Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturella uttryck,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (förordningen om digitala marknader)(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster)(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 december 2022 om genomförande av den nya europeiska agendan för kultur och EU-strategin för internationella kulturella förbindelser(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om artificiell intelligens inom utbildning, kultur och den audiovisuella sektorn(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2020 med rekommendationer till kommissionen om en ram för etiska aspekter av artificiell intelligens, robotteknik och tillhörande teknik(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2020 om immateriella rättigheter för utveckling av artificiell intelligens(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa(11),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0388/2023), och av följande skäl:

A.  Musikbranschen är en väsentlig beståndsdel av den kulturella och språkliga mångfalden i unionen och är den del av kulturen som når ut längst av alla kulturella och kreativa sektorer.

B.  Musikbranschen är en viktig del av de kulturella och kreativa sektorerna och erkänns som ett av de 14 viktigaste ekosystemen för att bygga upp den europeiska ekonomin eftersom den skapar tillväxt och arbetstillfällen, även för ungdomar.

C.  Kompositörer, låtskrivare och utövande konstnärer utgör grunden i musikbranschens värdekedja och är den främsta kreativa drivkraften för all musik som distribueras på strömningsplattformar.

D.  Snabba innovationer inom digital teknik under de senaste två årtiondena har i grunden förändrat musikbranschen, särskilt hur musik skapas, produceras och distribueras och hur människor får tillgång till och konsumerar musik.

E.  Musikbranschen anpassar sig ständigt och snabbt med nya affärsmodeller, nya sätt att interagera med publiken och användning av kompletterande plattformar såsom sociala medieplattformar eller appar för korta videofilmer som skapar både nya möjligheter och utmaningar. I detta sammanhang måste betydande utmaningar hanteras, såsom främjande av kulturell mångfald och skälig ersättning för upphovsmän.

F.  Det huvudsakliga sättet för människor att lyssna på musik nuförtiden är genom att strömma musiktjänster via antingen digitala musikplattformar eller plattformar där onlineanvändare laddar upp innehåll, inbegripet plattformar för sociala medier, strömning av liveuppträdanden eller appar för korta videofilmer, vilket ger tillgång till upp till 100 miljoner låtar som är tillgängliga var som helst, när som helst och på alla typer av enheter, antingen kostnadsfritt eller mot en jämförelsevis låg månadsavgift.

G.  Strömning utgör 67 % av musikbranschens totala intäkter(12). Den globala musikbranschen har haft en stadig tillväxt med en topp 2022 som var det åttonde tillväxtåret i rad och med en årlig intäkt på 22,6 miljarder US-dollar. Det ökande antalet investerare i musikbranschen visar på dess enorma sammanlagda ekonomiska värde.

H.  Upphovsmän och utövande konstnärer erkänns eller avlönas ofta inte på ett sätt som avspeglar den verkliga omfattningen av deras bidrag, vilket leder till att en majoritet av upphovsmännen får mycket låga intäkter från musikströmningsmarknaden och ofta innebär att de inte kan upprätthålla sin yrkeskarriär, vilket skapar en betydande obalans över tid som behöver åtgärdas(13). Det finns ett behov av att utforska rättvisare modeller för fördelning av strömningsintäkter för upphovsmän och utövande konstnärer genom att undersöka olika tillgängliga mekanismer, såsom proportionella och användarcentrerade modeller eller helt nya modeller. Kriterierna för hur plattformar räknar strömningar kan också påverka manipulationsmetoder för strömning.

I.  Undersökningar visar att den nuvarande situationen kännetecknas av nya utmaningar, liksom flera långvariga systemproblem som musikbranschen fortfarande står inför, särskilt en minskning av produkternas totala värde, en koncentration av intäkter som går till större skivbolag och de populäraste artisterna, en brist på kvalitetsdata för att korrekt identifiera upphovsmän, utövande konstnärer eller andra rättighetsinnehavare, strömningsmanipulation, olaglig användning av musikinnehåll av onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll och dominerande onlineplattformar och appbutiker. Parlamentet påminner om att alla dessa faktorer påverkar rättvisan och hållbarheten för de intäkter som genereras av musikströmningsmarknaden.

