Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi (direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster)(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004(3) (direktiv om otillbörliga affärsmetoder),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG(4) (allmän dataskyddsförordning),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG(5) (förordningen om digitala tjänster),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 11 maj 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn (COM(2022)0209), och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 maj 2022 Ett digitalt decennium för barn och ungdomar: den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+) (COM(2022)0212),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021)0118),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 mars 2021 EU:s strategi för barnets rättigheter (COM(2021)0142),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (COM(2020)0625),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 23 januari 2023 Europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet(6) (den europeiska förklaringen),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om skyddet av barn i den digitala världen(7) och kommissionens uppföljning, som antogs den 20 februari 2013,

–  med beaktande av studien från utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik vid generaldirektoratet för unionens interna politik av den 15 februari 2023, ”The impact of social media on the development of children and young people”(8),

–  med beaktande av studien från EU Kids Online av den 12 februari 2020, ”EU Kids Online 2020: Survey results from 19 countries”(9),

–  med beaktande av det gemensamma forskningscentrumets studie av den 9 februari 2021, ”How children (10-18) experienced online risks during the COVID-19 lockdown: Spring 2020”(10),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn, (BIK+) (O‑000030/2023 – B9‑0029/2023),

–  med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning, och av följande skäl:

A.  Barn har rätt till alla de rättigheter och värden som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, stadgan och FN:s konvention om barnets rättigheter, inbegripet sina digitala rättigheter. Barnens bästa måste vara det som väger tyngst i alla digitala åtgärder och beslut som rör dem och deras fysiska och psykiska hälsa, säkerhet och välbefinnande.

B.  I den allmänna dataskyddsförordningen, direktivet om audiovisuella medietjänster, förordningen om digitala tjänster och direktivet om otillbörliga affärsmetoder erkänns att barn förtjänar ett särskilt skydd när det gäller deras onlineupplevelse i den ständigt föränderliga digitala miljön.

C.  För att säkerställa ett lämpligt skydd för barn på nätet krävs särskilda åtgärder och utbildningsprogram som inte bara riktar sig till barn utan även till deras lärare, föräldrar och omsorgsgivare. Dessa åtgärder bör i första hand syfta till att utveckla och genomföra förebyggande metoder samt kampanjer för ökad medvetenhet och digital kompetens. Föräldrar och omsorgsgivare bör informeras om de digitala verktyg som finns och hur de fungerar för att kunna begränsa och styra sina barns upplevelser på nätet och begränsa tillgången till åldersolämpligt eller skadligt innehåll på nätet.

D.  Barn bör inte vara passiva teknikkonsumenter, utan bör aktivt ha kontroll över den teknik de använder. I detta avseende, för att barn ska få trygga digitala upplevelser samt digital egenmakt och ta aktiv del av nätet, är det viktigt att främja digital utbildning och förbättra digitala färdigheter och digital kompetens, inbegripet mediekompetens, hos såväl barn som föräldrar och lärare, särskilt barn från utsatta grupper, i linje med stadgan, FN:s konvention om barnets rättigheter, den europeiska förklaringen och den digitala kompassen 2030.

E.  Det bör finnas riktade åtgärder för att bekämpa den digitala klyftan och främja lika möjligheter, så att man kan erbjuda inkluderande och tillgängliga digitala miljöer för alla barn i EU, särskilt barn från utsatta grupper, såsom barn med funktionsnedsättning, eller från missgynnade miljöer, bland annat genom att utrusta dem med modern digital infrastruktur, även i avlägsna områden eller landsbygdsområden.

F.  Nedstängningarna under covid-19-pandemin har belyst de utbildningsrelaterade och digitala klyftorna, vilka påverkar barns tillgång till digitala utbildningsverktyg och digital information samt deras sociala deltagande och inkludering, och har också haft negativa effekter på deras fysiska och psykiska hälsa. Det ledde också till en ökning av våld i hemmet och könsrelaterat våld samt sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn på nätet, både på den synliga och på den så kallade mörka webben.

G.  Flera övervakningsstudier har visat att barn är aktiva på sociala medier från tidig ålder, och att ett betydande antal barn är under den minimiålder som fastställts av de flesta sociala medieplattformar.

