Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt sedan upptrappningen av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina i februari 2022,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av de elva på varandra följande sanktionspaket mot Ryssland som EU antagit sedan februari 2022,

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2022/2332 av den 28 november 2022 om angivande av överträdelse av unionens restriktiva åtgärder som ett område av brottslighet som uppfyller kriterierna i artikel 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 1(1),

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor av den 7 juli 2023 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställandet av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Sedan den 24 februari 2022, då Ryssland inledde sitt oprovocerade, orättfärdiga och olagliga aggressionskrig mot Ukraina, har det geopolitiska läget i Europa förändrats i grunden. Ryska styrkor har urskillningslöst attackerat bostadsområden och civil infrastruktur, vilket inneburit att tusentals ukrainska civila dödats, att ukrainska medborgare i Ryssland och ryskockuperade områden i Ukraina tvångsdeporterats och fängslats och att terrorhandlingar har ägt rum i hela Ukraina.

B.  Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har EU infört 11 sanktionspaket mot Ryssland, vilka syftar till att försvaga landets ekonomiska bas och därmed begränsa landets förmåga att föra krig, inbegripet restriktiva åtgärder mot nästan 1 800 personer och enheter som är ansvariga för eller inblandade i kriget i Ukraina, förbud mot import av många varor och tjänster från Ryssland, såsom olja och råvaror, och ett förbud mot export till Ryssland av vapen, militär utrustning och varor med dubbla användningsområden. Sanktionerna omfattar också ett förbud mot alla transaktioner med Rysslands centralbank, uteslutning av viktiga ryska banker från Swift-systemet för finansiella meddelanden och ett stopp för överföring och distribution av vissa ryska statsägda eller statsstödda desinformationskanaler.

C.  Dessutom har rådet infört restriktiva åtgärder inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter mot flera personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryska federationen och på Ukrainas territorier som Ryssland tillfälligt har ockuperat. EU har också antagit ytterligare sanktioner mot Belarus, som svar på landets inblandning i aggressionskriget mot Ukraina samt mot Iran, med anledning av användningen av iranska drönare i Rysslands krig.

D.  Att mäta sanktionernas effekter är förknippat med många utmaningar, bland annat bristen på tillförlitliga siffror och statistik. Effekterna av EU:s sanktioner kan inte lätt skiljas från effekterna av Förenta staternas och andra sanktioner, de ryska motsanktionerna eller effekterna av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina. De flesta experter varnar för att även om sanktionerna är verkningsfulla så är konsekvenserna av dem inte tillräckliga för att begränsa Rysslands förmåga att föra krig mot Ukraina, och de kräver ytterligare åtgärder för att öka sanktionernas räckvidd och stärka verkställandet av dem. Även om EU:s sanktioner mot Ryssland saknar motstycke verkar konsekvenserna för den ryska ekonomin hittills vara mindre än vad som ursprungligen förutsågs, och det finns oroväckande tecken på att sanktionernas effektivitet håller på att avta. Sanktionerna mot Ryssland har tvingat och tvingar fortfarande dem som är föremål för sanktionerna till ett ständigt sökande efter kostsamma omvägar.

E.  EU:s medlemsstater har tillsammans med pristakskoalitionen infört pristak för råolja som transporteras sjövägen, petroleumoljor och oljor som utvinns ur bituminösa mineraler och som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryssland. Dessa pristak fastställdes till 60 USD per fat för råolja, 45 USD per fat för rabatterade petroleumprodukter och 100 USD per fat för premiumpetroleumprodukter. I olika studier uppskattas produktionskostnaderna för rysk råolja per fat till cirka 15 USD och för diesel till 20 USD. De nuvarande pristaken möjliggör därför fortfarande betydande vinster för Putins regim.

F.  Rysslands intäkter från olje- och gasexport minskade med 38 % mellan januari 2022 och januari 2023. Rysslands andel av den europeiska efterfrågan på gas minskade från 45 % 2021 till 23 % 2022 och till under 10 % i januari 2023. Enligt rapporter har volymen av den ryska produktionen av flytande naturgas (LNG) ökat till rekordnivåer. Trots EU:s sanktioner mot ryskt kol har Rysslands produktion ökat med 0,3 % jämfört med 2021 och nått en rekordnivå. Sedan krigets början har Ryssland fått in intäkter på 532 miljarder EUR genom export av fossila bränslen, varav EU-medlemsstaternas köp stod för mer än 178 miljarder EUR. Enbart under 2022 uppgick intäkterna från ryska energiresurser till 321 miljarder USD.

