten ska utan otillbörligt dröjsmål informera den begärande myndigheten om resultatet eller om hur de åtgärder som vidtagits med anledning av begäran fortskrider.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 6
6.  Den anmodade myndigheten ska göra sitt yttersta för att behandla och besvara begäran utan onödigt dröjsmål. Den anmodade myndigheten ska informera om det preliminära resultatet inom 14 kalenderdagar från mottagandet av begäran och därefter ge regelbundna uppdateringar om hur behandlingen av begäran fortskrider. Om en begäran avser skyndsamt samarbete eller ömsesidigt bistånd ska den anmodade myndigheten behandla och besvara den inom 14 kalenderdagar.
6.  Den anmodade myndigheten ska göra sitt yttersta för att behandla och besvara begäran utan onödigt dröjsmål. Närmare uppgifter om förfarandet för det strukturerade samarbetet, inbegripet parternas rättigheter och skyldigheter, de tidsfrister som ska iakttas och preliminära resultat, ska fastställas i nämndens arbetsordning. Om en begäran avser skyndsamt samarbete eller ömsesidigt bistånd ska den anmodade myndigheten behandla och besvara den inom 14 kalenderdagar.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 7
7.  Om den begärande myndigheten anser att de åtgärder som vidtas av den anmodade myndigheten inte är tillräckliga för att behandla och besvara dess begäran ska den utan onödigt dröjsmål informera den anmodade myndigheten och förklara skälen till sin ståndpunkt. Om den anmodade myndigheten inte godtar denna ståndpunkt eller om den anmodade myndigheten inte svarar alls kan ärendet hänskjutas till nämnden av endera myndigheten. Nämnden ska i samförstånd med kommissionen avge ett yttrande om ärendet samt rekommendera åtgärder inom 14 kalenderdagar från mottagandet av detta hänskjutande. Den anmodade myndigheten ska göra sitt yttersta för att beakta nämndens yttrande.
7.  Om den begärande myndigheten anser att de åtgärder som vidtas av den anmodade myndigheten inte är tillräckliga för att behandla och besvara dess begäran ska den utan onödigt dröjsmål informera den anmodade myndigheten och förklara skälen till sin ståndpunkt. Om den anmodade myndigheten inte godtar denna ståndpunkt eller om den anmodade myndigheten inte svarar alls kan ärendet hänskjutas till nämnden av endera myndigheten. Efter mottagandet av ett sådant hänskjutande och inom en tidsfrist som ska fastställas i nämndens arbetsordning ska nämnden, i samråd med kommissionen om nämnden finner det relevant, avge ett yttrande om ärendet samt rekommendera åtgärder. Den anmodade myndigheten ska göra sitt yttersta för att beakta nämndens yttrande.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2
2.  Den anmodade nationella myndigheten eller det anmodade nationella organet ska utan onödigt dröjsmål och inom 30 kalenderdagar informera den begärande nationella myndigheten eller det begärande nationella organet om de åtgärder som vidtagits eller planeras i enlighet med punkt 1.
2.  Den anmodade nationella myndigheten eller det anmodade nationella organet ska utan onödigt dröjsmål och inom en tidsfrist som ska fastställas i nämndens arbetsordning informera den begärande nationella myndigheten eller det begärande nationella organet om de åtgärder som vidtagits eller planeras i enlighet med punkt 1 eller motivera varför åtgärder inte vidtagits.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Vid oenighet mellan den begärande nationella myndigheten eller det begärande nationella organet och den anmodade myndigheten eller det anmodade organet med avseende på de åtgärder som vidtas enligt punkt 1 kan endera myndigheten eller organet hänskjuta ärendet till nämnden för medling i syfte att nå en uppgörelse i godo.
3.  Vid oenighet mellan den begärande nationella myndigheten eller det begärande nationella organet och den anmodade myndigheten eller det anmodade organet med avseende på åtgärder som vidtas eller planeras eller en vägran att vidta åtgärder enligt punkt 1 kan endera myndigheten eller organet hänskjuta ärendet till nämnden för medling i syfte att nå en uppgörelse i godo.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 4
4.  Om någon uppgörelse i godo inte kan nås efter nämndens medling får den begärande nationella myndigheten eller det begärande nationella organet, eller den anmodade nationella myndigheten eller det anmodade nationella organet, begära att nämnden avger ett yttrande i ärendet. Nämnden ska i sitt yttrande bedöma om den anmodade myndigheten eller det anmodade organet har tillmötesgått en begäran enligt punkt 1. Om nämnden anser att den anmodade myndigheten inte har tillmötesgått en sådan begäran ska nämnden rekommendera åtgärder för att tillmötesgå begäran. Nämnden ska avge sitt yttrande i samförstånd med kommissionen och utan onödigt dröjsmål.
4.  Om någon uppgörelse i godo inte kan nås efter nämndens medling får den begärande nationella myndigheten eller det begärande nationella organet, eller den anmodade nationella myndigheten eller det anmodade nationella organet, begära att nämnden avger ett yttrande i ärendet. Nämnden ska i sitt yttrande bedöma om den anmodade myndigheten eller det anmodade organet har tillmötesgått en begäran enligt punkt 1. Om nämnden anser att den anmodade myndigheten eller det anmodade organet inte har tillmötesgått en sådan begäran ska nämnden rekommendera åtgärder för att tillmötesgå begäran. Nämnden ska avge sitt yttrande i samråd med kommissionen när den anser detta relevant och utan onödigt dröjsmål.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 5
5.  Den anmodade nationella myndigheten eller det anmodade nationella organet ska, utan onödigt dröjsmål och senast inom 30 kalenderdagar från mottagandet av det yttrande som avses i punkt 4, informera nämnden, kommissionen och den begärande myndigheten eller det begärande organet om de åtgärder som vidtagits eller planeras till följd av yttrandet.
5.  Efter mottagandet av det yttrande som avses i punkt 4 ska den anmodade nationella myndigheten eller det anmodade nationella organet, utan onödigt dröjsmål och inom en tidsfrist som ska fastställas i nämndens arbetsordning, informera nämnden, den begärande myndigheten eller det begärande organet och, vid behov, kommissionen om de åtgärder som vidtagits eller planeras till följd av yttrandet.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1
1.  Nämnden ska främja ett utbyte av bästa praxis mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan och, i förekommande fall samt i nära samarbete med kommissionen, samråda med berörda parter om regleringsrelaterade, tekniska eller praktiska aspekter som är av betydelse för en samstämmig och ändamålsenlig tillämpning av denna förordning och av nationella regler om genomförande av direktiv 2010/13/EU.
1.  Nämnden ska främja ett utbyte av bästa praxis mellan nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan och, i förekommande fall samt i samarbete med kommissionen, samråda med berörda parter om regleringsrelaterade, tekniska eller praktiska aspekter som är av betydelse för en samstämmig och ändamålsenlig tillämpning av denna förordning och av nationella regler om genomförande av direktiv 2010/13/EU.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led b
(b)  göra information tillgänglig om ägarstrukturen i leverantörer av medietjänster, såsom föreskrivs i artikel 5.2 i direktiv 2010/13/EU.
