Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2023 om förbindelserna mellan EU och Schweiz (2023/2042(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i vilka EU:s principer, mål och befogenheter fastställs och europeiska staters rätt att ansöka om medlemskap i unionen erkänns,
– med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)(1), i vilket rätten att ansöka om medlemskap i EES erkänns för alla medlemsländer i Europeiska unionen eller Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta),
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiz(2) av den 22 juli 1972,
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiz om annan direkt försäkring än livförsäkring(3),
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om underlättande av kontroller och formaliteter vid godstransporter samt säkerhetsrelaterade tullåtgärder(4),
– med beaktande av det negativa resultatet av den schweiziska folkomröstningen om att ansluta sig till EES 1992,
– med beaktande av ingåendet av flera sektorsavtal mellan EU och Schweiz, kallade bilateralerna I, som undertecknades 1999(5),
– med beaktande av ytterligare nio sektorsavtal mellan EU och Schweiz, kallade bilateralerna II, som undertecknades 2004,
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse(6),
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter(7),
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling(8),
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer(9),
– med beaktande av avtalet mellan Schweiziska edsförbundet och Europeiska polisbyrån, undertecknat 2004,
– med beaktande av avtalet av den 26 oktober 2004 om Schweiz deltagande i Schengenområdet(10), vilket möjliggör fri rörlighet för personer mellan Schweiz och EU:s medlemsstater och underlättar samarbete i frågor som rör säkerhet och bekämpning av gränsöverskridande brottslighet,
– med beaktande av avtalet mellan Eurojust och Schweiz, undertecknat den 27 november 2008,
– med beaktande av avtalet av den 17 maj 2013 mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om samarbete vid tillämpningen av deras konkurrenslagstiftning(11),
– med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering(12),
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska stödkontoret för asylfrågor(13), undertecknat den 10 juni 2014,
– med beaktande av avtalet mellan EU och Schweiz om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, som trädde i kraft den 1 januari 2017,
– med beaktande av lagstiftningspaketet som lades fram av kommissionen den 14 juli 2021 och som syftar till att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 (COM(2021)0550),
– med beaktande av det schweiziska förbundsrådets beslut av den 24 augusti 2022 och den 21 december 2022 att anta EU:s sparmål för gas och elektricitet, som en del i en mer omfattande anpassning av lagstiftningen för den schweiziska energipolitiken och nätregleringen,
– med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser, undertecknat den 23 november 2017(14),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 19 februari 2019 om EU:s förbindelser med Schweiz,
– med beaktande av det schweiziska förbundsrådets beslut av den 26 maj 2021 att avsluta förhandlingarna om en institutionell ram för EU och Schweiz,
– med beaktande av det schweiziska förbundsrådets antagande av en uppsättning riktlinjer för dess förhandlingspaket med EU den 23 februari 2022,
– med beaktande av det positiva resultatet av den schweiziska folkomröstningen den 15 maj 2022 då det beslutades att Schweiz ska öka sitt ekonomiska bidrag till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex),
– med beaktande av det gemensamma uttalandet från ordförandena för den schweiziska förbundsförsamlingens delegation för förbindelserna med Europaparlamentet och Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Schweiz (DEEA-delegationen), som antogs vid det 41:a interparlamentariska mötet mellan Schweiz och EU den 7 oktober 2022 i Rapperswil-Jona, Schweiz,
– med beaktande av sin rekommendation av den 26 mars 2019 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende avtalet om en institutionell ram mellan EU och Schweiz(15),
– med beaktande av sin rekommendation av den 18 juni 2020 om förhandlingarna om ett nytt partnerskap med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland(16),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen(17),
– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för kultur och utbildning,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A9-0248/2023), och av följande skäl:
A. EU och Schweiz är politiskt och kulturellt närstående, likasinnade allierade med gemensamma värderingar såsom demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, skyddet av minoriteter, social jämlikhet och social och miljömässig hållbarhet. EU och Schweiz är viktiga ekonomiska partner med ett intresse av gemensamt ekonomiskt välstånd.
B. EU och Schweiz har långvariga förbindelser som bygger på gemensamma värden och mål för fred, åtagandet att upprätthålla multilateralism och den regelbaserade världsordningen och aktivt leda globala insatser för att ta itu med utmaningar såsom klimatförändringar, miljö, förlust av biologisk mångfald, utarmning av resurser, hållbar utveckling, påskyndad digitalisering, migration och internationell säkerhet, internationell straffrätt och internationell humanitär rätt.
C. Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina har visat att EU och Schweiz måste fördjupa sitt samarbete på områdena utrikespolitik, säkerhet och krishantering. Schweiz samarbetar inom vissa delar av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) och har deltagit i uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Schweiz har anpassat sig till EU:s sanktioner mot Ryssland och röstat för alla FN-resolutioner om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
D. Schweiz söker nya samarbetsformer på områden som säkerhet, forskning, innovation och hälsa. Schweiz är berett att utöka sitt säkerhetssamarbete, med fokus på områden som cybersäkerhet, hybridhot, motståndskraft och desinformation. Schweiz strävar efter att stärka interoperabiliteten inom ramen för Europeiska försvarsbyrån. I Schweiz säkerhetspolitiska rapport från 2021 och i 2022 års tillägg anges alternativ för Schweiz att öka sitt samarbete med EU.