G.  Sedan augusti 2023 är det uppenbart att Ryssland hittar nya sätt att kringgå pristaket på olja, och priset på rysk olja på de globala marknaderna har börjat stiga. Ryssland har kunnat styra om råoljeexporten från Europa till alternativa marknader som Indien, Kina och Turkiet. EU:s import från Indien och andra länder som har petroleumprodukter tillverkade av rysk olja har skjutit i höjden, vilket har skapat en bakdörr för rysk olja och undergrävt effekterna av EU:s sanktioner. De fartyg som transporterade störst andel rysk råolja både 2022 och 2023 är EU-ägda. Intäkterna från export av energiresurser uppgick till en tredjedel av de samlade intäkterna i Ryska federationens budget under 2022. Sanktionerna mot export av ryska energiresurser har en stark inverkan på ryska statens intäkter. Eter införandet av pristaket för olja i december 2022 har Rysslands intäkter från export av energiresurser minskat avsevärt jämfört med nivåerna före kriget. Rysslands oljeintäkter återhämtade sig under första halvåret 2023 och steg till den högsta nivån sedan november 2022.

H.  EU-medlemsstaternas köp av LNG eller olja med ryskt ursprung från länder utanför EU är inte begränsade och ligger för närvarande långt över nivåerna före februari 2022. Ryssland är EU:s näst största leverantör av LNG, efter endast Förenta staterna. Den ökade LNG-importen från Ryssland strider mot EU:s mål att upphöra med sitt beroende av ryska fossila bränslen. Ryssland tjänar fortfarande omkring 690 miljoner EUR om dagen på sin export av fossila bränslen (uppgifter från augusti 2023). EU betalar fortfarande 2 miljarder EUR i månaden till Ryssland för fossila bränslen. Fortsatt import av gas i rörledning och LNG samt olika undantag från förbuden mot import av råolja och oljeprodukter gör att EU fortfarande är en av Rysslands största kunder för fossila bränslen.

I.  Enligt officiella ryska siffror påstås den ryska ekonomin ha krympt med endast 2,1 % under 2022, vilket är mycket mindre än väntat, trots landets aggressionskrig mot Ukraina och de internationella sanktionerna. Enligt Internationella valutafondens prognoser, på grundval av officiella ryska siffror, kommer den ryska ekonomin att växa med 2,2 % under 2023 och med 1,1 % under 2024. Ryssland har meddelat att dess försvarsbudget under 2024 kommer att öka med nästan 70 % och uppgå till 107 miljarder EUR, eller 6 % av BNP (en ökning från 63 miljarder EUR, eller 3,9 % av BNP för 2023).

J.  Den 1 november 2023 riktade dock Rysslands president en uppmaning till statstjänstemän att ta sig an frågan om den höga inflationen och varnade för att den ryska ekonomin stod inför ett ökat tryck från västerländska sanktioner. Inflationen är fortfarande hög i Ryssland och kryper uppåt eftersom ekonomin står inför en svagare rubel och ökande militära utgifter för offensiven i Ukraina.

K.  EU:s import från Ryssland har minskat sedan februari 2022. Trots sanktionerna har vissa medlemsstater i praktiken ökat handeln med Ryssland sedan februari 2022.

L.  En rad EU-företag omfattas av undantag enligt rådets förordning (EU) nr 269/2014(2) och fortsätter därmed att bedriva affärsverksamhet med ryska enheter som omfattas av finansiella sanktioner och handelssanktioner. De nationella myndigheterna har behörighet att bevilja undantag, och EU-institutionerna informeras endast om de beviljade undantagen, utan möjlighet att bestrida dem. Parlamentet och andra institutioner har inte tillgång till denna viktiga information. Denna praxis med undantag minskar avsevärt den önskade effekten av EU:s sanktioner, vilket därmed gör att ett av EU:s viktigaste utrikespolitiska verktyg förlorar sin effektivitet och trovärdighet.