(b)  göra information tillgänglig om ägarstrukturen i leverantörer av medietjänster, såsom föreskrivs i artikel 5.2 i direktiv 2010/13/EU och artikel 6 i denna förordning.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
3.  Kommissionen kan avge ett yttrande i alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning och av nationella regler om genomförande av direktiv 2010/13/EU. Nämnden ska på begäran bistå kommissionen i detta avseende.
3.  Kommissionen får med nämndens bistånd avge ett yttrande i alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning och av nationella regler om genomförande av direktiv 2010/13/EU.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 4
4.  Nämnden ska främja samarbete mellan leverantörer av medietjänster, standardiseringsorgan och andra relevanta intressenter för att underlätta utvecklingen av tekniska standarder avseende digitala signaler eller utformning av enheter eller användargränssnitt som kontrollerar eller hanterar åtkomst till och användning av audiovisuella medietjänster.
4.  Nämnden ska främja samarbete mellan leverantörer av medietjänster, standardiseringsorgan och andra relevanta intressenter för att främja utvecklingen av harmoniserade europeiska standarder avseende digitala signaler eller utformning av enheter, inbegripet deras fjärrkontroller, eller användargränssnitt.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 16 – rubriken
Samordning av åtgärder avseende leverantörer av medietjänster som är etablerade utanför unionen
Samordning av åtgärder avseende medietjänster med ursprung utanför unionen
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
1.  Nämnden ska samordna åtgärder som vidtas av nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan med avseende på spridning av, eller tillgång till, medietjänster som tillhandahålls av leverantörer av medietjänster etablerade utanför unionen som riktar sig till en publik i unionen, om sådana medietjänster, bland annat mot bakgrund av den kontroll som tredjeländer kan utöva över dem, är till förfång för eller utgör en allvarlig risk för allmän säkerhet och försvar.
1.  Nämnden ska samordna åtgärder som vidtas av nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan med avseende på spridning av, eller tillgång till, medietjänster som tillhandahålls av leverantörer av medietjänster etablerade utanför unionen som, oberoende av distributions- eller åtkomstmetod, riktar sig till eller når en publik i unionen, om sådana medietjänster, bland annat mot bakgrund av den kontroll som tredjeländer kan utöva över dem,
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1 – led a (nytt)
(a)  innehåller en offentlig uppmaning till terroristbrott enligt artikel 5 i direktiv (EU) 2017/541,
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1 – led b (nytt)
(b)  på ett uppenbart, allvarligt och grovt sätt är till förfång, eller utgör en allvarlig risk, för allmän säkerhet, inbegripet skyddet av den nationella säkerheten och försvaret.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2
2.  Nämnden får i samförstånd med kommissionen avge yttranden om lämpliga nationella åtgärder enligt punkt 1. Alla behöriga nationella myndigheter, inbegripet nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, ska göra sitt yttersta för att beakta nämndens yttranden.
2.  Nämnden får avge yttranden om lämpliga nationella åtgärder enligt punkt 1 i enlighet med sin arbetsordning. Alla behöriga nationella myndigheter, inbegripet nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, ska göra sitt yttersta för att beakta nämndens yttranden. Sådana myndigheter och organ ska motivera varje underlåtelse att beakta nämndens yttranden.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen, när de beslutar att vidta åtgärder mot en leverantör av medietjänster etablerad utanför unionen, i förekommande fall har den rättsliga grunden för att beakta minst ett av följande:
(a)  Ett beslut av en nationell tillsynsmyndighet eller ett nationellt tillsynsorgan från en annan medlemsstat som riktar sig mot den berörda leverantören.
(b)  Ett yttrande från nämnden om den berörda leverantören som har avgetts på de grunder som anges i denna artikel.
(c)  Varje form av bedömning av hur medietjänsten från den berörda leverantören tas emot på unionens territorium.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2b (ny)
2b.  Nämnden ska utarbeta en uppsättning riktlinjer avseende leverantörer av medietjänster etablerade utanför unionen. Om de behöriga myndigheterna eller organen i en medlemsstat vidtar åtgärder mot en sådan leverantör ska de göra sitt yttersta för att beakta de riktlinjer som utarbetats av nämnden.
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2c (ny)
2c.  Om en leverantör av medietjänster etablerad utanför unionen omfattas av en medlemsstats territoriella jurisdiktion enligt artikel 2.4 i direktiv 2010/13/EU, utöver eventuella yttranden som nämnden avgett enligt punkt 2 i den här artikeln, får en tillsynsmyndighet eller ett tillsynsorgan i en annan medlemsstat begära att de behöriga myndigheterna eller organen i den medlemsstat vars territoriella jurisdiktion omfattar leverantören av medietjänster vidtar lämpliga åtgärder mot den berörda leverantören om den bedömer att leverantören uppenbart, allvarligt och grovt har åsidosatt artikel 6.1 b i direktiv 2010/13/EU eller har varit till förfång, eller utgjort en allvarlig risk, för allmän säkerhet, inbegripet skyddet av nationell säkerhet och försvar.
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – inledningen
1.  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar ska tillhandahålla en funktion som gör det möjligt för mottagare av deras tjänster att avge en försäkran om att
1.  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar ska säkerställa att beslut om innehållsmoderering och andra åtgärder som de vidtar inte inverkar negativt på mediernas frihet och mångfald. De ska säkerställa att deras processer för innehållsmoderering och kontroll har tillräckliga personalresurser för att täcka unionens alla språk och geografiska regioner. De ska tillhandahålla en funktion som gör det möjligt för mottagare av deras tjänster att avge en försäkran om
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led a
(a)  de är leverantörer av medietjänster i den mening som avses i artikel 2.2,
(a)  att de är leverantörer av medietjänster i den mening som avses i artikel 2.2 och fullgör den skyldighet som anges i artikel 6.1,
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led b
(b)  de är redaktionellt oberoende av medlemsstater och tredjeländer, och
(b)  att de är redaktionellt oberoende av samtliga unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer och av medlemsstater, politiska partier och tredjeländer, och att de är funktionellt oberoende av privata enheter vars företagssyfte inte avser produktion eller distribution av medietjänster,
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led c
(c)  de omfattas av tillsynskrav om redaktionellt ansvar i en eller flera medlemsstater, eller bedriver verksamhet i enlighet med en samreglerings- eller självregleringsmekanism som fastställer redaktionella normer vilka är allmänt erkända och accepterade av den relevanta mediesektorn i en eller flera medlemsstater.
