Europaparlamentets ändringar antagna den 21 november 2023 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för att främja reparation av varor och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiven (EU) 2019/771 och (EU) 2020/1828 (COM(2023)0155 – C9-0117/2023 – 2023/0083(COD))(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 1 Förslag till direktiv Skäl 1
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/77112 syftar till att förbättra den inre marknadens funktion och samtidigt uppnå en hög konsumentskyddsnivå. Inom ramen för den gröna omställningen syftar det här direktivet till att förbättra den inre marknadens funktion och samtidigt främja en mer hållbar konsumtion, och det kompletterar därmed det mål som eftersträvas med direktiv (EU) 2019/771.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/77112 syftar till att förbättra den inre marknadens funktion och samtidigt uppnå en hög konsumentskyddsnivå och ökad cirkularitet i ekonomin. Inom ramen för den gröna omställningen syftar det här direktivet till att förbättra den inre marknadens funktion och samtidigt främja en mer hållbar konsumtion, och det kompletterar därmed det mål som eftersträvas med direktiv (EU) 2019/771.
__________________
__________________
12 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (EUT L 136, 22.5.2019, s. 28).
12 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (EUT L 136, 22.5.2019, s. 28).
Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 3
(3) För att minska förtida kassering av defekta men reparerbara varor köpta av konsumenter och för att uppmuntra konsumenterna att använda sina varor under längre tid är det nödvändigt att fastställa regler för reparation av sådana varor. Reparationer bör leda till en mer hållbar konsumtion, eftersom det sannolikt kommer att generera mindre avfall orsakade av kasserade varor, mindre efterfrågan på resurser, inklusive energi, som orsakas av tillverkning och försäljning av nya varor som ersätter defekta varor, samt minskade utsläpp av växthusgaser. Detta direktiv främjar hållbar konsumtion i syfte att skapa miljönytta och samtidigt uppnå fördelar för konsumenterna genom undvikande av kostnader i samband med nya inköp på kort sikt.
(3) För att minska förtida kassering av defekta men reparerbara varor köpta av konsumenter och för att uppmuntra konsumenterna att använda sina varor under längre tid är det nödvändigt att stärka konsumenternas rätt till reparation, så att konsumenterna kan söka reparationer av hög kvalitet till överkomliga priser från den leverantör som de själva väljer. Reparationer bör leda till en hållbar konsumtion, som respekterar planetens gränser, eftersom det sannolikt kommer att generera mindre avfall orsakade av kasserade varor, mindre efterfrågan på resurser, inklusive energi, som orsakas av tillverkning och försäljning av nya varor som ersätter defekta varor, samt minskade utsläpp av växthusgaser. Detta direktiv främjar hållbar konsumtion i syfte att skapa miljönytta – genom att främja en livscykel för produkter som inbegriper återanvändning, reparation och renovering – och samtidigt uppnå fördelar för konsumenterna genom undvikande av kostnader i samband med nya inköp på kort sikt.
Ändring 3 Förslag till direktiv Skäl 4a (nytt)
(4a) Konsumenternas beteende består av många olika aspekter. Vid valet mellan reparation och att köpa en ny produkt spelar beslutskriterier som ekonomisk effektivitet, hållbarhet, tillgänglighet och närhet till reparationstjänsten och den tid som krävs för reparation en viktig roll. Olika hinder kan också hindra konsumenterna från att välja reparation, till exempel bristande tillgång till information om en produkts reparerbarhet vid köp av en vara, bristande tillgång till reservdelar, brist på information om reparationstjänster och reparationskostnader. Utöver bestämmelserna i detta direktiv bör åtgärder för att öka medvetenheten och främja en reparationskultur, förbättra konsumenternas kunskaper om korrekt underhåll och skötsel av produkter och om sina rättigheter, även i form av rättsliga garantier, samt ekonomiska incitament för konsumenter, tillverkare och reparatörer främjas och uppmuntras på ett likvärdigt sätt.
Ändring 4 Förslag till direktiv Skäl 6
(6) Kraven på reparerbarhet bör omfatta alla krav i unionsrättsakter som säkerställer att varor kan repareras, inbegripet men inte begränsat till krav enligt den ram för ekodesign som avses i förordning [om ekodesign för hållbara produkter], för att omfatta ett brett spektrum av produkter samt framtida utveckling på något annat unionsrättsligt område.
(6) Kraven på reparerbarhet bör omfatta alla krav i unionsrättsakter som säkerställer att varor kan repareras, inbegripet men inte begränsat till krav enligt den ram för ekodesign som avses i förordning [om ekodesign för hållbara produkter], för att omfatta ett brett spektrum av produkter samt framtida utveckling.
Ändring 5 Förslag till direktiv Skäl 7
(7) För att hjälpa konsumenterna att identifiera och välja lämpliga reparationstjänster bör de få viktig information om reparationstjänster. Det europeiska formuläret för reparationsinformation bör fastställa nyckelparametrar som påverkar konsumenternas beslut när de överväger att reparera defekta varor. Detta direktiv bör omfatta en mall för ett standardiserat format. Ett standardiserat format för presentation av reparationstjänster bör göra det möjligt för konsumenterna att bedöma och enkelt jämföra reparationstjänster. Ett sådant standardiserat format bör också underlätta processen med att tillhandahålla information om reparationstjänster, särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag som tillhandahåller reparationstjänster. För att undvika ytterligare bördor på grund av överlappande krav på förhandsinformation bör en reparatör anses ha uppfyllt motsvarande informationskrav i relevanta EU-rättsakter, i tillämpliga fall, om det europeiska formuläret för reparationsinformation har fyllts i korrekt och tillhandahållits konsumenten. Informationen i det europeiska formuläret för reparationsinformation bör tillhandahållas konsumenterna på ett tydligt och begripligt sätt och i enlighet med tillgänglighetskraven i direktiv 2019/88214 .
(7) För att hjälpa konsumenterna att identifiera och välja lämpliga reparationstjänster bör de få viktig information om reparationstjänster. Det europeiska formuläret för reparationsinformation bör fastställa nyckelparametrar som påverkar konsumenternas beslut när de överväger att reparera defekta varor. Detta direktiv bör omfatta en mall för ett standardiserat format. Ett standardiserat format för presentation av reparationstjänster bör göra det möjligt för konsumenterna att bedöma och enkelt jämföra reparationstjänster. Ett sådant standardiserat format bör också underlätta processen med att tillhandahålla information om reparationstjänster, särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag som tillhandahåller reparationstjänster. Informationen i det europeiska formuläret för reparationsinformation bör tillhandahållas konsumenterna på ett tydligt och begripligt sätt och i enlighet med tillgänglighetskraven i direktiv 2019/88214 .
__________________
__________________
14 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).
14 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).
Ändring 6 Förslag till direktiv Skäl 8
(8) Konsumentens fria val beträffande vem som ska reparera varorna bör underlättas genom att man begär det europeiska formuläret för reparationsinformation inte bara från tillverkaren utan även från säljaren av de berörda varorna eller, i tillämpliga fall, från oberoende reparatörer. Reparatörer bör tillhandahålla det europeiska formuläret för reparationsinformation endastom konsumenten begär detta formulär och reparatören avser att tillhandahålla reparationstjänsten eller har en skyldighet att reparera. En konsument kan också välja att inte begära det europeiska formuläret för reparationsinformation och att ingå ett avtal om tillhandahållande av reparationstjänster med en reparatör i enlighet med förhandsinformation som tillhandahålls på annat sätt i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU15 .
(8) Konsumentens fria val beträffande vem som ska reparera varorna bör underlättas genom frivilligt tillhandahållande av det europeiska formuläret för reparationsinformation inte bara från tillverkaren utan även från säljaren av de berörda varorna eller, i tillämpliga fall, från oberoende reparatörer. Reparatörer bör endast frivilligt tillhandahålla det europeiska formuläret för reparationsinformation. En konsument kan också ingå ett avtal om tillhandahållande av reparationstjänster med en reparatör i enlighet med förhandsinformation som tillhandahålls på annat sätt i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU15 .
__________________
__________________
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (Text av betydelse för EES) (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (Text av betydelse för EES) (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).
Ändring 7 Förslag till direktiv Skäl 9
(9) Det finns situationer där en reparatör ådrar sig nödvändiga kostnader för att tillhandahålla den information om reparation och pris som ingår i det europeiska formuläret för reparationsinformation. Reparatören kan till exempel behöva inspektera varorna för att kunna fastställa defekten eller vilken typ av reparation som är nödvändig, inbegripet behovet av reservdelar, och göra en uppskattning av reparationspriset. I dessa fall kan en reparatör endast begära att en konsument betalar de kostnader som är nödvändiga för att tillhandahålla den information som ingår i det europeiska formuläret för reparationsinformation. I enlighet med förhandsinformationen och andra krav i direktiv 2011/83/EU bör reparatören informera konsumenten om sådana kostnader innan konsumenten begär att det europeiska formuläret för reparationsinformation tillhandahålls. Konsumenter kan avstå från att begära det europeiska formuläret för reparationsinformation om de anser att kostnaderna för att erhålla formuläret är för höga.