E. Schweiz och EU är viktiga ekonomiska partner – EU är Schweiz huvudsakliga handelspartner och Schweiz är EU:s fjärde största handelspartner efter Kina, Förenta staterna och Förenade kungariket. EU och Schweiz hör till varandras främsta destinationer för utländska investeringar och är viktiga partner i handeln med tjänster.
F. Det schweiziska förbundsrådet godkände nyckelparametrarna för ett förhandlingsmandat med EU den 21 juni 2023.
G. Schweiz ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med EU regleras huvudsakligen av ett frihandelsavtal och en serie bilaterala avtal, inbegripet avtalet om fri rörlighet för personer, där Schweiz har gått med på att ta över vissa aspekter av EU:s lagstiftning i utbyte mot tillträde till en del av EU:s inre marknad.
H. Schweiz är djupt integrerat i EU:s inre marknad. Till dags dato har EU och Schweiz ingått flertalet bilaterala avtal. Många av dem måste snarast uppdateras för att i detta hänseende upprätthålla den inre marknadens funktion mellan EU och Schweiz och återspegla nya prioriteringar.
I. I maj 2021 beslutade det schweiziska förbundsrådet att avsluta förhandlingarna om ett institutionellt ramavtal mellan EU och Schweiz. Det behövs en lösning för de framtida förbindelserna mellan EU och Schweiz för att konsolidera de bilaterala förbindelserna och utveckla partnerskapet mellan EU och Schweiz fullt ut i viktiga frågor av gemensamt intresse. En rad sonderande samtal har nyligen förts mellan kommissionen och det schweiziska förbundsrådet.
J. Kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič besök i Schweiz i mars 2023 satte igång nya diskussioner för att lösa institutionella problem. Båda sidor har visat en vilja att åtgärda de återstående luckorna genom sonderande samtal på både teknisk och politisk nivå. Det är väsentligt för båda parter att bibehålla drivkraften, fortsätta att röra sig i rätt riktning och potentiellt öka ansträngningarna för att avgöra om det finns goda förutsättningar för långtgående förhandlingar som kan slutföras snabbt och framgångsrikt.
K. Det är nödvändigt att upprätthålla lika villkor på den inre marknaden för att säkerställa rättvis konkurrens på den inre marknaden. En välfungerande och effektiv inre marknad bygger på en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi.
L. Schweiziska medborgare har samma rättigheter som EU-medborgare att fritt röra sig, resa in i och uppehålla sig inom EU, i enlighet med EU-lagstiftningen. År 2021 arbetade i omkring 351 000 gränspendlare i Schweiz. Den 31 december 2021 var omkring 442 000 schweiziska medborgare bosatta i EU och omvänt var omkring 1,4 miljoner EU-medborgare bosatta i Schweiz.
M. Schweiz har för närvarande status som icke-associerat tredjeland inom ramen för Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation, och andra relaterade program och initiativ, inklusive EU:s program Erasmus+. Ett samarbete mellan EU och Schweiz inom forskning och utveckling skulle gynna båda parter.
N. Ramen för samarbete mellan Europeiska försvarsbyrån och Schweiz, som undertecknades den 16 mars 2012, möjliggör informationsutbyte och gemensam verksamhet på forsknings- och teknikområdet samt inom rustningsrelaterade projekt och program.
O. Schweiz kommer att hålla allmänna val den 22 oktober 2023. Parlamentet kommer att hålla val i juni 2024.
Utrikes- och säkerhetspolitik
1. Europaparlamentet framhåller EU:s starka intresse av att samarbeta med Schweiz som en likasinnad partner i internationella freds-, säkerhets-, människorätts- och försvarsfrågor, särskilt som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet välkomnar Schweiz anpassning till EU:s sanktioner som antagits i detta sammanhang och dess antagande av alla EU:s sanktionspaket till dags dato. Parlamentet erkänner Schweiz åtagande att bevara den regelbaserade världsordningen, bland annat genom gemensamma åtgärder med EU i internationella organisationer och multilaterala forum.
2. Europaparlamentet erkänner Schweiz långvariga utrikespolitik för att främja fred, medling och fredlig konfliktlösning. Parlamentet välkomnar Schweiz engagerade och starka roll som medlem av Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling när det gäller att finna lösningar på kriser, bland annat genom tillämpning av konstitutionella uppgörelser i högspända miljöer, fredsbyggande, underlättande av dialog, utveckling av förtroendeskapande åtgärder och försoning.
3. Europaparlamentet välkomnar Schweiz mandatperiod 2023–2024 som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd som ett tillfälle att stärka det internationella samarbetet och främja gemensamma prioriteringar på multilateral nivå.
4. Europaparlamentet välkomnar att Schweiz hållning är i linje med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, bland annat i frågor som gäller humanitärt bistånd, civilskydd, terrorismbekämpning och klimatförändringar, samt landets deltagande i flera GSFP-uppdrag, särskilt Eulex Kosovo, Eufor Althea och Eucap Sahel. Parlamentet konstaterar att Schweiz är det land som i absoluta tal har bidragit flest gånger till GSFP-uppdrag. Parlamentet efterlyser ytterligare engagemang inom ramen för Gusp och GSFP.
5. Europaparlamentet välkomnar vidare Schweiz tillkännagivande i november 2021 om att delta i vissa projekt inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet och att ett eventuellt deltagande för närvarande undersöks i fråga om två projekt. Parlamentet noterar att Schweiz har uttryckt intresse för projekt som rör cyberförsvar och militär rörlighet, och att detta är en ny tillnärmning till EU där Schweiz för första gången i sin historia överväger försvarssamarbete med andra länder. Parlamentet välkomnar Schweiz avsikt att delta i initiativet om en europeisk luftförsvarssköld.
6. Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare samarbete mellan Schweiz och EU i sociala och humanitära frågor, i linje med EU:s integrerade strategi, och om mänskliga rättigheter och demokrati, bland annat genom EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati och det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar Schweiz medlemskap i det europeiska krishanteringssystemet.
7. Europaparlamentet välkomnar det ökade antalet samråd om utrikespolitiska frågor och att Schweiz eftersträvar ett närmare samarbete med EU och Nato. Parlamentet välkomnar i detta avseende Schweiz deltagande i programmet Partnerskap för fred. Parlamentet uppmanar Schweiz att fördjupa sitt säkerhets- och försvarssamarbete med EU och att dra full nytta av det administrativa avtalet med Europeiska försvarsbyrån. Parlamentet understryker att samarbetet mellan EU:s medlemsstater och Schweiz när det gäller landets säkerhet är viktigt på grund av dess geografiska läge.
8. Europaparlamentet noterar att Schweiz frivilliga anpassning till EU:s sanktioner mot Ryssland sker från fall till fall. Parlamentet uppmuntrar Schweiz att fortsätta engagera sig för den regelbaserade världsordningen, att noggrant och konsekvent tillämpa och genomföra alla EU:s restriktiva åtgärder, såsom landet hittills redan gjort, och förhindra att de kringgås, på samma sätt som kommissionen förväntar sig av EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar Schweiz att ändra sin lagstiftning för att möjliggöra beslagtagande av ryska tillgångar. Parlamentet uppmanar Schweiz att ansluta sig till arbetsgruppen för ryska eliter, ombud och oligarker. Parlamentet uppmuntrar vidare Schweiz att samarbeta med EU:s arbetsgrupp för frysning av tillgångar för att samordna och utforska lagliga vägar att beslagta tillgångar, inbegripet den ryska centralbankens reserver som hålls i Schweiz, i enlighet med internationell rätt, och att aktivt delta i diskussioner i internationella forum om användningen av frysta tillgångar för återuppbyggnaden av Ukraina.
9. Europaparlamentet erkänner att Schweiz har gjort stora humanitära insatser i Ukraina, erbjudit skyddsstatus till ukrainska flyktingar och betydande ekonomiskt stöd till återuppbyggnaden i Ukraina, även genom konferensen om Ukrainas återhämtning år 2022 i Lugano. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare samarbete mellan EU och Schweiz för att hantera den pågående krisen.
10. Europaparlamentet beklagar att Schweiz för närvarande förbjuder återexport av ammunition och krigsmateriel som tillverkats i Schweiz från EU:s medlemsstater till Ukraina. Parlamentet välkomnar motionen på nationell nivå och den politiska debatt om detta ämne som inletts i Ständerrådet. Parlamentet uppmanar det schweiziska förbundsrådet att godkänna påfyllning av vapen i Ukraina.
11. Europaparlamentet uppmuntrar Schweiz att se över landets praxis avseende sanktioner för att anpassa sig mer systematiskt till EU:s sanktioner, inbegripet när dessa vidtas på grund av människorättskränkningar, i enlighet med EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter.
Samhälle och geopolitik
12. Europaparlamentet välkomnar vidare Schweiz deltagande i den europeiska politiska gemenskapens toppmöten.
13. Europaparlamentet erkänner samarbetet mellan EU och Schweiz om internationell migration, inbegripet hanteringen av migrationsströmmar och omplaceringen av flyktingar. Parlamentet välkomnar Schweiz deltagande i Frontex. Parlamentet uppmanar Schweiz att stärka sina utbyten med EU:s asylbyrå och Frontex, som är direkt involverade i bättre hantering av internationell migration till och från Schweiz. Parlamentet upprepar att deltagandet i Schengen-/Dublinsystemet är avgörande.
14. Europaparlamentet beklagar att Schweiz ännu inte uppfyller kraven för att delta i EU:s civilskyddsmekanism, eftersom endast Efta-länder som är medlemmar i EES, andra europeiska länder när avtal så tillåter, samt anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer kan ansluta sig till mekanismen. Parlamentet efterlyser ett snabbt framtida partnerskap med Schweiz inom denna ram, genom att EU:s civilskyddsmekanism öppnas för Efta-länderna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till att undersöka möjligheterna för Schweiz att delta i initiativ för förebyggande av, beredskap för och respons på katastrofer, för att stärka både EU:s och Schweiz samlade motståndskraft.
Ekonomi, arbetsmarknad och tillträde till EU:s inre marknad
15. Europaparlamentet påminner om de långvariga förbindelserna mellan EU och Schweiz som bygger på gemensamma värderingar och mål om fred, social rättvisa, miljöansvar och ekonomiskt välstånd samt på deras ömsesidiga ekonomiska och sociala beroende. Parlamentet uppmuntrar till utforskning av ytterligare möjligheter att göra det möjligt för Schweiz att ansluta sig till Europeiska arbetsmyndigheten och informationssystemet för den inre marknaden. Parlamentet understryker det gemensamma åtagandet att ytterligare stärka kampen mot dåliga arbetsvillkor och att säkerställa ett verkligt genomförande av sociala rättigheter över hela Europa.
