Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2019 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU och Centralasien: nya möjligheter till ett starkare partnerskap (JOIN(2019)0009),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om den nya EU-strategin för Centralasien,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 19 september 2018 Förbindelserna mellan Europa och Asien – byggstenar för en EU-strategi (JOIN(2018)0031),

–  med beaktande av samförståndsavtalet om samarbete på energiområdet mellan Europeiska unionen och Republiken Uzbekistan från den 24 januari 2011, förlängt i februari 2017,

–  med beaktande av Europeiska unionens/Europarådets gemensamma program för rättsstatsprincipen i Centralasien Central Asia Rule of Law Programme (2020–2023) som undertecknades den 28 november 2019,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 1 december 2021 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Global Gateway (JOIN(2021)0030),

–  med beaktande av resultaten från det 18:e utrikesministermötet mellan EU och Centralasien den 17 november 2022 i Samarkand, som var inriktat på att finna lösningar på gemensamma utmaningar,

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet från de centralasiatiska statscheferna och Europeiska rådets ordförande, som utfärdades efter det första regionala högnivåmötet i Astana den 27 oktober 2022,

–  med beaktande av uttalandet av Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 4 juli 2022 om den senaste tidens utveckling i Uzbekistan,

–  med beaktande av det gemensamma pressuttalandet av den 28 oktober 2022 från Republiken Uzbekistans president Shavkat Mirziyoyev och Europeiska rådets ordförande Charles Michel,

–  med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan(1),

–  med beaktande av det 18:e mötet i underkommittén EU-Uzbekistan för rättsliga och inrikes frågor, mänskliga rättigheter och därmed sammanhängande frågor inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Uzbekistan den 29 mars 2022,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Tasjkent den 15 mars 2023,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna om Uzbekistans sjätte periodiska rapport av den 1 mars 2022 från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, om Uzbekistans tredje periodiska rapport från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och om Uzbekistans femte periodiska rapport från FN:s kommitté om barnets rättigheter från september 2022,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna om Uzbekistans femte periodiska rapport av den 1 maj 2020 avseende den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984,

–  med beaktande av rapporten från FN:s särskilda rapportör om främjande och skydd av mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism efter ett officiellt besök i Uzbekistan den 29 november–7 december 2021, som offentliggjordes den 25 februari 2022,

–  med beaktande av Uzbekistans nationella strategi för 2021–2026 för att bekämpa extremism och terrorism,

–  med beaktande av slutrapporten från valobservatörsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) om presidentvalet den 24 oktober 2021, som offentliggjordes den 22 april 2022,

–  med beaktande av uttalandet om preliminära resultat och slutsatser från OSSE/ODIHR:s begränsade valobservatörsuppdrag i Republiken Uzbekistan, som offentliggjordes den 1 maj 2023,

–  med beaktande av dess rekommendation av den 26 mars 2019 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det nya övergripande avtalet mellan EU och Uzbekistan(2),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Uzbekistan,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0227/2023), och av följande skäl:

A.  Uzbekistan spelar en nyckelroll i Centralasien, som är en region av strategiskt intresse för EU när det gäller säkerhet, konnektivitet, energidiversifiering, konfliktlösning och försvar av den multilaterala regelbaserade världsordningen.

B.  Förhandlingarna om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Uzbekistan, som uppdaterar det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtal som undertecknades 1999, inleddes formellt den 23 november 2018 och slutfördes framgångsrikt den 6 juli 2022. Parlamentets samtycke krävs för att det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet ska träda i kraft.

C.  Uzbekistans regering har gjort insatser för att skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och miljöskydd. Till de miljöproblem som rapporterats hör markförstöring, markförsaltning, försämrad vattenkvalitet och vattenerosion.

D.  EU har anslagit 76 miljoner euro för de första fyra åren (2021–2024) av sitt sjuåriga fleråriga vägledande program 2021–2027 till Uzbekistan, och ytterligare 7 miljoner euro har öronmärkts för att stödja människorättsorganisationer och organisationer i det civila samhället.

E.  Centralasien står inför en av världens svåraste vattenkriser, som allvarligt har begränsat möjligheterna att nå målen för hållbar utveckling i regionen. Endast lite mer än hälften av befolkningen i Uzbekistan har tillgång till säkert dricksvatten, och landsbygdsområdena har betydligt lägre vattenförsörjning än stadsområdena. Jordbruket, särskilt den intensiva bomullsindustrin, förbrukar över 90 % av Uzbekistans vatten. Det vatten som rinner genom floderna Syr-Darja och Amu-Darja, som står för mycket av Uzbekistans vattentillförsel, förväntas minska med upp till 15 % fram till 2050.

F.  Sedan Sovjetunionens kollaps och dess katastrofala jordbrukspolitik och enhetssystem för vattenförvaltning har säkerheten och stabiliteten i den centralasiatiska regionen i hög grad påverkats av vattenkonflikter. Parlamentet noterar att klimatförändringar i Centralasien har påverkat vattenresurserna och att intensiv mänsklig verksamhet har orsakat överexploatering av vatten. Sovjetregimen började vårdslöst missköta vatten och förorena de viktiga floderna för att konstbevattna bomullsfält, och detta har i hög grad fortsatt i modern tid i de sex länderna i regionen och har gjort att Aralsjön och många av dess bisjöar nästan försvunnit helt och hållet, och den sårbara befolkningen i området blivit utsatt för förödande hälsomässiga, ekologiska och sociala problem. Ständiga vattenkonflikter och politisk instabilitet har gjort att den gemensamma planeringen och effektiva fördelningen av gränsöverskridande floder varit begränsad, vilket har lett till att vattenresurserna i regionen exploaterats och utnyttjats ineffektivt.

G.  EU har inom ramen för den europeiska gröna given bidragit med över 5,2 miljoner euro till FN:s förvaltningsfond med flera parter för mänsklig säkerhet för Aralsjöregionen. EU åtog sig att plantera över 27 000 träd 2022, i samarbete med den uzbekiska regeringen i dess försök att återta marken från Aralkum-öknen.

H.  Protester bröt ut i Republiken Karakalpakien den 1 juli 2022 efter offentliggörandet av de föreslagna ändringarna av Uzbekistans konstitution, som skulle ha avskaffat dess status som suverän republik inom Uzbekistan och dess rätt till utbrytning. Minst 21 personer dödades och över 270 skadades, och vissa av de gripna uppgav att de torterats och misshandlats, i de efterföljande tillslagen från myndigheternas sida. Människorättsgrupper och aktivister rapporterade att säkerhetsstyrkorna använde omotiverat dödligt våld och andra överreaktioner för att skingra huvudsakligen fredliga protesterande. 516 personer frihetsberövades, däribland journalister, och vissa hölls isolerade utan möjlighet att kommunicera med omvärlden i flera veckor efter protesterna. Den 13 januari 2023 dömdes 22 personer för att ha deltagit i oroligheterna, och advokaten Dauletmurat Tajimuratov, som anklagades för att ha lett oroligheterna, dömdes till 16 års fängelse. Den 17 mars 2023 avslutades den andra rättegången mot ytterligare 39 personer som anklagades för att ha deltagit i protesterna, med långa fängelsestraff på upp till elva år.