J.  Det genomsnittliga priset på en månadsprenumeration på en musikströmningstjänst har inte ökat med åren sedan dessa tjänster lanserades, särskilt inte med hänsyn till inflationen och den stora ökningen av tillgängligt innehåll.

K.  Upphovsmännens rättigheter bör inte betraktas som en gratis tillgång för musiktjänsternas egna kommersiella strategier och marknadsföringsstrategier.

L.  Musikströmningsplattformar spelar genom sin användning av algoritmer och rekommendationssystem en avgörande roll för upptäckten av innehåll och har därför en betydande inverkan på den kulturella mångfalden. De kan också påverka, välja ut eller blåsa upp synligheten för vissa låtar och därmed intäkterna för upphovsmän och kompositörer samt andra aktörer i den europeiska kulturella och kreativa sektorn.

M.  Musikströmningsplattformar bör fortsätta sina ansträngningar för att öka den övergripande öppenheten och spårbarheten när det gäller många operativa aspekter av stor betydelse för upphovsmän, utövande konstnärer och andra rättighetsinnehavare. Musikströmningsplattformar är inte skyldiga att tillhandahålla insyn i sina algoritmer och rekommendationsverktyg eller att säkerställa främjandet av europeiska musikaliska verk.

N.  Främjandet av kulturell mångfald på den europeiska musikströmningsmarknaden, inbegripet främjandet av europeiska artister internationellt, måste analyseras ytterligare för att frigöra den europeiska kulturella och kreativa sektorns fulla potential, vilket inte enbart kan vara beroende av de dominerande privata globala aktörernas kommersiella beslut.

O.  Musikbranschen ställs i allt högre grad inför en ökning av AI-genererat innehåll där ett växande antal låtar översvämmar strömningsplattformarna dagligen, vilket riskerar att förvärra de befintliga obalanserna när det gäller upptäcktsmöjligheter och ersättning till upphovsmän. Utvecklingen av AI-teknik bör i stället bidra till och stärka den mänskliga kreativiteten och användningen av den bör vara transparent.

P.  Flera studier har identifierat fall av strömningsbedrägeri och manipulation, eftersom vissa aktörer arbetar med att manipulera systemet för att dra in intäkter som borde gå till upphovsmän och utövande konstnärer, till exempel genom att använda botar för att på konstgjord väg öka antalet lyssnare för vissa låtar som har laddats upp(14). Detektionssystemen och identifieringsmekanismerna för att minska detta bedrägliga beteende på musikströmningsplattformar är hittills begränsade.

Q.  Det är viktigt att säkerställa en fungerande inre marknad för onlinedistribution av musik. Därför bör mer riktade insatser göras för att ta itu med och undanröja skillnader och obalanser, med tanke på deras inverkan på marknaden, särskilt när det gäller intäktsandelen från strömningsplattformar. I detta syfte bör ytterligare undersökningar och analyser göras för att samla in data och identifiera faktorer som kan skapa hinder för spridningen av musikinnehåll i Europa.

R.  En korrekt identifiering av upphovsmän är avgörande inte bara för att de ska få erkännande och bättre ersättning, utan också för att säkerställa mångfald och öppenhet på plattformar.

1.  Europaparlamentet betonar behovet av att stödja och skapa regler för att säkerställa ett rättvist och hållbart ekosystem för musikströmning i unionen som både främjar kulturell mångfald och tar itu med de obalanser som påverkar sektorn negativt, i synnerhet dess upphovsmän och utövande konstnärer, och kan förhindra dess framgång.

2.  Europaparlamentet betonar att alla aktörer i värdekedjan för musikströmning behöver delta i en effektiv dialog som innefattar upphovsmän och utövande konstnärer och göra de ändringar som krävs för att säkerställa ett rättvist, inkluderande och hållbart ekosystem i sektorn, så att det kan bidra till kulturell mångfald genom att erbjuda möjligheter att upptäcka artister och genom att främja lokala repertoarer.

