Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland, särskilt de som antagits sedan upptrappningen av Rysslands krig mot Ukraina i februari 2022 och annekteringen av Krimhalvön den 19 februari 2014,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan(1) och av det tillhörande djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan Europeiska unionen och Ukraina, som undertecknades 2014,

–  med beaktande av FN-stadgan, Haagkonventionerna, Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dessa samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 20 juni 2023 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Ukrainafaciliteten (COM(2023)0338),

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 14 december 2023 att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina till följd av kommissionens positiva rekommendation av den 8 november 2023 i detta avseende,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2023 och den 1 februari 2024,

–  med beaktande av rapporten av den 14 februari 2024 från Världsbanken, Ukrainas regering, kommissionen och FN Ukraine – Third Rapid Damage and Needs Assessment (RDNA3) February 2022-December 2023,

–  med beaktande av rapporten av den 9 februari 2024 från högnivågruppen om krigets miljökonsekvenser An environmental compact for Ukraine – A Green Future꞉ Recommendations for Accountability and Recovery (”En miljöpakt för Ukraina – en grön framtid: rekommendationer för ansvarsskyldighet och återhämtning”),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ryssland har sedan den 24 februari 2022 fört ett olagligt, oprovocerat och oberättigat fullskaligt anfallskrig mot Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina inleddes 2014 med den olagliga ockupationen och annekteringen av Krimhalvön och den efterföljande ockupationen av delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Detta anfallskrig utgör en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och av grundläggande principer i folkrätten. Rysslands agerande i Ukraina under de senaste två åren fortsätter att hota freden och säkerheten i Europa och resten av världen.

B.  I sin resolution av den 2 mars 2022 kvalificerade FN:s generalförsamling omedelbart Rysslands krig mot Ukraina som en aggressionshandling i strid med artikel 2.4 i FN‑stadgan, och i sin resolution av den 14 november 2022 erkände generalförsamlingen att Ryska federationen måste ställas till svars för sitt anfallskrig och bära de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av sina folkrättsstridiga handlingar, bland annat genom gottgörelse för de skador som vållats.

C.  Rysslands anfallskrig är den största militära konflikten på den europeiska kontinenten sedan andra världskrigets slut och återspeglar den växande konflikten mellan auktoritärt styre och demokrati.

D.  Ukraina och dess medborgare har visat prov på en orubblig beslutsamhet när det gäller att stå emot Rysslands anfallskrig och har framgångsrikt försvarat sitt land, trots ett högt pris med civila och militära dödsoffer, i kombination med förstörelse av civil och offentlig infrastruktur, naturmiljön och kulturarvet som alla har använts som vapen. Ukrainas modiga folk tilldelades Sacharovpriset 2022 som en hyllning till dess mod och motståndskraft.

E.  Miljontals ukrainare är fortfarande flyktingar inom och utanför Ukraina efter att ha flytt den ryska aggressionen. Mer än 3,3 miljoner människor – däribland 800 000 barn – lever nära fronten. Bostäder, skolor och sjukhus fortsätter att bombas varje dag. Enligt Internationella organisationen för migration ledde Rysslands förödande kampanj under 2023 till att nästan 720 000 människor i de värst drabbade delarna av Ukraina nu saknar tillgång till lämpliga och säkra bostäder. FN:s kontor för samordning av humanitära frågor har rapporterat att de urskillningslösa attackerna mot befolkade områden i Ukraina nådde en topp i december 2023, vilket belyser det ihållande mönstret med civila dödsoffer, förödelse och humanitära behov under hela 2023.

F.  De ryska krigsförbrytelserna kommer att leda till att en hel befolkning traumatiseras, då 10 miljoner människor beräknas vara i riskzonen för eller leva med psykisk ohälsa, och 3,9 miljoner människor beräknas lida av måttliga till allvarliga symtom som kräver behandling på grund av psykiskt lidande, depression, ångest och posttraumatisk stress. 2023 rapporterades 227 incidenter som påverkade humanitära insatser i landet, och 50 biståndsarbetare dödades eller sårades, av vilka elva dödades i tjänsten.

G.  Nästan två år efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har, enligt försiktiga uppskattningar från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina, mer än 10 000 civila dödats och nästan 20 000 sårats, men kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) anser att de faktiska siffrorna är betydligt högre.

H.  De ukrainska barnen betalar det yttersta priset i kriget, då över 520 ukrainska barn har dödats och över 1 226 sårats, 1,8 miljoner har tvingats fly till grannländerna och ytterligare 2,5 miljoner är internflyktingar i Ukraina.

I.  Omkring 20 000 ukrainska barn har tvångsdeporterats till Ryssland och Belarus eller hållits fångna i de ockuperade territorierna sedan det fullskaliga anfallskriget inleddes. Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat internationella arresteringsordrar mot Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova på grund av deras ansvar för krigsförbrytelsen olaglig deportation och olagligt bortförande av barn från ockuperade territorier i Ukraina till Ryska federationen. Färre än 400 deporterade barn har skickats tillbaka till Ukraina och återförenats med sina familjer.

