Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 3.1, artikel 3.3 andra stycket, artikel 4.3 samt artiklarna 5, 6, 7, 11, 19 och 49,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt de artiklar som handlar om att respektera, skydda och främja demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i unionen, däribland artiklarna 70, 258, 259, 260, 263, 265 och 267,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols (EU-domstolen) rättspraxis,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 juli 2023 om 2023 års rapport om rättsstatsprincipen – Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i EU (COM(2023)0800),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten(1) (villkorlighetsförordningen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik(2) (förordningen om gemensamma bestämmelser),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014(3),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s instrument för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och rekommendationerna och rapporterna från FN:s allmänna återkommande utvärdering samt rättspraxis från FN:s konventionsorgan och människorättsrådets särskilda förfaranden,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska sociala stadgan, rättspraxis från Europadomstolen och Europeiska kommittén för sociala rättigheter, samt konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter, europeiska kommission mot rasism och intolerans, styrkommitté för antidiskriminering, mångfald och integration, Venedigkommission och övriga organ,

–  med beaktande av samförståndsavtalet mellan Europarådet och Europeiska unionen av den 23 maj 2007 och rådets slutsatser av den 30 januari 2023 om EU:s prioriteringar för samarbetet med Europarådet 2023–2024,

–  med beaktande av kommissionens motiverade förslag av den 20 december 2017 till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen (COM(2017)0835), utfärdat i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheters (FRA) rapporter Europe’s civil society: still under pressure av den 19 juli 2022, Fundamental Rights Report 2022 av den 8 juni 2022, Protecting civic space in the EU av den 19 augusti 2022 och Antisemitism – Overview of antisemitic incidents recorded in the European Union 2011–2021 av den 3 november 2022 samt övriga rapporter, data och verktyg från byrån, i synnerhet Europeiska unionens informationssystem för grundläggande rättigheter (Efris),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om behovet av att inrätta ett instrument för europeiska värden till stöd för civilsamhällesorganisationer som på lokal och nationell nivå främjar grundläggande värden inom Europeiska unionen(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 november 2018 om minimistandarder för minoriteter i EU(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2020 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 november 2020 om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om det europeiska medborgarinitiativet Minority SafePack – en miljon underskrifter för mångfald i Europa(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2021 om rättsstatssituationen i EU och tillämpning av förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om villkorlighet(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om 2020 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om utarbetande av riktlinjer för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 med rekommendationer till kommissionen om att fastställa könsrelaterat våld som ett nytt brottsområde förtecknat i artikel 83.1 i EUF-fördraget(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2021 om stärkande av demokratin och mediernas frihet och mångfald i EU: otillbörlig användning av civil- och straffrättsliga åtgärder för att tysta journalister, icke-statliga organisationer och det civila samhället(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2021 om utvärdering av förebyggande åtgärder mot korruption, oriktiga utgifter och missbruk av EU-medel och nationella medel i samband med medel för nödåtgärder och krisrelaterade utgiftsområden(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om det krympande utrymmet för det civila samhället i Europa(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2022 om rättsstatsprincipen och konsekvenserna av EU-domstolens dom(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2022 om 2021 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2022 om rättsstatsprincipen och det potentiella godkännandet av Polens nationella återhämtningsplan(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2022 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2020 och 2021(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2022 om rättsstatssituationen i Malta, fem år efter mordet på Daphne Caruana Galizia(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2022 om ökande hatbrott mot hbtqi-personer i hela Europa i ljuset av det homofobiska mordet nyligen i Slovakien(25),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 november 2022 om rättvisa oavsett ras, icke-diskriminering och antirasism i EU(26),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2022 om bedömning av Ungerns efterlevnad av de rättsstatliga villkoren enligt villkorlighetsförordningen och läget beträffande Ungerns återhämtnings- och resiliensplan(27),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 mars 2023 om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen – Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i EU(28),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2023 om åsidosättanden av rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i Ungern och frysta EU-medel(29),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 15 juni 2023 till rådet och kommissionen efter undersökningen av påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om användningen av Pegasus och liknande spionprogram(30) och av rapporten av den 22 maj 2023 från undersökningskommittén för utredning av användningen av Pegasus och liknande spionprogram,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juli 2023 om vallagen, undersökningskommittén och rättsstatsprincipen i Polen(31),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 oktober 2023 om rättsstatsprincipen i Malta: sex år efter mordet på Daphne Caruana Galizia och behovet av att skydda journalister(32),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2024 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2022 och 2023(33),

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2262 (2019) om främjande av rättigheter för personer som tillhör nationella minoriteter,

–  med beaktande av rekommendationerna och rapporterna från kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, högkommissarien för nationella minoriteter, representanten för mediefrihet och andra organ vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och av samarbetet mellan Europeiska unionen och OSSE om demokratisering, institutionsuppbyggnad och mänskliga rättigheter och OSSE:s årliga rapport om hatbrott, i vilken de deltagande staterna har åtagit sig att anta lagstiftning som föreskriver påföljder som tar hänsyn till hatbrottens allvarsgrad, att åtgärda underrapportering och att införa eller vidareutveckla kapacitetsuppbyggande verksamhet för tjänstemän inom brottsbekämpning, åklagarväsendet och rättsväsendet för att förebygga, utreda och lagföra hatbrott,

–  med beaktande av undersökningskommittén PEGA:s rapport och av PEGA:s resolution och rekommendationer(34),

–  med beaktande av återkopplingsrapporter, uppdragsrapporter, skriftliga frågor och svar från gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(35),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0025/2024), och av följande skäl:

A.  Unionen bygger på de gemensamma värden som stadfästs i artikel 2 i EU-fördraget – respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för EU:s medlemsstater, och för att få gå med i unionen måste kandidatländer respektera dessa värden som en del av Köpenhamnskriterierna, som de inte får åsidosätta eller omtolka efter anslutningen. Demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter är ömsesidigt förstärkande värden. Om de undergrävs kan ett systemhot uppstå mot unionen och invånarnas fri- och rättigheter. Respekten för rättsstatsprincipen är bindande för unionen som helhet och dess medlemsstater på alla förvaltningsnivåer, inklusive subnationella enheter.

B.  I samband med konferensen om Europas framtid uttrycktes en tydlig önskan om att EU systematiskt ska upprätthålla rättsstatsprincipen i alla medlemsstater, skydda medborgarnas grundläggande rättigheter och med trovärdighet främja EU:s värden inom och utanför EU.

C.  Principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i EU-fördraget ålägger unionen och medlemsstaterna att respektera och bistå varandra när de fullgör de skyldigheter som följer av fördragen, och medlemsstaterna är skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter.

D.  Om det ska kunna säkerställas att medlemsstaterna inte antar nationell lagstiftning som strider mot skyddet av artikel 2 i EU-fördraget krävs det att de befintliga mekanismerna stärks och rationaliseras, att det utvecklas en gemensam övergripande EU-mekanism som på ett verkningsfullt sätt bidrar till att skydda demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna samt att det säkerställs att värdena i artikel 2 i EU-fördraget upprätthålls i hela unionen och främjas bland kandidatländerna.

E.  Europaparlamentet har behandlat den rättsstatliga situationen i Bulgarien, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien i flera olika resolutioner. Gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter inom parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor har också övervakat vissa frågor i Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Grekland, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien och Spanien.

F.  I oktober 2023 hölls parlamentsval i Polen, och regeringen, ledd av partiet Lag och rättvisa (PiS), föll. Den nya regeringen, som företräder en bred demokratisk koalition, gjorde omfattande åtaganden om att återställa rättsstaten och domstolsväsendets oberoende i Polen, och samarbetar om detta med kommissionen och Europeiska unionens råd.

G.  Kommissionen har föreslagit att det inrättas en interinstitutionell kontaktgrupp för rättsstatsprincipen. Parlamentet har tagit hänsyn till detta förslag och föreslagit för kommissionen och rådet att ett interinstitutionellt pilotprojekt om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter ska inrättas. Rådets ordförandeskap har svarat att det kan tänkas överväga detta efter utvärderingen av rättsstatsdialogen, och kommissionen har bekräftat att man är öppen för att diskutera inrättandet av en informell kontaktgrupp för rättsstatsprincipen.

H.  Regeringarna i vissa medlemsstater har tyvärr inte ställt sig till förfogande för diskussioner i gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter och har inte svarat på gruppens skriftliga frågor eller träffat dess ledamöter i samband med uppdrag i medlemsstaterna. Andra medlemsstater har dock ställt sig till förfogande för gruppens möten, frågor och uppdrag som en del av det gemensamma ansvaret att skydda EU:s värden.

Domstols- och åklagarväsende

1.  Europaparlamentet upprepar att ett oberoende domstolsväsende är rättsstatens grund, eftersom det är en förutsättning för ett effektivt rättsmedel i de fall där lagar, rättigheter, friheter eller demokratiska principer förvägras eller kränks. Parlamentet understryker att ett oberoende och effektivt domstolsväsende inte bara är avgörande för att rättsstatsprincipen och demokratin ska kunna upprätthållas i medlemsstaterna och unionen, utan också för att unionsrätten ska kunna genomföras, med tanke på att kommissionen är beroende av att de nationella rättsliga myndigheterna kontrollerar efterlevnaden av unionsrätten. Parlamentet framhåller vikten av ömsesidigt förtroende, men understryker samtidigt att kommissionen inte kan bortse från bristerna hos de rättsliga myndigheterna i vissa medlemsstater eller förutsätta att alla dessa myndigheter kan tillhandahålla effektiva rättsmedel. Parlamentet noterar med oro att vissa domstolsväsenden som förefaller robusta och tillfredsställande i vissa fall inte är befriade från ”state capture”, politisk inblandning och nepotism. Parlamentet är medvetet om att detta är svårt att upptäcka genom att endast bedöma de formella strukturerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen med kraft att genomföra en mer kvalitativ analys som omfattar kontextuella faktorer och som i synnerhet behandlar genomförandet på lång sikt.