3.  Europaparlamentet noterar med oro att den nuvarande obalansen i intäktsfördelningen på marknaden för musikströmning missgynnar både upphovsmän och utövande konstnärer och äventyrar hållbarheten i deras yrkeskarriär på den digitala marknaden. Parlamentet välkomnar alla insatser för rättvisare ersättning till upphovsmän och utövande konstnärer, med tanke på deras betydelse för den europeiska musikbranschen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av befintlig avtalspraxis på den europeiska musikströmningsmarknaden och av den nuvarande intäktsfördelningsmodellen för musikströmningstjänster på den kulturella mångfalden och principen om lämplig och proportionell ersättning till upphovsmän och utövande konstnärer, och uppmanar kommissionen att i samarbete med relevanta berörda parter undersöka lämpliga åtgärder, inbegripet alternativa och rättvisare modeller för omfördelning av strömningsintäkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det finns en hög koncentrationsnivå inom musikbranschen och bedöma dess inverkan på den kulturella mångfalden, på upphovsmännens ersättningar och på konkurrensen.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med de nuvarande obalanserna och uppmanar kommissionen att övervaka och uppmuntra framsteg i detta avseende och att överväga lämpliga politiska förslag om frivilliga initiativ från berörda parter inte leder till meningsfulla lösningar.

Mot ett hållbart ekosystem för upphovsmän

6.  Europaparlamentet betonar att upphovsmännens nyckelroll bör återspeglas genom ökad synlighet på musikströmningstjänsterna och en mer balanserad fördelning av intäkterna från strömningen. Parlamentet uppmanar branschen att utforska nya modeller för fördelning av strömningsintäkter för att säkerställa en så jämlik och rättvis fördelning som möjligt för upphovsmän och utövande konstnärer.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utvärdera om användningen av ny teknik, såsom blockkedjeteknik, och de internationella identifieringskoderna för rättighetsinnehavare, musikaliska verk och ljudinspelningar skulle kunna förbättra transparensen och kostnadseffektiviteten på musikströmningsmarknaden, i synnerhet när det gäller metadatans och ersättningarnas korrekthet, särskilt för upphovsmän och utövande konstnärer. Parlamentet beklagar att musikströmningstjänster i allmänhet saknar sådana öppenhets- och identifieringskrav.

8.  Europaparlamentet understryker vikten av att upphovsmän blir medlemmar i organisationer för kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter för att säkerställa rätten till kollektivavtal och kollektiv representation. Parlamentet betonar att kollektiva förhandlingar genom sammanslutningar för upphovsmän syftar till att säkerställa rätt värde på användningen av upphovsmännens verk på musikströmningsmarknaden samt att underlätta rättvisare tillträde till marknader och kulturell mångfald inom unionen. Parlamentet påminner om vikten av direktiv 2014/26/EU(15) som tillhandahåller ramen för gränsöverskridande onlinelicensiering av upphovsrättigheter för musikströmningstjänster, säkerställer upphovsmännens fria val när det gäller att välja det effektivaste sättet att hantera sina ersättningsrättigheter och fastställer en hög nivå av transparens och bestämmelser om god styrning för organisationer för kollektiv förvaltning av upphovsrätt, vilket är avgörande för en effektiv hantering av repertoarer på musikströmningsplattformar.

9.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att förbättra identifieringen av alla som deltar i skapandeprocessen, särskilt upphovsmän och utövande konstnärer, på musikströmningstjänster genom att säkerställa en övergripande och korrekt fördelning av metadata från tidpunkten för skapandet för alla låtar som laddas upp på en musikströmningstjänst. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende användningen av alla internationella identifieringskoder (IPI(16), ISWC(17), ISRC(18), IPN(19) och ISNI(20)). Parlamentet betonar att korrekt identifiering av upphovsmän spelar en viktig roll i sökandet efter och möjligheten att upptäcka verk och möjliggör lämplig ersättning till upphovsmännen vid fördelningen av intäkter.

