Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 februari 2024 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Republiken Kenya, medlem i Östafrikanska gemenskapen, å andra sidan (15958/2023 – C9-0468/2023 – 2023/0338(NLE))

P9_TA(2024)0110 A9-0012/2024

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15958/2023),

–  med beaktande av utkastet till det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Republiken Kenya, medlem i Östafrikanska gemenskapen, å andra sidan (13573/2023),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 första stycket och artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9‑0468/2023),

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A9‑0012/2024).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Kenya.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 februari 2024 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna om tillträde för seychelliska fiskefartyg till Mayottes vatten (15048/2022 – C9-0051/2023 – 2022/0362(NLE))

P9_TA(2024)0111 A9-0043/2024

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15048/2022),

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna om tillträde för seychelliska fiskefartyg till Mayottes vatten (15088/2022),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket a led v och artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0051/2023),

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet (A9-0043/2024).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Seychellerna.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 februari 2024 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om datainsamling och datadelning avseende korttidsuthyrning av boende och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (COM(2022)0571 – C9-0371/2022 – 2022/0358(COD))

P9_TA(2024)0112 A9-0270/2023

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2022)0571),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0371/2022),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 22 februari 2023(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 15 mars 2023(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 6 december 2023 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för transport och turism,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0270/2023).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 februari 2024 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/… om uppgiftsinsamling och uppgiftsdelning avseende korttidsuthyrning av boende och om ändring av förordning (EU) 2018/1724

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2024/1028.)

(1) EUT C 146, 27.4.2023, s. 29. (2) EUT C 188, 30.5.2023, s. 19.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 februari 2024 om utkastet till rådets beslut om ingående av interimsavtalet om handel mellan Europeiska unionen och Republiken Chile (11667/2023 – C9-0466/2023 – 2023/0259(NLE))

P9_TA(2024)0113 A9-0011/2024

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11667/2023),

–  med beaktande av utkastet till interimsavtal om handel mellan Europeiska unionen och Republiken Chile (11668/2023),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om bestämmelserna om handel och hållbar utveckling i interimsavtalet om handel mellan Europeiska unionen och Republiken Chile, som bifogas till avtalet,

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91.1, artikel 100.2, artikel 207.4 första stycket, artikel 218.6 andra stycket a led v samt artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9-0466/2023),

–  med beaktande av sin interimsresolution av den 29 februari 2024(1) om förslaget till rådets beslut om ingående av det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan,

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A9‑0011/2024).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Chile.

(1) Antagna texter, P9_TA(2024)0115.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 februari 2024 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (11669/2023 – C9-0467/2023 – 2023/0260(NLE))

P9_TA(2024)0114 A9-0010/2024

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11669/2023),

–  med beaktande av utkastet till avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (11670/2023),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om bestämmelserna om handel och hållbar utveckling i det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, som bifogas det avancerade ramavtalet (11670/2023),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 91.1, artikel 100.2, artikel 207.4, första stycket, artikel 212, artikel 218.6, andra stycket a, artikel 218.7, artikel 218.8, första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C9‑0467/2023),

–  med beaktande av sin interimsresolution av den 29 februari 2024(1) om förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan,

–  med beaktande av artikel 105.1 och 105.4 samt artikel 114.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utrikesfrågor och utskottet för internationell handel i enlighet med artikel 58 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för internationell handel (A9-0010/2024).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Chile.

(1) Antagna texter, P9_TA(2024)0115.

Europaparlamentets resolution av den 29 februari 2024 om förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (COM(2023)0432 – C9-0467/2023 – 2023/0260R(NLE))

P9_TA(2024)0115 A9-0017/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2023)0432),

–  med beaktande av förslaget till avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om bestämmelserna om handel och hållbar utveckling i det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, som bifogas det avancerade ramavtalet,

–  med beaktande av interimsavtalet om handel mellan Europeiska unionen och Republiken Chile,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Chile, å andra sidan(1), som trädde i kraft den 1 mars 2005 och som kommer att ersättas av det avancerade ramavtalet,

–  med beaktande av avtalet om handel med vin och avtalet om handel med spritdrycker och aromatiserade drycker, som tidigare bifogats associeringsavtalet och som kommer att ingå i det avancerade ramavtalet,