I.  Den uzbekiska regeringen hävdar officiellt att det just nu finns över 10 000 verksamma civilsamhällsorganisationer i Uzbekistan, medan grupper för medborgerliga rättigheter menar att en majoritet av dessa organisationer egentligen är statligt organiserade icke-statliga organisationer.

J.  Ekonomiska och politiska reformer som genomförts under president Shavkat Mirziyojev har lett till en gradvis förbättring av landet, men ytterligare ansträngningar återstår att göra, särskilt den utlovade översynen av strafflagen och en ny kod för icke-statliga organisationer. Uzbekistan rankas som ”icke fritt” i 2023 års Freedom in the World-rapport och 2022 års Freedom on the Net-rapport från Freedom House och rankas på 137:e plats av 180 länder i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex 2022, jämfört med 133:e plats 2022. Uzbekistan rankas på plats 126 av 180 länder i Transparency Internationals korruptionsindex för 2022.

K.  OSSE uppgav att presidentvalet 2021 saknade verklig konkurrens och meningsfulla kontakter mellan kandidaterna och medborgarna, och noterade betydande förfarandemässiga oegentligheter.

L.  Senaten i det uzbekiska parlamentet Oliy Majlis fastställde den 30 april 2023 som dagen för en folkomröstning om konstitutionella reformer, efter att ha skjutit upp den på grund av krisen i Karakalpakien 2022. De ändringsförslag som presenteras i folkomröstningen berör omkring två tredjedelar av konstitutionen. Ändringsförslagen innehåller en bestämmelse som skulle göra det möjligt för presidenten att sitta kvar under ytterligare två sjuårsperioder. Enligt den centrala valkommissionen var valdeltagandet i folkomröstningen 84,5 %, och 90,2 % av rösterna var för den nya konstitutionen.

M.  Det begränsade valobservationsuppdrag som OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) anordnade för folkomröstningen menade i sina preliminära resultat och slutsatser ”att folkomröstningen infördes som en fortsättning på de bredare reformer som genomförts under de senaste åren, men ägde rum i en miljö utan verklig politisk pluralism och konkurrens, och att det fanns ett behov av att ytterligare uppmuntra alternativa åsikter, skapa möjligheter för ett oberoende civilsamhälle och respekt för de grundläggande friheterna, som fortfarande är begränsade.” Enligt uttalandet från OSSE/ODIHR om de preliminära iakttagelserna och slutsatserna noterade observatörer ett omfattande missbruk av administrativa resurser.

N.  I ljuset av det växande kinesiska inflytandet i regionen har Uzbekistan och Kina utökat sitt ekonomiska samarbete under senare år. Järnvägsprojektet Kina-Kirgizistan-Uzbekistan skulle kunna göra Uzbekistan till porten mot Sydasien och koppla ihop de två regionerna utan att behöva gå igenom det talibanstyrda Afghanistan, men det kommer också att fungera som en central del av initiativet Nya sidenvägen (Belt and Road).

O.  Det rapporteras alltjämt betydande människorättsproblem i Uzbekistan, däribland fall av tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning, trots att metoderna är förbjudna i lag. Till andra människorättsproblem som rapporterats hör användning av godtyckliga gripanden eller frihetsberövanden, gripanden och fängslanden av politiska fångar, problem med rättsväsendets oberoende, korruption samt begränsningar av mötes-, medie- och yttrandefriheten, även på internet. Förtal och förolämpning, inbegripet att förolämpa presidenten, utgör fortfarande straffbara brott, trots att president Mirzijojev 2020 lovade att avkriminalisera båda. Bloggaren Sobirjon Babaniyazov dömdes till tre års fängelse för att ha förolämpat presidenten på internet.

P.  Uzbekistan har på senare år i allt snabbare takt fängslat journalister och bloggare, däribland Otabek Sattoriy, oberoende bloggare, undersökande journalist och aktivist som avtjänar ett sex och ett halvt år långt fängelsestraff för sin rapportering om korruption. FN:s arbetsgrupp om godtyckliga frihetsberövanden fann i ett beslut i november 2022 att frihetsberövandet av Sattoriy stred mot internationell rätt. Andra journalister och bloggare som dömts för sin rapportering eller sina uttalanden är bland annat Miraziz Bazarov, en bloggare som sattes i husarrest i april 2021 och dömdes till tre års begränsad rörelsefrihet på grund av förtal efter att ha utövat sin rätt till yttrandefrihet, Fazilkhoja Arifkhojajev, en bloggare som greps i juni 2021 och dömdes till sju år och sex månader för rapportering och kommentarer i religiösa frågor i sociala medier, och Lolagul Kallykhanova, grundaren av Makan.uz, som greps i juli 2022 och dömdes till åtta års begränsad rörelsefrihet för hennes påstådda deltagande i protesterna i Karakalpakien. Valijon Kalonov, regimkritiker som manade till bojkott av presidentvalet 2021, sitter just nu på ett psykiatriskt sjukhus i Samarkand-regionen efter ett domstolsbeslut om att han skulle genomgå obligatorisk psykiatrisk behandling.

Q.  FN:s människorättsråd, som övervakar hur den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter följs, uttryckte i mars 2020 oro över ”ständiga rapporter om tortyr och dålig behandling, däribland sexuellt våld och våldtäkt, från fängelsepersonal och brottsbekämpande personal mot frihetsberövade personer, däribland personer som satts i förvar efter vad som verkar vara politiskt motiverade anklagelser”.

R.  I januari 2020 rapporterade kommittén mot tortyr vid FN:s människorättsråd att ”tortyr och dålig behandling begås alltjämt, på anstiftan av och med medgivande från det statliga partiets brottsbekämpnings-, utrednings- och fängelsetjänstemän, främst i syfte att få fram bekännelser eller information som kan användas vid straffrättsliga förfaranden”. President Mirzijojevs löften om att ta itu med de underliggande orsakerna till tortyr i statligt polisförvar har lett till att det antagits vissa positiva åtgärder, såsom lagstiftning om att bevis som erhållits under tortyr inte är tillåtlig i rätten. Dessa rättsliga skyddsåtgärder genomförs dock inte konsekvent, och myndigheterna utreder vanligen inte fall av tortyr ordentligt. Frihetsberövade låter ofta bli att lämna in klagomål, av rädsla för repressalier.

S.  Muslimer som utövar sin tro utanför statlig kontroll blir fortfarande måltavlor för myndigheterna med falska brottsanklagelser om religiös extremism. Parlamentet noterar till exempel att Bobirjon Tukhtamurodov dömdes till över fem års fängelse för delaktighet i en förbjuden religiös organisation, och andra muslimer, däribland Oybek Khamidov, Khasan Abdirakhimov och Alimardon Sultonov, fängslades på extremismrelaterade brottsanklagelser.

T.  Gottgörande av tidigare oförrätter som begåtts mot enskilda personer som fängslats illegalt och i strid med sina rättigheter är fortfarande oavslutad i Uzbekistan. Även om Uzbekistan har släppt dussintals före detta samvetsfångar fria på senare år, har myndigheterna inte vidtagit åtgärder för att rehabilitera dessa personer, som fortfarande är dömda för brott enligt lagen, eller för att reparera den skada de åsamkats genom de långvariga frihetsberövanden, tortyr och övergrepp som många har utstått, isolering från familj och vänner och förlorat arbete, för att nämna några konsekvenser.