(9) Det finns situationer där en reparatör ådrar sig nödvändiga kostnader för att tillhandahålla den information om reparation och pris som ingår i det europeiska formuläret för reparationsinformation. Debitering av dessa kostnader bör begränsas till de fall där reparatören kan behöva inspektera varorna för att kunna fastställa defekten eller vilken typ av reparation som är nödvändig, inbegripet behovet av reservdelar, och göra en uppskattning av reparationspriset. I dessa fall kan en reparatör endast begära att en konsument betalar de kostnader som är nödvändiga för att tillhandahålla denna information, som ingår i det europeiska formuläret för reparationsinformation. Dessa kostnader får inte på något sätt utgöra ett hinder för resten av reparationsprocessen och får inte heller ha någon avskräckande effekt på reparationen i allmänhet. I enlighet med förhandsinformationen och andra krav i direktiv 2011/83/EU bör reparatören informera konsumenten om sådana kostnader innan konsumenten begär att det europeiska formuläret för reparationsinformation tillhandahålls. Konsumenter kan avstå från att ta emot det europeiska formuläret för reparationsinformation om de anser att kostnaderna för att erhålla formuläret är för höga.
Ändring 8 Förslag till direktiv Skäl 11
(11) I direktiv (EU) 2019/771 föreskrivs en skyldighet för säljare att reparera varor vid bristande avtalsenlighet som förelåg vid den tidpunkt då varorna levererades och som framkom under ansvarstiden. Enligt det direktivet har konsumenterna inte rätt att få defekter som inte omfattas av denna skyldighet reparerade. Till följd av detta kasseras ett stort antal defekta men reparerbara varor i förtid. För att uppmuntra konsumenterna att reparera sina varor i sådana situationer bör detta direktiv ålägga tillverkarna en skyldighet att reparera varor som omfattas av krav på reparerbarhet enligt unionsrättsakter. Denna reparationsskyldighet bör på konsumentens begäran åläggas tillverkarna av sådana varor, eftersom dessa krav på reparerbarhet riktar sig till dem. Denna skyldighet bör gälla för tillverkare både inom och utanför unionen i fråga om varor som släpps ut på unionsmarknaden.
(11) I direktiv (EU) 2019/771 föreskrivs en skyldighet för säljare att reparera varor vid bristande avtalsenlighet som förelåg vid den tidpunkt då varorna levererades och som framkom under ansvarstiden. Enligt det direktivet har konsumenterna inte rätt att få defekter som inte omfattas av denna skyldighet reparerade. Till följd av detta kasseras ett stort antal defekta men reparerbara varor i förtid. För att uppmuntra konsumenterna att reparera sina varor i sådana situationer bör detta direktiv ålägga tillverkarna en skyldighet att reparera de varor som förtecknas i bilaga II till detta direktiv. Denna reparationsskyldighet bör på konsumentens begäran åläggas tillverkarna av sådana varor, eftersom dessa krav på reparerbarhet riktar sig till dem. Denna skyldighet bör gälla för tillverkare både inom och utanför unionen i fråga om varor som släpps ut på unionsmarknaden. Skyldigheten att reparera bör dock vara proportionerlig och ta hänsyn till tillgången på reservdelar under produktens livslängd. Reservdelar bör åtminstone göras tillgängliga under den tidsperiod som fastställs i unionsakter. Detta direktiv bör inte heller ifrågasätta tillverkarnas ekonomiska valfrihet att sluta tillverka en produkt.
Ändring 9 Förslag till direktiv Skäl 12
(12) Eftersom den reparationsskyldighet som åläggs tillverkare enligt detta direktiv omfattar defekter som inte beror på att varorna avviker från ett köpeavtal, får tillverkarna tillhandahålla reparationer antingen mot att konsumenten betalar ett pris eller någon annan form av ersättning, eller kostnadsfritt. Möjligheten att debitera ett pris bör uppmuntra tillverkare att utveckla hållbara affärsmodeller, inbegripet tillhandahållande av reparationstjänster. Ett sådant pris kan exempelvis ta hänsyn till arbetskostnader, kostnader för reservdelar, driftskostnader för reparationsanläggningen och en sedvanlig marginal. Priset och villkoren för reparation bör överenskommas i ett avtal mellan konsumenten och tillverkaren och konsumenten bör ha frihet att besluta huruvida detta pris och dessa villkor är godtagbara. Behovet av ett sådant avtal och konkurrenstrycket från andra reparatörer bör uppmuntra tillverkare som är reparationsskyldiga att hålla priset på en nivå som konsumenten kan godta. Reparationsskyldigheten kan också fullgöras kostnadsfritt när ett fel omfattas av en garanti, till exempel i fråga om en varas garanterade hållbarhet.
(12) Eftersom den reparationsskyldighet som åläggs tillverkare enligt detta direktiv omfattar defekter som inte beror på att varorna avviker från ett köpeavtal, får tillverkarna tillhandahålla reparationer antingen mot att konsumenten betalar ett pris eller någon annan form av ersättning, eller kostnadsfritt. Möjligheten att debitera ett pris bör uppmuntra tillverkare att utveckla hållbara affärsmodeller, inbegripet tillhandahållande av reparationstjänster. Ett sådant pris kan exempelvis ta hänsyn till arbetskostnader, kostnader för reservdelar, driftskostnader för reparationsanläggningen och en sedvanlig marginal. Om dessa kostnader inte kan uppskattas före reparationen bör information om det förväntade maximipriset lämnas till konsumenterna. Priset och villkoren för reparation bör överenskommas i ett avtal mellan konsumenten och tillverkaren och konsumenten bör ha frihet att besluta huruvida detta pris och dessa villkor är godtagbara. Behovet av ett sådant avtal och konkurrenstrycket från andra reparatörer bör uppmuntra tillverkare som är reparationsskyldiga att hålla priset på en nivå som konsumenten kan godta. Reparationsskyldigheten kan också fullgöras kostnadsfritt när ett fel omfattas av en garanti, till exempel i fråga om en varas garanterade hållbarhet. För att ge konsumenterna incitament att få sin produkt reparerad utanför reklamationsrätten får en tillverkare, under den tid reparationen utförs, erbjuda utlåning av en ersättningsvara eller en renoverad vara, som förväntas återlämnas när konsumenten får sin reparerade vara.
Ändring 10 Förslag till direktiv Skäl 13
(13) Tillverkare kan fullgöra sin reparationsskyldighet genom att lägga ut reparationer på entreprenad, till exempel om tillverkaren inte har reparationsinfrastruktur eller om reparationen kan utföras av en reparatör som är belägen närmare konsumenten, bland annat om tillverkaren är etablerad utanför unionen.
(13) Tillverkare kan fullgöra sin reparationsskyldighet genom att lägga ut reparationer på entreprenad, till exempel om tillverkaren inte har reparationsinfrastruktur. För att undvika onödiga transportkostnader och utsläpp bör reparationen utföras så nära konsumenten som möjligt. Reparationen kan således utföras av en reparatör som är belägen närmare konsumenten, särskilt i de fall där tillverkaren är etablerad utanför unionen.
Ändring 11 Förslag till direktiv Skäl 14
(14) De krav som fastställs i delegerade akter som antagits i enlighet med förordning [om ekodesign för hållbara produkter] eller genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG16 , enligt vilka tillverkare bör ge tillgång till reservdelar, reparations- och underhållsinformation eller reparationsrelaterade programvaruverktyg, fast programvara eller liknande hjälpmedel, är tillämpliga. Dessa krav säkerställer att reparation är tekniskt genomförbar, inte bara för tillverkaren utan även för andra reparatörer. Som en följd av detta kan konsumentensjälvväljaen reparatör.
(14) De krav som fastställs i delegerade akter som antagits i enlighet med förordning [om ekodesign för hållbara produkter] eller genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG16 , enligt vilka tillverkare bör ge tillgång till reservdelar, reparations- och underhållsinformation eller reparationsrelaterade programvaruverktyg, fast programvara eller liknande hjälpmedel, är tillämpliga. Dessa krav säkerställer att reparation är tekniskt genomförbar, inte bara för tillverkaren utan även för andra reparatörer. För att komplettera dessa åtgärder bör oberoende reparatörer, återtillverkare, renovatörer och slutkonsumenter få tillgång till alla reservdelar, all tillhörande information och alla tillhörande verktyg, inklusive diagnosverktyg, till en rimlig kostnad och på ett icke-diskriminerande sätt, under en period som minst motsvarar produktens förväntade livslängd. Detta bör följaktligen säkerställa konkurrens och gynna konsumenter genom bättre tjänster och lägre priser när de väljer sin reparatör eller, där så är möjligt, genomför reparationen på egen hand.Reparationens komplexitet och säkerhet är kopplad till typen av produkt. Om det rimligen kan förutses att genomsnittskonsumentens reparationsarbete kan leda till säkerhetsrisker eller kräva avancerade verktyg bör tillverkarna uttryckligen varna konsumenten.