–   med beaktande av förhandlingsdirektiven av den 13 november 2017 avseende förhandlingar om ett moderniserat associeringsavtal med Chile, som utfärdats av rådet och som offentliggjordes den 22 januari 2018,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 juni 2018 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det moderniserade associeringsavtalet mellan EU och Chile(2),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 14 september 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten avseende förhandlingarna om moderniseringen av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile(3),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 20 juni 2023 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet (JOIN(2023)2020),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 7 juni 2023 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en ny dagordning för förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien (JOIN(2023)0017),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juni 2022, Styrkan i handelspartnerskap: tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt (COM(2022)0409),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 1 december 2021 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Global Gateway (JOIN(2021)0030),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 februari 2021, Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021)0066),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2022 om resultatet av kommissionens översyn av handlingsplanen med 15 punkter om handel och hållbar utveckling(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2022 om framtiden för EU:s politik för internationella investeringar(5),

–  med beaktande av konsekvensbedömningen av den 24 maj 2017 som åtföljer den gemensamma rekommendationen till rådets beslut om bemyndigande för Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att inleda och föra förhandlingar med Republiken Chile om ett moderniserat associeringsavtal (SWD(2017)0173),

–  med beaktande av hållbarhetsbedömningen av den 7 maj 2019 som underlag för förhandlingarna om modernisering av handelsdelen i associeringsavtalet med Chile,

–  med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (Celac) i Bryssel den 17–18 juli 2023,

–  med beaktande av uttalandet av den 14 juni 2023 från kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Chiles president Gabriel Boric,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution ES-11/1 av den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina,

–  med beaktande av FN:s konvention om biologisk mångfald och dess globala Kunming‑Montreal-ram för biologisk mångfald från 2022,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och av Parisavtalet, som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens den 12 december 2015,

–  med beaktande av FN:s förklaring om urfolks rättigheter,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner, särskilt ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk,

–  med beaktande av slutsatserna från besök i Chile av två ad hoc-delegationer från utskottet för utrikesfrågor den 19–20 juni 2023, och från utskottet för internationell handel den 23–25 maj 2022,

–  med beaktande av samförståndsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Chile om ett strategiskt partnerskap för värdekedjor för hållbara råvaror, som undertecknades i Bryssel den 18 juli 2023,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 28 september 2023 från inrikesministrarna i Europeiska unionens medlemsstater och ministrarna med ansvar för säkerhetsfrågor i medlemsstaterna i den latinamerikanska kommittén för inre säkerhet (gemensam förklaring från EU och den latinamerikanska kommittén för inre säkerhet),

–  med beaktande av den nationella litiumstrategi som den chilenska regeringen lade fram den 20 april 2023,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 91, 100.2, 207 och 212, jämförda med artikel 218,

–  med beaktande av artikel 105.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av interimsbetänkandet från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för internationell handel (A9-0017/2024), och av följande skäl:

A.  Den nuvarande internationella instabiliteten visar att EU måste blåsa nytt liv i sina partnerskap med demokratiska och likasinnade länder som delar dess värderingar i syfte att stärka sin öppna strategiska autonomi, diversifiera sina leveranskedjor, säkerställa tillgång till kritiska råvaror och samarbeta i alla multilaterala forum för att skydda den regelbaserade världsordningen som bygger på fred, rättsstatsprincipen och hållbar utveckling.

B.  Chile och EU har ett nära samarbete för att hantera regionala och globala utmaningar och förenas av universella värden, såsom demokrati och mänskliga rättigheter, och av starka kulturella, mänskliga, ekonomiska och politiska band. Chile är en mycket viktig och pålitlig partner för EU.

C.  Det moderniserade avancerade ramavtalet mellan EU och Chile (avtalet) främjar gemensamma värderingar och principer och har potential att avsevärt stärka samarbetet mellan Chile och EU, utvidga detta samarbete till nya områden samt ge ömsesidigt stöd i hanteringen av nya utmaningar.

D.  Två stora projekt med Chile håller på att genomföras inom ramen för EU:s Global Gateway-strategi: Initiativet Team Europe för utveckling av förnybar vätgas i Chile, med en ursprunglig budget på 225 miljoner euro och initiativet för att utveckla värdekedjor för de kritiska råvarorna litium och koppar.

