Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frågan till kommissionen om segregering och diskriminering av romska(1) barn inom utbildningssystemet (O-000039/2023 – B9-0026/2023),

–  med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, artiklarna 10 och 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna 14, 20, 21, 22 och 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europadomstolens rättspraxis,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet om likabehandling oavsett ras)(2),

–  med beaktande av kommissionens beslut att inleda flera överträdelseförfaranden (Tjeckien (2014), Slovakien (2015) och Ungern (2016))(3) och att den 19 april 2023 väcka talan mot Slovakien vid Europeiska unionens domstol för brott mot EU:s bestämmelser i direktivet om likabehandling oavsett ras på grund av att landet inte på ett effektivt sätt åtgärdat problemet med segregering av romska barn inom utbildningsväsendet,

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(4),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet(5),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande 2020–2030 av den 7 oktober 2020,

–  med beaktande av visionen om ett europeiskt område för utbildning senast 2025,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 januari 2023 om rapporten om utvärderingen av medlemsstaternas nationella strategiska ramar för romer (COM(2023)0007),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 18 september 2020 En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020)0565), i vilken medlemsstaterna uppmuntras att utarbeta och anta nationella handlingsplaner mot rasism och diskriminering före utgången av 2022,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer: bekämpning av negativa attityder gentemot människor med romsk bakgrund i Europa(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2022 om situationen för romer som lever i bosättningar i EU(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 november 2022 om rättvisa oavsett ras, icke‑diskriminering och antirasism i EU(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2023 om bekämpning av diskriminering i EU – det sedan länge emotsedda övergripande antidiskrimineringsdirektivet(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter(11),

–  med beaktande av den allmänna policyrekommendationen (nr 13) av den 24 juni 2011 från Europarådets Europeiska kommission mot rasism och intolerans om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om kulturens, utbildningens, mediernas och idrottens roll i kampen mot rasism(12),

–  med beaktande av domarna nummer 5Cdo/102/2020 och 5Cdo/220/2022 från Slovakiens högsta domstol som bekräftar diskriminering av romska barn inom utbildningsväsendet och kommunernas och statens ansvar i detta avseende,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om behovet av en förstärkt strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och kraftfullare åtgärder mot diskriminering av romer(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer(14),

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Alla barn har rätt att må bra och utveckla sina färdigheter och sin begåvning genom att få tillgång till en utbildning som är inkluderande, icke-segregerad och av god kvalitet.

B.  Alla barn bör oavsett etniskt ursprung garanteras rätten till en högkvalitativ, tillgänglig och kostnadsfri obligatorisk utbildning, vilket även inbegriper tillgång till dagis och förskola.

C.  Tusentals romska elever som ingår i den största etniska minoriteten i EU är fortfarande allvarligt diskriminerade på alla utbildningsnivåer på grund av bristande politisk vilja och flera medlemsstaters misslyckande med att effektivt hantera och övervinna ojämlikheter och deras bakomliggande orsaker.

D.  De många olika formerna av diskriminering, rasism och fördomar som fortsatt förekommer ligger till grund för den utbredda segregeringen av romska elever i skolorna, trots det rättsliga förbudet mot sådana metoder i enlighet med nationella och internationella ramar.

E.  Denna segregering inom utbildningen tar sig olika uttryck, bland annat genom att ett oproportionerligt stort antal romska barn går i specialskolor för barn med psykisk funktionsnedsättning, segregerade klasser eller sektioner för romska elever i blandade vanliga skolor samt förekomsten av ”gettoskolor”.

F.  Att skapa parallella utbildningssystem för romska barn begränsar allvarligt en välfungerande demokrati och rättsstatsprincipen, särskilt när det gäller skyddet av minoriteters rättigheter.

G.  Romska barn utsätts för intersektionell diskriminering och hinder för lika deltagande i utbildning, såsom att kostnaderna i samband med utbildningen inte täcks, geografisk segregering, brist på inrättningar för barnomsorg i närheten eller ojämlik eller ingen tillgång till online- och/eller distansundervisning.

H.  Fattigdom och bristande tillgång till grundläggande tjänster och otrygga förhållanden har stor inverkan på barns fysiska, psykiska och känslomässiga utveckling och ökar riskerna för att de hoppar av skolan och sedan släpar efter i alla aspekter av sitt vuxenliv.

I.  Låg närvaro i förskolan är en avgörande faktor för förtida skolavhopp bland romer, vilket ytterligare förvärras av sen skolstart och oregelbunden närvaro i skolan. Romernas deltagande i sekundärutbildning hindras av faktorer som resor, bostadssegregering samt dåligt fungerande vägledningstjänster.