2.  Europaparlamentet noterar kommissionens konstaterande att det råder stora skillnader mellan EU:s medlemsstater när det gäller domstolsväsendets oberoende och garantier för detta. Parlamentet noterar de positiva initiativ och den pågående utveckling avseende domstolsråden som lyfts fram i rapporten, särskilt i Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Italien, Sverige, Finland och Ungern(36). Parlamentet noterar kommissionens slutsats att farhågorna rörande domstolsråden i Polen, Slovakien, Bulgarien, Spanien och Cypern ännu inte har åtgärdats. Parlamentet noterar med oro att disciplinära förfaranden kan användas som ett sätt att begränsa domstolsväsendets oberoende, vilket är fallet i Bulgarien och vilket var fallet i Polen under den PiS-ledda regeringen. Parlamentet noterar att kommissionen slutligen har väckt talan mot Polen vid Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) för brott mot unionsrätten som begåtts av den polska författningsdomstolen. Parlamentet noterar att Republiken Polens nuvarande justitieminister har lovat att avskaffa det olagliga disciplinära systemet för domare i Polen, i enlighet med EU-domstolens och Europadomstolens beslut.

3.  Europaparlamentet noterar att kommissionen funnit att vissa medlemsstater, däribland Finland, Österrike, Slovenien, Cypern, Sverige och Ungern, har tagit eller aviserat initiativ för att förbättra förfarandena för utnämning av domare och hur de högsta domstolarna fungerar, men att det kvarstår utmaningar när det gäller utnämningen av domare på hög nivå i Malta, Grekland, Litauen, Lettland och Irland. Parlamentet framhåller att det enligt kommissionen kvarstår allvarliga farhågor i Polen när det gäller tidigare utnämnda domare vid Högsta domstolen, däribland förste ordföranden, och när det gäller den fortsatta underlåtenheten att genomföra ett förhandsavgörande från EU-domstolen om utnämning av domare till avdelningen för extraordinär kontroll. Parlamentet noterar kommissionens konstaterande att brottet rättsmissbruk, som i Slovakien har införts för domare med avseende på deras rättsliga avgöranden, ger fortsatt anledning till oro, eftersom det påverkar domarna psykiskt och dessutom är betungande för de utredande myndigheterna. Parlamentet lyfter fram de allvarliga farhågor som kvarstår när det gäller domstolsväsendets oberoende i Ungern och som står i strid med kommissionens så kallade superdelmål, däribland de kvarstående hindren för förhandsavgöranden, problemen med tilldelningen av mål i Kúria (Högsta domstolen) och det bristfälliga systemet för utnämning av Högsta domstolens ordförande.

4.  Europaparlamentet understryker att domstolsväsendet bör tilldelas tillräckliga medel för att verkligen vara tillgängligt och kunna tillhandahålla medborgarna ett effektivt rättsmedel. Parlamentet noterar att kommissionen funnit att de ökade resurserna till domstolsväsendet och andra åtgärder som vidtagits i Malta, Cypern och Grekland ännu inte har bidragit till att korta ner förfarandena, och att eftersläpningen av mål fortfarande är en allvarlig utmaning. Parlamentet noterar att det i Kroatien, Italien och Portugal har tagits steg i rätt riktning, men att det återstår att se hur effektiva reformerna är. Parlamentet noterar att kommissionen har uppmanat Tyskland att ge domstolsväsendet tillräckliga resurser, bland annat när det gäller domarnas löner, med beaktande av europeiska normer för domstolsväsendets resurser och löner. Parlamentet uppmanar Tyskland att fortsätta genomförandet av pakten för rättsstatsprincipen och att ge domstolsväsendet tillräckliga resurser genom att öka antalet domare och på så sätt stärka det federala domstolsväsendet. Parlamentet noterar att kommissionen konstaterar vissa framsteg i genomförandet av rekommendationen i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen när det gäller domstolsväsendets effektivitet, bland annat i Malta och Spanien.

5.  Europaparlamentet välkomnar finansieringen genom programmet Rättsliga frågor, som syftar till att stödja civilrättsligt och straffrättsligt samarbete och bidra till vidareutvecklingen av den europeiska rättskipningen.

6.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, för att medborgarna ska ha faktisk tillgång till rättslig prövning, bör göra mer för att tillhandahålla kostnadsfri eller ekonomiskt överkomlig rättshjälp, bland annat för personer som inte själva har råd med sådan hjälp, och ytterligare underlätta tillgången till advokat. Parlamentet noterar att det enligt kommissionen görs insatser för att åtgärda problem med tillgången till rättslig prövning och rättshjälp i Spanien, Frankrike, Finland, Bulgarien, Malta och Litauen, men att det kvarstår problem i Irland, Danmark, Luxemburg och Ungern. Parlamentet noterar också kommissionens konstaterande att det pågår åtgärder för att säkerställa rätten till advokat i flera medlemsstater, däribland i Spanien, Frankrike, Finland, Bulgarien och Malta, men att det i vissa andra medlemsstater, såsom i Litauen, Irland, Danmark, Luxemburg och Ungern, ännu inte har skett några förbättringar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att i nästa rapport om rättsstatsprincipen inkludera en bedömning av tillämpningen av EU:s regelverk om rättshjälp i civilrättsliga och straffrättsliga frågor, såsom rådets direktiv 2002/8/EG(37) av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister, eftersom EU-domstolens rättspraxis visar att det kvarstår frågor om dess tolkning.

7.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som domstolsråden har när det gäller att säkerställa domstolsväsendets oberoende. Parlamentet anser att de reformer som håller på att antas i olika medlemsstater måste utvärderas, och vill se att organens sammansättning och funktion anpassas till de normer som fastställts av kommissionen och Europarådet och som har godkänts av EU-domstolen.

8.  Europaparlamentet påpekar att åklagarmyndigheten är avgörande för domstolsväsendets möjligheter att bekämpa brottslighet och korruption. Parlamentet understryker hur viktigt det är att åklagarmyndighetens självständighet och ansvarsskyldighet säkerställs. Parlamentet betonar att det krävs skyddsåtgärder för att upprätthålla åklagarmyndighetens självständighet och ansvarsskyldighet, bland annat för att säkerställa att myndigheten inte utsätts för otillbörliga politiska påtryckningar, särskilt från regeringshåll.

9.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att anta en uppförandekod för domare på grundval av rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco) och med beaktande av de uppförandekoder som gäller vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) och EU-domstolen, att inrätta oberoende mekanismer för att utreda påstådda överträdelser av uppförandekoden och annan lagstiftning, att förbättra offentliggörandet av och insynen i intressekonflikter och gåvor som tas emot inom domstolsväsendet, att åtgärda svängdörrsproblematik och att kräva att domare offentligt förklarar beslut om att avsäga sig mål.

10.  Europaparlamentet utrycker oro över de omfattande personalförändringarna och de aviserade betydande strukturella och organisatoriska förändringarna inom den slovakiska polisen och andra oberoende demokratiska institutioner, bland annat bland utredare som arbetar med allvarliga brott och fall av korruption på hög nivå vid Slovakiens nationella brottsbekämpningsbyrå, vilket väcker tvivel om skälen till förändringarna i fråga. Parlamentet uttrycker djup oro över den slovakiska regeringens omotiverade påskyndade lagstiftningsförfarande, särskilt när det gäller de föreslagna ändringarna av strafflagen och avvecklingen av den särskilda åklagarmyndigheten, eftersom detta hotar de rättsliga förfarandenas integritet, undergräver EU:s kamp mot bedrägerier och äventyrar skyddet av EU:s ekonomiska intressen och miljön i Slovakien. Parlamentet uppmanar den slovakiska regeringen att ompröva dessa ändringar mot bakgrund av de potentiella konsekvenserna för rättsstatsprincipen och unionens ekonomiska intressen samt EU:s ram för korruptionsbekämpning. Parlamentet påminner om att alla straffrättsliga reformer måste omfatta tillräckliga och adekvata skyddsåtgärder som säkerställer att nya och pågående brottmål fortsätter och är effektiva, särskilt när det rör sig om korruption på hög nivå, och garanterar domstolsväsendets oberoende och åklagarväsendets självständighet i linje med kommissionens rekommendationer i kommande rapporter om rättsstatsprincipen. Parlamentet befarar att en omfördelning av den särskilda åklagarens ärenden kommer att leda till betydande förseningar och till att vissa ärenden kan komma att överges helt med tanke på preskriptionstiderna.

11.  Europaparlamentet noterar den nyligen tillträdda spanska regeringens agerande, inbegripet det förestående antagandet av en amnestilag. Parlamentet lyfter fram de frågor, åsikter och farhågor som framförts av olika berörda parter, bland annat sammanslutningar av domar, åklagare, advokater, akademiker, civilsamhället och allmänheten, som reaktion på denna utveckling. Parlamentet noterar att även kommissionen har skrivit till den spanska regeringen för att be om förklaringar. Parlamentet understryker att detta kräver en oberoende bedömning. Parlamentet uppmanar i detta avseende den spanska regeringen att ge EU-institutionerna full insyn i amnestilagen, och noterar att den spanska senaten har begärt ett yttrande från Venedigkommissionen om huruvida lagen är förenlig med författningen och europeiska regler och normer. Parlamentet beklagar också den långvariga blockeringen av domstolsrådet, något som kommissionen har berört i särskilda rekommendationer som riktats till de spanska myndigheterna i rapporten om rättsstatsprincipen.

