Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 10 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 19, 21, 153, 165, 168 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna 3, 21, 24, 26, 34, 35, 41 och 47,

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt principerna 1, 3, 10 och 17,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(1) (direktivet om likabehandling i arbetslivet),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2021 om genomförandet av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(2),

–  med beaktande av förklaringen om autistiska personers rättigheter, som utarbetades av Autism-Europe och antogs av Europaparlamentet den 9 maj 1996(3),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft i EU den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),

–  med beaktande av den skriftliga förklaringen av den 7 september 2015 om autism som undertecknats av en majoritet av parlamentsledamöterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 juni 2020 om EU:s handikappstrategi efter 2020(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om skyddet av personer med funktionsnedsättning genom framställningar – erfarenheter(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2022 om lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 juni 2021 om strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, där de 27 EU-medlemsstaterna uppmanas att säkerställa en bättre inkludering av personer med funktionsnedsättning och garantera att deras rättigheter respekteras, särskilt när det gäller fri rörlighet, sysselsättning och boende,

–  med beaktande av resolution 2353 från Europarådets parlamentariska församling av den 4 december 2020 om stöd till människor med autism och deras familjer,

–  med beaktande av kommissionens ”övervakningsram” för strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 6 september 2023 om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU‑parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning (COM(2023)0512),

–  med beaktande av framställning nr 0822/2022,

–  med beaktande av artikel 227.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det finns omkring 100 miljoner personer med funktionsnedsättning i EU, varav 5 miljoner inom autismspektrumet, dvs. fler än 1 av 100 personer(7).

B.  Alla autistiska personer har inte samma särdrag och bör därför kunna få bästa möjliga stöd utifrån deras egna behov i sina dagliga liv och när de reser inom EU. Många autistiska personer utan en associerad intellektuell funktionsnedsättning kan leva självständigt men ändå ha svårt att få sin funktionsnedsättning erkänd, trots sin autismdiagnos, vilket i sin tur hindrar dem från att få tillgång till välbehövliga stödtjänster och funktionsnedsättningsbidrag, medan andra har funktionsnedsättningar som, beroende på hur allvarliga de är, kräver livslång omsorg och livslångt stöd.

C.  Det kan i medlemsstaterna ta flera år för barn och vuxna att få en autismdiagnos, och de saknar på så sätt tillgång till högkvalitativa och ekonomiskt överkomliga insatser och stödtjänster som baseras på individuella behov och tillhandahålls av utbildade yrkesutövare. Det finns för närvarande inga EU-riktlinjer om evidens- och rättighetsbaserade insatser för autism. Familjer runtom i Europa erbjuds fortfarande obeprövade och potentiellt skadliga behandlingar och insatser, bland annat uppenbart olagliga sådana som innebär allvarliga fysiska övergrepp mot barn, till exempel blekmedelslavemang, som fortfarande är vanligt förekommande och underreglerade i de flesta medlemsstater och bör förbjudas. Försenad diagnos och underdiagnostisering kan få allvarliga konsekvenser – från att förvägras tjänster till förtida död.

D.  Alla personer med funktionsnedsättning har lika rättigheter på samma villkor som andra inom livets alla områden och har rätt till oförytterlig värdighet, likabehandling, självständigt boende, autonomi och fullt deltagande i samhället. Detta deltagande är avgörande för utövandet av deras grundläggande rättigheter. De har rätt att förvänta sig att deras bidrag till EU:s sociala, politiska och ekonomiska framsteg respekteras och värdesätts. I sina resolutioner har parlamentet upprepade gånger uppmanat medlemsstaterna att driva igenom lämplig politik i denna riktning(8).

E.  Det är allmänt erkänt att personer med funktionsnedsättning fortfarande ställs inför ett flertal hinder och diskriminering på flera grunder i vardagslivet så att de inte kan åtnjuta de grundläggande fri- och rättigheter som fastställs i tillämpliga rättsliga EU- och FN‑ramar. Dessa rättigheter inbegriper lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning, tillträde till arbetsmarknaden, med lika möjligheter och lika behandling i arbetslivet, tillgång till personligt stöd och garantier för deras rösträtt samt deras delaktighet i samhället.