M.  I ett försök att motverka sanktionerna har Ryssland vänt sig till länder som inte tillämpar sanktioner på jakt efter teknik och andra produkter. De allt närmare förbindelserna mellan Ryssland och Kina, både när det gäller handel med energi och varor med dubbla användningsområden, samt diplomatiskt och strategiskt stöd, har hämmat effekterna av EU:s sanktioner mot Ryssland. Rysslands handel med Kina nådde rekordhöga nivåer under 2022 och 2023. Kina är nu källan till omkring hälften av Rysslands import, en ökning från en fjärdedel före kriget. Rysslands handelsvolym med Indien och Turkiet har också ökat avsevärt.

N.  Flera analyser av beslagtagna ryska vapen har visat att Ryssland fortsätter att importera kritiska västerländska komponenter eftersom Ryssland kan hitta alternativa leverantörer, och importen av viktiga produkter såsom halvledare har till och med stigit över nivåerna före sanktionerna. Flera länder som inte tillämpar sanktioner, såsom Kina, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Kazakstan, Kirgizistan, vissa sydkaukasiska länder och Serbien, har blivit nav genom vilka ryska enheter omdirigerar de produkter som de importerar från EU till Ryssland eller skapar alternativa vägar för import av varor med dubbla användningsområden och utlandstillverkad teknik och utrustning.

O.  EU utsåg i december 2022 David O’Sullivan till internationellt särskilt sändebud för genomförandet av EU:s sanktioner. Ett särskilt verktyg för att motverka kringgående ingick i det senaste sanktionspaketet, som antogs i juni 2023.

P.  Rosatom och den ryska kärnenergisektorn ingår fortfarande inte i sanktionspaketen. Det har visat sig att Rosatom via sina dotterbolag har tillhandahållit kritisk import av teknik och material till det ryska militärindustriella komplexet Under 2022–2023 har medlemsstaterna gjort betydande framsteg när det gäller att minska sitt beroende av den ryska kärnkraftsindustrin.

Q.  Den 2 december 2022 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om fastställandet av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder(3) i syfte att underlätta utredning, lagföring och bestraffning av överträdelser av EU:s sanktioner i alla medlemsstater.

R.  Det ryska civilsamhället och oppositionella som lever i exil i EU har kämpat med vissa sanktioners oproportionerliga konsekvenser på deras dagliga liv på sätt som inte rimmar med målet för EU:s sanktionspolitik och i stället skadar EU:s trovärdighet.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande, i starkast möjliga ordalag, av Rysslands oprovocerade, olagliga och orättfärdiga aggressionskrig mot Ukraina, liksom av inblandningen av Lukasjenkaregimen i Belarus. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Ryssland att omedelbart upphöra med all militär verksamhet i Ukraina och att villkorslöst dra tillbaka alla styrkor och militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium, att upphöra med sin tvångsdeportering av ukrainska civila och att frige alla frihetsberövade och deporterade ukrainare, särskilt barn.

2.  Europaparlamentet understryker att syftet med EU:s sanktioner som svar på Rysslands aggressionskrig mot Ukraina är att strategiskt försvaga den ryska ekonomiska och industriella basen, särskilt det militärindustriella komplexet, för att undergräva Rysslands förmåga att fortsätta kriget, attackera civilbefolkningen och kränka Ukrainas territoriella integritet, samt att hindra Rysslands tillgång till militär teknik och militära komponenter och göra den ryska politiska och ekonomiska eliten till måltavla i syfte att undergräva deras stöd till regimen.

3.  Europaparlamentet påminner om att de internationella sanktionernas effektivitet är beroende av fasthet, sammanhållning, samarbete, ärlighet och respekt för åtagandena från de stater som har antagit dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tydligt identifiera ryska utländska tillgångar som är föremål för sanktioner och som innehas i deras jurisdiktioner och att säkerställa att ryska enheter inte kan komma åt dem. Parlamentet framhåller behovet av ett mer harmoniserat tillvägagångssätt och större transparens i rapporteringen av var de frysta tillgångarna finns och hur mycket de uppgår till.

4.  Europaparlamentet understryker, givet att EU:s sanktioner mot Ryssland är ett utrikespolitiskt instrument som syftar till att få ett slut på ett olagligt krig, att kringgåendet av sådana exportrestriktioner för varor som är av avgörande betydelse för kriget i vissa allvarliga fall kan betraktas och lagföras som medhjälp till Rysslands krigsförbrytelser.