16. Europaparlamentet understryker att bevarandet, stärkandet och fördjupandet av starka, stabila och hållbara handelsförbindelser med Schweiz, EU:s fjärde största handelspartner, förblir en hög prioritering och ligger i båda parters grundläggande intresse, särskilt med tanke på den oroliga internationella miljö som råder. Parlamentet anser att ett moderniserat och ömsesidigt fördelaktigt förhållande, som bygger på ett ambitiöst avtal, inte bara bör minska handelshindren utan också skapa lika villkor för EU:s medborgare och ekonomiska aktörer, skapa förtroende, stabilitet, sysselsättning, tillväxt och välfärd, säkerställa ett icke-diskriminerande skydd av arbetstagarnas rättigheter och garantera högsta möjliga skyddsnivå för konsumenter och miljö, rättvis konkurrens, hållbar utveckling och social trygghet, framsteg och rättvisa. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta de gemensamma insatserna för att reformera WTO, särskilt dess tvistlösningsorgan, och av att främja hållbara och gröna handelsinitiativ inför WTO:s 13:e ministerkonferens.
17. Europaparlamentet anser att Schweiz betydande grad av integration med EU:s inre marknad är en nyckelfaktor för hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker att starka förbindelser mellan EU och Schweiz går utöver ekonomisk integration och att utvidgningen av den inre marknaden bidrar till stabilitet och välstånd till förmån för alla medborgare och företag, inbegripet små och medelstora företag. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa en välfungerande inre marknad när det gäller att skapa lika villkor och nya arbetstillfällen av god kvalitet.
18. Europaparlamentet beklagar att Schweiz fortfarande är den enda Eftamedlem som inte har anslutit sig till EES. Parlamentet noterar emellertid att schweiziska medborgare har samma rättigheter som EU-medborgare att fritt röra sig, resa in i och uppehålla sig inom EU, i enlighet med EU-lagstiftningen. Parlamentet upprepar att 71 % av den schweiziska befolkningen är för en anslutning till EES, medan majoriteten också vill ha fullt tillträde till EU:s inre marknad och deltagande i EU:s samarbete. Parlamentet noterar att Schweiz alltid skulle vara välkommet att ansluta sig till EES eller EU, om landet skulle uttrycka en sådan önskan i framtiden. Parlamentet noterar att om en sådan önskan om EU-medlemskap skulle komma till uttryck, skulle detta göra det möjligt för Schweiz att fullt ut delta i EU:s beslut och regler.
19. Europaparlamentet betonar de starka ekonomiska, sociala och kulturella banden i gränsregionerna mellan Frankrike, Italien, Liechtenstein, Schweiz, Tyskland, och Österrike, det vill säga Auvergne-Rhȏne-Alpes, Bourgogne-Franche-Comté och Grand Est i Frankrike, Baden-Württemberg och Bayern i Tyskland, Bozen-Südtirol i Italien, Vorarlberg i Österrike och furstendömet Liechtenstein och Schweiz, som har en lång gemensam historia. Parlamentet understryker vikten av stabila och starka förbindelser och ramar mellan EU och Schweiz för det framtida gränsöverskridande samarbetet.
20. Europaparlamentet är oroat över eventuellt bristande genomförande av vissa avtal med unionen från Schweiz sida och att landet antagit lagstiftningsåtgärder och praxis som kan vara oförenliga med dessa avtal, särskilt åtgärder som påverkar den fria rörligheten för personer. Parlamentet uppmanar Schweiz att stärka den fria rörligheten för personer och införa ytterligare åtgärder i detta avseende genom att anpassa sig till direktiv 2004/38/EG(18). Parlamentet betonar behovet av dynamiskt antagande av EU-lagstiftning om frågor som rör ömsesidigt samarbete från Schweiz sida.
21. Europaparlamentet noterar det stora antalet gränspendlare mellan EU och Schweiz och det stora antalet EU-medborgare och schweiziska medborgare som bor och arbetar i Schweiz respektive EU. Parlamentet påminner om att fri rörlighet för personer är en grundläggande princip för den inre marknaden. Parlamentet betonar att rätten till bosättning i ett annat EU-land inte är obegränsad. Parlamentet beklagar det schweiziska förbundsrådets beslut att återinföra begränsningar av tillträdet till den schweiziska arbetsmarknaden för kroatiska arbetstagare i form av kvoter för tillstånd, och uppmanar Schweiz att överväga att avskaffa denna skyddsklausul.
22. Europaparlamentet uppmanar med kraft Schweiz att tillämpa EU:s relevanta regelverk och fullgöra sina skyldigheter enligt 1999 års avtal om fri rörlighet för personer, särskilt för utstationerade arbetstagare, och att anpassa kompletterande åtgärder som garanterar skyddet av en hög social standard och ett effektivt och icke-diskriminerande skydd för arbetstagarnas rättigheter, säkerställer lika lön för lika arbete på samma plats för mobila, utstationerade och lokala arbetstagare och tillåter ekonomiska aktörer i EU att tillhandahålla tjänster på landets territorium på ett icke-diskriminerande sätt. Parlamentet noterar Schweiz oro i detta avseende och påpekar att nuvarande EU-länder tidigare hade liknande farhågor, som dock inte har förverkligats fullt ut. Parlamentet uppmanar Schweiz att minska de byråkratiska hindren för utstationering av arbetstagare. Parlamentet noterar Schweiz kontinuerliga förbättrande av de kompletterande åtgärdernas funktion och välkomnar dess aktiva och regelbundna dialog med grannländerna och andra EU-medlemsstater om konkreta frågor i samband med gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster.