(c)  att de omfattas av tillsynskrav om redaktionellt ansvar och står under tillsyn av en behörig nationell tillsynsmyndighet eller ett behörigt nationellt tillsynsorgan i en eller flera medlemsstater, eller att de bedriver verksamhet i enlighet med en samreglerings- eller självregleringsmekanism som fastställer redaktionella normer och är transparent, rättsligt erkänd och allmänt accepterad av den relevanta mediesektorn i en eller flera medlemsstater,
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  att de inte tillhandahåller innehåll som genererats av ett system för artificiell intelligens utan att sådant innehåll underställs mänsklig tillsyn och redaktionell kontroll,
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led cb (nytt)
(cb)  sitt namn och namnet på den verkställande direktören, kontaktuppgifter i arbetet, inklusive e-postadress och telefonnummer, samt etableringsort,
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1 – led cc (nytt)
(cc)  information om den behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det behöriga nationella tillsynsorganet eller företrädaren för den samreglerings- eller självregleringsmekanism som de omfattas av.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1a (ny)
1a.  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar ska säkerställa att den funktion som avses i punkt 1 möjliggör att information som redovisas inom ramen för försäkran, med undantag för den information som anges i punkt 1 cb, är allmänt tillgänglig och lättillgänglig.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1b (ny)
1b.  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar ska sörja för mottagningsbevis för de försäkringar som avgetts enligt punkt 1. De ska i mottagningsbeviset ange om de godtar försäkran eller inte. De ska omedelbart översända mottagningsbeviset till den berörda leverantören av medietjänster, den berörda behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det berörda behöriga nationella tillsynsorganet eller företrädaren för den berörda samreglerings- eller självregleringsmekanismen. I mottagningsbeviset ska leverantörerna av mycket stora onlineplattformar ange en behörig kontaktperson eller ett behörigt kontaktorgan genom vilken eller vilket leverantören av medietjänster kan kommunicera direkt och snabbt med leverantören av den mycket stora onlineplattformen. Om en leverantör av en mycket stor onlineplattform godtar en försäkran som avgetts av en leverantör av medietjänster enligt punkt 1 ska leverantören av medietjänster anses vara en erkänd leverantör av medietjänster.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1c (ny)
1c.  På begäran av en leverantör av en mycket stor onlineplattform som inte har godtagit en försäkran som avgetts enligt punkt 1 c, på grund av att den hyser rimliga tvivel om försäkrans art, ska den berörda nationella tillsynsmyndigheten eller det berörda nationella tillsynsorganet eller företrädaren för den berörda samreglerings- eller självregleringsmekanismen bekräfta försäkrans art eller ogiltigförklara försäkran. Om den berörda nationella tillsynsmyndigheten eller det berörda nationella tillsynsorganet eller företrädaren för den berörda samreglerings- eller självregleringsmekanismen bekräftar arten av försäkran ska leverantören av medietjänster anses vara en erkänd leverantör av medietjänster.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1d (ny)
1d.  På begäran av en leverantör av medietjänster som anser att leverantören av en mycket stor onlineplattform på felaktiga grunder har ogiltigförklarat dess försäkran avgiven enligt punkt 1, ska den berörda nationella myndigheten eller det berörda nationella organet eller företrädaren för den berörda samreglerings- eller självregleringsmekanismen klargöra frågan. Om leverantören av en mycket stor onlineplattform beslutar att inte godta det klargörande som tillhandahållits av den berörda nationella myndigheten eller det berörda nationella organet eller företrädaren för den berörda samreglerings- eller självregleringsmekanismen får leverantören av medietjänster överklaga beslutet till den behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det behöriga nationella tillsynsorganet. Den behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det behöriga nationella tillsynsorganet ska utan dröjsmål fatta beslut i ärendet. Nämnden ska utfärda en rekommendation. Om den berörda nationella tillsynsmyndigheten eller det berörda nationella tillsynsorganet bekräftar försäkran ska leverantören av medietjänster anses vara en erkänd leverantör av medietjänster.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1e (nytt)
1e.  Om en leverantör av en mycket stor onlineplattform i enlighet med punkt 2 ofta har avbrutit tillhandahållandet av sina onlinebaserade förmedlingstjänster tillfälligt, eller begränsat det, med avseende på en medietjänst som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster på grund av en överträdelse av dess allmänna villkor, får den leverantören av en mycket stor onlineplattform ogiltigförklara den försäkran som avgetts av leverantören av medietjänster enligt punkt 1. Leverantören av en mycket stor onlineplattform ska informera den övervakande enheten eller tillsynsenheten och nämnden om att den ogiltigförklarat försäkran.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2
2.  Om en leverantör av en mycket stor onlineplattform beslutar att tillfälligt avbryta tillhandahållandet av sina onlinebaserade förmedlingstjänster avseende innehåll som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster som avgett en försäkran enligt punkt 1 i denna artikel med hänvisning till att innehållet inte är förenligt med dess allmänna villkor, men utan att innehållet bidrar till en systemrisk enligt artikel 26 i förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster], ska leverantören, innan det tillfälliga avbrottet får verkan, vidta alla tänkbara åtgärder i den mån det är förenligt med dess skyldigheter enligt unionsrätten, inbegripet förordning (EU) 2022/XXX [rättsakten om digitala tjänster], för att ge den berörda leverantören av medietjänster en redogörelse för skälen till sitt beslut, i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1150.
2.  Om en leverantör av en mycket stor onlineplattform beslutar att tillfälligt avbryta eller begränsa tillhandahållandet av sina onlinebaserade förmedlingstjänster avseende en medietjänst som tillhandahålls av en erkänd leverantör av medietjänster med hänvisning till att medietjänsten inte är förenlig med dess allmänna villkor, ska den, utan att det påverkar riskbegränsningsåtgärderna gällande en systemrisk enligt artikel 34 i förordning (EU) 2022/2065, ge den erkända leverantören av medietjänster en redogörelse för skälen till sitt beslut, med angivande av den specifika klausul i sina allmänna villkor som medietjänsten inte är förenlig med, i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1150 och artikel 17.3 i förordning (EU) 2022/2065.
Leverantören av den mycket stora onlineplattformen ska ge den erkända leverantören av medietjänster möjlighet att besvara de skäl som åtföljer dess beslut inom 24 timmar innan det tillfälliga avbrottet eller begränsningen får verkan.
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2a (ny)
2a.  Om leverantören av den mycket stora onlineplattformen efter den 24-timmarsperiod som avses i punkt 2 andra stycket och efter vederbörligt beaktande av svaret från den erkända leverantören av medietjänster, anser att den berörda medietjänsten inte är förenlig med dess allmänna villkor, får den hänskjuta ärendet till den berörda behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det berörda behöriga nationella tillsynsorganet eller organet för den berörda självreglerings- eller samregleringsmekanismen. Den berörda behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det berörda behöriga nationella tillsynsorganet eller företrädaren för den berörda självreglerings- eller samregleringsmekanismen ska utan dröjsmål besluta huruvida det planerade tillfälliga avbrottet eller den planerade begränsningen är motiverade mot bakgrund av den specifika klausulen i de allmänna villkoren för leverantören av den mycket stora onlineplattformen, med beaktande av de grundläggande friheterna.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar ska vidta alla nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att klagomål enligt artikel 11 i förordning (EU) 2019/1150 från leverantörer av medietjänster som avgivit en försäkran enligt punkt 1 i den här artikeln handläggs och beslutas med förtur och utan onödigt dröjsmål.
3.  Leverantörer av mycket stora onlineplattformar ska vidta alla nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att klagomål enligt artikel 11 i förordning (EU) 2019/1150 eller artikel 20 i förordning (EU) 2022/2065 från erkända leverantörer av medietjänster handläggs och beslutas med förtur och under alla omständigheter senast 24 timmar efter det att klagomålet lämnats in. Leverantören av medietjänster får företrädas av ett organ i klagomålsförfaranden.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4
4.  Om en leverantör av medietjänster som avgett en försäkran enligt punkt 1 anser att en leverantör av en mycket stor onlineplattform ofta och på otillräckliga grunder begränsar eller tillfälligt avbryter tillhandahållandet av sina tjänster avseende innehåll som tillhandahålls av leverantören av medietjänster, ska leverantören av den mycket stora onlineplattformen på begäran av leverantören av medietjänster inleda en meningsfull och ändamålsenlig dialog i god anda med leverantören av medietjänster i syfte att nå en uppgörelse i godo om att avsluta omotiverade begränsningar eller tillfälliga avbrott och undvika dem i framtiden. Leverantören av medietjänster kan underrätta nämnden om resultatet av sådana diskussioner.