U.  Uzbekistan antog i juli 2021 en nationell strategi för att bekämpa extremism och terrorism för perioden 2021–2026. Det angivna syftet med strategin är att driva en ändamålsenlig och samordnad statlig politik för att bekämpa extremism och terrorism samt säkerställa nationell säkerhet och medborgarnas rättigheter och friheter. När talibanerna tog över Afghanistan förvärrade det Uzbekistans oro för potentiell spridning av terrorism från Afghanistan till dess centralasiatiska grannar, i synnerhet genom Islamiska staten – Khorasan-provinsen samt Islamiska jihad-unionen, Islamiska rörelsen i Uzbekistan, Katibat al-Imam al-Bukhari och Jamaat Ansarullah. Uzbekistan är alltjämt en aktiv deltagare i den diplomatiska plattformen C5+1 och tillhörande samarbete kring terrorismbekämpning och bekämpning av våldsam extremism.

V.  En undersökning som nyligen utfördes av det uzbekiska institutet för familje- och kvinnoforskning visade att en av tre kvinnor var utsatta för övergrepp från sin man, och en av fyra från sin svärmor. Det är bara sju procent av fallen av våld i hemmet som når domstolarna. De flesta offer för våld i hemmet får inte tillgång till rättsligt stöd eftersom de är ekonomiskt beroende av sina makar. Offer för våld i hemmet är även drabbade av otillräcklig akuthjälp, brist på skyddsboenden och finansiering till hjälplinjer samt avsaknad av utbildade socialarbetare och psykologer. Mord på kvinnor utförda av deras män eller andra släktingar är en vanlig följd av att våld i hemmet går ostraffat, även om det inte finns någon officiell statistik. Barnäktenskap är fortfarande utbrett i vissa landsbygdsområden i Uzbekistan, och hindrar kvinnors rättigheter i landet genom att begränsa deras möjligheter till utbildning och arbete.

W.  Enligt artikel 120 i Uzbekistans strafflag är sexuella handlingar mellan samtyckande män ett brott som kan bestraffas med upp till tre års fängelse. Denna lag kränker inte bara de mänskliga rättigheterna för homosexuella och bisexuella män, utan marginaliserar också hbtqi-kretsarna i stort, skapar en fientlig och diskriminerande miljö, hindrar deras möjligheter att få tillgång till grundläggande rättigheter och tjänster och gör det svårt för dem att leva sina liv fritt och öppet.

X.  Under vintern 2022–2023 drabbades Uzbekistan av en svår och aldrig förut skådad energibrist, där stora delar av landet blev utan uppvärmning och el och allmänheten fick ett ännu lägre förtroende för den statliga förvaltningen.

Y.  Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor besökte Uzbekistan den 23–24 februari 2022. Dess delegation till de parlamentariska samarbetskommittéerna EU-Kazakstan, EU-Kirgizistan, EU-Uzbekistan och EU-Tadzjikistan samt förbindelserna med Turkmenistan och Mongoliet har regelbundet besökt Uzbekistan.

Z.  Uzbekistan drog sig 2018 ur den ryskledda Organisationen för det kollektiva säkerhetsavtalet (CSTO). Sedan Ryssland inledde sitt oprovocerade, orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina har Uzbekistan intagit en neutral hållning och manat till en fredlig lösning av konflikten. Den 17 mars 2022 uppgav den uzbekiske före detta utrikesministern Abdulaziz Kamilov att Uzbekistan inte kommer att erkänna utbrytarstaterna Donetsk och Lugansk i Ukraina.

Förbindelserna mellan EU och Uzbekistan

1.  Europaparlamentet välkomnar slutförandet av förhandlingarna om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Uzbekistan, vilket skapar en ny, modern och ambitiös ram för fördjupade bilaterala förbindelser. Parlamentet upprepar att avtalet lägger stor vikt vid gemensamma värden, demokrati och rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt hållbar utveckling. Parlamentet noterar att det också lägger grunden för ett fördjupat samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken, bland annat i frågor såsom regional stabilitet, digital konnektivitet, internationellt samarbete och konfliktförebyggande. Parlamentet understryker vikten av ökat samarbete mellan EU och Uzbekistan, särskilt mot bakgrund av den senaste tidens geopolitiska händelser, såsom Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina.

2.  Europaparlamentet begär att de nödvändiga juridiska och tekniska förfarandena skyndsamt slutförs och att det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet undertecknas, så att parlamentet kan börja utöva sina befogenheter avseende ratificeringen av avtalet. Parlamentet understryker betydelsen av att parlamentet är nära involverat i att övervaka att samtliga delar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet genomförs så snart det träder i kraft.

3.  Europaparlamentet noterar de ambitiösa reformer som planeras inom ramen för den uzbekiska utvecklingsstrategin Development Strategy of New Uzbekistan for 2022–2026, som syftar till att åstadkomma verkliga förändringar i landet när det gäller socioekonomisk utveckling, effektiv förvaltning, ett mer oberoende rättssystem och respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet välkomnar åtgärderna för att förbättra systemet för korruptionsbekämpning och uppmanar myndigheterna att fortsätta och förstärka sina insatser i detta avseende, med beaktande av slutsatserna från det andra internationella forumet för korruptionsbekämpning i Tasjkent. Parlamentet begär att garantier för religionsfrihet och pressfrihet, inbegripet tillgång till fria och öppna internetkanaler och medier, inkluderas i reformagendan. Parlamentet betonar att den konstitutionella reformen är ett tillfälle att stärka rättsstatsprincipen och ge reformerna en solid rättslig grund. Parlamentet uppmanar Uzbekistans myndigheter att fortsätta denna process i samråd med det civila samhället och berörda parter, däribland Europarådets Venedigkommission, på grundval av internationella normer och bästa praxis.

4.  Europaparlamentet noterar resultaten av folkomröstningen om konstitutionen som hölls den 30 april 2023, med vilken den nya konstitutionen som syftar till att få till stånd betydande ändringar av landets rättsliga ramar godkändes. Parlamentet är dock oroat över de bestämmelser som gör det möjligt för talmannen att förlänga sin ämbetstid. Parlamentet beklagar att regeringen har ändrat mandatets gränser på ett icke-transparent och icke-demokratiskt sätt och uppmanar med kraft regeringen att följa demokrati- och rättsstatsprinciperna. Parlamentet understryker att demokratiseringsprocessen i Uzbekistan bör påskyndas.

5.  Europaparlamentet välkomnar att OSSE/ODIHR satte in ett begränsat valobservatörsuppdrag vid folkomröstningen den 28 mars 2023 för att bedöma hur folkomröstningen genomfördes. Parlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att noggrant notera resultaten och slutsatserna från det begränsade folkomröstningsuppdraget och att genomföra rekommendationerna i slutrapporten från ODIHR:s valobservatörsuppdrag 2021, bland annat att se över rättsliga och administrativa krav för registrering av politiska partier och att göra en tydlig åtskillnad mellan stat och parti, tillsammans med effektiva sanktioner mot missbruk av administrativa resurser. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ytterligare reformera den rättsliga ramen för val så att alla demokratiska kandidater kan delta i framtida val och bilda ett genuint mångsidigt politiskt landskap.