__________________
__________________
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) (Text av betydelse för EES) (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning) (Text av betydelse för EES) (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).
Ändring 12 Förslag till direktiv Skäl 15
(15) Reparationsskyldigheten bör också gälla i fall där tillverkaren är etablerad utanför unionen. För att göra det möjligt för konsumenterna att vända sig till en ekonomisk aktör som är etablerad i unionen för att få denna skyldighet fullgjord anges i detta direktiv en rad alternativa ekonomiska aktörer som är skyldiga att fullgöra tillverkarens reparationsskyldighet i sådana fall. Detta bör göra det möjligt för tillverkare utanför unionen att organisera och fullgöra sin skyldighet att reparera inom unionen.
(15) Reparationsskyldigheten bör också gälla i fall där tillverkaren är etablerad utanför unionen. För att göra det möjligt för konsumenterna att vända sig till en ekonomisk aktör som är etablerad i unionen för att få denna skyldighet fullgjord anges i detta direktiv en rad alternativa ekonomiska aktörer som är skyldiga att fullgöra tillverkarens reparationsskyldighet i sådana fall. Leverantörer av distributionstjänster bör, på grund av sin roll i leveranskedjan för varor till konsumenter, också omfattas av detta direktiv. Detta bör förhindra situationer där det inte finns någon ekonomisk aktör etablerad i unionen som kan uppfylla reparationsskyldigheten. Tillverkare som är etablerade utanför unionen bör organisera och fullgöra sin skyldighet att reparera inom unionen.
Ändring 13 Förslag till direktiv Skäl 16
(16) För att undvika att tillverkarna överbelastas och säkerställa att de kan fullgöra sin reparationsskyldighet bör denna skyldighet begränsas till de varor för vilka och till den utsträckning som krav på reparerbarhet föreskrivs i unionens rättsakter. Kraven på reparerbarhet tvingar inte tillverkarna att reparera defekta varor, utan säkerställer att varorna är sådana att de kan repareras. Sådana krav på reparerbarhet kan fastställas i relevanta unionsrättsakter. Exempel på detta är delegerade akter som antagits i enlighet med förordning [om ekodesign för hållbara produkter] eller genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG17 , som skapar en ram för att förbättra produkters miljömässiga hållbarhet. Denna begränsning av reparationsskyldigheten säkerställer att endast de varor som är utformade för att kunna repareras omfattas av en sådan skyldighet. Relevanta krav på reparerbarhet inbegriper utformningskriterier som ger bättre möjligheter att demontera varorna och tillgängliggörande av en rad reservdelar under en minimiperiod. Skyldigheten att reparera motsvarar omfattningen av kraven på reparerbarhet, till exempel kan ekodesignkraven endast gälla vissa komponenter i varan eller kan en viss tidsperiod fastställas för att göra reservdelar tillgängliga. Reparationsskyldigheten enligt detta direktiv, som gör det möjligt för konsumenten att vända sig direkt till tillverkaren med krav på reparation under eftermarknadsfasen, kompletterar de krav på reparerbarhet på utbudssidan som fastställs i förordning [om ekodesign för hållbara produkter], vilket främjar konsumenternas efterfrågan på reparation.
(16) För att undvika att tillverkarna överbelastas och säkerställa att de kan fullgöra sin reparationsskyldighet bör denna skyldighet fastställas för de varor för vilka och i den utsträckning som krav på reparerbarhet föreskrivs i unionens rättsakter och för andra reparerbara produkter, inklusive cyklar. Kraven på reparerbarhet tvingar inte tillverkarna att reparera defekta varor, utan säkerställer att varorna är sådana att de kan repareras. Sådana krav på reparerbarhet kan fastställas i relevanta unionsrättsakter. Exempel på detta är delegerade akter som antagits i enlighet med förordning [om ekodesign för hållbara produkter] eller genomförandeåtgärder som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG17, som skapar en ram för att förbättra produkters miljömässiga hållbarhet. Denna begränsning av reparationsskyldigheten säkerställer att endast de varor som är utformade för att kunna repareras omfattas av en sådan skyldighet. Relevanta krav på reparerbarhet inbegriper utformningskriterier som ger bättre möjligheter att demontera varorna och tillgängliggörande av en rad reservdelar under en minimiperiod. Skyldigheten att reparera motsvarar omfattningen av kraven på reparerbarhet, till exempel kan ekodesignkraven endast gälla vissa komponenter i varan eller kan en viss tidsperiod fastställas för att göra reservdelar tillgängliga. Reparationsskyldigheten enligt detta direktiv, som gör det möjligt för konsumenten att vända sig direkt till tillverkaren med krav på reparation under eftermarknadsfasen, kompletterar de krav på reparerbarhet på utbudssidan som fastställs i förordning [om ekodesign för hållbara produkter], vilket främjar konsumenternas efterfrågan på reparation.
__________________
__________________
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning).
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (omarbetning).
Ändring 14 Förslag till direktiv Skäl 16a (nytt)
(16a) Senast fem år efter detta direktivs ikraftträdande bör kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv och bedöma hur det, och särskilt artiklarna 5, 9a och 12, bidrar till en väl fungerande inre marknad, en hög konsumentskyddsnivå och en förbättring av produkters miljömässiga hållbarhet samt deras inverkan på företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag. När det gäller artikel 7 bör kommissionen utvärdera och bedöma hur effektiva onlineplattformar för reparation är, på grundval av uppgifter från enskilda medlemsstater, med information om antalet aktiva leverantörer av reparationstjänster, konsumenter och genomförda transaktioner. Kommissionen bör utarbeta en rapport om de viktigaste resultaten och översända den till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Medlemsstaterna bör förse kommissionen med den information som är nödvändig för utarbetandet av den rapporten. Rapporten bör vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Ändring 15 Förslag till direktiv Skäl 17
(17) För att säkerställa rättssäkerhet förtecknas i bilaga II i detta direktiv relevanta produktgrupper som omfattas av sådana krav på reparerbarhet enligt unionsrättsakter. I syfte att säkerställa överensstämmelse med framtida krav på reparerbarhet enligt unionens rättsakter bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen, i synnerhet med avseende på tillägg av nya produktgrupper i bilaga II när nya krav på reparerbarhet antas. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning18 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(17) För att säkerställa rättssäkerhet förtecknas i bilaga II i detta direktiv relevanta produktgrupper för reparationsskyldigheten enligt detta direktiv eller som omfattas av krav på reparerbarhet enligt unionsrättsakter samt andra reparerbara varor, inklusive cyklar. I syfte att säkerställa överensstämmelse med den framtida marknads- och lagstiftningsmässiga utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen, i synnerhet med avseende på tillägg av nya produktgrupper i bilaga II, till exempel när nya krav på reparerbarhet antas. När kommissionen lägger till nya produktgrupper i bilaga II bör den genomföra en konsekvensbedömning, särskilt när tillägget görs oberoende av andra akter enligt unionsrätten. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning18 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
__________________
__________________
18 Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5,2016, s. 1).
18 Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5,2016, s. 1).
Ändring 16 Förslag till direktiv Skäl 20
(20) För att öka konsumenternas medvetenhet om tillgången till reparation och därmed sannolikheten för att reparation kommer till stånd bör tillverkarna informera konsumenterna om denna skyldighet. Informationen bör innehålla uppgifter om de relevanta varor som omfattas av denna skyldighet, tillsammans med en förklaring om att och i vilken utsträckning reparationer tillhandahålls för dessa varor, till exempel genom underleverantörer. Denna information bör vara lättillgänglig för konsumenten och tillhandahållas på ett klart och begripligt sätt, utan att konsumenten behöver begära den, och i enlighet med tillgänglighetskraven i direktiv 2019/882. Det står tillverkarna fritt att bestämma på vilket sätt de informerar konsumenten.
(20) För att öka konsumenternas medvetenhet om tillgången till reparation och därmed sannolikheten för att reparation kommer till stånd bör tillverkarna eller säljarna informera konsumenterna om denna skyldighet. Informationen bör innehålla uppgifter om de relevanta varor som omfattas av denna skyldighet, tillsammans med en förklaring om att och i vilken utsträckning reparationer tillhandahålls för dessa varor, till exempel genom underleverantörer. Denna information bör vara lättillgänglig för konsumenten och tillhandahållas på ett klart och begripligt sätt, utan att konsumenten behöver begära den, och i enlighet med tillgänglighetskraven i direktiv 2019/882. Det står tillverkaren eller, i förekommande fall, säljaren fritt att bestämma på vilket sätt den ska informera konsumenten, till exempel genom medel på försäljningsstället på ett synligt och framträdande sätt.