4.  Om en erkänd leverantör av medietjänster anser att en leverantör av en mycket stor onlineplattform ofta, på otillräckliga grunder och på ett sätt som undergräver mediernas frihet och mångfald, begränsar eller tillfälligt avbryter tillhandahållandet av sina tjänster avseende innehåll eller tjänster som tillhandahålls av leverantören av medietjänster, ska leverantören av den mycket stora onlineplattformen på begäran av leverantören av medietjänster inleda ett meningsfullt och ändamålsenligt samråd i god anda med leverantören av medietjänster i syfte att nå en uppgörelse i godo inom en rimlig tidsram som innebär att man i framtiden undviker omotiverade begränsningar eller tillfälliga avbrott. Leverantören av medietjänster kan underrätta nämnden och den nationella samordnare för digitala tjänster som avses i förordning (EU) 2022/2065 om resultatet av sådana samråd. Om ingen uppgörelse i godo kan nås får leverantören av medietjänster inge ett klagomål till ett certifierat organ för tvistlösning utanför domstol i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2022/2065.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5 – led a
(a)  Antal fall där de har infört en begränsning eller ett tillfälligt avbrott med hänvisning till att det innehåll som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster som avgett en försäkran enligt punkt 1 i denna artikel inte är förenligt med deras allmänna villkor.
(a)  Antal fall där de inledde processen för att tillfälligt avbryta eller begränsa tillhandahållandet av sin onlinebaserade förmedlingstjänst i enlighet med punkt 2.
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5 – led b
(b)  På vilka grunder sådana begränsningar infördes.
(b)  På vilka grunder sådana tillfälliga avbrott eller begränsningar infördes, inbegripet den specifika klausul i deras allmänna villkor som leverantören av medietjänster inte var förenlig med.
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 5 – led ba (nytt)
(ba)  Antal fall där de inte godtagit försäkringar som avgetts av en leverantör av medietjänster enligt punkt 1 och skälen för att inte godta dem.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 6
6.  Kommissionen kan för att främja en samstämmig och ändamålsenlig tillämpning av denna artikel utfärda riktlinjer för att fastställa formen och detaljerna för den försäkran som anges i punkt 1.
6.  Kommissionen ska för att främja en samstämd och ändamålsenlig tillämpning av denna artikel i samråd med nämnden utfärda riktlinjer för att fastställa formen och detaljerna för den försäkran som anges i punkt 1.
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 6a (ny)
6a.  Denna artikel ska inte påverka rätten till effektivt rättsligt skydd för leverantörer av medietjänster.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1
1.  Nämnden ska regelbundet organisera en strukturerad dialog mellan leverantörer av mycket stora onlineplattformar, företrädare för leverantörer av medietjänster och företrädare för civilsamhället för att diskutera erfarenheter och bästa praxis vid tillämpningen av artikel 17 i denna förordning, för att främja tillgången till olika oberoende medier på mycket stora onlineplattformar och för att övervaka efterlevnaden av självregleringsinitiativ som syftar till att skydda samhället mot skadligt innehåll, däribland desinformation och utländsk informationsmanipulering och informationspåverkan.
1.  Nämnden ska, i samverkan med expertgruppen, regelbundet organisera en strukturerad dialog mellan leverantörer av mycket stora onlineplattformar, leverantörer av mycket stora onlinesökmotorer, företrädare för leverantörer av medietjänster och företrädare för civilsamhället för att diskutera erfarenheter och bästa praxis vid tillämpningen av artikel 17 i denna förordning i syfte att
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1 – led a (nytt)
(a)  främja tillgången till olika oberoende medier på mycket stora onlineplattformar och i mycket stora onlinesökmotorer,
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1 – led b (nytt)
(b)  övervaka efterlevnaden av självregleringsinitiativ som syftar till att skydda samhället mot skadligt innehåll, däribland desinformation och utländsk informationsmanipulering och informationspåverkan,
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1 – led c (nytt)
(c)  undersöka den potentiella och faktiska inverkan som utformningen av och funktionen hos mycket stora onlineplattformar eller mycket stora onlinesökmotorer, utformningen av och funktionen hos deras respektive rekommendationssystem och processer för innehållsmoderering samt beslut som fattas av leverantörer av mycket stora onlineplattformar och leverantörer av mycket stora onlinesökmotorer har på mediernas frihet och mångfald.
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2
2.  Nämnden ska rapportera resultaten av dialogen till kommissionen.
2.  Nämnden ska presentera rapporten om resultaten av dialogen för kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Sådana resultat ska offentliggöras.
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 19 – rubriken
Rätt att anpassa utbudet av audiovisuella medier
Rätt att anpassa utbudet av ljudmedier och audiovisuella medier
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 1
1.  Användare ska ha rätt att enkelt kunna ändra standardinställningarna för varje enhet eller användargränssnitt som kontrollerar eller hanterar åtkomst till och användning av audiovisuella medietjänster i syfte att anpassa utbudet av audiovisuella medier till sina personliga intressen eller preferenser i enlighet med lagstiftningen. Denna bestämmelse ska inte påverka nationella åtgärder om genomförande av artikel 7a i direktiv 2010/13/EU.
1.  Användare ska ha rätt att enkelt kunna ändra layouten för audiovisuella medietjänster, eller för applikationer som ger användare åtkomst till sådana tjänster, i ett användargränssnitt eller på enheter, inbegripet fjärrkontroller, som kontrollerar eller hanterar åtkomst till och användning av audiomedier eller audiovisuella medietjänster i syfte att anpassa utbudet av audiomedier eller audiovisuella medier till sina personliga intressen eller preferenser i enlighet med lagstiftningen. Denna bestämmelse ska inte påverka nationella åtgärder om genomförande av artiklarna 7a och 7b i direktiv 2010/13/EU.
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2
2.  När tillverkare och utvecklare släpper ut de enheter och användargränssnitt som avses i punkt 1 på marknaden ska de säkerställa att de har en funktion som gör det möjligt för användare att fritt och enkelt ändra standardinställningarna för kontroll eller hantering av åtkomst till och användning av utbudet av audiovisuella medietjänster.
2.  Den som släpper ut de enheter, inbegripet fjärrkontroller, eller användargränssnitt som avses i punkt 1 på marknaden ska säkerställa att de har en funktion som gör det möjligt för användare att när som helst fritt och enkelt ändra inställningarna och standardlayouten, inbegripet layouten för audiovisuella medietjänster eller för applikationer som ger användare åtkomst till sådana tjänster, för kontroll eller hantering av åtkomst till och användning av utbudet av audiovisuella medietjänster. Bestämmelserna i artikel 25 i förordning (EU) 2022/2065 ska gälla i tillämpliga delar.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 19 – punkt 2a (ny)
2a.  Den som använder de enheter som avses i punkt 2 eller användargränssnitt ska säkerställa att identiteten på den leverantör av medietjänster som har det redaktionella ansvaret för en medietjänst är konsekvent och tydligt synlig och identifierbar, förutsatt att denna information har tillhandahållits av den berörda leverantören av medietjänster.
Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1
1.  Alla rättsliga, tillsynsrelaterade eller administrativa åtgärder i en medlemsstat som kan påverka den verksamhet som bedrivs av leverantörer av medietjänster på den inre marknaden ska vara vederbörligen berättigade och proportionella. Sådana åtgärder ska vara motiverade, transparenta, objektiva och icke-diskriminerande.
1.  Alla rättsliga, tillsynsrelaterade eller administrativa åtgärder i en medlemsstat som kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende för leverantörer av medietjänster när det gäller antingen tillhandahållandet eller driften av deras medietjänster på den inre marknaden ska vara vederbörligen berättigade och proportionella. Sådana åtgärder ska vara motiverade, transparenta, objektiva och icke-diskriminerande.
Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2
2.  Varje nationellt förfarande som används för utarbeta eller anta en tillsynsrelaterad eller administrativ åtgärd enligt punkt 1 ska vara underställt tydliga och på förhand fastställda tidsramar.
2.  Varje nationellt förfarande som används för utarbeta eller anta en tillsynsrelaterad eller administrativ åtgärd enligt punkt 1 ska vara underställt tydliga och på förhand fastställda tidsramar. Sådana tidsramar ska vara tillräckligt långa för att säkerställa att sådana åtgärder och deras konsekvenser kan övervägas ordentligt och att direkt berörda leverantörer av medietjänster kan ge återkoppling om dem.
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 3
3.  Utan att det påverkar, och utöver, rätten som en leverantör av medietjänster har till ett effektivt domstolsskydd, ska en leverantör som omfattas av en administrativ eller tillsynsrelaterad åtgärd enligt punkt 1, som berör leverantören direkt och personligen, ha rätt att överklaga åtgärden till ett överprövningsorgan. Detta organ ska vara självständigt i förhållande till de berörda parterna och stå fritt från all yttre inblandning eller politiska påtryckningar som skulle kunna äventyra dess oberoende bedömning av de frågor som förelagts det. Det ska ha lämplig expertis för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.
3.  Utan att det påverkar, och utöver, den rätt som en leverantör av medietjänster har till ett effektivt domstolsskydd, ska en leverantör som omfattas av en administrativ eller tillsynsrelaterad åtgärd enligt punkt 1, som berör leverantören direkt och personligen, ha rätt att överklaga åtgärden till ett överprövningsorgan, som kan vara en domstol. Detta organ ska vara självständigt i förhållande till de berörda parterna och stå fritt från all yttre inblandning eller politiska påtryckningar som skulle kunna äventyra dess oberoende bedömning av de frågor som förelagts det. Det ska ha lämplig expertis och finansiering för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt och reagera på eventuella överklaganden i rätt tid. Sådana överprövningsorgan får beakta nämndens yttranden i ärendet.
Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 4
4.  Nämnden ska på kommissionens begäran utarbeta ett yttrande i fall där en nationell rättslig, tillsynsrelaterad eller administrativ åtgärd sannolikt kommer att påverka den inre mediemarknadens funktion. När nämnden har yttrat sig, och utan att det påverkar dess befogenheter enligt fördragen, kan kommissionen avge ett eget yttrande i ärendet. Nämndens, och i förekommande fall kommissionens, yttranden ska vara offentliga.
4.  Nämnden ska på eget initiativ eller på kommissionens eller Europaparlamentets begäran utarbeta ett yttrande i fall där en nationell rättslig, tillsynsrelaterad eller administrativ åtgärd sannolikt kommer att påverka den inre mediemarknadens funktion eller ha en inverkan på mediernas mångfald eller redaktionella oberoende. När nämnden har yttrat sig, och utan att det påverkar dess befogenheter enligt fördragen, ska kommissionen avge ett eget yttrande i ärendet. Nämndens, och i förekommande fall kommissionens, yttranden ska vara offentliga.
Ändring 242
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 5
5.  Om en nationell myndighet eller ett nationellt organ antar en åtgärd som berör en leverantör av medietjänster direkt och personligen och sannolikt kommer att påverka den inre mediemarknadens funktion, ska den, på nämndens och i förekommande fall kommissionens begäran, utan onödigt dröjsmål och på elektronisk väg vidarebefordra all relevant information, inbegripet en sammanfattning av sakförhållandena, åtgärden, på vilka grunder den nationella myndigheten eller det nationella organet vidtar åtgärden och, i förekommande fall, synpunkterna från andra berörda myndigheter.
5.  Om en nationell myndighet eller ett nationellt organ antar en åtgärd som berör en leverantör av medietjänster direkt och sannolikt kommer att påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende eller den inre mediemarknadens funktion, ska den, på nämndens och i förekommande fall kommissionens begäran, utan onödigt dröjsmål och på elektronisk väg vidarebefordra all relevant information, inbegripet en sammanfattning av sakförhållandena, åtgärden, på vilka grunder den nationella myndigheten eller det nationella organet vidtar åtgärden och, i förekommande fall, synpunkterna från andra berörda myndigheter eller organ. På begäran av en leverantör av medietjänster som berörs direkt av en åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska nämnden avge ett yttrande om den berörda åtgärden.
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Medlemsstaterna ska i sina nationella rättssystem föreskriva materiella regler och förfaranderegler som säkerställer att en bedömning görs av koncentrationer på mediemarknaden som kan ha en betydande inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende. Dessa regler ska
Medlemsstaterna ska i nationell rätt föreskriva materiella regler och förfaranderegler som möjliggör att en bedömning görs av koncentrationer på mediemarknaden som kan ha en inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende. Dessa regler ska
Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led b
(b)  ålägga parterna i en koncentration på mediemarknaden som kan ha en betydande inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende att i förväg anmäla koncentrationen till relevanta nationella myndigheter eller organ,
(b)  ålägga parterna i en koncentration på mediemarknaden som kan ha en inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende att i förväg anmäla koncentrationen till relevanta nationella myndigheter eller organ,
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led c
(c)  utse en nationell tillsynsmyndighet eller ett nationellt tillsynsorgan som ansvarig(t) för bedömningen av vilka effekter en anmälningspliktig koncentration kan ha på mediernas mångfald och redaktionella oberoende, eller säkerställa att den nationella tillsynsmyndigheten eller det nationella tillsynsorganet deltar i en sådan bedömning,
(c)  utse nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som ansvariga för bedömningen av vilka effekter en anmälningspliktig koncentration på mediemarknaden kan ha på mediernas mångfald och redaktionella oberoende, eller säkerställa ett betydande deltagande från deras sida i en sådan bedömning eller ålägga dem att samråda med andra nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan i medlemsstaten som skulle kunna bidra till bedömningen av en koncentration på mediemarknaden,
Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led d
(d)  på förhand fastställa objektiva, icke-diskriminerande och proportionella kriterier för anmälan av koncentrationer på mediemarknaden som kan ha en betydande inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende och för bedömningar av hur koncentrationer på mediemarknaden kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende.
