(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2022)0216),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C9‑0197/2022),

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 82 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0387/2023).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändringsförslag Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 1 (1)  Att främja ett rättvist och hållbart företagsklimat genom att bland annat vidta riktade skatteåtgärder som ger incitament till investeringar och tillväxt är en viktig politisk prioritet för unionen. För att stödja hållbar och långsiktig finansiering för företag bör skattesystemet minimera oavsiktliga snedvridningar av affärsbeslut som till exempel beror på att lån behandlas gynnsammare än eget kapital. Även om kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen 202014 innehåller viktiga åtgärder för att stödja sådan finansiering, bland annat åtgärd 4 – Uppmuntra mer långsiktig finansiering och finansiering med eget kapital från institutionella investerare – bör dessa förstärkas med riktade skatteåtgärder. Åtgärderna bör ta hänsyn till hållbarheten i de offentliga finanserna. (1)  Att främja ett rättvist och hållbart företagsklimat och förbättra bolagsskattesystemet genom att bland annat vidta riktade skatteåtgärder som ger incitament till investeringar och tillväxt är en viktig politisk prioritet för unionen. För att stödja hållbar, robust och långsiktig finansiering för företag, särskilt efter de tre ekonomiska kriserna sedan 2008, då många företag varit tvungna att förlita sig på skuldfinansiering för att täcka ekonomiska förluster, bör skattesystemet minimera oavsiktliga snedvridningar av affärsbeslut som till exempel beror på att lån behandlas gynnsammare än eget kapital. Även om kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen 202014 innehåller viktiga åtgärder för att stödja sådan finansiering, bland annat åtgärd 4 – Uppmuntra mer långsiktig finansiering och finansiering med eget kapital från institutionella investerare – bör dessa förstärkas med riktade skatteåtgärder. Åtgärderna bör ta hänsyn till hållbarheten i de offentliga finanserna. __________________ __________________ 14 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan (COM(2020) 590 final), (https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:61042990-fe46-11ea-b44f-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_1&format=PDF) 14 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan (COM(2020) 590 final), (https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:61042990-fe46-11ea-b44f-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_1&format=PDF) Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 1a (nytt) (1a)  Främjandet av en konkurrenskraftig och motståndskraftig kapitalmarknadsunion, med en stark aktiemarknad som en av sina pelare, är avgörande för att främja sysselsättning, ekonomisk tillväxt och investeringar. Mer privata investeringar genom eget kapital behövs för att ta itu med de ekonomiska utmaningar som ligger framför oss. Därför är det starkt tillrådligt att skapa ett rättsligt instrument för att harmonisera befintliga rättsliga bestämmelser för att minska skattebetalarnas överdrivna benägenhet till skuldsättning när de gör investeringsval, utan att detta påverkar en legitim och effektiv användning av skuldinstrument. Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 2 (2)  Skattesystemen i medlemsstaterna gör det möjligt för skattskyldiga att dra av räntebetalningar när de finansierar sig med lån och därmed sänka in bolagsskatt, medan kostnader i samband med finansiering med eget kapital i de flesta medlemsstater inte är avdragsgilla. Skillnaden i skattebehandling mellan lånefinansiering och finansiering med eget kapital i unionen innebär att det är mer fördelaktigt att välja att finansiera investeringar med lån. I de fall där medlemsstater föreskriver ett skatteavdrag för finansiering med eget kapital i sin nationella lagstiftning är det dessutom stora skillnader mellan hur de är utformade. (2)  Skattesystemen i medlemsstaterna gör det möjligt för skattskyldiga att dra av räntebetalningar när de finansierar sig med lån och därmed sänka in bolagsskatt, medan kostnader i samband med finansiering med eget kapital i de flesta medlemsstater inte är avdragsgilla. Skillnaden i skattebehandling mellan lånefinansiering och