F.  Autistiska personer löper större risk att falla offer för hatpropaganda och hatbrott, och de är mer benägna att drabbas av våld än personer utan funktionsnedsättning. De står inför ökade hinder när det gäller att få tillgång till rättslig prövning och anmäla våld. Många autistiska personer förnekas fortfarande sin rätt till rättskapacitet och frihet att göra sina egna val och delta i beslutsfattande i frågor som rör dem. De måste alltför ofta bo på institutioner eller med sina familjer, som ofta saknar stöd och utsätts för diskriminering på grund av anknytning. Autistiska personer förnekas sina reproduktiva rättigheter och autistiska hbtqi-personer och etniska minoriteter utsätts också för ytterligare diskriminering.

G.  Autistiska personer upplever skillnader i tillgången till hälso- och sjukvård, vilket leder till att deras fysiska och psykologiska hälso- och sjukvårdsbehov inte tillgodoses och är ett skäl till varför deras förväntade livslängd är betydligt kortare.

H.  Autistiska flickor och kvinnor utsätts för flera former av diskriminering, till exempel hinder när det gäller att få tillgång till diagnos, utbildning och sysselsättning.

I.  Det föreslagna direktivet mot diskriminering(9), som skulle ge ett bättre skydd mot diskriminering av alla slag genom en övergripande strategi, fortsätter att blockeras i rådet.

J.  Autistiska personer drabbas oproportionerligt hårt av arbetslöshet och kan påverka upp till 90 % av dem(10).

K.  Det är uppenbart att det finns ett trängande behov av att utveckla inkluderande utbildningsprogram för yrkespersoner inom alla samhällssektorer i syfte att främja en bättre förståelse av autism, förebygga diskriminering och säkerställa tillgänglighet och inkludering.

L.  Unionsmedborgarskapsstatusen enligt artikel 20 i EUF-fördraget innebär att alla medborgare har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. För personer med funktionsnedsättning skyddas denna rättighet genom artikel 18 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som har ratificerats av EU och de 27 medlemsstaterna och som garanterar deras frihet att röra sig, frihet att välja bosättningsort och rätt till medborgarskap på lika villkor som andra.

M.  Bristen på ömsesidigt erkännande av funktionsnedsättningsstatus och autismdiagnoser mellan medlemsstaterna skapar hinder för autistiska personer och deras familjer att fullt ut utöva sin rätt till fri rörlighet inom EU, eftersom detta kan innebära problem för personer med funktionsnedsättning när de flyttar till en annan medlemsstat för arbete, studier eller andra skäl, och hindrar tillgången till stöd. Dessa svårigheter har belysts i framställningar som lämnats in under de senaste åren och i synnerhet det faktum att skillnaderna i fråga om autismdiagnoser mellan medlemsstaterna och skillnaderna i metoder och resultat i de nationella systemen för bedömning av funktionsnedsättning påverkar människors liv och livsval.

N.  Utskottet för framställningar har nyligen mottagit en framställning där det begärs att EU-intyget om funktionsnedsättning även ska garantera skydd för personer med autismspektrumstörningar.

O.  Personer med autism är fortfarande till stor del utestängda från forskningen, vilket inbegriper akademiska, kliniska och medicinska undersökningar som berör dem direkt.

1.  Europaparlamentet är oroat över de svårigheter som autistiska personer kan stöta på när det gäller att bevisa sitt tillstånd i alla medlemsstater och över den osäkerhet som de utsätts för när de reser inom EU, eftersom nationella intyg om funktionsnedsättning inte erkänns i alla EU-länder och lika tillgång till vissa särskilda förmåner inte existerar. Parlamentet beklagar djupt att det, med tanke på att omkring 40 % av alla autistiska personer inte har någon associerad intellektuell funktionsnedsättning, finns många EU‑medborgare med autism som inte har något intyg om funktionsnedsättning, utan endast en medicinsk diagnos, vilket är ett stort problem när de reser över EU:s gränser och innebär att de inte kan bevisa sin status eller begära det stöd som de behöver.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera förslaget till ett EU-direktiv om likabehandling, med utgångspunkt i parlamentets ståndpunkt i dess resolution från mars 2021(11), som skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att gå vidare med att bekämpa diskriminering i hela EU, på livets alla områden, så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar rådets ordförandeskap att prioritera direktivet mot diskriminering och att diskutera det på högsta politiska nivå.