(d)  på förhand fastställa objektiva, icke-diskriminerande och proportionella kriterier för anmälan och bedömningar av hur koncentrationer på mediemarknaden kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende,
Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led da (nytt)
(da)  på förhand ange en rimlig tidsperiod inom vilken den nationella tillsynsmyndighet eller det nationella tillsynsorgan som genomför bedömningen ska slutföra bedömningen, med beaktande av den tidsperiod som krävs för nämndens, kommissionens eller bådas deltagande i enlighet med punkterna 4 och 5,
Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led db (nytt)
(db)  ange konsekvenserna av att inte slutföra bedömningen före utgången av den period som avses i led da.
Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2 – inledningen
2.  Följande ska beaktas i den bedömning som avses i punkt 1:
2.  I synnerhet följande ska beaktas i den bedömning som avses i punkt 1:
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2 – led a
(a)  Koncentrationens inverkan på mediernas mångfald, inbegripet dess inverkan på opinionsbildningen och mångfalden av medieaktörer på marknaden, med beaktande av onlinemiljön och parternas intressen, kopplingar till eller verksamheter i andra medieföretag eller andra företag.
(a)  Koncentrationens inverkan på mediernas mångfald på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, inbegripet dess geografiska räckvidd och dess inverkan på opinionsbildningen och mångfalden av medieaktörer och innehåll på marknaden, med beaktande av onlinemiljön och parternas intressen, kopplingar till eller verksamheter i andra medieföretag eller andra företag.
Ändring 251
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2 – led b
(b)  Skyddsmekanismer för det redaktionella oberoendet, inbegripet koncentrationens inverkan på redaktioners verksamhet och eventuella åtgärder som leverantörer av medietjänster har vidtagit för att garantera oberoendet i enskilda redaktionella beslut.
(b)  Skyddsmekanismer för det redaktionella oberoendet, inbegripet koncentrationens inverkan på redaktioners verksamhet och eventuella åtgärder som leverantörer av medietjänster har vidtagit för att garantera etiska och yrkesmässiga normer och oberoendet i redaktionella beslut.
Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Resultaten av den riskbedömning som utförts som en del av kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen och övervakningsverktyget för mediepluralism för att identifiera, analysera och bedöma risker för mediernas frihet och mångfald i medlemsstaterna.
Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 3
3.  Kommissionen får med nämndens stöd utfärda riktlinjer om vilka faktorer som ska beaktas när nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan tillämpar kriterierna för bedömning av hur koncentrationer på mediemarknaden kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende.
3.  Kommissionen ska i samråd med nämnden utfärda riktlinjer som ska beaktas när nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan bedömer hur koncentrationer på mediemarknaden kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende.
Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 4
4.  Den nationella tillsynsmyndigheten eller det nationella tillsynsorganet ska på förhand samråda med nämnden om varje yttrande eller beslut som den eller det avser att anta med en bedömning av hur en anmälningspliktig koncentration på mediemarknaden kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende, om en sådan koncentration kan påverka den inre marknadens funktion.
4.  Den nationella tillsynsmyndigheten eller det nationella tillsynsorganet ska informera nämnden innan den eller det genomför den bedömning som avses i punkt 1 första stycket och ska innan den eller det utfärdar något yttrande eller fattar något beslut som den eller det avser att anta samråda med nämnden om hur en anmälningspliktig koncentration på mediemarknaden kan påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende eller ifall en sådan koncentration kan påverka den inre marknadens funktion.
Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 5
5.  Inom 14 kalenderdagar från mottagandet av det samråd som avses i punkt 4 ska nämnden upprätta ett yttrande om det utkast till nationellt yttrande eller beslut som hänskjutits till den med beaktande av de faktorer som avses i punkt 2 och översända yttrandet till den samrådande myndigheten och kommissionen.
5.  Inom 14 kalenderdagar från mottagandet av det samråd som avses i punkt 4 ska nämnden upprätta ett yttrande om det utkast till nationellt yttrande eller beslut som hänskjutits till den med beaktande av de faktorer som avses i punkt 2 och översända yttrandet till den samrådande myndigheten eller det samrådande organet och kommissionen.
Ändring 256
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 6
6.  Den nationella tillsynsmyndighet eller det nationella tillsynsorgan som avses i punkt 4 ska i största möjliga utsträckning ta hänsyn till det yttrande som avses i punkt 5. Om myndigheten eller organet inte rättar sig, helt eller delvis, efter yttrandet ska myndigheten eller organet inom 30 kalenderdagar från det att yttrandet mottogs förse nämnden och kommissionen med en motivering som förklarar dess ståndpunkt. Kommissionen får, utan att det påverkar dess befogenheter enligt fördragen, avge ett eget yttrande i ärendet.
6.  Den nationella tillsynsmyndighet eller det nationella tillsynsorgan som avses i punkt 4 ska i största möjliga utsträckning ta hänsyn till det yttrande som avses i punkt 5. Om myndigheten eller organet inte rättar sig, helt eller delvis, efter yttrandet ska myndigheten eller organet inom 30 kalenderdagar från det att yttrandet mottogs förse nämnden och kommissionen med en motivering som förklarar dess ståndpunkt. Kommissionen får, utan att det påverkar dess befogenheter enligt fördragen, avge ett eget yttrande i ärendet. Den behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det behöriga nationella tillsynsorganet ska inom fyra veckor från mottagandet av ett sådant yttrande underrätta kommissionen om skälen till att den eller det inte rättade sig, helt eller delvis, efter yttrandet.
Ändring 257
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 6a (ny)
6a.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan får begära att enheter som är involverade i en koncentration på mediemarknaden gör åtaganden om att skydda mediernas mångfald och redaktionella oberoende på grundval av de faktorer som anges i punkt 2.
Ändring 258
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1
1.  Om en bedömning eller ett samråd enligt artikel 21 inte har genomförts ska nämnden, på kommissionens begäran och om det är sannolikt att en koncentration på mediemarknaden skulle påverka den inre mediemarknadens funktion, upprätta ett yttrande om hur denna koncentration på mediemarknaden skulle påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende. Nämnden ska upprätta sitt yttrande på grundval av de uppgifter som anges i artikel 21.2. Nämnden får göra kommissionen uppmärksam på koncentrationer på mediemarknaden som sannolikt skulle påverka den inre mediemarknadens funktion.
1.  Om en bedömning eller ett samråd enligt artikel 21 inte har genomförts ska nämnden, på eget initiativ eller på kommissionens begäran och om det, enligt dess egen eller kommissionens preliminära bedömning, är sannolikt att en koncentration på mediemarknaden skulle påverka den inre mediemarknadens funktion, upprätta ett yttrande om hur denna koncentration på mediemarknaden skulle påverka mediernas mångfald och redaktionella oberoende. Nämnden ska upprätta sitt yttrande på grundval av de uppgifter som anges i artikel 21.2. Nämnden ska göra kommissionen uppmärksam på sådana koncentrationer på mediemarknaden.
Ändring 259
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2
2.  När nämnden har yttrat sig, och utan att det påverkar dess befogenheter enligt fördragen, kan kommissionen avge ett eget yttrande i ärendet.
2.  När nämnden har yttrat sig, och utan att det påverkar dess befogenheter enligt fördragen, ska kommissionen avge ett eget yttrande i ärendet. Den behöriga nationella tillsynsmyndigheten eller det behöriga nationella tillsynsorganet ska inom fyra veckor från mottagandet av ett sådant yttrande underrätta kommissionen om skälen till att den eller det inte rättade sig, helt eller delvis, efter yttrandet.
Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 3
3.  Nämndens, och i förekommande fall kommissionens, yttranden ska vara offentliga.
3.  Nämndens och kommissionens yttranden ska vara offentliga.
Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 22a (ny)
Artikel 22a
Delegerade akter
1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med den … [Publikationsbyrån: för in datumet = sex månader från dagen för denna förordnings ikraftträdande].
3.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i denna förordning får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.   En delegerad akt som antas enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på en månad från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 262
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1
1.  System och metoder för publikmätning ska vara i enlighet med principerna om transparens, opartiskhet, inkludering, proportionalitet, icke-diskriminering och verifierbarhet.
1.  System och metoder för publikmätning ska vara i enlighet med principerna om transparens, opartiskhet, inkludering, proportionalitet, icke-diskriminering, jämförbarhet och verifierbarhet. Publikmätning ska utföras i enlighet med självregleringsmekanismer som man gemensamt kommit överens om och som är allmänt erkända inom mediebranschen.
Ändring 263
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2
2.  Utan att det påverkar skyddet av företags affärshemligheter ska leverantörer av proprietära publikmätningssystem utan onödigt dröjsmål och kostnadsfritt ge leverantörer av medietjänster och annonsörer, samt tredje parter som auktoriserats av leverantörer av medietjänster och annonsörer, korrekt, detaljerad, heltäckande, begriplig och uppdaterad information om den metod som används av deras publikmätningssystem. Denna bestämmelse ska inte påverka unionens regler om dataskydd och integritetsskydd.
2.  Utan att det påverkar skyddet av företags företagshemligheter enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2016/943 ska leverantörer av proprietära publikmätningssystem utan onödigt dröjsmål och kostnadsfritt ge leverantörer av medietjänster och annonsörer, samt tredje parter som auktoriserats av leverantörer av medietjänster och annonsörer, korrekt, detaljerad, heltäckande, begriplig och uppdaterad information om den metod som används av deras publikmätningssystem. Leverantörer av proprietära publikmätningssystem ska kostnadsfritt tillhandahålla varje leverantör av medietjänster de publikmätningar som avser deras innehåll och tjänster. Ett oberoende organ ska en gång om året granska den metod som används av proprietära publikmätningssystem och tillämpningen av metoden i fråga. Denna bestämmelse ska inte påverka unionens regler om dataskydd och integritetsskydd.
Ändring 264
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2a (ny)
2a.  Publikmätningsuppgifter som tillhandahålls leverantörer av medietjänster ska vara lika detaljerade som den information som tillhandahålls av branschens självregleringsmekanismer, inbegripet icke-aggregerade uppgifter.
Ändring 265
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3
3.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ska uppmuntra leverantörer av publikmätningssystem att tillsammans med leverantörer av medietjänster, deras representativa organisationer och andra berörda parter upprätta uppförandekoder som bidrar till efterlevnaden av de principer som anges i punkt 1, bland annat genom att främja oberoende och öppna revisioner.
3.  Leverantörer av publikmätningssystem ska tillsammans med leverantörer av medietjänster, deras representativa organisationer, onlineplattformar och andra berörda parter upprätta uppförandekoder, med stöd av nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, som bidrar till efterlevnaden av de principer som anges i punkt 1, bland annat genom att främja oberoende och öppna revisioner. Sådana uppförandekoder ska möjliggöra regelbunden, transparent och oberoende övervakning och utvärdering av huruvida de principer som avses i punkt 1 efterlevs. Vid utarbetandet av uppförandekoderna ska särskild hänsyn tas till små medier för att säkerställa korrekta mätningar av deras publik.
Ändring 266
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4
4.  Kommissionen kan med nämndens stöd utfärda riktlinjer för den praktiska tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel.
4.  Kommissionen ska med nämndens stöd utfärda riktlinjer för den praktiska tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3, med beaktande av de uppförandekoder som avses i punkt 3.
Ändring 267
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 5
5.  Nämnden ska främja ett utbyte av bästa praxis när det gäller användning av publikmätningssystem genom att ha en regelbunden dialog mellan företrädare för nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, företrädare för leverantörer av publikmätningssystem och andra berörda parter.
5.  Nämnden ska främja ett utbyte av bästa praxis när det gäller användning av publikmätningssystem genom att ha en regelbunden dialog mellan företrädare för nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, företrädare för leverantörer av publikmätningssystem, leverantörer av medietjänster och andra berörda parter.
Ändring 268
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 5a (ny)
5a.  De skyldigheter som anges i denna artikel påverkar inte publikens rätt till skydd av personuppgifter som rör dem i enlighet med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och förordning (EU) 2016/679.
Ändring 269
Förslag till förordning
Artikel 24 – rubriken
Tilldelning av statlig annonsering
Tilldelning av offentliga medel för statlig annonsering och statliga inköp
Ändring 270
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  Offentliga medel eller andra ersättningar eller fördelar som offentliga myndigheter beviljar leverantörer av medietjänster i samband med annonsering ska tilldelas i enlighet med transparenta, objektiva, proportionella och icke-diskriminerande kriterier och genom öppna, proportionella och icke-diskriminerande förfaranden. Denna artikel ska inte påverka regler om offentlig upphandling.
1.  Offentliga medel eller andra ersättningar eller fördelar som offentliga myndigheter tilldelar leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinesökmotorer i samband med annonsering och inköp ska tilldelas i enlighet med transparenta, objektiva, proportionella och icke-diskriminerande kriterier och genom öppna, proportionella och icke-diskriminerande förfaranden. Sådana offentliga medel som tilldelas en enskild leverantör av medietjänster i samband med annonsering, till exempel en leverantör av onlineplattformar eller en leverantör av onlinesökmotorer, får inte överstiga 15 procent av den totala budget som den offentliga myndigheten har tilldelat samtliga leverantörer av medietjänster som är verksamma på nationell nivå. Denna artikel ska inte påverka regler om offentlig upphandling eller tillämpningen av regler om statligt stöd.
Ändring 271
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1a (ny)
1a.  Offentliga myndigheter ska säkerställa att de kriterier och förfaranden som används för att fastställa tilldelningen av offentliga medel i samband med statlig annonsering och statliga inköp till leverantörer av medietjänster, onlineplattformar och onlinesökmotorer i enlighet med punkt 1 görs tillgängliga för allmänheten i förväg på användarvänlig, elektronisk väg. De nationella tillsynsmyndigheterna eller tillsynsorganen ska samråda med nämnden och nationella medieaktörer om utvecklingen av metoden för sådana kriterier och förfaranden.
Ändring 272
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – inledningen
2.  Offentliga myndigheter, inbegripet nationella, federala eller regionala regeringar, tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, samt statsägda företag eller andra statligt kontrollerade aktörer på nationell eller regional nivå, eller lokala myndigheter i territoriella enheter med mer än 1 miljon invånare, ska offentliggöra korrekt, heltäckande, begriplig, detaljerad och årlig information om annonsmedel som tilldelats leverantörer av medietjänster som åtminstone ska omfatta följande:
2.  Offentliga myndigheter, inbegripet på unionsnivå, nationell nivå, federal nivå, regional nivå eller lokal nivå, nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan, samt statsägda företag eller andra statligt kontrollerade aktörer på unionsnivå, nationell nivå, regional nivå eller lokal nivå, ska på användarvänlig, elektronisk väg offentliggöra korrekt, heltäckande, begriplig, detaljerad och årlig information om annons- och inköpsmedel som tilldelats leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinesökmotorer som åtminstone ska omfatta följande:
Ändring 273
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led a
(a)  Juridiska namn på de leverantörer av medietjänster från vilka annonstjänster köpts.