E.  Ett ministermöte mellan EU och Latinamerikanska kommittén för inre säkerhet, där Chile ingår, hölls i Bryssel den 28 september 2023, vilket resulterade i antagandet av en gemensam förklaring om behovet av att stärka samarbetet om säkerhet och kampen mot narkotikahandel.

F.  EU är Chiles tredje viktigaste handelspartner och dess största källa till utländska direktinvesteringar. Associeringsavtalet mellan EU och Chile, som trädde i kraft 2003, har avsevärt utvidgat den bilaterala handeln och behöver nu moderniseras för att anpassas till internationella normer. EU och Chile har åtagit sig att gemensamt främja ett öppet, hållbart och regel- och värdebaserat multilateralt handelssystem med Världshandelsorganisationen (WTO) i centrum.

G.  Chile är en av världens mest öppna ekonomier och är starkt beroende av internationell handel. Chile har en av Latinamerikas mest välmående ekonomier, samtidigt som de socioekonomiska ojämlikheterna fortfarande är stora.

H.  Enligt de senaste FN-rapporterna(6) har Latinamerikas och Västindiens andel av den globala exporten inom tillverkningsindustrin inte överstigit 5 procent under de senaste 20 åren, vilket visar att regionen har ett ihållande och växande handelsunderskott när det gäller varuexporten.

I.  Chile har bland de bästa naturförhållandena i världen för produktion av grön vätgas. Den chilenska regeringen har antagit en ambitiös strategi för grön vätgas med målet att Chile ska bli en av världens största producenter av grön vätgas.

J.  Litium är en strategisk råvara. Chile är världens näst största producent av litium och har världens största litiumreserver. Chile är redan den överlägset största leverantören av litium till EU. Chile är också världens största kopparproducent. Chiles regering har antagit en ambitiös litiumstrategi som syftar till att öka Chiles litiumproduktion. Det ligger i både Chiles och EU:s intressen att främja Chiles förmåga att bygga upp sin egen inhemska industriella kapacitet inom denna sektor, särskilt genom att skapa mervärde genom inhemsk bearbetning och omvandling av råvaror.

K.  Jordbruk och gruvdrift är viktiga sektorer för den chilenska ekonomin. Bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling har visat att utvinningen av litium i Chile är koncentrerad till områden med vattenbrist som till största delen befolkas av landsbygdssamhällen och ursprungsbefolkningar. En okontrollerad och ohållbar ökning av gruvdrift och jordbruksproduktion skulle kunna få negativa konsekvenser. Dessa risker måste hanteras ingående och övervakas noga.

L.  Handels- och investeringspolitiken bör bidra till att höja de sociala normerna samt miljö- och djurskyddsnormerna och säkerställa full respekt för de grundläggande rättigheterna, inbegripet lokalsamhällenas och ursprungsbefolkningarnas rättigheter, rätten till tillräckligt med mat och vatten och rättigheterna för bönder och andra som arbetar på landsbygden. EU:s strategi för handel och hållbar utveckling har som mål att bidra till ett effektivt genomförande av ILO:s grundläggande arbetstagarrättigheter och Parisavtalet.

M.  EU har reformerat bestämmelserna om investeringsskydd, ersatt tvistlösningsmekanismen mellan investerare och stat med systemet för investeringsdomstolar (ICS) och inlett multilaterala förhandlingar för en investeringsdomstol, vilket är viktiga steg i rätt riktning för en moderniserad och hållbar investeringspolitik. ICS kommer att ersätta de gamla bilaterala investeringsskyddsavtal som Chile har ingått med 16 EU-medlemsstater.

N.  Rådet har för första gången offentliggjort alla förhandlingsdirektiv för ett avtal som omfattar politiska frågor och handelsfrågor, och besvarade därmed kraven på ökad transparens och bättre kommunikation om förhandlingarnas innehåll och mål.

Biregionalt samarbete

1.  Europaparlamentet framhåller den geopolitiska betydelsen av starka biregionala förbindelser mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien, och den politiska betydelsen av stabila bilaterala förbindelser mellan EU och Chile med bland annat moderniseringen av associeringsavtalet som grund. Parlamentet betonar avtalets geopolitiska värde med tanke på närvaron av andra aktörer, till exempel Kina.