Ändring 17 Förslag till direktiv Skäl 21
(21) För att uppmuntra reparation bör medlemsstaterna säkerställa att det för deras territorium finns minst en onlineplattform som gör det möjligt för konsumenterna att söka efter lämpliga reparatörer. Plattformen kan vara en befintlig eller privat plattform, förutsatt att den uppfyller villkoren i detta direktiv. Plattformen bör omfatta användarvänliga och oberoende jämförelseverktyg som hjälper konsumenterna att bedöma och jämföra förtjänster hos olika leverantörer av reparationstjänster, och därigenom uppmuntra konsumenterna att välja reparation i stället för att köpa nya varor. Plattformen syftar till att underlätta sökandet efter reparationstjänster i förbindelser mellan företag och konsumenter, men det står medlemsstaterna fritt att utvidga dess tillämpningsområde till att även omfatta förbindelser mellan företag samt lokalt ledda reparationsinitiativ.
(21) För att uppmuntra reparation bör medlemsstaterna säkerställa att det för deras territorium finns minst en onlineplattform som gör det möjligt för konsumenterna att söka efter lämpliga reparatörer. Plattformen kan vara en befintlig eller privat plattform, förutsatt att den uppfyller villkoren i detta direktiv. Om det inte finns någon sådan onlineplattform bör medlemsstaterna försöka inrätta en sådan i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna. Plattformen bör omfatta användarvänliga och oberoende jämförelseverktyg som hjälper konsumenterna att bedöma och jämföra förtjänster hos olika leverantörer av reparationstjänster, och därigenom uppmuntra konsumenterna att välja reparation i stället för att köpa nya varor. Plattformen syftar till att underlätta sökandet efter reparationstjänster i förbindelser mellan företag och konsumenter, men det står medlemsstaterna fritt att utvidga dess tillämpningsområde till att även omfatta förbindelser mellan företag samt lokalt ledda reparationsinitiativ.
Ändring 18 Förslag till direktiv Skäl 25
(25) För att underlätta tillgång det europeiska formuläret för reparationsinformation bör onlineplattformen inbegripa en möjlighet för konsumenter att direkt begära detta formulär från reparatören via onlineplattformen. Denna möjlighet bör visas på ett tydligt sätt på onlineplattformen. För att skapa medvetenhet om nationella onlineplattformar för reparation och underlätta tillgången till sådana plattformar i hela unionen bör medlemsstaterna säkerställa att deras onlineplattformar är tillgängliga via relevanta nationella webbsidor som är anslutna till den gemensamma digitala ingång som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172420 . För att öka konsumenternas medvetenhet om onlineplattformen bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder, till exempel tagga onlineplattformen på relaterade nationella webbplatser eller genomföra kommunikationskampanjer.
(25) För att underlätta tillgång det europeiska formuläret för reparationsinformation bör onlineplattformen inbegripa en möjlighet för konsumenter att direkt begära detta formulär från reparatören via onlineplattformen. Denna möjlighet bör visas på ett tydligt sätt på onlineplattformen. För att skapa medvetenhet om nationella onlineplattformar för reparation och underlätta tillgången till sådana plattformar i hela unionen bör medlemsstaterna säkerställa att deras onlineplattformar är tillgängliga via relevanta nationella webbsidor som är anslutna till den gemensamma digitala ingång som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172420 . Medlemsstaterna bör meddela kommissionen länken till befintliga onlineplattformar för reparation på deras territorium inom 12 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft och länken till varje ny onlineplattform för reparation inom 14 arbetsdagar efter lanseringen. Kommissionen bör föra en offentlig och lättillgänglig och maskinläsbar databas över onlineplattformar för reparation som registrerats i medlemsstaterna.
__________________
__________________
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).
Ändring 19 Förslag till direktiv Skäl 25a (nytt)
(25a) För att öka konsumenternas medvetenhet om onlineplattformen för reparation bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder, till exempel tagga onlineplattformen på relaterade nationella webbplatser eller genomföra kommunikationskampanjer. Ekonomiska aktörer eller onlineplattformar som tillåter långdistansavtal bör också vidta lämpliga åtgärder för att informera konsumenterna om onlineplattformen för reparation, till exempel genom att skicka konsumenten länken eller göra reklam för den i butiken. Metoder för att öka medvetenheten bör beakta och vara tillgängliga för konsumenter med låg läs- och skrivkunnighet och låga digitala färdigheter.
Ändring 20 Förslag till direktiv Skäl 26a (nytt)
(26a) Eftersom en klar majoritet av unionsmedborgarna föredrar att få en vara reparerad i stället för att köpa en ny1a bör alla konsumenter ha möjlighet att få sina varor reparerade utanför den lagstadgade garantiperioden. Detta skulle inte bara tjäna den gröna omställningen utan även stödja europeiska företag. I detta avseende bör medlemsstaterna utveckla ekonomiska incitament för att främja reparation. I många medlemsstater finns sådana åtgärder redan i form av nationella reparationsfonder eller reparationskuponger. För att ytterligare stödja medlemsstaterna i arbetet med att främja reparation bör kommissionen överväga att föreslå rådet en ändring så att tillämpningsområdet för punkt 19 i bilaga III till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt utvidgas till andra produktkategorier, åtminstone de som anges i bilaga II till detta direktiv. Detta skulle kunna skapa större samstämmighet mellan de produktkategorier som anges i bilaga II till detta direktiv och bilaga III till rådets direktiv 2006/112/EG. Detta skulle kunna göra det möjligt för alla konsumenter att få sina varor reparerade i stället för att köpa en ny vara. Dessutom bör medlemsstaterna ägna särskild uppmärksamhet åt mikroföretag samt små och medelstora företag eftersom deras verksamhet är en mycket viktig del av reparationskedjan. Medlemsstaterna bör rapportera till kommissionen om de åtgärder som vidtagits, och kommissionen bör offentliggöra åtgärderna.
__________________
1a Se Flash Eurobarometer 388 från juni 2014 Attitude of Europeans towards waste management and resource efficiency.
Ändring 21 Förslag till direktiv Skäl 26b (nytt)
(26b) Medlemsstaterna måste fastställa sanktioner vid överträdelser av detta direktiv och se till att de verkställs. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Ändring 22 Förslag till direktiv Skäl 27
(27) Kommissionen bör göra det möjligt att utveckla en frivillig europeisk kvalitetsstandard för reparationstjänster, till exempel genom att uppmuntra och underlätta frivilligt samarbete om en standard mellan företag, offentliga myndigheter och andra berörda parter eller genom att utfärda en begäran om standardisering till de europeiska standardiseringsorganisationerna. En europeisk standard för reparationstjänster skulle kunna stärka konsumenternas förtroende för reparationstjänster i hela unionen. En sådan standard skulle kunna omfatta aspekter som påverkar konsumenternas beslut om reparation, såsom tiden för att slutföra reparationen, tillgången till tillfälliga ersättningsvaror, kvalitetsgarantier såsom en garanti för reparation och tillgången till stödtjänster som erbjuds av reparatörer såsom avlägsnande, installation och transport.
(27) Kommissionen bör göra det möjligt att utveckla en frivillig europeisk kvalitetsstandard för reparationstjänster, till exempel genom att uppmuntra och underlätta frivilligt samarbete om en standard mellan företag, offentliga myndigheter och andra berörda parter, såsom oberoende och lokala reparatörer, eller genom att utfärda en begäran om standardisering till de europeiska standardiseringsorganisationerna. En europeisk standard för reparationstjänster skulle kunna stärka konsumenternas förtroende för reparationstjänster i hela unionen. En sådan standard skulle kunna omfatta aspekter som påverkar konsumenternas beslut om reparation, såsom tiden för att slutföra reparationen, tillgången till tillfälliga ersättningsvaror, kvalitetsgarantier såsom en garanti för reparation och tillgången till stödtjänster som erbjuds av reparatörer såsom avlägsnande, installation och transport.
Ändring 23 Förslag till direktiv Skäl 28
(28) För att främja reparation inom ramen för säljarens ansvar i enlighet med direktiv (EU) 2019/771 bör de harmoniserade villkoren för att välja mellan avhjälpande åtgärder genom reparation respektive utbyte anpassas. Den i direktiv (EU) 2019/771 fastställda principen om att göra övervägandet om huruvida den valda avhjälpande åtgärden skulle orsaka säljaren oproportionerliga kostnader jämfört med den andra avhjälpande åtgärden till ett av kriterierna för att fastställa den tillämpliga avhjälpande åtgärden, bör bibehållas. Konsumenten har fortfarande rätt att välja reparation framför utbyte, såvida inte reparation skulle vara omöjlig eller skulle medföra orsaka säljaren oproportionerliga kostnader jämfört med utbyte. Om kostnaderna för utbyte är högre än eller lika med reparationskostnaderna bör säljaren dock alltid reparera varorna. Konsumenten har därför endast rätt att välja utbyte som en avhjälpande åtgärd om det är billigare än reparation. Direktiv (EU) 2019/771 bör därför ändras i enlighet med detta.
