Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 49, 56, 179.1 och 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 12 och 13 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Bonndeklarationen om fri vetenskaplig forskning, som antogs vid ministerkonferensen om det europeiska forskningsområdet i Bonn den 20 oktober 2020 (Bonndeklarationen),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2020 En ny era för det europeiska forskningsområdet,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2021 om den globala strategin för forskning och innovation – Europas strategi för internationellt samarbete i en föränderlig värld,

–  med beaktande av den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet, åtgärd 6,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 EU:s handlingsplan för demokrati,

–  med beaktande av skäl 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013(1),

–  med beaktande av 2023 års bedömning av det europeiska mervärdet om främjande av friheten för vetenskaplig forskning, som enheten för europeiskt mervärde lade fram för utskottet för industrifrågor, forskning och energi den 18 september 2023,

–  med beaktande av ministerkommunikén från Rom av den 19 november 2020 från de europeiska ministrarna med ansvar för högre utbildning inom ramen för det europeiska området för högre utbildning, särskilt bilaga I om akademisk frihet,

–  med beaktande av yttrandet från Strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik om genomförandet av Bonndeklarationen inom internationellt forsknings- och innovationssamarbete (ERAC-SFIC 1356/21) (2021),

–  med beaktande av Unescos rekommendation om vetenskap och forskare (2017),

–  med beaktande av rekommendationen om villkoren för lärare inom högre utbildning, som antogs av generalkonferensen för FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) vid dess tjugonionde sammanträde den 21 oktober–12 november 1997,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationerna från Strategiska forumet för internationellt samarbete inom vetenskap och teknik,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0393/2023), och av följande skäl:

A.  Friheten för vetenskaplig forskning, som är en väsentlig del av demokratin och en av de grundläggande delarna av den akademiska friheten, är under press i unionen och håller gradvis på att urholkas(2), vilket exemplifieras av det faktum att alla medlemsstater hade en poäng över 0,85 i indexet för akademisk frihet 2008, medan vissa medlemsstaters poäng 2022 hade sjunkit avsevärt, med en lägsta poäng på 0,34.

B.  Begränsningar av friheten för vetenskaplig forskning har negativa konsekvenser för unionens ekonomi genom att de hämmar innovation, bromsar vetenskapliga framsteg och minskar Europas globala konkurrenskraft.

C.  Urholkningen av friheten för vetenskaplig forskning bidrar till kompetensflykt bland toppforskare, självcensur bland akademiker, mindre kritisk analys av sociala och politiska frågor, mindre tvärvetenskapligt samarbete samt mindre offentlig diskurs och debatt.

D.  Otrygga anställningar påverkar möjligheterna att fullt ut utnyttja friheten för vetenskaplig forskning. Tusentals forskare arbetar i tidsbegränsade projekt, och finansieras antingen genom individuella forskningsstipendier eller forskningsstipendier till projekt, och har tidsbegränsade anställningsavtal eller arbetar med särskilda uppgifter såsom egenföretagare, med otrygga anställningsförhållanden och dåligt arbetstagarskydd.

E.  Bonndeklarationen innehåller en definition av friheten för vetenskaplig forskning och erkänner både regeringars och forskningsorganisationers ansvar för att främja friheten för vetenskaplig forskning.

F.  Genom att försvara friheten för vetenskaplig forskning säkerställer man att vetenskaplig forskning bidrar till allmänintresset och till utveckling och förbättring av människors levnadsvillkor.

G.  Bonndeklarationen saknar genomförandeinstrument på europeisk nivå.

H.  Det finns en solid rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna om akademisk frihet, inbegripet friheten för vetenskaplig forskning, som fastställer ett antal rättsliga normer och principer för skydd och främjande av akademisk frihet.

I.  I sin dom av den 6 oktober 2020 i mål C-66/18(3) fann domstolen att den ungerska lagen om nationell högre utbildning berövade de berörda organisationerna den organisationsstruktur som krävs för att de ska kunna bedriva sin akademiska forskning, vilket illustrerade urholkningen av den akademiska friheten i Ungern.