Korruption

12.  Europaparlamentet upprepar att korruption är ett allvarligt hot mot rättsstatsprincipen och allvarligt undergräver förtroendet för demokratin och likheten inför lagen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att få ett slut på korruptionen.

13.  Europaparlamentet understryker att det av Eurobarometerundersökningen om korruption 2022 framgår att medborgare och företag i EU fortsatt ser korruption som ett allvarligt problem, och att en stor andel européer anser att korruptionen är utbredd i deras land (68 %) och att korruptionen har ökat (41 %). Parlamentet uppskattar att alla medlemsstater nu har infört strategier för korruptionsbekämpning som regelbundet utvärderas och ses över. Parlamentet påminner om att det inte bara krävs en sund rättslig ram utan också ett effektivt genomförande för att få ett slut på korruptionen, och att det dessutom behövs öppna och ansvarsfulla styrnings- och integritetsramar för att förebygga sådana metoder.

14.  Europaparlamentet beklagar att uppfattningarna om korruption varierar avsevärt inom EU trots att alla medlemsstater har antagit strategier för korruptionsbekämpning. Parlamentet noterar att Danmark, Finland, Sverige och Nederländerna rankas bland de minst korrupta länderna, men att de uppfattade korruptionsnivåerna i Bulgarien, Malta, Ungern, Grekland och Slovenien är oroväckande. Parlamentet noterar också med oro kommissionens konstaterande att vissa medlemsstater, såsom Bulgarien, Malta, Ungern, Grekland och Slovenien, ännu inte har uppnått stabila resultat när det gäller att utreda och lagföra korruptionsfall på hög nivå som leder till fällande domar och därmed ger en avskräckande effekt. Parlamentet noterar Grecos senaste rapport om Cypern, i vilken det understryks att lagstiftningen mot korruption brister i effektivitet i praktiken och det samtidigt framhålls specifika risker inom brottsbekämpningen(38).

15.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaternas regeringar och tjänstemän, politiker, folkvalda och ledare i EU bör föregå med gott exempel genom att avstå från korrupt agerande, och att det inte bör förekomma någon statlig eller politisk inblandning i korruptionsutredningar. Parlamentet uppmanar gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter att följa upp parlamentets resolutioner om rättsstatsprincipen för att bidra till att bekämpa straffrihet för korruption. Parlamentet påpekar att tjänstemän, politiker, folkvalda och ledare i EU också kan vara inblandade i korruption, vilket Qatargate har visat. Parlamentet upprepar därför sitt krav på att årsrapporten även ska omfatta EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen på nytt att så snart som möjligt slutföra förhandlingarna om EU:s fullvärdiga medlemskap i Greco.

16.  Europaparlamentet betonar att medborgare och företag bör kunna känna sig trygga i att rapportera fall av korruption, särskilt genom visselblåsning. Parlamentet noterar att det enligt kommissionen kvarstår stora hinder för visselblåsning i hela EU, även om vissa medlemsstater såsom Slovakien, Cypern, Danmark och Malta har vidtagit åtgärder i ett försök att förbättra situationen. Parlamentet uppmanar den slovakiska regeringen att respektera de bindande principerna i EU-direktivet om skydd för visselblåsare(39) och att ompröva de föreslagna ändringarna av skyddet för visselblåsare i Slovakien. Parlamentet uttrycker särskild oro över att visselblåsare retroaktivt berövas sitt skydd, eftersom detta leder till bristande rättssäkerhet. Parlamentet noterar att byrån för skydd av visselblåsare har uppmärksammat kommissionen på dessa frågor.

17.  Europaparlamentet fördömer att Malta fortsätter att driva sitt system för medborgarskap genom investering, som medför stora risker för korruption och andra brott, särskilt mot bakgrund av att flera andra medlemsstater har vidtagit åtgärder för att se till att systemen för medborgarskap för investerare avskaffas. Parlamentet noterar den pågående talan som kommissionen väckt mot Malta vid EU-domstolen för landets system för medborgarskap genom investering, och bekräftar sin ståndpunkt att kommissionen bör använda sin befogenhet till att föreslå lagstiftning och ta initiativ till ett EU-rättsligt förbud mot alla system för medborgarskap genom investering i EU.

18.  Europaparlamentet lyfter fram Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) viktiga roll när det gäller att värna rättsstatsprincipen och bekämpa korruption i unionen, och uppmuntrar kommissionen att i kommande rapporter noga övervaka medlemsstaternas samarbete med Eppo. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har anslutit sig till Eppo att göra detta. Parlamentet välkomnar att Polen har inlett förfarandet för att ansluta sig till Eppo, vilket är ett bevis för den nya regeringens starka åtagande att skydda EU:s ekonomiska intressen och effektivt bekämpa korruption. Parlamentet anser att medlemskap i Eppo bör vara en förutsättning för att få EU-medel. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att Eppos mandat bör utvidgas.

19.  Europaparlamentet anser att EU-organ såsom Europol, Eurojust, revisionsrätten, Eppo och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) bör förbättra sitt samarbete för att förhindra korruption både i EU:s medlemsstater och inom EU-institutionerna. Parlamentet efterlyser också i detta sammanhang inrättandet av ett effektivt EU-organ för etiska frågor.

20.  Europaparlamentet konstaterar att nationella myndigheter kan vara inblandade i korruption, däribland rättsliga och polisiära myndigheter som är just de myndigheter som ska bekämpa korruption. Parlamentet är i detta avseende fortsatt oroat över de långsamma och begränsade framsteg som gjorts för att sätta stopp för den straffrihetskultur som råder på högsta nivå i Malta och som uppdagades i samband med den oberoende offentliga utredningen av mordet på Daphne Caruana Galizia. Parlamentet anser att EU-organ, såsom Europol, har en viktig roll i att utreda korruption och samla in bevismaterial, men att kravet på nationellt godkännande av Europols deltagande är ett hinder. Parlamentet vill se att Europols mandat förstärks, så att byrån får möjlighet att utreda korruptionsfall av det slag som beskrivs ovan. Parlamentet betonar hur viktigt det är att tillsynen över Europol säkerställs på EU-nivå, att EU:s oberoende mekanismer för ansvarsutkrävande, organ och byråer stärks och att den demokratiska kontrollen av Europols verksamhet förbättras, bland annat via den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen, t.ex. genom att det görs en systematisk utvärdering av byråns hela verksamhet och efterlevnad av sitt mandat samt skyldigheten att följa upp de rekommendationer som parlamentet utfärdat till byrån.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag mot korruption som svar på parlamentets uppmaningar att intensifiera kampen mot korruption. Parlamentet noterar att kommissionen avser att integrera förebyggande av korruption i utformningen av EU:s politik och program och aktivt stödja medlemsstaternas insatser för att införa sund politik och lagstiftning mot korruption. Parlamentet välkomnar ambitionen att komma till rätta med korruptionens gränsöverskridande dimension genom att kriminalisera korruptionsbrott och harmonisera påföljderna i hela EU.

22.  Europaparlamentet understryker att det finns en nära koppling mellan korruption och penningtvätt och att penningtvätt är en av de främsta faktorer som möjliggör organiserad brottslighet och därmed är ett angrepp på rättsstatsprincipen, som brottslingar nyttjar för att överföra vinning av brott till den lagliga ekonomin. Parlamentet är medvetet om att bedrägerier mot EU:s budget också kan vara ett första steg mot penningtvätt. Parlamentet bekräftar på nytt sin fasta övertygelse att det enda effektiva sättet att i praktiken upprätthålla och stärka skyddet av EU:s ekonomiska intressen är att förstärka EU:s struktur för bedrägeribekämpning och öka insynen i EU-institutionerna för att på så sätt komma till rätta med de inneboende begränsningarna hos de nationella systemen, som inte räcker till för att motverka de i allt högre grad gränsöverskridande angreppen mot unionens ekonomiska intressen.

Oberoende myndigheter

23.  Europaparlamentet betonar att kontroller och motvikter endast kan fungera när författningsdomstolar, ombudsmän, nationella människorättsinstitutioner, revisionsföretag, likabehandlingsorgan och alla övriga oberoende myndigheter kan verka och har tillräckligt breda mandat, oberoende, integritet och tillräcklig finansiering.

24.  Europaparlamentet noterar kommissionens konstaterande att situationen i fråga om ombudsmän, nationella människorättsinstitutioner, jämställdhetsorgan och andra oberoende myndigheter varierar kraftigt mellan medlemsstaterna – i Cypern, Slovakien, Luxemburg, Portugal, Slovenien och Polen kan viss utveckling i rätt riktning konstateras, i Litauen, Ungern och Kroatien kvarstår utmaningar, i Italien, Tjeckien, Malta och Rumänien har det ännu inte inrättats någon nationell människorättsinstitution i linje med FN:s Parisprinciper, i Bulgarien, Spanien och Österrike förekommer förseningar i utnämningarna till olika oberoende myndigheter och i Polen äventyras den högsta revisionsmyndighetens effektiva funktion. Parlamentet noterar med stor oro den senaste tidens utveckling i Grekland, där oberoende myndigheter, såsom den grekiska myndigheten för kommunikationssäkerhet och integritet (ADAE) och den grekiska dataskyddsmyndigheten, har utsatts för ökade påtryckningar på grund av sitt arbete avseende olaglig användning av spionprogram, och ADAE:s styrelseledamöter nyligen hastigt byttes ut av det grekiska parlamentet, till synes på grund av ADAE:s nära förestående beslut att ålägga den grekiska underrättelsetjänsten böter.

Mediepluralism och mediefrihet

25.  Europaparlamentet framhåller att mediepluralism och mediefrihet är förutsättningar för det demokratiska livet och rättsstatsprincipen.