(a)  Juridiska namn på de leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar eller leverantörer av onlinesökmotorer från vilka annonstjänster erhållits och inköp gjorts.
Ändring 274
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  En kort motivering av de kriterier och förfaranden som tillämpas för tilldelning av offentliga medel i samband med statlig annonsering och statliga inköp till leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar eller leverantörer av onlinesökmotorer.
Ändring 275
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led b
(b)  Totalt årligt belopp samt belopp per leverantör av medietjänster.
(b)  Totalt årligt belopp samt belopp per leverantör av medietjänster, leverantör av onlineplattformar eller leverantör av onlinesökmotorer.
Ändring 276
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Tilldelning av statliga annonsmedel och statligt finansiellt stöd till leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar eller leverantörer av onlinesökmotorer.
Ändring 277
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led bb (nytt)
(bb)  Uppgifter om intäkter från kontrakt med statliga organ som mottas av företag som tillhör samma företagsgrupp som leverantören av medietjänster.
Ändring 278
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3
3.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ska övervaka tilldelningen av statlig annonsering på mediemarknaderna. För att bedöma riktigheten i den information om statlig annonsering som tillgängliggörs i enlighet med punkt 2 får nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan begära ytterligare information från de aktörer som avses i punkt 2, inbegripet information om tillämpningen av de kriterier som anges i punkt 1.
3.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan ska övervaka tilldelningen av statlig finansiering på mediemarknaderna och till leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinesökmotorer. För att bedöma riktigheten i den information om statliga medel som tillgängliggörs i enlighet med punkt 2 får nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan begära ytterligare information från de aktörer som avses i punkt 2, inbegripet närmare uppgifter om tillämpningen av de kriterier och förfaranden som avses i punkt 1.
Ändring 279
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3a (ny)
3a.  Nationella tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som övervakar tilldelningen av statliga medel ska årligen rapportera på ett detaljerat och begripligt sätt om tilldelningen av statliga medel till leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinesökmotorer på grundval av de närmare uppgifterna enligt punkt 2. De årliga rapporterna ska offentliggöras på ett lättillgängligt sätt.
Ändring 280
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3b (ny)
3b.  Tilldelningen av statliga medel till leverantörer av medietjänster, leverantörer av onlineplattformar och leverantörer av onlinesökmotorer i syfte att sända offentliga myndigheters meddelanden i en krissituation ska omfattas av kraven i punkterna 2 och 3 när krissituationen har upphört. Sådana tilldelningar ska omfattas av kraven i punkt 1.
Ändring 281
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1
1.  Kommissionen ska säkerställa en oberoende övervakning av den inre mediemarknaden, inbegripet av risker för och framsteg avseende dess funktion och resiliens. Resultaten av övervakningen ska bli föremål för samråd med nämnden.
1.  Kommissionen ska i samråd med nämnden säkerställa en oberoende och fortlöpande övervakning av den inre mediemarknaden avseende dess funktion och resiliens, riskerna för den samt dess framsteg på området mediernas frihet och mångfald. Kommissionen får involvera europeiska organ med relevant sakkunskap om mediernas frihet och mångfald i denna övervakning.
Ändring 282
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska i samband med den övervakning som avses i punkt 1 beakta nämndens rapporter, bedömningar och rekommendationer, synpunkter från det civila samhället, resultaten från övervakningsverktyget för mediepluralism och resultaten från sina rapporter om rättsstatsprincipen.
Ändring 283
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – inledningen
3.  Övervakningen ska omfatta följande:
3.  Övervakningen ska i synnerhet
Ändring 284
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led a
(a)  En ingående analys av resiliensen hos mediemarknaderna i alla medlemsstater, bland annat vad gäller graden av mediekoncentration och riskerna för utländsk informationsmanipulering och informationspåverkan,
(a)  beakta en ingående analys av resiliensen hos mediemarknaderna i alla medlemsstater, bland annat en översikt över graden av mediekoncentration och de risker den utgör för mediernas mångfald och redaktionella oberoende hos leverantörer av medietjänster, inbegripet informationsmanipulering och informationspåverkan,
Ändring 285
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led b
(b)  En översikt och en framåtblickande bedömning av resiliensen hos den inre mediemarknaden som helhet.
(b)  inbegripa en översikt och en framåtblickande bedömning av resiliensen hos den inre mediemarknaden som helhet, även när det gäller graden av koncentration på marknaden,
Ändring 286
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led ba (nytt)
(ba)  inbegripa en fortlöpande och ingående utvärdering av genomförandet av artiklarna 3, 4 och 7,
Ändring 287
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led c
(c)  En översikt över åtgärder som vidtagits av leverantörer av medietjänster för att garantera oberoendet i enskilda redaktionella beslut.
(c)  inbegripa en översikt över åtgärder som vidtagits av leverantörer av medietjänster för att garantera oberoendet i redaktionella beslut.
Ändring 288
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led ca (nytt)
(ca)  inbegripa en ingående utvärdering av tilldelningen av offentliga medel i samband med statlig annonsering och statliga inköp,
Ändring 289
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led cb (nytt)
(cb)  inbegripa en översikt över nationella åtgärder som påverkar mediernas mångfald och redaktionella oberoende hos leverantörer av medietjänster, med beaktande av deras politiska oberoende och tillgänglighet,
Ändring 290
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led cc (nytt)
(cc)  inbegripa en översikt över genomförandet och effekterna av funktionaliteten hos mycket stora onlineplattformar för erkända leverantörer av medietjänster enligt artikel 17,
Ändring 291
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – led cd (nytt)
(cd)  bedöma de nationella tillsynsmyndigheternas eller tillsynsorganens oberoende.
Ändring 292
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska inrätta en användarvänlig och allmänt tillgänglig varningsmekanism för att upptäcka risker med avseende på tillämpningen av denna förordning.
Ändring 293
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 4
4.  Övervakningen ska genomföras årligen och resultaten ska vara offentliga.
4.  Övervakningen ska genomföras årligen. Resultaten av övervakningen ska årligen presenteras för Europaparlamentet, och de ska vara offentliga.
Ändring 294
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1
1.  Senast [fyra år efter att denna förordning trätt i kraft], och därefter vart fjärde år, ska kommissionen utvärdera denna förordning och lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
1.  Senast [två år efter att denna förordning trätt i kraft], och därefter vartannat år, ska kommissionen utvärdera genomförandet av denna förordning och lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, också om resultaten och uppföljningsåtgärder som bör vidtas.
Ändring 295
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2 – stycke 2
Artiklarna 7–12 och 27 ska emellertid tillämpas från och med den [3 månader efter ikraftträdandet] och artikel 19.2 ska tillämpas från och med den [48 månader efter ikraftträdandet].
Artiklarna 7–12 och 27 ska emellertid tillämpas från och med den [3 månader efter ikraftträdandet] och artikel 19 ska tillämpas från och med den [24 månader efter ikraftträdandet].

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0264/2023).

Senaste uppdatering: 11 januari 2024Rättsligt meddelande - Integritetspolicy