J.  Särskilda unionsrättsakter begränsar friheten för vetenskaplig forskning genom att låta den akademiska sektorn omfattas av system som huvudsakligen utformats för att reglera den inre marknaden.

K.  Innan hon fick parlamentets godkännande lovade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission 2019–2024, att stödja initiativrätt för parlamentet, och åtog sig att svara med en lagstiftningsakt när parlamentet antar resolutioner där de uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag.

1.   Europaparlamentet bekräftar på nytt unionens åtagande att upprätthålla de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, akademisk frihet samt vetenskapens frihet inom alla vetenskapliga discipliner och konstens frihet som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

2.  Europaparlamentet erkänner den grundläggande betydelsen av den vetenskapliga forskningens frihet för att främja vår kunskap om naturfenomen och sociala fenomen och därigenom bidra till att främja innovation, samhällsutveckling och unionsmedborgarnas allmänna välbefinnande både inom och utanför unionen, och påminner om att friheten för vetenskaplig forskning är en universell rättighet och kollektiv nyttighet som ska tillämpas på alla vetenskapliga discipliner. Parlamentet understryker att i den globala konkurrensen om forskning, utveckling och innovation är frihet för vetenskaplig forskning en förutsättning för att locka talanger med konkurrenskraftiga nya idéer. Parlamentet beklagar i detta avseende att Bonndeklarationen inte genomförts konkret på europeisk nivå.

3.  Europaparlamentet erkänner den djupgående inverkan som otrygghet har på friheten för den vetenskapliga forskningen och att otryggheten inom sektorn kvarstår. Parlamentet försvarar vetenskapliga forskares arbetstagarrättigheter, främjande av deras karriärer, stabila anställningsavtal och tillgång till omfattande sociala trygghetssystem. Parlamentet anser att vetenskapliga forskare bör erbjudas arbetstillfällen av god kvalitet, anständiga arbetsvillkor, anständiga löner och hälsosamma arbetsplatser, inbegripet en god balans mellan arbete och privatliv.

4.  Europaparlamentet betonar att lika möjligheter, särskilt de som gynnas av jämställdhet, är avgörande för att främja friheten för vetenskaplig forskning och för att säkerställa att lösningar på olika utmaningar för att främja hållbar och rättvis utveckling inbegriper olika perspektiv.

5.  Europaparlamentet betonar den särskilt osäkra situationen för forskare i början av karriären och att tydligare och mer strukturerade karriärmöjligheter bör skapas för att öka antalet forskare i början av karriären. Parlamentet betonar att detta också bör garanteras genom att man främjar transparenta rekryteringsförfaranden som är fria från snedvridningar och tillhandahåller lämplig social trygghet för alla forskare, inbegripet doktorander som bedriver forskningsverksamhet mot ersättning.

6.  Europaparlamentet noterar att det är vetenskapliga forskningsorganisationers ledningsorgan som fastställer dessa institutioners vetenskapliga forskningsprioriteringar. Parlamentet erkänner att försämrad demokrati i vetenskapliga forskningsorganisationer undergräver friheten för vetenskaplig forskning. Parlamentet betonar därför vikten av akademiskt självstyre, som bör inbegripa vetenskapliga forskares rätt att påverka styrningen av sin vetenskapliga institution, inbegripet arbetsvillkoren vid institutionen. Parlamentet betonar att vetenskapliga forskare har rätt till alla rättigheter enligt artikel 12 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

7.  Europaparlamentet anser att vetenskapliga forskningsorganisationer, med full respekt för deras institutionella autonomi, bör uppmuntras att delta i internationellt samarbete för att stärka bilaterala och multilaterala förbindelser för att ytterligare utveckla en stark komponent av vetenskapsdiplomati som tar upp friheten för vetenskaplig forskning och eventuella konsekvenser i händelse av överträdelser.