(28) För att främja reparation inom ramen för säljarens ansvar i enlighet med direktiv (EU) 2019/771 bör de harmoniserade villkoren för att välja mellan avhjälpande åtgärder genom reparation respektive utbyte anpassas. Den i direktiv (EU) 2019/771 fastställda principen om att göra övervägandet om huruvida den valda avhjälpande åtgärden skulle orsaka säljaren oproportionerliga kostnader jämfört med den andra avhjälpande åtgärden till ett av kriterierna för att fastställa den tillämpliga avhjälpande åtgärden, bör bibehållas. Konsumenten har fortfarande rätt att välja reparation framför utbyte, såvida inte reparation skulle vara faktiskt eller rättsligt omöjlig. Om kostnaderna för utbyte är högre än eller lika med reparationskostnaderna bör säljaren dock alltid reparera varorna, såvida inte reparationen skulle orsaka konsumenten väsentlig olägenhet. Situationer där reparationen skulle orsaka konsumenten väsentlig olägenhet bör bedömas från fall till fall med beaktande av varans natur och det ändamål för vilket konsumenten behövde varan. I detta avseende har Europeiska unionens domstol slagit fast att en väsentlig olägenhet för konsumenten är något som är så betungande att genomsnittskonsumenten väljer att inte göra gällande sina rättigheter. Här är detta särskilt fallet när konsumenten har ett giltigt intresse av en oavbruten användning av varorna och ett tillfälligt utbyte inte kan erbjudas eller inte kan erbjudas i tid eller inte skulle tillgodose konsumentens behov, vilket får konsumenten att välja att inte reparera varan. Väsentlig olägenhet kan också antas föreligga om varorna redan har varit föremål för reparationsåtgärder för att uppfylla normerna för avtalsenlighet och varorna därefter måste repareras efter en kort tidsperiod på grund av bristande avtalsenlighet, vilket skadar förtroendet för varornas reparerbarhet och avskräcker konsumenten från att utöva sin rätt till reparation. I situationer där en reparation inte leder till att en vara försätts i avtalsenligt skick bör dessutom de principer som fastställs i direktiv 2019/771 tillämpas. Detta bör förhindra situationer där en konsument ställs inför flera på varandra följande reparationer av samma defekt hos samma vara. Direktiv (EU) 2019/771 bör därför ändras i enlighet med detta.
Ändring 24 Förslag till direktiv Skäl 28a (nytt)
(28a) För att stödja konsumenterna och uppmuntra reparation bör säljaren, beroende på den relevanta produktkategorins särdrag, låna konsumenten en ersättningsprodukt, om reparationen inte slutfördes inom rimlig tid. Denna ersättningsprodukt kan också vara en renoverad vara men bör lånas ut tillfälligt till konsumenten utan kostnad. Dessutom bör säljaren genomföra reparationen inom rimlig tid.
Ändring 25 Förslag till direktiv Skäl 28b (nytt)
(28b) I direktiv (EU) 2019/771 föreskrivs en skyldighet för säljare att reparera varor vid bristande avtalsenlighet som förelåg vid den tidpunkt då varorna levererades och som framkom under ansvarsperioden. För att främja reparation under ansvarsperioden bör konsumenterna, när de väl valt reparation som en avhjälpande åtgärd för att återställa en vara till avtalsenligt skick, kunna dra fördel av en förlängd ansvarsperiod på ytterligare ett år från och med när de fick tillbaka sin vara reparerad, förutsatt att medlemsstaterna har behållit eller infört tidsfrister för att återställa varan till avtalsenligt skick i enlighet med artikel 10.1, 10.2 och 10.3 i det direktivet. Denna förlängning av den lagstadgade garantiperioden bör endast gälla för den första reparationen enligt direktiv (EU) 2019/771. Direktiv (EU) 2019/771 bör därför ändras i enlighet med detta.
Ändring 26 Förslag till direktiv Skäl 28c (nytt)
(28c) Konsumenter som väljer reparation som avhjälpande åtgärd för att få varorna återställda till avtalsenligt skick bör ha rätt att välja om säljaren eller tillverkaren ska låta återställa varan till avtalsenligt skick. När konsumenterna väljer att tillverkaren ska återställa produkten till avtalsenligt skick bör ett direkt tillverkaransvar fastställas för reparation av produkter. I sådana fall bör tillverkaren reparera produkten för att avhjälpa den bristande avtalsenligheten. Tillverkarna bör försöka att snabbt bedöma om produkten kan repareras. Om reparation är omöjlig bör tillverkaren bedöma situationen och lösa den på ett sätt som är lämpligt för konsumenten, till exempel genom att kontakta den ursprungliga säljaren och konsumenten. För att säljaren inte ska reparera samma defekt i ett sådant fall bör säljaren befrias från ansvaret för denna defekt, och när varan har reparerats med framgång av tillverkaren bör den anses vara i avtalsenligt skick. Inga andra konsumenträttigheter enligt direktiv (EU) 2019/771 bör påverkas av detta tillverkaransvar i händelse av reparation som avhjälpande åtgärd vid bristande avtalsenlighet.
Ändring 27 Förslag till direktiv Skäl 28d (nytt)
(28d) För att uppmuntra konsumenterna att välja reparation bör garantin inte innehålla några villkor som får konsumenterna att avstå från att utnyttja sin rätt att reparera en vara som inte är avtalsenlig.
Ändring 28 Förslag till direktiv Skäl 30
(30) För att de ekonomiska aktörerna ska kunna anpassa sig bör övergångsbestämmelser om tillämpningen av vissa artiklar i detta direktiv införas. Skyldigheten att reparera och att tillhandahålla relevant information om denna skyldighet bör därför gälla för avtal om tillhandahållande av reparationstjänster efter [24 månader efter ikraftträdandet]. Ändringen av direktiv (EU) 2019/771 bör endast tillämpas på köpeavtal som ingås efter [24 månader efter ikraftträdandet] för att säkerställa rättssäkerhet och ge säljarna tillräckligt med tid för att anpassa sig till de ändrade åtgärderna för reparation och utbyte.
(30) För att de ekonomiska aktörerna ska kunna anpassa sig bör övergångsbestämmelser om tillämpningen av vissa artiklar i detta direktiv införas. Skyldigheten att reparera och att tillhandahålla relevant information om denna skyldighet bör därför gälla för avtal om tillhandahållande av reparationstjänster efter [18 månader efter ikraftträdandet]. Ändringen av direktiv (EU) 2019/771 bör endast tillämpas på köpeavtal som ingås efter [18 månader efter ikraftträdandet] för att säkerställa rättssäkerhet och ge säljarna tillräckligt med tid för att anpassa sig till de ändrade åtgärderna för reparation och utbyte.
Ändring 29 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1
1. I detta direktiv fastställs gemensamma regler för att främja reparation av varor i syfte att bidra till en väl fungerande inre marknad och samtidigt sörja för en hög konsument- och miljöskyddsnivå.
1. I detta direktiv fastställs gemensamma regler för att stärka konsumenternas rätt till reparation av varor i syfte att bidra till en väl fungerande inre marknad och samtidigt sörja för en hög konsument- och miljöskyddsnivå.
Ändring 30 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 1a (nytt)
1a. reparation: återföring av en defekt produkt eller avfall till ett skick där den eller det uppfyller sin avsedda användning.
Ändring 31 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2
2. reparatör: en fysisk eller juridisk person som, i anknytning till den personens närings- eller yrkesverksamhet, tillhandahåller reparationstjänster, inbegripet tillverkare och säljare som tillhandahåller reparationstjänster och leverantörer av reparationstjänster, oavsett om de är oberoende eller knutna till sådana tillverkare eller säljare.
2. reparatör: en fysisk eller juridisk person som, i anknytning till den personens närings- eller yrkesverksamhet, tillhandahåller reparationstjänster, inbegripet tillverkare och säljare som tillhandahåller reparationstjänster och leverantörer av reparationstjänster, oavsett om de är oberoende reparatörer, professionella reparatörer eller knutna till sådana tillverkare eller säljare.
Ändring 32 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2a (nytt)
2a. oberoende aktör: en fysisk eller juridisk person, annan än en bemyndigad företrädare, säljare eller reparatör, som är direkt eller indirekt involverad i reparation och underhåll av varan och inbegriper reparatörer, tillverkare eller distributörer av reparationsutrustning, verktyg eller reservdelar samt utgivare av teknisk information, hjälpoperatörer, operatörer som erbjuder inspektions- och provningstjänster, operatörer som erbjuder utbildning för installatörer och fjärrserviceleverantörer.