23. Europaparlamentet uppmuntrar EU och Schweiz att utbyta bästa praxis och stärka skyddet av arbetstagares rättigheter, särskilt vad gäller antifackligt avskedanden, associerad minimiersättning och kollektivförhandlingar, för att säkerställa en rättvis marknad med lika villkor för alla arbetstagare. Parlamentet noterar den pågående oberoende medlingsprocessen i Schweiz som syftar till att finna en kompromisslösning om skydd av fackföreningsmedlemmar mot ogrundade uppsägningar. Parlamentet anser att kommissionen och det schweiziska förbundsrådet, i ständig diskussion med de schweiziska arbetsmarknadsparterna, skulle kunna överväga att tillämpa tillfälliga eller begränsade åtgärder eller skyddsåtgärder under en avgränsad tidsperiod, grundade på EU-lagstiftningen, för att säkerställa ett gott skydd för arbetstagarna.
24. Europaparlamentet konstaterar att utan överenskommelse om en paketlösning riskerar ett stort antal bilaterala avtal mellan EU och Schweiz att urholkas och behöver ses över för att se till att de förblir relevanta och ändamålsenliga och ger rättssäkerhet, konsolidering och ytterligare utveckling av förhållandet mellan EU och Schweiz och ett framåtblickande perspektiv, särskilt de som gäller förbättrat och ömsesidigt tillträde till den schweiziska marknaden för EU:s ekonomiska aktörer. Parlamentet är oroat över att grundläggande bilaterala avtal långsamt fasas ut och inte längre garanterar ett friktionsfritt marknadstillträde till följd av att ny utveckling av EU:s regelverk inte har införlivats. Parlamentet konstaterar att modellen som bygger på enskilda bilaterala avtal i stället för på en paketöverenskommelse är föråldrad. Parlamentet påminner om att antagandet av en paketöverenskommelse för befintliga och framtida avtal, som gör det möjligt för Schweiz att delta på EU:s inre marknad för att säkerställa homogenitet och rättslig förutsebarhet, fortfarande är en förutsättning för vidareutvecklingen av ett sektorsuppdelat tillvägagångssätt. Parlamentet är bekymrat över avsaknaden av en lösning på de institutionella frågorna, vilket kommer att leda till ytterligare urholkning av tillämpningen av avtalet om ömsesidigt erkännande.
25. Europaparlamentet konstaterar att utan en modernisering av frihandelsavtalet som ingicks för 50 år sedan och som inte har anpassats till utvecklingen av internationella handelsregler sedan dess, och av paketet för bilaterala avtal (I och II) som ingicks för snart 20 år sedan, och utan korrekt införlivande, genomförande och efterlevnad av lagstiftningen om den inre marknaden, kan medborgare och företag inte fullt ut dra fördel av förbindelserna mellan EU och Schweiz, och dessa förbindelser kommer då oundvikligen att urholkas med tiden. Parlamentet anser att EU bör sträva efter pragmatiska lösningar för att lösa denna fråga mellan EU och Schweiz. Parlamentet konstaterar att föråldrade bilaterala avtal måste ses över för att förhindra att de löper ut och för att ta hänsyn till utvecklingen av relevant EU-lagstiftning för att bevara det ömsesidiga marknadstillträdet, särskilt avtalen om ömsesidigt marknadstillträde för industrivaror, förenklade tullförfaranden, fri rörlighet för personer, tekniska handelshinder och offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå ett mandat för att modernisera frihandelsavtalet så snart förhandlingarna återupptagits.
26. Europaparlamentet framhåller att 2002 års avtal om ömsesidigt erkännande blir alltmer föråldrat eftersom det inte kan uppdateras för att ta hänsyn till ny EU-lagstiftning. Parlamentet noterar att detta redan har skapat tekniska hinder och hämmat handeln med medicintekniska produkter och att det kommer att fortsätta så även i framtiden, särskilt när det gäller maskinteknik, maskineri, byggprodukter och artificiell intelligens. Parlamentet anser att EU bör sträva efter pragmatiska lösningar för att lösa denna fråga mellan EU och Schweiz.
27. Europaparlamentet noterar att skyddet för investeringar för närvarande upprätthålls genom föråldrade bilaterala avtal mellan Schweiz och endast nio EU-medlemsstater. Parlamentet anser att ett modernt avtal om investeringsskydd mellan EU och Schweiz skulle öka rättssäkerheten för investerare på båda sidor och skulle stärka de bilaterala handelsförbindelserna ytterligare. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen att föreslå ett mandat för att förhandla om ett modernt avtal om investeringsskydd mellan EU och Schweiz.
28. Europaparlamentet noterar att näringslivs- och branschorganisationer för närvarande bara rådfrågas genom informella informationskanaler. Parlamentet uppmanar förhandlarna att enas om inrättandet av en bilateral plattform för förhands- och efterhandssamråd mellan EU och Schweiz som ska underlätta diskussioner och samråd före eventuella nya åtgärder eller subventioner som skulle kunna påverka handeln eller investeringar negativt. Parlamentet anser att näringslivs- och branschorganisationer bör kunna uppmärksamma plattformens sekretariat på alla nya handels- eller investeringshinder. Parlamentet anser att plattformen så småningom bör bli en integrerad del av styrningsramen för det framtida handelsavtalet och leda till att det inrättas en hjälpcentral för små och medelstora företag, som skulle bidra till att minska handelskostnaderna och den administrativa bördan och samtidigt öka små och medelstora företags deltagande i handeln.