10.  Europaparlamentet uppmanar alla aktörer i musikbranschen att satsa mer på att säkerställa en heltäckande och korrekt tilldelning av metadata för låtar genom att identifiera och korrekt ange upphovsmännens data för alla musikaliska verk på strömningstjänster, även om det uppladdade innehållet framställs av helt oberoende upphovsmän.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten, särskilt bland unga upphovsmän, om vikten av att krediteras och ersättas på ett korrekt sätt för sin musik på strömningsmarknaden. Parlamentet välkomnar relevanta forskningsprogram och forskningsinitiativ, inbegripet på internationell nivå, och uppmanar kommissionen att utforska sätt att stödja sådana initiativ.

12.  Europaparlamentet påminner om behovet av att säkerställa värdet av upphovsmännens rättigheter oavsett vad musikströmningstjänsterna erbjuder. Parlamentet noterar att flera studier(21),(22) som gjorts nyligen visar att majoriteten av upphovsmännen och de utövande konstnärerna inte får tillräckliga intäkter från musikströmning. Parlamentet efterlyser en översyn av de fördigitala upphovsrättsliga ersättningarna för att anpassa dem till rättvisa och moderna ersättningar. Parlamentet fördömer förekomsten av system, t.ex. så kallade payolasystem, som tvingar upphovsmännen att acceptera lägre eller inga intäkter i utbyte mot större synlighet, vilket ytterligare minskar upphovsmännens redan mycket låga intäkter från strömning, särskilt med tanke på att löftet om större synlighet i de flesta fall förblir ouppfyllt.

13.  Europaparlamentet konstaterar att konkurrensen mellan leverantörer av musikströmning på den europeiska marknaden domineras av några få globala aktörer. Parlamentet påminner om behovet av att snabbt genomföra rättsakten om den digitala marknaden och rättsakten om digitala tjänster för att säkerställa ett rättvist ekosystem, genom att sätta stopp för illojal konkurrens från onlineplattformar för delning av innehåll och leverantörer av musikströmningstjänster på musikströmningsmarknaden, t.ex. sådana som gör det möjligt för användare att olagligt strömma eller ladda ned skyddat innehåll. Parlamentet betonade behovet av öppenhet och effektiv revision i detta avseende. Parlamentet betonar behovet av att undanröja sådana överträdelser på och av plattformar samt i appbutiker.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa investeringar i nya europeiska talanger och ny europeisk musik, inbegripet lokala artister, nischade artister och artister från utsatta samhällen, genom lämpliga finansieringsinstrument, inbegripet programmet Kreativa Europa, för att öka investeringarna i mer diversifierade repertoarer i fråga om språk eller genrer, i tillhandahållandet av digitala färdigheter och i den digitala omvandlingen av affärsmodeller, och betonar behovet av att öka upphovsmännens medvetenhet om sina rättigheter.

15.  Europaparlamentet stöder främjandet av utbyte av information om artisters liveuppträdanden på plattformar, särskilt för lokala artister, för att underlätta nya upptäckter och ytterligare synlighet.

16.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter inom musikströmningssektorn att samarbeta för att bedöma och minska den digitala musikens koldioxidavtryck.

Framhävande av och möjligheten att upptäcka europeiska musikaliska verk

17.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder på unionsnivå för att garantera synligheten och tillgängligheten för europeiska musikaliska verk, med tanke på den överväldigande mängd innehåll som ständigt växer på musikströmningsplattformar och bristen på unionsregler för att reglera dem på ett harmoniserat sätt.

18.  Europaparlamentet välkomnar den studie som kommissionen har låtit utföra och som syftar till att bedöma möjligheten att upptäcka europeiska musikaliska verk i musikekosystemet, bland annat genom musikströmningstjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av dessa resultat föreslå lämpliga åtgärder, inbegripet en rättslig ram för att säkerställa synligheten, tillgängligheten och framhävandet av europeiska musikaliska verk på musikströmningsplattformar.

19.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att säkerställa att en sådan rättslig ram innehåller särskilda mångfaldsindikatorer som skulle möjliggöra en oberoende bedömning av användningen och synligheten av europeiska musikaliska verk och deras mångfald av genrer, språk och oberoende upphovsmän.