J.  Den diskriminerande behandlingen har sin grund i strukturella och institutionella fördomar mot romer och förvärras ofta av nationella utbildningssystem som inte är anpassade till arbete med barn med olika sociala och etniska bakgrunder och utsatta grupper.

K.  Feldiagnoser som bygger på resultat av kulturellt och språkligt partiska samt diskriminerande och rasistiska tester och verktyg påverkar romska elevers utbildningsväg, särskilt romer med missgynnad socioekonomisk bakgrund. Dessa tester identifierar romska elever som barn med lindriga psykiska funktionsnedsättningar och de placeras därför systematiskt i specialskolor för barn med psykiska funktionshinder

L.  I stället för att inkludera och stödja dessa barn får de en undermålig utbildning som bygger på förenklade läroplaner i specialskolor och i vanliga skolors segregerade klasser, vilka till största delen eller endast består av romska barn. Detta får negativa och livslånga konsekvenser för dessa barn och deras framtidsutsikter.

M.  Lärarna och administrationen spelar en viktig roll när det gäller att integrera romska barn och skapa en säker miljö utan diskriminering, stigmatisering och mobbning, ett fenomen som ytterligare skulle kunna tillspetsas på grund av kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Bristen på välutbildad personal och tillräckliga ekonomiska resurser är ett av hindren för integrering av romska barn i vanliga skolor.

N.  Situationen under de senaste nio åren sedan kommissionen inledde det första överträdelseförfarandet om segregering och diskriminering av romska barn inom utbildningsväsendet har inte förbättrats, trots att ett betydande belopp av EU-medel har ställts till förfogande för att stödja de berörda medlemsstaterna vid genomförandet av olika stödåtgärder.

O.  Tillgängliga uppgifter från olika källor på EU-nivå och nationell nivå, däribland 2021 års undersökning om romer(15) från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och kommissionens bedömningsrapport om medlemsstaternas nationella strategiska ramar för romer från januari 2023 visar att de föreslagna åtgärderna inte genomförs och övervakas effektivt och strikt av de berörda medlemsstaterna och att de verkar vara otillräckliga med hänsyn till utmaningarnas omfattning.

P.  Covid-19-pandemin förvärrade diskrimineringen av romska barn, av vilka många inte kunde hålla jämna steg med den snabba omställningen till digital utbildning på grund av sina levnadsvillkor och minskade inlärningsmöjligheter i hemmet, brist på digital utrustning och begränsad tillgång till internet eller stödjande och tillgänglig handledning. Utbildningsklyftorna ökar ytterligare av den växande digitala klyftan mellan romska och icke-romska barn.

Q.  Den utbredda diskrimineringen av romer i många medlemsstater hämmar EU:s sammanhållning, stärker antiromska uppfattningar och intolerans, underblåser rasism och radikalisering i våra samhällen och är oförenlig med lagar, statliga skyldigheter och de normer och värden som fastställs i EU-fördragen och stadgan.

R.  Flera viktiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, såsom domen av den 13 november 2007 i målet D.H. m.fl. mot Tjeckien (57325/00) och av den 29 januari 2013 i målet Horváth och Kiss mot Ungern (11146/11), som slogs fast den 29 april 2013, har ännu inte verkställts eller har inte genomförts i praktiken, ibland mer än 15 år efter det att domen avkunnats.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast ta itu med situationen för romska barn inom utbildningsväsendet på ett heltäckande och effektivt sätt, med en lämplig kort- och långsiktig politik som stöds av tillräcklig EU-finansiering och nationell finansiering. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla medlemsstater att ta sitt grundläggande ansvar för att följa upp sina åtaganden och fullgöra sina skyldigheter enligt EU-rätten och internationell rätt för att säkerställa att alla barn, inklusive romska barn, får lika och kostnadsfria utbildningsmöjligheter och kan åtnjuta sin rätt till utbildning.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt den ihållande segregeringen av romska barn i specialskolor och inom de allmänna utbildningssystemen. Parlamentet understryker att de standardiserade psykologiska tester som används i vissa medlemsstater inte bör användas för att hindra eller försena barnens inträde i vanliga skolor. Parlamentet efterlyser skyddsåtgärder för att förhindra denna praxis.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa all praxis som går ut på fortsatt segregering av romska barn, genomföra omfattande desegregeringsstrategier med tydliga mål, tillräckliga resurser och tydliga och ambitiösa tidsplaner, anta inkluderande inlärningsmetoder, garantera full tillgång för romska barn till skolbaserade aktiviteter och genomföra antidiskrimineringskampanjer i skolorna. Parlamentet understryker att utbildningsreformer bör genomföras i nära samarbete med alla berörda parter på nationell, regional och lokal nivå, inbegripet med företrädare för romska befolkningsgrupper, romska föräldrar och det romska civilsamhället samt lärare.

