Godkännande av utnämningen av Wopke Hoekstra till ledamot av Europeiska kommissionen
116k
43k
Europaparlamentets beslut av den 5 oktober 2023 om utnämningen av Wopke Hoekstra till ledamot av kommissionen (C9-0335/2023 - 2023/0809(NLE)
Europaparlamentet fattar detta beslut,
– med beaktande av artikel 246 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
– med beaktande av punkt 6 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(1),
– med beaktande av Frans Timmermans avgång som ledamot av kommissionen,
– med beaktande av rådets skrivelse av den 8 september 2023, varigenom rådet hörde parlamentet om ett beslut, som ska fattas i samförstånd med kommissionens ordförande, om utnämningen av Wopke Hoekstra till ledamot av kommissionen (C9-0335/2023),
– med beaktande av skrivelsen av den 1 september 2023 från Europeiska kommissionens ordförande,
– med beaktande av utfrågningen av Wopke Hoekstra den 2 oktober 2023, under ledning av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med deltagande av utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling och utskottet för industrifrågor, forskning och energi, och den bedömning som upprättades efter den utfrågningen,
– med beaktande av utskottsordförandekonferensens behandling genom skriftligt förfarande den 4 oktober 2023, och talmanskonferensens behandling vid dess sammanträde den 4 oktober 2023,
– med beaktande av artikel 125 i arbetsordningen och bilaga VII till densamma,
1. Europaparlamentet godkänner utnämningen av Wopke Hoekstra till ledamot av kommissionen under kommissionens återstående mandattid till den 31 oktober 2024.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.
Godkännande av tilldelningen av nya ansvarsområden till kommissionens verkställande vice ordförande Maroš Šefčovič
120k
42k
Europaparlamentets beslut av den 5 oktober 2023 om tilldelningen av nya ansvarsområden till kommissionens verkställande vice ordförande Maroš Šefčovič (2023/2196(INS))
Europaparlamentet fattar detta beslut,
– med beaktande av artikel 17.6 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 248 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
– med beaktande av punkt 7 i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(1),
– med beaktande av skrivelserna av den 22 augusti och 1 september 2023 från Europeiska kommissionens ordförande,
– med beaktande av utfrågningen av Maroš Šefčovič den 3 oktober 2023, under ledning av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med deltagande av utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och den bedömningsskrivelse som upprättades efter den utfrågningen,
– med beaktande av utskottsordförandekonferensens behandling genom skriftligt förfarande den 4 oktober 2023, och talmanskonferensens behandling vid dess sammanträde den 4 oktober 2023,
– med beaktande av artikel 125 i arbetsordningen och bilaga VII till densamma,
1. Europaparlamentet godkänner tilldelningen av nya ansvarsområden till kommissionens verkställande vice ordförande, Maroš Šefčovič under kommissionens återstående mandattid till den 31 oktober 2024.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.
Människorättssituationen i Afghanistan, särskilt förföljelsen av tidigare regeringstjänstemän
121k
43k
Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2023 Människorättssituationen i Afghanistan, särskilt förföljelsen av tidigare regeringstjänstemän (2023/2881(RSP))
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Afghanistan,
– med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Efter talibanernas övertagande av Afghanistan tillkännagav parlamentet en allmän amnesti för före detta regeringstjänstemän och tidigare medlemmar av den väpnade styrkan (ANDSF). FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan har dokumenterat minst 800 kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet godtyckliga frihetsberövanden, utomrättsliga avrättningar, påtvingade försvinnanden och tortyr, mot tidigare regeringstjänstemän och ANDSF-medlemmar som de facto-myndigheterna har genomfört.
B. Tidigare regeringstjänstemän och ANDSF-medlemmar har dödats i förvarsanläggningar, på okända platser och på offentliga platser. Familjer vet ofta inte vad som hänt frihetsberövade släktingar eller var de befinner sig under flera dagar eller veckor tills deras kroppar återsänds.
1. Europaparlamentet beklagar djupt kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Afghanistan, som har ökat exponentiellt sedan talibanernas maktövertagande. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet, inbegripet den utbredda förföljelsen av före detta regeringstjänstemän och ANDSF-medlemmar, det förbluffande förtrycket av kvinnor och flickor och könsapartheidpolitiken samt angrepp på organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare.
2. Europaparlamentet uppmanar Afghanistans de facto-myndigheter att fullt ut verkställa sitt offentligt tillkännagivna åtagande om allmän amnesti av före detta regeringstjänstemän och ANDSF-medlemmar.
3. Europaparlamentet efterlyser ett skyndsamt inrättande av en FN-ledd mekanism för ansvarsutkrävande för att utreda påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet kränkningar av tidigare regeringstjänstemän och ANDSF-medlemmar, och brott mot internationell rätt.
4. Europaparlamentet uppmanar med kraft de facto-myndigheterna att upphäva de stränga begränsningarna av kvinnors och flickors rättigheter i linje med Afghanistans internationella skyldigheter.
5. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Afghanistan att omedelbart och villkorslöst frige Matiullah Wesa, Zholia Parsi, Neda Parwani, Murtaza Behboudi, Rasul Parsi och alla andra som fängslats på felaktiga grunder och att genomföra en grundlig utredning av Alia Azizis påtvingade försvinnande.
6. Europaparlamentet insisterar på att upprätthålla ett strikt villkorat samarbete med talibanerna i enlighet med rådets fem riktmärken för samarbete med de facto‑myndigheterna.
7. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att öka sitt stöd till det afghanska civila samhället, inbegripet genom att finansiera särskilda bistånds- och skyddsprogram för människorättsförsvarare och genom att utfärda humanitära visum för förföljda kvinnor och flickor.
8. Europaparlamentet beklagar djupt att religionsfriheten i Afghanistan avsevärt har försämrats under talibanernas styre. Parlamentet fördömer talibanernas brutala förföljelse av kristna och andra religiösa minoriteter i syfte att utrota dem i landet.
9. Europaparlamentet upprepar sin solidaritet med och sitt engagemang för det afghanska folket, inbegripet dess krav på rättvisa, ansvarsskyldighet och gottgörelse för alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Afghanistan. Parlamentet uppmanar EU att stödja Internationella brottmålsdomstolens pågående utredning i detta avseende.
10. Europaparlamentet upprepar sin oro över den snabbt försämrade humanitära situationen i Afghanistan och bristen på medel för att tillhandahålla livsmedel till dem som lider av extrem hunger. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka det humanitära biståndet samt finansieringen av grundläggande behov och försörjningsstöd.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN och de facto‑myndigheterna i Afghanistan.
Fallet Zarema Musajeva i Tjetjenien
117k
43k
Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2023 om fallet Zarema Musajeva i Tjetjenien (2023/2882(RSP))
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt om Tjetjenien,
– med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Situationen på människorättsområdet är fortsatt katastrofal på grund av de övergrepp mot människorättsförsvarare och utsatta grupper som den av Ryssland installerade Kadyrov-regimen gör sig skyldig till.
B. Under förevändning att hon var tvungen att vittna i ett brottsmål blev Zarema Musajeva i januari 2022 olagligen bortförd från en annan del av i Ryssland och satt i häkte i Tjetjenien i avvaktan på rättegång.
C. Efter att ha nekats ett riktigt försvar dömdes hon till fem års fängelse för bedrägeri och angrepp mot myndigheterna. Hennes hälsa har efter att hon frihetsberövas försämrats.
D. Zarema Musajeva är gift med Saidi Jangulbajev, f.d. domare i Tjetjeniens högsta domstol, och mor till människorättsförsvararen Abubakar och oppositionsbloggarna Ibrahim och Bajsangur Jangulbajev.
E. Hennes tre söner är högljudda kritiker av Tjetjeniens ledare, Ramzan Kadyrov, och hans enväldiga styre. Kadyrov har offentligt hotat att ”eliminera” Jangulbajevs familjemedlemmar. EU och USA har fört upp Kadyrov och hans närmaste medarbetare på sanktionslistan på grund av brott mot mänskliga rättigheter.
F. Samma dag som domen mot Musajeva föll blev Jelena Milasjina, journalist på Novaja Gazeta, och människorättsadvokaten Aleksandr Nemov, attackerade och brutalt misshandlade på väg till domstolen.
1. Europaparlamentet fördömer kraftigt kidnappningen och det politiskt motiverade frihetsberövandet av Zarema Musajeva och betraktar dessa handlingar som repressalier för hennes söners legitima människorättsarbete och politiska åsikter.
2. Europaparlamentet uppmanar med kraft de tjetjenska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige Musajeva, att erbjuda henne ordentlig medicinsk vård och omedelbart sätta stopp för alla former av trakasserier mot det civila samhället och oppositionen.
3. Europaparlamentet uttrycker oro över att Aleksandr Nemov, Aleksandr Savin, Natalja Dobronravova och Alexandr Karavaev, människorättsadvokater som arbetar med detta ärende, utsattes för övervakning i form av trakasserier.
4. Europaparlamentet fördömer kraftigt den brutala attack som ägde rum den 4 juli 2023 mot advokat Aleksandr Nemov och journalisten Jelena Milasjina, och det brutala förtrycket av människorättsförsvarare och oberoende medier, inbegripet fallen med advokaterna Natalja Dobronravova, Sergej Babinets och Oleg Chabibrachmanov. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att göra en öppen och grundlig utredning av dessa attacker och att ställa de ansvariga till svars.
5. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att reagera på den extremt oroande människorättssituationen i Ryssland och, i synnerhet, i Tjetjenien, att öka stödet till tjetjenska politiska fångar, dissidenter, tjetjener som motsätter sig den brutala regimen, förtryckta kvinnor och hbtqi+-personer samt deras familjer, att bevilja humanitära visum till tjetjenska människorättsförsvarare i fara och att fortsätta att samarbeta med människorättsorganisationer.
6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden/den höga representanten, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, ryska myndigheter och ledaren av Tjetjenien.
Egypten, särskilt domen mot Hisham Kassem
117k
43k
Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2023 om Egypten, särskilt domen mot Hisham Kassem (2023/2883(RSP))
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten,
– med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Hisham Kassem, utgivare och förespråkare för mediefrihet och rättsstatsprincipen, utgör en viktig liberal röst i Egypten.
B. I juni 2023, inför presidentvalet i december 2023, spelade han en avgörande roll i grundandet av en koalition av partier och politiker från den liberala oppositionen – ”Den fria strömmen” – och framförde i samband med det kritik mot regeringens ekonomiska och politiska resultat. Han greps för förtal och ärekränkning med anledning av ett inlägg på nätet där han kritiserade den tidigare ministern Abu Eita, och vägrade att betala motsvarande 150 euro i borgen. Den 20 augusti 2023 greps han på liknande grunder och dömdes den 16 september 2023 till sex månaders fängelse samt bötfälldes av domstolen för ekonomiska brott i Kairo. Han överklagade, och domstolen sköt upp förhandlingarna till den 7 oktober 2023.
C. Hans rätt till försvar upprätthölls inte på ett adekvat sätt, hans advokater fick inte tillgång till hans ärendeakt före rättegången och myndigheterna förvägrade honom rätten till en offentlig utfrågning samt hindrade medier och diplomatiska företrädare från att närvara.
D. Det nasseristiska vänsterpartiets ledare, Ahmed al-Tantawy, har utsatts för trakasserier från myndigheternas sida sedan hans presidentkandidatur tillkännagavs i augusti. Minst 73 personer från hans kampanjpersonal och anhängare har sedan dess gripits, och Citizen Lab har konstaterat att hans telefon hackats med hjälp av Cytrox spionprogram Predator.
E. Ett begränsat antal politiska fångar har benådats sedan maj 2022, medan dubbelt så många har gripits sedan dess och tusentals är fortsatt fängslade.
1. Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige Hisham Kassem och dra tillbaka alla politiskt motiverade anklagelser mot honom. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaterna att besöka honom i fängelset.
2. Europaparlamentet understryker vikten av att hålla trovärdiga, fria och rättvisa val. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att sluta trakassera fredliga oppositionella, till exempel Ahmed al-Tantawy, blivande presidentkandidat och före detta parlamentsledamot. Parlamentet uttrycker djup oro över Egyptens restriktiva valprocess. Parlamentet påminner om att förtalslagstiftning inte får användas för att fängsla politiska motståndare.
3. Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att upprätthålla rättsstatsprincipen, yttrande-, press-, medie- och föreningsfriheten samt rättsväsendets oberoende, att upphöra med att kväva oppositionens röster genom godtyckliga frihetsberövanden, digital övervakning, påtvingade försvinnanden och tortyr, att omedelbart och villkorslöst frige de tiotusentals fångar som godtyckligt frihetsberövats för att fredligt ha uttryckt sin åsikt, däribland prismottagaren Alaa Abdel-Fattah och 20 journalister, och att häva censuren på nätet mot oberoende medier. Parlamentet välkomnar frigivningen av – visserligen ett begränsat antal – orättmätigt frihetsberövade politiska fångar, däribland Patrick Zaki.
4. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att ta upp Egyptens människorättskränkningar i det kommande associeringsrådet EU–Egypten och att stödja en övervaknings- och rapporteringsmekanism i FN:s råd för mänskliga rättigheter.
5. Europaparlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av förordningen om produkter med dubbla användningsområden(1) för att skydda oppositionens röster.
6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de egyptiska myndigheterna och att låta översätta den till arabiska.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) (EUT L 206, 11.6.2021, s. 1).
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2023 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer (COM(2021)0391 – C9-0311/2021 – 2021/0191(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution,
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0391),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0311/2021),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 5 november 2021(1),
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 8 december 2021(2),
– med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 10 maj 2023 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0156/2022),
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 oktober 2023 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/… om europeiska gröna obligationer och frivilligt upplysningslämnande för obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara och för hållbarhetslänkade obligationer
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2023/2631.)
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2023 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008 (COM(2023)0426 – C9-0226/2023 – 2023/0252(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2023)0426),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0226/2023),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 6 september 2023 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0267/2023).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 oktober 2023 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/… om ändring av förordning (EU) nr 978/2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2023/2663.)
Avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 oktober 2023 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/83/EU om avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans samt om upphävande av direktiv 2002/65/EG (COM(2022)0204 – C9-0175/2022 – 2022/0147(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0204),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0175/2022),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 september 2022(1),
– med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 21 juni 2023 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0097/2023).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 oktober 2023 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/… om ändring av direktiv 2011/83/EU vad gäller avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans och om upphävande av direktiv 2002/65/EG
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2023/2673.)
Europaparlamentets ändringar antagna den 5 oktober 2023 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (omarbetning) (COM(2022)0541 – C9-6363/2022 – 2022/0345(COD))(1)
(1a) Vatten är en kollektiv nyttighet som tillhör och är till för alla och som i egenskap av en naturresurs som är nödvändig, oersättlig och oumbärlig för allt liv måste beaktas och integreras i fråga om sina tre dimensioner: den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga.
Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 1b (nytt)
(1b) I Europaparlamentets resolutioner av den 5 oktober 2022 om tillgång till vatten som en mänsklig rättighet: den yttre dimensionen och av den 8 september 2015 uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water anges att vatten bör behandlas som en kollektiv nyttighet.
Ändring 3 Förslag till direktiv Skäl 2
(2) I direktiv 91/271/EEG fastställs den rättsliga ramen för insamling, rening och utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse och för utsläpp av biologiskt nedbrytbart avloppsvatten från vissa industrisektorer. Syftet är att skydda miljön från negativa effekter av utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten från tätbebyggelse.Detta direktiv bör även fortsättningsvis eftersträva samma mål och samtidigt bidra till skyddet av människors hälsa, till exempel när avloppsvatten från tätbebyggelse släpps ut i badvatten eller i vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten eller när avloppsvatten från tätbebyggelse används som indikator för parametrar som är relevanta för folkhälsan. Genom direktivet bör också tillgången förbättras till sanitet och viktig information om styrningen av insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Slutligen bör detta direktiv bidra till en gradvis eliminering av växthusgasutsläppen från insamlingen och reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse, särskilt genom att ytterligare minska kväveutsläppen men också genom att främja energieffektivitet och produktion av förnybar energi, och det bör på så sätt bidra till det klimatneutralitetsmål för 2050 som fastställts enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111937.
(2) I direktiv 91/271/EEG fastställs den rättsliga ramen för insamling, rening och utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse och för utsläpp av biologiskt nedbrytbart avloppsvatten från vissa industrisektorer. Syftet med denna ram är att skydda miljön, inklusive den biologiska mångfalden i ekosystem på land, i haven och längs kusterna, från negativa effekter av utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten från tätbebyggelse för att uppnå de mål som fastställts enligt direktiv 2000/60/EG och annan relevant lagstiftning.Med tanke på målen för den gröna omställningen som har fastställts i den gröna given bör detta direktiv även fortsättningsvis eftersträva samma mål och samtidigt bidra till skyddet av människors hälsa, till exempel när avloppsvatten från tätbebyggelse släpps ut i badvatten eller i vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten eller när avloppsvatten från tätbebyggelse används som indikator för parametrar som är relevanta för folkhälsan. Direktivet bör också säkerställa tillgången till sanitet och viktig information om styrningen av insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Detta direktiv bör också bidra till en gradvis minskning av växthusgasutsläppen från insamlingen och reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse, särskilt genom att ytterligare minska kväveutsläppen men också genom att främja energieffektivitet och produktion av förnybar energi, och det bör på så sätt bidra till det klimatneutralitetsmål för 2050 som fastställts enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/111937. Slutligen bör det uppmuntra användningen av naturbaserade lösningar, såsom anlagd våtmark, som ett verktyg för rening och utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse.
_________________
_________________
37 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
37 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
Ändring 4 Förslag till direktiv Skäl 4
(4) Mindre tätorter utgör ett betydande tryck på 11 % av unionens ytvattenförekomster39. I syfte att hantera föroreningar från sådana tätorter på ett bättre sätt och för att förhindra utsläpp av orenat avloppsvatten från tätbebyggelse i miljön, bör detta direktiv omfatta alla tätorter med 1 000 personekvivalenter (pe) eller mer.
(4) Mindre tätorter utgör ett betydande tryck på 11 % av unionens ytvattenförekomster39. I syfte att hantera föroreningar från sådana tätorter på ett bättre sätt och för att förhindra utsläpp av orenat avloppsvatten från tätbebyggelse i miljön, bör detta direktiv omfatta tätorter med 750 personekvivalenter (pe) eller mer.
_________________
_________________
39 Europeiska miljöbyråns rapport, European waters: Assessment of status and pressures 2018, nr 7/2018.
39 Europeiska miljöbyråns rapport, European waters: Assessment of status and pressures 2018, nr 7/2018.
Ändring 5 Förslag till direktiv Skäl 5
(5) För att säkerställa effektiv rening av avloppsvatten från tätbebyggelse innan det släpps ut i miljön bör allt avloppsvatten från tätorter med 1 000 pe eller mer insamlas i centraliserade ledningsnät. Där sådana system redan har inrättats bör medlemsstaterna säkerställa att alla källor till avloppsvatten från tätbebyggelse är anslutna till dem.
(5) För att säkerställa effektiv rening av avloppsvatten från tätbebyggelse innan det släpps ut i miljön bör allt avloppsvatten från tätorter med 750 pe eller mer insamlas i centraliserade ledningsnät. Där sådana system redan har inrättats bör medlemsstaterna säkerställa att alla källor till avloppsvatten från tätbebyggelse är anslutna till dem. Om sådana system inte är anslutna till varandra bör medlemsstaterna uppmuntra mindre kommuner att gå samman för att hantera avfallsvatten kollektivt och stödja dem i detta. Denna gemensamma hantering möjliggör även minskade kostnader.
Ändring 6 Förslag till direktiv Skäl 6
(6) I undantagsfall, om det kan visas att inrättandet av ett centraliserat ledningsnät för avloppsvatten från tätbebyggelse inte skulle ge någon miljömässig fördel eller skulle medföra orimliga kostnader, bör medlemsstaterna tillåtas använda enskilda system för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse så länge de säkerställer samma reningsnivå som för sekundär och tertiär rening. För detta ändamål bör medlemsstaterna upprätta nationella register för att identifiera enskilda system som används på deras territorium och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utformningen av sådana system är adekvat, att systemen underhålls korrekt och att de är föremål för regelbunden kontroll av efterlevnaden. Medlemsstaterna bör särskilt se till att de enskilda system som används för insamling och lagring av avloppsvatten från tätbebyggelse är ogenomträngliga och läckagesäkrade och att övervakning och inspektion av systemen utförs med regelbundna intervall.
(6) I undantagsfall, om det kan visas att inrättandet av ett centraliserat ledningsnät för avloppsvatten från tätbebyggelse inte skulle ge någon miljömässig fördel eller skulle medföra orimliga kostnader, bör medlemsstaterna tillåtas använda enskilda system för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse så länge de säkerställer samma nivå av miljöskydd som för sekundär och tertiär rening. För detta ändamål bör medlemsstaterna upprätta nationella och, vid behov, regionala register för att identifiera enskilda system som används på deras territorium och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utformningen av sådana system är adekvat, att systemen underhålls korrekt och att de är föremål för regelbunden kontroll av efterlevnaden. Medlemsstaterna bör särskilt se till att de enskilda system som används för insamling och lagring av avloppsvatten från tätbebyggelse är ogenomträngliga och läckagesäkrade och att övervakning och inspektion av systemen utförs med regelbundna intervall. För att möjliggöra en harmoniserad reglering av individuella system i medlemsstaterna bör kommissionen tillhandahålla vägledning om de krav som nämns ovan gällande utformningen, driften och underhållet av sådana individuella system.
Ändring 7 Förslag till direktiv Skäl 7
(7) Vid nederbörd utgör dagvattenbräddning och dagvattenavrinning från tätbebyggelse en stor återstående källa till föroreningar som släpps ut i miljön. Dessa utsläpp förväntas öka till följd av de kombinerade effekterna av urbanisering och gradvis förändring av regnmönstret som är kopplad till klimatförändringarna. Lösningar för att minska denna föroreningskälla bör fastställas på lokal nivå med beaktande av de särskilda lokala förhållandena. De bör bygga på integrerad, kvantitativ och kvalitativ vattenförvaltning i stadsområden. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att det upprättas integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse på lokal nivå för alla tätorter med 100000 pe eller mer, eftersom dessa tätorter står för en betydande andel av de utsläppta föroreningarna. Dessutom bör det upprättas integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse för sådana tätorter med 10 000–100 000 pe där dagvattenbräddning eller dagvattenavrinning från tätbebyggelse utgör en risk för miljön eller för folkhälsan.
(7) Vid nederbörd utgör utsläpp i form av dagvattenbräddning och dagvattenavrinning från tätbebyggelse en stor återstående källa till föroreningar som släpps ut i miljön. Dessa utsläpp förväntas öka till följd av de kombinerade effekterna av urbanisering och gradvis förändring av regnmönstret som är kopplad till klimatförändringarna. Klimatförändringarna kommer att öka sannolikheten för dagvattenbräddning och dagvattenavrinning från tätbebyggelse. Infrastrukturerna för hantering av avloppsvatten från tätbebyggelse är därför särskilt sårbara för klimatförändringarna. Lösningar för att minska denna föroreningskälla bör fastställas på lokal och regional nivå med beaktande av de särskilda lokala förhållandena, inklusive klimatförhållandena och sårbarheten hos dessa infrastrukturer. Det skulle också vara gynnsamt med lokala och regionala handlingsplaner som omfattar flera platser när de alla sannolikt kommer att påverkas av samma vattendrag vid riklig nederbörd och, implicit, av dagvattenavrinning från tätbebyggelse. De bör bygga på integrerad, kvantitativ och kvalitativ vattenförvaltning i stadsområden. Dessutom bör kontroll vid källan, inklusive genom naturbaserade lösningar, integreras som ett första steg för att undvika föroreningar vid dagvattenavrinning från tätbebyggelse, liksom samordning av åtgärder för att kontrollera mängden dagvattenavrinning från tätbebyggelse vid källan. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att det upprättas integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse, inklusive en stresstestbedömning av sårbarheten hos ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som baseras på klimatförändringsscenarier, på lokal och, vid behov, regional nivå för alla tätorter med 100 000 pe eller mer, eftersom dessa tätorter står för en betydande andel av de utsläppta föroreningarna. Dessutom bör det upprättas integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse för sådana tätorter med 10 000–100 000 pe där dagvattenbräddning eller dagvattenavrinning från tätbebyggelse utgör en risk för miljön eller för folkhälsan. Det föreslagna målet att minska dagvattenbräddningen till cirka 1 % av den årliga uppsamlade belastningen av avloppsvatten från tätbebyggelse, beräknat under torra väderförhållanden och uppmätt vid reningsverkets inlopp, avser framför allt kvävehalten. På grund av tekniska förhållanden får medlemsstaterna, i enlighet med reglerna i bilaga 5, fastställa alternativa mål för andra parametrar, såsom kemisk syreförbrukning, som beroende på parametern inledningsvis skulle kunna skilja sig åt i fråga om procentandelen, men som kan modelleras enligt samma parametrar som det fastställda målet.
Ändring 8 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt)
(7a) När medlemsstaterna upprättar sina integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse bör de ta hänsyn till de samlade effekterna av demografiska förändringar, meteorologiska fenomen och den förväntade höjningen av havsnivån, särskilt i kustområden. De samlade effekterna, som orsakar bräddningar vid avloppsreningsverk, påverkar miljön och hälsan negativt på grund av de ökande föroreningarna. Avloppsvattenförvaltningen i sådana områden bör uppmärksammas på lämpligt sätt, bland annat med hjälp av regelbunden övervakning av underhållet av avloppsvattensystemet.
Ändring 9 Förslag till direktiv Skäl 7b (nytt)
(7b) Bättre förvaltning av vattenkvalitet och vattenmängd i tätbebyggda områden kommer att bidra till klimatanpassningen. För att minska de negativa effekterna av dagvattenbräddning bör medlemsstaterna sträva efter att utöka grön- och blåområdena i stadsområden genom att ta hänsyn till plattformen för stadsförgröning, som tillhandahåller vägledning och kunskap till stöd för städer. Medlemsstaterna bör också sträva efter att utveckla ny infrastruktur och prioritera grön och blå infrastruktur såsom gröna stadsområden, gröna tak, bevuxna diken, våtmarker för rening och lagringsdammar som utformats för att främja den biologiska mångfalden. Förebyggande åtgärder som syftar till att undvika att oförorenat regnvatten kommer in i ledningsnäten och åtgärder för att utöka grön- och blåområdena bör omfatta åtgärder för att främja naturlig vattenupptagning eller uppsamling av regnvatten. Andra åtgärder skulle kunna vara att öka antalet parker, träd och skogsområden med inhemska arter, gröna tak, gräsmarker med vilda blommor, trädgårdar, alléer, stadsängar och häckar, dammar och vattendrag som begränsar mängden hårdgjorda ytor i tätorterna samt öka mängden trädgårdsodling i städerna, vilket inte bara kan skapa en bra livsmiljö för pollinatörer, fåglar och andra arter, utan också direkt bidrar till att föroreningar i regnvatten och relaterade föroreningar begränsas, samtidigt som den allmänna livskvaliteten i sådana städer förbättras. I förekommande fall bör återanvändning av vatten beaktas i samband med utarbetandet av integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse.
Ändring 10 Förslag till direktiv Skäl 8
(8) För att säkerställa kostnadseffektivitet för de integrerade förvaltningsplanerna är det viktigt att de bygger på bästa praxis för avancerade stadsområden. De åtgärder som ska övervägas bör därför bygga på en grundlig analys av de lokala förhållandena och främja en förebyggande strategi som syftar till att begränsa insamling av icke förorenade regnvatten och optimera användning av befintlig infrastruktur. ”Grön” utveckling bör ha företräde och ny ”grå” infrastruktur bör endast övervägas där det är absolut nödvändigt. I syfte att skydda miljön, särskilt kust- och havsmiljön, och folkhälsan från att påverkas negativt av utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten från tätbebyggelse bör sekundär rening användas för alla utsläpp av avloppsvatten från tätorter med 1 000 pe eller mer.
(8) För att säkerställa kostnadseffektivitet för de integrerade förvaltningsplanerna är det viktigt att de bygger på bästa praxis för avancerade stadsområden som också beaktar tillgången till digitala verktyg och den konstanta förändringen när det gäller avfallsvattnets kemiska sammansättning till följd av uppkomsten av nya produkter på marknaden, vilken kräver lämpliga åtgärder för identifiering av sådana produkter i avfallsvattnet och avlägsnande av dem. De åtgärder som ska övervägas bör därför bygga på en grundlig analys av de lokala förhållandena och främja en förebyggande strategi som syftar till att begränsa insamling av icke förorenade regnvatten, optimera användning av befintlig infrastruktur för att uppnå energibesparingar och bidra till minskade utsläpp. ”Grön” och ”blå” utveckling och ”gröna” och ”blå” investeringar bör ha företräde och ny ”grå” infrastruktur bör endast övervägas där det är absolut nödvändigt. I syfte att skydda miljön, särskilt kust- och havsmiljön, och folkhälsan, inklusive skyddet av yt-, grund- och dricksvattnet, från att påverkas negativt av utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten från tätbebyggelse bör sekundär rening användas för alla utsläpp av avloppsvatten från tätorter med 750 pe eller mer.
Ändring 11 Förslag till direktiv Skäl 9a (nytt)
(9a) Det är mycket viktigt att kommissionen tar hänsyn till de enorma svårigheterna och utmaningarna i samband med reningen av avloppsvatten, till exempel vid översynen av förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier (Reachförordningen) när det gäller utfasningen av per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS). I sitt meddelande av den 14 oktober 2020 med titeln Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö konstaterade kommissionen att PFAS kräver särskild uppmärksamhet med tanke på det stora antalet fall av förorening av mark och vatten – inklusive dricksvatten – i EU och globalt, antalet människor som drabbas av en bred uppsättning sjukdomar och de därmed sammanhängande samhälleliga och ekonomiska kostnaderna, och fastställde målet att användningen av PFAS ska fasas ut inom EU såvida det inte visas att de är nödvändiga för samhället.
Ändring 12 Förslag till direktiv Skäl 10
(10) Tertiär rening bör även vara obligatorisk i tätorter med 10 000 pe eller mer som har utsläpp i områden som är utsatta för eller riskerar eutrofiering. I syfte att säkerställa samordning av insatserna för att begränsa eutrofiering för varje relevant avrinningsdistrikt i hela avrinningsområdet bör de områden i vilka eutrofiering enligt aktuella uppgifter anses vara ett problem förtecknas i detta direktiv. För att säkerställa samstämmighet mellan relevant unionslagstiftning bör medlemsstaterna dessutom identifiera andra områden som är utsatta för eller riskerar eutrofiering på deras territorium, på grundval av uppgifter som samlats in enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG40, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG41 och rådets direktiv 91/676/EEG42. Skärpningen av gränsvärdena, en mer sammanhängande och inkluderande identifiering av områden som är känsliga för eutrofiering samt skyldigheten att säkerställa tertiär rening för alla stora anläggningar kommer tillsammans att bidra till att begränsa eutrofieringen. Eftersom detta kommer att kräva ytterligare investeringar på nationell nivå bör medlemsstaterna ges tillräckligt med tid för att inrätta nödvändig infrastruktur.
(10) Tertiär rening bör även vara obligatorisk i tätorter med 10 000 pe eller mer som har utsläpp i områden som är utsatta för eller riskerar eutrofiering. I syfte att säkerställa samordning av insatserna för att begränsa eutrofiering för varje relevant avrinningsdistrikt i hela avrinningsområdet bör de områden i vilka eutrofiering enligt aktuella uppgifter anses vara ett problem förtecknas i detta direktiv. För att säkerställa samstämmighet mellan relevant unionslagstiftning bör medlemsstaterna dessutom identifiera andra områden som är utsatta för eller riskerar eutrofiering på deras territorium och fastställa om områdena är kväve- eller fosforkänsliga, på grundval av uppgifter som samlats in enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG40, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG41 och rådets direktiv 91/676/EEG42. Skärpningen av gränsvärdena, en mer sammanhängande och inkluderande identifiering av områden som är känsliga för eutrofiering samt skyldigheten att säkerställa tertiär rening för alla stora anläggningar kommer tillsammans att bidra till att begränsa eutrofieringen. Eftersom detta kommer att kräva ytterligare investeringar på nationell nivå bör medlemsstaterna ges tillräckligt med tid för att inrätta nödvändig infrastruktur.