5.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att på EU-nivå stärka och centralisera tillsynen över genomförandet av sanktioner och att utveckla en mekanism för förebyggande och övervakning av kringgående av sanktioner för att begränsa Rysslands förmåga att kringgå sanktionerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att samarbeta närmare kring utredningar av överträdelser och kringgående av sanktioner och att visa konsekvenserna av sådana överträdelser genom att på ett dynamiskt och kraftfullt sätt förhindra och/eller lagföra överträdelser av EU:s sanktioner. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU-institutionerna att snabbt nå en överenskommelse om ett ambitiöst direktiv om fastställande av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder. Parlamentet understryker att påföljderna bör förbli proportionerliga men också tillräckligt stränga för att ha en avskräckande effekt. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att anta ett beslut som utvidgar Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter till att omfatta brott mot unionens restriktiva åtgärder, vilket skulle möjliggöra större harmonisering och ett konsekvent och enhetligt verkställande av sådana brott i hela EU.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den pågående handeln mellan EU‑länder och Ryssland med sanktionsbelagda varor som är av avgörande betydelse för kriget. Parlamentet beklagar djupt den mycket bristfälliga efterlevnadskulturen när det gäller EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet fördömer den praxis som går ut på att sanktionsbelagda varor från EU säljs till företag eller privatpersoner från länder utanför EU och sedan transporteras direkt från EU till Ryssland. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inrätta system genom vilka information om transaktioner kan utbytas mer effektivt i syfte att förbättra verkställandet av sanktioner som rör militära varor och varor med dubbla användningsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att ge företagen den information och det stöd som krävs för att förbättra efterlevnaden av EU:s sanktioner och att samarbeta med de företag vars produkter exporteras till Ryssland för att minimera risken för omedvetna överträdelser av exportkontrollerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att grundligt undersöka företagens efterlevnad av exportrestriktioner för förtecknade varor och att införa avskräckande påföljder.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvidga exportkontrollerna till att omfatta fler kategorier av varor, att linjera exportkontrollerna mellan jurisdiktioner och att genomdriva åtgärder för att på ett konsekvent sätt täppa till kryphål. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta särskilda åtgärder för att förhindra att produkter med avancerad teknik som exporteras till länder utanför EU hamnar i Ryssland och att kontinuerligt övervaka utvecklingen för att fastställa hur system för kringgående av sanktioner fungerar och anpassa sanktionssystemen i enlighet med detta.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft företag från EU och EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer att dra tillbaka sin verksamhet från Ryssland och att vidta särskild aktsamhet när de exporterar varor som är förbjudna att exportera till Ryssland. Parlamentet betonar att EU-företag och deras dotterbolag som bryter mot EU:s restriktiva åtgärder inte bör komma i fråga för finansiering, inbegripet anbudsförfaranden och andra former av finansiering som en del av Ukrainafaciliteten och andra återuppbyggnadsprogram i Ukraina. Parlamentet anser att företag som använder undantag från tillämpningen av EU:s sanktioner mot Ryssland och som upprätthåller affärsverksamhet med Ryssland, inte bör kunna dra nytta av några EU‑medel eller tekniskt stöd eller deltagande i EU-finansierade projekt. Parlamentet anser att dessa företag automatiskt bör placeras i systemet för tidig upptäckt och uteslutning och att deras status i Arachnes riskbedömningsverktyg bör uppdateras i enlighet med detta. Parlamentet anser att samma princip bör gälla i tillämpliga delar för offentlig upphandling, vilket innebär att ministerier eller lokala myndigheter inte bör tillåtas köpa arbete, varor eller tjänster från företag som avviker från EU:s sanktioner enligt rådets förordning (EU) nr 269/2014.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förbättra EU:s strategiska kommunikation om, och bekämpa desinformation kring, EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att informera den bredare allmänheten om EU:s restriktiva åtgärder mot Ryssland, särskilt målet med dem, och att i detta avseende ta vara på erfarenheterna som EU:s sanktionssändebud gjort när det gäller att övertyga internationella partner, organisationer och nyckelindustrier om behovet av att förhindra kringgående av insatser som syftar till att skära ned de intäkter som finns tillgängliga för Rysslands fortsatta aggressionskrig mot Ukraina.

10.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende eftertryckligen alla kandidatländer och potentiella kandidatländer för EU-anslutning att strikt anpassa sig till EU:s sanktioner som svar på Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, såsom ett tecken på sin beredskap att åta sig de skyldigheter som följer av ett EU-medlemskap.