finansiering med eget kapital i unionen innebär att det är mer fördelaktigt att välja att finansiera investeringar med lån. Den senaste tidens kriser i samband med företagens skuldproblem på den inre marknaden visade att det finns ett behov av en reform som gör att eget kapital och lån hamnar på jämbördig fot och sätter stopp för fördelen med skuldfinansiering. Detta direktiv är ett svar på de många uppmaningar från parlamentet att ta itu med den skatterelaterade snedvridningen mellan skuld och eget kapital1a. I de fall där medlemsstater föreskriver ett skatteavdrag för finansiering med eget kapital i sin nationella lagstiftning är det dessutom stora skillnader mellan hur de är utformade. Det är därför viktigt att säkerställa lika spelregler för egetkapitallösningar och skuldinstrument, med beaktande av behovet av att garantera miniminivåer av systematisk samstämmighet mellan nationella skatteramar, nämligen på nivån för skatteförmåner. __________________ 1a Se: –  Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2020 om den fortsatta utvecklingen av kapitalmarknadsunionen: bättre tillgång till kapitalmarknadsfinansiering, särskilt för små och medelstora företag, och större möjligheter för icke-professionella investerare att delta (2020/2036(INI)) (EUT C 395, 29.9.2021, s. 89). –  Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (2016/0337(CNS)) (EUT C 162, 10.5.2019, s. 181). –  Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2022 med rekommendationer till kommissionen om rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (parlamentets uppföljning av kommissionens handlingsplan från juli och dess 25 initiativ på området mervärdesskatt, företagsbeskattning och personbeskattning) (2020/2254(INL)) (EUT C 347, 9.9.2022, s. 211). –  Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2022 om effekterna av nationella skattereformer för EU:s ekonomi (2021/2074(INI)) (EUT C 342, 6.9.2022, s. 14). Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 3 (3)  För att undanröja möjliga skatterelaterade snedvridningar mellan medlemsstaterna är det nödvändigt att fastställa ett gemensamt regelverk för att på ett samordnat sätt komma till rätta med den mer fördelaktiga skattebehandlingen av lånefinansiering jämfört med finansiering med eget kapital i unionen. Reglerna bör säkerställa en likartad skattebehandling av finansiering med eget kapital och lånefinansiering på hela den inre marknaden. Ett gemensamt regelverk i unionen bör samtidigt vara hållbart på kort sikt för medlemsstaternas budgetar. Det bör därför omfatta både regler som gör det möjligt att göra skatteavdrag för kostnader för finansiering med eget kapital och regler som begränsar möjligheten att göra skatteavdrag för kostnaderna för finansiering med lån. (3)  För att undanröja möjliga skatterelaterade snedvridningar mellan medlemsstaterna är det nödvändigt att fastställa ett gemensamt regelverk för att på ett samordnat sätt komma till rätta med den mer fördelaktiga skattebehandlingen av lånefinansiering jämfört med finansiering med eget kapital i unionen, med full respekt för unionens institutionella ramverk för skattefrågor som fastställs i fördragen. Reglerna bör säkerställa en likartad skattebehandling av finansiering med eget kapital och lånefinansiering på hela den inre marknaden. Med tanke på den omfattande avdragsrätten för skulder och det faktum att ett avdrag för ökningar av eget kapital skulle kunna ha en direkt inverkan på de offentliga intäkterna, bör ett gemensamt regelverk i unionen samtidigt vara hållbart även på kort sikt för medlemsstaternas budgetar. Det bör därför omfatta både regler som gör det möjligt att göra skatteavdrag för kostnader för finansiering med eget kapital och regler som begränsar möjligheten att göra skatteavdrag för kostnaderna för finansiering med lån. Detta direktiv syftar till att uppnå en bättre balans mellan de olika utmaningar som rör hållbarheten i medlemsstaternas offentliga finanser på kort sikt och bör därigenom undvika att medlemsstaterna ådrar sig betydande intäktsförluster och syfta till att förbättra företagens finansiella stabilitet. Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) (3a)  För att ytterligare utveckla kapitalmarknadsunionen, syftar detta direktiv till att diversifiera finansieringskällorna för företag i unionen, särskilt för små och medelstora företag. Därför bör direktivet undvika att skapa nya kostnader och hinder för tillgång till finansiering för de företag som ännu inte lätt kan få tillgång till kapitalmarknaderna. En begränsning av avdragsrätten för dessa företags räntekostnader skulle kunna hämma investeringar i hela unionen, och ränteavdraget bör därför inte begränsas för små och medelstora företag och medelstora koncerner. Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 5 (5)  För att komma till rätta med den snedvridning som missgynnar finansiering med eget kapital bör ett avdrag införas som innebär att ökningar av skattskyldigas egna kapital från en beskattningsperiod till en annan på vissa villkor kan dras av från deras beskattningsunderlag. Avdraget bör beräknas genom att ökningen av eget kapital multipliceras med en fiktiv ränta baserad på de riskfria räntor som fastställs i enlighet med de genomförandeakter som antagits i enlighet med artikel 77e.2 i direktiv 2009/138/EG. Sådana riskfria räntor ingår i EU-rätten och har därmed redan tillämpats praktiskt och effektivt. Delar av avdraget som inte kan dras av under en beskattningsperiod på grund av otillräcklig beskattningsbar vinst får rullas framåt. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag kan ha att få tillträde till kapitalmarknaderna bör ett högre avdrag för eget kapital införas för skattskyldiga som är små och medelstora företag. För att avdraget för eget kapital ska vara hållbart för de offentliga finanserna på kort sikt bör det vara tidsbegränsat. För att systemet inte ska missbrukas är det nödvändigt att vid beräkningen av förändringar i eget kapital exkludera det skattemässiga värdet av skattskyldigas egna aktier och ägande i anknutna företag. Det är av samma skäl nödvändigt att fastställa regler om beskattning av en minskning av skattskyldigas egna kapital från en beskattningsperiod till nästa för att förhindra att det egna kapitalet ökas på ett oegentligt sätt. En sådan regel skulle även uppmuntra hållande av eget kapital på en viss nivå. Den skulle tillämpas så, att om det egna kapitalet hos en skattskyldig som har fått göra avdrag för en ökning av det egna kapitalet i stället minskar ska ett belopp beräknat på samma sätt som avdraget vara beskattningsbart under tio beskattningsperioder, såvida inte den skattskyldiga kan styrka att minskningen uteslutande beror på förluster som uppkommit under beskattningsperioden eller är en följd av en lagstadgad skyldighet. (5)  För att komma till rätta med den snedvridning som missgynnar finansiering med eget kapital bör ett avdrag införas som innebär att ökningar av skattskyldigas egna kapital från en beskattningsperiod till en annan på vissa villkor kan dras av från deras beskattningsunderlag. Avdraget bör beräknas genom att ökningen av eget kapital multipliceras med en fiktiv ränta baserad på de riskfria räntor som fastställs i enlighet med de genomförandeakter som antagits i enlighet med artikel 77e.2 i direktiv 2009/138/EG. Sådana riskfria räntor ingår i EU-rätten och har därmed redan tillämpats praktiskt och effektivt. Delar av avdraget som inte kan dras av under en beskattningsperiod på grund av otillräcklig beskattningsbar vinst får rullas framåt. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag och medelstora koncerner kan ha att få tillträde till kapitalmarknaderna, deras högre finansieringskostnader, den lägre tillgängligheten för kapital den ökade sannolikheten att de drabbas av längre förlustperioder, bör ett högre avdrag för eget kapital samt en längre period för skatteavdrag införas för skattskyldiga som är små och medelstora företag och medelstora koncerner. För att avdraget för eget kapital ska vara hållbart för de offentliga finanserna på kort sikt bör det vara tidsbegränsat på ett korrekt och proportionerligt sätt. För att systemet inte ska missbrukas är det nödvändigt att vid beräkningen av förändringar i eget kapital exkludera det skattemässiga värdet av skattskyldigas egna aktier och ägande i anknutna företag. Det är av samma skäl nödvändigt att fastställa regler om beskattning av en minskning av skattskyldigas egna kapital från en beskattningsperiod till nästa för att förhindra att det egna kapitalet ökas på ett oegentligt sätt. En sådan regel skulle även uppmuntra hållande av eget kapital på en viss nivå. Den skulle tillämpas så, att om det egna kapitalet hos en skattskyldig som har fått göra avdrag för en ökning av det egna kapitalet i stället minskar ska ett belopp beräknat på samma sätt som avdraget vara beskattningsbart under tio beskattningsperioder för små och medelstora företag och medelstora koncerner och för sju på varandra följande beskattningsperioder för alla skattebetalare som inte är ett litet eller medelstort företag eller en medelstor koncern, såvida inte den skattskyldiga kan styrka att minskningen uteslutande beror på förluster som uppkommit under beskattningsperioden eller är en följd av en lagstadgad skyldighet. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta informations- och kommunikationsåtgärder som rör detta direktiv, särskilt när det gäller dess möjligheter och fördelar för små och medelstora företag. Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 6 (6)  För att undvika att avdraget för eget kapital missbrukas är det nödvändigt att fastställa särskilda regler mot skatteflykt. Sådana regler bör särskilt inriktas på system som införs för att kringgå de villkor enligt vilka en kapitalökning berättigar till ett avdrag enligt detta direktiv, till exempel koncerninterna överföringar av ägande i anknutna företag. Sådana regler bör även inriktas på system som införs för att yrka avdrag när det inte har skett någon kapitalökning på koncernnivå. Koncerninterna lån eller kapitaltillskott kan till exempel utnyttjas i sådana syften. Särskilda regler mot skatteflykt bör även förhindra att system införs för att hävda att en kapitalökning, och därmed det avdrag som yrkas, är större än vad som faktiskt är fallet, till exempel genom att ange högre lånefordringar eller övervärdera tillgångar. Dessutom är den allmänna regeln mot skatteflykt i artikel 6 i rådets direktiv (EU) 2016/116415 tillämplig på missbruk som inte omfattas av det särskilda regelverket mot skatteflykt i detta direktiv. (6)  För att undvika att avdraget för eget kapital missbrukas är det nödvändigt att fastställa särskilda regler mot skatteflykt. Sådana regler bör särskilt inriktas på system som införs för att kringgå de villkor enligt vilka en kapitalökning berättigar till ett avdrag enligt detta direktiv, till exempel koncerninterna överföringar av ägande i anknutna företag. Sådana regler bör även inriktas på system som införs för att yrka avdrag när det inte har skett någon kapitalökning på koncernnivå. Koncerninterna lån eller kapitaltillskott kan till exempel utnyttjas i sådana syften. Särskilda regler mot skatteflykt bör även förhindra att system införs för att hävda att en kapitalökning, och därmed det avdrag som yrkas, är större än vad som faktiskt är fallet, till exempel genom att ange högre lånefordringar eller övervärdera tillgångar. Dessutom är den allmänna regeln mot skatteflykt i artikel 6 i rådets direktiv (EU) 2016/116415 tillämplig på missbruk som inte omfattas av det särskilda regelverket mot skatteflykt i detta direktiv. Medlemsstaterna bör också se till att de åtgärder som de antar för att införliva detta direktiv i nationell lagstiftning är förenliga med riktlinjerna från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning). _________________ _________________ 15 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1). 15 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1). Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt) (6a)  De möjliga skattekostnaderna till följd av genomförandet av detta direktiv bör bedömas tillsammans med fördelarna med att säkerställa en robustare finansieringsbas för unionens företag, vilket skulle vara ytterst viktigt vid finansiell stress. Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 7 (7)  För att komma till rätta med skattefördelen för lånefinansiering jämfört med finansiering med eget kapital på ett sätt som är hållbart för unionens offentliga finanser bör ett avdrag för eget kapital åtföljas av en begränsning av avdragsrätten för lånefinansieringskostnader. En räntebegränsningsregel bör därför begränsa avdragsrätten för överstigande lånekostnader och tillämpas oberoende av avdraget. Med tanke på att en sådan regel och den befintliga skatteflyktsregeln om räntebegränsning i artikel 4 i direktiv (EU) 2016/1164 har olika syften bör båda dessa regler bibehållas. Skattskyldiga bör först beräkna avdragsrätten för överstigande lånekostnader enligt detta direktiv och därefter enligt direktivet mot skatteflykt. Om det sistnämnda leder till att de avdragsgilla överstigande lånekostnaderna blir