8.  Europaparlamentet insisterar på att unionen bör vara en fristad för alla riskutsatta forskare och bör inrätta ett europeiskt stipendieprogram för riskutsatta forskare som ger ekonomiskt stöd till krisplaceringar av riskutsatta forskare vid europeiska forskningsorganisationer. Parlamentet anser att detta program också bör vara en solidaritetsmekanism för att stödja europeiska forskare som utsätts för kränkningar av sin frihet att bedriva vetenskaplig forskning.

9.  Europaparlamentet erkänner, i linje med Bonndeklarationen, att frihet för vetenskaplig forskning står för öppenhet, utbyte, spetskompetens, internationalism, mångfald, jämlikhet, integritet, nyfikenhet, ansvar och reflektion och att den därför utgör en hörnsten i varje demokrati.

10.  Europaparlamentet noterar definitionen av friheten för vetenskaplig forskning i punkt 2 i bilaga II till kommissionens förslag av den 13 juli 2023 till rådets rekommendation om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa(4).

11.  Europaparlamentet anser att frihet för vetenskaplig forskning måste medföra ett ansvar för att respektera högsta möjliga etiska standard och integritet inom den vetenskapliga forskningen och bör främja öppen vetenskap. Parlamentet betonar att den vetenskapliga forskningens integritet kräver insyn i finansieringen och att friheten för vetenskaplig forskning innebär ett ansvar inför samhället att tillhandahålla denna insyn. Parlamentet stöder därför helhjärtat den gängse praxisen med öppen kommunikation om finansieringskällor för forskningsverksamhet och uppmanar den vetenskapliga sektorn att värna denna praxis.

12.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som ett lämpligt utformat och väl genomfört stödjande ramverk spelar för att effektivt skydda och främja friheten för vetenskaplig forskning i hela unionen, med största möjliga beaktande av tillgängligt offentligt stöd för att underlätta produktion, utbyte och spridning av kunskap, som en kollektiv nyttighet, och för att undvika alla risker för inblandning eller undergrävande av den vetenskapliga forskningens oberoende.

13.  Europaparlamentet insisterar på betydelsen av öppen kunskap för att säkerställa friheten för vetenskaplig forskning. Parlamentet efterlyser ett effektivt och transparent kunskapsskapande utan konstgjorda hinder för tillgången till och spridningen av information. Parlamentet anser att utbyte av resultat från vetenskaplig forskning för icke-kommersiella ändamål måste skyddas av unionsrätten och aktivt främjas. Parlamentet betonar att offentligt finansierade vetenskapliga resultat måste offentliggöras i akademiska tidskrifter med öppen tillgång och att resultaten måste vara lättillgängliga för alla.

14.  Europaparlamentet är bekymrat över den senaste tidens tillbakagång för denna för politisk frihet och socialt deltagande väsentliga grundläggande rättighet i unionen, vilket hotar att undergräva utvecklingen av ett fungerande och konkurrenskraftigt europeiskt forskningsområde.

15.  Europaparlamentet noterar att kommissionens meddelande av den 30 september 2020 En ny era för det europeiska forskningsområdet bekräftar att fullbordandet av det europeiska forskningsområdet kräver full respekt för friheten för vetenskaplig forskning, vilket inbegriper, men inte är begränsat till, icke-inblandning i forskningsagendor, institutionellt oberoende och tillräcklig finansiering samt behövliga resurser för att sprida forskningsresultat.

16.  Europaparlamentet är djupt oroat över att kommissionen, trots sina kraftfulla uttalanden i ovannämnda meddelande, inte utnyttjar sina rättsliga befogenheter att skydda denna frihet i unionen. Parlamentet bekräftar på nytt unionens åtagande att upprätthålla de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, akademisk frihet samt konstens och vetenskapens frihet som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet är djupt oroat över att forskningsfriheten är pressad att beakta moraliska och politiska reservationer.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra sitt yttersta för att skydda och främja friheten för vetenskaplig forskning i unionen och att säkerställa att forskningens etik och integritet inte äventyras, bland annat genom att använda sina rättsliga befogenheter för att förhindra ytterligare tillbakagång när det gäller denna grundläggande rättighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja och finansiera vetenskaplig mångfald genom att stödja projekt inom hela spektrumet av vetenskaplig forskning.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut respektera och upprätthålla friheten för vetenskaplig forskning och att säkerställa att alla åtgärder som vidtas i allmänhetens intresse, till exempel med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga uppgifter sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet, inte otillbörligen begränsar friheten för vetenskaplig forskning.