29. Europaparlamentet understryker att framförhandlade uppgörelser bör vara utformade med en struktur som möjliggör övergripande samstämmighet och transparens, detta för att underlätta genomförandet av såväl befintliga bilaterala avtal som nya och uppdaterade avtal på ett lättolkat och praktiskt sätt som skapar rättslig säkerhet och förutsägbarhet och garanterar att medborgare, arbetstagare och företag som är involverade i handel mellan EU och Schweiz effektivt kan utöva sina rättigheter.
30. Europaparlamentet anser att styrningen av ett potentiellt avtal mellan EU och Schweiz, eller av ett moderniserat frihandelsavtal, bör innefatta en gemensam kommitté som säkerställer gemensam övervakning, strukturerad dialog och tillsyn från Europaparlamentets och det schweiziska parlamentets sida.
31. Europaparlamentet uppmanar EU och Schweiz att samarbeta närmare i kampen mot skattebedrägeri, penningtvätt och skatteundandragande. Parlamentet betonar vikten av lika villkor på skatteområdet, särskilt när det gäller skattetransparens och det automatiska utbytet av upplysningar.
32. Europaparlamentet understryker att en effektiv tvistlösningsmekanism, med en roll för EU-domstolen, som sista instans för tolkning av EU-lagstiftningen, är grundläggande och att det är nödvändigt med en lösning på alla institutionella och strukturella frågor, inbegripet ett rättvist bidrag till EU:s ekonomiska och sociala sammanhållning, en enhetlig tolkning och tillämpning av avtalen, en dynamisk anpassning till EU:s regelverk och lika villkor, särskilt när det gäller statligt stöd. Parlamentet påminner om de kompromisser som kommissionen redan har gjort när det gäller en tvistlösningsmekanism. Parlamentet betonar att tillträdet till EU:s inre marknad måste bygga på en rättvis balans mellan rättigheter och skyldigheter och att ett gemensamt regelverk mellan EU och Schweiz i detta sammanhang är en förutsättning för en gemensam marknad och för att Schweiz ska kunna delta i den inre marknaden.
33. Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av ett andra schweiziskt bidrag till EU:s sammanhållningspolitik och betonar att framtida schweiziska bidrag till EU:s sammanhållningspolitik är väsentliga och bör bli mer regelbundna och utökas, på samma sätt som när det gäller andra länder, såsom Norge, Island och Liechtenstein.
34. Europaparlamentet noterar vikten av en gemensam ram för statligt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen och det schweiziska förbundsrådet att finna en lösning i detta avseende.
Energi, klimat och miljö
35. Europaparlamentet välkomnar den höga graden av politisk anpassning mellan Schweiz och EU på energi- och klimatpolitikens område. Parlamentet betonar att EU och Schweiz strävar efter en miljövänlig, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning och klimatneutralitet senast 2050 och understryker potentialen för en bättre anpassning av lagstiftningen mellan EU och Schweiz. Parlamentet uppmanar kommissionen och det schweiziska förbundsrådet att hitta samarbetsvägar om EU:s 55 %-paket och Schweiz deltagande i olika aspekter av den europeiska gröna given, särskilt REPowerEU-planen, och även industriallianser, inbegripet den europeiska alliansen för solcellsindustrin, den europeiska alliansen för ren vätgas och den europeiska batterialliansen. Parlamentet uppmanar Schweiz att tillämpa lagstiftning om miljöskydd inom ramen för ett framtida samarbetsavtal, särskilt mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen och översynen av utsläppshandelssystemet.
36. Europaparlamentet konstaterar att det strategiska oberoende som EU eftersträvar när det gäller industriprodukter och kritiska råvaror också tjänar Schweiz intressen på grund av intensiteten i det ömsesidiga ekonomiska utbytet. Parlamentet anser att Schweiz och EU kunde ha gemensamt intresse av att bättre samordna sin industripolitik för att bli mer kompletterande på strategiska industriområden.
37. Europaparlamentet välkomnar vidare Schweiz engagemang för att främja vätgas, med särskilt fokus på förnybar vätgas, och betonar den möjliggörande roll som transitering genom Schweiz skulle kunna spela för en europeisk marknad för vätgas och förnybara och koldioxidfria gaser.
38. Europaparlamentet noterar med oro att Schweiz inte i tillräcklig utsträckning stödde EU:s strävan att avskaffa skyddet för fossila bränslen i energistadgefördraget. Parlamentet uppmanar Schweiz att överväga att dra sig ur detta fördrag, i likhet med flera EU-medlemsstater.
39. Europaparlamentet betonar att nätstabilitet och försörjnings- och transiteringstrygghet i elsektorn är beroende av ett nära samarbete mellan EU och Schweiz. Parlamentet noterar sammankopplingen av schweiziska, tyska, italienska, österrikiska och franska elnät. Parlamentet är fortsatt oroat över att uteslutandet av Schweiz energiindustri medför systemrisker för det kontinentala Europas synkroniserade nät. Parlamentet betonar vikten av att eftersträva en hållbar och motståndskraftig energiomställning och uppmanar Schweiz att aktivt delta i EU:s initiativ om förnybar energi och nätintegrering, såsom paketet för ren energi och 55 %-paketet, med en effektiv dynamisk anpassning till EU-lagstiftningen inom elsektorn.