11.  Europaparlamentet fördömer beteendet hos de stater, leverantörer av juridiska tjänster, andra enheter och personer som hjälper Ryssland att undvika effekterna av EU:s sanktioner. Parlamentet påminner om att överträdelser av sanktionerna utgör ett brott på EU-nivå och har en allvarlig inverkan på EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna, inbegripet EU:s sanktionssändebud, att intensifiera sitt arbete för att begränsa undvikandet och kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland, vilket allvarligt undergräver effektiviteten i EU:s sanktioner och hindrar internationella insatser för att få slut på kriget. Parlamentet betonar att de tillgångar som förverkas till följd av överträdelser av sanktionerna måste användas för att ersätta offren för den ryska aggressionen samt för återuppbyggnad och reformer av infrastruktur, inom ramen för Ukrainafaciliteten. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ompröva sina förbindelser med länder som inte gör tillräckliga ansträngningar för att begränsa undvikandet och kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland, inbegripet det finansiella stödet till dessa länder och eventuellt förmånstillträde till EU:s marknader. Parlamentet är oroat över rapporterna om att Azerbajdzjan och andra länder ”vittvättar” rysk gas. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att använda alla tänkbara verktyg för att övertyga Azerbajdzjans regering om att sluta samarbeta med den ryska regimen.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att aktivt bidra till att upprätthålla enighet i fråga om sanktioner och begär därför att förlängningsperioder på minst 12 månader systematiskt ska föreskrivas för alla sanktionsordningar med anknytning till Rysslands agerande mot Ukraina och att ytterligare sanktionspaket som syftar till att strategiskt begränsa Rysslands förmåga att finansiera sin krigskampanj ska antas. Parlamentet stöder unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik när det gäller att fortsätta att bidra till långsiktig enighet och ökad effektivitet genom att i stor utsträckning utnyttja hans rätt att lägga fram förslag.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin tolkning av sanktionerna som innebär att föremål och fordon som enbart är avsedda för personligt bruk beslagtas och förverkas. Parlamentet betonar att en sådan överdriven efterlevnad motverkar sanktionernas mål och funktion.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka och öka samordningen av verkställandet av befintliga sanktioner mot rysk oljeexport. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att helt stänga EU:s marknad för fossila bränslen av ryskt ursprung. Parlamentet efterlyser harmoniserad testning av ursprunget för import av fossila bränslen, LNG och raffinerade fossila bränslen för att förhindra återexport av rysk energi till EU.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med G7 för att avsevärt sänka pristaket för rysk olja och ryska petroleumprodukter, införa ett fullständigt förbud mot import av rysk LNG och kondenserad motorgas till EU och mot import av bränsle och andra petroleumprodukter från länder utanför EU om dessa produkter producerats med rysk olja samt förbjuda transport av rysk LNG-export genom EU:s territorium. Parlamentet uppmanar EU att införa pris- och volymtak för import av ryska och belarusiska gödselmedel till EU.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa sanktioner mot alla stora ryska oljebolag, Gazprombank, deras dotterbolag och deras styrelser och ledning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöka sanktionerna mot Ryssland när det gäller aluminiumimport och att införa sanktioner mot LNG-projektet Arctic-2. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att föreslå en begränsning av tankfartygstjänster och ett embargo mot försäljning av tankfartyg till Ryssland, samt en restriktion av europeiska försäkringstjänster för tankfartyg om dessa används för export av rysk olja. Parlamentet uppmanar länderna i pristakskoalitionen att förbjuda omlastning av rysk olja och LNG i sina territorialvatten och exklusiva ekonomiska zoner. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stärka tillämpningen och efterlevnaden av oljepristaken, särskilt genom att kräva att prisintyg för ryska oljelaster endast kan utfärdas genom en ”vitlista” över godkända handlare och genom att kräva att alla tankfartyg som transiterar genom europeiska territorialvatten kontrollerar att de har en tillräcklig försäkring mot oljeutsläpp (P&I).