Ändring 33 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 6a (nytt)
6a. leverantör av distributionstjänster: en fysisk eller juridisk person som i samband med kommersiell verksamhet erbjuder minst två av tjänsterna magasinering, paketering, adressering och avsändning av en produkt, utan att ha äganderätt till produkten, undantaget posttjänster enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG1a, postleveranstjänster enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/6441b och andra posttjänster eller godstransporttjänster.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna (EGT L 15, 21.1.1998, s. 14).
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/644 av den 18 april 2018 om gränsöverskridande paketleveranstjänster (EUT L 112, 2.5.2018, s. 19).
Ändring 34 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att reparatören, innan en konsument blir bunden av ett avtal om tillhandahållande av reparationstjänster, på begäran tillhandahåller konsumenten det europeiska formuläret för reparationsinformation enligt bilaga I på ett varaktigt medium i den mening som avses i artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/771.
1. Reparatörer fårtillhandahålla konsumenten det europeiska formuläret för reparationsinformation enligt bilaga I i detta direktiv på ett varaktigt medium i den mening som avses i artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/771. I sådana fall ska tillverkarna eller den berörda ekonomiska aktören enligt artikel 5 i detta direktiv på ett tydligt sätt förse reparatören med den information som reparatören behöver för att fylla i det europeiska formuläret för reparationsinformation.
Ändring 35 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2
2. Andra reparatörer än de som är skyldiga att reparera enligt artikel 5 ska inte vara ålagda att tillhandahålla det europeiska formuläret för reparationsinformation om de inte har för avsikt att tillhandahålla reparationstjänster.
utgår
Ändring 36 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1
Reparatören får begära att konsumenten står för de nödvändiga kostnader som reparatören åsamkas för att tillhandahålla den information som ingår i det europeiska formuläret för reparationsinformation.
Om en fysisk undersökning, inklusive en bedömning på plats, av produkten krävs för att uppskatta reparationspriset får reparatören begära att konsumenten står för de nödvändiga kostnaderna för en sådan fysisk undersökning.
Ändring 37 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4 – led e
e) Priset för reparationen eller, om priset rimligen inte kan beräknas i förväg, det sätt på vilket priset ska beräknas och det pris som reparationen högst kan komma att uppgå till.
e) Maximipriset för reparationen, inbegripet men inte begränsat till kostnader för reservdelar, arbetskostnader, kostnader för frakt, leverans eller porto, eller, om antingen det totala priset eller någon priskomponent rimligen inte kan beräknas i förväg, det sätt på vilket priset ska beräknas.
Ändring 38 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4 – led ia (nytt)
ia) Ytterligare information som tillhandahålls frivilligt av reparatören.
Ändring 39 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillverkaren på konsumentens begäran, kostnadsfritt eller mot betalning, reparerar varor för vilkaoch till den utsträckningtillgänglighetskrav föreskrivs i unionsrättsakter som förtecknas i bilaga II. Tillverkaren ska inte vara skyldig att reparera sådana varor om reparation är omöjlig. Tillverkaren får lägga ut reparationer på entreprenad för att fullgöra sin reparationsskyldighet.
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillverkaren på konsumentens begäran reparerar varor som förtecknas i bilaga II vare sig det i unionsrättsakter föreskrivs krav på reparerbarhet för dessa varor eller inte. Tillverkaren ska inte vara skyldig att reparera sådana varor om reparation är faktiskt eller rättsligt omöjlig. Tillverkaren får inte avslå konsumentens begäran enbart av ekonomiska skäl såsom kostnaderna. Tillverkaren får lägga ut reparationer på entreprenad för att fullgöra sin reparationsskyldighet. I sådana fall ska tillverkaren förse reparatören med all relevant information så att reparatören kan fullgöra sina skyldigheter.
Ändring 40 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1a (ny)
1a. Reparationen enligt punkt 1 ska utföras på följande villkor:
a) Den ska genomföras antingen kostnadsfritt eller mot ersättning.
b) Den ska utföras inom rimlig tid från den tidpunkt då tillverkaren faktiskt förfogar över varan, har mottagit varan eller har fått tillgång till varan av konsumenten.
c) Tillverkaren får kostnadsfritt eller mot en rimlig avgift under reparationstiden tillhandahålla konsumenten en ersättningsvara till utlåning.
d) I fall där en reparation är faktiskt eller rättsligt omöjlig får tillverkaren förse konsumenten med en renoverad produkt som efter konsumentens godtagande ska befria tillverkaren från reparationsskyldigheten enligt denna artikel.
Ändring 41 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2
2. Om den tillverkare som är skyldig att reparera enligt punkt 1 är etablerad utanför unionen ska tillverkarens bemyndigade företrädare i unionen fullgöra tillverkarens skyldighet. Om tillverkaren inte har någon bemyndigad företrädare i unionen ska importören av den berörda varan fullgöra tillverkarens skyldighet. Om det inte finns någon importör ska distributören av den berörda varan fullgöra tillverkarens skyldighet.
2. Om den tillverkare som är skyldig att reparera enligt punkt 1 är etablerad utanför unionen ska tillverkaren utse, genom skriftlig fullmakt, en bemyndigad företrädare som ska säkerställa efterlevnaden av detta direktiv. Tillverkaren ska se till att tillverkarens bemyndigade företrädare har de resurser och de befogenheter som krävs för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta direktiv.
Om tillverkaren inte har någon bemyndigad företrädare i unionen ska importören av den berörda varan fullgöra tillverkarens skyldighet. Om det inte finns någon importör ska leverantören av distributionstjänster för den berörda varan fullgöra tillverkarens skyldighet. Om det inte finns någon leverantör av distributionstjänster ska distributören av den berörda varan fullgöra tillverkarens skyldighet.
Ändring 42 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 3
3. Tillverkarna ska säkerställa att oberoende reparatörer har tillgång till reservdelar, reparationsrelaterad information och verktyg i enlighet med de unionsrättsakter som förtecknas i bilagaII.
3. För alla varor som förtecknas i bilaga II i detta direktivska tillverkarna säkerställa att oberoende reparatörer, återtillverkare, renovatörer och slutanvändare har tillgång till alla reservdelar, all reparationsrelaterad information och alla reparationsrelaterade verktyg, inklusive diagnosverktyg, till en rimlig och icke-diskriminerande kostnad under en period som minst motsvarar produktens förväntade livslängd. Tillgång till diagnosverktyg ska tillhandahållas i enlighet med tillämpliga regler om skydd av företagshemligheter enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2016/943.
Ändring 43 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 3a (ny)
3a. Tillverkarna ska på sina webbplatser tillgängliggöra all reparationsrelaterad information, såsom reparationspriser och priser på reservdelar för de varor som förtecknas i bilaga II.
Ändring 44 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 3b (ny)
3b. Tillverkarna får inte hindra reparationen genom någon avtals-, maskinvaru- eller programvaruteknik. Tillverkarna ska inte hindra oberoende reparatörer från att använda originalreservdelar eller begagnade reservdelar, kompatibla reservdelar och reservdelar som utfärdats från 3D-utskrifter, när dessa reservdelar uppfyller kraven i nationell lagstiftning eller unionslagstiftning.
Ändring 45 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 3c (ny)
3c. Tillverkarna får inte vägra att utföra service på eller reparera en enhet som har köpts eller tidigare reparerats utanför deras auktoriserade tjänster eller distributionsnät.
Ändring 46 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 4
4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att ändra bilaga II genom att uppdatera förteckningen över unionsrättsakter som fastställer krav på reparerbarhet mot bakgrund av utvecklingen av lagstiftningen.
4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att ändra bilaga II genom att lägga till nya reparerbara varor på förteckningen mot bakgrund av utvecklingen av lagstiftningen eller marknaden.
Ändring 47 Förslag till direktiv Artikel 6
Medlemsstaterna ska säkerställa att tillverkarna informerar konsumenterna om sin skyldighet att reparera i enlighet med artikel 5 och tillhandahåller information om reparationstjänsterna på ett lättillgängligt, tydligt och begripligt sätt, till exempel via den onlineplattform som avses i artikel 7.
Medlemsstaterna ska säkerställa att tillverkarna eller säljarna informerar konsumenterna om sin skyldighet att reparera i enlighet med artikel 5 och kostnadsfritt tillhandahåller information om reparationstjänsterna på ett lättillgängligt, tydligt och begripligt sätt, tillexempel via den onlineplattform som avses i artikel 7, deras relevanta webbplatser eller påförsäljningsstället.