19.  Europaparlamentet betonar att fullbordandet av det europeiska forskningsområdet kräver vederbörlig respekt för och aktivt främjande av friheten för vetenskaplig forskning i hela unionen, och anser att alla försök att undergräva eller underlåtenhet att aktivt främja denna frihet påverkar utvecklingen av ett konkurrenskraftigt och innovativt europeiskt forskningsområde negativt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ytterligare stärka forskarsamhället i dess tillgång till, användning och spridning av all information som är relevant för dess verksamhet, bland annat genom att utnyttja digitala verktyg med öppen källkod.

20.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över kommissionens underlåtenhet att använda sina rättsliga befogenheter enligt fördragen för att skydda friheten för vetenskaplig forskning som en grundläggande rättighet för unionens medborgare, vilket utgör en allvarlig avsägelse av ansvaret för att upprätthålla rättsstatsprincipen i unionen från kommissionens sida, och uppmanar kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att åtgärda situationen.

21.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att stödja skyddet och främjandet av friheten för vetenskaplig forskning och att se till att denna grundläggande rättighet vederbörligen respekteras i alla medlemsstater.

22.  Parlamentet efterlyser ett erkännande av behovet av att mobilisera ytterligare offentliga medel för att finansiera oberoende vetenskaplig forskning och undvika otillbörlig inblandning som kan styra forskningen eller påverka dess metoder eller resultat.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja allmänhetens medvetenhet om vikten av frihet för vetenskaplig forskning genom utbildning, utåtriktad verksamhet och stöd till vetenskaplig journalistik.

24.  Europaparlamentet begär att kommissionen, på grundval av artikel 182.5, jämförd med artikel 179.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, lägger fram ett förslag till rättsakt om frihet för vetenskaplig forskning, i enlighet med de rekommendationer som fastställs i bilagan till detta beslut, för att garantera, skydda och främja denna frihet inom forskningsorganisationer och för forskare under hela deras karriär.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till de nationella parlamenten.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1). (2) STOA:s undersökning: State of play of academic freedom in the EU member states: Overview of de facto trends and developments (Läget för den akademiska friheten i EU:s medlemsstater: Översikt över faktiska trender och utvecklingstendenser). (3) Domstolens dom av den 6 oktober 2020 i mål C-66/18, kommissionen mot Ungern, ECLI:EU:C:2020:792. (4) COM(2023)0436.

REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Definitionen av friheten för vetenskaplig forskning

1.  Friheten för vetenskaplig forskning är en integrerad del av den akademiska friheten och vetenskapliga integriteten i Europa, samtidigt som den har ett självständigt värde, vilket exemplifieras av den särskilda hänvisningen i artikel 13 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

2.  Friheten för vetenskaplig forskning ger enskilda forskare rättigheter, vetenskapliga forskningsorganisationer rättigheter och skyldigheter och offentliga myndigheter skyldigheter.

3.  Eftersom utövandet av friheten för vetenskaplig forskning medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller sanktioner som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga uppgifter sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet.

Friheten för vetenskaplig forskning kan också begränsas till följd av särskilda forskningsförhållanden eller operativa begränsningar. Friheten för vetenskaplig forskning måste noga avvägas mot andra legitima intressen, såsom legitima konkurrensfördelar och skyddet av immateriella rättigheter. Sådana begränsningar bör dock inte strida mot vedertagna etiska principer eller vedertagen etisk praxis, som forskare måste följa.