26.  Europaparlamentet anser att insyn i medieägandet är ett grundläggande minimikrav för att mediepluralismen ska kunna bibehållas. Parlamentet noterar kommissionens konstaterande att det sedan 2022 års rapport om rättsstatsprincipen har antagits ny lagstiftning för att öka insynen i medieägandet eller förbättra allmänhetens tillgång till information om medieägandet i Grekland, Luxemburg och Sverige samt att sådan lagstiftning har stärkts i Cypern. Parlamentet noterar att förändringar fortfarande diskuteras i Bulgarien, Tjeckien och Frankrike. Parlamentet uppmuntrar EU-institutionerna att slutligen anta och genomföra en robust och ambitiös mediefrihetsakt för att på så sätt harmonisera lagstiftningen om insyn i medieägande på EU-nivå.

27.  Europaparlamentet noterar att det enligt kommissionen saknas tillräckliga skyddsåtgärder mot otillbörligt politiskt inflytande över medietillsynsmyndigheterna, t.ex. i Ungern, Slovenien och, tills nyligen, Polen under den tidigare PiS-ledda regeringen, och att myndigheterna saknar resurser, i synnerhet i Grekland och Rumänien. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett effektivt genomförande av artikel 30 i direktivet om audiovisuella medietjänster(40), med krav på skyddsåtgärder för de nationella medietillsynsmyndigheternas oberoende.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av public service-mediernas redaktionella oberoende och alla medlemsstaters skyldighet att respektera detta. Parlamentet understryker att det krävs skyddsåtgärder mot intern och extern inblandning. Parlamentet anser att public service-medier bör skyddas mot politiska påtryckningar, inbegripet otillbörliga uppsägningar, och att det bör vidtas skyddsåtgärder som säkerställer att redaktionella beslut kan fattas fritt. Parlamentet noterar kommissionens konstaterande att det i Luxemburg, Slovenien, Tyskland, Estland, Slovakien och Tjeckien har tagits initiativ för att förbättra de nationella public service-företagens oberoende genom stärkta juridiska skyddsmekanismer eller ökade budgetmedel, och att det även i Cypern, Irland och Sverige diskuteras reformer medan det i Rumänien, Malta och Ungern inte har vidtagits några åtgärder i detta syfte. Parlamentet noterar den nya polska regeringens ansträngningar för att återställa public service-företagets oberoende. Parlamentet lyfter fram att det senaste övervakningsverktyget för mediepluralism klassificerade risken för redaktionellt oberoende och politiskt oberoende i Malta som ”hög” och omvärderade den övergripande risken för mediepluralismen i Malta från ”medelhög” till ”hög”.

29.  Europaparlamentet noterar med oro den planerade omstruktureringen av Slovakiens radio och television, som är landets största offentliga programföretag. Parlamentet understryker hur viktigt det är att fria och oberoende medier upprätthålls som en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle. Parlamentet beklagar den slovakiska premiärministerns och flera slovakiska regeringstjänstemäns beslut att stoppa kommunikationen med viktiga medier, eftersom detta på ett betydande sätt hindrar allmänhetens rätt att få relevant information från regeringshåll. Parlamentet betonar att sådana åtgärder inskränker mediernas frihet och insynen i medierna och bidrar till spridningen av manipulativ desinformation i det offentliga rummet.

30.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tillhandahålla tillräcklig finansiering för oberoende och EU-omfattande kvalitetsjournalistik på nationell, regional och lokal nivå.

Skydd av journalister

31.  Europaparlamentet påminner om att oberoende journalistik är en viktig del av den demokratiska rättsstaten i och med att den är en del av de nödvändiga kontrollerna och motvikterna och av den offentliga granskningen. Parlamentet uttrycker oro över flera regeringars och ekonomiska makters avsiktliga försök att tysta journalister som avslöjar missförhållanden. Parlamentet betonar att oberättigad inblandning och oberättigade påtryckningar, rädsla och självcensur hämmar den journalistiska yttrandefriheten.

32.  Europaparlamentet beklagar de oroväckande tendenserna när det gäller journalisters säkerhet i flera medlemsstater. Parlamentet noterar att det på Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet har registrerats över 1 600 varningar sedan 2015. Parlamentet beklagar att journalister får utstå hot under valkampanjer, vilket nyligen var fallet under valet i Slovakien. Parlamentet beklagar att Malta inte har lyckats förbättra arbetsvillkoren för journalister sedan mordet på Daphne Caruana Galizia och inte i praktiken har genomfört samtliga rekommendationer i rapporten om den offentliga utredningen av den 29 juli 2021. Parlamentet uppmanar slovakiska regeringstjänstemän att avstå från att gå till verbala angrepp mot enskilda personer. Parlamentet understryker den skyldighet som statstjänstemän och regeringstjänstemän har att tjäna alla medborgare, särskilt i ett land där det begåtts hatbrott och en journalist har mördats.

33.  Europaparlamentet uttrycker stark oro över att strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt (s.k. munkavleprocesser) fortfarande förekommer i hela EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra kommissionens rekommendation (EU) 2022/758(41) och att anta inhemska åtgärder för att skydda journalister och människorättsförsvarare som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk. Parlamentet påpekar att detta kan åstadkommas genom att avskaffa fängelsestraff för förtal, avkriminalisera förtal och i stället stödja civilrättsliga eller administrativa förfaranden. Parlamentet välkomnar den politiska överenskommelsen mellan EU:s medlagstiftare om direktivet mot munkavleprocesser(42). Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att föreslå ytterligare lagstiftning så att alla fall av munkavleprocesser omfattas, inbegripet inhemska fall. Parlamentet beklagar att de bestämmelser som Malta föreslagit mot munkavleprocesser inte bedöms vara tillräckliga för att skydda journalisters arbete(43), trots de farhågor som olika internationella organisationer framfört. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vissa maltesiska politiker, däribland den maltesiske f.d. premiärministern, att dra tillbaka de ärekränkningsmål som Daphne Caruana Galizias arvtagare fått ta över och som fortfarande pågår flera år efter mordet.

34.  Europaparlamentet uppmanar den grekiska regeringen att hantera de allvarliga utmaningar som identifierats av Media Freedom Rapid Response, som är en allians som spårar, övervakar och reagerar på kränkningar av press- och mediefriheten, särskilt när det gäller godtycklig övervakning, straffrihet eller brott mot journalister, munkavleprocesser, mediernas oberoende och mediepluralism(44). Parlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för journalisters och andra mediearbetares skydd, säkerhet och egenmakt, som syftar till att stärka journalisters och andra mediearbetares säkerhet och oberoende, öka medvetenheten och övervaka journalisters säkerhet, vilket arbetsgruppen har påbörjat i enlighet med kommissionens rekommendation (EU) 2021/1534 av den 16 september 2021 om säkerställande av journalisters och andra mediearbetares skydd, säkerhet och egenmakt i Europeiska unionen(45). Parlamentet noterar med stor oro att de franska myndigheterna nyligen frihetsberövat en reporter, till synes för att avslöja hennes källor, samt att en nederländsk journalist på De Correspondent avlyssnats olagligt.

35.  Europaparlamentet fördömer starkt att det inte gjorts något avgörande genombrott i utredningen av mordet på Giorgos Karaivaz. Parlamentet noterar att de två påstådda mördarna greps mer än två år efter mordet på grundval av bevis som polisen tycks ha haft tillgång till hela tiden. Parlamentet bedömer att hjärnan bakom mordet ännu inte har identifierats. Parlamentet noterar att Giorgos Karaivaz – liksom Daphne Caruana Galizia och Ján Kuciak – utredde korruption och brottslighet och kan ha skaffat sig högt uppsatta ovänner, även i politiska kretsar. Parlamentet påpekar att den misstänkta hjärnan bakom mordet på Daphne Caruana Galizia fortfarande inte har dömts, och att myndigheterna heller inte på lämpligt sätt har hanterat alla fall av korruption och brottslighet som hon utredde.

36.  Europaparlamentet fördömer olaglig övervakning av journalister, särskilt övervakning via spionprogram. Parlamentet är bestört över kommissionens vägran att genomföra alla rekommendationer från Europaparlamentets undersökningskommitté för utredning av användningen av Pegasus och betraktar detta som en underlåtenhet att agera. Parlamentet uppmanar kommissionen på nytt att bedöma huruvida de särskilda villkor för Cypern, Grekland, Ungern, Polen och Spanien som fastställs i rekommendationen har uppfyllts, vilket skulle ha gjorts senast den 30 november 2023. Parlamentet välkomnar inrättandet av den särskilda undersökningskommittén med utredningsbefogenheter i sejmen, det polska parlamentets underhus. Parlamentet efterlyser en grundlig utredning av de påstådda allvarliga kränkningarna av nationella lagar och EU-lagar som kopplas till olaglig övervakning för politiska ändamål från den PiS-ledda regeringens sida. Parlamentet är djupt oroat över att den påstådda förteckningen över offer är mycket lång och omfattar en rad politiker, advokater, åklagare, journalister, affärsmän, aktivister och andra personer. Parlamentet påpekar att rättvisa inte har skipats i något av de många fall där spionprogram missbrukats mot journalister, aktivister, politiker, advokater och andra politiska måltavlor. Parlamentet drar därför slutsatsen, i motsats till kommissionen, att många nationella myndigheter varken är villiga eller kapabla att hantera frågan, vilket innebär att offren står utan effektiva rättsmedel och demokratin utan skydd. Parlamentet är djupt oroat över den hämmande verkan som straffrihet vid missbruk av spionprogram har på journalister och deras källor. Parlamentet understryker att nationella regeringars olagliga användning av spionprogram direkt och indirekt påverkar integriteten i beslutsprocessen, vilket undergräver demokratin i EU och visar på det akuta behovet av att öka insynen i och det rättsliga ansvaret för övervakningsbranschen.