20.  Europaparlamentet betonar dessutom att en sådan rättslig ram skulle kräva att kommissionen fastställer bästa praxis för att testa diversifierat innehåll som främjas via plattformsgränssnitt och regelbundet övervaka och rapportera om detta med en tydlig metod för att förstå och bedöma synligheten för europeiska musikaliska verk i bland annat sammanställda spellistor, användargränssnitt, algoritmbaserade val och rekommendationssystem för att säkerställa att de framhävs och kan upptäckas.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter och genomföra en grundlig analys som syftar till att säkerställa möjligheten att upptäcka europeiska musikaliska verk genom musikströmningstjänster samt att skapa en strukturerad dialog mellan alla berörda parter. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av resultaten överväga möjligheten att införa konkreta åtgärder, såsom kvoter för europeiska musikaliska verk, på musikströmningsplattformar.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma lämpliga sätt att bevara det digitala europeiska musikarvet, samtidigt som man minskar det faktiska beroendet av kommersiella musikströmningsplattformar för att säkerställa tillgången till och tillgängligheten för europeiska musikaliska verk på lång sikt.

Mot en etisk användning av AI

23.  Europaparlamentet efterlyser etisk användning av AI i den kulturella och kreativa sektorn, inklusive musik, och betonar att AI kan vara ett verktyg med vilket konstnärer kan utforska, förnya och förbättra sina verk. Parlamentet efterlyser maximal öppenhet och betonar behovet av att säkerställa efterlevnad av alla unionens rättsliga krav på utveckling, produktion och tillhandahållande av musikaliska verk med hjälp av AI‑teknik. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med de specifika konsekvenserna av AI-användning i den kulturella och kreativa sektorn.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå rättsliga riktade bestämmelser för att säkerställa insyn i algoritmer och system för innehållsrekommendationer för alla relevanta musikströmningsplattformar, i syfte att förhindra orättvisa metoder och strömningsbedrägerier som används för att minska kostnaderna och ytterligare sänka värdet för yrkesverksamma upphovsmän. Parlamentet uppmanar musiktjänsterna att fortsätta att investera i lämpliga verktyg för att identifiera sådan verksamhet.

25.  Europaparlamentet betonar att ökningen av AI-genererat innehåll har lett till att ett växande antal låtar har laddats upp på musikströmningsplattformar, vilket gör det ännu viktigare att säkerställa att europeiska musikaliska verk framhävs och kan upptäckas. Parlamentet betonar att allmänheten bör vara medveten om huruvida de musikaliska verk, låtar eller artister som de lyssnar på musikströmningsplattformar har genererats huvudsakligen av AI och/eller utan betydande bidrag av mänskliga upphovsmän. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att arbeta för att säkerställa att konsumenterna är välinformerade, och betonar behovet av att inrätta en tydlig, aktuell och synlig märkning för att informera allmänheten om rent AI-genererade verk som inte innebär något uttryck för upphovsmannens personlighet eller kreativitet.

26.  Europaparlamentet välkomnar dialogen mellan berörda parter om att ta itu med spridningen av deepfakes på musikströmningsplattformar, och kräver att alla upphovsmäns och utövande konstnärers intressen beaktas. Parlamentet påminner om att deepfakes är produkter som framställs av AI-modeller och AI-tillämpningar som kan använda upphovsmäns och utövande konstnärers identiteter, röster och porträtt utan att de har gett sitt samtycke. Parlamentet efterlyser en ökad användning av identifieringsverktyg för att upptäcka deepfakes och manipulerat innehåll och efterlyser lättillgängliga rapporteringsmekanismer för upphovsmän, utövande konstnärer och andra rättighetsinnehavare.