2.  Europaparlamentet välkomnar toppmötet mellan EU och Celac i juli 2023 och åtagandet att ytterligare fördjupa detta strategiska partnerskap på grundval av gemensamma värderingar och principer samt historiska, språkliga, kulturella och sociala band. Parlamentet betonar vikten av regelbunden biregional dialog och uppskattar Chiles konstruktiva roll i denna biregionala dialog, även på multilateral nivå.

3.  Europaparlamentet betonar att EU:s strategi för Latinamerika och Västindien måste genomföras skyndsamt utifrån gemensamma prioriteringar. Parlamentet understryker vikten av att samarbeta med Celac-länderna för att främja och säkerställa fred och säkerhet, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och utveckling, samt för att hantera globala utmaningar såsom klimatförändringar, krisen för den biologiska mångfalden, migration, könsbaserat våld och korruption.

4.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av ett finansiellt paket på 45 miljarder euro för att stödja en rättvis grön omställning, en inkluderande digital omställning, mänsklig utveckling och resiliens inom hälso- och sjukvård i Latinamerika och Västindien, och välkomnar i synnerhet de stora framsteg som gjorts i projektet för utveckling av en grön vätgasfond i Chile. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av investeringsagendan för Global Gateway mellan EU och Latinamerika/Karibien på grundval av Team Europe-strategin.

5.  Europaparlamentet noterar att stödet från partner i Latinamerika och Västindien är och förblir mycket värdefullt i omröstningarna i FN:s generalförsamling om Rysslands omotiverade, oprovocerade och olagliga angrepp mot Ukraina. Parlamentet välkomnar att Chile röstade för FN:s generalförsamlings resolutioner om att fördöma Rysslands angrepp mot Ukraina. Parlamentet uppskattar Chiles humanitära bistånd till Ukraina samt chilenska specialisters beredskap att delta i minröjningen av Ukrainas territorier. Parlamentet uppmuntrar Chile att ansluta sig till de restriktiva åtgärder som västländerna antagit mot Ryssland.

Politisk dialog och sektoriellt samarbete

6.  Europaparlamentet framhåller att Chile är en viktig partner för EU i Latinamerika och Västindien som delar EU:s demokratiska värderingar och många av EU:s intressen.

7.  Europaparlamentet konstaterar att 2002 års associeringsavtal mellan EU och Chile har rönt stor framgång eftersom det ger en tydlig rättslig ram för regelbunden dialog och möjliggör diskussioner på många områden av gemensamt intresse.

8.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att avtalet återspeglar många av de rekommendationer som parlamentet utfärdade före förhandlingarna om avtalet.

9.  Europaparlamentet välkomnar synen på parlamentarisk diplomati som en hörnsten i den politiska dialogen med Chile. Parlamentet lovordar Chiles viktiga roll i det Andinska parlamentet liksom i den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika.

10.  Europaparlamentet understryker vikten av att inom ramen för avtalet bekämpa alla former av människorättskränkningar och att effektivt avskaffa all diskriminering mot ursprungsbefolkningar, migrerande arbetstagare, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer och alla andra utsatta personer. Parlamentet välkomnar avtalets kraftfulla bestämmelser om demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet understryker vikten av att åtagandena för mänskliga rättigheter kan genomföras.

11.  Europaparlamentet upprepar vikten av att skydda urbefolkningars rättigheter i linje med internationella avtal såsom FN:s deklaration om urfolks rättigheter och ILO:s konvention nr 169, samt att respektera ett fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke från lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att respektera och upprätthålla sociala normer och miljönormer. Parlamentet betonar i detta avseende att den roll som bland annat människorättsförsvarare och visselblåsare spelar är avgörande och måste skyddas.

13.  Europaparlamentet understryker att avtalet har potential att avsevärt stärka samarbetet mellan Chile och EU och integrera nya områden, allt från it-brottslighet, bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till samarbete i polarfrågor.

14.  Europaparlamentet välkomnar att avtalet föreskriver ett stärkt politiskt samarbete i utrikes- och säkerhetsfrågor i tider av geopolitiska utmaningar, särskilt när det gäller att motverka spridning av massförstörelsevapen.