Regionalt samarbete, internationella förbindelser och globala utmaningar

6.  Europaparlamentet anser att Centralasien är en region av strategiskt intresse för EU när det gäller säkerhet, konnektivitet, energidiversifiering, konfliktlösning och försvar av den multilaterala regelbaserade världsordningen. Parlamentet noterar att Uzbekistan har en unik ställning som drivkraft för regionalt samarbete som skulle hjälpa Centralasien att bli ett mer motståndskraftigt, välmående och nära sammankopplat ekonomiskt och politiskt område. Parlamentet välkomnar Uzbekistans engagemang i C5+1-formatet. Parlamentet uppmuntrar EU att intensifiera sina politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga engagemang med Centralasien i linje med dess geostrategiska betydelse, och att EU då håller fast vid sina värden om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen som ligger till grund för dess yttre åtgärder.

7.  Europaparlamentet understryker den stora potentialen hos ömsesidigt fördelaktigt samarbete om hållbar och digital konnektivitet, särskilt genom sitt Global Gateway-initiativ om energi, vatten och säkerhet, men också genom en mångfacetterad strategi för att diversifiera handelsvägarna, främja större privata investeringar, förstärka samarbetet om vetenskap och teknik, hälso- och sjukvård, industriproduktion, kapacitetsuppbyggnad och tillhandahållande av arbetsträning, utbildning och främjande av personliga kontakter. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av EU:s program för samarbete och dialog, såsom gränsförvaltningsprogrammet i Centralasien (BOMCA), narkotikahandlingsprogrammet i Centralasien (CADAP) och programmet för brottsbekämpning i Centralasien (LEICA), som är avgörande för samarbetet på dessa politikområden.

8.  Europaparlamentet anser att EU:s strategi för Centralasien från 2019 behöver uppdateras ytterligare så att den återspeglar konsekvenserna av flera aktuella geopolitiska kriser, däribland Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina, talibanernas övertagande i Afghanistan, Kinas globala ambitioner och politiska förändringar i grannländerna.

9.  Europaparlamentet erkänner att Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess konsekvenser innebär både utmaningar och möjligheter för Uzbekistan och andra centralasiatiska stater, som traditionellt har upprätthållit nära förbindelser med Ryssland. Parlamentet beklagar att Uzbekistan inte har fördömt Rysslands militära invasion av Ukraina och uppmanar myndigheterna att tydligt göra detta i linje med det internationella samfundet. Parlamentet välkomnar före detta utrikesminister Kamilovs uttalande den 17 mars 2022, där han manade till att fientligheterna i Ukraina omedelbart skulle upphöra och samtidigt erkände Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet noterar samtidigt att de uzbekiska myndigheterna inte har erkänt de så kallade Donetsk- och Luhansk-republikernas oberoende. Parlamentet beklagar djupt att Uzbekistan avstod från att rösta om FN:s generalförsamlings resolutioner om Ukraina, särskilt resolutionerna av den 2 mars 2022, den 24 mars 2022 och den 23 februari 2023 med krav på ett slut på Rysslands offensiv och omedelbara tillbakadragande från Ukraina. Parlamentet beklagar att Uzbekistan motsatte sig uteslutningen av Ryssland från FN:s råd för mänskliga rättigheter den 7 april 2022. Parlamentet beklagar att Uzbekistans president inställde sig vid segerparaden i Moskva den 9 maj 2023.

10.  Europaparlamentet noterar åtagandet från Uzbekistans politiska ledarskap att inte tillåta kringgående av sanktionerna mot Ryssland och Belarus och uttrycker sin förhoppning om att de kommer att hålla fast vid detta åtagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det elfte sanktionspaketet mot Ryssland tar itu med kringgående av sanktionerna via Centralasien, eftersom den kraftiga ökningen av handeln mellan länderna i denna region och Ryska federationen sedan förra året tyder på att det skulle kunna vara en omlastningspunkt för Ryssland och Belarus av varor och teknik som omfattas av sanktioner. Parlamentet uppmanar EU till ett nära samarbete med myndigheterna i denna fråga.

11.  Europaparlamentet välkomnar att regeringen och befolkningen i Uzbekistan har intensifierat sitt arbete med att tillhandahålla livsmedel och medicinsk hjälp till Ukraina och uppmanar dem att fortsätta att bistå Ukraina under Rysslands aggressionskrig. Parlamentet välkomnar, mot bakgrund av Rysslands inkallelser till militärtjänst och tillslag mot grundläggande friheter, Uzbekistans positiva roll då man välkomnat ett stort antal ryska medborgare som flytt Ryssland av olika politiska skäl. Parlamentet välkomnar uttalandet från Uzbekistans ambassad i Moskva om att alla former av deltagande i militär verksamhet på utländska länders territorium betraktas som legosoldatverksamhet, som svar på uppmaningarna till vissa uzbekiska medborgare som är bosatta i Ryssland att ansluta sig till Rysslands pågående, oprovocerade invasion av Ukraina.

12.  Europaparlamentet erkänner de uzbekiska utrikespolitiska principerna att avstå från militära allianser, vägra placera ut trupper utanför det nationella territoriet eller tillåta utländska militärbaser på det egna territoriet, och att inte ingripa i andra länders inre angelägenheter. Parlamentet lovordar Uzbekistans roll på multilaterala plattformar, däribland dess viktiga initiativ inom ramen för FN och andra internationella organisationer för att ta upp aktuella regionala och globala frågor.

13.  Europaparlamentet välkomnar Uzbekistans nationella strategi 2021–2026 att motverka extremism och terrorism, och uppmanar EU och medlemsstaterna att utforska ett närmare samarbete kring terrorismbekämpning, särskilt för att säkerställa att terrorism inte sprider sig från Afghanistan längre ut i regionen.

14.  Europaparlamentet medger att det i det nuvarande geopolitiska klimatet finns svåra utmaningar för det regionala samarbetet, i synnerhet då talibanregimen i Afghanistan inte är globalt erkänd och internationella sanktioner påverkar ekonomiska planer och initiativ för konnektivitet.

15.  Europaparlamentet noterar Uzbekistans långvariga och nära förbindelser med Afghanistan, som har fortsatt efter talibanernas övertagande. Parlamentet lovordar Uzbekistans insatser för att mildra den allvarliga humanitära krisen i landet genom tillhandahållande av el och humanitärt bistånd, särskilt till afghanska kvinnor och flickor, och genom att FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) i oktober 2021 upprättade sitt regionala humanitära logistiknav i Termez, nära gränsen mellan Uzbekistan och Afghanistan.