3.  Europaparlamentet påminner, i linje med strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, om vikten av att ha offentliga uppgifter som är uppdelade efter kön och ålder, och efter olika slags funktionsnedsättning, inklusive autism, för att förbättra de offentliga strategier som vänder sig mot autistiska personer och göra dem mer effektiva. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att finansiera och genomföra studier om autismprevalensen i alla medlemsstater.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att underlätta tillgången till autismdiagnos för barn och vuxna med fokus på personer i riskzonen och betonar behovet av att förenkla och påskynda utfärdandet av diagnosintyg. Parlamentet insisterar på att en autismdiagnos bör innebära ett erkännande av funktionsnedsättning, även för autistiska individer utan intellektuell funktionsnedsättning, för att säkerställa lika tillgång till rättigheter och tjänster inom alla livets områden.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyligen offentliggjorda förslag om att inrätta ett EU-intyg om funktionsnedsättning i slutet av 2023 så att det kan erkännas och genomföras konsekvent i alla medlemsstater på alla livets områden, även när det gäller tjänster och stöd. Parlamentet betonar vikten av en enkel och allmänt tillgänglig process för att erhålla intyget och erkänner att ett digitalt format skulle möjliggöra validitetskontroller.

6.  Europaparlamentet framhåller nyttan med EU-intyget om funktionsnedsättning för personer med osynlig funktionsnedsättning, som autism. Parlamentet betonar att det är avgörande att omfattningen för detta intyg omfattar alla situationer där privata aktörer eller offentliga myndigheter erbjuder personer med funktionsnedsättning särskilda villkor eller positiv särbehandling, och att detta intyg säkerställer dessa personers rätt till fri rörlighet inom EU genom att underlätta det ömsesidiga erkännandet av innehavarnas funktionsnedsättningsstatus. Parlamentet efterlyser att autism ska inkluderas i de nationella funktionsnedsättningsbeskrivningarna i medlemsstater där det inte finns med på förteckningen, och uppmanar medlemsstaterna att vara ambitiösa när det gäller vidden på de rättigheter som användarna av intyget kommer att ha. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att säkerställa ett korrekt genomförande av alla medlemsstater genom bindande lagstiftning.

7.  Europaparlamentet efterlyser en europeisk rättslig status för personer med funktionsnedsättning som möjliggör ömsesidigt erkännande och ackreditering i alla medlemsstater, med hänsyn tagen till autismens särdrag och genom att säkerställa skydd för och inkludering av alla autistiska personer.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av att anslå EU-medel till antidiskrimineringspolitik mot personer med autism, särskilt kvinnor och flickor.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att öka förståelsen för autism och att aktivt delta i informationskampanjer i samarbete med autistiska personer och organisationer som företräder dem för att främja en fullständig inkludering och ett fullständigt deltagande av dessa personer.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla möjligheterna till skälig anpassning när det gäller samtliga hälso- och sjukvårds- och diagnosaspekter, i syfte att säkerställa att autistiska personer har lika tillgång till både fysisk och psykisk hälso- och sjukvård. Parlamentet insisterar på att det bör utvecklas infrastrukturer som är anpassade till mottagandet av autistiska personer på sjukhus, tågstationer, flygplatser och inom kollektivtrafiken, för att skapa autismvänliga utrymmen som ”tyst rum” och för att garantera en tjänst som hjälper människor med autism när de reser mellan medlemsstaterna.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ge det europeiska resurscentrumet för tillgänglighet, AccessibleEU, i uppdrag att identifiera och ta itu med tillgänglighetshinder för autistiska personer i enlighet med artikel 9 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, att främja tillhandahållandet av flexibla och rimliga anpassningar beroende på deras individuella behov genom att anta särskilda riktlinjer inom olika sektorer och att överbrygga luckor i den nuvarande lagstiftningen för att tillgodose autistiska personers behov.

12.  Europaparlamentet är oroat över den höga arbetslösheten bland autistiska personer, särskilt bland kvinnor, jämfört med andra grupper i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och trygga en rättslig och politisk ram gällande deltagande på arbetsmarknaden för personer med autism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stödja sociala företag som fokuserar på att sysselsätta personer med autism. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anpassa arbetsplatser och vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att tillämpa riktlinjerna om skälig anpassning för autistiska personer på arbetsplatsen och att främja deras karriärutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt autistiska arbetstagare i EU:s framtida strategiska ram för arbetsmiljö och att fastställa ambitiösa mål.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att följa direktivet om likabehandling i arbetslivet fullt ut och att se till att åtgärder, till exempel rekryteringsprogram som tillämpar positiv särbehandling och kvoter, leder till verkliga sysselsättningsmöjligheter som främjar en inkluderande arbetsplats.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utbildning om autism för yrkesverksamma inom alla samhällssektorer, exempelvis utbildningssektorn, hälso- och sjukvård, social omsorg, transportsektorn samt rättsväsendet, genom att inkludera obligatorisk utbildning om autism i sina respektive läroplaner, med ett aktivt deltagande av autistiska personer, deras familjer och representativa organisationer.