_________________
_________________
40 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
40 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
42 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).
42 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).
Ändring 13 Förslag till direktiv Skäl 10a (nytt)
(10a) Att utveckla potentialen hos sektorn för avloppsvatten från tätbebyggelse när det gäller att ställa om till en cirkulär ekonomi av näringsämnen, liksom att främja återanvändningen av vatten, i linje med den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin1a, skulle medföra att man för återvunnet vatten som ska användas för bevattning inom jordbruket i enlighet med EU-förordningen om återanvändning av vatten kunde tillämpa mindre restriktiva krav för det avlägsnande av näringsämnen som fastställs i detta direktiv.
_________________
1aMeddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa.
Ändring 14 Förslag till direktiv Skäl 11
(11) Nya vetenskapliga rön som ligger till grund för flera av kommissionens strategier43 belyser behovet av att vidta åtgärder för att hantera frågan om mikroföroreningar, som nu upptäcks i alla vatten i unionen. Vissa av dessa mikroföroreningar är även i små mängder farliga för folkhälsan och för miljön. Ett ytterligare reningssteg, dvs. kvartär rening, bör därför införas för att säkerställa att ett brett spektrum av mikroföroreningar avlägsnas ur avloppsvatten från avloppsvatten från tätbebyggelse. Kvartär rening bör i första hand vara inriktad på organiska mikroföroreningar som utgör en betydande del av föroreningarna och för vilka teknik för avlägsnande redan är utformad. Reningen bör införas på grundval av försiktighetsprincipen i kombination med en riskbaserad strategi. Alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse på 100 000 pe eller mer bör tillhandahålla kvartär rening eftersom dessa anläggningar står för en betydande andel av utsläppen av mikroföroreningar i miljön och det är kostnadseffektivt att avlägsna mikroföroreningar i denna skala i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. För tätorter med 10 000–100 000 pe bör medlemsstaterna vara skyldiga att använda kvartär rening i områden som identifierats som känsliga för förorening av mikroföroreningar på grundval av tydliga kriterier, vilka bör specificeras. Sådana områden bör omfatta platser där utsläppen av renat avloppsvatten från tätbebyggelse till vattenförekomster leder till låga utspädningsförhållanden, eller där de mottagande vattenförekomsterna (recipienterna) används för produktion av dricksvatten eller som badvatten. För att undvika kravet på kvartär rening för tätorter med 10 000–100 000 pe bör medlemsstaterna åläggas att på grundval av en standardiserad riskbedömning visa att det inte föreligger några risker för miljön eller för folkhälsan. För att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid för att planera och tillhandahålla nödvändig infrastruktur bör kravet på kvartär rening införas gradvis fram till 2040 med tydliga delmål.
(11) Nya vetenskapliga rön som ligger till grund för flera av kommissionens strategier43 belyser behovet av att vidta åtgärder för att hantera frågan om mikroföroreningar, som nu upptäcks i alla vatten i unionen och som genereras genom uppkomsten på marknaden av nya inhemska eller industriella produkter som kräver nya metoder för identifiering och avlägsnande från avfallsvatten. Vissa av dessa mikroföroreningar är även i små mängder farliga för folkhälsan och för miljön. Ett ytterligare reningssteg, dvs. kvartär rening, bör därför införas för att säkerställa att ett brett spektrum av mikroföroreningar avlägsnas ur avloppsvatten från avloppsvatten från tätbebyggelse. Kvartär rening bör i första hand vara inriktad på organiska mikroföroreningar som utgör en betydande del av föroreningarna och för vilka teknik för avlägsnande redan är utformad. Behandlingen bör vara förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (ramdirektivet för vatten) och införas på grundval av försiktighetsprincipen i kombination med en riskbaserad strategi. Alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse på 150 000 pe eller mer bör tillhandahålla kvartär rening eftersom dessa anläggningar står för en betydande andel av utsläppen av mikroföroreningar i miljön och det är kostnadseffektivt att avlägsna mikroföroreningar i denna skala i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. För tätorter med 35 000–150 000 pe bör medlemsstaterna vara skyldiga att använda kvartär rening i områden som identifierats som känsliga för förorening av mikroföroreningar på grundval av tydliga kriterier, vilka bör specificeras. Dessa kriterier bör särskilt återspegla de risker som är förknippade med mikroplaster och PFAS. Sådana områden bör omfatta platser där utsläppen av renat avloppsvatten från tätbebyggelse till vattenförekomster leder till låga utspädningsförhållanden, eller där de mottagande vattenförekomsterna (recipienterna) används för produktion av dricksvatten eller som badvatten. För att undvika kravet på kvartär rening för tätorter med 35 000–150 000 pe bör medlemsstaterna åläggas att på grundval av en standardiserad riskbedömning visa att det inte föreligger några risker för miljön eller för folkhälsan. För att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid för att planera och tillhandahålla nödvändig infrastruktur bör kravet på kvartär rening införas gradvis fram till [för in datum = femton år efter detta direktivs ikraftträdande] med tydliga delmål.
_________________
_________________
43 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018) 028 final); Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön, (COM(2019) 128 final); Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Kemikaliestrategi för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö, (COM(2020) 667 final); Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM/2021/400 final).
43 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018) 028 final); Europeiska unionens strategi om läkemedel i miljön, (COM(2019) 128 final); Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Kemikaliestrategi för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö, (COM(2020) 667 final); Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM/2021/400 final).
Ändring 15 Förslag till direktiv Skäl 13
(13) Den kvartära rening som krävs för att avlägsna mikroföroreningar från avloppsvatten från tätbebyggelse kommer att medföra extra kostnader, t.ex. kostnader för övervakning och ny avancerad utrustning som måste installeras i vissa reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. För att täcka dessa ytterligare kostnader, och i enlighet med principen om att förorenaren betalar som kommer till uttryck i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), är det viktigt att tillverkare som släpper ut produkter på unionsmarknaden som innehåller ämnen som i slutet av sin livscykel påträffas som mikroföroreningar i avloppsvatten från tätbebyggelse (mikroförorenande ämnen) tar ansvar för den ytterligare rening som krävs för att avlägsna dessa ämnen som är en följd av deras verksamhet. Ett system med utökat producentansvar är det lämpligaste sättet att uppnå detta eftersom det skulle begränsa de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna och vattenavgifterna och samtidigt ge ett incitament att utveckla mer miljövänliga produkter. Läkemedel och rester av kosmetiska produkter utgör för närvarande de främsta källorna till mikroföroreningar i avloppsvatten från tätbebyggelse och kräver ytterligare rening (kvartär rening). Därför bör utökat producentansvar tillämpas för dessa två produktgrupper.
(13) Den kvartära rening som krävs för att avlägsna mikroföroreningar från avloppsvatten från tätbebyggelse kommer att medföra extra kostnader, t.ex. kostnader för övervakning och ny avancerad utrustning som måste installeras i vissa reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. För att täcka dessa ytterligare kostnader, och i enlighet med principen om att förorenaren betalar som kommer till uttryck i artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), är det viktigt att tillverkare som släpper ut produkter på unionsmarknaden som innehåller ämnen som i slutet av sin livscykel påträffas som mikroföroreningar i avloppsvatten från tätbebyggelse (mikroförorenande ämnen) tar ansvar för den ytterligare rening som krävs för att avlägsna dessa ämnen som är en följd av deras verksamhet. Ett system med utökat producentansvar är det lämpligaste sättet att uppnå detta eftersom det skulle begränsa de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna och vattenavgifterna och samtidigt ge ett incitament att utveckla mer miljövänliga produkter. För att begränsa oavsiktliga konsekvenser för viktiga produkters tillgänglighet, överkomlighet och tillgänglighet bör producentansvaret kompletteras med nationell finansiering, på grund av det höga samhällsvärdet för de sektorer som omfattas av det utökade producentansvaret. System för utökat producentansvar bör genomföras i enlighet med den tidsfrist som anges i införlivandebestämmelserna i detta direktiv. Enligt artikel 191 i EUF-fördraget ska unionens miljöpolitik syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner. Den ska bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala. Principen att förorenaren betalar syftar till en princip enligt vilken förorenaren ska bära kostnaderna för föroreningen eller miljöskadan, inbegripet kostnaderna för de åtgärder som vidtas för att förebygga, kontrollera och avhjälpa föroreningar. Det system för utökat producentansvar som föreskrivs i detta direktiv bygger på principen att förorenaren betalar och syftar till ett fullständigt genomförande i kombination med ett nationellt bidrag på grund av behovet av ytterligare undersökningar för att säkerställa ett fullständigt ansvar för alla föroreningar som orsakas och full finansiering för att inte undergräva tillgången och tillgängligheten till viktiga produkter. Läkemedel och rester av kosmetiska produkter utgör för närvarande de främsta källorna till mikroföroreningar i avloppsvatten från tätbebyggelse och kräver ytterligare rening (kvartär rening). Därför bör utökat producentansvar tillämpas för dessa två produktgrupper. På grund av nationella skillnader bör medlemsstaterna ges tillräcklig flexibilitet för att fastställa vilka produkter som klassificeras som viktiga produkter, t.ex. läkemedel med stor inverkan på livskvaliteten, hygienprodukter eller solskyddsprodukter. Förteckningen över produktgrupper bör i framtiden, när och om detta behövs, anpassas i linje med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, utvecklingen av det produktsortiment som släpps ut på marknaden och nya uppgifter från övervakningen.
Ändring 16 Förslag till direktiv Skäl 13a (nytt)
(13a) Mikro- och nanoplastföroreningar orsakas ofta av de processer där man färgar och tvättar syntetiska textilier, eftersom syntetiska mikrofiber då släpps ut i avloppsvattnet. Detta är särskilt fallet för mikrofiber av plast eller nanoplast, fragment av makroplast, makroavfall eller partiklar från andra former av plastnedbrytning, vilkas förekomst i miljön och havet länge har underskattats. De flesta mikroplaster från textilier frigörs under de första fem till tio tvättarna, vilket bara styrker sambandet mellan snabbmode och mikroplastföroreningar. Kommissionen bör lägga fram ett lagstiftningsförslag, åtföljt av en konsekvensbedömning, i linje med sitt initiativ ”Utsläpp av mikroplaster – åtgärder för att minska miljöpåverkan”, för att göra mikrofiberfilter obligatoriska i nya tvättmaskiner på EU-nivå senast den 31 december 2027.
Ändring 17 Förslag till direktiv Skäl 14
(14) Befrielse från skyldigheten om utökat producentansvar bör dock vara möjlig när produkter släpps ut på marknaden i små mängder, dvs mindre än två ton produkter, eftersom den ytterligare administrativa bördan för tillverkaren i sådana fall inte skulle stå i proportion till miljöfördelarna. Sådan befrielse bör också vara möjlig om tillverkaren kan visa att inga mikroföroreningar genereras i slutet av en produkts livscykel. Detta kan t.ex. vara fallet om det kan bevisas att resterna från en produkt är snabbt biologiskt nedbrytbara i avloppsvattnet och i miljön eller att de inte når reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa detaljerade kriterier för identifiering av produkter som släpps ut på marknaden och som inte genererar mikroföroreningar i avloppsvatten när de når slutet av sin livscykel. Vid utarbetandet av dessa kriterier bör kommissionen ta hänsyn till vetenskaplig eller annan tillgänglig teknisk information, till exempel relevanta internationella standarder.
(14) Befrielse från skyldigheten om utökat producentansvar bör dock vara möjlig när produkter släpps ut på marknaden i små mängder, dvs mindre än två ton produkter beräknat för unionsmarknaden, eftersom den ytterligare administrativa bördan för tillverkaren i sådana fall inte skulle stå i proportion till miljöfördelarna. Sådan befrielse bör också vara möjlig om tillverkaren kan visa att de produkter som släpps ut på marknaden är snabbt nedbrytbara eller att inga mikroföroreningar genereras i slutet av en produkts livscykel. Detta kan t.ex. vara fallet om det kan bevisas att resterna från en produkt är snabbt biologiskt nedbrytbara i avloppsvattnet och i miljön eller att de inte når reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa detaljerade kriterier för identifiering av produkter som släpps ut på marknaden och som inte genererar mikroföroreningar i avloppsvatten när de når slutet av sin livscykel. Vid utarbetandet av dessa kriterier bör kommissionen ta hänsyn till vetenskaplig eller annan tillgänglig teknisk information, till exempel relevanta internationella standarder.
Ändring 18 Förslag till direktiv Skäl 14a (nytt)
(14a) När medlemsstaterna säkerställer att producenterna har utökat producentansvar bör de kunna lägga till andra sektorer, såsom bekämpningsmedel, hushållsprodukter och plasttillsatser, på grundval av belägg för förekomsten av mikroföroreningar i vattnet efter att ha passerat genom tertiär rening, i slammet eller permanent i systemet, för att återspegla nationella särdrag.
Ändring 19 Förslag till direktiv Skäl 15
(15) I syfte att undvika eventuell snedvridning på den inre marknaden bör minimikrav för genomförandet av utökat producentansvar anges i detta direktiv, medan den praktiska organisationen av systemet bör fastställas på nationell nivå. Tillverkarnas bidrag bör vara proportionerligt i förhållande till de produktmängder som de släpper ut på marknaden och till restprodukternas farlighet. Bidragen bör täcka men inte överstiga kostnaderna för övervakning av mikroföroreningar, insamling, rapportering och opartisk kontroll av statistik för de mängder av produkter som släpps ut på marknaden och produkternas farlighet, och effektiv kvartär rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i enlighet med detta direktiv. Eftersom avloppsvatten från tätbebyggelse renas kollektivt är det lämpligt att införa ett krav på tillverkare att ansluta sig till en centraliserad organisation som för deras räkning kan genomföra deras skyldigheter enligt det utvidgade producentansvaret.
(15) I syfte att undvika eventuell snedvridning på den inre marknaden bör minimikrav för genomförandet av utökat producentansvar anges i detta direktiv, medan den praktiska organisationen av systemet bör fastställas på nationell nivå. Kommissionen bör tillhandahålla vägledning om systemen för utökat producentansvar för att möjliggöra harmoniserat genomförande i medlemsstaterna. Tillverkarnas bidrag bör vara proportionerligt i förhållande till de produktmängder som de släpper ut på marknaden och till restprodukternas farlighet. Bidragen bör tillsammans med nationell finansiering täcka kostnaderna för övervakning av mikroföroreningar, insamling, analys, rapportering och opartisk kontroll av statistik för de mängder av produkter som släpps ut på marknaden och produkternas farlighet, kostnaderna för att tillhandahålla konsumenterna lämplig information och tillämpning och drift av effektiv kvartär rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i enlighet med detta direktiv. Eftersom avloppsvatten från tätbebyggelse renas kollektivt är det lämpligt att införa ett krav på tillverkare att ansluta sig till en centraliserad organisation som för deras räkning kan genomföra deras skyldigheter enligt det utökade producentansvaret.
Ändring 20 Förslag till direktiv Skäl 16
(16) Utvärderingen har också visat att sektorn för rening av avloppsvatten har möjligheter att avsevärt minska sin egen energiförbrukning och producera förnybar energi, till exempel genom att använda tillgängliga ytor i reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse för produktion av solenergi eller genom att framställa biogas från slam. Utvärderingen visade också att utan tydliga rättsliga skyldigheter kan endast partiella framsteg förväntas inom denna sektor. Mot denna bakgrund bör medlemsstaterna åläggas att säkerställa att den totala årliga energi som används av alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse på deras nationella territorium som renar en belastning på 10000 pe eller mer inte överstiger produktionen av energi från förnybara källor enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/200144 i dessa reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Detta mål bör uppnås gradvis via delmål senast den 31 december 2040. Genom att uppnå målet om energineutralitet kommer detta att bidra till att minska de växthusgasutsläpp i sektorn som går att undvika med 46 % och samtidigt stödja att klimatneutralitetsmålen för 2050 och relaterade nationella mål och unionsmål (till exempel de mål som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84245). Att uppmuntra EU-baserad produktion av biogas eller solenergi och samtidigt förbättra energieffektivitetsåtgärderna i enlighet med principen om att sätta energieffektivitet först46, vilket innebär att största möjliga hänsyn tas till kostnadseffektiva energieffektivitetsåtgärder vid utformning av energipolitiken och relevanta investeringsbeslut, kommer också att bidra till att minska unionens energiberoende vilket är ett av målen i kommissionens plan REPowerEU47. Det är också i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/84448 och med direktiv (EU) 2018/2001, där anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse klassificeras som fokusområden för förnybar energiproduktion, dvs. platser som är särskilt lämpliga för installation av produktionsanläggningar för energi från förnybara energikällor. För att uppnå målet om energineutralitet genom optimala åtgärder för varje reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och för insamlingssystemet, bör medlemsstaterna säkerställa att energibesiktningar genomförs vart fjärde år i enlighet med artikel8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU49. Energibesiktningarna bör omfatta en kartläggning av potentialen för kostnadseffektiv användning eller produktion av förnybar energi enligt kriterierna i bilaga VI till direktiv 2012/27/EU.
(16) Utvärderingen har också visat att sektorn för rening av avloppsvatten har möjligheter att avsevärt minska sin egen energiförbrukning och producera förnybar energi, till exempel genom att använda tillgängliga ytor i reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse för produktion av solenergi eller genom att framställa biogas från slam, samt genom värme eller kinetisk energi eller andra förnybara energikällor som kan bli tillgängliga till följd av framtida forskning i linje med direktivet om förnybar energi (2009/28/EG). Utvärderingen visade också att utan tydliga rättsliga skyldigheter kan endast partiella framsteg förväntas inom denna sektor. Mot denna bakgrund bör medlemsstaterna åläggas att säkerställa att den totala årliga energi som används av alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse på deras nationella territorium som renar en belastning på 10 000 pe eller mer inte överstiger produktionen av energi från förnybara källor enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/200144 i dessa reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, exempelvis genom produktion på plats eller intill platsen eller genom bidrag till ett externt energiproduktionssystem, såsom överföring av slam till en centraliserad anläggning för biogasproduktion. Detta mål bör uppnås gradvis via delmål senast den 31 december 2040. Genom att uppnå målet om energineutralitet kommer detta att bidra till att minska de växthusgasutsläpp i sektorn som går att undvika med 46 % och samtidigt stödja att klimatneutralitetsmålen för 2050 och relaterade nationella mål och unionsmål (till exempel de mål som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/84245). Att uppmuntra EU-baserad produktion av biogas eller solenergi och samtidigt förbättra energieffektivitetsåtgärderna i enlighet med principen om att sätta energieffektivitet först46, vilket innebär att största möjliga hänsyn tas till kostnadseffektiva energieffektivitetsåtgärder vid utformning av energipolitiken och relevanta investeringsbeslut, kommer också att bidra till att minska unionens energiberoende vilket är ett av målen i kommissionens plan REPowerEU47. Det är också i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/84448 och med direktiv (EU) 2018/2001, där anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse klassificeras som fokusområden för förnybar energiproduktion, dvs. platser som är särskilt lämpliga för installation av produktionsanläggningar för energi från förnybara energikällor. För att uppnå målet om energineutralitet genom optimala åtgärder för varje reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och för ledningsnätet, bör medlemsstaterna säkerställa att energibesiktningar genomförs vart fjärde år i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU49, åtföljda av en handlingsplan med en uppsättning åtgärder som anläggningarna ska genomföra för att minska sin energiförbrukning. Såvida inte anläggningarna har uppnått sin maximala energieffektivitet i enlighet med detta direktiv eller andra strängare nationella mål, ska sådana besiktningar åtföljas av en handlingsplan med en serie åtgärder som ska vidtas av anläggningarna för att minska energiförbrukningen. Energibesiktningarna bör också omfatta en kartläggning av potentialen för att minska energiförbrukningen i enlighet med principen om energieffektivitet först, kostnadseffektiv återvinning och användning av spillvärme, antingen på plats eller via ett fjärrenergisystem, eller kostnadseffektiv användning eller produktion av förnybar energi enligt kriterierna i bilaga VI till direktiv 2012/27/EU, samt identifiera potentiella förbättringar för att minska utsläppen av metan och kväveoxid.
_________________
_________________
44 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001/EG av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
44 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001/EG av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
45 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).
45 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).
46 Kommissionens rekommendation (EU) 2021/1749 av den 28 september 2021 om energieffektivitet först: från princip till praktik – Riktlinjer och exempel för att genomföra principen i beslutsprocessen inom och utanför energisektorn
46 Kommissionens rekommendation (EU) 2021/1749 av den 28 september 2021 om energieffektivitet först: från princip till praktik – Riktlinjer och exempel för att genomföra principen i beslutsprocessen inom och utanför energisektorn
47 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Planen REPowerEU (COM(2022) 230 final)
47 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Planen REPowerEU (COM(2022) 230 final)
48 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EUT L 328, 21.12.2018, s. 210).
48 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).
49 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
49 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
Ändring 21 Förslag till direktiv Skäl 16a (nytt)
(16a) Avloppsvatten är en av de fyra huvudsakliga källorna till metanutsläpp, jämte jordbruk, energi och avfall. Kommissionen bör därför senast den 31 december 2025 och på grundval av en konsekvensbedömning föreslå ett bindande unionsmål för minskning av metanutsläppen för 2030 som omfattar alla relevanta utsläppssektorer. Minskningarna av metanutsläpp är över ett 20-årigt intervall 82,5 gånger mer effektiva än minskningarna av koldioxidutsläpp, och eftersom metan tas upp från atmosfären på 12 år, jämfört med flera hundra år för koldioxid, varför det är mycket relevant och fördelaktigt att minska metanutsläppen, i enlighet med det åtagande som gjordes inom ramen för den globala utfästelsen om metan. Medlemsstaterna bör säkerställa att avloppsvattensektorn uppnår klimatneutralitetsmålet senast 2050, i enlighet med den europeiska klimatlagen.
Ändring 22 Förslag till direktiv Skäl 17
(17) Vattenföroreningarnas gränsöverskridande karaktär kräver samarbete mellan angränsande medlemsstater eller tredjeländer för att hantera sådana föroreningar och identifiera åtgärder för att komma till rätta med föroreningskällan, varför medlemsstaterna bör vara skyldiga att underrätta varandra eller tredjelandet ifall en betydande vattenförorening som härrör från utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i en medlemsstat eller ett tredjeland påverkar eller sannolikt kommer att påverka vattenkvaliteten i en annan medlemsstat eller ett tredjeland. En sådan underrättelse bör ske omedelbart i händelse av tillfällig förorening som i betydande grad påverkar vattenförekomster nedströms. Kommissionen bör informeras och vid behov delta i möten på begäran av medlemsstaterna. Det är också viktigt att ta itu med gränsöverskridande föroreningar från sådana tredjeländer som delar vattenförekomster med vissa medlemsstater. I syfte att ta itu med föroreningar som kommer från eller ankommer till tredjeländer får samarbete och samordning med tredjeländer ske inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europas (Unece) vattenkonvention50 eller andra relevanta regionala konventioner, t.ex. regionala havs- eller flodkonventioner.
(17) Vattenföroreningarnas gränsöverskridande karaktär kräver samarbete mellan angränsande medlemsstater eller tredjeländer för att hantera sådana föroreningar och identifiera åtgärder för att komma till rätta med föroreningskällan, varför medlemsstaterna bör vara skyldiga att underrätta varandra eller tredjelandet ifall en betydande vattenförorening som härrör från utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i en medlemsstat eller ett tredjeland påverkar eller sannolikt kommer att påverka vattenkvaliteten i en annan medlemsstat eller ett tredjeland. En sådan underrättelse bör ske omedelbart i händelse av tillfällig förorening som i betydande grad påverkar vattenförekomster nedströms med hjälp av system för larm i god tid på lokal, regional och gränsöverskridande nivå i händelse av tillfällig förorening. Kommissionen bör informeras och vid behov delta i möten på begäran av medlemsstaterna. Det är också viktigt att ta itu med gränsöverskridande föroreningar från sådana tredjeländer som delar vattenförekomster med vissa medlemsstater. I syfte att ta itu med föroreningar som kommer från eller ankommer till tredjeländer får samarbete och samordning med tredjeländer ske inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europas (Unece) vattenkonvention50 eller andra relevanta regionala konventioner, t.ex. regionala havs- eller flodkonventioner.
_________________
_________________
50 Unece-konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar i dess ändrade lydelse, tillsammans med beslut VI/3 om förtydligande av åtkomstförfarandet.
50 Unece-konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar i dess ändrade lydelse, tillsammans med beslut VI/3 om förtydligande av åtkomstförfarandet.
Ändring 23 Förslag till direktiv Skäl 18
(18) För att säkerställa skyddet av miljön och människors hälsa bör medlemsstaterna säkerställa att de reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som byggs för att uppfylla kraven i detta direktiv utformas, konstrueras, drivs och underhålls för att säkerställa tillräcklig prestanda under alla normala lokala klimatförhållanden.
(18) För att säkerställa skyddet av miljön och hälsan i linje med One Health-modellen bör medlemsstaterna säkerställa att ledningsnätet och de reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som byggs för att uppfylla kraven i detta direktiv utformas, konstrueras, drivs och underhålls för att säkerställa tillräcklig prestanda under alla normala lokala klimatförhållanden och kontinuerligt anpassa sina metoder för fastställande av föroreningar i avfallsvatten i samband med utsläppande på marknaden av nya produkter som sedan kan hittas i avfallsvatten.
Ändring 24 Förslag till direktiv Skäl 19
(19) Reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse tar även emot icke-hushållsspillvatten, inbegripet industrispillvatten, som kan innehålla en rad föroreningar som inte uttryckligen omfattas av direktiv 91/271/EEG, t.ex. tungmetaller, mikroplaster, mikroföroreningar och andra kemikalier. I de flesta fall finns det dålig förståelse och kunskap om sådana föroreningar vilket kan försämra reningsprocessens funktion och bidra till föroreningen av recipienterna och dessutom förhindra återvinning av slam och återanvändning av renat avloppsvatten. Medlemsstaterna bör därför regelbundet kontrollera och rapportera om sådana föroreningar som inte härrör från hushåll som kommer in i reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse och släpps ut i vattenförekomster. I syfte att förhindra förorening från utsläpp av icke-hushållsspillvatten vid källan bör utsläpp från industrier eller företag som är anslutna till ledningsnäten kräva förhandsgodkännande. För att säkerställa att ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse har teknisk kapacitet att ta emot och rena inkommande föroreningar bör de operatörer som förvaltar reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som tar emot icke-hushållsspillvatten rådfrågas innan dessa tillstånd utfärdas och de bör kunna ta del av de utfärdade tillstånden för att kunna anpassa sina reningsprocesser. Om icke-hushållsspillvatten identifieras i inkommande vatten bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att minska föroreningen vid källan genom att öka övervakningen av föroreningar i ledningsnäten så att föroreningskällorna kan identifieras och vid behov genom att granska de tillstånd som beviljats relevanta, anslutna reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Unionens vattenresurser utsätts i allt högre grad för påfrestningar vilket leder till permanent eller tillfällig vattenbrist i vissa delar av unionen. Unionens förmåga att reagera på det ökande trycket på vattenresurserna skulle kunna förbättras genom återanvändning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse och begränsning av uttaget av sötvatten från yt- och grundvattenförekomster. Därför bör återanvändning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse uppmuntras och tillämpas när så är lämpligt, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att säkerställa att målen om god ekologisk och kemisk status i de mottagande vattenförekomsterna, enligt definitionen i direktiv 2000/60/EG, uppfylls. Skärpningen av kraven för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och åtgärderna för bättre övervakning, spårning och minskning av föroreningar vid källan kommer att påverka kvaliteten på det renade avloppsvattnet från tätbebyggelse och därmed stödja återanvändning av vattnet. Om återanvänt vatten används för bevattning inom jordbruket bör detta ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/74151.
(19) Reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse tar även emot icke-hushållsspillvatten, inbegripet industrispillvatten, som kan innehålla en rad föroreningar, inklusive mikrofiber och nanoplaster, som inte uttryckligen omfattas av direktiv 91/271/EEG, t.ex. tungmetaller, mikroplaster, mikroföroreningar och andra kemikalier. I de flesta fall finns det dålig förståelse och kunskap om sådana föroreningar vilket kan försämra reningsprocessens funktion och bidra till föroreningen av recipienterna och dessutom förhindra återvinning av slam och återanvändning av renat avloppsvatten. Medlemsstaterna bör därför regelbundet kontrollera och rapportera om sådana föroreningar som inte härrör från hushåll som kommer in i reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse och släpps ut i vattenförekomster. I syfte att förhindra förorening från utsläpp av icke-hushållsspillvatten vid källan bör utsläpp från industrier eller företag som är anslutna till ledningsnäten kräva förhandsgodkännande. För att säkerställa att ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse har teknisk kapacitet att ta emot och rena inkommande föroreningar bör de operatörer som förvaltar reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som tar emot icke-hushållsspillvatten rådfrågas och ge sitt samtycke innan dessa tillstånd utfärdas och de bör kunna ta del av de utfärdade tillstånden för att kunna anpassa sina reningsprocesser. Dessutom bör de operatörer som förvaltar ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som tar emot icke-hushållsspillvatten tillåtas övervaka dessa utsläpp innan de kommer in i ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Om icke-hushållsspillvatten identifieras i inkommande vatten bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att minska föroreningen vid källan genom att öka övervakningen av föroreningar i ledningsnäten så att föroreningskällorna kan identifieras och vid behov genom att granska de tillstånd som beviljats relevanta, anslutna reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Unionens vattenresurser utsätts i allt högre grad för påfrestningar vilket leder till permanent eller tillfällig vattenbrist i vissa delar av unionen. Unionens förmåga att reagera på det ökande trycket på vattenresurserna skulle kunna förbättras genom återanvändning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse och begränsning av uttaget av sötvatten från yt- och grundvattenförekomster. Därför bör återanvändning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse uppmuntras och tillämpas när så är lämpligt, särskilt i industriprocesser och fjärrvärme och fjärrkyla. Medlemsstaterna ska fastställa nationella planer för vattenbesparing och återanvändning av vatten som fastställer mål för återanvändning och vattenbesparing för alla sektorer som anses relevanta, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att säkerställa att målen om god ekologisk och kemisk status i de mottagande vattenförekomsterna, enligt definitionen i direktiv 2000/60/EG, uppfylls, med säkerställande av ett minsta ekologiska flöde. Skärpningen av kraven för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och åtgärderna för bättre övervakning, spårning och minskning av föroreningar vid källan kommer att påverka kvaliteten på det renade avloppsvattnet från tätbebyggelse och därmed stödja återanvändning av vattnet. Om återanvänt vatten används för bevattning inom jordbruket bör detta ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/74151.
_________________
_________________
51 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741/EG av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).
51 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741/EG av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).
Ändring 25 Förslag till direktiv Skäl 19a (nytt)
(19a) Kärnan i denna koppling mellan vatten och energi är den snabbt växande insikten att klimat- och vattensystemen är sammanlänkade, och att förändringar i det ena systemet leder till betydande, icke-linjära förändringar i det andra. Klimatneutralitetsmålen och uppmärksammandet av vattenresurserna bör därför utvecklas på ett ömsesidigt förstärkande sätt så att ett vattensmart samhälle uppnås. Detta innebär ett samhälle där vattnets värde erkänns och beaktas fullt ut, där alla tillgängliga vattenkällor förvaltas så att vattenbrist och förorening av vattnet undviks, vattensystemet är motståndskraftigt mot effekterna av demografiska förändringar, torka och översvämningar, och alla berörda parter är engagerade för att garantera en hållbar vattenförvaltning, medan vatten- och resurskretsloppen till stor del är slutna för att främja en cirkulär ekonomi.