J.  FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning har uttryckt bestörtning över rapporter och vittnesmål som tyder på omänskliga förhållanden för de ukrainska civila som frihetsberövats och de som hålls som krigsfångar av Ryssland, med tortyr och brist på sjukvård, vilket leder till permanenta skador på deras hälsa. Det finns kända fall där den ryska militären har dödat ukrainska soldater i stället för att ta dem till fånga – de senaste rapporterades den 24 februari 2024 i området kring Bachmut. Över 50 ukrainska krigsfångar, främst medlemmar av Azovbataljonen, dödades avsiktligt 2022 när fängelset i Olenivka sprängdes i en överlagd explosion.

K.  Kvinnor och flickor är särskilt utsatta vid humanitära kriser och flyktingkriser, eftersom de fortsätter att i oproportionerligt hög grad falla offer för könsrelaterat våld. Många kvinnor har stannat kvar i Ukraina och har mobiliserats för att tjänstgöra i de väpnade styrkorna. Det finns tecken på att kvinnliga ukrainska soldater i fångenskap har torterats och utsatts för sexuellt våld. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har rapporterat att eftersom det främst är män som avrättas vid de ryska styrkornas summariska avrättningar i de ockuperade territorierna tvingas överlevande familjemedlemmar – många av dem kvinnor – klara sig själva, ofta ensamma, med begränsade familjeinkomster, ökade omsorgsbördor och intensiva psykiska trauman och stort lidande.

L.  Den ukrainska försvarsmakten har lyckats stå emot den ryska invasionen, har befriat mer än 50 procent av de territorier som tillfälligt ockuperats efter den 24 februari 2022 och har återtagit kontrollen över Ukrainas västra tillträde till Svarta havet genom att i praktiken driva ut den ryska Svartahavsflottan.

M.  EU har gett betydande stöd på alla områden, inbegripet militärt stöd, sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Det sammanlagda bistånd som EU, dess medlemsstater och europeiska finansinstitut sedan februari 2022 lovat Ukraina uppgår till åtminstone 85 miljarder EUR och omfattar humanitärt bistånd och katastrofbistånd, budgetstöd, makrofinansiellt stöd och militärt stöd. Medlemsstaterna har fått 17 miljarder euro för att ta emot omkring fyra miljoner ukrainska flyktingar, som erbjudits förlängt skydd i enlighet med direktivet om tillfälligt skydd(2) fram till mars 2025.

N.  EU och dess medlemsstater har hittills tillhandahållit militärt bistånd till ett värde av 28 miljarder euro och har anslagit ett preliminärt belopp på cirka 21,2 miljarder euro för 2024. Europeiska fredsfaciliteten användes för att tilldela 5,6 miljarder EUR till medlemsstaternas överföring av militärutrustning till Ukraina. Ammunitionsinitiativet, som ursprungligen skulle ha försett Ukraina med en miljon 155 millimeters artillerigranater senast i mars 2024, har nu som mål att leverera ungefär hälften av denna mängd till det datumet, och den andra hälften till slutet av 2024. EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina har hittills utbildat 40 000 ukrainska soldater i Tyskland och Polen, och antalet bara ökar.

O.  Västländernas sammanlagda BNP är 25 gånger högre än Rysslands, men 2023 uppgick det militära biståndet från väst till Ukraina till mindre än 0,1 procent av denna sammanlagda BNP. 2023 lade Ryssland ungefär 6 procent av sin BNP på sitt anfallskrig, och Ukraina lade motsvarande 25 procent av sin BNP på sitt försvar.

P.  Den amerikanska kongressen har hittills inte lyckats anta ett nytt stödpaket på 60 miljarder US-dollar till Ukraina för 2024, vilket i praktiken har lett till ett stopp för USA:s biståndsåtaganden och militära leveranser till Ukraina. För att helt och hållet ersätta USA:s militära stöd under 2024 skulle EU och dess medlemsstater behöva fördubbla sin nuvarande nivå och takt för det militära stödet.

Q.  Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har förklarat att Natomedlemmarna måste förbereda sig för en möjlig konfrontation med Ryssland som skulle kunna pågå i årtionden. Rysslands anfallskrig har fått den direkta konsekvensen att Finland och Sverige har anslutit sig till Nato, Ukraina, Moldavien och Georgien har beviljats status som kandidatländer till EU, robusta säkerhetsstödpaket har levererats till Ukraina av över 50 länder och ett starkt politiskt stöd för Ukraina har uttryckts i FN.

R.  Europeiska rådet beslutade att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina till följd av den positiva rekommendationen från kommissionen och uppmanade vidare rådet att anta förhandlingsramen så snart kommissionens relevanta rekommendationer har uppfyllts.

S.  Ukraina har undertecknat säkerhetsavtal med Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Danmark och Italien i linje med G7-gruppens gemensamma förklaring om stöd till Ukraina, som man enades om den 12 juli 2023 i anslutning till Natotoppmötet i Vilnius. G7-åtagandet öppnade dörren för förhandlingar för att formalisera långsiktiga bilaterala säkerhetsåtaganden och säkerhetsarrangemang till stöd för Ukraina.