27.  Europaparlamentet betonar att upphovsmän, utövande konstnärer och andra rättighetsinnehavare bör tillåtas att förbehålla och licensiera rätten att använda deras verk för AI-utbildning, AI-utveckling eller AI-design utöver vetenskaplig forskning. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av insyn i det utbildningsinnehåll som skyddas enligt upphovsrättslagstiftningen för system för generativ AI i syfte att säkerställa att det överensstämmer med tillämplig europeisk eller nationell upphovsrättslagstiftning och betonar därför att leverantörer av sådana system för generativ AI måste dokumentera och offentliggöra en tillräckligt detaljerad sammanfattning av användningen av sådana utbildningsdata, oavsett var utbildningen ägde rum, för att möjliggöra en korrekt tillämpning av det undantag för text- och datautvinning som föreskrivs i unionens upphovsrättslagstiftning.

Framtidsperspektiv

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt musikobservatorium för att tillhandahålla information om musikmarknader i unionen genom att samla in och analysera uppgifter i medlemsstaterna samt att analysera och rapportera om rättsliga frågor som påverkar musikbranschen, särskilt musikströmningsmarknaden, i syfte att utveckla sektorn.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra programmet Kreativa Europa ytterligare, särskilt genom övergripande åtgärder på musikområdet.

30.  Europaparlamentet betonar att musik har stor potential att ytterligare främja europeisk kultur, europeisk historia, europeiskt kulturarv, europeiska värderingar och europeisk mångfald. Parlamentet anser att musik också har möjlighet att bidra till unionens mjuka makt. Parlamentet betonar att främjandet av europeiska artister i tredjeländer bör vara ett starkt fokus för unionen. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utveckla en övergripande europeisk exportstrategi för europeiska musikaliska verk.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en strukturerad dialog mellan alla berörda parter för att diskutera aktuella frågor som påverkar musikströmningsmarknaden och att samarbeta för att hitta gemensamma lösningar för en rättvisare fördelning av intäkterna från musikströmningsplattformar, särskilt för upphovsmän, utövande konstnärer och små och mycket små oberoende producenter, parallellt med sina förväntade lagstiftningsförslag om insyn i algoritmer och framhävandet av europeiska musikaliska verk.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa en industristrategi för EU för musik för att få unionen att spela en roll för att främja mångfalden av sina artister och musikaliska verk, med fokus på styrkan och mångfalden i den europeiska musikbranschen, främja mindre aktörer, få fler investeringar, ge artister mer exponering och kvantifiera resultaten.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 130, 17.5.2019, s. 92. (2) EUT L 189, 28.5.2021, s. 34. (3) EUT L 265, 12.10.2022, s. 1. (4) EUT L 277, 27.10.2022, s. 1. (5) EUT C 177, 15.5.2023, s. 78. (6) EUT C 184, 5.5.2022, s. 71. (7) EUT C 184, 5.5.2022, s. 88. (8) EUT C 15, 12.1.2022, s. 28. (9) EUT C 404, 6.10.2021, s. 63. (10) EUT C 404, 6.10.2021, s. 129. (11) EUT C 385, 22.9.2021, s. 152. (12) International Federation of Phonography Industry, Global Music Report 2023, den 21 mars 2023. (13) Genomgång – Research for CULT Committee: Cultural diversity and the conditions for authors in the European music streaming market: a bibliographical review, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, juni 2023. (14) Pressmeddelande – Fake streams, real phenomenon: the CNM working with the industry to fight streaming fraud, Centre national de la musique, den 16 januari 2023. (15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 20.3.2014, s. 72). (16) IPI: Interested Parties Information, https://www.ipisystem.org/. (17) ISWC: International Standard Musical Work Code, https://www.iswc.org/. (18) ISRC: International Standard Recording Code, https://isrc.ifpi.org/en/. (19) IPN: International Performer Number, https://www.scapr.org/tools-projects/ipd/. (20) ISNI: International Standard Name Identifier, https://isni.org/. (21) European Composer and Songwriter Alliance. Music streaming and its impact on music authors – why we should fix streaming and how to ensure a sustainable future for all music creators. Juli 2023. (22) Legrand Network, Study on the place and role of authors and composers in the European music streaming market, European Grouping of Societies of Authors and Composers, den 28 september 2022.