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvidga sanktionerna till att omfatta ett fullständigt förbud i EU mot att saluföra och slipa diamanter som är av ryskt ursprung eller som har återexporterats från Ryssland. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att bestraffa det statsägda företaget Alrosa och att på bred front införa system för att spåra diamanternas ursprung på grundval av ny teknik.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att så snart som möjligt begränsa sitt samarbete med Rosatom, liksom med dess ledning och dotterbolag, till vad som är absolut nödvändigt för EU:s energitrygghet. Parlamentet uppmanar kommissionen och Euratoms försörjningsbyrå att se över det nuvarande samarbetet med Rosatom och att bidra till att ersätta ryskt bränsle, ryska reservdelar och ryska tjänster med möjliga alternativ, med beaktande av Ukrainas positiva erfarenheter i detta avseende. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förhindra att fartyg från Rosatoms dotterbolag Atomflot anlöper EU:s hamnar och att stärka de internationella påtryckningarna för att upphöra med ockupationen av kärnkraftverket Zaporizjzja och mer allmänt säkerställa säkerheten vid konfliktdrabbade kärnkraftverk. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förbjuda import av ryska kärntekniska produkter.

19.  Europaparlamentet är bekymrat över att Ryssland kan erhålla ett betydande antal av de datorkomponenter som krävs för att tillverka ballistiska robotar och kryssningsrobotar genom att använda sitt rymdprogram (Roskosmos) som ett sätt att förvärva teknik med både civila och militära tillämpningar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att omedelbart upphöra med leveranserna av sådana komponenter till Ryssland och att anta fler åtgärder som ytterligare skulle störa Rysslands militära leveranskedja och riktas mot externa aktörer som försöker stödja Rysslands krigsinsatser, bland annat genom tillverkning av drönare och robotar.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att finna rättsliga vägar för att förverka ryska tillgångar som frysts och att använda dem för återuppbyggnaden av Ukraina och för ersättning till offren för Rysslands aggression. Parlamentet välkomnar den belgiska regeringens tillkännagivande om beskattning av intäkterna från de immobiliserade ryskägda tillgångar som innehas av Euroclear.

21.  Europaparlamentet efterlyser att de restriktiva åtgärderna mot Belarus fullständigt anpassas till dem som för närvarande tillämpas mot Ryssland, då Lukasjenkaregimen är djupt medskyldig till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina.

22.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att tillsammans med kommissionen genomföra en omfattande översyn av EU:s sanktioner som svar på Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och att lägga fram förslag om hur man ytterligare kan förbättra utarbetandet, upprätthållandet, övervakningen av genomförandet och verkställandet av EU:s sanktioner och deras samordning med transatlantiska allierade, G7- och G20-partner, andra likasinnade partner och FN‑medlemmar i allmänhet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt när det gäller att upprätthålla ett robust transatlantiskt samarbete mellan EU och Förenta staterna om sanktioner, täppa till alla kryphål som skulle kunna göra det möjligt för Ryssland att undvika sanktioner och rationalisera exportkontrollerna.

23.  Europaparlamentet uppmanar rådet att påskynda sitt arbete för att nå en överenskommelse om ett snabbt antagande av den föreslagna förordningen om restriktiva åtgärder mot allvarlig korruption. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt införa sanktioner inom ramen för detta nya system mot fysiska och juridiska personer som gjort sig skyldiga till korruption i samband med Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och som därmed försöker stödja den ryska regimen.

24.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att öka sin transparens och professionalism när det gäller hur de identifierar personer som bör bli föremål för eller friges från personliga sanktioner. Parlamentet upprepar att det nuvarande arbetssättet skadar det befintliga sanktionssystemets anseende.

25.  Europaparlamentet betonar att sanktionernas begränsade effektivitet understryker behovet av en mer heltäckande strategi gentemot Ryssland. Parlamentet begär därför att EU:s sanktioner som svar på Rysslands aggressionskrig mot Ukraina ska integreras i en övergripande politisk och diplomatisk strategi gentemot Ryssland som även omfattar stöd till Rysslands opposition i exil, det civila samhället och oberoende medier och journalister som motsätter sig kriget, samordning med internationella partner för att motverka Rysslands inblandning i demokratiska processer och internationella konflikter samt ett effektivt multilateralt samarbete för att motverka Rysslands obstruktion eller missbruk av multilaterala institutioner eller mekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att minimera de negativa konsekvenserna för det ryska och belarusiska civilsamhället och oppositionsföreträdare i exil, eftersom dessa konsekvenser inte bidrar till att uppnå det uttalade målet med sanktionerna, nämligen att begränsa Rysslands förmåga att föra sitt aggressionskrig mot Ukraina.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt de ryska och belarusiska myndigheterna.

(1) EUT L 308, 29.11.2022, s. 18. (2) Rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 17.3.2014, s. 6). (3) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställandet av brottsrekvisit och påföljder med avseende på överträdelser av unionens restriktiva åtgärder (COM(2022)0684).