T.  Enligt rapporter har Ryssland på ett dramatiskt sätt ställt om sin ekonomi till en ”krigsekonomi”, i kombination med planer på mycket höga försvarsutgifter som uppskattas till långt över 100 miljarder euro. Ryssland påstås tillverka mer än 2 miljoner artillerigranater per år inom landet, vilket är betydligt mer än vad EU:s regeringar har lovat Ukraina.

U.  EU har antagit 13 sanktionspaket sedan kriget bröt ut och har skapat en ny roll för det internationella särskilda sändebudet för genomförande av EU:s sanktioner, med särskilt uppdrag att vidta åtgärder mot undvikande och kringgående av sanktionerna mot Ryssland och Belarus som dess ombud.

V.  Det uppskattas att EU och andra partner har fryst 300 miljarder euro av Rysslands centralbanksreserver och 21,5 miljarder euro av ryska oligarkers pengar, medan USA och andra västerländska allierade har blockerat eller beslagtagit över 58 miljarder US‑dollar i tillgångar som ägs eller kontrolleras av ryssar som är föremål för sanktioner.

W.  EU-institutionerna nådde nyligen en överenskommelse om att inrätta en Ukrainafacilitet som kommer att erbjuda 50 miljarder euro i förutsägbart stöd på medellång sikt, i form av bidrag och lån, för återställande, återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av Ukraina för åren 2024–2027.

X.  Rysslands anfallskrig visar på landets imperialistiska inställning till sina grannar. Så länge Ryssland förblir en stat som för en revisionistisk politik kommer landet att fortsätta att försöka upprätthålla ett ständigt hot om aggression på den europeiska kontinenten. Många internationella aktörer har kategoriserat Ryssland som en statlig sponsor av terrorism och en stat som utövar terrorism.

Y.  Ryssland är ansvarigt för den globala livsmedelsförsörjningskrisen till följd av sitt anfallskrig mot Ukraina och sin blockad av ukrainska kusthamnar. Sedan krigets början har Ryssland använt mat och svält som vapen.

Z.  Internationella brottmålsdomstolen har, efter två ad hoc-förklaringar från Ukraina, jurisdiktion över krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord som begåtts på Ukrainas territorium sedan november 2013, men den har inte jurisdiktion över aggressionsbrottet enligt definitionen i artikel 8a i Romstadgan i denna situation, eftersom varken Ukraina eller Ryska federationen har ratificerat Romstadgan och de ändringar av den som rör aggressionsbrottet. EU stöder inrättandet av en särskild tribunal för aggressionsbrottet.

AA.  Ukrainas naturmiljö har varit ett specifikt mål i kriget, eftersom Ryssland på ett flagrant sätt använder sig av massiva miljöskador, såsom nedbrända åkrar och skogar, olaglig avverkning av ukrainskt timmer och förorening av vatten och mark med kemiskt avfall, vilket leder till förstörelse av landets mark, beboelighet och framtida generationers möjligheter till välstånd. Förstörelsen av Kachovkadammen den 6 juni 2023 är ett tydligt exempel på handlingar av Ryssland som kommer att fortsätta att orsaka ekologisk förödelse under kommande år.

AB.  Den 13 februari 2024 hittades Maksim Kuzminov, en före detta rysk helikopterpilot som hade hoppat av till Ukraina 2023, död i Spanien. Han hade mördats av beväpnade män som enligt uppgift sänts av den ryska regeringen. Under de senaste årtiondena har den ryska underrättelsetjänsten genomfört ett antal provokativa hemliga operationer på EU:s territorium, däribland mord.

1.  Europaparlamentet upprepar sin orubbliga solidaritet med Ukrainas folk och ledning och sitt stöd för dess oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande, i starkast möjliga ordalag, av Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarliga anfallskrig mot Ukraina, liksom av den belarusiska regimens inblandning. Parlamentet kräver att Ryssland och dess proxystyrkor upphör med alla militära handlingar och att Ryssland drar tillbaka alla militära styrkor, proxyaktörer och militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium. Parlamentet kräver att ryska medborgares bosättning i de tillfälligt ockuperade ukrainska territorierna upphör och hävs.

3.  Europaparlamentet påminner om att Rysslands anfallskrig inleddes med den olagliga annekteringen av Krimhalvön i februari 2014, och följdes av ockupationen av delar av länen Donetsk och Luhansk. Parlamentet påminner om att halvön gjordes till en militärbas och fungerade som språngbräda för den fullskaliga invasionen 2022.

4.  Europaparlamentet fördömer att den ryska sidan torterar och dödar ukrainska krigsfångar. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning och lagföring av sådana brott och efterlyser ökade insatser för att få till stånd ett fångutbyte mellan Ukraina och Ryssland.

5.  Europaparlamentet fördömer Rysslands försök att förneka Ukraina och dess folk sin etniska, språkliga och historiska identitet genom att utradera tecken på ukrainsk identitet i ockuperade och annekterade territorier och förbjuda användningen av det ukrainska språket och ukrainska symboler, och fördömer det intensiva utfärdandet av pass samt de upprepade försöken från Rysslands president och andra tjänstemän att skriva om historien.