Ändring 48 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – inledningen
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns minst en onlineplattform för deras territorium som gör det möjligt för konsumenter att hitta reparatörer. Plattformen ska
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns minst en onlineplattform för deras territorium. Medlemsstaterna ska särskilt främja privata initiativ som syftar till att inrätta sådana onlineplattformar. Sådana onlineplattformar ska göra det möjligt för konsumenter att enkelt hitta reparatörer, inbegripet lokalt ledda reparationsinitiativ och reparationskaféer, och ska
Ändring 49 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – led 2
a) omfatta sökfunktioner avseende varor, uppgift om platsen för reparationstjänster, reparationsvillkor, inbegripet den tid som krävs för att slutföra reparationen, tillgången till tillfälliga ersättningsvaror och den plats där konsumenten överlämnar varorna för reparation, tillgång till och villkor för stödtjänster, inbegripet avlägsnande, installation och transport, som erbjuds av reparatörer, och tillämpliga europeiska eller nationella kvalitetsstandarder,
a) omfatta sökfunktioner avseende varor, uppgift om platsen för reparationstjänster, inklusive en kartbaserad funktion, möjligheten att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, reparationsvillkor, inbegripet den tid som krävs för att slutföra reparationen, tillgången till tillfälliga ersättningsvaror och den plats där konsumenten överlämnar varorna för reparation, tillgång till och villkor för stödtjänster, inbegripet avlägsnande, installation och transport, som erbjuds av reparatörer, och tillämpliga europeiska eller nationella kvalitetsstandarder,
Ändring 50 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca) informera konsumenterna om tillämpliga finansiella och skattemässiga incitament för att sänka reparationskostnaderna,
Ändring 51 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – led da (nytt)
da) göra det möjligt för konsumenter att ge en recension eller ett betyg som återspeglar kvaliteten på reparatörernas arbete,
Ändring 52 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Om det finns minst en plattform på en medlemsstats territorium i privat ägo som uppfyller de krav som förtecknas i första stycket ska skyldigheten i det stycket anses vara uppfylld av respektive medlemsstat.
Ändring 53 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3
3. Registrering på onlineplattformen för reparatörer, säljare av varor som genomgår renovering och köpare av defekta varor som genomgår renovering ska vara frivillig. Medlemsstaterna ska fastställa åtkomsten till plattformen i enlighet med unionsrätten. Användningen av onlineplattformen ska vara kostnadsfri för konsumenterna.
3. Registrering på onlineplattformen för reparatörer, lokalt ledda reparationsinitiativ såsomreparationskaféer, säljare av varor som genomgår renovering och köpare av defekta varor som genomgår renovering ska vara frivillig. Medlemsstaterna ska fastställa åtkomsten till plattformen i enlighet med unionsrätten. Användningen av onlineplattformen ska vara kostnadsfri för konsumenterna.
Ändring 54 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3a (ny)
3a. Medlemsstaterna ska säkerställa att onlineplattformar är tillgängliga och säkerställa att den information som tillhandahålls är aktuell och presenteras på ett konsumentvänligt sätt.
Ändring 55 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3b (ny)
3b. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen länken till de befintliga onlineplattformarna för reparation på sitt territorium senast den ... [12 månader efter detta direktivs ikraftträdande] och länken till varje ny onlineplattform för reparation inom 14 arbetsdagar efter lanseringen. Kommissionen ska föra en offentlig, lättillgänglig och maskinläsbar databas över onlineplattformar för reparation som registrerats inom medlemsstaterna.
Ändring 56 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3c (ny)
3c. Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att informera konsumenter, berörda ekonomiska aktörer och säljare om att de onlineplattformar som inrättats i enlighet med punkt 1 i denna artikel finns tillgängliga och att konsumenterna lätt kan komma åt dem.
Ändring 57 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3d (ny)
3d. Den berörda ekonomiska aktören eller en onlineplattform som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal bör informera konsumenterna om att de onlineplattformar som inrättats i enlighet med punkt 1 i denna artikel finns tillgängliga på deras territorium.
Ändring 58 Förslag till direktiv Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Åtgärder för mikroföretag och små och medelstora företag
1. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att hjälpa mikroföretag och små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG att uppfylla kraven och skyldigheterna i detta direktiv. Dessa åtgärder ska omfatta åtminstone
a) riktlinjer eller liknande åtgärder för att öka medvetenheten om hur de krav och skyldigheter som fastställs i detta direktiv kan uppfyllas,
b) skräddarsydda utbildningar för företagare och deras anställda.
Ändring 59 Förslag till direktiv Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Medlemsstaternas åtgärder för att främja reparation
1. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja reparation.
2. De åtgärder som avses i punkt 1 kan till exempel utgöras av reparationskuponger, nationella reparationsfonder eller andra åtgärder och incitament.
3. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1. Senast den ... [12 månader efter dagen för införlivandet av detta direktiv] ska kommissionen offentliggöra dessa åtgärder. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de tillämpliga åtgärderna senast den ... [12 månader efter dagen för införlivandet av detta direktiv].
4. Medlemsstaterna ska säkerställa att den grundläggande friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten enligt fördragen gäller för leverantörer av reparationstjänster, även i enlighet med direktiv (EU) 2018/958, beroende på vad som är tillämpligt. Medlemsstaterna får inte i sin nationella lagstiftning införa omotiverade kvalifikationskrav för professionella reparationstjänster och får inte heller utföra kontroller, inspektioner eller utredningar som är omotiverade mot bakgrund av dessa grundläggande friheter.
5. Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantören av en reparation ska vara ansvarig för varje brist på avtalsenlighet för den eller de reparerade delarna, aspekterna eller egenskaperna hos varan som föreligger vid den tidpunkt då konsumenten mottog den reparerade varan och som framkommer inom minst tolv månader från den tidpunkten.
6. Medlemsstaterna ska förbjuda praxis som hindrar konsumenter från att utöva sin rätt till reparation, inbegripet men inte begränsat till följande:
a) Att förbjuda praxis som får konsumenterna att tro att deras varor inte kan repareras på grund av tidigare reparationer eller inspektioner som utförts av en oberoende reparatör, en icke-professionell reparatör eller slutanvändare, eller genom att antyda att det medför säkerhetsrisker.
b) Att förbjuda all avtals-, maskinvaru- eller programvaruteknik som skulle kunna förhindra eller begränsa reparation och förbjuda vägran att reparera en vara som tidigare har reparerats av en oberoende reparatör, icke-professionell reparatör eller slutanvändare.
Ändring 60 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att kommersiella garantier för hållbarhet som säljs utöver den rättsliga garantin om avtalsenlighet enligt direktiv (EU) 2019/771 alltid omfattar en rätt till reparation av den produkt som omfattas under garantins löptid. När medlemsstaterna främjar den kommersiella garantin ska tillverkarna säkerställa att en sammanfattning av villkoren för den kommersiella garantin tillhandahålls på ett tydligt och precist sätt, så att konsumenterna är fullt medvetna om sina rättigheter och inte vilseleds.
Ändring 61 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1a (ny)
1a. Medlemsstaterna ska säkerställa att följande icke-uttömmande och vägledande kriterier beaktas vid åläggandet av sanktioner, där så är lämpligt:
a) Överträdelsens art, allvar, omfattning och varaktighet.
b) Det berörda företagets finansiella kapacitet och storlek.
c) Eventuella åtgärder som vidtagits av säljaren för att mildra eller avhjälpa den skada som konsumenterna lidit.
d) Eventuella tidigare överträdelser som begåtts av säljaren eller tillverkaren.
e) Den ekonomiska vinst som säljaren erhållit eller förlust som säljaren undvikit på grund av överträdelsen, om relevanta uppgifter finns tillgängliga.
f) I gränsöverskridande fall, sanktioner som säljaren eller tillverkaren ålagts för samma överträdelse i andra medlemsstater när information om sådana sanktioner finns tillgänglig via den mekanism som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394.
g) Eventuella andra försvårande eller förmildrande omständigheter som är tillämpliga på ärendet.
Ändring 62 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1b (ny)
1b. Medlemsstaterna ska säkerställa att när sanktioner ska åläggas i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2017/2394 ska de inbegripa en möjlighet antingen att ålägga sanktionsavgifter via administrativa förfaranden eller att inleda rättsliga förfaranden för åläggande av sanktionsavgifter, eller bådadera; det högsta beloppet för sådana sanktionsavgifter ska vara minst 4 % av säljarens eller tillverkarens årliga omsättning i den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna.
Ändring 63 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1c (ny)
1c. I fall där en sanktionsavgift ska åläggas i enlighet med punkt 1b, men information om säljarens eller tillverkarens årliga omsättning inte finns tillgänglig, ska medlemsstaterna införa en möjlighet att ålägga sanktionsavgifter till ett högsta belopp på minst 2 miljoner EUR.
Ändring 64 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2
2. Medlemsstaterna ska senast 24 månader efter ikraftträdandet anmäla de regler och åtgärder som avses i punkt 1 till kommissionen och ska utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.
2. Medlemsstaterna ska senast 18 månader efter ikraftträdandet anmäla de regler och åtgärder som avses i punkt 1 till kommissionen och ska utan dröjsmål anmäla alla senare ändringar som påverkar dem.