lägre bör skattskyldiga dra av detta lägre belopp och rulla framåt eller bakåt den eventuella mellanskillnaden mellan de två beloppen i enlighet med artikel 4 i direktivet mot skatteflykt. (7)  För att komma till rätta med skattefördelen för lånefinansiering jämfört med finansiering med eget kapital på ett sätt som är hållbart för unionens offentliga finanser bör ett avdrag för eget kapital åtföljas av en regel som begränsar avdragsrätten för överstigande lånekostnader för de koncerner som inte är medelstora koncerner och de företag som inte är små och medelstora företag. Med tanke på de negativa ekonomiska förhållandena till följd av covid-19-krisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina bör denna begränsningsregel dock införas först från och med 2027. Med tanke på att en sådan regel och den befintliga skatteflyktsregeln om räntebegränsning i artikel 4 i direktiv (EU) 2016/1164 har olika syften bör båda dessa regler bibehållas. Skattskyldiga bör först beräkna avdragsrätten för överstigande lånekostnader enligt detta direktiv och därefter enligt direktivet mot skatteflykt. Om det sistnämnda leder till att de avdragsgilla överstigande lånekostnaderna blir lägre bör skattskyldiga dra av detta lägre belopp och rulla framåt eller bakåt den eventuella mellanskillnaden mellan de två beloppen i enlighet med artikel 4 i direktivet mot skatteflykt. Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 9 (9)  För att utvärdera hur effektivt detta direktiv är bör kommissionen upprätta och offentliggöra en utvärderingsrapport på grundval av den information som lämnas av medlemsstaterna och andra tillgängliga uppgifter. (9)  För att utvärdera hur effektivt detta direktiv är och vilken inverkan det får på små och medelstora företag och på skatteintäkterna i medlemsstaterna bör kommissionen upprätta och offentliggöra en utvärderingsrapport på grundval av den information som lämnas av medlemsstaterna och andra tillgängliga uppgifter. Rapporten bör uppmärksamma särskilt små och medelstora företag, och i synnerhet bedöma om de särskilda villkor som står till förfogande för små och medelstora företag har visat sig vara tillräckliga för att göra finansiering med eget kapital attraktivare bland dem. Om utvärderingen gett ett negativt resultat i den rapporten bör kommissionen utan onödigt dröjsmål lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om denna fråga. Kommissionens rapport bör offentliggöras. Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Artikel 3 – led 5a (nytt) (5a)   stort företag: ett stort företag i den mening som avses i artikel 3.4 i direktiv 2013/34/EU. Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Artikel 3 – led 5b (nytt) (5b)   medelstor koncern: en koncern i den mening som avses i artikel 3.6 i direktiv 2013/34/EU. Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Artikel 3 – led 5c (nytt) (5c)   stor koncern: en koncern i den mening som avses i artikel 3.7 i direktiv 2013/34/EU. Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 Ett subjekt som är skattskyldigt till bolagsskatt ska under tio på varandra följande beskattningsperioder från sitt beskattningsunderlag kunna göra avdrag för eget kapital med upp till 30 % av sin vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA). Ett avdrag för eget kapital ska vara avdragsgillt –  under tio på varandra följande beskattningsperioder från bolagsbeskattningsunderlaget för ett litet eller medelstort företag eller en medelstor koncern med upp till 30 % av dess vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (EBITDA), –  under sju på varandra följande beskattningsperioder från bolagsbeskattningsunderlaget för ett stort företag eller en stor koncern med upp till 30 % av dess EBITDA. Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) Medlemsstaterna ska se till att skattebetalarna under högst tre beskattningsperioder kan rulla framåt den del av avdraget för eget kapital som överstiger procentsatserna för EBITDA under en beskattningsperiod som fastställs i första stycket. Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2 Om avdraget för eget kapital enligt första stycket är högre än den skattskyldigas beskattningsbara nettoinkomst under en beskattningsperiod ska medlemsstaterna säkerställa att den skattskyldiga utan tidsbegränsning kan rulla framåt den överskjutande delen av avdraget för eget kapital till efterföljande perioder. Om avdraget för eget kapital enligt första stycket är högre än den skattskyldigas beskattningsbara nettoinkomst under en beskattningsperiod ska medlemsstaterna säkerställa att den skattskyldiga kan rulla framåt den överskjutande delen av avdraget för eget kapital enligt följande: —  Under högst tre beskattningsperioder, om skattebetalaren är ett stort företag eller en stor koncern. —  Utan tidsbegränsning, om skattebetalaren är ett litet eller medelstort företag eller en medelstor koncern. Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – stycke 3 Medlemsstaterna ska säkerställa att skattskyldiga under högst fem beskattningsperioder får rulla framåt den del av avdraget för eget kapital som överstiger 30 % av EBITDA under en beskattningsperiod. utgår Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1 Om inte annat följer av artikel 5 ska beräkningsunderlaget för avdraget för eget kapital vara skillnaden mellan nivån på nettokapitalet vid utgången av beskattningsperioden och nivån på nettokapitalet vid utgången av den föregående beskattningsperioden. Om inte annat följer av artikel 5 ska beräkningsunderlaget för avdraget för eget kapital vara skillnaden mellan nivån på nettokapitalet vid utgången av beskattningsperioden och nivån på nettokapitalet vid utgången av den föregående beskattningsperioden, dvs. ökningen av kapitalbasen från år till år. Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 – stycke 2 Avdraget för eget kapital ska motsvara beräkningsunderlaget multiplicerat med den tioåriga riskfria räntan för den relevanta valutan med tillägg av en riskpremie på 1 % eller, om den skattskyldiga är ett litet eller medelstort företag, en riskpremie på 1,5 %. Avdraget för eget kapital ska motsvara beräkningsunderlaget multiplicerat med den tioåriga riskfria räntan för den relevanta valutan med tillägg av en riskpremie på 1 % för små och medelstora företag. Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 3 3.  Om, när ett avdrag för eget kapital har beviljats, beräkningsunderlaget för detta avdrag under en beskattningsperiod är negativt ska ett belopp motsvarande det negativa avdraget för eget kapital vara beskattningsbart under tio på varandra följande beskattningsperioder, upp till den totala ökning av nettokapitalet för vilken avdraget beviljades enligt detta direktiv, såvida inte den skattskyldiga på ett tillfredsställande sätt kan styrka att detta beror på bokföringsmässiga förluster som uppkommit under beskattningsperioden eller på en lagstadgad skyldighet att minska kapitalet. 3.  Om, när ett avdrag för eget kapital har beviljats, beräkningsunderlaget för detta avdrag under en beskattningsperiod är negativt ska ett belopp motsvarande det negativa avdraget för eget kapital vara beskattningsbart under tio på varandra följande beskattningsperioder för små och medelstora företag eller medelstora koncerner eller sju på varandra följande beskattningsperioder för alla skatteskyldiga som inte är små och medelstora företag eller medelstora koncerner, upp till den totala ökning av nettokapitalet för vilken avdraget beviljades enligt detta direktiv, såvida inte den skattskyldiga på ett tillfredsställande sätt kan styrka att detta beror på bokföringsmässiga förluster som uppkommit under beskattningsperioden eller på en lagstadgad skyldighet att minska kapitalet. Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 3a (ny) 3a.   Medlemsstaterna ska se till att de åtgärder som de antar för att införliva denna artikel i nationell rätt är förenliga med riktlinjerna från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) om system för avdrag av fiktiv ränta. Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 1 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att skattskyldiga kan dra av överstigande lånekostnader enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv (EU) 2016/116435 från sitt beskattningsunderlag i samband med bolagsbeskattning upp till ett belopp a) motsvarande 85 % av sådana kostnader som uppkommit under beskattningsperioden. Om det beloppet är högre än det belopp b) som fastställs i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2016/1164 ska medlemsstaterna säkerställa att skattskyldiga bara kan dra av det lägre av de två beloppen under beskattningsperioden. Skillnaden mellan de två beloppen a) och b) ska rullas framåt eller bakåt i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2016/1164. 