40. Europaparlamentet betonar att ett elmarknadsavtal skulle skapa en gynnsam grund för ett fortsatt och nära samarbete mellan EU och Schweiz, särskilt när det gäller fossilfri el och rena gaser, bland annat genom innovativa lösningar för gränsöverskridande elhandel, såsom en gemensam elmarknad. Parlamentet betonar att alla nya avtal även bör omfatta EU:s relevanta regelverk för den gröna given och bestämmelser om samarbete mellan energitillsynsmyndigheterna i EU och Schweiz. Parlamentet beklagar det faktum att på grund av att förhandlingarna mellan EU och Schweiz om ett institutionellt ramavtal avslutats, kan det planerade elavtalet inte ingås på kort till medellång sikt, och betonar vikten av att inleda förhandlingar om det så snart som möjligt. Parlamentet understryker att tekniska lösningar för operatörer av överföringssystem och inkluderandet av Schweiz i EU:s kapacitetsberäkning är nödvändiga fram till dess att ett sådant avtal ingås, för att minska de största riskerna för den regionala nätstabiliteten och försörjningstryggheten.
Forskning och innovation, utveckling, utbildning och kultur
41. Europaparlamentet understryker vikten av samarbete mellan EU och Schweiz inom forskning, innovation och utveckling, vilket främjar Europas roll som en stark aktör på detta forsknings- och innovationsområde och förstärker det europeiska utbildningssystemet. Parlamentet påminner om att Schweiz årligen spenderar nästan 23 miljarder schweiziska franc på forskning och utveckling. Parlamentet noterar vikten av forskning och innovation inom energisektorn och Schweiz deltagande i EU:s program för forskning och innovation för att främja utvecklingen av ren och hållbar energiteknik. Parlamentet anser att programmet Erasmus+ bidrar till att föra samhällen närmare varandra.
42. Europaparlamentet framhåller betydelsen av gemensamma insatser mellan EU och Schweiz för att ta itu med globala utmaningar, såsom klimatförändringar, hälsa och energitrygghet, genom forskning och utveckling. Parlamentet uppmuntrar båda parter att prioritera samarbetsprojekt som bidrar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och målen i den europeiska gröna given.
43. Europaparlamentet noterar att Schweiz getts status som icke-associerat tredjeland inom Erasmus+ och Horisont Europa.
44. Europaparlamentet upprepar vikten av samarbete mellan EU och Schweiz i EU-program såsom Horisont Europa, ett digitalt Europa, Euratom, Iter och Erasmus+, och lovordar det utmärkta samarbetet hittills. Parlamentet uppmanar EU och Schweiz att finna en gemensam strategi till förmån för medborgarna för att uppnå ömsesidigt fördelaktigt samarbete, särskilt när det gäller Schweiz deltagande i alla EU-program under perioden 2021–2027. Parlamentet uppmanar båda parter att föra diskussioner om Schweiz deltagande i EU-program, särskilt Horisont Europa, ett digitalt Europa, Euratom, Iter och Erasmus+, som en del av förhandlingarna om ett brett paket, så att Schweiz snabbt kan återansluta sig när förhandlingarna har slutförts.
45. Europaparlamentet är fortsättningsvis övertygat om att ett mer stabilt och framtidsinriktat partnerskap kommer att gynna båda sidor och bidra till Schweiz associering till Erasmus+ och andra Europeiska program.
46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och det schweiziska förbundsrådet att göra sitt yttersta för att säkerställa Schweiz övergångsarrangemang för Horisont Europa, så snart ett förhandlingsmandat har antagits, tillsammans med ett schweiziskt åtagande om regelbundna och lämpliga bidrag till EU:s sammanhållningspolitik. Parlamentet beklagar att Schweiz, på grund av att landet inte är associerat till Horisont Europa, nyligen har uteslutits från Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur. Parlamentet noterar att Schweiz inom ramen för Horisont 2020 fick 2,7 miljarder schweiziska franc i finansiering och därmed kom på första plats bland associerade länder.
47. Europaparlamentet understryker det goda samarbetet mellan EU och Schweiz på rymdområdet, särskilt med Schweiz deltagande i de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Galileo och Egnos. Parlamentet begär att detta samarbete fördjupas genom att Schweiz inkluderas i jordobservationsprogrammet Copernicus och i programmet för satellitkommunikation, Iris. Parlamentet påminner om att Schweiz redan drar nytta av data med öppen åtkomst från Copernicus och att landet skulle kunna ha ytterligare nytta av tillgång till data och tjänster från dessa program.
48. Europaparlamentet erkänner vikten av att bevara och främja kulturell mångfald och uppmanar Schweiz och EU att stärka sitt samarbete för kulturellt utbyte, utbildning och idrott, inbegripet initiativet Europeisk kulturhuvudstad.
49. Europaparlamentet betonar vikten av ömsesidig förståelse på båda sidor om gränsen mellan EU och Schweiz. Parlamentet beklagar hindren för transnationell tillgång till nyhets- och aktualitetsmedier mellan EU och Schweiz, särskilt för gränsboende. Parlamentet uppmuntrar därför EU och Schweiz att stödja gränsöverskridande tillgång till nyhets- och aktualitetsmedier för att främja en gemensam kultur.
50. Europaparlamentet noterar att Schweiz inte deltagit i Erasmus+-programmet sedan 2014, efter sin folkomröstning om invandring. Parlamentet noterar landets obegränsade tillämpning av 1999 års avtal om fri rörlighet för personer och avvisandet av resultatet av folkomröstningen 2014 i en ny folkomröstning om invandring 2020. Parlamentet framhåller att den fria rörligheten för personer är en förutsättning för deltagandet i Erasmus+.