Ändring 26 Förslag till direktiv Skäl 20
(20) För att säkerställa att detta direktiv genomförs på ett korrekt sätt och särskilt att utsläppsgränsvärdena respekteras är det viktigt att övervaka utsläppen av renat avloppsvatten från tätbebyggelse i miljön. Övervakningen bör ske genom att det på nationell nivå inrättas ett obligatoriskt system med förhandstillstånd för att släppa ut renat avloppsvatten från tätbebyggelse i miljön. För att förhindra oavsiktliga utsläpp av biomedium av plast i miljön från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som använder sådan teknik är det dessutom viktigt att utsläppstillstånden omfattar särskilda skyldigheter att kontinuerligt övervaka och förhindra sådana utsläpp.
(20) För att säkerställa att detta direktiv genomförs på ett korrekt sätt och särskilt att utsläppsgränsvärdena respekteras är det viktigt att övervaka utsläppen av renat avloppsvatten från tätbebyggelse i miljön. Övervakningen bör ske genom att det på nationell nivå inrättas ett obligatoriskt system med förhandstillstånd för att släppa ut renat avloppsvatten från tätbebyggelse i miljön. För att kontinuerligt förhindra både oavsiktliga akuta läckor och kroniska diffusa läckor av biomedium av plast, vilket inbegriper men inte är begränsat till biobärare, biopärlor och polystyrenpärlor, i miljön från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som använder sådan teknik är det dessutom viktigt att utsläppstillstånden omfattar särskilda skyldigheter att använda lämpliga uppsamlingslösningar såsom galler och nät för att förhindra utsläpp och att kontinuerligt övervaka alla utsläpp av biomedium av plast.Inför den förväntade ökade användningen av biomedium liksom de tekniska framstegen inom sektorn bör definitionen av biomedium av plast omfatta all befintlig teknik, samtidigt som den är tillräckligt framtidssäker och flexibel för att ta hänsyn till framtida framsteg på detta område.
Ändring 27 Förslag till direktiv Skäl 21
(21) I syfte att säkerställa miljöskyddet bör direkta utsläpp av biologiskt nedbrytbart icke-hushållsspillvatten i miljön från vissa industrisektorer omfattas av förhandstillstånd på nationell nivå samt lämpliga krav. Dessa krav bör säkerställa att direkta utsläpp från vissa industrisektorer genomgår sekundär, tertiär och kvartär rening beroende på vad som är nödvändigt för att skydda människors hälsa och miljön.
(21) I syfte att säkerställa miljöskyddet bör direkta utsläpp av biologiskt nedbrytbart icke-hushållsspillvatten i miljön från vissa industrisektorer omfattas av förhandstillstånd på nationell nivå samt lämpliga krav. Dessa krav bör säkerställa att direkta utsläpp från vissa industrisektorer genomgår sekundär, tertiär och kvartär rening beroende på vad som är nödvändigt för att skydda hälsan i linje med One Health-modellen och miljön och att parametrarna för renat avloppsvatten respekteras i slutanalysen.
Ändring 28 Förslag till direktiv Skäl 22
(22) Enligt artikel 168.1 i EUF-fördraget ska unionens åtgärder komplettera nationell politik och inriktas på att förbättra folkhälsan och förebygga sjukdomar. För att säkerställa optimal användning av relevanta folkhälsodata relaterade till avloppsvatten från tätbebyggelse bör övervakning av avloppsvatten från tätbebyggelse införas och användas i förebyggande syfte eller för tidig varning, t.ex. vid upptäckt av specifika virus i avloppsvatten från tätbebyggelse som en signal om uppkomst av en epidemi eller en pandemi. Medlemsstaterna bör inrätta en ständig dialog och samordning mellan behöriga myndigheter med ansvar för folkhälsan och behöriga myndigheter med ansvar för hanteringen av avloppsvatten från tätbebyggelse. Som del av denna samordning bör en förteckning upprättas över parametrar som är relevanta för folkhälsan och som ska övervakas i avloppsvatten från tätbebyggelse, samt frekvens och plats för provtagningen. Denna strategi kommer att dra nytta av och komplettera andra unionsinitiativ på folkhälsoområdet, såsom miljöövervakning som inbegriper övervakning av avloppsvatten52. På grundval av information som samlats in under covid-19-pandemin och erfarenheter från genomförandet av kommissionens rekommendation om en gemensam strategi för att införa en systematisk övervakning av SARS-CoV-2 och dess varianter i avloppsvatten i EU53 (rekommendationen) bör medlemsstaterna vara skyldiga att regelbundet kontrollera hälsoparametrar för SARS-CoV-2 och dess varianter. För att säkerställa användningen av harmoniserade metoder bör medlemsstaterna i möjligaste mån använda de provtagnings- och analysmetoder som anges i rekommendationen för övervakning av SARS-CoV-2 och dess varianter.
(22) Enligt artikel 168.1 i EUF-fördraget ska unionens åtgärder komplettera nationell politik och inriktas på att förbättra folkhälsan och förebygga sjukdomar. För att säkerställa optimal användning av relevanta folkhälsodata relaterade till avloppsvatten från tätbebyggelse bör övervakning av avloppsvatten från tätbebyggelse införas och användas i förebyggande syfte eller för tidig varning, t.ex. vid upptäckt av specifika virus i avloppsvatten från tätbebyggelse som en signal om uppkomst av en epidemi eller en pandemi, vilket var fallet under covid-19-pandemin. Medlemsstaterna bör inrätta en ständig dialog och samordning mellan behöriga myndigheter med ansvar för folkhälsan och behöriga myndigheter med ansvar för hanteringen av avloppsvatten från tätbebyggelse och tydligt fördela roller och ansvarsområden och kostnader mellan dessa behöriga myndigheter. Som del av denna samordning bör en förteckning upprättas över parametrar som är relevanta för folkhälsan och som ska övervakas i avloppsvatten från tätbebyggelse, samt frekvens och plats för provtagningen. Denna strategi kommer att dra nytta av och komplettera andra unionsinitiativ på folkhälsoområdet, såsom miljöövervakning som inbegriper övervakning av avloppsvatten52. På grundval av information som samlats in under covid-19-pandemin och erfarenheter från genomförandet av kommissionens rekommendation om en gemensam strategi för att införa en systematisk övervakning av SARS-CoV-2 och dess varianter i avloppsvatten i EU53 (rekommendationen) bör medlemsstaterna vara skyldiga att regelbundet kontrollera hälsoparametrar. För att säkerställa användningen av harmoniserade metoder bör medlemsstaterna i möjligaste mån använda de provtagnings- och analysmetoder som anges i rekommendationen för övervakning av SARS-CoV-2 och dess varianter.
_________________
_________________
52 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Hera, EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser, nästa steg mot att fullborda den europeiska hälsounionen (COM (2021) 576 final).
52 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Hera, EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser, nästa steg mot att fullborda den europeiska hälsounionen (COM (2021) 576 final).
53 Kommissionens rekommendation (EU) 2021/472 av den 17 mars 2021 om en gemensam strategi för att införa en systematisk övervakning av SARS-CoV-2 och dess varianter i avloppsvatten i EU (EUT L 98, 19.3.2021, s. 3).
53 Kommissionens rekommendation (EU) 2021/472 av den 17 mars 2021 om en gemensam strategi för att införa en systematisk övervakning av SARS-CoV-2 och dess varianter i avloppsvatten i EU (EUT L 98, 19.3.2021, s. 3).
Ändring 29 Förslag till direktiv Skäl 23a (nytt)
(23a) I detta direktiv erkänns One Health-modellen på samma sätt som av Världshälsoorganisationen, som en integrerad och enande strategi som syftar till att balansera och optimera människornas, djurens och ekosystemens hälsa på ett hållbart sätt. One Health-modellen erkänner att hälsan för människor, husdjur och vilda djur, växter och miljön i vidare bemärkelse, inbegripet ekosystem, är nära sammanlänkad och ömsesidigt beroende. Det bör därför fastställas att rening av avloppsvatten bör omfatta undvikande av negativa hälsoeffekter, inbegripet epidemier, och att rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö bör respekteras. När det gäller G7-gruppens åtagande att erkänna den snabba ökningen av antimikrobiell resistens på global nivå är det nödvändigt att främja en försiktig och ansvarsfull användning av antibiotika i humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel.
Ändring 30 Förslag till direktiv Skäl 24
(24) För att skydda miljön och människors hälsa bör medlemsstaterna identifiera de risker uppstår i samband med hanteringen av avloppsvatten från tätbebyggelse. På grundval av denna identifiering, och om det är nödvändigt för att uppfylla kraven i unionens vattenlagstiftning, bör medlemsstaterna vidta strängare åtgärder för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse än vad som krävs för att uppfylla minimikraven i detta direktiv. Beroende på situationen kan dessa strängare åtgärder omfatta till exempel inrättande av ledningsnät, utarbetande av integrerade planer för hantering av avloppsvatten från tätbebyggelse eller tillämpning av sekundär, tertiär eller kvartär rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för tätorter eller reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som inte uppnår de tröskelvärden för antalet personekvivalenter (pe) som medför tillämpning av standardkraven. De kan också omfatta mer avancerad rening än den rening som krävs för att respektera minimikraven eller desinfektion av renat avloppsvatten från tätbebyggelse som är nödvändig för överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG55.
(24) För att skydda miljön och hälsan i linje med One Health-modellen bör medlemsstaterna identifiera de risker uppstår i samband med hanteringen av avloppsvatten från tätbebyggelse. I detta avseende, som en föregående strategi, bör kontroll vid källan främjas för att förhindra föroreningar i avloppsvatten från tätbebyggelse i enlighet med artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. På grundval av denna identifiering, och om det är nödvändigt för att uppfylla kraven i unionens vattenlagstiftning, bör medlemsstaterna vidta strängare åtgärder för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse än vad som krävs för att uppfylla minimikraven i detta direktiv. Beroende på situationen kan dessa strängare åtgärder omfatta till exempel förebyggande åtgärder, inrättande av ledningsnät, utarbetande av integrerade planer för hantering av avloppsvatten från tätbebyggelse eller tillämpning av sekundär, tertiär eller kvartär rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för tätorter eller reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som inte uppnår de tröskelvärden för antalet personekvivalenter (pe) som medför tillämpning av standardkraven, liksom översynen av utsläppstillstånden och användningen av likvärdig rening som säkerställer samma nivå av miljöskydd. De kan också omfatta mer avancerad rening än den rening som krävs för att respektera minimikraven eller desinfektion av renat avloppsvatten från tätbebyggelse som är nödvändig för överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG55.
_________________
_________________
55 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG (EUT L64, 4.3.2006, s.37).
55 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG (EUT L 64, 4.3.2006, s. 37).
Ändring 31 Förslag till direktiv Skäl 25
(25) Enligt FN:s sjätte mål för hållbar utveckling och det tillhörande målet krävs att medlemsstaterna ska ”säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien för alla och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus, med särskild uppmärksamhet på behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer” senast 203056. Vidare anges i princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter57 att var och en har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vätten och sanitet. Mot bakgrund av detta och i enlighet med rekommendationerna i WHO:s riktlinjer för sanitet och hälsa58 samt bestämmelserna i protokollet om vatten och hälsa59bör medlemsstaterna ta itu med frågan om tillgång till sanitet på nationell nivå. Detta bör ske genom åtgärder som syftar till att förbättra tillgången till sanitet för alla, till exempel genom att inrätta sanitetsanläggningar på offentliga platser samt uppmuntra tillgången till lämpliga sanitetsanläggningar i myndighetsbyggnader och offentliga byggnader, kostnadsfritt och\eller överkomligt för alla. Sanitetsanläggningar bör möjliggöra säker hantering och säkert bortskaffande av urin, avföring och menstruationsblod från människor. De bör förvaltas på ett säkert sätt vilket innebär att de alltid bör vara tillgängliga, även för personer med särskilda behov som t.ex. barn, älder personer, personer med funktionsnedsättning och hemlösa, att de bör placeras på en plats som säkerställer minimal risk för användarnas säkerhet och att de bör vara säkra att använda ur hygienisk och teknisk synpunkt. Sådana anläggningar bör också vara tillräckligt många för att säkerställa att människors behov tillgodoses och att väntetiderna inte blir orimligt långa.
(25) Enligt FN:s sjätte mål för hållbar utveckling och det tillhörande målet krävs att medlemsstaterna ska ”säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien för alla och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus, med särskild uppmärksamhet på behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer” senast 203056.Vidare anges i princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter57 att var och en har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vätten och sanitet. Mot bakgrund av detta och i enlighet med rekommendationerna i WHO:s riktlinjer för sanitet och hälsa58 samt bestämmelserna i protokollet om vatten och hälsa59bör medlemsstaterna ta itu med frågan om tillgång till sanitet på nationell nivå. Detta bör ske genom åtgärder som säkerställer tillgången till sanitet för alla, till exempel genom att inrätta sanitetsanläggningar på offentliga platser samt uppmuntra tillgången till lämpliga sanitetsanläggningar i myndighetsbyggnader och offentliga byggnader, kostnadsfritt och\eller överkomligt för alla. Sanitetsanläggningar bör möjliggöra säker hantering och säkert bortskaffande av urin och avföring från människor och byte av mensskydd. De bör förvaltas på ett säkert sätt vilket innebär att de alltid bör vara tillgängliga, även för personer med särskilda behov som t.ex. barn, äldre personer, personer med funktionsnedsättning och hemlösa, att de bör placeras på en plats som säkerställer användarnas maximala säkerhet och att de bör vara säkra att använda ur hygienisk och teknisk synpunkt. Sådana anläggningar bör också vara tillräckligt många för att säkerställa att människors behov tillgodoses och att väntetiderna inte blir orimligt långa.
_________________
_________________
56 Resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 (A/70/L.1)
56 Resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 (A/70/L.1)
57 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2017) 250 final).
57 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2017) 250 final).
58 Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer om sanitet och hälsa, 2018.
58 Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer om sanitet och hälsa, 2018.
59 Protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar, 17 juni 1999.
59 Protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar, 17 juni 1999.
Ändring 32 Förslag till direktiv Skäl 26
(26) Den särskilda situationen för minoritetskulturer, såsom romer och resandefolk, oavsett om de har fast bosättning eller inte, och särskilt deras bristande tillgång till sanitet, bekräftades i kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020 En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande, i vilken uppmanas till ökad faktisk lika tillgång till grundläggande tjänster. Sammantaget är det lämpligt att medlemsstaterna särskilt uppmärksammar utsatta och marginaliserade grupper genom att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra dessa gruppers tillgång till sanitet. Det är viktigt att identifieringen av dessa grupper överensstämmer med artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/218460. Åtgärder för att förbättra tillgången till sanitet för utsatta och marginaliserade grupper kan inbegripa att tillhandahålla sanitetsanläggningar på offentliga platser, kostnadsfritt eller mot en låg serviceavgift, att förbättra eller upprätthålla anslutningen till lämpliga system för insamling av avloppsvatten från tätbebyggelse samt att öka medvetenheten om närmaste sanitetsanläggning.
(26) Den särskilda situationen för minoritetskulturer, såsom romer och resandefolk, oavsett om de har fast bosättning eller inte, och särskilt deras bristande tillgång till sanitet, bekräftades i kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020 En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande, i vilken uppmanas till ökad faktisk lika tillgång till grundläggande tjänster. Sammantaget är det lämpligt att medlemsstaterna särskilt uppmärksammar utsatta grupper eller grupper som är marginaliserade på grund av faktorer som rör deras socioekonomiska situation, etnicitet, sexualitet, kön, funktionsnedsättning, hemlöshet, rättsliga status, religiösa övertygelse eller andra skäl genom att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa dessa gruppers tillgång till sanitet. Det är viktigt att identifieringen av dessa grupper överensstämmer med artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184. Åtgärder för att förbättra tillgången till sanitet för utsatta och marginaliserade grupper kan inbegripa att tillhandahålla sanitetsanläggningar på offentliga och privata platser kostnadsfritt eller mot en låg serviceavgift samt i offentliga förvaltningsbyggnader, att förbättra eller upprätthålla anslutningen till lämpliga system för insamling av avloppsvatten från tätbebyggelse samt att öka medvetenheten om närmaste sanitetsanläggning.
_________________
60 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).
Ändring 33 Förslag till direktiv Skäl 28
(28) I utvärderingen drogs slutsatsen att slamhanteringen kan förbättras så att den blir mer anpassad till principerna för den cirkulära ekonomin och till avfallshierarkin enligt definitionen i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. Åtgärderna för att bättre övervakning av, och minskade föroreningar vid källan från, utsläpp som inte härrör från hushåll kommer att bidra till förbättrad kvalitet på det slam som produceras och säkerställa att det kan användas på ett säkert sätt i jordbruket. För att säkerställa att näringsämnen, inbegripet det kritiska ämnet fosfor, återvinns ur slammet på ett korrekt och säkert sätt bör en lägsta återvinningsgrad fastställas på unionsnivå.
(28) I utvärderingen drogs slutsatsen att slamhanteringen kan förbättras så att den blir mer anpassad till principerna för den cirkulära ekonomin och till avfallshierarkin enligt definitionen i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. Åtgärderna för att bättre övervakning av, och minskade föroreningar vid källan från, utsläpp som inte härrör från hushåll kommer att bidra till förbättrad kvalitet på det slam som produceras och säkerställa att det kan användas på ett säkert sätt i jordbruket och andra sektorer. För att säkerställa och underlätta att näringsämnen återvinns ur slam och avloppsvatten på ett korrekt och säkert sätt och för att säkerställa överensstämmelse med unionens mål att trygga tillgången till säkra och hållbara leveranskedjor för kritiska råvaror, inbegripet det kritiska ämnet fosfor, bör en lägsta återvinningsgrad fastställas på unionsnivå, samtidigt som man behöver samarbeta närmare med den akademiska världen och forskare för att fastställa och tillämpa de lämpligaste metoderna för att återvinna näringsämnen från slamochsedan använda dem inom jordbruket.Kommissionen bör främja rättsliga ramar för utvecklingen av en funktionell marknad för återvunnen fosfor och kväve, och medlemsstaterna bör underlätta marknadstillträde och främja användning av återvunnen fosfor. Kraven på återvinning bör förbli öppna för framtida utveckling av teknik och processvägar för återvinning av näringsämnen. Medlemsstaterna bör överväga utvinning av värdefulla resurser från avloppsslam för jordbruksändamål i syfte att konsolidera sektorns resiliens och hållbarhet och bidra till det strategiska oberoendet för unionens gödselmedelsindustri. Medlemsstaterna bör sträva efter effektiv cirkularitet för näringsämnen och bör sträva efter att förbättra återvinningen av näringsämnen och metaller i avloppsslam, med fokus på att uppnå andra sidovinster såsom produktion av biogas eller biokol.
Ändring 34 Förslag till direktiv Skäl 29
(29) Ytterligare övervakning är nödvändig för att kontrollera att de nya kraven avseende mikroföroreningar, föroreningar som inte härrör från hushåll, energineutralitet, växthusgasutsläpp, dagvattenbräddning och dagvattenavrinning från tätbebyggelse är uppfyllda. För att kontrollera den kvartära reningens prestanda när det gäller minskning av mikroföroreningar i utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse är det tillräckligt att övervaka en begränsad uppsättning representativa mikroföroreningar. Kontrollfrekvensen bör anpassas till nuvarande bästa praxis, såsom den för närvarande tillämpas i Schweiz. I syfte att förbli kostnadseffektiva bör dessa skyldigheter anpassas till storleken på reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse och på tätorterna. Övervakningen kommer också att bidra till att tillhandahålla data för den övergripande miljöövervakningsram som fastställs i åttonde miljöhandlingsprogrammet63, och mer specifikt bidra till den övervakningsram för nollförorening som ligger till grund för den64.
(29) Ytterligare övervakning är nödvändig för att kontrollera att de nya kraven avseende mikroföroreningar, föroreningar som inte härrör från hushåll, energineutralitet, samtliga växthusgasutsläpp, inklusive dikväveoxid, metan och dagvattenbräddning och dagvattenavrinning från tätbebyggelse är uppfyllda. Denna övervakning ligger till grund för rapporteringen om nationella inventeringar, tillhandahåller den infrastruktur som krävs för att genomföra IPCC-riktlinjerna för kontroll och möjliggör framtida utveckling av handlingsplaner för vetenskapsbaserad begränsning som är anpassad till Parisavtalet. För att kontrollera den kvartära reningens prestanda när det gäller minskning av mikroföroreningar i utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse är det tillräckligt att övervaka en begränsad uppsättning representativa mikroföroreningar. Kontrollfrekvensen bör bygga på nuvarande bästa praxis, såsom den för närvarande tillämpas i Schweiz. Kontrollerna bör utvidgas till att omfatta särskilt farliga ämnen såsom telmisartan, bisfenol A, beta-estradiol och perfluoroktansulfonsyra (PFOS). I syfte att förbli kostnadseffektiva bör dessa skyldigheter anpassas till storleken på reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse och på tätorterna. Övervakningen kommer också att bidra till att tillhandahålla data för den övergripande miljöövervakningsram som fastställs i åttonde miljöhandlingsprogrammet63, och mer specifikt bidra till den övervakningsram för nollförorening som ligger till grund för den64 och stödja den digitala omställningen inom vattensektorn i linje med unionens digitala strategi.
_________________
_________________
63 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/591/EG av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).
63 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/591/EG av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 (EUT L 114, 12.4.2022, s. 22).
64 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM/2021/400 final).
64 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark (COM/2021/400 final).
Ändring 35 Förslag till direktiv Skäl 30
(30) För att minska den administrativa bördan och på ett bättre sätt ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder bör rapporteringen om direktivets genomförande förbättras och förenklas genom att medlemsstaternas skyldighet att vartannat år rapportera till kommissionen och kommissionens offentliggörande av tvåårsrapporter tas bort. Detta bör ersättas med ett krav på att medlemsstaterna med stöd av Europeiska miljöbyrån förbättrar de befintliga nationella standardiserade datamängder som fastställs i direktiv 91/271/EEG och regelbundet uppdaterar dem. Kommissionen och Europeiska miljöbyrån bör ges permanent tillgång till de nationella databaserna. I syfte att säkerställa fullständig information om tillämpningen av detta direktiv bör datamängderna innehålla information om hur reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse uppfyller reningskraven (godkännande/underkännande, belastning och koncentration av de föroreningar som släpps ut), om i vilken utsträckning målen om energineutralitet har uppnåtts, om växthusgasutsläppen från reningsverk med mer än 10 000 pe och om de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit i samband med dagvattenbräddning eller dagvattenavrinning från tätbebyggelse, tillgång till sanitet och rening i individuella system. Dessutom bör fullständig överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EC) 166/200665 säkerställas för att optimera användningen av data och för att stödja fullständig transparens.
(30) För att minska den administrativa bördan och på ett bättre sätt ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder bör rapporteringen om direktivets genomförande förbättras och förenklas genom att medlemsstaternas skyldighet att vartannat år rapportera till kommissionen och kommissionens offentliggörande av tvåårsrapporter tas bort. Detta bör ersättas med ett krav på att medlemsstaterna med stöd av Europeiska miljöbyrån förbättrar de befintliga nationella standardiserade datamängder som fastställs i direktiv 91/271/EEG och regelbundet uppdaterar dem. Kommissionen och Europeiska miljöbyrån bör ges permanent tillgång till de nationella databaserna, vilka bör göras tillgängliga för allmänheten via en centraliserad unionsomfattande databas om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Databasen bör möjliggöra jämförelser mellan medlemsstaterna av reningsverkens prestanda för att förhindra föroreningar, möjliggöra riktmärkning av åtgärder som vidtagits och stödja efterlevnaden av detta direktiv, inbegripet tillämpningen av utökat producentansvar med särskild inriktning på föroreningskällorna. I syfte att säkerställa fullständig information om tillämpningen av detta direktiv bör datamängderna innehålla information om hur reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse uppfyller reningskraven (godkännande/underkännande, belastning och koncentration av de föroreningar som släpps ut), om i vilken utsträckning målen om energineutralitet har uppnåtts, om växthusgasutsläppen från reningsverk med mer än 10 000 pe och om de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit i samband med dagvattenbräddning eller dagvattenavrinning från tätbebyggelse, inbegripet system för tidig varning i händelse av dagvattenavrinning, tillgång till sanitet och rening i individuella system och genomförande av utökat producentansvar. Dessutom bör fullständig överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EC) 166/200665 säkerställas för att optimera användningen av data och för att stödja fullständig transparens. Proportionalitetsprincipen bör genomgående respekteras i samband med den administrativa bördan att tillhandahålla information och uppgifter till allmänheten.
_________________
_________________
65 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (Text av betydelse för EES) (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).
65 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (Text av betydelse för EES) (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).
Ändring 36 Förslag till direktiv Skäl 31a (nytt)
(31a) För närvarande är betydande finansiering från unionen tillgänglig för att täcka kostnaderna för genomförandet av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. De sammanhållningspolitiska anslagen har sedan år 2000 uppgått till 38,8 miljarder euro för avloppsvattensektorn. Utöver sammanhållningspolitisk finansiering för direkta investeringar i vattensektorn stödde unionsfonderna, inbegripet de sammanhållningspolitiska fonderna och fonderna Horisont 2020 och Life även forskning inom unionens vattensektor. Mellan 2000 och 2017 finansierade unionen totalt 138 Life-projekt med anknytning till rening av avloppsvatten. Ytterligare stöd på unionsnivå kommer att krävas för att genomföra nya ambitiösa mål och inte lämna någon på efterkälken, samtidigt som man säkerställer en hög nivå av rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och medborgarnas tillgång till sådan rening i hela Europa. Finansieringen av kvartär behandling bör dock finansieras genom de nationella systemen för utökat producentansvar tillsammans med nationell finansiering för att begränsa inverkan på medborgarnas vattenräkningar och säkerställa att principen om att förorenaren betalar respekteras. Som en ytterligare åtgärd i linje med bedömningen av genomförandet bör kommissionen se till att lämpliga finansiella medel tillhandahålls för rening av avloppsvatten för att säkerställa att alla medlemsstater fullt ut uppfyller de skyldigheter som föreskrivs i detta direktiv genom investeringsprogrammen i nästa fleråriga budgetram (FBR efter 2027).
Ändring 37 Förslag till direktiv Skäl 32
(32) Sektorn för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse är specifik och fungerar som en företagsintern marknad där offentliga och små företag är anslutna till ledningsnätet utan möjlighet att välja operatör. Det är därför viktigt att säkerställa att allmänheten har tillgång till operatörernas viktigaste prestandaindikatorer, t.ex. graden av uppnådd rening, reningskostnaden, den energi som används och produceras samt därmed relaterade utsläpp av växthusgaser och koldioxidavtryck. I syfte att göra allmänheten mer medveten om konsekvenserna av rening av avloppsvatten från tätbebyggelse bör viktig information om årlig insamling och rening av avloppsvatten för varje hushåll tillhandahållas på ett lättillgängligt sätt, exempelvis på fakturorna, medan annan detaljerad information bör finnas tillgänglig online, på operatörens eller den behöriga myndighetens webbplats.
(32) Sektorn för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse är specifik, och offentliga och små företag är anslutna till ledningsnätet utan möjlighet att välja operatör. Det är därför viktigt att säkerställa tillgången till vatten och sanitet. Det är också viktigt att säkerställa att allmänheten har tillgång till operatörernas viktigaste prestandaindikatorer, t.ex. graden av uppnådd rening, reningskostnaden, den energi som används och produceras samt därmed relaterade utsläpp av växthusgaser och koldioxidavtryck. I syfte att göra allmänheten mer medveten om konsekvenserna av rening av avloppsvatten från tätbebyggelse bör viktig information om årlig insamling och rening av avloppsvatten för varje hushåll tillhandahållas på ett lättillgängligt sätt på fakturorna, medan annan detaljerad information bör finnas tillgänglig i ett användarvänligt format online, på operatörens eller den behöriga myndighetens webbplats.
Ändring 38 Förslag till direktiv Skäl 33
(33) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG66 garanteras rätten till tillgång till miljöinformation i medlemsstaterna, i linje med Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Århuskonventionen omfattar allmänna skyldigheter som rör både att göra miljöinformation tillgänglig på begäran och att aktivt sprida sådan information. Det är viktigt att de bestämmelser i detta direktiv som rör tillgång till information och arrangemang för datadelning kompletterar det direktivet, genom att fastställa skyldigheten att tillgängliggöra offentlig onlineinformation om insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse på ett användarvänligt sätt utan att skapa en separat rättslig ordning.
(33) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG66 garanteras rätten till tillgång till miljöinformation i medlemsstaterna, i linje med Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Århuskonventionen omfattar allmänna skyldigheter som rör både att göra miljöinformation tillgänglig på begäran och att aktivt sprida sådan information. Det är viktigt att de bestämmelser i detta direktiv som rör tillgång till information och arrangemang för datadelning kompletterar det direktivet, genom att fastställa skyldigheten att tillgängliggöra offentlig onlineinformation om insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse på ett användarvänligt sätt utan att skapa en separat rättslig ordning. För att säkerställa att allmänheten i det berörda området informeras om de skadliga och betydande föroreningsnivåerna i händelse av vattenförorening över det tröskelvärde som fastställs i unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen bör medlemsstaterna ta hänsyn till kommissionens vägledning och inrätta varningssystem för allmänheten på grundval av bästa praxis, såsom cell broadcast-teknik.
_________________
_________________
66 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).
66 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).
Ändring 39 Förslag till direktiv Skäl 35
(35) I syfte att anpassa detta direktiv till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget för ändring av vissa delar av bilagorna i fråga om kraven på sekundär, tertiär och kvartär rening och kraven på särskilda tillstånd för utsläpp av icke-hushållsspillvatten i ledningsnät och till reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, samt för komplettering av detta direktiv genom att fastställa miniminivåer för återanvändning och återvinning av fosfor och kväve från slam. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(35) I syfte att anpassa detta direktiv till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bör kommissionen ges befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget för ändring av vissa delar av bilagorna i fråga om kraven på sekundär, tertiär och kvartär rening och kraven på särskilda tillstånd för utsläpp av icke-hushållsspillvatten i ledningsnät och till reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse, samt för komplettering av detta direktiv genom att fastställa miniminivåer för återanvändning och återvinning av fosfor och kväve från avloppsvatten från tätbebyggelse och slam, för att skapa incitament för en mängd olika återvinningstekniker, inklusive pyrolys och utskiljning av struvit, liksom återvinning av näringsämnen från slam. Med tanke på att fosfor och kväve är värdefulla resurser för jordbruket bör kommissionen anta de delegerade akterna inom ett år efter utgången av införlivandeperioden för detta direktiv. Inom denna tidsperiod är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inbegripet på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att utöka förteckningen över sektorer som ska bidra till systemen för utökat producentansvar.
Ändring 40 Förslag till direktiv Skäl 36
(36) I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen ges genomförandebefogenheter för antagande av designstandarder för individuella system, antagande av övervaknings- och bedömningsmetoder för indikatorerna för kvartär rening, inrättande av gemensamma villkor och kriterier för tillämpning av undantaget för vissa produkter från ett utökat producentansvar, fastställande av metoder som stöder utarbetandet av integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse och mätning av antimikrobiell resistens och mikroplaster i avloppsvatten från tätbebyggelse samt antagande av format och form för den information som medlemsstaterna ska tillhandahålla och som sammanställs av Europeiska miljöbyrån avseende genomförandet av detta direktiv. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201167.
(36) I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen ges genomförandebefogenheter för antagande av designstandarder för individuella system, antagande av övervaknings- och bedömningsmetoder för indikatorerna för kvartär rening, upprättande och uppdatering av förteckningen över mikroföroreningar, inrättande av gemensamma villkor och kriterier för tillämpning av undantaget för vissa produkter från ett utökat producentansvar, fastställande av metoder som stöder utarbetandet av integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse och mätning av antimikrobiell resistens och mikroplaster i avloppsvatten från tätbebyggelse samt antagande av format och form för den information som medlemsstaterna ska tillhandahålla och som sammanställs av Europeiska miljöbyrån avseende genomförandet av detta direktiv. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201167. Kommissionen bör anta en delegerad akt för att fastställa krav avseende den övervakning av mikroplaster i avloppsvatten från tätbebyggelse som föreskrivs i detta direktiv, i enlighet med det förfarande som anges i detta direktiv, tolv månader efter det att de läggs till på bevakningslistan enligt direktiv 2022/0344 (COD).