16.  Europaparlamentet uppmanar Uzbekistan att använda sina kontakter med talibanerna på ett konstruktivt sätt för att insistera på att kvinnors och flickors rättigheter och mänsklighet respekteras och mer allmänt att kräva respekt för alla afghaners mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet minoriteter och personer med funktionsnedsättning, som är nödvändiga förutsättningar för ett större internationellt engagemang med Afghanistan, bland annat genom konnektivitet, för att stödja de mänskliga rättigheterna och förebygga effekterna av regional radikalisering och konfliktinducerad migration. Parlamentet upprepar sitt starka fördömande av talibanernas beslut att förbjuda kvinnor och flickor att gå gymnasie- och universitetsutbildningar och att förbjuda icke-statliga organisationer och FN att anställa kvinnor. Parlamentet beklagar att personer med funktionsnedsättning fortfarande drabbas av diskriminering, begränsade tjänster och avsaknad av en rättslig och institutionell ram för att säkerställa att deras grundläggande rättigheter i Afghanistan respekteras.

17.  Europaparlamentet lovordar Uzbekistan för att de tar emot flyktingar från Afghanistan och för de årliga internationella mötena om Afghanistan sedan 2019, där många olika stater har deltagit, även talibanerna, och som har utgjort ett forum för konstruktiva diskussioner om regional stabilitet. Parlamentet noterar dock att Uzbekistan inte har undertecknat FN:s flyktingkonvention från 1951, vilket skapar svårigheter för en långsiktig lösning för afghanerna i Uzbekistan. Parlamentet uppmanar enträget den uzbekiska regeringen att underteckna och ratificera denna konvention och tillåta fler afghanska flyktingar att söka skydd eller färdas genom landet.

18.  Europaparlamentet välkomnar samarbetet mellan EU och Uzbekistan om att ge stöd från Unicef till barn, ungdomar och familjer som tvingats fly Afghanistan, däribland genom inkluderande utbildning, sociala tjänster och rättshjälp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att samarbeta med Uzbekistan om att hjälpa kvinnor som försöker fly Afghanistan.

19.  Europaparlamentet välkomnar avtalet av den 27 januari 2023 mellan Uzbekistan och Kirgizistan om gränsdragningen mellan de två länderna, som löser de kvarstående frågorna mellan de båda parterna och slutför en process som pågått i tre årtionden. Parlamentet välkomnar också undertecknandet av förklaringen om ett övergripande strategiskt partnerskap mellan de båda länderna. Parlamentet välkomnar att dessa avtal också kommer att bidra till att fördjupa vidare bilaterala relationer och samarbeten, däribland i handels- och energisektorerna. Parlamentet välkomnar på samma sätt avtalet av den 22 december 2022 mellan Uzbekistan och Kazakstan om demarkationen av den kazakisk-uzbekiska gränsen, som är följden av 19 års förhandlingar. Parlamentet lovordar Uzbekistan för att ha kunnat lösa komplexa frågor om vattenanvändning, gränsdragning och gränstvister med grannländer som Tadzjikistan. Parlamentet erkänner Uzbekistans avgörande roll för att gynna närmare band till grannländerna, däribland Kazakstan, genom ett antal konnektivitetsprojekt. Parlamentet betonar betydelsen av regional stabilitet och uppmanar alla parter att ägna sig åt konstruktiv dialog för att lösa alla potentiella konflikter på ett fredligt och diplomatiskt sätt.

20.  Europaparlamentet välkomnar den uzbekiska regeringens antagande av utvecklingsstrategin för vattensektorn 2020–2030 och dess insatser för att mobilisera internationellt stöd för att ta itu med konsekvenserna av uttorkning och försaltning av Aralsjön och kollapsen av hela dess ekosystem. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare regionalt och globalt samarbete för att hitta potentiella lösningar, såsom det nyligen tillkännagivna projektet Aral Culture Summit, som kommer att sammanföra det lokala och internationella samfundet och främja ett hållbart jordbruk. Parlamentet välkomnar att EU och andra organisationer deltar i arbetet med att förbättra den miljömässiga och socioekonomiska situationen i regionen kring Aralsjön.

21.  Europaparlamentet välkomnar Uzbekistans växande roll i den regionala vattendiplomatin och uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att bistå Uzbekistan i dess samarbete med grannländerna, särskilt med Kazakstan och Kirgizistan, samt att ge Uzbekistan och dess berörda grannar det tekniska och finansiella stöd som behövs för att återställa de kollapsade ekosystemen i Aralsjön och dess tillrinningsområde genom att öka vattenflödet för att minska salthalten, förbättra bevattningskanalerna och bidra till att införa grödor som kräver mindre vatten och färre giftiga produkter, bland andra åtgärder. Parlamentet betonar betydelsen av att förbättra de regionala relationerna med avseende på vatten, då forskning har visat att vattenkrisen i Centralasien inte är orsakad av brist på vattenresurser överlag utan av vattendistributionsmetoder. Parlamentet framhåller att det för att uppnå långsiktig stabilitet i regionen och uppnå målen för hållbar utveckling är avgörande att man löser konflikter, inklusive konflikter om vattendistribution.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, rättsstatsprincipen samt det civila samhället

22.  Europaparlamentet fördömer förtrycket och våldet mot det karakalpakiska folket och beklagar de förlorade människoliven under protesterna i Republiken Karakalpakien den 1 och 2 juli 2022. Parlamentet uppmanar med kraft Uzbekistans myndigheter att avstå från att använda oproportionerligt våld mot fredliga demonstranter och att inrätta en verkligt oberoende, opartisk och effektiv utredning av händelserna, inbegripet de dödsfall och svåra skador som inträffat och av de åtgärder som vidtagits av säkerhetsstyrkorna, inbegripet de vapen som de använde. Parlamentet noterar de uzbekistanska myndigheternas insatser för att göra dessa rättegångar öppna för allmänhet och medier, men understryker betydelsen av transparenta rättegångar som bygger på respekt för de tilltalades rättigheter och följer god internationell praxis. Parlamentet välkomnar de uzbekistanska myndigheternas åtagande att behålla Karakalpakiens nuvarande konstitutionella status.

23.  Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är med människors rätt till mötesfrihet, rätt till föreningsfrihet och rätt till yttrandefrihet. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning av alla anklagelser om tortyr och misshandel som rapporterats av åtalade under rättegångarna i samband med protesterna och av aktivisten och advokaten Dauletmurat Tazhimuratov, samt av Polat Shamshetovs död, som inträffade några dagar efter att han blivit fälld. Parlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att säkerställa att frihetsberövade och fångar hålls under förhållanden med respekt för deras mänskliga värdighet. Parlamentet kräver att de fällande domarna för att ha planerat att ta makten genom att störa den konstitutionella ordningen ska upphävas, då demonstranterna bara krävde att konstitutionen skulle upprätthållas. Parlamentet beklagar att demonstranterna i Karalkalpak har dömts till långa fängelsestraff och kräver att alla politiska fångar ska friges, inbegripet de som greps under protesterna i Karalkalpakstan liksom tusentals andra som sitter i fängelse på politiskt motiverade grunder.

24.  Europaparlamentet uttrycker oro över rapporter om gränsöverskridande förtryck från Uzbekistan inriktat på karakalpaker i diasporan i efterdyningarna av protesterna i juli 2022, då karakalpakiska aktivister har gripits i eller tvångsdeporterats från andra länder.