H.  Den ständigt föränderliga digitala miljön är av central betydelse för barns vardag, inbegripet deras utbildning, kommunikation och datadelning. Barns tillgång till och upplevelser på internet och sociala medieplattformar har många fördelar, men medför också vissa risker och utsätter barnen för farliga beteenden och innehåll med stor genomslagskraft. Det kan till exempel handla om sexuella övergrepp mot barn och kontaktsökning med barn (gromning) på nätet, cyberhat, olika former av nätmobbning, sexualiserat innehåll, våldsamma bilder, innehåll som främjar ätstörningar och desinformation. Detta kan påverka barns fysiska och psykiska hälsa, med följder såsom ökad aggressivitet, problematiskt sexuellt beteende, ohälsosamma matvanor, negativ kroppsuppfattning och snedvridna värderingar och attityder.

I.  Enligt undersökningen EU Kids Online 2020 har 23 % av barnen mellan 9 och 16 år utsatts för mobbning på nätet. I studien ”How children (10-18) experienced online risks during the Covid-19 lockdown: Spring 2020” fann man att 49 % av barnen har utsatts för minst en form av angrepp eller mobbning på nätet. Även om det inte finns någon rationaliserad strategi har vissa medlemsstater redan vidtagit åtgärder, såsom Cocos lag i Irland.

J.  Den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+) är en av hörnstenarna i EU:s strategi för barnets rättigheter, som omfattar initiativ för att se till att barn skyddas och får egenmakt på nätet inom dess tematiska områden.

1.  Europaparlamentet välkomnar och stöder kommissionens nya europeiska strategi för ett bättre internet för barn (BIK+).

2.  Europaparlamentet betonar att alla barn behöver skydd på nätet, men att vissa barn befinner sig i en mer utsatt situation, såsom barn med funktionsnedsättning eller från missgynnade miljöer, och att det därför bör finnas riktade åtgärder, där så är lämpligt, för att överbrygga den digitala klyftan och förbättra de digitala färdigheterna och den digitala kompetensen, inbegripet mediekompetensen, för dessa barn.

3.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU att öka sina insatser för att se till att barn är trygga på nätet samt öka medvetenheten om och förebygga sexuella övergrepp mot barn, inbegripet kontaktsökning med barn på nätet (nätgromning).

4.  Europaparlamentet betonar att digitala färdigheter och digital kompetens, inbegripet mediekompetens, bör erkännas som obligatoriska färdigheter och ingå i skolornas läroplaner i hela EU. Parlamentet understryker att detta är en viktig del av utbildningen och livslångt lärande och att fokus bör ligga på att utbilda barn, föräldrar, omsorgsgivare, lärare och allmänheten om säkerhet på nätet, inbegripet föräldrakontroll på nätet och hur man kan känna igen och rapportera kontaktsökning med barn på nätet.

5.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att investera mer i utbildning för att säkerställa digital kompetens, inbegripet skydd mot mobbning och nätmobbning mellan elever i och utanför skolor, för barn i olika åldersgrupper, med hänsyn tagen till ny teknisk utveckling såsom metaversumet.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och utbildningsanstalterna att garantera rätten till inkluderande utbildning och att på ett åldersanpassat sätt främja sexualundervisning, digitala färdigheter och digital kompetens, inbegripet mediekompetens, och it-säkerhet genom formell, icke-formell och informell utbildning som riktar sig till lärare, föräldrar, omsorgsgivare och elever.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samordning med det europeiska området för utbildning, utarbeta en europeisk strategi mot mobbning och nätmobbning i skolor, fastställa ett åtgärdspaket för att förbättra datainsamlingen och föreslå nödvändiga lösningar i samarbete med medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet betonar att strategin bör uppmana medlemsstaterna att anslå alla resurser som krävs för att stärka kapaciteten hos telefonjourer, hjälplinjer och centrum för ett säkrare internet, och att ta fram och genomföra meningsfulla kampanjer för förebyggande och ökad medvetenhet i sina skolor, med påvisbara resultat, som en viktig del av sina läroplaner och utbildningsanstalter. Parlamentet anser att samarbete mellan forskare och yrkesverksamma är avgörande i detta avseende.