6.  Europaparlamentet anser att krigets utgång och det internationella samfundets inställning kommer att vara avgörande för andra auktoritära regimers framtida ageranden, då de noga följer krigets förlopp och bedömer hur stort utrymme de har att föra en aggressiv utrikespolitik, bland annat med militära medel.

7.  Europaparlamentet understryker att Ukrainas huvudsakliga mål är att vinna kriget mot Ryssland, vilket innebär att driva ut alla ryska styrkor och deras proxyaktörer och allierade från Ukrainas internationellt erkända territorium. Parlamentet anser att detta mål endast kan uppnås genom fortsatta, ständiga och stadigt ökande leveranser av alla typer av konventionella vapen till Ukraina, utan undantag.

8.  Europaparlamentet erkänner den styrka och beslutsamhet som Ukrainas folk har visat i sin strävan efter demokratiska värden, i sitt reformarbete och i sina ansträngningar att integreras i den euroatlantiska gemenskapen av nationer.

9.  Europaparlamentet påminner om vikten av att befria och få ett slut på ockupationen av Krimhalvön, som nu varit ockuperat av Ryssland i ett decennium. Parlamentet påminner om att de invånare på halvön som är lojala mot Ukraina, i synnerhet den tatariska ursprungsbefolkningen, utsätts för förtryck, arresteringar och tortyr. Parlamentet påminner om att den ryska ockupationsmakten har gjort allt som står i dess makt för att utplåna det tatariska arvet och minnet av Ukrainas närvaro på halvön, och att den fortsätter med sina försök att med våld förändra den demografiska sammansättningen, vilket kan likställas med folkmord enligt beskrivningen i folkmordskonventionen. Parlamentet stöder Ukrainas ansträngningar för att återintegrera Krim, i synnerhet Krimplattformen.

10.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för kontinuerligt militärt bistånd till Ukraina så länge som det behövs och i den form som är nödvändigt för att Ukraina ska vinna. Parlamentet erkänner de ansträngningar som medlemsstaterna hittills gjort för att ge Ukraina militärt stöd och det arbete som vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gjort för att samordna detta. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att i betydande utsträckning utöka och påskynda sitt militära stöd, särskilt tillhandahållandet av vapen och ammunition utifrån tydligt identifierade behov, för att Ukraina inte bara ska kunna försvara sig mot ryska attacker utan också återfå full kontroll över hela sitt internationellt erkända territorium. Parlamentet understryker att den otillräckliga och försenade leveransen av vapen och ammunition riskerar att undergräva de insatser som hittills gjorts. Parlamentet uttrycker oro över att det mål på 1 miljon ammunitionsenheter som utlovats inte kommer att uppnås. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att ge parlamentet information om det militära bistånd som tidigare levererats till Ukraina, inbegripet den granskning som utrikestjänsten gjort, och om det bistånd som medlemsstaterna är villiga att tillhandahålla under 2024.

11.  Europaparlamentet anser att det inte bör finnas någon självpåtagen begränsning för militärt stöd till Ukraina. Parlamentet påpekar den enorma skillnaden mellan det stöd som EU:s medlemsstater ger i förhållande till deras BNP. Parlamentet uppmuntrar till nödvändiga investeringar i den europeiska försvarsindustrin i syfte att väsentligt öka produktionen för att möta Ukrainas behov och fylla på medlemsstaternas uttömda lager. Parlamentet betonar att Ukraina i synnerhet behöver sofistikerade luftförsvarssystem, långdistansmissiler såsom Taurus, Storm Shadow/ SCALP och andra moderna stridsflygplan, olika typer av artilleri och ammunition (framför allt 155 mm), drönare och vapen för att bekämpa dem. Parlamentet stöder förslaget om att alla EU‑medlemsstater och Natoallierade bör stödja Ukraina militärt med minst 0,25 % av sin BNP årligen. Parlamentet efterlyser en allmän höjning av det finansiella taket för den Europeiska fredsfaciliteten och insisterar på att faciliteten bör användas bland annat för att på världsmarknaden upphandla tillgänglig ammunition från en enda leverantör för att täcka Ukrainas behov. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaternas regeringar att omedelbart inleda en dialog med försvarsföretag för att garantera att tillverkning och leverans av framför allt ammunition, artillerigranater och robotar till Ukraina prioriteras framför order från andra tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att undersöka möjligheterna till samriskföretag och nära samarbete med försvarsindustrier från likasinnade tredjeländer i syfte att förse Ukraina med nödvändig ammunition. Parlamentet uppmanar i synnerhet de största medlemsstaterna med betydande försvarsindustriell kapacitet att snabbt och markant öka det militära biståndet till Ukraina. Parlamentet uppmanar USA:s representanthus att anta paketet för militärt bistånd till Ukraina utan ytterligare dröjsmål.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att leva upp till åtagandena i Versaillesförklaringen och att påskynda det fullständiga genomförandet av den strategiska kompassen genom att förstärka det militära samarbetet när det gäller industri och väpnade styrkor i syfte att göra EU till en starkare och mer kompetent säkerhetsgarant som samverkar med och kompletterar Nato. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas och EU-institutionernas ökade försvarsbudgetar och försvarsinvesteringar och vill se en ökning av riktade anslag, gemensam upphandling och gemensamma investeringar i forskning och utveckling på försvarsområdet. Parlamentet betonar att konkreta åtgärder bör vidtas för att integrera Ukraina i EU:s politik och program för försvar och cybersäkerhet under EU-medlemskapsprocessen.