25.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som det civila samhället kan spela när det gäller att stödja effektiva och inkluderande reformer och god samhällsstyrning. Parlamentet beklagar de betydande hindren för registrering av icke-statliga organisationer, då åtskilliga oberoende civilsamhällsorganisationer upprepade gånger har nekats registrering av skäl som verkar politiskt motiverade. Parlamentet beklagar de skyldigheter som åläggs icke-statliga organisationer som erhåller utländsk finansiering enligt förordningen om samordning mellan icke-statliga, icke-kommersiella organisationer och offentliga myndigheter vid genomförandet av internationella bidragsprojekt, som godkändes genom dekret nr 328 av Uzbekistans ministerråd den 13 juni 2022, vilket minskar utrymmet för det civila samhällets verksamhet och hindrar utövandet av föreningsfriheten. Parlamentet understryker att hindren för registrering av icke-statliga organisationer även kommer att påverka affärsförbindelserna mellan EU och Uzbekistan, eftersom EU:s och medlemsstaternas lagstiftning om tillbörlig aktsamhet kommer att kräva att icke-statliga organisationer har kapacitet för övervakning.

26.  Europaparlamentet uppmanar Uzbekistans regering att tillåta oberoende människorättsorganisationer, inbegripet internationella människorättsgrupper, att registrera sig i landet och att bedriva sin verksamhet utan otillbörlig statlig inblandning, samt att anta en kodex för icke-statliga organisationer i linje med internationella standarder.

27.  Europaparlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att fortsätta göra framsteg med efterlevnaden av principerna för de nationella institutionernas status, för att främja och skydda mänskliga rättigheter (Parisprinciperna).

28.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över Uzbekistans dåliga prestationer vad gäller demokrati, mediefrihet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, som internationella människorättsorganisationer har rapporterat. Parlamentet beklagar att oppositionspartier i praktiken inte får verka inom landet och att etniska och religiösa minoriteter ofta är underrepresenterade i de statliga strukturerna och utsätts för diskriminering. Parlamentet uppmanar den uzbekiska regeringen att respektera föreningsfriheten både för icke-statliga organisationer och politiska partier. Parlamentet beklagar att mutor, nepotism och utpressning fortfarande är utbrett i hela den offentliga förvaltningen, trots vissa förbättringar i kampen mot korruption.

29.  Europaparlamentet uppmanar den uzbekiska regeringen att åter sätta igång reformen av strafflagen i linje med internationella människorättsnormer och rekommendationer från FN:s konventionsorgan, och att i synnerhet ändra på de artiklar som har alltför breda definitioner av brott mot staten och extremism, att avvisa artiklar som gör det möjligt att godtyckligt förlänga politiska fångars domar, att avkriminalisera ”förtal” och ”förolämpning” och att ändra definitionen av tortyr i enlighet med FN:s konvention mot tortyr och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet beklagar att inga människorättsvillkor ställs och betonar att EU:s finansiering bör villkoras av att människorättssituationen förbättras.

30.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att stärka Oliy Majlis roll och arbete för att förbättra den parlamentariska tillsynen. Parlamentet efterlyser ett förbättrat interparlamentariskt samarbete mellan Europaparlamentet, främst den parlamentariska samarbetskommittén, och det uzbekiska parlamentet i frågor av gemensamt intresse, såsom förbättring av demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

31.  Europaparlamentet fördömer den användning av tortyr, grym och omänsklig behandling som enligt rapporter kontinuerligt tillämpas i häkten och fängelser i Uzbekistan och begär att rättsliga garantier införs konsekvent och att alla rapporter om tortyr blir korrekt utredda.

32.  Europaparlamentet välkomnar framstegen med att ratificera det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (OPCAT), och uppmuntrar myndigheterna att slutföra denna process så snart som möjligt.

33.  Europaparlamentet beklagar djupt den bristande mediepluralismen i Uzbekistan. Parlamentet upprepar att mediekanalernas finansiella stabilitet och oberoende måste säkerställas, för att undanröja politiskt inflytande. Parlamentet efterlyser större transparens i medieägandet i syfte att öka mediernas oberoende och pluralism. Parlamentet noterar behovet av att stärka de uzbekiska mediernas motståndskraft mot propaganda och desinformation genom att främja uzbekiska medier och digitala utbildningsprogram, inbegripet tillhandahållande av information om EU:s allmänna dataskyddsförordning och rättsakt om digitala tjänster.

34.  Europaparlamentet fördömer alla hot mot journalister och bloggare och uppmanar myndigheterna att säkerställa respekten för journalisters, oberoende bloggares, innehållsproducenters och människorättsförsvarares rättigheter och deras skydd mot våldstrakasserier, ogrundade frihetsberövanden, påtryckningar, hot mot dem och deras familjer samt tortyr och att utreda alla angrepp mot dem.

35.  Europaparlamentet fördömer den senaste tidens gripanden av och åtal mot journalister som anklagats för att ha deltagit i protesterna i juli 2022, och domen mot Dauletmurat Tajimuratov. Parlamentet uppmanar till att journalister, oberoende bloggare, kritiker av staten och människorättsförsvarare som åtalats för sitt arbete, inbegripet de från Karakalpakien, ska frisläppas. Parlamentet noterar här de specifika fallen med bloggarna Otabek Sattoriy, Miraziz Bazarov och Fazilkhoja Arifkhojayev samt den karakalpakiska journalisten Lolagul Kallykhanova, och andra fall såsom Sobirjon Babaniyazov och Valijon Kalonov.

36.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt det utkast till informationskodex som föreslagits av Uzbekistans informations- och masskommunikationsbyrå och offentliggjordes i mitten av december 2022 och som, om det antas, utgör ett allvarligt hot mot yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna i landet, och begär att det ska dras tillbaka. Parlamentet påminner myndigheterna om betydelsen av att upprätthålla yttrandefriheten både på och utanför nätet, mötesfriheten, föreningsfriheten och mediernas oberoende.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att avstå från att begränsa eller blockera webbplatser och uppmanar regeringen att se till att alla begränsningar strikt begränsas till fall där en sådan begränsning är förenlig med internationella standarder, bygger på objektiva och transparenta kriterier som fastställs i lag och är innehållsspecifik, samtidigt som allmänheten informeras på vederbörligt sätt.

38.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att skydda rätten till religionsfrihet och att ändra 2021 års religionslag i enlighet med rekommendationerna från FN:s tidigare särskilda rapportör om religions- och trosfrihet i en rapport av den 29 mars 2023, där det konstateras att definitionerna av extremism och terrorism är vaga och alltför omfattande, vilket leder till godtyckliga frihetsberövanden och otillbörliga begränsningar av religions- och trosfriheten. Parlamentet rekommenderar att de relaterade rättsliga bestämmelserna är snävt och exakt formulerade. Parlamentet beklagar djupt religiös förföljelse och uppmanar till att Bobirjon Tukhtamurodov, Oybek Khamidov, Khasan Abdirakhimov och Alimardon Sultonov ska frisläppas omedelbart och villkorslöst. Parlamentet uppmanar med kraft de uzbekiska myndigheterna att skydda kristna konvertiter som löper risk att utsättas för fysiska övergrepp, kidnappningar och tvångsäktenskap av sina familjer och nära kretsar.