9.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att strategin inför åtgärder för att uppdatera EU:s befintliga ram för åtgärder för psykisk hälsa och välbefinnande, som bör vara fullständigt inkluderande, så att den även tillgodoser behoven hos barn som utsätts för sexuella övergrepp eller kontaksökning på nätet, särskilt barn från utsatta grupper. Parlamentet begär att tillgången till adekvat psykisk hälso- och sjukvård för barn ska bedömas genom en grundlig kartläggning av befintliga tjänster mot bakgrund av den försämrade psykiska hälsan, som har förvärrats av covid-19-pandemin och de särpräglade utmaningar som onlinemiljön innebär, med exempelvis nätmobbning och exponering för skadligt innehåll.

10.  Europaparlamentet välkomnar noterar inrättandet av en europeisk standard för ålderskontroll på nätet senast 2024 och inrättandet nyligen av den särskilda gruppen för EU:s uppförandekod för åldersanpassad utformning (uppförandekoden). Parlamentet betonar vikten av att utarbeta uppförandekoden utan dröjsmål genom att säkerställa att den är helt och hållet i linje med direktivet om audiovisuella medietjänster och den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet betonar vikten av att involvera det civila samhället, den akademiska världen och ungdomar i utarbetandet av uppförandekoden. Parlamentet understryker skyldigheten, enligt den allmänna dataskyddsförordningen, för sociala medieplattformar som behöver användarnas samtycke att göra rimliga ansträngningar för att kontrollera föräldrarnas samtycke innan barn under åldersgränsen får skapa ett konto.att sociala medieplattformar på ett verkningsfullt sätt måste förhindra att barn under åldersgränsen skapar ett konto. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja effektiva metoder för ålderskontroll, såsom den europeiska digitala identiteten.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka investeringarna i tillhandahållandet av stöd till barn som är offer för övergrepp eller kontaktsökning på nätet, inbegripet anonym offentlig rapportering samt psykisk hälso- och sjukvård och psykosociala tjänster för offer och deras familjer. Parlamentet efterlyser fortbildning för yrkesverksamma och tjänstemän, bland annat inom brottsbekämpande myndigheter, som handlägger ärenden som rör barn, utifrån deras specifika behov.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla mer systematisk datainsamling om förebyggande åtgärder och stödprogram för brottsoffer, inbegripet antalet barn i grundskolan som deltar i informationskampanjer, och genom utbildningsprogram om riskerna kring alla former av sexuell exploatering av barn, även i onlinemiljön.

13.  Europaparlamentet understryker bristen på tillräcklig jämförande forskning på EU-nivå samt studier om barns utveckling mot bakgrund av digitaliseringen. Parlamentet betonar i detta avseende att den snabba teknikutvecklingen snabbt kan komma att gå om politiken och därmed skapa nya sårbarheter för barn. Parlamentet påminner därför om behovet av att ta fram en storskalig forskningsverksamhet på EU-nivå.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att BIK+-strategin är förenlig med andra prioriteringar och lagstiftningsförslag, att information ges till barn på ett barnvänligt språk, att barn i alla åldrar deltar i övervakningsprocessen och det faktiska genomförandet av strategin och att det sker en lämplig uppföljning för att jämföra bästa praxis och resultat i medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 335, 17.12.2011, s. 1. (2) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1. (3) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22. (4) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. (5) EUT L 277, 27.10.2022, s. 1. (6) EUT C 23, 23.1.2023, s. 1. (7) EUT C 419, 16.12.2015, s. 33. (8) O’Neill, B., ”Research for CULT Committee – The influence of social media on the development of children and young people”, Europaparlamentet, utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, Bryssel, den 15 februari 2023. (9) Smahel, D. m.fl, ”EU Kids Online 2020: Survey results from 19 countries”, EU Kids Online, den 12 februari 2020. (10) Lobe, B. m.fl, ”How children (10-18) experienced online risks during the Covid-19 lockdown - Spring 2020”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, den 9 februari 2021.