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att skattskyldiga som inte är ett litet eller medelstort företag eller en medelstor koncern kan dra av överstigande lånekostnader enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv (EU) 2016/116435 från sitt beskattningsunderlag i samband med bolagsbeskattning upp till ett belopp a) motsvarande 85 % av sådana kostnader som uppkommit under beskattningsperioden. Om det beloppet är högre än det belopp b) som fastställs i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2016/1164 ska medlemsstaterna säkerställa att skattskyldiga bara kan dra av det lägre av de två beloppen under beskattningsperioden. Skillnaden mellan de två beloppen a) och b) ska rullas framåt eller bakåt i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2016/1164. _______________ _______________ 35 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1). 35 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1). Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 2 2.  Punkt 1 ska tillämpas på överstigande lånekostnader som uppkommit från och med den [Publikationsbyrån: infoga datum för direktivets ikraftträdande]. 2.  Punkt 1 ska tillämpas på överstigande lånekostnader som uppkommit från och med den 1 januari 2027. Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Artikel 7 – led b b)  Antal små och medelstora företag som fått göra avdrag för eget kapital under beskattningsperioden, vilket även ska anges i procent av det totala antalet små och medelstora företag som omfattas av detta direktiv, och antal små och medelstora företag som fått göra avdrag för eget kapital och som ingår i stora koncerner i den mening som avses i artikel 3.7 i direktiv 2013/34/EU. b)  Antal små och medelstora företag och medelstora koncerner som fått göra avdrag för eget kapital under beskattningsperioden, vilket även ska anges i procent av det totala antalet små och medelstora företag och medelstora koncerner som omfattas av detta direktiv, och antal små och medelstora företag som fått göra avdrag för eget kapital och som ingår i stora koncerner i den mening som avses i artikel 3.7 i direktiv 2013/34/EU. Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Artikel 8 – rubriken Rapporter Rapporter och översyn Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 1.  Senast den 31 december 2027 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv. 1.  Senast den 31 december 2028 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet och effekterna av detta direktiv och, när så är lämpligt, ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv. Rapporten ska innehålla en bedömning av effekterna av detta direktiv, med särskild uppmärksamhet på följande: a)   Små och medelstora företag, och särskilt bedöma om de särskilda villkor som står till deras förfogande har visat sig vara tillräckliga för att göra finansiering med eget kapital attraktivare för dem. b)   Begränsningen av ränteavdrag, särskilt när det gäller effekterna av beloppet i led a enligt artikel 6.1 på medlemsstaternas skatteintäkter. c)   Kopplingen till lagstiftningsakter på området för bolagsskatt, nämligen ett direktiv som säkerställer en lägsta effektiv skattesats för stora multinationella koncerners globala verksamhet och ett direktiv om en ram för inkomstbeskattning i Europa (BEFIT). Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 2.  Medlemsstaterna får skjuta upp tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv på skattskyldiga som den [1 januari 2024] får göra avdrag för eget kapital enligt nationell lagstiftning i upp till tio år men under inga omständigheter längre än deras avdragsrätt är giltig enligt nationell lagstiftning. 2.  Medlemsstaterna får skjuta upp tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv på skattskyldiga som den [1 januari 2024] får göra avdrag för eget kapital enligt nationell lagstiftning i upp till fem år men under inga omständigheter längre än deras avdragsrätt är giltig enligt nationell lagstiftning. Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 3a (ny) 3a.  Varje medlemsstat ska, innan den införlivar detta direktiv i nationell rätt, offentliggöra en bedömning av de beräknade skattekostnaderna för de åtgärder som ska antas och den därav följande sänkningen av den effektiva skattesatsen för företag, och vid behov vidta lämpliga åtgärder för att skydda skatteintäkterna.