4.  Förslaget bör bygga på definitionen av friheten för vetenskaplig forskning i Bonndeklarationen och i punkt 2 i bilaga II till förslaget till rådets rekommendation om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa.

Frihet för forskare

5.  Forskare bör definieras brett i överensstämmelse med förslaget till rådets rekommendation om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa.

6.  Friheten för vetenskaplig forskning medför en rätt för enskilda forskare att fritt definiera forskningsfrågor, välja och utveckla teorier, samla empiriskt material och använda sunda vetenskapliga forskningsmetoder, att bibehålla vetenskaplig integritet, att utmana konventionell kunskap, att publicera och kommunicera fritt och att föreslå nya idéer och teorier och fritt sprida dem.

7.  Enskilda forskares rättigheter omfattar åtminstone

a)  rätten att ansluta sig till yrkesorganisationer eller akademiska organisationer som företräder dem,

b)  rätten till fri tillgång till offentlig information och rätten till tillgång till privat information som behövs för vetenskapliga ändamål och som ska vägas mot informationsinnehavarnas rättigheter och informationens art eller hur känslig informationen är,

c)  rätten att behålla specifik information eller specifika data, liksom källan till den informationen eller de data konfidentiella, i syfte att uppfylla etiska och vetenskapliga normer för att uppnå ett vetenskapligt eller något annat legitimt mål,

d)  rätten att offentliggöra, dela, sprida och öppet kommunicera resultat och data från sin forskning och rätten att fritt och kritiskt tala om vetenskapliga forskningsinstitutioners arbete och politik, såväl internt som externt, utan rädsla för repressalier,

e)  rätten att fritt definiera forskningsämnen, välja, utveckla och samla in empiriskt material och att interagera med andra forskare.

8.  Enskilda forskare bör kunna åtnjuta dessa individuella rättigheter utan rädsla för repressalier.

Vetenskapliga forskningsorganisationers rättigheter och skyldigheter

9.  För att garantera friheten för vetenskaplig forskning för forskare bör de vetenskapliga forskningsorganisationerna åtnjuta faktiskt institutionellt oberoende. Även om institutionellt oberoende är en förutsättning för friheten för vetenskaplig forskning för forskare och för forskningens självstyrande karaktär, är det per definition inte underordnat enskilda forskares rättigheter. Utöver sin roll att skydda friheten för vetenskaplig forskning krävs institutionellt oberoende för att den vetenskapliga sektorn ska fungera väl. Förslaget bör därför göra en noggrann avvägning för att nå en balans mellan individuella rättigheter och institutionellt oberoende.

10.  Vetenskapliga forskningsorganisationer bör vara fria att delta i internationellt samarbete.

11.  Inom ramen för sitt institutionella oberoende måste forskningsorganisationerna tillhandahålla öppna, rättvisa och spetskompetensbaserade förfaranden för forskarkarriärer.

12.  De aspekter som bör beaktas för att upprätta institutionellt oberoende är organisatoriskt, finansiellt, personalmässigt och vetenskapligt oberoende.

13.  Institutionellt oberoende är mycket kontextuellt och kan uppnås på många olika sätt med olika kombinationer av autonomi. För att det ska finnas ett faktiskt institutionellt oberoende behöver inte alla dessa olika aspekter av institutionellt oberoende uppfyllas på ett enhetligt sätt. Därför bör definitionen av institutionellt oberoende i förslaget inte vara statisk, utan snarare möjliggöra anpassning till olika nationella, regionala och institutionella sammanhang, särskilt genom att möjliggöra en förskjutning mellan olika aspekter av institutionellt oberoende genom att införa en gradvis snarare än binär bedömning av de olika aspekterna.

14.  Institutionell autonomi bör innebära en skyldighet för forskningsorganisationer att tillhandahålla någon form av deltagande av vetenskapliga forskare i beslutsfattandet.