15.  Europaparlamentet påminner om att personer med autism har rätt att delta på alla utbildningsnivåer och i alla utbildningsformer, däribland förskoleverksamhet, på samma villkor som andra. Parlamentet betonar behovet av att främja tillgången till allmän, kvalitativ och inkluderande utbildning till ett överkomligt pris och att ge autistiska personer individanpassad och fortlöpande personlig assistans och stöd på utbildningsområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla logi och tillgängligt studiematerial, i enlighet med artikel 24 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för att stödja utvecklingen av inkluderande skolor som kan bli en referens i inkluderande och innovativ undervisning och lärande i hela EU, för att övervaka autistiska elevers tillgång till utbildning, till grundskole- och gymnasieutbildning, till yrkesutbildning och till sysselsättning.

16.  Europaparlamentet erkänner att idrott är avgörande för autistiska barns framsteg och utveckling och uppmanar medlemsstaterna att minska de hinder som autistiska personer stöter på i samband med fritids-, idrotts- och kulturverksamhet och att främja ett bredare deltagande i fysiska aktiviteter.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av forskning om autism för att upprätthålla höga etiska standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning som samproduceras med autistiska personer och deras familjer i syfte att förbättra livskvaliteten för autistiska personer. Parlamentet understryker behovet av att dela god praxis mellan medlemsstaterna på ett strukturerat sätt för att främja och fördjupa kunskapen om autism och därmed förstå behoven hos autistiska personer i hela EU bättre.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att reformera förmyndarskapssystemen för att göra det möjligt för autistiska personer att utöva sin rättskapacitet och ge dem tillgång till understödda system för beslutsfattande, samtidigt som det säkerställs att det finns lämpliga skyddsåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att autistiska personer ges full tillgång till rättssystemet och kan delta i det politiska och offentliga livet.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av att inkludera ett anslag i tilldelningen av EU‑medel för antidiskrimineringspolitik mot autistiska personer, särskilt kvinnor och flickor, som riskerar att drabbas av särskilt höga nivåer av fattigdom, social utestängning och våld, och av att straffbelägga tvångssterilisering eftersom sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn är ett brott enligt artikel 83.1 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att förslaget till direktiv av den 8 mars 2022 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (COM(2022)0105) inbegriper tvångssterilisering som ett brott enligt samma artikel. Parlamentet välkomnar rådets beslut från juni 2023 om ingående av Istanbulkonventionen som skapar en omfattande och mångfacetterad rättslig ram för att skydda kvinnor mot alla former av våld(12).

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att aktivt ta itu med andra former av intersektionell diskriminering av autistiska personer, särskilt personer som tillhör utsatta grupper. Parlamentet uppmanar dem och kommissionen att anta sektorsövergripande nationella strategier för att tillhandahålla tillräckliga öronmärkta medel för ett effektivt genomförande av dessa.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. (2) EUT C 474, 24.11.2021, s. 48. (3) EGT C 152, 27.5.1996, s. 87. (4) EUT C 362, 8.9.2021, s. 8. (5) EUT C 132, 24.3.2022, s. 129. (6) EUT C 177, 17.5.2023, s. 13. (7) Världshälsoorganisationens faktablad om autism, som finns på https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/autism-spectrum-disorders. (8) Europaparlamentets resolution av den 13 december 2022 om lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EUT C 177, 17.5.2023, s. 30). (9) Förslag av den 2 juli 2008 till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426). (10) Se vilka framsteg som görs med strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, på https://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=1484&furtherNews=yes&newsId=10274. (11) Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2021 om genomförandet av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EUT C 474, 24.11.2021, s. 48). (12) Rådets beslut (EU) 2023/1075 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller unionens institutioner och offentliga förvaltning (EUT L 43 I, 2.6.2023, s. 1).