39.  Europaparlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att vidta åtgärder för att rehabilitera offer för felaktigt frihetsberövande och reparera den skada de åsamkats, däribland genom att upphäva deras fällande domar, erkänna och ersätta dem för skadan och ge bistånd i form av t.ex. medicinsk och psykologisk hjälp.

40.  Europaparlamentet konstaterar att könsrelaterat våld mot kvinnor fortfarande är utbrett trots att ett antal lagar redan antagits, däribland lagen om skydd av kvinnor mot trakasserier och våld från 2019. Parlamentet välkomnar det lagförslag om könsrelaterat våld, inklusive våld i hemmet och sexuella övergrepp mot minderåriga, som den uzbekiska senaten antog 6 april 2023 och som president Mirzijojev undertecknade den 11 april 2023, som ett betydande steg mot att fullt ut kriminalisera våld i hemmet i enlighet med internationella standarder. Parlamentet erkänner i detta avseende de många år av opinionsbildning som genomförts av uzbekiska kvinnorättsaktivister. Parlamentet uppmanar till att alla lagar gällande könsrelaterat våld genomförs och verkställs ändamålsenligt av myndigheterna i alla Uzbekistans regioner.

41.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att fortsätta vidta åtgärder för att anpassa Uzbekistan till dess skyldigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, i enlighet med de avslutande iakttagelserna om Uzbekistans sjätte periodiska rapport från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor. Parlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att fortsätta samarbeta med det civila samhällets organisationer och partner lokalt och internationellt för att ta itu med dessa frågor. Parlamentet förväntar sig att de uzbekiska myndigheterna främjar jämställdhet i utbildningssektorn, på arbetsplatsen och i hela den offentliga förvaltningen.

42.  Europaparlamentet betonar att kvinnors aktiva deltagande i det offentliga och politiska livet, i synnerhet på chefs- och beslutsfattarnivå, bör underlättas genom omfattande juridiska, institutionella och utbildningsrelaterade initiativ och att politiska partier bör uppmuntras att göra det lättare för kvinnor att avancera politiskt, göra kvinnor mer synliga under valrörelser och ta med jämställdhetsfrågor i sina plattformar.

43.  Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att skärpa insatserna för att stoppa barnäktenskap i Uzbekistan och uppmanar Uzbekistans regering att göra mer för att få slut på utövandet av detta i landet och skydda flickors och pojkars rättigheter, däribland rätten till utbildning för flickor och kvinnor. Parlamentet förväntar sig att de uzbekiska myndigheterna säkerställer lika möjligheter och tillgång till utbildning för alla studenter i Uzbekistan, oavsett bakgrund eller socioekonomisk status.

44.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag att samkönade sexuella relationer mellan samtyckande män fortfarande är straffbara, och är djupt oroat över att det förekommer hot, trakasserier, våld och stigmatisering mot hbtqi-personer i landet. Parlamentet vädjar till myndigheterna i Uzbekistan att avkriminalisera samkönade sexuella handlingar genom att upphäva artikel 120 i strafflagen, i enlighet med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, för att garantera att hbtqi-personer i Uzbekistan åtnjuter säkerhet och personlig integritet och inte diskrimineras, och att anta en heltäckande lag mot diskriminering som innefattar sexuell läggning och könsidentitet som grunder för skydd. Parlamentet uppmanar regeringen att ändra planerna på en ny lag, föreslagen i augusti 2022, som kräver påtvingade läkarundersökningar med hiv-tester av ”farliga grupper”, nämligen män som har sex med män, sexarbetare och narkotikaanvändare.

Sektoriellt samarbete

45.  Europaparlamentet välkomnar Uzbekistans åtagande att minska utsläppen av växthusgaser fram till 2030 och uppmuntrar landet, som är den ledande elproducenten i Centralasien, att prioritera hållbara energilösningar till långsiktig fördel för regionen. Parlamentet uppmanar Uzbekistan att bibehålla och stärka sina program för en grön omställning med koppling till Parisavtalet som Uzbekistan är part i.

46.  Europaparlamentet noterar potentialen i Uzbekistans naturresurser för EU:s energidiversifiering inom ramen för hållbara partnerskap, och erkänner samtidigt EU:s avgörande roll i finansieringen av Uzbekistans sektoriella reformer, som förbättrar dess energieffektivitet och minskar växthusgasutsläppen. Parlamentet anser att båda parter, på grundval av EU:s och Uzbekistans samförståndsavtal och de bilaterala samråden, eftersträvar att höja sin energi- och miljösäkerhet. Parlamentet beklagar i detta avseende de fördelar som beviljats ryska statliga företag och ryska politiska aktörer som drar nytta av gassektorn i Uzbekistan och Rysslands försök att vinna politiska fördelar genom att tillhandahålla gas.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att utöka insatserna för att utveckla förnybara energikällor i Uzbekistan i enlighet med målen för hållbar utveckling och med sikte på att förebygga framtida kriser till följd av brist på fossila bränslen. Parlamentet välkomnar framgångsrika projekt inom ramen för FN:s utvecklingsprogram där man har utvecklat energieffektiva och koldioxidsnåla bostäder i Uzbekistan, som stått emot energikrisen, och uppmanar de uzbekiska myndigheterna att bidra till mer omfattande insatser av det slaget och även utöka dem till befintliga bostäder.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att färdigställa studien om hållbara transportkorridorer som knyter samman Europa med Centralasien, som inleddes i slutet av 2021 och genomförs av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, och som syftar till att identifiera de mest hållbara transportkorridorerna och föreslå huvudåtgärder för utveckling av de korridorerna.

49.  Europaparlamentet lovordar Erasmus+ och ungdomshandlingsplanen i EU:s yttre åtgärder och betonar betydelsen av direkta personkontakter, i synnerhet mellan unga under deras utbildning, och uppmanar EU och Uzbekistan till fler insatser och mer stöd till utökade sådana kontakter och utbyten mellan EU och Uzbekistan, till fördel för båda sidor.

Handelsförbindelser

50.  Europaparlamentet välkomnar det framgångsrika slutförandet av förhandlingarna om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Uzbekistan och förväntar sig att detta avtal kommer att bidra till att Uzbekistan integreras ytterligare i det multilaterala handelssystemet, stärka marknadsekonomiska mekanismer och öka utländska investerares förtroende. Parlamentet anser att avtalet kommer att säkerställa en bättre regulatorisk miljö för ekonomiska aktörer på områden som varu- och tjänstehandel, statsägda företag, upphandling och immateriella rättigheter. Parlamentet påminner om att rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, genomförande av gemensamma värden och principer om demokrati samt respekt för grundläggande friheter samt mänskliga och sociala rättigheter ligger till grund för det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Uzbekistan som formar de bilaterala förbindelserna.