_________________
_________________
67 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
67 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 41 Förslag till direktiv Skäl 37a (nytt)
(37a) Det är viktigt att säkerställa att detta direktiv föreskriver att bättre vattenkvalitet ska uppnås utan att åtkomsten till, tillgången på och prisöverkomligheten för viktiga produkter äventyras.
Ändring 42 Förslag till direktiv Skäl 37b (nytt)
(37b) Medlemsstaterna bör kunna planera för ytterligare ersättning för de kostnadsskillnader som uppstår på grund av kraven enligt detta direktiv i syfte att stödja basläkemedel och säkerställa att de finns kvar på marknaden och är tillgängliga för allmänheten.
Ändring 43 Förslag till direktiv Skäl 38
(38) I enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning68 bör kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv inom en viss tidsperiod från och med den dag som fastställts för dess införlivande. Utvärderingen bör bygga på de erfarenheter som gjorts och de data som samlats in i samband med genomförandet av detta direktiv, på tillgängliga rekommendationer från WHO samt på relevanta vetenskapliga, analytiska och epidemiologiska data. I utvärderingen bör särskild uppmärksamhet ägnas det eventuella behovet av att anpassa förteckningen över produkter som omfattas av utökat producentansvar till utvecklingen av det produktsortiment som släpps ut på marknaden, till den förbättrade kunskapen om förekomst av mikroföroreningar i avloppsvatten och deras inverkan på folkhälsan och miljön samt till data som tas fram i samband med de nya skyldigheterna om övervakning av mikroföroreningar vid inlopp och utlopp i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse.
(38) I enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning68 bör kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv inom en viss tidsperiod från och med den dag som fastställts för dess införlivande. Utvärderingen bör bygga på de erfarenheter som gjorts och de data som samlats in i samband med genomförandet av detta direktiv, på tillgängliga rekommendationer från WHO samt på relevanta vetenskapliga, analytiska och epidemiologiska data. I utvärderingen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt det eventuella behovet av att införa minskningsmål för växthusgasutsläppen från sektorn för rening av avloppsvatten, behovet av att avlägsna mikroplaster och PFAS från avloppsvatten från tätbebyggelse innan det släpps ut och behovet av att anpassa förteckningen över produkter som omfattas av utökat producentansvar till utvecklingen av det produktsortiment som släpps ut på marknaden, till metoden för avlägsnande och denaturering av sådana produkter i slutanvändningsskedet utan betydande miljöpåverkan, till den förbättrade kunskapen om förekomst av mikroföroreningar i avloppsvatten och deras inverkan på folkhälsan och miljön samt till data som tas fram i samband med de nya skyldigheterna om övervakning och analys av mikroföroreningar vid inlopp och utlopp i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. När medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen vidtar relevanta åtgärder på unionsnivå och nationell nivå för att uppnå nollföroreningsmålet för vattenföroreningar bör de vägledas av försiktighetsprincipen och principen att förorenaren betalar, som fastställs i EUF-fördraget, och den europeiska gröna givens princip om att inte vålla skada.
_________________
_________________
68 Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).
68 Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).
Ändring 44 Förslag till direktiv Artikel 1 – stycke 1
I detta direktiv fastställs bestämmelser om insamling, rening och utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse, i syfte att skydda miljön och människors hälsa och samtidigt gradvis eliminera utsläppen av växthusgaser och förbättra energibalansen för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. I direktivet fastställs även bestämmelser om tillgång till sanitet, om transparens inom sektorn för avloppsvatten från tätbebyggelse samt om regelbunden kontroll av parametrar som är relevanta för avloppsvatten från tätbebyggelse.
I detta direktiv fastställs bestämmelser om insamling, rening och utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse, i syfte att skydda miljön och hälsan och samtidigt gradvis minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energibalansen för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och samtidigt även bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi. I direktivet fastställs även bestämmelser om tillgång till sanitet för alla, om transparens inom sektorn för avloppsvatten från tätbebyggelse samt om regelbunden kontroll av parametrar som är relevanta för avloppsvatten från tätbebyggelse, och genom integrerad förvaltningsplanering för avloppsvatten syftar direktivet till att öka synergierna med de insatser som görs för anpassning till klimatförändringarna och återställande av urbana ekosystem.
Ändring 45 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 1
1. avloppsvatten från tätbebyggelse: spillvatten från hushåll , en blandning av hushållsspillvatten och icke-hushållsspillvatten eller en blandning av hushållspillvatten och dagvattenavrinning från tätbebyggelse.
1. avloppsvatten från tätbebyggelse: något av följande:
Ändring 46 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 1 – led a (nytt)
a) Hushållsspillvatten.
Ändring 47 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 1 – led b (nytt)
b) En blandning av hushållsspillvatten och icke-hushållsspillvatten.
Ändring 48 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 1 – led c (nytt)
c) En blandning av hushållspillvatten och dagvattenavrinning från tätbebyggelse.
Ändring 49 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 1 – led d (nytt)
d) En blandning av hushållsspillvatten, icke-hushållsspillvatten och dagvattenavrinning från tätbebyggelse.
Ändring 50 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 3 – inledningen
3. icke-hushållsspillvatten: allt spillvatten som inte är hushållsspillvatten och som släpps ut till ledningsnät från områden som används för något av följande:
3. icke-hushållsspillvatten: allt spillvatten som inte till övervägande del härrör från människans metabolism eller hushållsaktiviteter och som släpps ut till ledningsnät från områden som används för något av följande:
Ändring 51 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 4
4. tätort: ett område där föroreningsbelastningen av avloppsvatten från tätbebyggelse är så koncentrerad (10 pe per hektar eller mer) att avloppsvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt utsläppsställe.
4. tätort: ett område där föroreningsbelastningen av avloppsvatten från tätbebyggelse är så koncentrerad (25 pe per hektar eller mer) att avloppsvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt utsläppsställe.
Ändring 52 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 5
5. dagvattenavrinning från tätbebyggelse: regnvatten från tätorter som hopsamlats genom kombinerade eller separata avloppsledningssystem.
5. dagvattenavrinning från tätbebyggelse: regnvatten, snö eller smältvatten från tätorter som hopsamlats genom kombinerade eller separata avloppsledningssystem.
Ändring 53 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 6
6. dagvattenbräddning: utsläpp i recipienten av orenat avloppsvatten från tätbebyggelse från ett kombinerat avloppsledningssystem orsakat av nederbörd.
6. dagvattenbräddning: utsläpp i recipienten av delvis renat och orenat avloppsvatten från tätbebyggelse från ett kombinerat avloppsledningssystem eller från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse orsakat av överskottsnederbörd.
Ändring 54 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 16
16. mikroförorening: ett ämne, inbegripet dess nedbrytningsprodukter, som vanligen förekommer i miljön och i avloppsvatten från tätbebyggelse i lägre koncentrationer än milligram per liter och som kan anses vara farligt för människors hälsaeller miljön på grundval av något av de kriterier som fastställs i del 3 och del 4 i bilaga I till förordning EG69.
16. mikroförorening: ett ämne enligt definitionen i förordning (EG) nr 1907/2006, inbegripet dess nedbrytningsprodukter, som vanligen förekommer i miljön och i avloppsvatten från tätbebyggelse i koncentrationer motsvarande mikrogram per liter, eller lägre, och som kan anses vara farligt för hälsan och miljön på grundval av något av de kriterier som fastställs i del 3 och del 4 i bilaga I till förordning (EG)nr 1272/200869.
_________________
_________________
69 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1272/2008 om klassifiering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
69 Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
Ändring 55 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 19
19. producentansvarsorganisation: en organisation som kollektivt inrättats av producenter i syfte att fullgöra skyldigheterna enligt artikel 9.
19. producentansvarsorganisation: en organisation som inrättats under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter med stöd för att göra det möjligt förproducenterna att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 9.
Ändring 56 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 19a (nytt)
19a. principen att förorenaren betalar: en princip enligt vilken förorenaren ska bära kostnaderna för föroreningen eller miljöskadan, inbegripet kostnaderna för de åtgärder som vidtas för att förebygga, kontrollera och avhjälpa föroreningar.
Ändring 57 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 20
20. sanitet: anläggningar och tjänster för säkert bortskaffande av urin, avföring och menstruationsblod från människor.
20. sanitet: anläggningar och tjänster för säkert, hygieniskt, tryggt samt socialt och kulturellt acceptabelt bortskaffande av urin och avföring från människor och för byte och bortskaffande av menstruationsprodukter, vilka erbjuder avskildhet och värdighet.
Ändring 58 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 21a (nytt)
21a. One Health-modell: en integrerad, förenhetligande modell som syftar till att på ett hållbart sätt balansera och optimera människors, djurs, växters och ekosystems hälsa. Modellen innebär att hälsan hos människor, husdjur, vilda djur, växter och den omgivande miljön, inklusive ekosystemen, är nära sammanlänkad och att alla är beroende av varandra för sin hälsa.
Ändring 59 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 22
22. berörd allmänhet: den allmänhet som berörs eller sannolikt kommer att beröras av, eller som har ett intresse av, beslutsförfaranden för genomförandet av de skyldigheter som fastställs i detta direktiv, inbegripet icke-statliga organisationer som främjar skyddet av människors hälsa eller miljön.
22. berörd allmänhet: den allmänhet som berörs eller sannolikt kommer att beröras av, eller som har ett intresse av, beslutsförfaranden för genomförandet av de skyldigheter som fastställs i detta direktiv, inbegripet icke-statliga organisationer som främjar skyddet av hälsan, i överensstämmelse med One Health-modellen, eller av miljön.
Ändring 60 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 23
23. biomedium av plast: plaststöd som används för tillväxt av de bakterier som behövs för rening av avloppsvatten.
23. biomedium av plast: plaststöd som används för tillväxt av bakterier, bland annat men inte bara biobärare, biopärlor och polystyrenpärlor, som behövs för rening av avloppsvatten.
Ändring 61 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 24a (nytt)
24a. direkta växthusgasutsläpp: utsläpp som sker från källor som ägs eller kontrolleras av reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse och av ledningsnätet, bland annat utsläpp av gaser såsom metan och dikväveoxid.
Ändring 62 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 24b (nytt)
24b. indirekta växthusgasutsläpp: frigörande av gaser till följd av produktion av inköpt el som förs in i reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse och i ledningsnätet samt till följd av driften av sådana reningsverk och ledningsnät.
Ändring 63 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – inledningen
2. Senast den 31 december 2030 ska medlemsstaterna säkerställa att alla tätorter med en personekvivalent mellan 1 000 och 2 000 uppfyller följande krav:
2. Senast den 31 december 2032 ska medlemsstaterna säkerställa att alla tätorter med en personekvivalent mellan 750 och 2 000 uppfyller följande krav:
Ändring 64 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 3a (ny)
3a. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att de behöriga myndigheterna gör en bedömning av nivåerna av avloppsvattenläckage och tillhörande utsläpp på deras territorier samt av förbättringspotentialen när det gäller att minska avloppsvattenläckaget.Vid denna bedömning ska hänsyn tas till relevanta folkhälsorelaterade, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2030 anta nationella mål för att minska avloppsvattenläckaget på sina territorier senast den 31 december 2035.Medlemsstaterna får tillhandahålla ändamålsenliga incitament för att säkerställa att avloppsaktörerna på deras territorium uppnår de nationella målen.
Ändring 65 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1
1. Genom undantag från artikel 3, om ett ledningsnät undantagsvis skulle medföra oskäliga kostnader eller miljötillståndet inte skulle förbättras med ett sådant system, ska medlemsstaterna säkerställa att individuella system för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (individuella system) används.
1. Genom undantag från artikel 3, om ett ledningsnät eller anslutningen till ett ledningsnät undantagsvis skulle medföra oskäliga kostnader eller miljötillståndet inte skulle förbättras med ett sådant system, ska medlemsstaterna säkerställa att individuella system för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (individuella system) eller andra lämpliga system som uppnår samma hälso- och miljöskyddsnivåanvänds.
Ändring 66 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa utformning, drift och underhåll av individuella system på ett sätt som garanterar minst samma reningsnivå som den sekundära och tertiära rening som avses i artiklarna 6 och 7.
Medlemsstaterna ska säkerställa utformning, drift och underhåll av de individuella system som avses i punkt 1 på ett sätt som garanterar minst samma hälso- och miljöskyddsnivå som den sekundära och tertiära rening som avses i artiklarna 6 och 7.
Ändring 67 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 – stycke 2
Medlemsstaterna ska säkerställa att tätorter med individuella system ska vara registrerade i ett offentligt register och att lämplig myndighet genomför regelbundna inspektioner av dessa system.
Medlemsstaterna ska säkerställa att individuella system är registrerade i ett offentligt register och att den behöriga myndigheten genomför regelbundna inspektioner av dessa system, och de ska utbyta bästa praxis om användningen och driften av individuella system och om regelbundna inspektioner vart fjärde år, bland annat vad gäller de förvaltnings- och driftsmässiga aspekterna för de behöriga myndigheterna.
Ändring 68 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3
3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa minimikrav på utformning, drift och underhåll av individuella system och genom att specificera kraven för de regelbundna inspektioner som anges i punkt 2 andra stycket.
3. Medlemsstaterna ska på grundval av vägledning från kommissionen inom 24 månader efter detta direktivs ikraftträdande fastställa minimikrav på utformning, drift och underhåll av individuella system i unionen och ska specificera kraven för de regelbundna inspektioner som anges i punkt 2 andra stycket.
Ändring 69 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4 – inledningen
4. Medlemsstater som använder individuella system för att rena mer än 2 % av belastningen från avloppsvatten från tätorter med 2 000 pe eller mer ska lämna in en detaljerad motivering för användningen av individuella system i var och en av dessa tätorter till kommissionen. Motiveringen ska
4. Medlemsstater som använder individuella system för att rena mer än 2 % av belastningen från avloppsvatten från tätorter med 2 000 pe eller mer ska lämna in en detaljerad motivering för användningen av individuella system till kommissionen. Motiveringen ska
Ändring 70 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4 – led c
c) visa överensstämmelse med de minimikrav som avses i punkt 3, om kommissionen har utövat sin delegerade befogenhet enligt den punkten.
utgår
Ändring 71 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 4 – led ca (nytt)
ca) visa överensstämmelse med de miljömål som fastställs i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 72 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen
Senast den 31 december 2025 ska medlemsstaterna upprätta en förteckning över tätorter med 10 000–100 000 pe där, mot bakgrund av historiska data och de senaste klimatprognoserna, ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:
Senast den ... [två år efter detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna upprätta en förteckning över tätorter med 10 000–100 000 pe där, mot bakgrund av historiska data och de senaste klimatprognoserna, inklusive årstidsvariationer, ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:
Ändring 73 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led a
a) Dagvattenbräddning eller dagvattenavrinning från tätbebyggelse utgör en risk för miljön eller människors hälsa.
a) Dagvattenbräddning eller dagvattenavrinning från tätbebyggelse utgör en risk för miljön eller hälsan i överensstämmelse med One Health-modellen.
Ändring 74 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led b
b) Dagvattenbräddning utgör mer än 1 % av den årliga insamlade avloppsvattenbelastningen, beräknad under torra väderförhållanden.
b) Dagvattenbräddning utgör mer än cirka 1 % av den årliga insamlade avloppsvattenbelastningen, beräknad under torra väderförhållanden.
Ändring 75 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led c – led iva (nytt)
iva. Kraven i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG.
Ändring 76 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 4
4. Integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse ska på begäran göras tillgängliga för kommissionen.
4. Integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse, med angivande av de delar som är färdigställda och de som ännu inte är på plats, ska på begäran göras tillgängliga för kommissionen inom tre månader efter det att de offentliggjorts.
Ändring 77 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 5
5. Integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse ska omfatta åtminstone de delar som anges i bilaga V.
5. Integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse ska omfatta åtminstone de delar som anges i bilaga V och prioritera gröna och blå infrastrukturlösningar när så är möjligt.
Ändring 78 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 5a (ny)
5a. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder avseende de av medlemsstaterna upprättade integrerade förvaltningsplanerna för avloppsvatten från tätbebyggelse om dessa planer inte omfattar åtminstone de delar som anges i bilaga V.
Ändring 79 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 6 – stycke 1 – led b
b) tillhandahålla metoder för att fastställa alternativa indikatorer i syfte att kontrollera om det vägledande målet för minskning av föroreningar som avses i punkt 2 a i bilaga V uppnås,
b) tillhandahålla metoder för att fastställa alternativa indikatorer enligt punkt 2 a i bilaga V i syfte att kontrollera om målet för minskning av föroreningar som avses i den punkten uppnås,
Ändring 80 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 6a (ny)
6a. Medlemsstaterna ska sträva efter att utöka grönområdena i stadsområden för att minska dagvattenbräddning baserat på naturliga lösningar.
Ändring 81 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 6b (ny)
6b. Medlemsstaterna ska säkerställa att integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse ses över vart femte år efter det att planerna upprättats samt att de uppdateras efter behov.
Ändring 82 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Genom undantag kan utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse i vatten i regioner med kallt klimat där det är svårt att tillämpa effektiv biologisk rening på grund av låga temperaturer bli föremål för en rening (biokemisk syreförbrukning BOD5 enligt definitionen i tabell 1 rad 2 i bilaga 1) som är mindre sträng än den som föreskrivs i punkt 1, om den genomsnittliga årliga vattentemperaturen i inflödet är under 6 °C och förutsatt att detaljerade studier indikerar att sådana utsläpp inte har negativ miljöpåverkan. Reningen ska dock nå en minsta procentuell reduktion på 40 %, uppmätt minst en gång per vecka. Medlemsstater som utnyttjar ett sådant undantag ska rapportera detta till kommissionen.
Ändring 83 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 2
2. För tätorter med mellan 1 000 och 2 000 personekvivalenter ska medlemsstaterna säkerställa att avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät före utsläpp genomgår sekundär rening i enlighet med punkt 3 eller motsvarande rening senast den 31 december 2030.
2. För tätorter med mellan 750 och 2 000 personekvivalenter ska medlemsstaterna säkerställa att avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät före utsläpp genomgår sekundär rening i enlighet med punkt 3 eller motsvarande rening senast den 31 december 2032.
Ändring 84 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 4
4. Belastningen uttryckt i pe ska beräknas på grundval av den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse under ett år. Hänsyn skall därvid inte tas tillexceptionellaförhållanden vid kraftig nederbörd.
4. Belastningen uttryckt i pe ska beräknas på grundval av den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse under ett år, bortsett frånovanligaväderförhållanden, t.ex. på grund av kraftig nederbörd.
Ändring 85 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 1
Senast den 31 december 2030 ska medlemsstaterna säkerställa att 50 % av de reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 100 000 pe eller mer och som inte tillämpar tertiär rening per den [Publikationsbyrån: för in datum = dagen för detta direktivs ikraftträdande] tillämpar tertiär rening i enlighet med punkt 4.
Senast den 31 december 2033 ska medlemsstaterna säkerställa att 50 % av de reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 100 000 pe eller mer och som inte tillämpar tertiär rening per den [Publikationsbyrån: för in datum = dagen för detta direktivs ikraftträdande] tillämpar tertiär rening i enlighet med punkt 4.
Ändring 86 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – stycke 2
Senast den 31 december 2035 ska medlemsstaterna säkerställa att alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 100 000 pe eller mer tillämpar tertiär rening i enlighet med punkt 4.
Senast den 31 december 2038 ska medlemsstaterna säkerställa att alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 100 000 pe eller mer tillämpar tertiär rening i enlighet med punkt 4.
Ändring 87 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1
Senast den 31 december 2025 ska medlemsstaterna upprätta en förteckning över områden på deras territorium som är känsliga för eutrofiering och uppdatera förteckningen vart femte år med början den 31 december 2030.
Senast den ... [för in datum: två år efter detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna upprätta och offentliggöra en förteckning över relevanta områden på deras territorium som är känsliga för eutrofiering, och de ska ta med information i förteckningen om huruvida dessa områden är fosfor- och/eller kvävekänsliga samt uppdatera förteckningen vart femte år med början den 31 december 2030 och även ta med information om orsaken till eutrofieringen.
Ändring 88 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 2 – stycke 2
Förteckningen som avses i första stycket ska omfatta de områden som anges i bilaga II.
Förteckningen som avses i första stycket ska omfatta de områden som anges i bilaga II. Senast den 31 december 2024 ska kommissionen offentliggöra riktlinjer för ett harmoniserat genomförande av bilaga 2, särskilt när det gäller gränsöverskridande vattenförekomster.
Ändring 89 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1
Senast den 31 december 2035ska medlemsstaterna säkerställa att, för de 50 % av tätorterna med 10 000–100 000 pe som har utsläpp till områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2 och som inte tillämpar tertiär rening per den [Publikationsbyrån: för in datum = dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgå tertiär rening i enlighet med punkt 4 före utsläpp till dessa områden.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2038 säkerställa att – för 50 % av de tätorter med 10 000 pe eller mer som har utsläpp till områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2 och som inte tillämpar tertiär rening per den [Publikationsbyrån: för in datum = dagen för detta direktivs ikraftträdande] – avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår tertiär rening i enlighet med punkt 4 före utsläpp till dessa områden.
Ändring 90 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2
Senast den 31 december 2040ska medlemsstaterna säkerställa att avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår tertiär rening i enlighet med punkt 4 före utsläpp till områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2 för alla tätorter med 10 000–100 000 pe.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2043 säkerställa att avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår tertiär rening i enlighet med punkt 4 före utsläpp till områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2 för alla tätorter med 10 000 pe eller mer.
Ändring 91 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 4 – stycke 1
Prover som tagits i enlighet med artikel 21 och del D i bilaga I till detta direktiv ska överensstämma med de parametervärden som anges i tabell 2 i del B i bilaga I. Det högsta tillåtna antalet prover som inte överensstämmer med parametervärdena i tabell 2 i del B i bilaga I anges i tabell 4 i del D i bilaga I.
Årsmedelvärdet för de prover som tagits i enlighet med artikel 21 och del D i bilaga I till detta direktiv ska överensstämma med de parametervärden som anges i tabell 2 i del B i bilaga I för att säkerställa en hög miljöskyddsnivå. Det högsta tillåtna antalet prover som inte överensstämmer med parametervärdena i tabell 2 i del B i bilaga I anges i tabell 4 i del D i bilaga I.
Ändring 92 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – led a
a) 82,5 % för totalfosfor och 80 % för totalkväve senast den 31 december 2035,
a) 90 % för totalfosfor och 75 % för totalkväve senast den 31 december 2035,
Ändring 93 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 5 – led b
b) 90 % för totalfosfor och 85 % för totalkväve senast den 31 december 2040.
b) 93 % för totalfosfor och 80 % för totalkväve senast den 31 december 2040. Dagar då spillvattentemperaturen sjunker under 12 °C är inte relevanta för beräkningen av avlägsnandet av kväve för det ändamål som avses i första stycket.
Ändring 94 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 7
7. Medlemsstaterna ska säkerställa att utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som är belägna i ett område som lagts till i den förteckning som avses i punkt 2 efter en av de regelbundna uppdateringar av förteckningen som föreskrivs i den punkten uppfyller kraven i punkterna 3 och 4 inom sju år efter det att området lagts till i förteckningen.
7. Medlemsstaterna ska säkerställa att utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som är belägna i ett område som lagts till i den förteckning som avses i punkt 2 och utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som sker i ett avrinningsområde beläget i ett område som lagts till i den förteckning som avses i punkt 2 efter en av de regelbundna uppdateringar av förteckningen som föreskrivs i den punkten uppfyller kraven i punkterna 3 och 4 inom sju år efter det att området lagts till i förteckningen.
Ändring 95 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1
Senast den 31 december 2030 ska medlemsstaterna säkerställa att 50 % av utsläppen från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 100 000 pe eller mer genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5.
Senast den ... [fem år efter detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att 50 % av utsläppen från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 150 000 pe eller mer genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5.
Ändring 96 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – stycke 2
Senast den 31 december 2035 ska medlemsstaterna säkerställa att alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 100 000 pe eller mer tillämpar kvartär rening i enlighet med punkt 5.
Senast den ... [tio år efter detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att alla reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 150 000 pe eller mer tillämpar kvartär rening i enlighet med punkt 5.
Ändring 97 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1
Den 31 december 2030ska medlemsstaterna ha upprättat en förteckning över områden på deras nationella territorium där koncentrationen eller ackumuleringen av mikroföroreningar utgör en risk för människors hälsa eller för miljön. Medlemsstaterna ska därefter se över den förteckningen vart femte år och uppdatera den vid behov.
Medlemsstaterna ska senast den ... [två år efter detta direktivs ikraftträdande] ha upprättat och offentliggjort en förteckning över tätorter med 100 000 pe eller mer på deras nationella territorium,och senast den ... [fem år efter detta direktivs ikraftträdande] en förteckning över tätorter med 35 000 pe eller mer, där koncentrationen eller ackumuleringen av mikroföroreningar utgör en risk för hälsan eller miljön. Medlemsstaterna ska därefter se över den förteckningen minst vart femte år och vid behov uppdatera den utan onödigt dröjsmål.
Ändring 98 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 2 – stycke 2 – inledningen
Den förteckning som avses i första stycket ska, såvida inte avsaknaden av risk för människors hälsa eller för miljön i områdena på grundval av en riskbedömning kan visas, omfatta följande områden:
De förteckningar som avses i första stycket ska, såvida inte avsaknaden av risk för hälsan eller miljön i områdena på grundval av en riskbedömning kan visas, omfatta följande områden:
Ändring 99 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 2 – stycke 2 – led f
f) områden där ytterligare rening krävs för att uppfylla kraven i direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG.
f) områden där ytterligare rening krävs för att uppfylla kraven i direktiven 2000/60/EG, 2006/118/EG, 2008/105/EG och 2008/56/EG,
Ändring 100 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 2 – stycke 2 – led fa (nytt)
fa) särskilda bevarandeområden som utsetts enligt direktiv 92/43/EEG och särskilda skyddsområden som utsetts enligt direktiv 79/409/EEG och som är en del av det ekologiska nätverket Natura 2000.
Ändring 101 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 2a (ny)
2a. Om en medlemsstat inte upprättar förteckningarna enligt punkt 2 inom de tidsfrister som anges där ska alla utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 35 000 pe eller mer genomgå kvartär rening i enlighet med punkt 5.
Ändring 102 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 3a (ny)
3a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den ... [fem år efter detta direktivs ikraftträdande] säkerställa att – för 50 % av tätorterna med 100 000–150 000 pe – avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5 före utsläpp i områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2.
Senast den ... [tio år efter detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att – för alla tätorter med 100 000–150 000 pe – avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5 före utsläpp i områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2.
Ändring 103 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 4 – stycke 1
Senast den 31 december 2035 ska medlemsstaterna säkerställa att utsläppen av avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät från 50 % av tätorterna med 10 000–100 000 pe genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5 före utsläpp i områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna senast den ...[tio år efter detta direktivs ikraftträdande] säkerställa att – för 50 % av tätorterna med 35 000 pe eller mer – avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5 före utsläpp i områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2.
Ändring 104 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 4 – stycke 2
Senast den 31 december 2040 ska medlemsstaterna säkerställa att avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5 före utsläpp till områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2 för alla tätorter med 10 000–100 000 pe.
Senast den ... [15 år efter detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att – för alla tätorter med 35 000 pe eller mer – avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i ledningsnät genomgår kvartär rening i enlighet med punkt 5 före utsläpp till områden som ingår i den förteckning som avses i punkt 2.
Ändring 105 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 4a (ny)
4a. Punkterna 3 och 4 ska även tillämpas på utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse på 35 000 pe eller mer som sker i ett avrinningsområde beläget i ett område som lagts till i den förteckning som avses i punkt 2.
Ändring 106 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27 för att ändra delarna B och D i bilaga I i syfte att anpassa de krav och metoder som avses i andra stycket till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27 för att ändra delarna B och D i bilaga I i syfte att anpassa de krav och metoder som avses i första stycket till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.
Ändring 107 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att tillverkare som släpper ut någon av de produkter som förtecknas i bilaga III på marknaden har utökat producentansvar.
Medlemsstaterna ska säkerställa att tillverkare som släpper ut någon av de produkter som förtecknas i bilaga III på marknaden har utökat producentansvar.
Ändring 108 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Det utökade producentansvaret ska kompletteras med nationell finansiering som inrättats för uppgraderingen av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse för att säkerställa att det inte uppstår några oavsiktliga konsekvenser vad gäller tillgången på, prisöverkomligheten för och åtkomsten till viktiga produkter, särskilt läkemedel, som fastställts med hjälp av EMA och Echa, och för att säkerställa att tillräckliga medel står till operatörernas förfogande. Den nationella finansieringen ska uppgå till högst 20 % och får inte undergräva principen att förorenaren betalar.
Ändring 109 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen
Åtgärderna ska säkerställa att tillverkarna har täckning för följande:
Det utökade producentansvaretoch den nationella finansieringen ska täcka följande:
Ändring 110 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2 – led a
(a) Fullständiga kostnader för att uppfylla kraven i artikel 8, inbegripet kostnaderna för kvartär rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för att avlägsna mikroföroreningar som härrör från de produkter med tillhörande restprodukter som de släpper ut på marknaden, för övervakning av de mikroföroreningar som avses i artikel 21.1 a.
(a) Fullständiga kostnader för att uppfylla kraven i artikel 8, inbegripet kostnaderna för kvartär rening (kapitalutgifter och driftskostnader) av avloppsvatten från tätbebyggelse för att avlägsna mikroföroreningar som inte kan avlägsnas med primär, sekundär eller tertiär rening och som härrör från de produkter med tillhörande restprodukter som de släpper ut på marknaden, för övervakning av de mikroföroreningar som avses i artikel 21.1 a.
Ändring 111 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2 – led c
(c) Andra kostnader som krävs för att de ska kunna utöva sitt utökade producentansvar.
(c) Andra kostnader som krävs för att det utökade producentansvaret ska kunna utövas.
Ändring 112 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1a (ny)
1a. På grundval av resultaten av den övervakning som krävs enligt artikel 21 ska kommissionen vart femte år se över produktförteckningen i bilaga 3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med förfarandet i artikel 27 för att komplettera detta direktiv genom att utöka förteckningen över produkter som omfattas av bilaga 3.
Ändring 113 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1b (ny)
1b. Utökat producentansvar gäller oavsett om de produkter som släpps ut på marknaden eller enskilda komponenter av dem har tillverkats i en medlemsstat eller i ett tredjeland och oavsett om tillverkarna har sitt säte i unionen eller om produkten släpps ut på marknaden via en digital plattform.
Ändring 114 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1c (ny)
1c. Medlemsstaterna får lägga till andra sektorer på grundval av påvisad förekomst av mikroföroreningar som genereras av denna sektor.
Ändring 115 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2 – led a
a) Mängden produkter som de släpper ut på marknaden understiger 2 ton per år.
a) Mängden produkter som de släpper ut på unionsmarknaden understiger 2 ton per år.
Ändring 116 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2 – led b
b) Produkterna som de släpper ut på marknaden genererar inte mikroföroreningar i avloppsvatten vid slutet av sin livscykel.
b) De produkter som de släpper ut på marknaden är snabbt biologiskt nedbrytbara i enlighet med del 4.1.2.9.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/20081ai avloppsvatten eller genererar inte mikroföroreningar i avloppsvatten vid slutet av sin livscykel.
_________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
Ändring 117 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba) Ämnena i de produkter som släpps ut på marknaden är snabbt biologiskt nedbrytbara under akvatiska förhållanden, i enlighet med del 4.1.2.9.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/20081a.
_________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr1272/2008 av den 16 december 2023 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006(EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
Ändring 118 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3
3. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa detaljerade kriterier för enhetlig tillämpning av villkoret i punkt 2 b på särskilda produktkategorier. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 28.2.
3. Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa detaljerade kriterier för enhetlig tillämpning av villkoret i punkt 2 b på särskilda produktkategorier. Dessa genomförandeakter ska antas senast den ... [tillämpningsdatumet för artikel 8.1] i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 28.2.
Ändring 119 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3a (ny)
3a. Kommissionen ska underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna om inrättandet av systemet för utökat producentansvar.
Ändring 120 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 4 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att de tillverkare som avses i punkt 1 utövar sitt utvidgade producentansvar kollektivt genom att ansluta sig till en producentansvarsorganisation-
Medlemsstaterna ska säkerställa att de tillverkare som avses i punkt 1 utövar sitt utvidgade producentansvar kollektivt genom att ansluta sig till en producentansvarsorganisation eller att en etablerad organisation gör det möjligt för sådana tillverkare att fullgöra sina skyldigheter.
Ändring 121 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 4 – stycke 2 – led a – led ii
ii. information om hur farliga produkterna som avses i led i är i avloppsvatten vid slutet av sin livscykel,
ii. information om hur farliga de produkter som avses i led i är i avloppsvatten och om i vad nån de är biologiskt nedbrytbara vid slutet av sin livscykel,
Ändring 122 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 5 – led ca (nytt)
ca) Tillverkarnas ekonomiska bidrag är öronmärkt för de kostnader som nämns i punkt 1, och reningsverksoperatörerna kan få tillgång till medlen utifrån sina investeringscykler och behov.
Ändring 123 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 5a (ny)
5a. Medlemsstaterna ska säkerställa att kraven avseende systemet för utökat producentansvar och avseende organisationer för utökat producentansvar enligt artiklarna 9 och 10 är uppfyllda innan kraven avseende kvartär rening enligt artikel 8.1, 8.4 och 8.5 börjar tillämpas.
Ändring 124 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca) kommer överens om detaljerade regler för bördefördelning med beaktande av faktorer såsom mängden mikroföroreningar i produkten.
Ändring 125 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1a (ny)
1a. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att informera konsumenterna om avfallsförebyggande åtgärder, återtagande- och insamlingssystem och de konsekvenser som olämpligt bortskaffande av avfall från produkterna i bilaga III har för insamlingen, reningen och utsläppen av avloppsvatten.
Ändring 126 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 2
2. Medlemsstaterna ska inrätta en lämplig ram för övervakning och tillsyn i syfte att säkerställa att producentansvarsorganisationerna uppfyller sina skyldigheter, att producentansvarsorganisationernas ekonomiska resurser används korrekt och att alla aktörer som har utökat producentansvar rapporterar tillförlitliga data till de behöriga myndigheterna och på begäran till producentansvarsorganisationerna.
2. Medlemsstaterna ska inrätta en lämplig ram för övervakning och tillsyn i syfte att säkerställa att producentansvarsorganisationerna uppfyller sina skyldigheter på ett öppet sätt, att producentansvarsorganisationernas ekonomiska resurser används korrekt, att medlemsstaterna kan samråda med producentansvarsorganisationerna och gör investeringar i reningsverk för avloppsvatten oberoende av producentansvarsorganisationerna och att alla aktörer som har utökat producentansvar rapporterar tillförlitliga data till de behöriga myndigheterna och på begäran till producentansvarsorganisationerna. De behöriga myndigheterna ska regelbundet, och minst var sjätte månad, kommunicera och utbyta nödvändiga uppgifter med andra behöriga myndigheter för att uppfylla kraven.
Ändring 127 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 4
4. Medlemsstaten ska säkerställa att tillverkare som är etablerade på en annan medlemsstats territorium och som släpper ut produkter på dess marknad
4. Medlemsstaten ska säkerställa att tillverkare som är etablerade på en annan medlemsstats territorium eller i ett tredjeland och som släpper ut produkter på dess marknad utser en juridisk eller fysisk person som är etablerad dess territorium till behörigt ombud för att fullgöra skyldigheterna avseende utökat producentansvar enligt detta direktiv på dess territorium.
a) utser en juridisk eller fysisk person som är etablerad dess territorium till behörigt ombud för att fullgöra skyldigheterna avseende utökat producentansvar på dess territorium, eller
b) vidtar åtgärder som är likvärdiga med åtgärderna i led a.
Ändring 128 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 5 – stycke 1a (nytt)
Den dialog som avses i första stycket ska särskilt göra det möjligt att fastställa och genomföra åtgärder som gör det utökade ansvaret för producenter och förorenare så ekonomiskt effektivt som möjligt, t.ex. åtgärder för att minska mikroföroreningstrycket på avloppsvattnet, och att välja den lämpligaste tekniken vid kvartär rening, även i syfte att förebygga oavsiktliga konsekvenser vad gäller prisöverkomligheten för, åtkomsten till och tillgången på läkemedel.
Ändring 129 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 5a (ny)
5a. Organisationer som representerar operatörer av reningsverk för avloppsvatten ska ha observatörsstatus i organisationerna för utökat producentansvar.
Ändring 130 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1 – inledningen
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att energibesiktningar av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och ledningsnät görs vart fjärde år. Energibesiktningarna ska utföras i enlighet med artikel 8 i direktiv 2012/27/EU och inbegripa identifiering av potentialen för kostnadseffektiv användning eller produktion av förnybar energi, med särskilt fokus på att identifiera och dra nytta av potentialen för biogasproduktion, och samtidigt minska metanutsläppen. De första energibesiktningarna ska göras
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att energibesiktningar av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och ledningsnät görs vart fjärde år. Energibesiktningarna ska utföras i enlighet med artikel 8 i direktiv 2012/27/EU och artikel 11 i direktiv [...] om energieffektivitet (omarbetning) och ska, med hjälp av digitala verktyg när så är möjligt, inbegripa identifiering av potentialen för kostnadseffektiv användning, minskning av energianvändningen, återvinning och användning av spillvärme, antingen på plats eller via ett fjärrenergisystem, eller produktion av förnybar energi. Särskilt fokus ska ligga på att identifiera och dra nytta av potentialen för biogasproduktion, och samtidigt minska utsläppen av metan och dikväveoxid. De första energibesiktningarna ska göras
Ändring 131 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1 – led a
a) senast den 31 december 2025 för reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med en belastning på 100 000 pe eller mer och de ledningsnät som är anslutna till dem,
a) senast den ...[24 månader efter detta direktivs ikraftträdande] för reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med en belastning på 100 000 pe eller mer och de ledningsnät som är anslutna till dem,
Ändring 132 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1 – led b
b) senast den 31 december 2030 för reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med en belastning på 10 000–100 000 pe och de ledningsnät som är anslutna till dem,
b) senast den ... [48 månader efter detta direktivs ikraftträdande] för reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med en belastning på 10 000–100 000 pe och de ledningsnät som är anslutna till dem,
Ändring 133 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 – inledningen
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att den totala årliga energi från förnybara energikällor enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2018/2001 som produceras på nationell nivå av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med en belastning på 10 000 pe eller mer motsvarar minst
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att den totala årliga energi från förnybara energikällor enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2018/2001 som genereras på nationell nivå av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med en belastning på 10 000 pe eller mer, oavsett om den används på eller utanför reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse av dess ägare eller dess operatörer, motsvarar minst
Ändring 134 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 – led a
a) 50 % av den totala årliga energiförbrukningen av sådana anläggningar senast den 31 december 2030,
a) 50 % av den totala årliga energiförbrukningen av sådana anläggningar senast den 31 december 2033,
Ändring 135 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 – led b
b) 75 % av den totala årliga energiförbrukningen av sådana anläggningar senast den 31 december 2035,
b) 75 % av den totala årliga energiförbrukningen av sådana anläggningar senast den 31 december 2036,
Ändring 136 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2a (ny)
2a. Medlemsstaterna ska underlätta godkännandeförfarandena för utveckling av förnybar produktion som ska användas av reningsverk för avloppsvatten i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001.
Ändring 267 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2b (ny)
2b. En medlemsstat som inte uppnår 100 % av energineutraliteten på nationell nivå för reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som renar en belastning på 10 000 pe eller mer, trots att den har genomfört alla energieffektivitetsåtgärder som anges i energibesiktningarna i punkt 1 i denna artikel, och inte kan öka energiproduktionen för avloppsreningsverk på plats eller utanför anläggningen i enlighet med punkt 2 i denna artikel, får undantagsvis tillåta köp av förnybar energi från externa källor genom energiköpsavtal för den återstående andelen, upp till högst 40 %, förutsatt att alla ovanstående villkor är uppfyllda.
Ändring 138 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2c (ny)
2c. Kommissionen ska senast den 31 december 2025 föreslå en färdplan för minskning av metanutsläppen fram till 2030. Medlemsstaterna ska säkerställa att sektorn för rening av avloppsvatten är klimatneutral senast 2050.
Ändring 139 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 2
Denna underrättelse ska ske omedelbart i händelse av tillfällig förorening som i betydande grad kan påverka vattenförekomster nedströms.
Denna underrättelse ska ske omedelbart i händelse av förorening som i betydande grad kan påverka vattenförekomster nedströms. Underrättelsen ska även skickas till berörda parter i avrinningsområdet, såsom dricksvattenoperatörer. I händelse av utsläpp som påverkar hälsan eller miljön i en annan medlemsstat ska den medlemsstat på vars territorium utsläppet har inträffat säkerställa att den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten och kommissionen omedelbart blir informerade.
Ändring 140 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska svara varandra i god tid och senast en månad efter det att en annan medlemsstat har lämnat en underrättelse om frågan i enlighet med punkt 1.
Ändring 141 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1 – stycke 3
De berörda medlemsstaterna ska samarbeta för att identifiera utsläppen och bestämma de åtgärder som bör vidtas vid källan för att skydda de vatten som påverkas, så att det kan säkerställas att detta direktiv efterlevs.
De berörda medlemsstaterna ska samarbeta för att identifiera utsläppen, i förekommande fall i överensstämmelse med relevant lagstiftning om vattenföroreningar, och bestämma de åtgärder som bör vidtas vid källan för att skydda de vatten som påverkas, så att det kan säkerställas att detta direktiv efterlevs.
Ändring 142 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 – led b
b) tillåter att operatörerna av de ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som tar emot icke-hushållsspillvatten på begäran får ta del av de särskilda tillstånd som beviljats i deras avrinningsområden.
b) tillåter att operatörerna av de ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som tar emot icke-hushållsspillvatten får ta del av de särskilda tillstånden i sina avrinningsområden innan de beviljas,
Ändring 143 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 – led ba (nytt)
ba) säkerställer att den operatör som släpper ut icke-hushållsspillvattnet uppfyller samtliga följande krav, nämligen att
i. de utsläppta förorenande ämnena inte hindrar driften av reningsverket för avloppsvatten eller kapaciteten att återvinna resurser,
ii. de utsläppta förorenande ämnena inte skadar hälsan hos den personal som arbetar med ledningsnät och i reningsverk för avloppsvatten,
iii. reningsverket för avloppsvatten är utformat och utrustat för att minska de utsläppta förorenande ämnena,
Ändring 144 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2 – led bb (nytt)
bb) inte beviljar särskilt tillstånd när utsläpp som inte härrör från hushåll utgör en risk för vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2020/2184,
Ändring 145 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 1 – led 2 – led bc (nytt)
bc) sådana förfaranden inte i onödan försenar beviljandet av särskilt tillstånd.
Ändring 146 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – inledningen
2. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder, däribland en översyn av det särskilda tillståndet, för att identifiera, förhindra och så långt som möjligt minska de källor som förorenar sådant icke-hushållsspillvatten som avses i punkt 1 om någon av följande situationer uppstår:
2. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder, däribland en översyn och vid behov återkallande av det särskilda tillståndet, för att identifiera, förhindra och så långt som möjligt minska de källor som förorenar sådant icke-hushållsspillvatten som avses i punkt 1 om någon av följande situationer uppstår:
Ändring 147 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led c
c) Renat avloppsvatten från tätbebyggelse kommer att återanvändas i enlighet med förordning (EU) 2020/741.
c) Renat avloppsvatten från tätbebyggelse kommer att återanvändas i enlighet med förordning (EU) 2020/741 eller för andra ändamål än jordbruk.
Ändring 148 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 4a (ny)
4a. I händelse av ett tillbud eller en olycka som påverkar operatörer av reningsverk för avloppsvatten ska den behöriga myndigheten kräva att operatören med särskilt tillstånd vidtar alla lämpliga kompletterande åtgärder som den behöriga myndigheten anser nödvändiga för att begränsa miljökonsekvenserna och förebygga ytterligare eventuella tillbud eller olyckor. Den behöriga myndigheten ska informera operatörerna av reningsverk för avloppsvatten, däribland eventuella gränsöverskridande avloppsvattenoperatörer som påverkas, om de åtgärder som vidtagits för att förebygga eller avhjälpa hälso- och miljöskador som orsakats av föroreningen.
Ändring 149 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska systematiskt främja återanvändning av renat avloppsvatten från alla reningsverk för spillvatten från tätbebyggelse. Om renat avloppsvatten återanvänds för bevattning av jordbruksmark ska det uppfylla kraven i förordning (EU) 2020/741.
1. Medlemsstaterna ska systematiskt främja återanvändning av renat avloppsvatten från alla reningsverk för spillvatten från tätbebyggelse, särskilt i vattenstressade områden och för industriella ändamål, om det inte föreligger några negativa effekter för miljön och åtgärder för hantering av hälsorisker har vidtagits. Behovet av återanvändning av vatten ska bedömas med hänsyn till nationella förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som upprättats enligt ramdirektivet för vatten 2000/60/EG. Medlemsstaterna ska säkerställa att återanvändningen av spillvatten inte äventyrar det ekologiska flödet i recipienter när de planerar ändamålen för återanvändningen. Om renat avloppsvatten återanvänds för bevattning av jordbruksmark ska det uppfylla kraven i förordning (EU) 2020/741.
Ändring 150 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1a (ny)
1a. För att främja den cirkulära ekonomin ska de krav på tertiär rening som anges i artikel 7 och i tabell 2 i del B i bilaga I tillfälligt inte tillämpas på återvunnet vatten som uteslutande är avsett för återanvändning vid bevattning inom jordbruket, vilket minskar behovet av att tillsätta kväve och fosfor i vatten som används för bevattning.
Återanvändning av återvunnet vatten för jordbruksändamål enligt första stycket ska vara tillåten endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:
a) Det föreligger inga hälso- eller miljörisker, däribland eutrofiering.
b) Det återvunna vattnet är förenligt med kraven i förordning (EU) 2020/741.
c) Ytterligare övervakning av mikroföroreningar och mikroplaster utförs i återvunnet avloppsvatten från tätbebyggelse.
d) Det ekologiska minimiflödet i recipienterna äventyras inte.
e) Det finns tillräckligt med renings- eller lagringskapacitet för allt inkommande avloppsvatten från tätbebyggelse inför perioder då avloppsvatten från tätbebyggelse inte återanvänds inom jordbruket.
När det undantag som avses i första stycket utnyttjas ska kvartär rening tillämpas på det återanvända avloppsvattnet från tätbebyggelse i enlighet med artikel 8.
Ändring 151 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1b (ny)
1b. Om inte medlemsstaterna redan har utarbetat jämförbara nationella vattenstrategier senast den... [för in datumet 24 månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna, i samråd med kommissionen och berörda parter, inbegripet statliga organ och regionala och lokala myndigheter, vattenverk, industrin, icke-statliga organisationer och den akademiska världen, upprätta en nationell plan för vattenbesparing och återanvändning av vatten som
a) identifierar de åtgärder som behövs för att säkerställa säkerhet, hållbarhet och resiliens för medlemsstaternas respektive vattenresurser eller gränsöverskridande vattenresurser som delas med en annan medlemsstat eller ett tredjeland,
b) fastställer nationella mål och handlingsplaner inom de avgränsade områden som förtecknas i led a, inbegripet för återanvändning av vatten och vattenbesparing, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2 i förordning (EU) 2020/741, med beaktande av prognoserna för klimatförändringar när det gäller tillgång till vatten, där renat avloppsvatten från tätbebyggelse släpps ut,
c) beskriver genomförandeåtgärderna för att uppnå målen, inbegripet de ekonomiska medel som är förbundna med dem.
Ändring 152 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 3a (ny)
3a. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förutse och anpassa sin infrastruktur för uppsamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse till ökad belastning av hushållsspillvatten, inbegripet genom uppförande av ny infrastruktur där så är nödvändigt. Alla försiktighetsåtgärder ska vidtas för att undvika försämring av den ekologiska och kemiska statusen hos berörda vattenförekomster.
Medlemsstaterna ska anses uppfylla målen i direktiv 2000/60/EG om samtliga följande kriterier är uppfyllda:
a) Alternativa sätt att hantera den ökade belastningen av avloppsvatten från hushåll och av dagvattenavrinning, inbegripet övervägande av alternativa utsläppspunkter, skulle inte medföra fler miljöfördelar eller skulle medföra orimliga kostnader.
b) Alla tekniskt genomförbara begränsningsåtgärder fastställs i det tillstånd för ett avloppsreningsverk som avses i artiklarna 14 och 15 och genomförs effektivt för att minimera effekterna av avloppsvatten från tätbebyggelse på de berörda vattenförekomsterna, inbegripet när så krävs strängare utsläppskontroller, i syfte att uppnå de mål som fastställs i direktiv 2000/60/EG och de miljökvalitetsnormer som fastställs i direktiv 2008/105/EG.
Uppfyllandet av de kriterier som avses i andra stycket ska visas i de relevanta förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som utarbetats enligt direktiv 2000/60/EG.
Ändring 153 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 3b (ny)
3b. Om en miljökvalitetsnorm kräver strängare villkor än de som anges i del A och B i bilaga 1 ska ytterligare åtgärder anges i det särskilda tillståndet, utan att detta påverkar andra åtgärder som kan behöva vidtas för att uppfylla miljökvalitetsnormerna.
Ändring 154 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 1 – led f
f) Andra folkhälsoparametrar som medlemsstaternas behöriga myndigheter anser vara relevanta för övervakningen.
f) Andra folkhälsoparametrar, däribland E.coli eller legionella, som Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDE) eller medlemsstaternas behöriga myndigheter anser vara relevanta för övervakningen.
Ändring 155 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – inledningen
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska medlemsstaterna inrätta ett nationellt system för permanent samarbete och samordning mellan behöriga myndigheter med ansvar för folkhälsa och behöriga myndigheter med ansvar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse när det gäller följande:
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska medlemsstaterna inrätta ett nationellt system för permanent samarbete och samordning mellan behöriga myndigheter med ansvar för folkhälsa och behöriga myndigheter med ansvar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, med hjälp av digitala verktyg och tekniker om lämpligt, när det gäller följande:
Ändring 156 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – led aa (nytt)
aa) En tydlig fördelning av roller, ansvarsområden och kostnader mellan operatörer och relevanta behöriga myndigheter, även när det gäller provtagning och analys.
Ändring 157 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – led ab (nytt)
ab) En specifikation av ansvarsområden för berörda behöriga myndigheter, operatörer av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och andra relevanta aktörer, där merkostnaderna för provtagning och analys till följd av skyldigheterna enligt denna artikel inte ska påföras operatörerna av reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse.
Ändring 158 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – led b
(b) Fastställande av plats och frekvens för provtagning och analys av avloppsvatten från tätbebyggelse för var och en av de folkhälsoparametrar som identifierats i enlighet med punkt 1, med beaktande av tillgängliga hälsodata och behovet av folkhälsodata och, i förekommande fall, den lokala epidemiologiska situationen.
(b) Fastställande av plats och frekvens för provtagning och analys av avloppsvatten från tätbebyggelse för var och en av de folkhälsoparametrar som identifierats i enlighet med punkt 1, där myndigheter med ansvar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse ansvarar för provtagningar och myndigheter med ansvar för folkhälsa ansvarar för analyser. Detta ska beakta tillgängliga hälsodata och behovet av folkhälsodata och, i förekommande fall, den lokala epidemiologiska situationen.
Ändring 159 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – led c
(c) Organisation av lämplig och snabb kommunikation av övervakningsresultaten till de behöriga myndigheter som ansvarar för folkhälsa och till unionsplattformar, om sådana plattformar är tillgängliga.
(c) Organisation av lämplig och snabb kommunikation av övervakningsresultaten till de behöriga myndigheter som ansvarar för folkhälsa och till unionsplattformar, om sådana plattformar är tillgängliga, samt till dricksvattenföretagen.
Ändring 160 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1
Om den behöriga myndighet som ansvarar för folkhälsan i en medlemsstat tillkännager att det föreligger ett hot mot folkhälsan på grund av SARS-CoV-2 och dess varianter ska förekomsten av SARS-CoV-2 och dess varianter övervakas i avloppsvatten från tätbebyggelse för minst 70 % av den nationella befolkningen och minst ett prov per vecka ska tas för tätorter med 100 000 pe eller mer. Denna övervakning ska fortsätta tills denna behöriga myndigheten förklarar att hotet mot folkhälsan på grund av SARS-CoV-2 har upphört.
Om den behöriga myndighet som ansvarar för folkhälsan i en medlemsstat tillkännager att det föreligger ett hot mot folkhälsan ska avloppsvatten från tätbebyggelse för minst 70 % av den nationella befolkningen övervakas och minst ett prov per vecka ska tas för tätorter med 100 000 pe eller mer. Denna övervakning ska fortsätta tills denna behöriga myndighet förklarar att hotet mot folkhälsan har upphört.
Ändring 161 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 4 – stycke 1
För tätorter med 100 000 pe eller mer ska medlemsstaterna senast den 1 januari 2025 säkerställa att antimikrobiell resistens kontrolleras minst två gånger per år vid inlopp och utlopp i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och, när det är relevant, i ledningsnäten.
För tätorter med 100 000 pe eller mer ska medlemsstaterna senast den 1 januari 2025 säkerställa att antimikrobiell resistens kontrolleras minst två gånger per år vid inlopp och utlopp i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och, när det är relevant, i ledningsnäten. Medlemsstaterna ska uppmuntra ytterligare övervakning av antimikrobiell resistens när lämplig teknik finns tillgänglig på ett kostnadseffektivt sätt.
Ändring 162 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 4 – stycke 2
Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet det förfarande som avses i artikel 28 för att säkerställa enhetlig tillämpning av detta direktiv genom att fastställa en harmoniserad metod för mätning av antimikrobiell resistens i avloppsvatten från tätbebyggelse.
Kommissionen ska senast den 31 december 2025 anta delegerade akter i enlighet det förfarande som avses i artikel 27 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa en harmoniserad metod för mätning av antimikrobiell resistens i avloppsvatten från tätbebyggelse, med beaktande av uppgifter från nationella folkhälsomyndigheter och nationella myndigheter med ansvar för övervakning av antimikrobiell resistens.
Ändring 163 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 1 – inledningen
1. Senast den [Publikationsbyrån: för in datum = den sista dagen av det andra året efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna identifiera de risker som utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse medför för miljön och för människors hälsa, åtminstone sådana som har koppling till följande:
1. Senast den [Publikationsbyrån: för in datum = den sista dagen av det andra året efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna identifiera de risker som utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse medför för miljön och för hälsan, med beaktande av säsongsvariationer och extrema händelser, åtminstone sådana som har koppling till följande:
Ändring 164 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 1 – led c
c) God ekologisk status hos en vattenförekomst enligt definitionen i artikel2.22 i direktiv 2000/60/EG.
c) God ekologisk status för en vattenförekomst enligt definitionen i artikel 2.22, god kemisk status för en ytvattenförekomst enligt definitionen i artikel 2.24 och god kemisk status för en grundvattenförekomst enligt definitionen i artikel 2.25 i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 165 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 1 – led da (nytt)
da) God miljöstatus för havsmiljön enligt definitionen i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.
Ändring 166 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 2 – inledningen
2. Om risker enligt punkt 1 har identifierats ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att hantera dem, vilket, när det är lämpligt, ska omfatta följande åtgärder:
2. Om risker enligt punkt 1 har identifierats ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att hantera dem, vilket får omfatta följande åtgärder:
Ändring 167 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 2 – led -a (nytt)
-a) Förebyggande åtgärder utöver de åtgärder som föreskrivs eller vidtagits i enlighet med artikel 11.3 i direktiv 2000/60/EG, när så krävs för att skydda vattenförekomstens kvalitet. Medlemsstaterna ska främja kontroll vid källan för att förhindra föroreningar i avloppsvatten från tätbebyggelse i enlighet med artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ändring 168 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 2 – led a
a) Inrättande av ledningsnät i enlighet med artikel3 för tätorter med en pe på mindre än 1 000.
a) Inrättande av ledningsnät i enlighet med artikel 3 för tätorter med en pe på mindre än 750.
Ändring 169 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 2 – led b
b) Tillämpning av sekundär rening i enlighet med artikel6 för utsläpp av avloppsvatten från tätorter med en pe på mindre än 1 000.
b) Tillämpning av sekundär rening i enlighet med artikel 6 för utsläpp av avloppsvatten från tätorter med en pe på mindre än 750.
Ändring 170 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 3
3. Den riskidentifiering som utförs i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska ses över vart femte år. En sammanfattning av de identifierade riskerna tillsammans med en beskrivning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 2 i denna artikel ska ingå i de nationella genomförandeprogram som avses i artikel 23 och på begäran överlämnas till kommissionen.
3. Den riskidentifiering som utförs i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska ses över vart sjätte år och anpassas till tidpunkten för översynen av de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som utarbetats enligt direktiv 2000/60/EG. En sammanfattning av de identifierade riskerna tillsammans med en beskrivning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 2 i denna artikel ska ingå i de nationella genomförandeprogram som avses i artikel 23 och på begäran överlämnas till kommissionen. Sammanfattningen ska göras tillgänglig för allmänheten.
Ändring 171 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 1
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra tillgången till sanitet för alla, särskilt för utsatta och marginaliserade grupper.
Utan att det påverkar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska medlemsstaterna, samtidigt som de tar hänsyn till lokala och regionala perspektiv och de lokala och regionala förhållandena när det gäller sanitet, vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa tillgången till sanitet för alla, särskilt för utsatta och marginaliserade grupper.
Ändring 172 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2
För detta ändamål ska medlemsstaterna senast den 31 december 2027 göra följande:
För detta ändamål ska medlemsstaterna senast den 31 december 2030 göra följande:
Ändring 173 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2 – led a
a) Identifiera kategorier av personer utan eller med begränsad tillgång till sanitet, inbegripet utsatta och marginaliserade grupper, samt uppge orsakerna till denna bristande tillgång.
a) Identifiera kategorier av personer utan eller med begränsad tillgång till sanitet, med särskilt fokus på utsatta och marginaliserade grupper, samt uppge orsakerna till denna bristande tillgång.
Ändring 174 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2 – led b
b) Utvärdera möjligheterna att förbättra tillgången till sanitetsanläggningar för de kategorier av människor som avses i led a.
b) Utvärdera möjligheterna att få och förbättra tillgången till sanitetsanläggningar för de kategorier av människor som avses i led a.
Ändring 175 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2 – led c
c) I alla tätorter med 10 000 pe eller mer främja inrättandet av ett tillräckligt stort antal sanitära anläggningar på offentliga platser som är fritt tillgängliga och särskilt för kvinnor tillgängliga på ett säkert sätt.
c) I alla tätorter med 5 000 pe eller mer främja inrättandet av ett tillräckligt stort antal sanitära anläggningar på offentliga platser som är fritt tillgängliga och särskilt för kvinnor tillgängliga på ett säkert sätt.
Ändring 176 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2 – led ca (nytt)
ca) Uppmuntra behöriga myndigheter att tillhandahålla kostnadsfria sanitära anläggningar i offentliga byggnader, särskilt i administrativa byggnader, och uppmuntra tillhandahållandet av sanitära anläggningar för alla, kostnadsfritt eller mot en låg serviceavgift, i restauranger, butiker och liknande privata utrymmen.
Ändring 177 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2 – led cb (nytt)
cb) Vidta ytterligare åtgärder som de anser nödvändiga och lämpliga för att säkerställa tillgång till sanitet för alla.
Ändring 178 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att slamhanteringsvägarna överensstämmer med den avfallshierarki som anges i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. Sådana hanteringsvägar ska maximera förebyggande åtgärder, återanvändning och återvinning av resurser samt minimera de negativa effekterna på miljön.
1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att slamhanteringsvägarna överensstämmer med den avfallshierarki som anges i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG. Sådana hanteringsvägar ska maximera förebyggande åtgärder, återanvändning och återvinning av resurser samt se till att det inte förekommer några negativa effekter på hälsan eller miljön.
Ändring 179 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1a (ny)
1a. Medlemsstaterna ska fastställa en strikt nationell kvalitetsstandard för slam som kan återanvändas, i enlighet med rådets direktiv 86/278/EEG (direktivet om avloppsslam), med ytterligare krav på mikroplaster, för att säkerställa att användningen är hälsosäker, särskilt vid återanvändning inom jordbruket.
Ändring 180 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1b (ny)
1a. Medlemsstaterna ska överväga alla eventuella alternativ för att utvinna värdefulla resurser från avloppsslam och avloppsvatten som är hälso- och miljösäkra för att säkerställa en cirkulär ekonomi, inbegripet återvinning och materialåtervinning av fosfor, för att konsolidera jordbrukssektorns resiliens och hållbarhet samt bidra till strategiskt oberoendet för EU:s gödselmedelsindustri.
Ändring 181 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 2
2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa lägsta återanvändnings- och återvinningsgrad för fosfor och kväve från slam, i syfte att ta hänsyn till tillgänglig teknik för återvinning av fosfor och kväve från slam.
2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa lägsta återanvändnings- och återvinningsgrad för fosfor och kväve från avloppsvatten och slam från tätbebyggelse, i syfte att ta hänsyn till tillgänglig teknik för återvinning av fosfor och kväve från avloppsvatten och slam, och genom att fastställa bestämmelser för en säker slamhantering som ser till att det inte förekommer några negativa effekter för hälsan eller miljön.Kommissionen ska anta dessa delegerade akter senast den ... [datum för årets sista dag efter det att införlivandet av detta direktiv har slutförts].
Ändring 182 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 2a (ny)
2a. Medlemsstaterna får vidta åtgärder för att uppmuntra inköp av återvunna näringsämnen från avloppsvatten och slam från tätbebyggelse. Kommissionen ska främja stödjande rättsliga ramverk för utveckling av en fungerande marknad för återvunnen fosfor och återvunnet kväve.
Ändring 183 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – led c
c) slutdestinationen för renat avloppsvatten från tätbebyggelse, inbegripet andelen återanvänt vatten,
c) slutdestinationen för renat avloppsvatten från tätbebyggelse, inbegripet andelen återanvänt vatten, inbegripet övervakning av att, när det renade avloppsvattnet släpps ut till en vattenförekomst, ett minimalt ekologiskt flöde alltid säkerställs,
Ändring 184 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – led d
d) de växthusgaser som produceras och den energi som används och produceras av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med mer än 10 000 pe.
d) de direkta och indirekta växthusgasutsläpp som produceras i all operativ verksamhet vid reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse, och den energi som används och produceras av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med mer än 10 000 pe. Övervakningen ska också inkludera detektering av metanläckage och orenat avloppsvatten från ledningsnät.
Ändring 185 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2
2. För alla tätorter med 10 000 pe eller mer ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna övervakar koncentrationen och belastningen av föroreningar från dagvattenbräddning och dagvattenavrinning från tätbebyggelse som släpps ut i vattenförekomsterna.
2. För alla tätorter med 10 000 pe eller mer ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna eller lämpliga organ övervakar frekvensen och volymen av föroreningar från dagvattenbräddning och dagvattenavrinning från tätbebyggelse och koncentrationen och belastningen av föroreningar som släpps ut i vattenförekomsterna.
Ändring 186 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 1 – led a – inledningen
a) Föroreningar som förtecknas i
a) Relevanta föroreningar som förtecknas i
Ändring 187 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 1 – led b
b) Parametrar som förtecknas i del B i bilaga III till direktiv (EU) 2020/2184 om avloppsvatten från tätbebyggelse släpps ut i ett sådant avrinningsområde som avses i artikel 8 i det direktivet.
b) Parametrar som förtecknas i delarna A och B i bilaga III till direktiv (EU) 2020/2184 om avloppsvatten från tätbebyggelse släpps ut i ett sådant avrinningsområde som avses i artikel 8 i det direktivet.