37.  Europaparlamentet påminner om att handeln med och användningen av spionprogram måste regleras strikt, att medlemsstaternas användning av spionprogram måste vara proportionell och inte får vara godtycklig, och att övervakning endast får tillåtas under specifika och på förhand fastställda omständigheter. Parlamentet anser att det krävs ändamålsenliga förhandsmekanismer som säkerställer rättslig tillsyn om individens friheter ska kunna skyddas. Parlamentet bekräftar på nytt att individuella rättigheter inte får äventyras genom att obehindrat tillträde till övervakning tillåts. Parlamentet understryker att det också är viktigt att rättsväsendet kan utöva meningsfull och effektiv efterhandstillsyn över begäranden om övervakning i nationella säkerhetsfrågor om regeringars oproportionerliga användning av spionprogram ska kunna ifrågasättas.

38.  Europaparlamentet betonar att konsekvenserna av illegitim användning av spionprogram är betydligt mer uttalade i medlemsstater där staten kontrollerar de myndigheter som vanligtvis har till uppgift att utreda sådana fall, ge personer som blivit måltavlor möjlighet till rättslig prövning och säkerställa ansvarsskyldighet, och där det råder en rättsstatskris samtidigt som domstolsväsendets oberoende hotas, vilket innebär att de nationella myndigheterna inte går att lita på. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa särskild landsspecifik övervakning och landsspecifika rekommendationer med anknytning till medlemsstaternas olagliga användning av spionprogram i rapporten om rättsstatsprincipen, och att bedöma de statliga institutionernas förmåga att ge personer som blivit måltavlor möjlighet till rättslig prövning.

Öppenhet och tillgång till information

39.  Europaparlamentet beklagar de ständiga svårigheter som många medborgare, journalister och parlamentariker i många medlemsstater ställs inför för att få information och tillgång till handlingar. Parlamentet understryker att myndigheter alltför ofta hindrar tillgången till information och handlingar avsiktligt, t.ex. genom att skjuta upp beslut utan goda skäl eller genom att i praktiken inte ge full utan endast delvis tillgång till information. Parlamentet noterar att kommissionen funnit att flera medlemsstater har tagit initiativ för att bättre reglera tillgången till information, såsom Tjeckien, Litauen och Slovakien, och att vissa andra medlemsstater arbetar för förbättringar på detta område, såsom Tyskland, Spanien, Kroatien, Luxemburg och Ungern. Parlamentet noterar dock att vissa medlemsstater, såsom Malta, Österrike och Finland, fortfarande inte har åtgärdat problemen fullt ut. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Maltas regering att dra tillbaka sina överklaganden av en rad förfrågningar som ingetts av The Shift News under åberopande av informationsfriheten.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att agera på ett föredömligt sätt när det gäller att ge tillgång till information och handlingar. Parlamentet noterar i detta avseende Europeiska ombudsmannens nypublicerade särskilda rapport om den tid det tar för kommissionen att behandla begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar, som följde på ombudsmannens strategiska undersökning i frågan, i samband med vilken det konstaterades att det förelåg administrativa missförhållanden eftersom kommissionen uppvisade systemrelaterade och betydande förseningar i behandlingen av bekräftande ansökningar(46). Parlamentet uppmanar kommissionen att en gång för alla åtgärda detta återkommande problem.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att reglera lobbyverksamhet, till exempel genom att införa nationella obligatoriska öppenhetsregister för alla politiker, regeringsmedlemmar och regeringstjänstemän, myndigheter och byråer. Parlamentet uppmuntrar politiker, regeringstjänstemän och tjänstemän vid myndigheter och byråer att offentliggöra en förteckning över alla sina möten.

Rättsstatsprincipens ekonomiska dimension

42.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av rättsstatsprincipen på den inre marknaden. Parlamentet understryker att pålitliga och stabila rättsstatsstrukturer är viktiga pelare för investeringar och handel, som är avgörande för konkurrenskraften och därmed för välfärdssystemets och arbetsmarknadens kapacitet i Europeiska unionen. Parlamentet beklagar de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit på detta område som strider mot unionsrätten, såsom vissa protektionistiska åtgärder.

43.  Europaparlamentet efterlyser en skärpt övervakning av rättsstatsprincipens ekonomiska dimension. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga rapporten om rättsstatsprincipen genom att i större utsträckning beakta och ägna särskilt uppmärksamhet åt den ekonomiska dimensionen i rapporten.

44.  Europaparlamentet fördömer på nytt de rapporterade systemrelaterade, diskriminerande, icke-transparenta och orättvisa metoderna mot företag inom vissa sektorer i Ungern och användningen av EU-medel till förmån för regeringens politiskt allierade, i strid med EU:s regler för konkurrens och offentlig upphandling. Parlamentet är djupt oroat av att ägandet av företag blir allt mer koncentrerat till oligarker med band till den nuvarande regeringen som offentligt har uppgett att de har för avsikt att köpa in sig i centrala sektorer, samt av att konkurrenterna till dessa företag görs till måltavlor.

45.  Europaparlamentet påminner om att all diskriminering på grund av nationalitet inom fördragens tillämpningsområde är förbjuden i enlighet med stadgan, och att etableringsfriheten, friheten att tillhandahålla tjänster och den fria rörligheten för kapital är grundläggande för den inre marknaden. Parlamentet understryker att öppen och dold diskriminering på grund av nationalitet eller, när det rör sig om ett företag, dess säte, är förbjuden enligt bestämmelserna om likabehandling. Parlamentet understryker att det även ligger i ungerska företags intresse att reglerna för konkurrens och offentlig upphandling genomförs på korrekt sätt.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa sitt engagemang för rättsstatsprincipen för det internationella samfundet och att genomföra alla antagna restriktiva EU-åtgärder på ett korrekt och konsekvent sätt, och att förhindra att de kringgås. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka detta.

Civilsamhällets demokratiska utrymme

47.  Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som civilsamhället och ett sunt medborgerligt utrymme spelar för att upprätthålla och skydda rättsstaten, och upprepar sin uppmaning om att ett separat kapitel bör ägnas åt förutsättningarna för civilsamhället i medlemsstaterna. Parlamentet noterar kommissionens konstaterande att Malta, Irland, Bulgarien, Litauen och Tyskland har tillkännagett eller inlett insatser för att förbättra ramen för civilsamhället, samtidigt som civilsamhället står inför särskilda utmaningar i Cypern, Grekland, Spanien, Italien och Frankrike och inför fortsatta auktoritära och allvarliga begränsningar på systemnivå i Ungern och Polen under den förra PiS-ledda regeringen. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att erkänna civilsamhällesorganisationer som viktiga aktörer i det demokratiska livet och att skapa gynnsamma förutsättningar för civilsamhället.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via särskild finansiering investera ytterligare i att bygga upp civilsamhällesorganisationers kapacitet att övervaka och rapportera om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, t.ex. via programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, och att säkerställa ett fullgott skydd för de civilsamhällesorganisationer som deltar i denna process. Parlamentet är bekymrat över att den skeva fördelningen av medel i vissa länder går ut över civilsamhällesorganisationer som arbetar för utsatta gruppers rättigheter eller mer generellt för ändamål som inte stöds av staten. Parlamentet uppmuntrar till en grundlig bedömning av dessa frågor i alla länder som omfattas av rapporten och understryker att det behövs landsspecifika rekommendationer som tar upp dessa frågor. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga direkt förvaltning av EU-medel för att säkerställa att berättigade stödmottagare, t.ex. civilsamhällesorganisationer, företag och lokala myndigheter, får de EU-medel som är avsedda för dem.

49.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till direktiv om europeiska gränsöverskridande sammanslutningar (COM(2023)0516) och åtar sig att prioritera antagandet av detta direktiv. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen med kraft att ta fram en strategi med miniminormer för skydd av civilsamhällesorganisationer i alla medlemsstater för att därigenom verka för en rättslig och politisk miljö som är fri från hot och attacker, och att ge dem hållbar och icke-diskriminerande tillgång till resurser och samtidigt stödja och uppmuntra dem att delta i den civila dialogen och i det politiska beslutsfattandet.

50.  Europaparlamentet är djupt oroat över den slovakiska regeringens aviserade planer på att anta lagstiftning som skulle undergräva civilsamhällets demokratiska utrymme, bland annat genom att begränsa icke-statliga organisationers arbete och stigmatisera organisationer som tar emot utländsk finansiering.

51.  Europaparlamentet beklagar djupt att situationen för människorättsförsvarare i EU stadigt har försämrats under de senaste åren. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att se till att människorättsförsvarare kan arbeta obehindrat och i trygghet.

Polisens legitima användning av våld enligt rättsstatsprincipen samt yttrande- och mötesfrihet

52.  Europaparlamentet betonar att de brottsbekämpande myndigheterna spelar en viktig roll för att upprätthålla rättsstatsprincipen, skapa en säker miljö för människor och ge dem möjlighet att åtnjuta grundläggande rättigheter. Parlamentet beklagar att de brottsbekämpande myndigheterna i många medlemsstater, däribland Belgien, Cypern, Portugal och Slovakien, enligt kommissionens rapport om rättsstatsprincipen inte har de resurser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att polis och andra brottsbekämpande organ får tillräcklig finansiering och utbildning och tillräckligt med personal.