51.  Europaparlamentet erkänner Uzbekistans insatser för att genomföra Internationella arbetsorganisationens (ILO) normer, särskilt när det gäller avskaffande av barnarbete och tvångsarbete inom bomullssektorn. Parlamentet understryker behovet av ytterligare ansträngningar i detta hänseende. Parlamentet uppmanar med kraft den uzbekiska regeringen att arbeta för att säkerställa rättvisa löner för bomullsarbetare. Parlamentet erkänner antagandet av Uzbekistans nya arbetslagstiftning, som trädde i kraft den 30 april 2023 och som kommer att innebära innovationer när det gäller arbetsmarknadsrelationer och tvistlösning. Parlamentet uppmanar med kraft den uzbekiska regeringen att göra uppgifterna om barnarbete mer transparenta för alla berörda parter och möjliggöra registrering av icke-statliga organisationer som arbetar med att bekämpa tvångsarbete, barnarbete och exploatering. Parlamentet uppmanar Uzbekistan att införa bredare reformer för att stärka det civila samhället och utveckla effektiva institutioner för att säkerställa transparens och ansvarsutkrävande och befästa framstegen inom alla delar av bomullssektorn.

52.  Europaparlamentet erkänner Centralasiens växande strategiska betydelse och den nyckelroll som Uzbekistan spelar för regionalt samarbete och konnektivitet, särskilt inom Global Gateway-initiativet. Parlamentet anser att enligt kommissionens strategi för öppet strategiskt oberoende kommer leveranskedjans motståndskraft att stärkas genom inrättandet av ett nätverk av betrodda berörda parter som bygger på hållbar och ömsesidigt fördelaktig ekonomisk verksamhet samt på regelbundet diplomatiskt utbyte.

53.  Europaparlamentet betonar att EU och Uzbekistan bör använda sitt ekonomiska och handelspolitiska samarbete för att aktivt diversifiera Uzbekistans industri, stödja en påskyndad övergång till förnybar energi och öka insatserna för att garantera energieffektivitet i enlighet med Parisavtalet och förbättra integreringen av energimarknaderna i Centralasien med marknaderna i grannländerna och EU genom att skapa synergier mellan olika energipolitiska strategier och respektive infrastrukturprojekt i regionen i linje med WTO-förhandlingarna om fastställande av regler och kriterier för att koppla samman handel och klimat och miljö. Parlamentet påminner om att detta bör gynna medborgarna genom att minska energifattigdom och genom att garantera en rättvis omställning till nollutsläpp senast 2050 och skapa en klimatneutral region i Centralasien senast detta datum.

54.  Europaparlamentet erkänner de utmaningar som Uzbekistan står inför, med tanke på den nuvarande geopolitiska situationen, eftersom landets regering försöker att diversifiera sitt ekonomiska och handelsmässiga beroende av Ryssland och strävar efter att uppmuntra till ökat samarbete med sina europeiska partner.

55.  Europaparlamentet betonar att konnektivitet och samarbete i regionen bör stödja förnyade insatser inom ramen för plattformen för miljö- och vattensamarbete mellan EU och Centralasien på ett komplext och omfattande sätt. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av principerna om social och miljömässig hållbarhet i samband med utvinning eller bearbetning av naturtillgångar. Parlamentet upprepar att återinvestering av intäkter från naturtillgångar därför är avgörande för Uzbekistans socioekonomiska utveckling och för att säkerställa att landet och dess grannländer blir motståndskraftiga mot framtida globala och regionala utmaningar genom att möjliggöra genomförandet av FN:s Agenda 2030 med dess 17 mål för hållbar utveckling. Parlamentet anser att detta är avgörande för att bidra till att skapa hållbara cirkulära ekonomier i landet och regionen.

56.  Europaparlamentet betonar att Uzbekistan också spelar en avgörande roll för regional säkerhet och ekonomisk stabilitet, särskilt när det gäller kampen mot olaglig invandring, organiserad brottslighet, terrorism och korruption.

57.  Europaparlamentet uppmärksammar de potentiella riskerna för att Uzbekistan eventuellt hjälper Ryssland att kringgå de handelssanktioner som EU har infört. Parlamentet efterlyser en noggrann övervakning av situationen.

58.  Europaparlamentet upprepar vikten av Uzbekistans medlemskap i det allmänna preferenssystemet plus (GSP+), något som bidrar till ekonomisk tillväxt och ger mycket positiva resultat (exporten till EU ökade med 34 % under 2021). Parlamentet är medvetet om att acceptansen av Uzbekistan som förmånsland inom GSP+ avspeglar erkännandet av de reformer som den uzbekiska regeringen har genomfört. Parlamentet noterar att trots de framsteg som Uzbekistan har gjort under de senaste åren kvarstår ett antal farhågor när det gäller det faktiska genomförandet av de 27 centrala internationella konventionerna. Parlamentet upprepar behovet av ett effektivt genomförande av konventionerna och av efterlevnad av rapporteringsskyldigheterna enligt GSP+-systemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja och noga övervaka det faktiska genomförandet av alla 27 grundläggande internationella konventioner inom ramen för GSP+ som rör mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, miljöbestämmelser och principer för god förvaltning. Parlamentet efterlyser samarbete med Uzbekistan för att utveckla effektiva och tillförlitliga tullförfaranden som bidrar till digitalisering och administrativ förenkling, vilket kommer att bidra positivt till ökade handelsflöden.

59.  Europaparlamentet betonar att det visserligen skett framsteg när det gäller att avskaffa tvångsarbete men att dåliga arbetsvillkor, låga löner, bristande respekt för arbetstagarnas rättigheter och bristande erkännande av föreningsfrihet, bland annat rätten att bilda oberoende fackföreningar, fortfarande är stora problem i Uzbekistan.

60.  Europaparlamentet noterar att Uzbekistan kan spela en viktig roll när det gäller att diversifiera de regionala och globala leveranskedjorna med leveranser av mineraler och metaller till förmån för inhemska, regionala och internationella industrier, inbegripet EU:s industrier, genom att säkerställa partnerskap och ömsesidigt tekniskt samarbete som riktmärken och stöd för den gröna omställningen.

61.  Europaparlamentet betonar att på grund av bristen på direkt tillträde till kusthamnar är utvecklingen av infrastruktur och logistikkorridorer, särskilt den transkaspiska internationella transportvägen, av avgörande betydelse för handeln och för förbindelserna mellan Uzbekistan och potentiella handelspartners marknader. Parlamentet noterar att effektiva och hållbara förbindelser och nätverk mellan Europa och Centralasien genom prioriterade transportkorridorer, inbegripet luft-, sjö- och landtransporter samt digitala nät, energinät och interpersonella nätverk, kommer att öka handelsflödena.

62.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Uzbekistans första oberoende fackförening inom bomullssektorn. Parlamentet uppmanar de uzbekiska myndigheterna att, i linje med de ILO-konventioner som ratificerats av Uzbekistan, främja inrättande av oberoende och alternativa fackföreningar inom alla sektorer i landets ekonomi.

63.  Europaparlamentet uppmanar de uzbekistanska myndigheterna att ratificera ILO:s konvention nr 155 om arbetstagares säkerhet och hälsa.

64.  Europaparlamentet efterlyser samarbete och EU-stöd till grön utveckling och ytterligare utforskning av Uzbekistans potential att bygga upp handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med EU.

o
o   o

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Uzbekistans president, regering och parlament.

(1) EGT L 229, 31.8.1999, s. 3. (2) EUT C 108, 26.3.2021, s. 126.