Ändring 188 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 1 – led ca (nytt)
ca) Förekomst av per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) och klortalonil i enlighet med direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område.
Ändring 189 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 2
För alla tätorter med mer än 10000 pe ska medlemsstaterna övervaka förekomsten av mikroplaster i slammet.
För alla tätorter med mer än 10 000 pe ska medlemsstaterna övervaka förekomsten av mikroföroreningar och mikroplaster i slammet.
Ändring 190 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)
Kommissionen ska, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag, åtföljt av en konsekvensbedömning, i linje med sitt initiativ ”Utsläpp av mikroplaster – åtgärder för att minska miljöpåverkan”.
Ändring 191 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 3 – led b
b) Minst ett prov vartannat år för tätorter med 10 000–100 000 pe.
b) Minst ett prov varje år för tätorter med 10 000–100 000 pe.
För alla tätorter med mer än 10 000 pe ska medlemsstaterna utföra en omfattande kemisk screening, som inbegriper kemiska blandningar, för att identifiera ämnen som ger anledning till oro för vattenlivet, dricks- eller badvattenkvaliteten eller som tyder på bristande efterlevnad när det gäller industriutsläpp till avloppsledningssystem.
Ändring 192 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 4
Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 28 för att säkerställa enhetlig tillämpning av detta direktiv genom att inrätta en metod för mätning av mikroplaster i avloppsvatten från tätbebyggelse och i slam.
Kommissionen ska senast den 30 juni 2025 anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27 för att komplettera detta direktiv genom att inrätta en metod för mätning av mikroplaster i avloppsvatten från tätbebyggelse och i slam.
Ändring 193 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 4a (nytt)
Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta att använda tillgängliga unionsmedel för att möjliggöra en lika god vattennivå som en strategisk sektor. Medlemsstaterna uppmuntras också att utbyta bästa praxis om hur utnyttjandet av unionsmedel kan förbättras.
Ändring 194 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 4b (nytt)
Kommissionen ska senast den 30 juni 2025 anta delegerade akter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27, för att komplettera detta direktiv genom att fastställa en metod för mätning av per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) i avloppsvatten och slam från tätbebyggelse.
Ändring 195 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 3 – stycke 4c (nytt)
Kommissionen ska senast den ... [två år efter detta direktivs ikraftträdande] fastställa unionsomfattande tekniska riktlinjer och harmoniserade standarder för fortlöpande och exakta, och om möjligt onlinebaserade, föroreningsövervakningssystem för mätningar av vattenkvalitet.
Ändring 196 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led a
a) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd med information som samlats in i enlighet med artikel 21, inbegripet information om de parametrar som avses i artikel 21.1 a, och resultaten av de tester avseende kriterier för godkännande/underkännande som fastställs i del D i bilaga I och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
a) senast den 31 december 2026 upprätta en datamängd med information som samlats in i enlighet med artikel 21, inbegripet information om de parametrar som avses i artikel 21.1 a, och resultaten av de tester avseende kriterier för godkännande/underkännande som fastställs i del D i bilaga I och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
Ändring 197 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led b
b) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd som anger den procentandel avloppsvatten från tätbebyggelse som samlas in och renas i enlighet med artikel 3 och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
b) senast den 31 december 2026 upprätta en datamängd som anger den procentandel avloppsvatten från tätbebyggelse som samlas in och renas i enlighet med artikel 3 och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
Ändring 198 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led c
c) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd med information om mätningar som gjorts för att genomföra artikel 4.4 och om procentandelen belastning av avloppsvatten från tätorter med mer än 2 000 pe som renas i individuella system och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
c) senast den 31 december 2026 upprätta en datamängd med information om mätningar som gjorts för att genomföra artikel 4.4 och om procentandelen belastning av avloppsvatten från tätorter med mer än 2 000 pe som renas i individuella system och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
Ändring 199 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led d
d) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd med information om antalet prover som samlats in och antalet underkända prover som tagits i enlighet med del D i bilaga I,
d) senast den 31 december 2026 upprätta en datamängd med information om antalet prover som samlats in och antalet underkända prover som tagits i enlighet med del D i bilaga I,
Ändring 200 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led e
e) ) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd med information om utsläpp av växthusgaser med en uppdelning mellan olika gaser, om den totala energi som används och den förnybara energi som produceras av varje reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse på 10 000 pe eller mer samt en beräkning av procentandelen av de mål som anges i artikel 11.2 som uppnåtts, och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
e) senast den 31 december 2027 upprätta en datamängd med information om alla direkta och indirekta växthusgasutsläpp från all operativ verksamhet med en uppdelning mellan olika gaser, inbegripet metan och dikväveoxid, och utsläppskällor, om den totala energi som används och den förnybara energi som produceras av varje reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse på 10 000 pe eller mer samt en beräkning av procentandelen av de mål som anges i artikel 11.2 som uppnåtts, och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
Ändring 201 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led f
f) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd med information om åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 3 i bilaga V och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
f) senast den 31 december 2027 upprätta en datamängd med information om åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 3 i bilaga V och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
Ändring 202 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led g
g) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd med de övervakningsresultat som avses i enlighet med artikel 17.1 och 17.4 och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
g) senast den 31 december 2027 upprätta en datamängd med de övervakningsresultat som avses i enlighet med artikel 17.1 och 17.4 och därefter årligen uppdatera denna datamängd,
Ändring 203 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led h
h) senast den 31 december 2025 upprätta en datamängd med den förteckning över områden som identifierats som känsliga för eutrofiering i enlighet med artikel 7.2 och därefter uppdatera denna datamängd vart femte år,
h) senast den 31 december 2027 upprätta en datamängd med den förteckning över områden som identifierats som känsliga för eutrofiering i enlighet med artikel 7.2 och därefter uppdatera denna datamängd vart femte år,
Ändring 204 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1 – led ja (nytt)
ja) senast i december 2025 upprätta en datamängd med information om vilken typ och mängd, i tillämpliga fall, av teknik som individuella, kommunala och industriella anläggningar använder för biologisk rening av avloppsvatten, såsom biomedier av plast, och därefter uppdatera denna datamängd vart femte år,
Ändring 205 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 3 – stycke 2
När det gäller den information som avses i punkt 1 ska Europeiska miljöbyrån ge allmänheten tillgång till relevanta uppgifter genom det europeiska register över utsläpp och överföringar som inrättats genom förordning (EG) nr166/2006.
När det gäller den information som avses i punkt 1 ska Europeiska miljöbyrån ge allmänheten tillgång till relevanta uppgifter genom det europeiska register över utsläpp och överföringar som inrättats genom förordning (EG) nr 166/2006 och möjliggöra jämförelse på nationell nivå och utbyte av bästa praxis på unionsnivå om reningsverkens prestanda samt stödja efterlevnaden av detta direktiv genom dess databas.
Ändring 206 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 1 – stycke 2 – led b
b) Identifiering av och planering för de investeringar som krävs för att genomföra detta direktiv för varje tätort, inbegripet en vägledande ekonomisk uppskattning och prioritering av de investeringar som rör tätortens storlek och miljöpåverkan av orenat avloppsvatten.
b) Identifiering av och planering för de investeringar som krävs för att genomföra detta direktiv för varje tätort, inbegripet en vägledande ekonomisk uppskattning, inbegripet en uppskattning av det ekonomiska bidraget från de producentansvarsorganisationer som inrättats i enlighet med artikel 10 i detta direktiv, och prioritering av de investeringar som rör tätortens storlek och miljöpåverkan av orenat avloppsvatten.
Ändring 207 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 1 – stycke 2 – led c
c) En uppskattning av de investeringar som krävs för att förnya befintlig infrastruktur för avloppsvatten från tätbebyggelse, inbegripet ledningsnäten, på grundval av ålder och avskrivningstakt.
c) En uppskattning av de investeringar som krävs för att förnya befintlig infrastruktur för avloppsvatten från tätbebyggelse, inbegripet ledningsnäten, på grundval av ålder och avskrivningstakt, och använda digitala instrument, när så är lämpligt.
Ändring 208 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 3
3. Medlemsstaterna ska uppdatera sina nationella genomförandeprogram minst vart femte år. De ska lämna in dessa till kommissionen senast den 31 december, såvida de inte kan visa att de uppfyller kraven i artiklarna 3–8.
3. Medlemsstaterna ska uppdatera sina nationella genomförandeprogram minst vart sjätte år och i överensstämmelse med tidpunkten för översynen av åtgärdsprogrammen i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som utarbetats enligt direktiv 2000/60/EG. De ska lämna in dessa till kommissionen senast den 31 december, såvida de inte kan visa att de uppfyller kraven i artiklarna 3–8.
Senast 12 månader efter det att de antagit sina handlingsplaner för vattenbesparing och återanvändning av vatten enligt artikel 15.1ab ska medlemsstaterna göra en bedömning av läget i genomförandet av dessa handlingsplaner.
Medlemsstaterna ska senast den... [48 månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] meddela resultatet av bedömningen.
Ändring 209 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att lämplig och aktuell information om insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för varje tätort finns tillgänglig för allmänheten online, på ett användarvänligt och skräddarsytt sätt. Informationen ska omfatta åtminstone de uppgifter som förtecknas i bilaga VI.
Medlemsstaterna ska säkerställa att lämplig, lättillgänglig och aktuell information om insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för varje tätort finns tillgänglig för allmänheten online, på ett användarvänligt och skräddarsytt sätt. Informationen ska omfatta åtminstone de uppgifter som förtecknas i bilaga VI.
Ändring 210 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 2 – inledningen
2. Medlemsstaterna ska dessutom säkerställa att alla personer som är anslutna till ledningsnäten regelbundet och minst en gång om året och utan att de behöver begära det, i lämpligaste format, däribland på fakturan eller genom smarta applikationer, erhåller följande information:
2. Medlemsstaterna ska dessutom säkerställa att alla personer som är anslutna till ledningsnäten regelbundet och minst en gång om året och utan att de behöver begära det, i lämpligaste och mest lättillgängliga format, däribland på fakturan och på digital väg, såsom smarta applikationer, erhåller följande information:
Ändring 211 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 2 – led a
a) Information om efterlevnaden av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 8 vid insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, inbegripet en jämförelse mellan faktiska utsläpp av föroreningar i recipienterna och de gränsvärden som anges i tabellerna 1, 2 och 3 i bilaga I.
a) Information om efterlevnaden av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 8 vid insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, inbegripet en jämförelse mellan faktiska utsläpp av föroreningar i recipienterna och de gränsvärden som anges i tabellerna 1, 2 och 3 i bilaga I. Denna information ska presenteras på ett sätt som gör det lätt att jämföra, till exempel i form av efterlevnad i procent.
Ändring 212 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca) De totala växthusgasutsläppen (i ton koldioxidekvivalenter) som släpps ut per år och källa.
Ändring 213 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 1 – stycke 2
Prövningsförfarandet ska vara objektivt, rättvist, snabbt och inte oöverkomligt kostsamt, och ska omfatta lämpliga och ändamålsenliga prövningsmekanismer, inbegripet förbudsföreläggande, beroende på vad som är lämpligt.
Prövningsförfarandet ska vara objektivt, rättvist, snabbt och i tid, och inte oöverkomligt kostsamt, och ska omfatta lämpliga och ändamålsenliga prövningsmekanismer, inbegripet förbudsföreläggande, beroende på vad som är lämpligt.
Ändring 214 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 2a (ny)
2a. Medlemsstaterna ska se till att praktisk information om den rätt till rättslig prövning i domstol och i administrativ ordning som avses i den här artikeln görs tillgänglig för allmänheten.
Ändring 215 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1
1. När skada på människors hälsa har inträffat till följd av en överträdelse av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv ska medlemsstaterna säkerställa att de personer som berörs har rätt att göra anspråk på och erhålla ersättning för denna skada från de relevanta fysiska eller juridiska personerna och, om så är lämpligt, från de aktuella behöriga myndigheter som är ansvariga för överträdelsen.
1. När skada på hälsan har inträffat till följd av en överträdelse av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv ska medlemsstaterna säkerställa att de personer som berörs har rätt att göra anspråk på och erhålla ersättning för denna skada från de relevanta fysiska eller juridiska personerna och, om så är lämpligt, från de aktuella behöriga myndigheter som är ansvariga för överträdelsen.
Ändring 216 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att icke-statliga organisationer som främjar skydd för människors hälsa eller för miljön och som uppfyller eventuella krav enligt nationell lagstiftning är tillåtna att som en del av den berörda allmänheten företräda de drabbade enskilda personerna och väcka grupptalan för ersättning. Medlemsstaterna ska säkerställa att ett anspråk för en överträdelse som leder till en skada inte kan drivas två gånger av de berörda personer och de icke-statliga organisationer som avses i denna punkt.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att icke-statliga organisationer som främjar skydd för hälsan eller för miljön och som uppfyller eventuella krav enligt nationell lagstiftning är tillåtna att som en del av den berörda allmänheten företräda de drabbade enskilda personerna och väcka grupptalan för ersättning. Medlemsstaterna ska säkerställa att ett anspråk för en överträdelse som leder till en skada inte kan drivas två gånger av de berörda personer och de icke-statliga organisationer som avses i denna punkt.
Ändring 254 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 4
4. Om det förekommer ett anspråk på ersättning i enlighet med punkt 1, som stöds av bevisning som påvisar ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen, ska medlemsstaterna säkerställa att den person som är ansvarig för överträdelsen har bevisbördan och därmed ska bevisa att överträdelsen inte orsakade skadan eller bidrog till den.
utgår
Ändring 217 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 5a (ny)
5a. Medlemsstaterna ska se till att information om rätten att begära ersättning för skada görs tillgänglig för allmänheten.
Ändring 218 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 2
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3, 6.3, 7.4, 8.5, 14.3, 20.2 och 24.3 ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum = dagen för detta direktivs ikraftträdande]dag då detta direktiv träder i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.1a (ny), 4.3, 6.3, 7.4, 8.5, 9.1, 14.3, 20.2 och 24.3 ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [Publikationsbyrån: för in datum = dagen för detta direktivs ikraftträdande]dag då detta direktiv träder i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 219 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 3
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.3, 6.3, 7.4, 8.5, 14.3, 20.2 och 24.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.1a (ny), 4.3, 6.3, 7.4, 8.5, 9.1, 14.3, 20.2 och 24.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 220 Förslag till direktiv Artikel 27 – punkt 6
6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.3, 6.3, 7.4, 8.5, 14.3, 20.2 eller 24.3ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.1a (ny), 4.3, 6.3, 7.4, 8.5, 14.3, 20.2 eller 24.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 221 Förslag till direktiv Artikel 29 – punkt 2 – led c
c) Den befolkning eller miljö som berörs av överträdelsen, med beaktande av överträdelsens inverkan på målet att uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön.
c) Den befolkning eller miljö som berörs av överträdelsen, med beaktande av överträdelsens inverkan på målet att uppnå en hög skyddsnivå för hälsan och för miljön.
Ändring 222 Förslag till direktiv Artikel 30 – punkt 1 – stycke 1 – led e
e) En analys av det eventuella behovet att anpassa förteckningen över produkter som omfattas av utökat producentansvar till utvecklingen av det produktsortiment som släpps ut på marknaden, till den förbättrade kunskapen om förekomst av mikroföroreningar i avloppsvatten och deras inverkan på folkhälsan och miljön samt till data som tas fram i samband med de nya skyldigheterna om övervakning av mikroföroreningar vid inlopp och utlopp i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse.
e) En analys av det eventuella behovet att anpassa förteckningen över produkter som omfattas av utökat producentansvar, särskilt per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS), till utvecklingen av det produktsortiment som släpps ut på marknaden, till den förbättrade kunskapen om förekomst av mikroföroreningar i avloppsvatten och deras inverkan på folkhälsan och miljön samt till data som tas fram i samband med de nya skyldigheterna om övervakning av mikroföroreningar vid inlopp och utlopp i reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse.
Ändring 223 Förslag till direktiv Artikel 31 – stycke 1
Vart femte år ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv tillsammans med relevanta lagstiftningsförslag, om kommissionen så finner lämpligt.
Senast den 1 januari 2030 och vart femte år därefter ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv tillsammans med relevanta lagstiftningsförslag, om kommissionen så finner lämpligt. Kommissionen ska bedöma det eventuella behovet av att utvidga det utökade producentansvarets omfattning, särskilt till de produkter som innehåller mikroplaster och per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) som släpps ut på marknaden och därvid beakta eventuella begränsningar av PFAS.
Ändring 224 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 2
2. Artikel 3.1 och artikel 6.1 ska från och med den 31 december 2027 tillämpas för Mayotte.
2. Artikel 3.1 och 3.2 och artikel 6 ska från och med den 31 december 2030 tillämpas för Mayotte. Före utgången av denna övergångsperiod ska kommissionen samla in den information som är nödvändig för att bedöma om dessa övergångsbestämmelser bör förlängas.
Ändring 266 Förslag till direktiv Artikel 32 – punkt 4a (nytt)
4a. Yttersta randområden får göra undantag från bestämmelserna i artiklarna 6, 7 och 8 när det gäller utsläpp till kustvatten av avloppsvatten från tätbebyggelse från tätorter med mindre än 150 000 pe, och anta en lämplig reningsnivå, som dock inte är mindre långtgående än primär rening, om det inte är tekniskt möjligt att efterleva bestämmelserna eller efterlevnaden skulle medföra orimliga kostnader enligt kostnads-nyttoförhållandet och vetenskapliga studier stöder en sådan rening.
Vid tillämpning av första stycket ska de medlemsstater som omfattar det yttersta randområdet lämna in de studier som avses i första stycket till kommissionen.
De vetenskapliga studierna ska särskilt beakta egenskaperna hos det avloppsvatten som släpps ut i kustvatten samt den mottagande miljön.
Ändring 225 Förslag till direktiv Artikel 33 – punkt 1a (ny)
1a. Kommissionen ska senast den ...[ett år efter detta direktivs ikraftträdande] anta riktlinjer för genomförandet av systemet för utökat producentansvar.
Ändring 226 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del A – stycke 2 – inledningen
Vid konstruktion, byggnad och underhåll av ledningsnät ska bästa tillgängliga teknik som inte medför oskäliga kostnader användas. Därvid ska särskilt beaktas
Vid konstruktion, byggnad och underhåll av ledningsnät ska bästa tillgängliga teknik och lämpliga digitala verktyg, om det är möjligt, som inte medför oskäliga kostnader användas. Därvid ska särskilt beaktas
Ändring 227 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del B – punkt 5
5. Tillstånd för utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som använder biomedier av plast ska inbegripa en skyldighet att fortlöpande övervaka och förhindra alla oavsiktliga utsläpp av biomedier i miljön.
5. Tillstånd för utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som använder biomedier av plast ska inbegripa en skyldighet att informera de behöriga myndigheterna om teknikerna för biomedier, inbegripet typ och volym av biomedier av plast, och den utrustning för retention som installerats, och att permanent fortlöpande övervaka och förhindra alla utsläpp av biomedier i miljön. I händelse av utsläpp i miljön ska operatörerna vara skyldiga att rapportera incidenten till de behöriga myndigheterna.
Ändring 228 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del C – punkt 1 – led ea (nytt)
(ea) Icke-hushållsspillvatten uppfyller de relevanta högsta tillåtna koncentrationer som fastställts i enlighet med direktiv 2008/105/EG.
Ändring 229 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – stycke 4
1 Krav för sådan tertiär rening av utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelsesom avses i artikel 7.1 och 7.3. Den ena eller båda parametrarna kan tillämpas beroende på de lokala förhållandena. Värdena för koncentration eller procentuell reduktion ska gälla.
Krav för sådan tertiär rening av utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som avses i artikel 7.1 och 7.3. För de reningsverk för avloppsvatten som avses i artikel 7.1 ska båda parametrarna tillämpas. För de reningsverk för avloppsvatten som avses i artikel 7.3 får den ena eller båda parametrarna tillämpas beroende på de lokala förhållandena. Värdena för koncentration eller procentuell reduktion ska gälla. Motsvarande digital onlinesensor för mätning får användas som alternativ för detta ändamål.
Ändring 230 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – stycke 5
Anmärkning 1: Naturlig kväveretention ska inte beaktas vid beräkningen av den minsta procentuella reduktionen.
Anmärkning 1: Naturlig kväveretention får beaktas vid beräkningen av den minsta procentuella reduktionen, om det kan bevisas att det tar mer än två år för vattnet att nå det avrinningsområde som är känsligt för kväve och att det skulle bidra till eutrofieringen av det området, och ska rapporteras till kommissionen.De koncentrationer av kväve i de områden som avses i förhållande 1 punkt b uppfyller de referensförhållanden som anges i avsnitt 1.2.1 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG för att definiera god ekologisk status för dessa områden.
Ändring 231 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – stycke 7
Anmärkning 1: Koncentrationen av de organiska ämnen som avses i punkterna a och b ska mätas.
Anmärkning 1: Koncentrationen av de organiska ämnen som avses i punkterna a, b och c ska mätas.
Ändring 232 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – stycke 8
Anmärkning 2: Det procentuella avlägsnandet ska beräknas för minst sex ämnen. Antalet ämnen i kategori 1 ska vara dubbelt så stort som antalet ämnen i kategori 2. Om färre än sex ämnen kan uppmätas i tillräcklig koncentration ska den behöriga myndigheten ange andra ämnen för att beräkna det minsta procentuella avlägsnandet när så är nödvändigt. Genomsnittet av det procentuella avlägsnandet för alla ämnen som används i beräkningen ska användas för att bedöma om den föreskrivna minimiprocentandelen för avlägsnande på 80 % har uppnåtts.
Anmärkning 2: Det procentuella avlägsnandet ska beräknas på flödet under torra väderförhållanden för minst sex ämnen i kategorierna 1 och 2 och för alla ämnen i kategori 3. Antalet ämnen i kategori 1 ska vara dubbelt så stort som antalet ämnen i kategori 2. Om färre än sex ämnen kan uppmätas i tillräcklig koncentration ska den behöriga myndigheten ange andra ämnen för att beräkna det minsta procentuella avlägsnandet när så är nödvändigt. Genomsnittet av det procentuella avlägsnandet för alla ämnen som används i beräkningen ska användas för att bedöma om den föreskrivna minimiprocentandelen för avlägsnande på 80 % har uppnåtts.
Ändring 233 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – punkt 2 – stycke 1
Flödesproportionella eller tidsbaserade dygnsprover ska tas i samma, väldefinierade punkt i utflödet och, vid behov, i inflödet till avloppsreningsverket. Alla tidsbaserade prover som används för att övervaka mikroföroreningar ska dock vara 48-timmarsprover.
Medlemsstaterna ska använda tidsbaserade dygnsprover som ska tas i samma, väldefinierade punkt i utflödet och, vid behov, i inflödet till avloppsreningsverket. Alla tidsbaserade prover som används för att övervaka mikroföroreningar ska dock vara 48-timmarsprover.
Ändring 234 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – led ba (nytt)
Ändring 235 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – punkt 3 – tabellen
Kommissionens förslag
— 1 000 till 9 999 pe:
Ett prov per månad
— 10 000 till 49 999 pe:
Två prover per månad
För mikroföroreningar, ett prov per månad
— 50 000 till 99 999 pe:
Ett prov per vecka.
För mikroföroreningar, två prover per vecka
100 000 pe eller mer:
Ett prov per dag
För mikroföroreningar, två prover per vecka
Ändring
— 750 till 9 999 pe:
Ett prov per månad
— 10 000 till 49 999 pe:
Två prover per månad
För mikroföroreningar, ett prov varannan månad
— 50 000 till 99 999 pe:
Ett prov per vecka.
För mikroföroreningar, ett prov varannan månad
100 000 pe eller mer:
Ett prov per vecka
För mikroföroreningar, ett prov per månad
Ändring 236 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – punkt 6
6. Analyser av utsläpp från dammar ska utföras på filtrerade prover; den totala koncentrationen suspenderade partiklar i ofiltrerade vattenprover från sådana utsläpp får dock inte överstiga 150 mg/l.
6. Analyser av utsläpp från dammar ska utföras på filtrerade prover; den totala koncentrationen suspenderade partiklar i ofiltrerade vattenprover från sådana utsläpp får dock inte överstiga 150 mg/l. Motsvarande digital onlinesensor för mätning får användas som alternativ för detta ändamål.
Ändring 237 Förslag till direktiv Bilaga 1 – del D – tabell 2
Kommissionens förslag
Parametrar
Koncentration
Minsta procentuell reduktion7
(Se anmärkning 1)
Referensmätmetod
Fosfor totalt
2
0,5 mg/L
90
Molekylär absorptions-spektrofotometri
Kväve totalt
6 mg/L
85
Molekylär absorptions-spektrofotometri
___________
7 Reduktion i förhållande till inflödets belastning.
Ändring
Parametrar
Koncentration
Minsta procentuell reduktion7
(Se anmärkning 1)
Referensmätmetod
Fosfor totalt
0,2 mg/L
93
Molekylär absorptions-spektrofotometri eller motsvarande digitala onlinesensorer för mätning
Kväve totalt
8 mg/L7a
80
Molekylär absorptions-spektrofotometri eller motsvarande digitala onlinesensorer för mätning
_________________________
7 Reduktion i förhållande till inflödets belastning.
7a Värdena för koncentration är årsmedelvärden enligt bilaga 1 del D.4 c. För att kontrollera att kraven för kväve uppfylls är det också möjligt att använda dygnsmedelvärden om det i enlighet med bilaga 1 del D.1 kan säkerställas att man därigenom uppnår motsvarande skyddsnivå. I detta fall får dygnsmedelvärdet för totalt kväve inte överstiga 20 mg/l av alla prov när vattnets temperatur i den biologiska reaktorn är 12 °C eller högre. Temperaturkravet kan ersättas med en begränsning av drifttiden för att beakta regionala klimatförhållanden.
Ändring 238 Förslag till direktiv Bilaga 2 – punkt 1
1. Områden i avrinningsområdena för Östersjön, Svarta havet och delar av Nordsjön som identifierats som känsliga för eutrofiering enligt direktiv 2008/56/EG och delar av Adriatiska havet som identifierats som känsliga för eutrofiering enligt direktiv 2008/56/EG.
1. Områden i avrinningsområdena för Östersjön, Svarta havet, Nordsjön och Adriatiska havet som identifierats som känsliga för eutrofiering enligt direktiven 2008/56/EG eller 2000/60/EG.
Ändring 239 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 1 – led ba (nytt)
ba) En stresstestbedömning av sårbarheten i ledningsnäten och reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse baserat på klimatförändringsscenarier.
Ändring 240 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 2 – led a – stycke 1
Ett vägledande mål att dagvattenutsläppen inte ska utgöra mer än 1 % av den årliga volymen uppsamlat avloppsvatten från tätbebyggelse, beräknat för torra väderförhållanden.
Ett mål att dagvattenutsläppen inte ska utgöra mer än omkring 1 % av den årliga volymen uppsamlat avloppsvatten från tätbebyggelse, beräknat för torra väderförhållanden, med beaktande av de lokala miljöskyddsbehoven, som kan uppnås med tekniskt och ekonomiskt lämpliga medel.
Ändring 241 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 2 – led a – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna får ange att det mål som avses i första stycket antingen kan påvisas på grundval av ett antal förekomster av dagvattenbräddning (dock högst 20 fall per år) eller av en volym dagvattenavrinning från tätbebyggelse (dock högst 15 % av den årliga volymen, baserat på en modell).
Ändring 242 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 2 – led a – stycke 1b (nytt)
Ett undantag från skyldigheten i punkt 2 a, på nationell nivå, kan beviljas vid effektiv användning av separata avloppsledningssystem enligt artikel 2.9 d om detta säkerställer samma miljöskyddsnivå.
Ändring 243 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 2 – led a – stycke 2 – inledningen
Detta vägledande mål ska uppnås senast
Åtgärder för att uppnå detta mål ska vidtas senast
Ändring 244 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 2 – led a – stycke 2 – led i
i) den 31 december 2035 för alla tätorter med minst 100 000 pe,
i) den 31 december 2030 för alla tätorter med minst 100 000 pe,
Ändring 245 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 2 – led a – stycke 2 – led ii
ii) den 31 december 2040 för tätorter med minst 10 000 pe som identifierats i enlighet med artikel 5.2.
ii) den 31 december 2035 för tätorter med minst 10 000 pe som identifierats i enlighet med artikel 5.2.
Ändring 246 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 3
3. De åtgärder som ska vidtas för att uppnå de mål som avses i punkt 2 liksom en tydlig identifiering av de berörda aktörerna och deras ansvar i samband med genomförandet av den integrerade planen.
3. De åtgärder som ska vidtas för att uppnå de mål som avses i punkt 2 och anpassningsåtgärder till klimatförändringarna för relevanta infrastrukturer på grundval av den stresstestbedömning som avses i punkt 1 led ba liksom en tydlig identifiering av de berörda aktörerna och deras ansvar i samband med genomförandet av den integrerade planen.
Ändring 247 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 4 – led a
a) För det första, förebyggande åtgärder för att förhindra att icke förorenat regnvatten kommer in i ledningsnäten, inbegripet åtgärder för att främja naturlig vattenupptagning eller uppsamling av regnvatten, och åtgärder för att utöka grönområden eller begränsa hårdgjorda ytor i tätorterna.
a) För det första, förebyggande åtgärder för att förhindra att icke förorenat regnvatten kommer in i ledningsnäten, inbegripet åtgärder för att främja naturlig vattenupptagning eller uppsamling av regnvatten, och åtgärder för att utöka grön- och blåområden eller begränsa hårdgjorda ytor i tätorterna.
Ändring 248 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 4 – led c
c) Slutligen, när det är nödvändigt för att uppnå de mål som avses i punkt 2, ytterligare begränsningsåtgärder, inbegripet anpassning av infrastrukturen för uppsamling, lagring och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse eller skapande av ny infrastruktur med prioritering av grön infrastruktur såsom bevuxna diken, våtmarker för rening och lagringsdammar som utformats för att främja den biologiska mångfalden. När så är relevant ska återanvändning av vatten beaktas i samband med utarbetandet av de integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse som avses i artikel 5.
c) Slutligen, när det är nödvändigt för att uppnå de mål som avses i punkt 2, ytterligare begränsningsåtgärder, inbegripet anpassning av infrastrukturen för uppsamling, lagring och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, såsom att ansluta nybyggda stadsområden till separata avloppsledningssystem, eller skapande av ny infrastruktur med prioritering av grön och blå infrastruktur såsom grönområden i tätbebyggelse, gröna tak, bevuxna diken, våtmarker för rening och lagringsdammar som utformats för att främja den biologiska mångfalden. Återanvändning av vatten ska beaktas i samband med utarbetandet av de integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse som avses i artikel 5.
Ändring 249 Förslag till direktiv Bilaga 6 – punkt 1a (ny)
1a) Informationen i följande punkter ska vara tillgänglig online, och konsumenterna kan på motiverad begäran få tillgång till informationen på annat sätt.
Ändring 250 Förslag till direktiv Bilaga 5 – punkt 8 – led c
c) Antal ton koldioxidekvivalenter som produceras eller undviks per år tack vare driften av reningsverket för avloppsvatten från tätbebyggelse.
c) De totala direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser (i antal ton koldioxidekvivalenter) som släpps ut per år och källa.
Ändring 251 Förslag till direktiv Bilaga 6 – punkt 10
10) En sammanfattning av typen av klagomål och statistiken över dessa, liksom av svaren från operatörer av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse i frågor som omfattas av detta direktiv.
(10) Information om hur man lämnar in ett klagomål och hur man anmäler utsläpp av avloppsvatten som inte uppfyller kraven till behöriga myndigheter, samt en sammanfattning av typen av klagomål och statistiken över dessa, liksom av svaren från operatörer av reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse i frågor som omfattas av detta direktiv.
Ändring 252 Förslag till direktiv Bilaga 6 – punkt 10a (ny)
10a) På motiverad begäran ska historiska uppgifter som går tillbaka minst 10 år vara tillgängliga.
Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0276/2023).
Situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp
143k
54k
Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2023 om situationen i Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans angrepp och de fortsatta hoten mot Armenien (2023/2879(RSP))
– med beaktande av sina senaste resolutioner om situationen i Nagorno-Karabach, Azerbajdzjan och Armenien, särskilt resolutionerna av den 19 januari 2023 om de humanitära konsekvenserna av blockaden i Nagorno-Karabach(1), av den 10 mars 2022 om förstörelse av kulturarvet i Nagorno-Karabach(2) och av den 20 maj 2021 om krigsfångar efter den senaste konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan(3),
– med beaktande av de relevanta handlingarna och internationella avtalen, däribland Förenta nationernas stadga, Helsingforsslutakten av den 1 augusti 1975 och Alma‑Ataförklaringen av den 21 december 1991,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Genèvekonventionerna och dess tilläggsprotokoll, Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv och Unescos förklaring av den 17 oktober 2003 om avsiktlig förstörelse av kulturarv,
– med beaktande av OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) Minskgrupps grundläggande principer från 2009,
– med beaktande av trepartsuttalandet som undertecknades av ledarna för Ryssland, Armenien och Azerbajdzjan den 9 november 2020,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 19 september 2023 om Azerbajdzjans angrepp på Nagorno-Karabach från ordföranden för parlamentets utskott för utrikesfrågor, ordföranden för dess delegation för förbindelserna med Sydkaukasien och dess ständiga föredragande om Armenien och Azerbajdzjan,
– med beaktande av uttalandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 19 september 2023 om Azerbajdzjans militära upptrappning och av den 21 september 2023 om utvecklingen i Nagorno-Karabach, och anförandet från den höga representanten inför FN:s säkerhetsråd den 21 september 2023 om Nagorno‑Karabach,
– med beaktande av uttalandet från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 29 september 2023 om tvångsförflyttningen av människor från Nagorno-Karabach,
– med beaktande av uppmaningen från FN:s generalsekreterare António Guterres av den 19 september 2023 om omedelbart upphörande av fientligheterna och kommentaren från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk av den 26 september 2023,
– med beaktande av besluten i Internationella domstolen av den 22 februari 2023 och den 6 juli 2023 om begäran om information om provisoriska åtgärder för tillämpning av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (Armenien mot Azerbajdzjan) ,
– med beaktande av 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt som Armenien och Azerbajdzjan är parter i, av det första tilläggsprotokollet, såsom tillämpligt på ockuperade territorier, och av det andra tilläggsprotokollet om förstärkt skydd av kulturegendom,
– med beaktande av uttalandet av den 11 november 2021 från medordförandena för OSSE:s Minskgrupp, där man upprepade vikten av att skydda historiska och kulturella platser i regionen,
– med beaktande av slutrapporten från FN:s säkerhetsråds expertkommitté, inrättad i enlighet med säkerhetsrådets resolution 780 från 1992,
– med beaktande av rapporten av den 29 mars 2023 från Europarådets europeiska kommission mot rasism och intolerans om Azerbajdzjan och memorandumet från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter av den 21 oktober 2021 om de humanitära och människorättsliga konsekvenserna efter utbrottet av fientligheter mellan Armenien och Azerbajdzjan angående Nagorno-Karabach år 2020,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Konflikten i Nagorno-Karabach har olika historiska och geopolitiska komplikationer. Den 19 september 2023 inledde Azerbajdzjan ett förhandsplanerat, omotiverat militärt angrepp mot Nagorno-Karabach, med åtskilliga dödsoffer som följd. Eldupphör avtalades den 20 september 2023, men säkerhetsläget för civila som stannat kvar i Nagorno-Karabach är inte garanterat. Enligt rapporter har hundratals armeniska civila dödats och skadats under Azerbajdzjans militära insats mot Nagorno-Karabach. Människor rapporteras saknade. De facto-myndigheterna i Nagorno-Karabach har i avtalet om eldupphör med Azerbajdzjan gått med på att avveckla sina civila institutioner samt att avväpna självförsvarsstyrkorna, överlämna alla vapen och dra sig tillbaka från alla stridspositioner och militära poster. Det har dock vid upprepade tillfällen rapporterats om kränkningar av eldupphöret.
B. Detta angrepp utgör ett grovt brott mot mänskliga rättigheter och internationell rätt och är en tydlig överträdelse av trepartsuttalandet om eldupphör av den 9 november 2020 och de åtaganden som Azerbajdzjan gjort i förhandlingarna där EU varit medlare. Den 22 maj 2023 uttryckte Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan att landet var redo att erkänna Azerbajdzjans territoriella integritet, inbegripet Nagorno-Karabach, i utbyte mot säkerhetsgarantier för den armeniska befolkningen i regionen, som en del av fredsprocessen mellan de två länderna.
C. Över 100 000 armenier från Nagorno-Karabach har tvingats fly till Armenien sedan den azerbajdzjanska offensiven den 19 september 2023. Till följd av detta har nästan hela den armeniska befolkningen lämnat Nagorno-Karabach, där den har levt i århundraden. Azerbajdzjans regering förklarade att den skulle säkerställa civilbefolkningens rättigheter, inbegripet utbildningsrättigheter, kulturella- och religiösa rättigheter och valrättigheter på kommunal nivå. Nagorno-Karabachs armeniska invånare ansåg inte att Azerbajdzjans löften om att respektera lokalbefolkningens rättigheter är trovärdiga och de fruktar repressalier eller förlust av friheten att använda sitt språk och utöva sin religion och sina seder. Trovärdiga rapporter har vittnat om att azerbajdzjanska trupper utövat plundring, förstörelse, våld och gripanden sedan offensiven inleddes. Åtskilliga tjänstemän och tidigare tjänstemän från Nagorno-Karabach har gripits av Azerbajdzjan sedan den 19 september 2023.
D. Etnisk rensning definieras av FN:s säkerhetsråd som fördrivning genom våld eller hot av personer från en annan etnisk eller religiös grupp från ett givet område i syfte att göra detta etniskt homogent och strider mot internationell rätt. Det finns ett trängande behov av att hejda och vända den armeniska lokalbefolkningens pågående påtvingade utvandring, som är liktydig med etnisk rensning, och se till att den under trygga förhållanden kan återvända till Nagorno-Karabach. Nagorno-Karabach-armenierna har rätt att leva i sina hem i värdighet och trygghet. De azerbajdzjanska myndigheterna har aviserat en registrering av samtliga armeniska invånare i Nagorno-Karabach.
E. Både Azerbajdzjan och Armenien är bundna av internationell humanitär rätt. Den tredje Genèvekonventionen skyddar krigsfångar från alla former av tortyr och grym behandling. Sådana handlingar som begåtts under en väpnad konflikt utgör krigsförbrytelser. Den fjärde Genèvekonventionen skyddar civila i internationella väpnade konflikter och fastställer att olaglig isolering, avsiktligt dödande och omänsklig och förnedrande behandling av en skyddad person utgör krigsförbrytelser.
F. Denna militära aggression föregicks av Azerbajdzjans nio månader långa blockad, sedan den 12 december 2022, av Latjinkorridoren, som är den enda landkorridor som förbinder den mestadels armeniska regionen Nagorno-Karabach med Armenien och som lett till att över 100 000 Nagorno-Karabach-armenier inte har kunnat åtnjuta fri rörlighet och inte har haft tillgång till livsmedel, läkemedel, hygienartiklar och andra varor, samt av inrättandet av en gränsstation i samma korridor i april 2023, i strid med trepartsuttalandet från november 2020, av en militär uppbyggnad runt Nagorno‑Karabach och längs gränsen till Armenien samt en aggressiv och provocerande retorik från Azerbajdzjans ledning.
G. Enligt trepartsuttalandet av den 9 november 2020, som satte stopp för 44-dagarskriget, skulle Latjinkorridoren kvarstå under de ryska fredsbevarande styrkornas kontroll, medan Azerbajdzjan skulle garantera säkerheten för personer, fordon och last i båda riktningarna längs Latjinkorridoren. De ryska så kallade fredsbevarande styrkorna har inte fullgjort sitt uppdrag eftersom de inte har agerat mot Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren, landets inrättande av en gränsstation eller dess senaste militära aggression. Genom att upprätthålla blockaden av Latjinkorridoren har Azerbajdzjan brutit mot sina internationella skyldigheter enligt trepartsuttalandet om eldupphör från november 2020.
H. Dessa dryga nio månader av organiserad svält och isolering har särskilt drabbat utsatta grupper i Nagorno-Karabach, såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättning och kroniska hälsoåkommor. Detta har bland annat lett till fler missfall och prematura födslar eftersom gravida kvinnor inte har tillgång till ordentlig näring och mödravård. Azerbajdzjan har också skurit av regionens gas- och elförsörjning, något som avsevärt påverkar levnadsförhållandena i regionen, däribland sjukvårdsinrättningarnas och utbildningsinstitutionernas funktion. Sjukvårdsinstitutionerna i Nagorno-Karabach har på grund av blockaden haft otillräcklig kapacitet att ta sig an människorna som skadats i det azerbajdzjanska angreppet.
I. Enligt Internationella domstolens beslut i målet Armenien mot Azerbajdzjan av den 22 februari 2023 ska Azerbajdzjan tillåta fri passage genom Latjinkorridoren och vidta alla åtgärder man förfogar över för att säkerställa att personer, fordon och gods oförhindrat kan röra sig längs Latjinkorridoren i båda riktningarna.
J. Den 28 september 2023 tvingades Nagorno-Karabachs de facto-president Samvel Shahramanyan underteckna ett dekret om att alla den självutropade republikens strukturer och institutioner ska vara upplösta senast den 1 januari 2024 och att den självutropade republiken Nagorno-Karabach ska upphöra att existera.
K. EU har bidragit med 5 miljoner euro i humanitärt bistånd till Internationella rödakorskommittén. Medlen är avsedda att hjälpa människor som fördrivits från Nagorno-Karabach till Armenien och utsatta personer i Nagorno-Karabach. Armeniens regering har bett EU om bistånd för att kunna hantera tillströmningen av flyktingar från Nagorno-Karabach.
L. Europeiska rådets ordförande är initiativtagare till en av de tre delarna av fredsförhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan.
M. Det finns ett stort antal kyrkor, moskéer, stenkors och kyrkogårdar i Nagorno-Karabach. Efter att Azerbajdzjan hade orsakat stora avsiktliga skador på det armeniska kulturarvet under kriget 2020 angav Internationella domstolen i sitt beslut av den 7 december 2021(4) att Azerbajdzjan måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga och bestraffa vandalism och skändning som påverkar det armeniska kulturarvet, inbegripet men inte begränsat till kyrkor och andra gudstjänstlokaler, monument, kulturminnesmärken, kyrkogårdar och artefakter.
N. Andra stater, såsom Turkiet, har gett Azerbajdzjan politiskt, diplomatiskt och militärt stöd, vilket ytterligare har förvärrat konflikten. Enligt punkt 9 i 2020 års avtal om eldupphör i Nagorno-Karabach ska Armenien garantera säkerheten för transportförbindelserna mellan det huvudsakliga Azerbajdzjan och dess exklav Nachitjevan: förbindelser som av Azerbajdzjan och Turkiet har framhållits som ”Zangezurkorridoren” och som har nyttjats av tjänstemän i de två länderna på sådana sätt som hotar Armeniens suveränitet.
O. Under de senaste åren har den azerbajdzjanska ledningen vid åtskilliga tillfällen gjort irredentistiska uttalanden med anspelningar på Armeniens suveräna territorium. Vid flertalet tillfällen de senaste två åren har den azerbajdzjanska armén ockuperat olika delar av Armeniens suveräna territorium och bombat civila mål på Armeniens territorium.
P. Parlamentets tidigare varningar om läget har inte lett till någon märkbar förändring av EU:s politik gentemot Azerbajdzjan. Tre årtionden av diplomatiska och fredsbyggande insatser från OSSE:s, EU:s och andra internationella aktörers sida har inte avskräckt Azerbajdzjan från att använda militärt våld.
1. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Azerbajdzjans i förväg planerade och omotiverade militära angrepp mot armenierna i Nagorno-Karabach och efterlyser ett omedelbart och fullständigt stopp på våldet mot dem som stannat kvar i regionen. Parlamentet betonar att Azerbajdzjan otvetydigt var på väg att återetablera sin kontroll över Nagorno-Karabach genom diplomatiska förhandlingar, och att detta angrepp strider mot Azerbajdzjans uttalade avsikter att arbeta för hållbar fred med Armenien och undergräver de pågående fredsförhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan.
2. Europaparlamentet betonar att detta angrepp utgör ett grovt brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter och en tydlig överträdelse av trepartsuttalandet om eldupphör av den 9 november 2020 och de åtaganden som Azerbajdzjan gjort i de förhandlingar där EU agerat medlare. Parlamentet påminner om att angreppet skedde mot bakgrund av en stor humanitär kris i Nagorno-Karabach till följd av Azerbajdzjans blockad av Latjinkorridoren under de senaste nio månaderna, i strid med Bakus åtaganden och Internationella domstolens rättsligt bindande beslut. Parlamentet påminner Azerbajdzjan om att tvångsåtgärder för att driva bort en civilbefolkning från ett territorium kan utgöra ett brott mot mänskligheten och skulle kunna omfattas av FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord.
3. Europaparlamentet beklagar djupt dödsoffren och skadorna till följd av Azerbajdzjans senaste angrepp, däribland efter en explosion i en bränsledepå den 25 september 2023. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med de armenier i Nagorno-Karabach som har tvingats att fly sina hem och sina förfäders landområden. Parlamentet anser att den nuvarande situationen kan likställas med etnisk rensning och fördömer kraftigt de hot och våldshandlingar som azerbajdzjanska trupper riktat mot befolkningen i Nagorno‑Karabach. Parlamentet lovordar Armeniens myndigheter för deras insatser för att ge flyktingar stöd och skydd. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att omedelbart erbjuda Armenien allt nödvändigt stöd för att hantera tillströmningen av flyktingar från Nagorno-Karabach och den humanitära kris som detta medfört.
4. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att anta riktade sanktioner mot enskilda personer i den azerbajdzjanska regeringen som är ansvariga för ett flertal brott mot avtalet om eldupphör och brott mot mänskliga rättigheter i Nagorno‑Karabach. Parlamentet efterlyser utredningar av övergrepp som azerbajdzjanska styrkor gjort sig skyldiga till och som skulle kunna utgöra krigsförbrytelser.
5. Europaparlamentet påminner Azerbajdzjan om att landet har fullt ansvar för säkerheten och välbefinnandet för alla människor i Nagorno-Karabach och måste hållas ansvarigt. Parlamentet kräver att Azerbajdzjan garanterar säkerheten och tryggheten för befolkningen i Nagorno-Karabach, med respekt för FN-stadgan och alla relevanta internationella konventioner, principerna om internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna, landets internationella åtaganden och OSSE:s principer. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att tillåta den armeniska befolkningen att tryggt återvända till Nagorno-Karabach, att ge stabila garantier för att deras rättigheter skyddas och att avhålla sig från all uppviglande retorik som skulle kunna sporra till diskriminering av armenier. Parlamentet påminner de azerbajdzjanska myndigheterna om att rätten att återvända till sitt hem är ett grundläggande rättesnöre i den internationella människorättslagstiftningen. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att snarast inleda en verklig, omfattande och öppen dialog med Nagorno-Karabach-armenierna för att säkerställa respekten för deras rättigheter och garantera deras säkerhet, inbegripet deras rätt att leva i sina hem på ett värdigt och säkert sätt, och deras mark- och egendomsrättigheter, så att de kan bevara sin distinkta identitet och fullt ut åtnjuta sina medborgerliga, kulturella, sociala och religiösa rättigheter. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att ha ett nära samråd med Europarådet, FN, OSSE och andra internationella organisationer avseende bästa praxis för att garantera etniska armeniers rättigheter, och betonar att detta är särskilt viktigt med tanke på Azerbajdzjans katastrofala människorättssituation.
6. Europaparlamentet kräver att blockaden av Latjinkorridoren omedelbart hävs, för att säkerställa att humanitärt bistånd kommer fram till de behövande i Nagorno-Karabach. Parlamentet vill även att Latjinkorridoren ska öppnas helt eftersom den för Nagorno‑Karabach-armenierna utgör en fysisk förbindelse till deras land, egendom, kultur och arv. Parlamentet uppmanar med kraft de azerbajdzjanska myndigheterna att göra sitt yttersta för att säkerställa att de armenier som gett sig av får tillgång till all information de behöver om hur de återställer sina boenden i Nagorno-Karabach och utan begränsningar får tillgång till alla andra rättigheter till egendom, sociala förmåner, utbildning o.d. om de skulle besluta sig för att återvända.
7. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utan dröjsmål arbeta för att säkerställa internationella garantier som tryggar säkerhet och välbefinnande för armenier som fortsatt lever i Nagorno-Karabach och omedelbart återupprätta fullständigt tillträde till regionen för humanitär hjälp. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöka sin närvaro på plats och att markant öka det humanitära biståndet till människor som fördrivits från Nagorno-Karabach till Armenien eller lever i Nagorno-Karabach. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över hur det första FN‑uppdraget i Nagorno-Karabach på 30 år organiserades och genomfördes. Parlamentet efterlyser internationell närvaro i Nagorno-Karabach under FN:s överinseende för att övervaka situationen på plats och skapa öppenhet, trygghet och förtroende hos invånarna i Nagorno-Karabach, med fokus på humanitära behov och skydd samt bevarande av kulturella platser och kulturarvsplatser. Parlamentet kräver att de ryska fredsbevarande styrkorna snarast ersätts med FN:s fredsbevarande uppdrag i Nagorno-Karabach och längs den internationella gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan för att effektivt upprätthålla säkerheten och tryggheten för den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach.
8. Europaparlamentet uttrycker djup oro över frågan om bevarandet av det kulturella, religiösa och historiska arvet i Nagorno-Karabach efter Nagorno-Karabach-armeniernas massiva utvandring. Med tanke på förstörelsen av det kulturella, religiösa och historiska arvet sedan konflikten i Nagorno-Karabach inleddes uppmanar parlamentet eftertryckligen Azerbajdzjan att avstå från att ytterligare förstöra, försumma eller ändra ursprunget för det kulturella, religiösa eller historiska arvet i regionen och i stället sträva efter att bevara, skydda och främja denna rika mångfald i linje med Internationella domstolens beslut av den 7 december 2021. Parlamentet kräver skydd av Armeniens kulturella, historiska och religiösa arv i Nagorno-Karabach i linje med Unescos standarder och Azerbajdzjans internationella åtaganden. Parlamentet insisterar på att Azerbajdzjan ska tillåta ett Unesco-uppdrag i Nagorno-Karabach och ge uppdraget det tillträde till kulturarvsplatser som krävs för att det ska kunna upprätta dokumentation över deras nuvarande tillstånd och gå vidare med en inventering.
9. Europaparlamentet kräver att egendom skyddas för de medlemmar av den armeniska befolkningen som tvingats lämna landet, och uppmanar Azerbajdzjan att frige, och göra åtaganden om en bred amnesti för, alla invånare i Nagorno-Karabach som gripits sedan den 19 september 2023, inbegripet de tidigare tjänstemännen från regionen och alla andra som greps före och efter den 19 september 2023.
10. Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av de azerbajdzjanska militära intrången på Armeniens internationellt erkända territorium. Parlamentet upprepar sitt krav på att Azerbajdzjan drar tillbaka sina trupper från hela Armeniens suveräna territorium. Parlamentet beklagar och uttrycker sin djupa oro över irredentistiska och uppviglande uttalanden från den azerbajdzjanske presidenten och andra azerbajdzjanska tjänstemän som hotar Armeniens territoriella integritet och suveränitet, däribland uttalanden med anknytning till ”Zangezurkorridoren”. Parlamentet varnar Azerbajdzjan för alla möjliga former av militär äventyrspolitik riktad mot Armeniens territorium. Parlamentet fördömer Turkiets inblandning i beväpningen av Azerbajdzjan och dess fulla stöd för Azerbajdzjans offensiver under både 2020 och 2023, och uppmanar Turkiet att hålla tillbaka sin allierade, Azerbajdzjan, från sådana ansvarslösa operationer. Parlamentet fördömer det stöd som andra länder gett till Azerbajdzjan under denna kris, och vill att detta stöd ska upphöra, för att en ytterligare upptrappning ska kunna förhindras. Parlamentet varnar för att bristen på seriösa avskräckande åtgärder från det internationella samfundets sida kan komma att stärka Azerbajdzjan.
11. Europaparlamentet efterlyser en omfattande översyn av EU:s förbindelser med Azerbajdzjan, där hänsyn tas till den senaste utvecklingen och den förvärrade situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet beklagar att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har betecknat Azerbajdzjan som en ”tillförlitlig energileverantör”. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt ompröva det ”strategiska partnerskapet” med Azerbajdzjan på energiområdet, med tanke på Azerbajdzjans upprepade kränkningar av sina internationella åtaganden, inbegripet åtaganden som gjorts i förhandlingar där EU agerat medlare samt bindande folkrättsliga bestämmelser. Mot bakgrund av Azerbajdzjans aggression mot Armenien i september 2022 och landets omotiverade användning av våld mot, och tvångsförflyttning av, befolkningen i Nagorno-Karabach i september 2023, samt landets alarmerande människorättssituation, konstaterar parlamentet att det är oförenligt med målen för EU:s utrikespolitik enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen att utveckla ett sådant ”strategiskt partnerskap”. Parlamentet är övertygat om att EU moraliskt sett inte kan godta att ett framtida partnerskapsavtal förhandlas fram med ett land som bryter flagrant mot såväl folkrättens principer som sina internationella skyldigheter och därmed inte är vare sig pålitlig eller tillförlitlig som partner. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten att avbryta förhandlingarna om ett förnyat partnerskapsavtal till dess att Azerbajdzjan har visat sin genuina beredvillighet att respektera rättigheterna och farhågorna gällande säkerheten för den armeniska befolkningen i Nagorno‑Karabach. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater, om Azerbajdzjan fortsätter att åsidosätta sina åtaganden, att överväga att upphäva avtalet om viseringslättnader med Azerbajdzjan och minska på samarbetet med landet på andra områden. Parlamentet anser att de kommentarer och hot som riktats mot Europaparlamentsledamöter från azerbajdzjanska myndigheter, däribland Azerbajdzjans ambassadör i EU, är oacceptabla.
12. Europaparlamentet efterlyser en minskning av EU:s beroende av gasexport från Azerbajdzjan. Parlamentet är allvarligt oroat över Azerbajdzjans import av rysk gas och Rysslands anmärkningsvärda andel av produktionen och transporten av azerbajdzjansk gas till EU, eftersom detta är oförenligt med EU:s mål att undergräva Rysslands förmåga att fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina genom att minska dess intäkter från olje- och gasexporten till EU. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utreda misstankar om att Azerbajdzjan i själva verket exporterar rysk gas till EU. Parlamentet vill att all import av olja och gas från Azerbajdzjan till EU ska upphöra i händelse av en militär aggression mot Armeniens territoriella integritet eller betydande hybridangrepp mot Armeniens konstitutionella ordning och demokratiska institutioner. Parlamentet kräver, mot bakgrund av Azerbajdzjans nyliga invasion av Nagorno-Karabach, att samförståndsavtalet om ett strategiskt partnerskap på energiområdet mellan Europeiska unionen och Azerbajdzjan upphävs.
13. Europaparlamentet fördömer de ryska ”fredsbevarande styrkornas” passivitet och det allmänna inflytande som utövas av Ryssland, som i årtionden har underblåst konflikten och utnyttjat den för sina egna politiska syften.
14. Europaparlamentet fördömer att Turkiets president, Recep Tayyip Erdoğan, har utnyttjat den väpnade konflikten i Nagorno-Karabach i syfte att främja en imperialistisk agenda och har uppmuntrat ytterligare angrepp mot Armeniens suveränitet. Parlamentet uppmuntrar eftertryckligen Turkiet att inta ett konstruktivt och ansvarsfullt förhållningssätt beträffande Armeniens territoriella integritet och att främja fred i regionen.
15. Europaparlamentet lovordar den armeniske premiärministern, Nikol Pasjinjan, för hans åtagande för fred. Parlamentet upprepar EU:s åtagande att stödja Armeniens suveränitet, demokrati och territoriella integritet. Parlamentet fördömer kraftigt Rysslands tilltagande hybridförsök att destabilisera den politiska situationen inom Armenien. Parlamentet välkomnar Armeniens ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet anser att EU måste dra nytta av detta potentiella geopolitiska vakuum och förse Armenien med en ambitiös samarbetsplan genom att uppgradera det nuvarande omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet, bättre förankra landet i de västerländska demokratiernas gemenskap och hjälpa det att öppna förbindelser med grannländerna, i synnerhet Turkiet.
16. Europaparlamentet uppmanar EU att tillmötesgå Armeniens begäran om stöd via den europeiska fredsfaciliteten om Armenien skulle komma att ompröva sina nuvarande militära allianser. Parlamentet uppmanar EU att avsevärt öka sitt humanitära och ekonomiska bistånd till Armenien, som står inför en situation med tiotusentals anländande flyktingar. Med tanke på att tusentals etniska armenier fått sin utbildning avbruten uppmanar parlamentet EU att hjälpa till att inrätta och finansiera stipendier till elever och studerande som evakuerats, så att de kan fortsätta sina studier.
17. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för både Azerbajdzjans och Armeniens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att på nytt bekräfta sitt otvetydiga stöd för Armeniens territoriella integritet. Parlamentet anser att en verklig dialog mellan Azerbajdzjan, Armenien och företrädare för Nagorno‑Karabach‑armenierna är den enda hållbara vägen framåt, och uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja sådana insatser. Parlamentet stöder de pågående fredssamtalen mellan Armenien och Azerbajdzjan, som allvarligt har hindrats av den senaste militära operationen mot Nagorno-Karabach. Parlamentet understryker att det behövs ett omfattande fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan, som måste inbegripa ömsesidigt erkännande av respektive territoriella integritet, garantier för Nagorno-Karabach-armeniernas rättigheter och säkerhet samt frisläppande av fångar. Parlamentet betonar att en värdig och varaktig regional fred som innebär att bägge länders suveränitet, oberoende och territoriella integritet upprätthålls är en förutsättning för stabilitet i grannskapet.
18. Europaparlamentet uppmanar EU:s civila uppdrag i Armenien (Euma) att noga övervaka hur säkerhetssituationen utvecklas på plats, rapportera öppet om detta till Europaparlamentet och aktivt bidra till konfliktlösningsinsatser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka Eumas mandat, öka dess omfattning, förlänga dess varaktighet och även placera övervakare längs gränsen till Turkiet. Parlamentet beklagar djupt att Azerbajdzjan aldrig har tillåtit att Euma sätts in på landets territorium, och uppmanar Azerbajdzjan att tillåta Eumas närvaro på den egna sidan av gränsen och i Nagorno-Karabach.
19. Europaparlamentet uttrycker djupt missnöje med att kommissionen och rådet har förbisett återkommande varningar från parlamentet om situationen i Nagorno-Karabach och riskerna för en katastrofal utgång. Parlamentet beklagar djupt att EU:s åtgärder hittills inte har gett några positiva resultat. Parlamentet kräver att Europeiska utrikestjänsten omprövar sina åtgärder i Sydkaukasien och ersätter särskilt avdelad personal. Parlamentet beklagar EU-institutionernas långsamma reaktion, då unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik inte gjorde något uttalande förrän två dagar efter det att Azerbajdzjan inledde sitt angrepp mot Nagorno-Karabach.
20. Europaparlamentet beklagar att dess ledamöter har tagit emot och underlåtit att redovisa resor till Azerbajdzjan, besök i Nagorno-Karabach-regionen och lyxhotellvistelser som organiserats och bekostats av azerbajdzjanska tjänstemän. Parlamentet upprepar sitt krav på strängare regler för tjänstemannaresor som betalas av utländska länder och enheter. Parlamentet beklagar att denna förpliktelse inte infördes genom dess beslut av den 13 september 2023 om ändringar av Europaparlamentets arbetsordning i syfte att stärka integriteten, oberoendet och ansvarsskyldigheten, Parlamentet uppmanar sitt utskott för konstitutionella frågor att föreslå en översyn av parlamentets arbetsordning i syfte att införa ett förbud för Europaparlamentets ledamöter att ta emot resor och logi som betalas av tredje parter, inklusive tjänstemän från tredjeländer och företrädare för näringslivets intressen.
21. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att snarast ompröva EU:s diplomatiska och säkerhetsmässiga arkitektur och den geopolitiska strukturen i hela Sydkaukasien, mot bakgrund av de nya förhållandena på plats och intressena hos länder som Ryssland, Turkiet och Iran, men också att ta fram en strategi som svar på den ökande trenden att autokratiska regimer tränger undan diplomatiska ansträngningar och ersätter dem med militärt våld.
22. Europaparlamentet beklagar djupt den ungerska regeringens beslut att blockera ett gemensamt uttalande från samtliga EU-medlemsstater som fördömer Azerbajdzjans militära operation mot den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach. Parlamentet uppmanar rådet att enas i stöd för att EU ska delta mer aktivt i att skydda mänskliga rättigheter och främja fred mellan Azerbajdzjan och Armenien.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Republiken Azerbajdzjans president, regering och parlament, Republiken Armeniens president, regering och parlament, Unescos generaldirektör, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN samt Europarådet.
Internationella domstolens beslut av den 7 december 2021 om begäran om information om provisoriska åtgärder för tillämpning av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (Armenien mot Azerbajdzjan).
Utvärdering av Moldaviens väg mot EU
141k
52k
Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2023 om utvärdering av Moldaviens väg mot EU (2023/2838(RSP))
– med beaktande av sina senaste resolutioner om Moldavien,
– med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan(1), vilket inkluderar ett djupgående och omfattande frihandelsområde,
– med beaktande av Moldaviens ansökan om EU-medlemskap den 3 mars 2022 och Europeiska rådets därpå följande beviljande av status som kandidatland den 23 juni 2022, och baseras på en positiv bedömning av kommissionen och i överensstämmelse med parlamentets synpunkter,
– med beaktande av kommissionens yttrande av den 17 juni 2022 om Republiken Moldaviens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (COM(2022)0406) samt det gemensamma arbetsdokumentet av den 6 februari 2023 om rapporten om genomförandet av Republiken Moldaviens associering (SWD(2023)0041),
– med beaktande av kommissionens analytiska rapport av den 1 februari 2023 om Moldaviens anpassning till EU:s regelverk (SWD(2023)0032),
– med beaktande av det gemensamma uttalandet efter det sjunde mötet i associeringsrådet EU–Moldavien den 7 februari 2023 och det slutliga uttalandet från det trettonde mötet i den parlamentariska associeringskommittén EU–Moldavien den 23 mars 2023,
– med beaktande av artiklarna 2 och 49 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 juni 2022, den 23 mars 2023 samt den 29 och 30 juni 2023,
– med beaktande av den uppdaterade associeringsagendan EU–Republiken Moldavien för 2021–2027 av den 22 augusti 2022 och stödpaket för Republiken Moldavien, som kommissionen lade fram den 28 juni 2023,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Moldavien lämnade in sin ansökan om EU-medlemskap den 3 mars 2022 och har sedan den 23 juni 2022 varit ett kandidatland.
B. Förbindelserna mellan EU och Moldavien har intensifierats sedan dess, på grundval av ett ömsesidigt åtagande att stärka deras politiska associering. I rådets slutsatser av den 13 december 2022 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen lades tonvikten vid en ytterligare fördjupning av EU:s sektoriella samarbete med Moldavien och dess integrering på EU:s inre marknad.
C. Moldaviens regering har eftersträvat en ambitiös politisk, rättslig och institutionell reformprocess och visat att den är besluten och kapabel att uppfylla de nio steg som fastställs i kommissionens yttrande för att uppnå de villkor som har ställts upp för att anslutningsförhandlingarna ska kunna inledas. EU-anslutning är alltjämt en meritbaserad process som kräver att EU:s medlemskapskriterier är uppfyllda.