Ändring 65 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt1 – led -1 (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 7 – punkt 1 – led d
Direktiv (EU) 2019/771 ska ändras på följande sätt:
(-1) I punkt 7.1 ska led d ersättas med följande:
d) föreligga i den kvantitet och besitta de egenskaper och andra särdrag, bl.a. i fråga om hållbarhet, funktionalitet, kompatibilitet och säkerhet, som är normala för varor av samma typ och som konsumenten rimligen kan förvänta sig med hänsyn till varornas art och med beaktande av eventuella offentliga uttalanden som gjorts av eller på uppdrag av säljaren eller andra personer i tidigare led i transaktionskedjan, inbegripet tillverkaren, särskilt i reklam eller på märkningar.
”d) föreligga i den kvantitet och besitta de egenskaper och andra särdrag, bl.a. i fråga om hållbarhet, reparerbarhet, funktionalitet, kompatibilitet och säkerhet, som är normala för varor av samma typ och som konsumenten rimligen kan förvänta sig med hänsyn till varornas art och med beaktande av eventuella offentliga uttalanden som gjorts av eller på uppdrag av säljaren eller andra personer i tidigare led i transaktionskedjan, inbegripet tillverkaren, särskilt i reklam eller på märkningar.
Ändring 66 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1 – led a (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 13 – punkt 2 – stycke 2 (nytt)
(1) Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
I artikel 13.2i direktiv (EU) 2019/771 ska följande mening läggas till:
a) I punkt 2 ska följande stycke läggas till:
”Med avvikelse från första meningen i denna punkt ska säljaren, om kostnaderna för utbyte är lika med eller högre än reparationskostnaderna, reparera varan för att återställa den till avtalsenligt skick.”
”Med avvikelse från första stycket ska säljaren, om kostnaderna för utbyte är lika med eller högre än reparationskostnaderna, reparera varan för att återställa den till avtalsenligt skick, såvida inte reparationen är faktiskt eller rättsligt omöjlig eller skulle orsaka väsentlig olägenhet för konsumenten.”
Ändring 67 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1 – led b (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 13 – punkt 3a (ny)
b) Följande punkt ska införas:
”3a. Om konsumenten väljer reparation som avhjälpande åtgärd för att återställa varorna till avtalsenligt skick får konsumenten också direkt begära att tillverkaren återställer varorna till avtalsenligt skick. Om tillverkaren tillmötesgår denna begäran ska säljaren anses vara befriad från sitt ansvar enligt artikel 10.”
Ändring 68 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1 – led c (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 13 – punkt 4a (ny)
c) Följande punkt ska införas:
”4a. Om varan i enlighet med punkt 2 i denna artikel har återställts till avtalsenligt skick genom reparation ska säljaren eller tillverkaren vara ansvarig för all bristande avtalsenlighet som föreligger vid den tidpunkt då konsumenten mottog den reparerade varan och som framkommer inom ett år efter den tidpunkten, förutsatt att medlemsstaterna har behållit eller infört tidsfrister för att återställa varan till avtalsenligt skick i enlighet med artikel 10.1, 10.2 och 10.3. Detta ska inte gälla om säljaren redan med framgång har reparerat varan i enlighet med artikel 10. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.3 ska denna punkt även gälla varor med digitala delar. Denna punkt ska inte påverka tillämpningen av andra tidsfrister enligt artikel 10 och ytterligare krav från konsumentens sida.”
Ändring 69 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) – led a (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 14 – punkt 1
(1a) Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 ska ersättas med följande:
1. En reparation eller ett utbyte ska utföras
”1. En reparation ska utföras
a) kostnadsfritt,
a) kostnadsfritt,
b) inom rimlig tid efter den tidpunkt då konsumenten informerade säljaren om den bristande avtalsenligheten,
b) inom rimlig tid efter den tidpunkt då konsumenten informerade säljaren om reparationen,
c) utan väsentlig olägenhet för konsumenten, med beaktande av varans natur och det ändamål för vilket konsumenten behövde varan.
c) utan väsentlig olägenhet för konsumenten, med beaktande av varans natur och det ändamål för vilket konsumenten behövde varan, och
ca) beroende på den relevanta produktkategorins särdrag, särskilt dess permanenta tillgänglighet för konsumenten, ska säljaren kostnadsfritt förse konsumenten med en ersättningsvara, inbegripet en renoverad vara på lån, om reparationen inte kan slutföras under den period som avses i led b.
Ändring 70 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) – led b (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 14 – punkt 1a (ny)
b) Följande punkt ska införas:
”1a. Utbytet ska utföras
a) kostnadsfritt,
b) inom rimlig tid efter den tidpunkt då konsumenten informerade säljaren om den bristande avtalsenligheten,
c) utan väsentlig olägenhet för konsumenten, med beaktande av varans natur och det ändamål för vilket konsumenten behövde varan,
d) på konsumentens uttryckliga begäran, genom erbjudande av en renoverad vara.”
Ändring 71 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) – led c (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 14 – punkt 4a (ny)
c) Följande punkt ska införas:
”4a. Om konsumenten i enlighet med artikel 13.3a beslutar att tillverkaren ska återställa varorna i avtalsenligt skick genom reparation, ska tillverkaren anses vara säljare vid tillämpningen av denna artikel.”
Ändring 72 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – led 1b (nytt) Direktiv (EU) 2019/771 Artikel 17 – punkt 1a (ny)
(1b) I artikel 17 ska följande punkt införas:
”1a. Garantin påverkar inte konsumentens rätt enligt artikel 13.3a att välja att tillverkaren ska reparera en vara som inte är i avtalsenligt skick. Villkor i garantin som avskräcker konsumenten från att utöva sin rättighet enligt artikel 13.3a ska anses vara ogiltiga.”
Ändring 73 Förslag till direktiv Artikel 14a (ny)
Artikel 14a
Utvärderingsrapport
1. Senast den ... [fem år efter detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv och bedöma hur det, och särskilt artiklarna 5, 9a och 12, bidrar till en väl fungerande inre marknad, en hög konsumentskyddsnivå och en förbättring av produkters miljömässiga hållbarhet samt deras inverkan på företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag.
När det gäller artikel 7 ska kommissionen utvärdera och bedöma hur effektiva onlineplattformar för reparation är, på grundval av uppgifter från enskilda medlemsstater, med information om antalet aktiva leverantörer av reparationstjänster, konsumenter och genomförda transaktioner.
2. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de viktigaste resultaten och översända den till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som är nödvändig för utarbetandet av denna rapport.
3. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Ändring 74 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 1
1. Artikel 5.1 och 5.2 samt artikel 6 i detta direktiv ska inte tillämpas på avtal om tillhandahållande av reparationstjänster som ingåtts före den [24 månader efter ikraftträdandet].
1. Artikel 5.1 och 5.2 samt artikel 6 i detta direktiv ska inte tillämpas på avtal om tillhandahållande av reparationstjänster som ingåtts före den [18 månader efter ikraftträdandet].
Ändring 75 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 2
2. Artikel 12 i detta direktiv ska inte tillämpas på köpeavtal som ingåtts före den [24 månader efter ikraftträdandet]
2. Artikel 12 i detta direktiv ska inte tillämpas på köpeavtal som ingåtts före den [18 månader efter ikraftträdandet]
Ändring 76 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [24 månader efter det att det har trätt i kraft]. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [18 månader efter det att det har trätt i kraft]. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
Ändring 77 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 1 – stycke 3
Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [24 månader efter ikraftträdandet].
Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [18 månader efter ikraftträdandet].
Ändring 78 Förslag till direktiv Bilaga I – del 2 – tabellen – rad 4
Pris för reparation eller, om det inte går att beräkna, tillämplig beräkningsmetod och maximipris för reparationen
Förväntat maximipris för reparationen eller, om det inte går att beräkna, tillämplig beräkningsmetod
Ändring 79 Förslag till direktiv Bilaga I – del 2 – tabellen – rad 10a (ny)
I tillämpliga fall, ytterligare information som tillhandahålls frivilligt av reparatören.
Ändring 80 Förslag till direktiv Bilaga II – rubriken
FÖRTECKNING ÖVER UNIONSRÄTTSAKTER OM KRAV PÅ REPARERBARHET
FÖRTECKNING ÖVER UNIONSRÄTTSAKTER OM KRAV PÅ REPARERBARHET OCH FÖRTECKNING ÖVER REPARERBARA VAROR
Ändring 81 Förslag till direktiv Bilaga II – punkt 9
9. [Mobiltelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor enligt kommissionens förordning (EU).../...29]
9. Mobiltelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor enligt kommissionens förordning (EU).../...29
__________________
__________________
29 …
29 …
Ändring 82 Förslag till direktiv Bilaga II – punkt 9a (ny)
Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0316/2023).