4.  Europaparlamentet anser att undanröjandet av segregering och diskriminering i skolorna bör gå hand i hand med socioekonomiska åtgärder för att utrota fattigdom och social utestängning och höja levnadsstandarden för romska befolkningsgrupper, vilket skulle bryta den onda cirkeln av fattigdom mellan generationerna och minskade inlärningsmöjligheter i hemmet.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att eftersträva nya metoder för att inkludera och involvera romska barn i digital utbildning, inbegripet större investeringar i förbättringar av den digitala infrastrukturens tillgänglighet och den digitala kompetensen för att förbereda barnen för den digitala eran.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja utbildning av romska kvinnor och flickor, med särskild tonvikt på vikten av naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och ta itu med deras avhopp från skolan. Parlamentet påpekar att man måste ta itu med bristande jämställdhet och se till att romska flickor inte utesluts från integrationspolitiken.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att inleda flera överträdelseförfaranden (Tjeckien (2014), Slovakien (2015) och Ungern (2016)) för underlåtenhet att korrekt genomföra direktivet om likabehandling oavsett ras, och att väcka talan vid Europeiska unionens domstol mot Slovakien för brott mot EU-rätten på grund av att landet inte på ett effektivt sätt åtgärdat problemet med segregering av romska barn inom utbildningsväsendet. Parlamentet noterar dock att dessa överträdelseförfaranden inte har lett till ett effektivt undanröjande av orsakerna till diskriminering och inte åtgärdat situationen eftersom de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna varken är heltäckande eller effektivt genomförda.

8.  Europaparlamentet anser bestämt att kommissionen bör göra sitt yttersta för att stoppa och förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och EU:s grundläggande värderingar, till en början genom att effektivt utnyttja EU-medel för att stödja icke‑diskriminerande metoder i medlemsstaterna, även inom utbildningen. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning om att det ska inrättas en mekanism för tidig varning för rapportering av risker för missbruk av EU-medel som öronmärkts för att hantera romernas situation, och uppmanar kommissionen att regelbundet informera allmänheten om hur effektiv dess övervakning är och vilka konkreta resultat som uppnåtts.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att undanröja strukturell och systemisk diskriminering, även på utbildningsområdet, som – utöver de grundläggande politiska, sociala, ekonomiska och historiska dimensionerna – också tar sig uttryck i vissa normer, rutiner, attityder och beteenden, som kan vara rasistiska och som skapar hinder för verklig jämlikhet och lika möjligheter.

10.  Europaparlamentet påminner om att romska barns deltagande i dagis- och förskoleverksamhet har en positiv inverkan på deras utveckling och skolresultat, när det gäller att få anständig sysselsättning av god kvalitet och tillgång till bostäder och ett liv fritt från diskriminering, vilket bryter cirkeln av marginalisering och sämre förutsättningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka tillgång och tillgänglighet när det gäller infrastruktur för dagis- och förskoleverksamhet och obligatorisk utbildning samt högkvalitativa och inkluderande tjänster.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt övervaka risken för skolavhopp och ojämlikheten i tillgången till utbildning på alla nivåer för att möjliggöra lämpliga insatser, i form av såväl pedagogisk hjälp som individuell rådgivning samt fritidsaktiviteter för barn och deras föräldrar. Parlamentet betonar att involvering av romska föräldrar på ett meningsfullt sätt också skulle bidra till att motverka risken för att barn hoppar av skolan.

12.  Europaparlamentet beklagar att de skolor som romska barn går i ofta har otillräcklig kapacitet, drivs i två skift, är belägna i separata, nedgångna lokaler eller containerskolor och erbjuder en undermålig utbildningskvalitet där de romska barnen är avskurna från sina icke-romska kamrater.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i utbildning för lärare för att förbättra deras kapacitet att tillhandahålla lämplig undervisning för romska barn, med särskild inriktning på lyhördhet för romsk kultur och identitet, och att införa positiva strategier för att främja tolerans och bekämpa diskriminerande och antiromskt beteende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå mer ekonomiska resurser till välutbildade lärarassistenter.