D. Den 22 juni 2023 gav kommissionen rådet en muntlig uppdatering om Moldaviens framsteg, och en mer detaljerad översyn kommer att ingå i 2023 års utvidgningspaket med rapporter om de tio utvidgningsländerna. I den muntliga uppdatering som lämnades till rådet i juni, på begäran av EU:s medlemsstater, bedömde kommissionen att tre steg hade uppfyllts (2, 8 och 9) och att betydande framsteg hade gjorts i fråga om tre andra steg (1, 4, 7).
E. Moldavien har gjort enorma ansträngningar och stora framsteg när det gäller att uppfylla alla de villkor som kommissionen fastställt, nämligen att åtgärda de brister som konstaterats av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter samt Venedigkommissionen när det gäller reformen av rättsväsendet och av vallagen, genom att stärka civilsamhällets deltagande i beslutsprocesser, stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna, särskilt för utsatta grupper, förbättra jämställdheten och bekämpa våld mot kvinnor. Kommissionens kommande bedömning av Moldaviens framsteg kommer att sända ett tydligt politiskt budskap och ha stor betydelse för landets framtid.
F. Den prioriterade handlingsplanen EU–Moldavien godkändes också i juni 2023 och kommer att fungera som en färdplan för ett fullständigt genomförande av det omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Moldavien och Moldaviens fortsatta integrering i EU:s inre marknad, med gemensamt överenskomna prioriteringar för 2023–2024. Den 28 juni 2023 lade kommissionen fram stödpaketet för Moldavien, som tar itu med effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och syftar till att föra Moldavien närmare EU.
G. Trots de dramatiska konsekvenserna av kriget mot Ukraina har Moldavien lyckats att i stor utsträckning befästa sin demokrati och fortsätta sitt reformarbete. Förbättringarna av landets demokratiska system har synts i flera internationella index där landet rankas allt högre: plats 28 av 180 länder i 2023 års globala pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser (från plats 40, 2022); plats 91 av 180 länder i 2022 års Transparency International, korruptionsindex (från plats 105, 2021); plats 68 av 140 länder i 2023 års World Justice Projects rättsstatsindex (från plats 73, 2021).
H. Ryssland har genom provokationer, desinformation, olaglig finansiering av politiska partier, cyberattacker och andra hybridmetoder försökt att undergräva Moldaviens stabilitet, suveränitet, konstitutionella ordning och demokratiska institutioner. Syftet med Rysslands omstörtande verksamhet i Moldavien är att undergräva allmänhetens stöd för den väg mot Europa som Moldaviens folk har valt, och att destabilisera. Ryssland har använt sin gasexport som ett sätt att utöva påtryckningar på Moldaviens regering, bland annat när det gäller landets EU-vänliga inriktning. Rysslands användning av energi som vapen har återigen visat hur bräcklig den moldaviska energisektorn är, samtidigt som Moldaviens kopplingar till EU:s marknader och mekanismer för gas och el har hjälpt landet att klara av krisen. De höga energipriserna ledde till att inflationen steg till mer än 30 % och Moldaviens ekonomiska produktion minskade i reala termer med 5,9 % under 2022 jämfört med föregående år. Även om Moldavien har diversifierat sin naturgastillförsel bort från Ryssland är dess elförsörjning till stor del beroende av det ryskägda kraftverket Cuciurgan i regionen Transnistrien. Trots alla dessa försök till destabilisering har det moldaviska folket och det moldaviska ledarskapet varit fortsatt fast beslutna att följa den EU-vänliga väg som de har valt.
I. Ryska missiler avfyrade mot Ukraina har vid flera tillfällen flugit över Moldaviens territorium, vilket tydligt kränker Moldaviens suveränitet, och vid flera tillfällen har ryskt missilskrot fallit ned på moldaviskt territorium, vilket orsakat skador och utgjort en livsfara för civila. Moldaviens luftövervakning och luftförsvar är i akut behov av investeringar och modernisering, och den moldaviska regeringen har bett sina västerländska partner om luftvärnssystem.
J. Den 20 juli 2023 beviljade EU ytterligare ett års förlängning, till och med den 24 juli 2024, av det tillfälliga upphävandet av tullar och system med ingångspriser som fortfarande gäller för sju moldaviska jordbruksprodukter.
K. Den 24 april 2023 inrättades EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, i syfte att öka säkerhetssektorns motståndskraft när det gäller krishantering, hybridhot och att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning.
L. Den 18 september 2023 anslöt sig Moldavien till EU:s civilskyddsmekanism som en deltagande stat.
1. Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang för Moldaviens framtida medlemskap i EU, och erkänner att landet hör hemma i EU. Parlamentet anser att det skulle utgöra en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa. Parlamentet ser fram emot kommissionens bedömning av Moldaviens uppfyllande av de steg som fastställdes i kommissionens yttrande som en del av 2023 års utvidgningspaket.
2. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och Europeiska rådet att inleda förhandlingar med Moldavien om EU-anslutning före utgången av 2023.
3. Europaparlamentet understryker betydelsen av att fortsätta landets reformprocess, inte bara för att nå det politiska målet om EU-medlemskap utan även, och framför allt, för att konkret förbättra levnadsstandarden för befolkningen, särskilt för de mest utsatta grupperna, och att ge de yngre generationerna attraktiva förutsättningar för att i framtiden leva och arbeta i landet. Parlamentet välkomnar det omfattande folkliga stödet i Moldavien för landets europeiska integration, vilket framgår av de senaste opinionsundersökningarna och av massmötet European Moldova National Assembly den 21 maj 2023, där över 80 000 personer samlades på Stora nationalförsamlingstorget i Chisinau för att uttrycka sitt stöd för Moldaviens europeiska framtid.
4. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka det ekonomiska och tekniska stödet till Moldavien för att underlätta en snabb och effektiv integration i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt betala ut nästa delutbetalning av det pågående makroekonomiska stödet till Moldavien och att identifiera ytterligare medel för Moldavien under revideringen av den fleråriga budgetramen 2023. Parlamentet välkomnar i detta avseende Europeiska rådets beslut att öka det makroekonomiska stödet till Moldavien. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla dess framtida krav är fortsatt tydliga och exakta och att undvika att ställa upp rörliga mål för kandidatländerna. Parlamentet understryker att kommissionens kontakter med myndigheterna i ett tidigt skede av utformningen av politiken och reformerna, i kombination med dess tillhandahållande av tekniskt bistånd, kommer att göra det möjligt för Moldavien att upprätthålla reformtakten och kvaliteten på de reformer som krävs för en anslutning till EU.
5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en särskild facilitet för Ukraina för att stödja landets återhämtning, återuppbyggnad och modernisering. Parlamentet noterar att det planerade anslaget på upp till 50 miljarder euro för faciliteten mellan 2024 och 2027 i form av både bidrag och lån kommer att ersätta det planerade stödet till Ukraina inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Parlamentet begär att allt bilateralt stöd till Ukraina inom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen ska omfördelas till Moldavien, som är ett EU-kandidatland som gränsar till Ukraina och som också har drabbats hårdast av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att Moldavien inkluderas i den reviderade IPA III-förordningen(2), bland annat genom att i tillräcklig utsträckning öka den totala budgeten för IPA III och genom att tillhandahålla stöd för att hjälpa landet att på lämpligt sätt förbereda sig för ett optimalt utnyttjande av föranslutningsstödet. Parlamentet välkomnar det pågående genomförandet av den breda associeringsagendan/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och uppmanar de moldaviska myndigheterna att fortsätta att arbeta för ett fullständigt och ändamålsenligt genomförande av avtalet, samt för demokrati-, förvaltnings- och rättsstatsreformer rent generellt, som ett bevis för deras ambition att förbereda sig för ett EU-medlemskap och fullgöra sina skyldigheter som EU-medlemsstat. Parlamentet välkomnar den prioriterade handlingsplanen EU–Moldavien som lades fram i juni 2023, som kommer att fungera som en färdplan för ett fullständigt genomförande av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och Moldaviens fortsatta integrering på EU:s inre marknad, med gemensamt överenskomna prioriteringar för 2023–2024.
7. Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett innovativt, kompletterande och flexibelt samspel mellan genomförandet av associeringsavtalet och anslutningsförhandlingsprocessen, som gör det möjligt för Moldavien att gradvis integreras på EU:s inre marknad, på grundval av en prioriterad handlingsplan och relevanta sektorsprogram som ger tillgång till relevanta EU-medel, så att moldaviska medborgare kan dra nytta av fördelarna med anslutningen under hela processen och inte bara när den är slutförd.
8. Europaparlamentet fortsätter att välkomna de moldaviska myndigheternas betydande ansträngningar för att föra reformagendan framåt mot ett EU-medlemskap. Parlamentet berömmer Moldavien för dess framsteg med att reformera rättsväsendet, särskilt när det gäller genomförandet av kommissionens rekommendationer om Moldaviens ansökan om anslutning. Parlamentet uppmuntrar regeringen att samarbeta med alla berörda parter för en hållbar och omfattande reform av rättsväsendet och korruptionsbekämpningen, i linje med EU:s och Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet uppmanar regeringen att fortsätta sitt arbete med avoligarkisering, reformen av förvaltningen av de offentliga finanserna, kampen mot organiserad brottslighet och reformen av den offentliga förvaltningen.
9. Europaparlamentet framhåller den absoluta prioriteringen att stärka rättsstaten, något som har ökat avsevärt i betydelse i EU-anslutningsprocessen och kvarstår som ett av de viktigaste villkoren för ett EU-medlemskap i syfte att säkerställa att EU:s utvidgning stärker snarare än försvagar EU och dess inre marknad. Parlamentet förväntar sig därför att Moldavien fortsätter och fullföljer granskningsprocessen för rättsväsendet, och rekommenderar landet att stärka samordningen mellan alla institutioner som inrättats för och arbetar med korruptionsbekämpning och att ta ett helhetsgrepp när det gäller korruption som omfattar alla steg från förebyggande till lagföring.
10. Europaparlamentet påminner om den snabba takten för de omvälvande ekonomiska reformer som Moldavien har inlett, inbegripet att gå i bräschen för en massiv avregleringsprocess för landets ekonomi och minska byråkratin, samtidigt som takten i den digitala omställningen påskyndas, för att förbättra Moldaviens affärsklimat och göra det lättare att göra affärer i Moldavien. Parlamentet påminner om att handelssynergierna mellan Moldavien och EU är betydande och utgjorde nästan hälften av Moldaviens handel förra året, och att mer än 58 % av landets export går till EU-länderna.
11. Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att öka det civila samhällets deltagande i beslutsprocesser. Parlamentet noterar att konsultationsportalen www.particip.gov.md har uppdaterats och nu automatiskt kan vidarebefordra politiska och rättsliga utkast till berörda parter och samla in deras kommentarer och förslag. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att fortsätta att förbättra insynen i beslutsprocessen och involvera det civila samhället på alla nivåer, eftersom det kommer att öka allmänhetens stöd för reformerna. Parlamentet välkomnar alla initiativ från det civila samhället och det internationella samfundet för att stödja rättsväsendets integritet och reformer i landet, särskilt de insatser som gör allmänheten medveten om den positiva inverkan som ett oberoende, kompetent och effektivt rättsväsende har på medborgarnas vardag.
12. Europaparlamentet välkomnar det avtal som associerar Moldavien med Fonden för ett sammanlänkat Europa och som undertecknades den 9 maj 2023 och det avtal om landets deltagande i EU:s program för den inre marknaden som undertecknades den 8 september 2023. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att stödja Moldaviens integration genom att införliva landet i EU:s program, instrument och byråer, såsom programmet för ett digitalt Europa, Europeiska miljöbyrån, Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec), DiscoverEU och programmet Rättsliga frågor (JUST) samt öka landets deltagande i program som landet redan har anslutit sig till, såsom Erasmus Mundus. Parlamentet välkomnar den senaste tidens utveckling när det gäller ”roaming som hemma” och säkerhet, vilket kommer att påskynda harmoniseringen av lagstiftningen och resultera i konkreta fördelar som närmare band mellan EU och de moldaviska medborgarna.
13. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta ge politiskt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Moldavien, också genom stödplattformen för Moldavien.
14. Europaparlamentet välkomnar förlängningen av de tillfälliga handelsliberaliseringsåtgärderna för att stödja Moldaviens ekonomi genom att upphäva alla tullkvoter och efterlyser en ytterligare förlängning av dem. Parlamentet uppmanar EU att vidta snabba och betydande åtgärder för att liberalisera sina tullkvoter permanent i syfte att säkerställa förutsägbarheten och öka landets attraktionskraft på medellång till lång sikt för investerare. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU, med tanke på den lilla moldaviska ekonomins struktur och på basis av positiva revisionsbedömningar, att också tillåta import av moldaviska varor av animaliskt ursprung och att öka sitt ekonomiska stöd till moldaviska jordbrukare som drabbats av marknadsstörningar på grund av kriget i Ukraina. Parlamentet konstaterar att de ovannämnda åtgärderna också bör åtföljas av stöd till hållbarheten i Moldaviens jordbruksproduktion.
15. Europaparlamentet fördömer kraftfullt den hybridverksamhet utan motstycke som iscensatts av Ryska federationen genom dess kriminella proxyaktörer och som undergräver valprocesserna i Moldavien genom olagligt ekonomiskt stöd till politiska partier, i syfte att undergräva landets säkerhet, suveränitet och demokratiska grundvalar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att öka sitt stöd till den moldaviska regeringens insatser för att förhindra sådan inblandning i landets demokratiska processer, inbegripet genom ytterligare riktade sanktioner.
16. Europaparlamentet uppmanar alla politiska aktörer att bidra till att uppfylla det moldaviska folkets strävan att närma sig EU genom att söka samförstånd om de viktigaste och mest akuta reformerna, aktivt delta i lagstiftningsarbetet i Moldaviens parlament i syfte att ytterligare harmonisera Moldaviens lagstiftning med EU:s normer och samarbeta med det civila samhället om alla större reformer och landets europeiska inriktning. Parlamentet förklarar sig berett att bidra till att stödja och stärka den parlamentariska demokratin i Moldavien, bland annat genom Jean Monnet-dialogen, när så är lämpligt i dess inhemska kontext. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det pågående arbetet med att revidera arbetsordningen och uppförandekoden för Moldaviens parlament. Parlamentet uppmanar i detta avseende att överväga att stärka det dagliga samarbetet mellan Moldaviens parlament och Europaparlamentet genom att inrätta en permanent personalnärvaro i varandras parlament, vilket skulle kunna innebära att man utser en ständig företrädare för Europaparlamentet i det moldaviska parlamentet och uppmanar det moldaviska parlamentet att utse en ständig företrädare i Bryssel. Parlamentet anser att ett sådant beslut skulle vara ett proaktivt tecken på att EU och Moldavien utnyttjar de nuvarande möjligheterna på bästa sätt och kommer att stärka informationsutbytet, genomförandet av gemensamma projekt och framtida EU‑anslutningsförhandlingar. Parlamentet uppmanar Moldaviens regering att också erbjuda företrädare för det civila samhället att delta i de 35 arbetsgrupper som ansvarar för förhandlingarna om kapitlen om EU-anslutning och att intensifiera samarbetet med det civila samhället för att hjälpa landet att gå vidare på den europeiska vägen.
17. Europaparlamentet välkomnar rådets antagande av en ny sanktionsram för att möta försök att destabilisera Moldavien, inbegripet försök att undergräva landets suveränitet och oberoende med hjälp av korruption. Parlamentet välkomnar rådets beslut att använda denna ram för att införa sanktioner mot Ilan Shor, Vladimir Plahotniuc, Igor Tjajka, Gheorghe Cavcaliuc och Marina Tauber. Parlamentet uppmanar EU och de nationella myndigheterna att se till att dessa sanktioner införs på ett korrekt sätt. Parlamentet uppmanar respektive värdstater och värdterritorier att utlämna Ilan Shor och Vladimir Plahotniuc för att de ska kunna ställas inför rätta i Moldavien. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka den politik som riktar in sig på juridiska personer och enskilda som försöker hindra eller undergräva den demokratiska politiska processen i Moldavien.
18. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de ryska myndigheterna att respektera Moldaviens oberoende, suveränitet och territoriella integritet, att upphöra med sina provokationer och försök att destabilisera landet och undergräva dess konstitutionella ordning och demokratiska institutioner, att dra tillbaka sina militära styrkor från Moldaviens territorium och att stödja en fredlig lösning av konflikten i Transnistrien, i enlighet med folkrättens principer och besluten från OSSE-toppmötet i Istanbul 1999.
19. Europaparlamentet uppmanar EU och dess institutioner att fortsätta att stödja Moldaviens ansträngningar att modernisera sitt betalningssystem så att det kan uppfylla villkoren för integrering i det gemensamma eurobetalningsområdet.
20. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa att Moldavien får allt det stöd som krävs för att stärka dess institutionella mekanismer och dess förmåga att reagera på hybridhot. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fullt ut operationalisera och stärka EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien (EUPM Moldavien) så att det kan fullgöra sitt uppdrag att stärka Moldaviens motståndskraft. Parlamentet välkomnar i detta avseende undertecknandet den 29 september 2023 av avtalet om EUPM:s status som ett viktigt steg för att uppdraget fullt ut ska kunna genomföra sitt mandat. Parlamentet begär att nödvändiga ekonomiska resurser ska säkerställas för att projekt ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, särskilt när det gäller utbildning och utrustning, i syfte att stärka Moldaviens kapacitet.
21. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse det fortsatta arbetet inom ramen för den politiska dialogen och säkerhetsdialogen på hög nivå mellan EU och Moldavien för att stärka det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet, ta upp relevanta frågor av intresse för den regionala säkerheten och stabiliteten och diskutera möjligheterna till nära samordning och effektiva bistånds- och stödåtgärder. Parlamentet framhåller betydelsen av en sådan dialog mot bakgrund av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina och dess direkta konsekvenser för Moldaviens säkerhet och stabilitet när det gäller den politiska, ekonomiska och sociala situationen i landet. Parlamentet lovordar Moldaviens förmåga att stå emot dessa destabiliserande förhållanden och åtgärder. Parlamentet lovordar i synnerhet Moldaviens gradvis ökande samordning med och anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, vilket vittnar om landets vilja och beredskap att bidra till den politiken och på ett positivt sätt utmärka sig i förhållande till vissa andra kandidatländer.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att förbättra den strategiska kommunikationen om EU i Moldavien. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att stödja mediekompetens och mediernas oberoende i Moldavien samt att stödja en digital förstärkning av landets kritiska infrastruktur och ersättandet av IKT-system med ursprung i Ryssland.
23. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet den 29 september 2023 av avtalet som gör det möjligt för Moldavien att bli en deltagande stat i EU:s civilskyddsmekanism. Parlamentet understryker att landet redan har visat sig vara en pålitlig partner genom att ta emot och skydda ukrainare som flyr kriget, och att Moldavien, genom att ansluta sig till EU:s civilskyddsmekanism, kommer att bidra direkt till att förbättra krisberedskapen och bygga upp ett mer motståndskraftigt katastrofrisksystem i Europa.
24. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att konsolidera EU:s stödcentrum för inre säkerhet och gränsförvaltning i Moldavien, som kommer att samordna det stöd som EU och dess medlemsstater ger Moldavien för att stärka brottsbekämpningen och därmed också bättre hantera de straffrättsliga och säkerhetsmässiga konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
25. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att hjälpa Moldavien när det gäller att säkerställa dess energioberoende, bland annat genom att öka dess produktionskapacitet, konnektivitet, diversifiering och energieffektivitet. Parlamentet uppmanar med kraft EU att använda nödfinansiering för att förbättra Moldaviens anslutning till EU:s elnät, genom projekt såsom sammanlänkningen mellan Balti och Suceava. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt stöd till återuppbyggnad och uppgradering av Moldaviens transportinfrastruktur, bland annat genom att inrätta en linje med europeisk spårvidd från Chisinau till Iasi (Rumänien), som ett sätt att stödja solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina samt Moldaviens och Ukrainas ekonomier.
26. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att i ljuset av Moldaviens utmaningar och status som kandidatland ytterligare öka sin personalkapacitet när det gäller att hantera och stödja landets anslutningsprocess, både i Bryssel och i Chișinău, och att inrätta en särskild enhet för Moldavien inom kommissionens generaldirektorat för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka Moldaviens möjligheter att delta i och observera EU‑institutionernas arbete samt att stärka den strukturerade politiska dialogen, inbegripet dialogen i anslutning till Europeiska rådets möte.
27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Republiken Moldaviens regering och parlament, Ryska federationen, Förenta nationerna, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Europarådet.
– med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),
– med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi (direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn)(1),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster)(2),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004(3) (direktiv om otillbörliga affärsmetoder),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG(4) (allmän dataskyddsförordning),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG(5) (förordningen om digitala tjänster),
– med beaktande av kommissionens förslag av den 11 maj 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn (COM(2022)0209), och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 maj 2022 Ett digitalt decennium för barn och ungdomar: den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+) (COM(2022)0212),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021)0118),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 mars 2021 EU:s strategi för barnets rättigheter (COM(2021)0142),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (COM(2020)0625),
– med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 23 januari 2023 Europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet(6) (den europeiska förklaringen),
– med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om skyddet av barn i den digitala världen(7) och kommissionens uppföljning, som antogs den 20 februari 2013,
– med beaktande av studien från utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik vid generaldirektoratet för unionens interna politik av den 15 februari 2023, ”The impact of social media on the development of children and young people”(8),
– med beaktande av studien från EU Kids Online av den 12 februari 2020, ”EU Kids Online 2020: Survey results from 19 countries”(9),
– med beaktande av det gemensamma forskningscentrumets studie av den 9 februari 2021, ”How children (10-18) experienced online risks during the COVID-19 lockdown: Spring 2020”(10),
– med beaktande av frågan till kommissionen om den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn, (BIK+) (O‑000030/2023 – B9‑0029/2023),
– med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,
– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning, och av följande skäl:
A. Barn har rätt till alla de rättigheter och värden som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, stadgan och FN:s konvention om barnets rättigheter, inbegripet sina digitala rättigheter. Barnens bästa måste vara det som väger tyngst i alla digitala åtgärder och beslut som rör dem och deras fysiska och psykiska hälsa, säkerhet och välbefinnande.
B. I den allmänna dataskyddsförordningen, direktivet om audiovisuella medietjänster, förordningen om digitala tjänster och direktivet om otillbörliga affärsmetoder erkänns att barn förtjänar ett särskilt skydd när det gäller deras onlineupplevelse i den ständigt föränderliga digitala miljön.
C. För att säkerställa ett lämpligt skydd för barn på nätet krävs särskilda åtgärder och utbildningsprogram som inte bara riktar sig till barn utan även till deras lärare, föräldrar och omsorgsgivare. Dessa åtgärder bör i första hand syfta till att utveckla och genomföra förebyggande metoder samt kampanjer för ökad medvetenhet och digital kompetens. Föräldrar och omsorgsgivare bör informeras om de digitala verktyg som finns och hur de fungerar för att kunna begränsa och styra sina barns upplevelser på nätet och begränsa tillgången till åldersolämpligt eller skadligt innehåll på nätet.
D. Barn bör inte vara passiva teknikkonsumenter, utan bör aktivt ha kontroll över den teknik de använder. I detta avseende, för att barn ska få trygga digitala upplevelser samt digital egenmakt och ta aktiv del av nätet, är det viktigt att främja digital utbildning och förbättra digitala färdigheter och digital kompetens, inbegripet mediekompetens, hos såväl barn som föräldrar och lärare, särskilt barn från utsatta grupper, i linje med stadgan, FN:s konvention om barnets rättigheter, den europeiska förklaringen och den digitala kompassen 2030.
E. Det bör finnas riktade åtgärder för att bekämpa den digitala klyftan och främja lika möjligheter, så att man kan erbjuda inkluderande och tillgängliga digitala miljöer för alla barn i EU, särskilt barn från utsatta grupper, såsom barn med funktionsnedsättning, eller från missgynnade miljöer, bland annat genom att utrusta dem med modern digital infrastruktur, även i avlägsna områden eller landsbygdsområden.
F. Nedstängningarna under covid-19-pandemin har belyst de utbildningsrelaterade och digitala klyftorna, vilka påverkar barns tillgång till digitala utbildningsverktyg och digital information samt deras sociala deltagande och inkludering, och har också haft negativa effekter på deras fysiska och psykiska hälsa. Det ledde också till en ökning av våld i hemmet och könsrelaterat våld samt sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn på nätet, både på den synliga och på den så kallade mörka webben.
G. Flera övervakningsstudier har visat att barn är aktiva på sociala medier från tidig ålder, och att ett betydande antal barn är under den minimiålder som fastställts av de flesta sociala medieplattformar.
H. Den ständigt föränderliga digitala miljön är av central betydelse för barns vardag, inbegripet deras utbildning, kommunikation och datadelning. Barns tillgång till och upplevelser på internet och sociala medieplattformar har många fördelar, men medför också vissa risker och utsätter barnen för farliga beteenden och innehåll med stor genomslagskraft. Det kan till exempel handla om sexuella övergrepp mot barn och kontaktsökning med barn (gromning) på nätet, cyberhat, olika former av nätmobbning, sexualiserat innehåll, våldsamma bilder, innehåll som främjar ätstörningar och desinformation. Detta kan påverka barns fysiska och psykiska hälsa, med följder såsom ökad aggressivitet, problematiskt sexuellt beteende, ohälsosamma matvanor, negativ kroppsuppfattning och snedvridna värderingar och attityder.
I. Enligt undersökningen EU Kids Online 2020 har 23 % av barnen mellan 9 och 16 år utsatts för mobbning på nätet. I studien ”How children (10-18) experienced online risks during the Covid-19 lockdown: Spring 2020” fann man att 49 % av barnen har utsatts för minst en form av angrepp eller mobbning på nätet. Även om det inte finns någon rationaliserad strategi har vissa medlemsstater redan vidtagit åtgärder, såsom Cocos lag i Irland.
J. Den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+) är en av hörnstenarna i EU:s strategi för barnets rättigheter, som omfattar initiativ för att se till att barn skyddas och får egenmakt på nätet inom dess tematiska områden.
1. Europaparlamentet välkomnar och stöder kommissionens nya europeiska strategi för ett bättre internet för barn (BIK+).
2. Europaparlamentet betonar att alla barn behöver skydd på nätet, men att vissa barn befinner sig i en mer utsatt situation, såsom barn med funktionsnedsättning eller från missgynnade miljöer, och att det därför bör finnas riktade åtgärder, där så är lämpligt, för att överbrygga den digitala klyftan och förbättra de digitala färdigheterna och den digitala kompetensen, inbegripet mediekompetensen, för dessa barn.
3. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU att öka sina insatser för att se till att barn är trygga på nätet samt öka medvetenheten om och förebygga sexuella övergrepp mot barn, inbegripet kontaktsökning med barn på nätet (nätgromning).
4. Europaparlamentet betonar att digitala färdigheter och digital kompetens, inbegripet mediekompetens, bör erkännas som obligatoriska färdigheter och ingå i skolornas läroplaner i hela EU. Parlamentet understryker att detta är en viktig del av utbildningen och livslångt lärande och att fokus bör ligga på att utbilda barn, föräldrar, omsorgsgivare, lärare och allmänheten om säkerhet på nätet, inbegripet föräldrakontroll på nätet och hur man kan känna igen och rapportera kontaktsökning med barn på nätet.
5. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att investera mer i utbildning för att säkerställa digital kompetens, inbegripet skydd mot mobbning och nätmobbning mellan elever i och utanför skolor, för barn i olika åldersgrupper, med hänsyn tagen till ny teknisk utveckling såsom metaversumet.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och utbildningsanstalterna att garantera rätten till inkluderande utbildning och att på ett åldersanpassat sätt främja sexualundervisning, digitala färdigheter och digital kompetens, inbegripet mediekompetens, och it-säkerhet genom formell, icke-formell och informell utbildning som riktar sig till lärare, föräldrar, omsorgsgivare och elever.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samordning med det europeiska området för utbildning, utarbeta en europeisk strategi mot mobbning och nätmobbning i skolor, fastställa ett åtgärdspaket för att förbättra datainsamlingen och föreslå nödvändiga lösningar i samarbete med medlemsstaterna.
8. Europaparlamentet betonar att strategin bör uppmana medlemsstaterna att anslå alla resurser som krävs för att stärka kapaciteten hos telefonjourer, hjälplinjer och centrum för ett säkrare internet, och att ta fram och genomföra meningsfulla kampanjer för förebyggande och ökad medvetenhet i sina skolor, med påvisbara resultat, som en viktig del av sina läroplaner och utbildningsanstalter. Parlamentet anser att samarbete mellan forskare och yrkesverksamma är avgörande i detta avseende.
9. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att strategin inför åtgärder för att uppdatera EU:s befintliga ram för åtgärder för psykisk hälsa och välbefinnande, som bör vara fullständigt inkluderande, så att den även tillgodoser behoven hos barn som utsätts för sexuella övergrepp eller kontaksökning på nätet, särskilt barn från utsatta grupper. Parlamentet begär att tillgången till adekvat psykisk hälso- och sjukvård för barn ska bedömas genom en grundlig kartläggning av befintliga tjänster mot bakgrund av den försämrade psykiska hälsan, som har förvärrats av covid-19-pandemin och de särpräglade utmaningar som onlinemiljön innebär, med exempelvis nätmobbning och exponering för skadligt innehåll.
10. Europaparlamentet välkomnar noterar inrättandet av en europeisk standard för ålderskontroll på nätet senast 2024 och inrättandet nyligen av den särskilda gruppen för EU:s uppförandekod för åldersanpassad utformning (uppförandekoden). Parlamentet betonar vikten av att utarbeta uppförandekoden utan dröjsmål genom att säkerställa att den är helt och hållet i linje med direktivet om audiovisuella medietjänster och den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet betonar vikten av att involvera det civila samhället, den akademiska världen och ungdomar i utarbetandet av uppförandekoden. Parlamentet understryker skyldigheten, enligt den allmänna dataskyddsförordningen, för sociala medieplattformar som behöver användarnas samtycke att göra rimliga ansträngningar för att kontrollera föräldrarnas samtycke innan barn under åldersgränsen får skapa ett konto.att sociala medieplattformar på ett verkningsfullt sätt måste förhindra att barn under åldersgränsen skapar ett konto. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja effektiva metoder för ålderskontroll, såsom den europeiska digitala identiteten.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka investeringarna i tillhandahållandet av stöd till barn som är offer för övergrepp eller kontaktsökning på nätet, inbegripet anonym offentlig rapportering samt psykisk hälso- och sjukvård och psykosociala tjänster för offer och deras familjer. Parlamentet efterlyser fortbildning för yrkesverksamma och tjänstemän, bland annat inom brottsbekämpande myndigheter, som handlägger ärenden som rör barn, utifrån deras specifika behov.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla mer systematisk datainsamling om förebyggande åtgärder och stödprogram för brottsoffer, inbegripet antalet barn i grundskolan som deltar i informationskampanjer, och genom utbildningsprogram om riskerna kring alla former av sexuell exploatering av barn, även i onlinemiljön.
13. Europaparlamentet understryker bristen på tillräcklig jämförande forskning på EU-nivå samt studier om barns utveckling mot bakgrund av digitaliseringen. Parlamentet betonar i detta avseende att den snabba teknikutvecklingen snabbt kan komma att gå om politiken och därmed skapa nya sårbarheter för barn. Parlamentet påminner därför om behovet av att ta fram en storskalig forskningsverksamhet på EU-nivå.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att BIK+-strategin är förenlig med andra prioriteringar och lagstiftningsförslag, att information ges till barn på ett barnvänligt språk, att barn i alla åldrar deltar i övervakningsprocessen och det faktiska genomförandet av strategin och att det sker en lämplig uppföljning för att jämföra bästa praxis och resultat i medlemsstaterna.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
O’Neill, B., ”Research for CULT Committee – The influence of social media on the development of children and young people”, Europaparlamentet, utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, Bryssel, den 15 februari 2023.
Lobe, B. m.fl, ”How children (10-18) experienced online risks during the Covid-19 lockdown - Spring 2020”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, den 9 februari 2021.