51. Europaparlamentet välkomnar att 2022 års ansökningsomgång för Erasmus + gjorde det möjligt för anslutna partner från det europeiska området för högre utbildning att delta i bildandet av allianser mellan Europauniversitet, vilket ledde till Schweiz deltagande.
52. Europaparlamentet betonar sambandet mellan Schweiz deltagande i Erasmus+ och landets fullständiga godtagande av de grundläggande friheter som fastställts i EU-fördragen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, eftersom utbytet inom Erasmus+ är beroende av den fria rörligheten för personer.
53. Europaparlamentet konstaterar att ett stort antal utbildningsaktörer i Europa önskar att Schweiz ska delta i Erasmus + och att schweiziska student- och ungdomsorganisationer uppmanar den schweiziska regeringen att inleda konstruktiva förhandlingar med EU. Parlamentet understryker de utbildningsmässiga och övriga fördelarna med ett sådant deltagande för Schweiz och EU.
54. Europaparlamentet understryker att alla intresserade grannländer och likasinnade länder, inklusive Schweiz, är välkomna att ansluta sig till Erasmus+-programmet och på så sätt bidra till de europeiska utbildningssystemen och stärkandet av det europeiska området för utbildning som helhet.
55. Europaparlamentet betonar att studenters rörlighet mellan EU och Schweiz så småningom bör vara inkluderande och involvera deltagare från alla EU-medlemsstater, regioner och sociala bakgrunder, och att detta skulle kunna uppnås genom att utvidga det ytterligare stöd som erbjuds dem som står inför sociala utmaningar och på så sätt stärka statusen för Erasmus+ som ett verkligt inkluderande europeiskt program.
Institutionell ram och samarbete
56. Europaparlamentet beklagar det schweiziska förbundsrådet beslut att avsluta förhandlingarna om ett institutionellt ramavtal mellan EU och Schweiz i maj 2021, efter sju års förhandlingar. Parlamentet noterar att detta avtal var avgörande för ingåendet av eventuella framtida avtal om Schweiz fortsatta deltagande på den inre marknaden och en fortsatt friktionsfri handel inom flera industrisektorer och att avslutandet av förhandlingarna påverkade Schweiz deltagande i Erasmus+-programmet. Parlamentet beklagar alla budskap i Schweiz offentliga och politiska sfärer om att EU skulle motverka schweiziska intressen. Parlamentet betonar att ett andra misslyckande i förhandlingarna om ett avtal om förbindelserna mellan EU och Schweiz skulle skada både EU och Schweiz och riskera att försvaga deras politiska roll. Parlamentet konstaterar att förbindelserna mellan EU och Schweiz är obalanserade och att medborgare och företag påverkas av avsaknaden av strukturella förbindelser. Parlamentet välkomnar det schweiziska förbundsrådets strategi från februari 2022 om ett brett förhandlingspaket och uppmanar det att anta ett förhandlingsmandat om viktiga strukturella frågor som en politisk signal till EU.
57. Europaparlamentet betonar att det ligger i båda sidors grundläggande intresse att upprätthålla och förstärka goda, stabila och ömsesidigt fördelaktiga förbindelser inom ramen för ett moderniserat förhållande som baserar sig på ett paketavtal som skapar stabilitet, förtroende, välfärd, lika villkor, arbetstillfällen, tillväxt och ett engagemang för social trygghet och rättvisa.
58. Europaparlamentet välkomnar det schweiziska förbundsrådets beslut att slutföra de sonderande samtalen med EU i syfte att inleda förhandlingar och att förbundsrådet har godkänt nyckelparametrarna för ett förhandlingsmandat. Parlamentet beklagar att det schweiziska förbundsrådet inte kommer att besluta om huruvida man ska förbereda antagandet av ett förhandlingsmandat förrän senast vid utgången av 2023. Parlamentet påminner om den korta gynnsamma tidsperioden, med tanke på valet till det schweiziska förbundsrådet i oktober 2023 och EU-valet i juni 2024.
59. Europaparlamentet välkomnar det politiska uttalandet efter den interkantonala konferensen den 24 mars 2023 där man förespråkar fördragsbaserade förbindelser med EU på grundval av gemensamma värderingar, bekräftar kantonernas ståndpunkt att fortsätta och fördjupa de bilaterala avtalen och deras vilja att stödja förbundsrådet i förhandlingarna. Parlamentet välkomnar att kantonerna konstaterat att det i avsaknad av ett godtagbart alternativ ur EU:s synvinkel inte finns någon annan möjlighet än ett dynamiskt antagande av EU-lagstiftning.
60. Europaparlamentet förväntar sig att framstegen i de sonderande samtalen mellan kommissionen och det schweiziska förbundsrådet intensifieras i syfte att erhålla de förtydliganden och försäkringar som krävs för att anta ett förhandlingsmandat. Parlamentet uppmanar båda sidor att utnyttja detta tillfälle till samtal om ett eventuellt nytt förhandlingspaket och ett samarbetsavtal mellan EU och Schweiz, och att nå en överenskommelse före utgången av den nuvarande kommissionens och parlamentets mandatperiod. Parlamentet uppmanar kommissionen och det schweiziska förbundsrådet att omgående slutföra de sonderande samtalen.
o o o
61. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Schweiziska edsförbundets president, regering och parlament.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).