14.  Europaparlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna att effektivt utnyttja de finansiella medel som finns tillgängliga via olika nationella och europeiska finansieringsinstrument, inbegripet Erasmus, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Faciliteten för återhämtning och resiliens, i syfte att stärka utbildningsinfrastruktur och utbildningstjänster, vilket även skulle ge romska barn tillgång till en inkluderande utbildning av hög kvalitet.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma den miljödiskriminering som drabbar områden som bebos av romska befolkningsgrupper, och att ta upp frågan om vilka potentiella effekter negativa miljöförhållanden har på kvaliteten på romska barns utbildning och välbefinnande.

16.  Europaparlamentet påpekar att ett av sätten att bekämpa stereotyper och antiromska uppfattningar är att utbilda allmänheten om romernas historia, inbegripet förintelsen av romer, seder, kultur och språk, och skapa en bro för bättre förståelse samt utbyte av bästa praxis.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att offentlig politik och samhällsomfattande tjänster på områdena för politisk planering av utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, bostäder, sociala tjänster, transporter, minimiinkomstsystem och lagstiftning mot diskriminering når ut till och inkluderar romer på ett effektivt och icke-diskriminerande sätt, även romer som bor i avlägsna landsbygdsområden.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att när de utarbetar, genomför och övervakar nationella handlingsplaner mot rasism säkerställa att alla åtgärder bygger på tillförlitliga och solida uppgifter av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka tillgången till uppgifter om romska barns deltagande i utbildning, med respekt för medlemsstaternas nationella rättsliga ramar och sådana uppgifters känsliga karaktär(16).

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reflektera över romska barns utbildning i sin bedömning inom ramen för visionen om ett europeiskt område för utbildning senast 2025, i vilken man fastställer en hög nivå på de europeiska ambitionerna på utbildningsområdet för alla EU-medlemsstater, fokuserar på att förbättra jämlikheten och inkluderingen inom utbildningen och stöder EU:s åtagande att främja grundläggande friheter, tolerans och icke-diskriminering, bland annat genom utbildning.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och utvärdera de framsteg som gjorts, underlätta utbyte av bästa praxis och tillhandahålla sakkunskap, samordning och tekniskt stöd till de berörda medlemsstaterna.

21.  Europaparlamentet anser att en systematisk underlåtenhet att bekämpa diskriminering utgör ett direkt hot mot rättsstatsprincipen och demokratin och därför bör tas upp i kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen samt behandlas genom andra EU‑åtgärder för att skydda demokratin och rättsstatsprincipen.

22.  Europaparlamentet påminner om att underlåtenhet att genomföra domar är ett brott mot rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att övervaka genomförandet av relevanta domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och medlemsstaternas domstolar, och att aktivera åtgärderna enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen(17) om ett sådant bristande genomförande påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Romer är ett samlingsbegrepp som omfattar en lång rad olika folk av romskt ursprung, såsom romer, sinter, kalé, romanichal och boyash/rudari. Det omfattar även grupper som ashkali, egyptier, yenish, dom, lom, rom och abdal, men också resandegrupper, inklusive etniska resande, eller dem som förs in under det administrativa begreppet Gens du voyage, liksom personer som identifierar sig själva som zigenare, utan att förneka dessa gruppers särdrag. (2) EUT L 180, 19.7.2000, s. 22. (3) Målen (INFR(2015)2025), (INFR(2014)2174) och (INFR(2015)2206). (4) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55. (5) EUT C 93, 19.3.2021, s. 1. (6) EUT C 385, 22.9.2021, s. 104. (7) EUT C 132, 14.4.2023, s. 29. (8) EUT C 161, 5.5.2023, s. 10. (9) Antagna texter, P9_TA(2023)0111. (10) EUT C 328, 6.9.2016, s. 4. (11) EUT C 474, 24.11.2021, s. 146. (12) EUT C 347, 9.9.2022, s. 15. (13) EUT C 449, 23.12.2020, s. 2. (14) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 112. (15) https://fra.europa.eu/en/publication/2022/roma-survey-findings. (16) Guidelines on improving the collection and use of equality data, högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald, juli 2018. Europeiska revisionsrätten har rekommenderat att lämpliga metoder ska utvecklas för att samla in relevanta data om romers inkludering i alla medlemsstater. EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet men det krävs ytterligare ansträngningar på fältet, särskild rapport nr 14/2016. (17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).