13.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av säkerhetsavtalet mellan Ukraina och Förenade kungariket, Tyskland, Frankrike, Danmark och Italien i linje med G7‑gruppens gemensamma förklaring om stöd till Ukraina och uppmanar andra likasinnade partner att följa detta exempel. Parlamentet betonar att dessa säkerhetsavtal inte kan anses ersätta ett framtida Natomedlemskap. Parlamentet välkomnar framstegen när det gäller de praktiska detaljerna och det finansiella taket för en ny biståndsfond för Ukraina inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, som skulle kunna stödja tillhandahållandet av militär utrustning till Ukraina via gemensamma europeiska upphandlingsinitiativ.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den fredsformel som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslagit. Parlamentet anser att formeln utgör en övergripande plan för att återställa Ukrainas territoriella integritet. Parlamentet påminner om att planens tio punkter återfanns i FN:s generalförsamlings resolution ES-11/6 av den 23 februari 2023 om de principer i FN-stadgan som ligger till grund för en heltäckande, rättvis och varaktig fred i Ukraina.

15.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, den höga representanten och medlemsstaterna att samarbeta med Ukraina och det internationella samfundet när det gäller att inrätta en särskild tribunal för att utreda och lagföra det aggressionsbrott mot Ukraina som begåtts av Rysslands ledare och deras allierade, såsom regimen i Belarus. Parlamentet välkomnar inrättandet i Haag av ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet i Ukraina.

16.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för den pågående utredning som Internationella brottmålsdomstolens åklagare bedriver om situationen i Ukraina och som baseras på anklagelser om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Ukraina uppmanas med kraft att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och dess ändringar och att formellt bli medlem av Internationella brottmålsdomstolen för att stödja internationella insatser som syftar till att fastställa ansvarsskyldighet för allvarliga internationella brott. Parlamentet uppmanar EU att göra ytterligare diplomatiska ansträngningar för att uppmuntra en ratificering av Romstadgan och alla dess ändringar på global nivå.

17.  Europaparlamentet uttrycker bestörtning över det faktum att det ryska anfallskriget mot Ukraina resulterat i en av de snabbast växande storskaliga tvångsförflyttningar av barn sedan andra världskriget. Parlamentet påminner om att ukrainska barn till följd av de massiva angreppen på civil infrastruktur ofta saknar tillgång till grundläggande tjänster, såsom utbildning och hälso-och sjukvård, särskilt psykologiskt stöd.

18.  Europaparlamentet upprepar att den fortsatta tvångsförflyttningen och deporteringen av ukrainska barn, även från institutioner, till Ryssland och Belarus och det faktum att de tvångsadopteras av ryska familjer strider mot ukrainsk och internationell rätt. Parlamentet understryker att bortförande av barn med tvång från en grupp till en annan utgör folkmord enligt artikel II i folkmordskonventionen. Parlamentet kräver att de ryska och belarusiska myndigheterna ser till att samtliga ukrainska barn omedelbart återförs. Parlamentet lovordar lokala ukrainska organisationers ansträngningar, som från fall till fall stöder föräldrar och familjer som letar efter sina barn och kämpar för att de ska kunna återvända tryggt.

19.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av tvångsdeporteringar av ukrainska civila till Ryssland, till territorier i Ukraina som tillfälligt ockuperas av Ryssland och till Belarus. Parlamentet uppmanar alla stater och internationella organisationer att sätta pressa på Ryssland att skicka tillbaka tvångsdeporterade och olagligt fängslade ukrainska civila, särskilt barn, inbegripet kvarlevorna av alla som dött i fångenskap. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att intensifiera arbetet med att hitta mekanismer som underlättar frigivningen av ukrainska civila som olagligen frihetsberövats av Ryssland, bland annat genom FN-mekanismer.

20.  Europaparlamentet beklagar att direktivet om tillfälligt skydd tolkas så snävt att många kvinnor som har flytt från Rysslands anfallskrig inte kan få tillgång till abortvård eller andra sexuella och reproduktiva hälsobehandlingar, inbegripet behandlingar efter sexuella övergrepp. Parlamentet är bestört över att många kvinnor till följd av detta har tvingats återvända till krigshärjade Ukraina för att få tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt reproduktiv vård. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet för att säkerställa att alla medlemsstater är skyldiga att erbjuda samma vård som kvinnor annars skulle kunna få i Ukraina.

21.  Europaparlamentet fördömer Rysslands avsikt att genomföra presidentval på de tillfälligt ockuperade territorierna i Ukraina den 15–17 mars 2024 och understryker att man inte kommer att erkänna resultaten av dessa olagliga val.