53.  Europaparlamentet betonar att våldsmonopolet måste hanteras med stor försiktighet och understryker att medlemsstaterna måste se till att polisen endast använder våld när det är absolut nödvändigt och endast i den utsträckning som krävs för att uppnå ett legitimt mål. Parlamentet påminner om att polisen måste fullgöra sina uppgifter i enlighet med principen om opartiskhet och icke-diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att grundligt undersöka alla fall av övervåld eller diskriminerande behandling från de brottsbekämpande myndigheternas sida och att säkerställa systemgarantier mot sådant missbruk.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta Europarådets yrkesetiska kod för polisen i detta avseende. Parlamentet anser att poliser bör få utbildning i att använda alternativa metoder för att upprätthålla den allmänna ordningen som inte medför någon risk för demonstranters eller interners liv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa EU-omfattande riktlinjer för en transparent, oberoende och konsekvent process för urval, testning och provning av tjänstevapen som används inom brottsbekämpningen, på grundval av FN:s normer, rekommendationer och vägledande principer. Parlamentet lyfter fram att det i samband med denna bedömning bör säkerställas att internationell människorättslagstiftning och internationella människorättsnormer följs innan vapnen väljs ut och används. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in data om alla fall av våldsanvändning så att bevisning kan sammanställas om användning och missbruk av våld, våldets oväntade konsekvenser, skador och dödsfall och orsakerna till dem. Parlamentet är oroat över att brottsbekämpande myndigheter i hela EU använder övervåld. Parlamentet betonar att den franska polisen är tyngre beväpnad än de flesta andra polisstyrkor i EU. Parlamentet uttrycker oro över att de brottsbekämpande myndigheterna i Frankrike även genomför godtyckliga frihetsberövanden av demonstranter, vilket är en kränkning av rätten till frihet eftersom de flesta som frihetsberövas släpps på fri fot inom några timmar utan att något åtal väckts mot dem.

55.  Europaparlamentet är djupt oroat över att det fortsätter att rapporteras många fall av oproportionerlig användning av våld mot demonstranter i hela EU, inbegripet misshandel av demonstranter. Parlamentet konstaterar att de brottsbekämpande myndigheterna i vissa medlemsstater allt oftare använder sig av så kallade mindre dödliga vapen för att kontrollera eller skingra demonstranter, vilket också har lett till att ett betydande antal människor har skadats allvarligt under de senaste åren och därför kräver tydliga riktlinjer som anger hur sådana vapen ska användas.

56.  Europaparlamentet anser att förutsättningarna för utövandet av yttrande- och mötesfriheten på flera platser i EU ger anledning till oro. Parlamentet betonar att det i princip inte går att grunda begränsningar av mötesfriheten på det budskap som demonstranterna vill förmedla, eftersom mötesfriheten har ett nära samband med yttrandefriheten, med undantag för sammankomster som syftar till att uppvigla till våld. Parlamentet insisterar på att lagar och praxis som rör sammankomster alltid bör följa internationella människorättsnormer för mötesfrihet och övervakning av demonstrationer, och att omfattande människorättsutbildning tillhandahålls för poliser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte införa lagstiftning eller praxis som begränsar mötesfriheten i förebyggande syfte eller som på förhand kriminaliserar demonstrationer utan rättslig tillsyn.

57.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de många fallen av polisiärt övervåld mot minoritetsgrupper i flera olika medlemsstater, bland annat mot romer. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas myndigheter att göra fullständiga och oberoende utredningar av alla sådana fall. Parlamentet är djupt oroat över att tre unga romer har dödats på tre år i Grekland och över att dessa dödsfall inte har utretts på ett grundligt sätt.

Jämlikhet, icke-diskriminering och mångfald

58.  Europaparlamentet konstaterar att bakslag för demokratin och rättsstaten och undergrävande av minoriteters rättigheter ofta går hand i hand, vilket än en gång visar på att det krävs en övergripande strategi för övervakningen av demokratin, rättsstatligheten och de grundläggande rättigheterna i kommande rapporter. Parlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller att skydda minoriteter i EU. Parlamentet fördömer hatpropaganda, bland annat från regeringstjänstemän och politiska tjänstemän, mot minoritetsgrupper.

59.  Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa alla typer av diskriminering, hatpropaganda och brott som särskilt riktar sig mot minoritetsgrupper och personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en ny särskild pelare om detta i nästa rapport, som omfattar en kartläggning av alla former av främlingsfientlighet, rasism, antisemitism, islamofobi, antiziganism, hbtqi-fobi, hatpropaganda och diskriminering i samtliga medlemsstater.

60.  Europaparlamentet är oroat över den senaste tidens ökande antisemitism, inbegripet våldshandlingar, hot och hatsymboler på offentliga platser.

61.  Europaparlamentet är också oroat över islamofobin i EU, inbegripet smutskastningskampanjer och desinformation.

62.  Europaparlamentet uttrycker besvikelse över kommissionens senfärdighet när det gäller att hantera medlemsstaternas bristande efterlevnad av lagstiftning och rättspraxis om grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i egenskap av fördragens väktare ta sitt ansvar för att kontrollera efterlevnaden av EU:s människorättslagstiftning, i stället för att enbart förlita sig på att medborgarna själva vänder sig till domstol för att se till att unionsrätten tillämpas. Parlamentet rekommenderar i synnerhet kommissionen att vidta åtgärder när det gäller underlåtenhet att verkställa EU-domstolens domar enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget och villkorlighetsförordningen i fall av bristande efterlevnad.

63.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att göra skyddet av hbtqi-rättigheter till en verklig och övergripande prioritering inom alla politikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga medel, inbegripet överträdelseförfaranden mot medlemsstater, för att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter respekteras i hela EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta de tolv rekommendationerna för bekämpning av hatbrott mot hbtqi-personer från Europarådets styrkommitté för antidiskriminering, mångfald och integrering samt rekommendationerna från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans(47). Parlamentet noterar det nya rumänska lagförslag som syftar till att följa EU-domstolens dom i Coman-målet från 2018(48), samt kritiken att lagförslaget endast genomför domen i mycket snäv bemärkelse och inte säkerställer lika rättigheter för samkönade par(49). Parlamentet uppmanar alla övriga medlemsstater där samkönade partnerskap inte ges rättsligt erkännande, såsom Bulgarien, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien, att säkerställa att denna rättighet fastställs i lag.

64.  Europaparlamentet beklagar djupt att det i flera medlemsstater fortfarande inte är möjligt att få ett rättsligt erkännande av sin könsidentitet genom en ändring av civilståndet. Parlamentet beklagar den bulgariska regeringens bristande ansträngningar och vilja att lägga fram en trovärdig handlingsplan för att verkställa den dom som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avkunnade i målet Y.T. mot Bulgarien den 9 juli 2020. Parlamentet påminner vidare om Bulgariens fortsatta underlåtenhet att verkställa domstolens dom i målet Baby Sara (C-490/20).

65.  Europaparlamentet efterlyser att diskrimineringsgrunderna sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika inkluderas i EU:s rättsliga ram mot diskriminering på grundval av en bred tolkning av grunderna sexuell läggning och kön och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män, som fastställs i fördragen. Parlamentet noterar att detta kommer att säkerställa rättssäkerhet och ge ett heltäckande skydd för alla medborgare i unionen, och att denna tolkning redan har godkänts av medlagstiftarna i förslaget till direktiv om fastställande av standarder för likabehandlingsorgan på området likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män i fråga om anställning och yrke (COM(2022)0688).

66.  Europaparlamentet efterlyser ett europeiskt förbud mot så kallade omvandlingsterapier. Parlamentet efterlyser ett förbud mot könsstympning som också skadar intersexpersoner (könsstympning av intersexuella). Parlamentet efterlyser ett förbud mot tvångsaborter och tvångssteriliseringar, som är en form av könsrelaterat våld och i synnerhet skadar personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker vikten av att respektera självbestämmande och självständighet och av att främja hbtqi+-personers fysiska och psykiska hälsa. Parlamentet understryker att dess ståndpunkt om förslaget till direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (COM(2022)0105) inbegriper att kvinnlig könsstympning, könsstympning av intersexpersoner samt tvångssterilisering läggs till förteckningen över så kallade eurobrott.

67.  Europaparlamentet upprepar att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och att ingenting kan rättfärdiga inskränkningar i kvinnors rättigheter och självständighet. Parlamentet fördömer i synnerhet angreppen mot kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i flera medlemsstater. Parlamentet anser att rätten till säker och laglig abort bör förankras i stadgan.

68.  Europaparlamentet betonar att könsrelaterat våld, både online och offline, är ett särskilt allvarligt brott och en utbredd kränkning av de grundläggande rättigheterna och friheterna i unionen som måste bekämpas på gemensamma grunder på ett effektivare och mer beslutsamt sätt. Parlamentet betonar att könsrelaterat våld är resultatet av strukturella ojämlikheter som finns på systemnivå i samhället och som har en gränsöverskridande dimension. Parlamentet framhåller i synnerhet de växande jämställdhets-, hbtqi+- och feministfientliga rörelserna, som är välorganiserade och har en gränsöverskridande karaktär. Parlamentet anser dessutom att det könsrelaterade nätvåldets gränsöverskridande dimension och de omfattande individuella, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser som könsrelaterat våld får i samtliga medlemsstater åter visar på att de många olika dimensionerna av sådant våld måste bekämpas på gemensamma grunder i unionen.

69.  Europaparlamentet betonar att misslyckandet med att på gemensamma grunder bekämpa våld mot kvinnor och flickor och andra former av könsrelaterat våld också beror på att det saknas minimiregler för fastställande av brottsrekvisit och påföljder. Parlamentet framhåller att detta inbegriper en gemensam definition av könsrelaterat våld, minimiregler avseende centrala frågor som förebyggande, underrapportering, skydd av offer, stöd och gottgörelse samt lagföring av förövare. Parlamentet understryker att medlemsstaternas strategier och engagemang när det gäller att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld varierar avsevärt, och att en strategi som bygger på gemensamma grunder därför också skulle bidra till brottsbekämpning i gränsöverskridande insatser.