15.  Detta inbegriper rätten att offentligt kommentera styrningen av organisationen och systemet utan rädsla för repressalier. Detta inbegriper även forskningsorganisationernas ansvar för att skapa en kultur av öppen debatt. Det inbegriper också effektiva förfaranden för att rapportera försummelser, för att, i enlighet med de standarder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937(1), skydda personer som rapporterar försummelser, överträdelser av akademiska normer eller etiska normer samt diskreta förfaranden, baserade på skyddet av privatlivet och oskuldspresumtionen, för att hantera rapporterade försummelser.

Myndigheternas skyldigheter

16.  Statliga organ i medlemsstaterna på alla förvaltningsnivåer, inbegripet unionens institutioner, organ och byråer, bör vara skyldiga att respektera, skydda, främja och säkerställa friheten för vetenskaplig forskning, inklusive institutionell autonomi.

17.  Respekt för friheten för vetenskaplig forskning innebär att statliga organ avstår från godtyckliga ingrepp i och otillbörliga begränsningar av friheten för vetenskaplig forskning samt från aktivt deltagande eller medverkan i kränkningar av denna rättighet.

18.  Skyddet av friheten för vetenskaplig forskning innebär att statliga organ är skyldiga att vidta aktiva åtgärder för skydd mot tredje parter som på ett otillbörligt sätt inkräktar på någon aspekt av friheten för vetenskaplig forskning.

19.  Att säkerställa friheten för vetenskaplig forskning innebär att statliga organ aktivt måste skapa alla nödvändiga förutsättningar för utövandet av alla aspekter av friheten, inklusive institutionellt oberoende. Detta inbegriper strategier för hållbara forskarkarriärer som tillhandahåller högklassiga jobb i alla skeden av karriären samt långsiktig, tillförlitlig och stabil institutionell finansiering.

20.  Att främja friheten för vetenskaplig forskning innebär att statliga organ måste samarbeta aktivt med tredje parter för att förespråka respekt för, skydd av och säkerställande av friheten för vetenskaplig forskning, och eventuellt avbryta samarbetet med tredje parter som inte följer samma principer och värderingar.

Allmänna överväganden

21.  Lagstiftningsförslaget bör återspegla att friheten för vetenskaplig forskning ska betraktas som en helhet och omfatta både frihet från inblandning och säkerställande av gynnsamma ramvillkor. Den vetenskapliga forskningen bör vara fri från otillbörlig statlig inblandning och det bör finnas såväl ett starkt forskarsamfund som ett samhälle som är mottagligt för vetenskaplig kunskap för utövande av friheten för vetenskaplig forskning.

Offentliga myndigheter bör ha ansvaret för att utreda påstådda kränkningar av friheten för vetenskaplig forskning och ställa förövarna till svars.

22.  Lagstiftningsförslaget bör omfatta inrättandet av ett övervakningssystem för rapportering av överträdelser av vetenskaplig forskning när de väl har identifierats.

23.  I lagstiftningsförslaget bör det erkännas att även om friheten för vetenskaplig forskning har ett oberoende värde är friheten för vetenskaplig forskning inom ramen för moderna universitet oskiljaktig från friheten att undervisa. Detta innebär att förslaget, med tanke på dess rättsliga grund och unionens centrala befogenheter på forskningsområdet, och med vederbörlig hänsyn till unionens begränsade befogenheter att lagstifta om utbildning, bör syfta till att skydda en så stor intern spridning som möjligt.

24.  Den föreslagna rättsakten bör vara rättsligt bindande i hela unionen. Förslaget bör syfta till att skapa en rättslig ram som erbjuder tillräcklig flexibilitet för att balansera rättigheter och skyldigheter från fall till fall och som kan tillämpas i hela unionen trots de stora skillnaderna mellan de nationella och regionala vetenskapliga forskningssystemen. Det bör skapa en utgångspunkt för utvecklingen av rättsliga miniminormer för friheten för vetenskaplig forskning genom rättspraxis från europeiska domstolar, inklusive Europeiska unionens domstol.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).