22.  Europaparlamentet efterlyser än en gång ett innovativt, kompletterande och flexibelt samspel mellan det pågående arbetet med genomförandet av det gällande associeringsavtalet och anslutningsförhandlingarna, så att Ukraina gradvis kan integreras i EU:s inre marknad och sektorsspecifika program, och även få tillgång till EU-medel på respektive område, så att ukrainare kan dra nytta av anslutningens fördelar under hela processen och inte bara när den har slutförts. Parlamentet välkomnar Ukrainas framgångsrika åtgärder som har inneburit att Svartahavsrutten återigen är öppen så att ukrainskt spannmål kan nå sina traditionella marknader. Parlamentet uppmanar berörda internationella aktörer att permanent konsolidera dessa framsteg och den fria sjöfarten i Svarta havet för kommersiella ändamål. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att förlänga upphävandet av importtullar och kvoter för ukrainsk export till EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att agera på alla rapporter om marknadsstörningar som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de handelsfördelar som beviljats Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med orsakerna till ensidiga åtgärder, såsom gränsblockader, som skulle kunna begränsa Ukrainas tillträde till EU:s inre marknad. Parlamentet uppmanar att införa effektiva åtgärder för att övervaka transiteringen av ukrainska jordbruksprodukter och att införa åtgärder för att mildra effekterna på europeiska jordbrukare, vars rimliga protester och krav också utnyttjas av och blir måltavla för rysk desinformation. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, Världshandelsorganisationen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och andra aktörer att visa större solidaritet och stabilisera spannmålsmarknaden. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stoppa importen och transiteringen genom EU:s territorium av ryskt spannmål och spannmål som stulits från Ukraina.

23.  Europaparlamentet understryker att det ryska anfallskriget förändrat den geopolitiska situationen i och utanför Europa i grunden och hotar dess säkerhetsarkitektur, vilket kräver djärva, modiga och omfattande politiska, säkerhetsmässiga och finansiella beslut från EU:s sida.

24.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina så snart kommissionens rekommendationer uppfylls. Parlamentet anser att Ukrainas medlemskap i EU utgör en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa och att det är det samma som att visa ledarskap och beslutsamhet och vara visionär.

25.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fastställa en tydlig väg för anslutningsförhandlingarna, med fokus på att ge det ukrainska samhället och dess medborgare konkreta fördelar redan från början av processen. Parlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen i uppdrag att omedelbart lägga fram förslag till en relevant förhandlingsram och att anta den så snart de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendationer av den 8 november 2023 har vidtagits.

26.  Europaparlamentet påminner om att EU-anslutningsprocessen kommer att vara meritbaserad och att utvidgningsmetoden lägger tonvikten vid de avgörande områdena respekt för rättsstatsprincipen, grundläggande värden, mänskliga rättigheter, demokrati och korruptionsbekämpning. Parlamentet är övertygat om att en starkt meritbaserad anslutningsprocess ligger i Ukrainas och EU:s intresse Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att ge Ukraina ökat stöd och bistånd på vägen mot anslutning, inbegripet den tekniska expertis, den kapacitetsuppbyggnad och de institutionella reformer som krävs för att uppfylla medlemskapskriterierna.

27.  Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att fortsätta att stärka lokalt självstyre, en reform som har fått stort nationellt och internationellt erkännande, och att integrera framgången för decentraliseringsreformen i den övergripande strukturen för Ukrainas återställande-, återhämtnings- och återuppbyggnadsprocess. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att företrädare för det lokala självstyret och det civila samhället i Ukraina måste medverka aktivt i återhämtningen och återuppbyggnaden och att denna process måste uppfylla de högsta standarderna för transparens och ansvarsskyldighet.

28.  Europaparlamentet välkomnar EU-institutionernas principavtal om att inrätta Ukrainafaciliteten som kommer att tillhandahålla förutsägbart finansiellt stöd till Ukraina, och efterlyser ett snabbt införande av faciliteten. Parlamentet understryker den stärkta rollen för Verchovna Rada, de subnationella enheterna och det civila samhället som relevanta partner för den verkställande myndigheten när det gäller att identifiera de prioriteringar som kommer att finansieras via Ukrainaplanen, och betonar att detta också ökar tillsynen över och övervakningen av faciliteten. Parlamentet pekar på uppskattningarna i Världsbankens senaste bedömning av akuta skador och behov på minst 452,8 miljarder EUR under det kommande årtiondet för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad. Parlamentet betonar därför att de medel som planeras i Ukrainafaciliteten inte kommer att vara tillräckliga, och uppmanar EU och medlemsstaterna att göra åtaganden om ytterligare långsiktig finansiering för Ukraina, i synnerhet som USA:s senaste stödpaket till Ukraina fortfarande är blockerat i kongressen.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och likasinnade partner att tillhandahålla omfattande och samordnat politiskt, ekonomiskt, tekniskt och humanitärt stöd för att främja en hållbar och inkluderande återuppbyggnad och återhämtning efter kriget i Ukraina, med särskild tonvikt på återställande av nödvändig infrastruktur, hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster. Parlamentet anser att återuppbyggnaden av Ukraina måste prioritera det ukrainska folkets välbefinnande i stället för att gynna oligarker och företagsvinster. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att tillhandahålla medicinsk behandling och rehabilitering, inbegripet psykologiskt stöd, till skadade och sörjande ukrainska soldater och civila. Parlamentet efterlyser fortsatt fokus på och ökat stöd till minröjningsverksamhet i Ukraina och ett långsiktigt minröjningsprogram.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av att hjälpa Ukraina att återupprätta de villkor som kommer att göra det möjligt för landets befolkning att återuppta ett säkert och bättre ekonomiskt och socialt liv och återhämta sig från krigets djupgående konsekvenser för den psykiska hälsan, för internflyktingar och flyktingar att återvända till sina hem och i synnerhet för landets yngre generationer att utveckla personliga, utbildningsmässiga och entreprenörsmässiga projekt. Parlamentet understryker dessutom behovet av att ta hänsyn till internflyktingars och flyktingars intressen, behov och expertis inom ramen för återhämtnings- och återuppbyggnadsprocessen, eftersom deras återintegrering i lokalsamhällena kommer att vara avgörande för att stärka Ukrainas samhälleliga och institutionella motståndskraft och enhet.