70.  Europaparlamentet anser, trots att nationella vallagar inte omfattas av unionens befogenhet, att alla valda organ i EU bör vara representativa för de olika rösterna inom väljarkåren. Parlamentet uttrycker djup oro över att vissa valsystem i unionen är skadliga för mångfalden, till exempel genom att det införts en hög valtröskel. Parlamentet uppmuntrar nationella valreformer i fall där stora delar av befolkningen inte är representerade.

71.  Europaparlamentet beklagar djupt de många dödsfallen till havs bland flyktingar och migranter, som ofta är offer för människohandel och utsätts för omänsklig och förnedrande behandling utan att vare sig deras säkerhet eller grundläggande rättigheter beaktas. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att de enligt internationell sjörätt är skyldiga att bistå personer i nöd, och efterlyser inrättandet av ett omfattande EU-uppdrag för sök- och räddningsinsatser som medlemsstaternas behöriga myndigheter och Frontex genomför. Parlamentet framhåller det arbete som utförs av Frontex och dess ombud för grundläggande rättigheter samt av Europeiska unionens asylbyrå. Parlamentet understryker behovet av ett ändamålsenligt EU-asylsystem som respekterar de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts med den nya asyl- och migrationspakten, som innebär att pakten kommer att kunna antas före utgången av mandatperioden.

72.  Europaparlamentet välkomnar att Grekland den 15 februari 2024 blev den 16:e medlemsstaten att lagstifta om jämlika äktenskap i och med det grekiska parlamentets antagande av ett historiskt lagförslag som legaliserar samkönade äktenskap och ger samkönade par fullständiga föräldrarättigheter.

Övergripande slutsatser om tillståndet för demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i EU

73.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna urholkas i hela EU. Parlamentet understryker att den aktuella situation som kommissionen redogör för i rapporten om rättsstatsprincipen visar på en oroväckande utveckling, men att situationen är ännu mer bekymrande om andra oberoende rapporter och källor vägs in. Parlamentet understryker att urholkningen av dessa värden i medlemsstaterna äventyrar och undergräver EU-institutionerna och situationen i EU som helhet, även om vissa medlemsstater skyddar och främjar dessa värden på ett föredömligt sätt.

74.  Europaparlamentet framhåller att det inte enbart rör sig om en abstrakt slutsats utan om en situation som påverkar EU:s medborgare och företag i vardagen, exempelvis när de ställs inför ett ineffektivt eller icke oberoende domstolsväsende och skenande korruption och inte kan få tillgång till oberoende kvalitetsjournalistik. Parlamentet understryker att detta undergräver förtroendet för det demokratiska systemet, som ju bygger på rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att respekten för EU:s värden återupprättas i samtliga medlemsstater för att undvika att våra samhällen och unionen upplöses. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och Europeiska rådet att fullt ut erkänna att demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter inte enbart är nationella angelägenheter utan direkt berör EU och dess institutioner.

75.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut respektera de värden som unionen bygger på och som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att respektera laglighet och rättssäkerhet, förhindra maktmissbruk och säkerställa likhet inför lagen och icke-diskriminering, tillgång till rättslig prövning, maktdelning, domstolsväsendets oberoende och skyddet av de mänskliga rättigheterna, eftersom dessa principer är centrala för att mekanismerna för kontroller och motvikter ska fungera på ett korrekt sätt i alla sunda demokratier. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en oberoende analys av huruvida dessa principer följs i alla medlemsstater.

Efterlevnad av unionsrätten

76.  Europaparlamentet konstaterar att själva förutsättningen för en union som bygger på rättsstatsprincipen är att unionsrätten efterlevs på korrekt sätt. Parlamentet fördömer att flera medlemsstater ibland på ett öppet och ogenerat sätt brister i efterlevnaden av unionsrätten på olika områden, bland annat i fråga om rätten till effektivt rättsligt skydd, korruptionsbekämpningslagar, asyl, genomförandet av sanktioner och människorättslagstiftning. Parlamentet understryker att detta riskerar att göra EU till ett område där vissa medlemsstater upplevs mer jämlika än andra och medborgarnas unionsrättsliga fri- och rättigheter inte skyddas på ett enhetligt sätt.

77.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den först och främst är fördragens väktare. Parlamentet understryker att det inte räcker med att utfärda en rapport för att stärka vår rättsstatsbaserade union, utan att rapporten bör leda till konkreta efterlevnadsåtgärder, särskilt i de fall där rekommendationerna inte följs fullt ut.

78.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen inte vidtar kraftfullare åtgärder för att kontrollera efterlevnaden av unionsrätten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inleda fler nya överträdelseförfaranden och att på ett mer beslutsamt och ihärdigt sätt driva på befintliga överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt använda sig av påskyndade förfaranden och ansökningar om interimistiska åtgärder inför EU-domstolen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte föra dialog med medlemsstaterna eller använda ”EU Pilot”-förfarandet som ett förutsättningslöst sätt att undvika att inleda faktiska överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över den policy som beskrivs i meddelandet från 2022 om verkställande av EU-rätten och som innebär att överträdelseförfaranden inte används för att bevilja gottgörelse i ”enskilda” fall, eftersom denna policy i betydande utsträckning har lett till att medborgare i hela EU har berövats sina rättigheter, särskilt när de berörda regeringarna vägrar att följa unionsrätten eller EU-domstolens domar, och eftersom de flesta av dessa fall inte enbart angår den enskilde individen utan även rör strategiska och grundläggande frågor.

79.  Europaparlamentet framhåller det ihållande problemet med att Europadomstolens domar inte genomförs fullt ut, och noterar de beslut som fattats av Europarådets ministerkommitté. Parlamentet ser positivt på att det har införts systemindikatorer för genomförandet av Europadomstolens avgörande domar i rapporten om rättsstatsprincipen sedan 2022 års upplaga. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att ta fram en resultattavla för att övervaka genomförandet av EU-domstolens och Europadomstolens samtliga domar med koppling till demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, och att låta den ingå fullt ut som en del av den årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål verkställa domar som ännu inte verkställts och uppmanar kommissionen att bedöma konsekvenserna för efterlevnaden av unionsrätten och att vid behov vidta överträdelseåtgärder.

Rapporten om rättsstatsprincipen som verktyg

80.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om rättsstatsprincipen som en viktig hörnsten i EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen och lovordar kommissionen för att ha lagt fram en väl underbyggd och välskriven rapport. Parlamentet påminner om att den årliga rapporten om rättsstatsprincipen infördes som svar på en resolution från parlamentet som antogs på grundval av ett betänkande som avser lagstiftningsinitiativ 2016(50).

81.  Europaparlamentet lyfter fram att rapporten om rättsstatsprincipen har blivit ett riktmärke för EU-institutionernas arbete med frågor som rör rättsstatsprincipen i EU och i specifika medlemsstater. Parlamentet värdesätter kommissionens kontinuerliga insatser under åren för att öka rapportens relevans, t.ex. genom att i den föregående upplagan inkludera landsspecifika rekommendationer och i den aktuella rapporten bedöma huruvida rekommendationerna har uppfyllts.

82.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens rapport om rättsstatsprincipen har blivit mer omfattande sedan den infördes 2020. Parlamentet beklagar dock djupt att viktiga delar av parlamentets resolution från 2016 ännu inte har genomförts och att kommissionen inte fullt ut har följt parlamentets rekommendationer i tidigare resolutioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att ta itu med detta. Parlamentet beklagar särskilt att man inte avsevärt utökade 2023 års rapport genom att lägga till en övergripande ny pelare. Parlamentet vill se att det i årsrapporten tas med viktiga delar av Venedigkommissionens förteckning över rättsstatskriterier från 2016, såsom förebyggande av maktmissbruk, likhet inför lagen och icke-diskriminering, som för närvarande saknas. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att rapporten bör omfatta alla värden i artikel 2 i EU-fördraget, eftersom de inte kan betraktas separat. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka rapportens räckvidd nästa år.

83.  Europaparlamentet befarar att kommissionen, i sin strävan efter saklighet och opartiskhet, stundvis på ett alltför diplomatiskt och oprecist sätt kartlägger rättsstatsproblemen i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar att man använder förskönande språk och på ett konstlat sätt anger lika många slutsatser och rekommendationer per medlemsstat, eftersom detta döljer de mycket påtagliga skillnader som finns mellan medlemsstaterna. Parlamentet upprepar rekommendationen om att man bör göra åtskillnad mellan enskilda överträdelser och överträdelser på systemnivå för att därmed undvika risken för att de allvarligaste överträdelserna av rättsstatsprincipen trivialiseras. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra att medlemsstater som under en längre period systematiskt, avsiktligt och allvarligt åsidosätter värdena i artikel 2 i EU-fördraget kanske inte uppfyller samtliga kriterier för en demokrati. Parlamentet anser att bedömningen av huruvida rekommendationerna uppfyllts bör vara mer exakt och kvalitativ och inte enbart baseras på lagstiftningsändringar, utan även på verkliga och oberoende bevis för att de genomförs i praktiken. Parlamentet upprepar att det måste fastställas en tidsplan, mål och konkreta åtgärder för genomförandet av rekommendationerna och i detalj redogöras för de möjliga konsekvenserna om rekommendationerna inte följs. Parlamentet noterar att det ibland råder stora skillnader mellan sammanfattningarna av landskapitlen och det djupgående innehållet i själva kapitlen, vilket tyder på en redaktionell inblandning.