31.  Europaparlamentet uppmanar rådet att upprätthålla och utvidga sin sanktionspolitik mot Ryssland och Belarus och att samtidigt övervaka, granska och förbättra dess ändamålsenlighet och genomslagskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt genomförande och en fullständig efterlevnad av alla 13 sanktionspaket. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av hur effektiva sanktionerna är när det gäller att hindra Ryssland från att begå krigshandlingar och hur sanktionerna kringgås. Parlamentet påminner om att EU arbetar med lagstiftning för att beteckna överträdelser av restriktiva åtgärder som ett brott. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att utveckla en mekanism som förhindrar att sanktioner kringgås.

32.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att förbjuda import av ryskt uran och ryska metaller till EU samt på samarbete med den ryska kärnkraftssektorn och i synnerhet Rosatom. Parlamentet efterlyser ett omedelbart och fullständigt embargo mot rysk import till EU av jordbruks- och fiskeriprodukter samt fossila bränslen och flytande naturgas via sjötransport genom rörledningar, och vill att pristaket för ryska petroleumprodukter ska sänkas ytterligare i samordning med G7-partnerna för att Rysslands krig inte längre ska finansieras med EU-medel. Parlamentet efterlyser dessutom straffåtgärder mot Rysslands ”skuggflotta”, som transporterar olja utan försäkring på osäkra fartyg genom EU-vatten och internationella vatten, samt sanktioner mot företag från Kina och andra länder som hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna. Parlamentet vill se att det nuvarande systemet för tillståndsgivning som gäller militära produkter och produkter med dubbla användningsområden utvidgas till en mycket större grupp krigsrelevanta varor, inbegripet digitala komponenter. Parlamentet begär att sanktionerna mot Belarus är helt i linje med sanktionerna mot Ryssland. Parlamentet begär att andra personer som identifierats av Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse inkluderas i EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter och förs upp på andra sanktionsförteckningar.

33.  Europaparlamentet fördömer alla de länder som levererar militärutrustning till Ryssland och hjälper landet att kringgå och undvika effekterna av de sanktioner som införts och uppmanar EU att strikt lagföra företag, organisationer och enskilda personer som deltar i kringgåendet av sanktionerna. Parlamentet uppmanar med kraft EU, medlemsstaterna och deras allierade att göra de sanktioner som redan införts mer verkningsfulla, att omgående vidta åtgärder för att blockera alla försök att kringgå dessa sanktioner och att arbeta med en sekundär sanktionsmekanism som skulle täppa till eventuella kryphål.

34.  Europaparlamentet påminner företag, privatpersoner, finansinstitut och andra som är verksamma i eller har värdekedjor med anknytning till Ryska federationen eller de områden som den ockuperar i Ukraina, inbegripet investerare, konsulter, icke-statliga organisationer och leverantörer av tjänster för företagsbesiktning, om att de kommer att ställas inför betydande operativa, rättsliga och ekonomiska risker samt anseenderisker i samband med sin ryska affärsverksamhet och sina ryska förbindelser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att förhindra att avancerade teknologiska produkter som exporteras till tredjeländer hamnar i Ryssland.

35.  Europaparlamentet insisterar på att kringgående av unionens restriktiva åtgärder, bland annat genom att överföra varor till en destination där import, export, försäljning, inköp, överföring, transitering eller transport av dem omfattas av restriktioner, bör kriminaliseras på EU-nivå. Parlamentet betonar att det är avgörande för verkställandet att EU snabbt kriminaliserar direkta överträdelser av sanktioner, även när de begås av grov oaktsamhet, samt indirekta överträdelser av sanktioner genom att unionens restriktiva åtgärder kringgås. Parlamentet välkomnar det principavtal som nyligen nåtts mellan EU-institutionerna om nya regler som kriminaliserar överträdelser av EU:s sanktioner.

36.  Europaparlamentet fördömer Rysslands praxis att blockera alla åtgärder på FN-nivå som syftar till att ställa landet till svars för dess aggressionskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta ytterligare åtgärder för att den internationella isoleringen av Ryssland ska fortsätta, inbegripet när det gäller Rysslands medlemskap i internationella organisationer och organ såsom FN:s säkerhetsråd.

37.  Europaparlamentet understryker att en sund rättslig ordning snabbt måste etableras som gör det möjligt att konfiskera ryska statsägda tillgångar som frysts av EU och att använda dem för att åtgärda de olika konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, inbegripet återuppbyggnaden av landet och ersättningen till offren för Rysslands aggression, för att därmed stärka Ukrainas motståndskraft. Parlamentet understryker sin övertygelse om att när kriget väl har upphört måste Ryssland åläggas att betala det skadestånd som utdömts för att säkerställa att landet väsentligt bidrar till återuppbyggnaden av Ukraina. Parlamentet välkomnar inrättandet av ett register över de skador som Rysslands aggression orsakat, vilket är ett första steg för att inrätta en internationell kompensationsmekanism. Parlamentet välkomnar därför rådets beslut att som ett första steg avsätta extraordinära intäkter från tillgångar och reserver i Rysslands centralbank som immobiliserats genom EU:s sanktioner, vilket kommer att göra det möjligt att använda dem för att finansiellt bidra till EU:s stöd till Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad genom Ukrainafaciliteten.

38.  Europaparlamentet upprepar sin oro över situationen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, som olagligen kontrolleras av Ryssland. Parlamentet stöder insatserna för Internationella atomenergiorganets fortsatta närvaro vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Parlamentet påminner om och fördömer det agerande från Rysslands sida som allvarligt har skadat miljön i Ukraina, bland annat förstörelsen av Kachovkadammen, avverkningen av ukrainska skogar, omfattande gruvdrift och förorening av luft- och vattenresurser. Parlamentet upprepar sin djupa oro över krigets mer allmänna, långsiktiga miljökonsekvenser. Parlamentet understryker behovet av att skapa ett system för registrering och bedömning av de miljöskador som Ryssland orsakat och förbereda rättsliga grunder för Rysslands ansvarsskyldighet för dessa brott.

39.  Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands utrotning, förstörelse och plundring av Ukrainas kulturvärden, såsom kyrkor, konstverk, museer och universitet. Parlamentet noterar den skada som enligt Unescos granskning har vållats på 341 platser sedan starten av den fullskaliga invasionen, däribland 126 religiösa platser, 150 byggnader av historiskt och/eller konstnärligt intresse, 31 museer, 19 monument, 14 bibliotek och 1 arkiv. Parlamentet upprepar att avsiktlig förstörelse och plundring av ukrainska kulturarvsplatser kan utgöra krigsförbrytelser.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att arbeta strategiskt och proaktivt för att bekämpa hybridhot, stärka EU:s strategiska kommunikation och hindra Ryssland från att blanda sig i politiska, valrelaterade och andra demokratiska processer i Ukraina och i EU, särskilt genom fientliga handlingar som är avsedda att manipulera den allmänna opinionen och undergräva europeisk integration, i synnerhet med tanke på det förestående EU-valet. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att tillhandahålla relevant information om de ömsesidiga fördelarna och möjligheterna med utvidgningen både i Ukraina och i medlemsstaterna i syfte att ytterligare öka stödet och förbättra förståelsen för anslutningsprocessen.

41.  Europaparlamentet fördömer mordet på Maksim Kuzminov i Spanien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att reagera snabbt och beslutsamt mot den ryska underrättelsetjänstens omstörtande verksamhet på EU:s territorium. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att förbättra samarbetet avseende kontraspionage och informationsutbyte.

42.  Europaparlamentet uttrycker oro över restriktionerna när det gäller utlandsresor för medlemmar av Ukrainas Verchovna Rada. Parlamentet anser att detta skulle kunna betraktas som en omdömeslös begränsning av den politiska verksamheten för valda parlamentsledamöter, särskilt för dem som företräder oppositionen. Parlamentet är fast övertygat om att man i krigstid inte bör åsidosätta någon politisk resurs som kan företräda Ukrainas sak i ett internationellt forum.

43.  Europaparlamentet uttrycker sin stora uppskattning för det fortsatta och outtröttliga arbete som utförs av den lokala personalen vid EU:s delegation till Ukraina, under omständigheter som fortsätter att vara mycket svåra för dem och deras anhöriga. Utrikestjänsten och kommissionen uppmanas kraftfullt att anta beredskapsplaner och tillfälliga lösningar för den lokala personalen vid EU:s delegation, däribland distansarbete och flexibla arbetsformer och tillfälliga omplaceringslösningar, som är skräddarsydda för att möta personalens faktiska behov och utmaningar. Parlamentet betonar dessutom vikten av att på lämpligt sätt sörja för den psykiska hälsan bland EU‑delegationens personal.

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, Förenta nationerna och de ryska och belarusiska myndigheterna.

(1) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3. (2) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12).