84.  Europaparlamentet bekräftar att många av dessa utmaningar skulle kunna övervinnas om en oberoende expertpanel deltog i utarbetandet av rapporten, eftersom experter är mindre bundna av diplomatiska hänsynstaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sin ståndpunkt i denna fråga och att undersöka alla möjligheter att involvera oberoende experter i kommande rapporter om rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen på nytt att anmoda FRA att ge råd om metoder och bedriva jämförande forskning för att tillföra detaljerad information på centrala områden i årsrapporten, med tanke på de inneboende kopplingarna mellan grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen.

85.  Europaparlamentet framhåller kommissionens insatser för att hålla en rad olika samråd och samla in diverse synpunkter i samtliga medlemsstater, bland annat från nationella myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka dessa insatser ytterligare och att i möjligaste mån genomföra besök på plats i medlemsstaterna snarare än virtuella besök, eftersom besök på plats skulle kunna ge en mer fullständig bild av den lokala situationen och sammanhanget. Parlamentet påminner särskilt om vikten av att samråda med rättstillämpare, till exempel via advokatsamfund och domarorganisationer.

86.  Europaparlamentet framhåller den roll som notarier har i många medlemsstater genom att de funktionellt utför domstolsuppgifter. Parlamentet anser att notariernas bidrag till rättsstaten bör tas upp i relevanta landskapitel i kommande rapporter om rättsstatsprincipen.

87.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att utvidga det geografiska tillämpningsområdet för kommande rapporter om rättsstatsprincipen till kandidatländer, vilket ligger i linje med parlamentets tidigare uppmaningar(51).

88.  Europaparlamentet anser att det bästa sättet att säkra rapportens fortsatta relevans och genomslagskraft är att kontinuerligt och på ett ambitiöst sätt utvidga rapportens räckvidd och samtidigt öka uppriktigheten och efterlevnadsåtgärderna.

89.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att satsa mer på att öka medvetenheten om unionens värden och tillämpliga verktyg, inbegripet den årliga rapporten, särskilt i länder där det finns stor anledning till oro.

90.  Europaparlamentet bekräftar att den årliga rapporten om rättsstatsprincipen inte är ett mål i sig, eftersom övervakningen av situationen inte är tillräcklig utan snarare bör leda till särskilda efterlevnadsåtgärder mot de brister som konstaterats. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att rapporten om rättsstatsprincipen är en del av en mer omfattande process inom ramen för den europeiska rättsstatsmekanismen som helhet, och att säkerställa att den fullständiga verktygslådan för rättsstatsprincipen används fullt ut, inbegripet artikel 7 i EU-fördraget, i de fall där det i rapporten om rättsstatsprincipen konstateras kontinuerliga överträdelser i vissa medlemsstater år efter år.

Interinstitutionellt samarbete och förfaranden avseende rättsstatsprincipen

91.  Europaparlamentet noterar rådets utvärdering av rättsstatsdialogen och rådets ståndpunkt att man kommer att överväga ytterligare interinstitutionellt samarbete i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar rådet att göra rättsstatsdialogen mer inkluderande genom att bjuda in andra institutioner och berörda parter till sina sammanträden, i synnerhet Europarådets organ såsom Venedigkommissionen, kommissarien för mänskliga rättigheter samt företrädare för Europaparlamentet.

92.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen och rådet hittills har förkastat parlamentets erbjudande om att ingå ett interinstitutionellt avtal om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Parlamentet bekräftar på nytt sin vilja att återuppta samtalen om detta avtal.

93.  Europaparlamentet uppmanar de övriga institutionerna att under tiden åtminstone undersöka ytterligare samarbete inom ramen för det föreslagna interinstitutionella pilotprojektet om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, vilket skulle bidra till att bygga upp förtroendet mellan institutionerna på ett praktiskt sätt, särskilt genom att dela övervaknings-, dialog- och mötespraxis.

94.  Europaparlamentet uppmanar sitt presidium, med tanke på kommissionens och rådets ovilja, att anordna ett förfarande för offentlig upphandling för att inrätta en tillfällig oberoende expertpanel i parlamentets regi, i överensstämmelse med åtagandet i sina tidigare resolutioner, i syfte att ge parlamentet råd när det gäller hur olika EU-medlemsstater efterlever värdena i artikel 2 i EU-fördraget och att visa ett exempel på hur en sådan panel skulle kunna fungera i praktiken.

95.  Europaparlamentet fördömer den totala bristen på framsteg i de pågående förfarandena enligt artikel 7.1 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att behandla all ny utveckling som påverkar rättsstaten, demokratin och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att utfärda rekommendationer inom ramen för detta förfarande, och understryker att ytterligare förseningar av sådana åtgärder skulle innebära att rådet självt bryter mot rättsstatsprincipen. Parlamentet insisterar på att dess roll och befogenheter respekteras.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera, strikt övervaka och skydda villkoren för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i alla budgetinstrument och budgetprocesser. Parlamentet framhåller på nytt sin allvarliga oro över kommissionens beslut om att det övergripande nödvändiga villkoret i stadgan hade uppfyllts avseende domstolsväsendets oberoende, vilket gjorde att de ungerska myndigheterna kunde lämna in ansökningar om ersättning på upp till 10,2 miljarder EUR trots att Ungern efter de senaste reformerna ändå inte uppfyller den standard för domstolsväsendets oberoende som fastställs i stadgan. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fortsatt tillämpa villkorlighetsförordningen utan dröjsmål när så behövs, och att inte upphäva de åtgärder som antagits i Ungerns fall förrän alla nödvändiga förutsättningar och delmål verkligen har uppfyllts. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera att de rättsstatsrelaterade milstolparna i medlemsstaternas nationella återhämtnings- och resiliensplaner har uppnåtts som ett villkor för att medel ska betalas ut i samband med att medlemsstaterna gör betalningsansökningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tilldela huvudansvaret för tillämpningen av dessa villkor till de kommissionsledamöter som ansvarar för rättsstatsprincipen.

o
o   o

97.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, medlemsstaternas regeringar och kommissionen.

(1) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1. (2) EUT L 231, 30.6.2021, s. 159. (3) EUT L 156, 5.5.2021, s. 1. (4) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162. (5) EUT C 129, 5.4.2019, s. 13. (6) EUT C 390, 18.11.2019, s. 117. (7) EUT C 433, 23.12.2019, s. 66. (8) EUT C 363, 28.10.2020, s. 13. (9) EUT C 363, 28.10.2020, s. 45. (10) EUT C 395, 29.9.2021, s. 2. (11) EUT C 415, 13.10.2021, s. 36. (12) EUT C 445, 29.10.2021, s. 70. (13) EUT C 67, 8.2.2022, s. 86. (14) EUT C 81, 18.2.2022, s. 27. (15) EUT C 99, 1.3.2022, s. 146. (16) EUT C 117, 11.3.2022, s. 88. (17) EUT C 205, 20.5.2022, s. 2. (18) EUT C 251, 30.6.2022, s. 48. (19) EUT C 347, 9.9.2022, s. 2. (20) EUT C 347, 9.9.2022, s. 168. (21) EUT C 479, 16.12.2022, s. 18. (22) EUT C 493, 27.12.2022, s. 108. (23) EUT C 125, 5.4.2023, s. 80. (24) EUT C 149, 28.4.2023, s. 15. (25) EUT C 149, 28.4.2023, s. 22. (26) EUT C 161, 5.5.2023, s. 10. (27) EUT C 167, 11.5.2023, s. 74. (28) EUT C 341, 27.9.2023, s. 2. (29) EUT C, C/2023/1223, 21.12.2023. (30) EUT C, C/2024/494, 23.1.2024. (31) Antagna texter, P9_TA(2023)0268. (32) Antagna texter, P9_TA(2023)0374. (33) Antagna texter, P9_TA(2024)0050. (34) Antagna texter, P9_TA(2023)0244. (35) För all övervakningsverksamhet från gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, se: https://www.europarl.europa.eu/committees/sv/libe-democracy-rule-of-law-and-fundament/product-details/20190103CDT02662 (36) Ungerns Helsingforskommitté, Fundamental deficiencies of the Hungarian judicial reform, 31 oktober 2023. (37) EUT L 26, 31.1.2003, s. 41. (38) Greco, Fifth evaluation round, preventing corruption and promoting integrity in the central governments (top executive functions) and law enforcement agencies – Evaluation report Cyprus, 2 oktober 2023. (39) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17). (40) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1). (41) Kommissionens rekommendation (EU) 2022/758 av den 27 april 2022 om skydd för journalister och människorättsförsvarare som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt) (EUT L 138, 17.5.2022, s. 30). (42) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt), COM(2022)0177. (43) Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Letter to the Speaker of the House of Malta, 26 september 2023. (44) Internationella pressinstitutet, Murdered, surveilled and sued: decisive action needed to protect journalists and salvage press freedom in Greece, 27 September 2023. (45) EUT L 331, 20.9.2021, s. 8. (46) Europeiska ombudsmannen, Särskild rapport om Europeiska ombudsmannens strategiska undersökning rörande Europeiska kommissionens behandlingstider för begäranden om allmänhetens tillgång till handlingar (OI/2/2022/OAM), 18 september 2023. (47) Europarådet, styrkommittén för antidiskriminering, mångfald och integrering, Thematic review of the implementation of Recommendation CM/Rec(2010)5, 14 september 2023; Europarådet, Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, ECRI General Policy Recommendation No. 17 on preventing and combating intolerance and discrimination against LGBTI persons, 28 september 2023. (48) Domstolens dom av den 5 juni 2018, begäran om ett förhandsavgörande enligt artikel 267 i EUF-fördraget från Curtea Constituţională (författningsdomstolen, Rumänien), ECLI:EU:C:2018:385. (49) Euractiv, Romanian LGBTQ+ community wants equal rights, not special conditions, 22 september 2023. (50) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162. (51) EUT C 341, 27.9.2023, s. 2.