15.  Europaparlamentet understryker att samarbete med internationella partner är en hörnsten i EU:s säkerhets- och försvarsagenda. Parlamentet välkomnar att den bilaterala säkerhets- och försvarsdialogen mellan EU och Chile inleds. Parlamentet efterlyser ett fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete med Chile, bland annat inom ramen för den strategiska kompassen. Parlamentet uppskattar Chiles deltagande sedan 2004 i den militära krishanteringsoperationen i Bosnien och Hercegovina (operation Althea).

16.  Europaparlamentet påpekar att parterna har enats om att samarbeta och utbyta synpunkter om reguljär och irreguljär migration. Parlamentet anser att utbyte av bästa praxis är ett mycket användbart verktyg. Parlamentet konstaterar att Chile är en viktig destination för migranter från andra latinamerikanska länder, särskilt Venezuela. Parlamentet uppmärksammar den chilenska regeringens insatser för att framgångsrikt integrera migrantbefolkningen. Parlamentet erkänner Chiles viktiga roll som tillförordnat ordförandeland för Quitoprocessen när det gäller att samordna ett regionalt svar på den venezuelanska migrationskrisen.

17.  Europaparlamentet ser med oro på den ökande organiserade brottsligheten och narkotikahandeln i Latinamerika och Västindien, den allt mer utbredda narkotikahandeln i Chile samt de rekordstora mängder olaglig narkotika som smugglas till EU från regionen. Parlamentet förespråkar att det biregionala samarbetet för att bekämpa dessa hot ska utökas avsevärt. Parlamentet understryker vikten av att avtalet innehåller bestämmelser om samarbete i kampen mot den organiserade brottsligheten och narkotikahandeln för att säkerställa en integrerad, evidensbalanserad och effektiv strategi.

18.  Europaparlamentet betonar att både EU och Chile har åtagit sig att bli klimatneutrala senast 2050. Parlamentet välkomnar åtagandet att stärka samarbetet i kampen mot klimatkrisen enligt UNFCCC och att effektivt genomföra Parisavtalet om klimatförändringar, samt att skydda miljön och verka för en hållbar förvaltning av naturresurser, bland annat inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald. Parlamentet betonar att detta åtagande måste återspeglas i konkreta åtgärder som en del av genomförandet av avtalet.

19.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av samarbete kring civil satellitnavigering, jordobservation och annan rymdverksamhet. Parlamentet stöder Galileos regionala informationscentrum i Chile i dess arbete med att övervaka lokala och regionala satellitnavigeringsinitiativ, identifiera potentiella marknader och intressenter och stödja användarna i utvecklingen av nya applikationer genom samarbete mellan den latinamerikanska och europeiska industrin. Parlamentet välkomnar meddelandet nyligen om införandet av en regional Copernicusstrategi i Latinamerika och Västindien, inbegripet ett regionalt Copernicusdatacentrum i Chile.

20.  Europaparlamentet ser en potential för fördjupat samarbete på områdena vetenskaplig forskning, teknisk utveckling och innovation, ungdomsfrågor och kultur.

21.  Europaparlamentet värdesätter åtagandet att respektera ILO-konventionerna och att utbyta information om metoder för att mäta fattigdom i syfte att stödja evidensbaserad politik. Parlamentet vill uppmuntra till utbyte av bästa praxis med tanke på Chiles stora inkomstklyftor.

22.  Europaparlamentet välkomnar det välbehövliga gemensamma åtagandet om att uppnå FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, eftersom de är avgörande för att hantera dagens utmaningar utan att någon lämnas utanför.

Pelare för handel och investeringar

23.  Europaparlamentet välkomnar avtalet som ett viktigt ställningstagande för en öppen, rättvis och regel- och värdebaserad handel i en tid av ökande ekonomisk fragmentering och protektionism. Parlamentet anser att avtalet kommer bli ömsesidigt fördelaktigt och främja en mer långsiktig ekonomisk utveckling, nya arbetstillfällen, diversifiering och produktionsprocesser med ett mervärde.

24.  Europaparlamentet lovordar den ambitiösa och omfattande handels- och investeringspelaren i associeringsavtalet, som uppfyller prioriteringarna i parlamentets resolution av den 14 september 2017(7). Parlamentet konstaterar att 99 procent av alla tullpositioner kommer att liberaliseras fullt ut och att 95 procent av handeln mellan EU och Chile kommer att vara tullfri enligt avtalet. Parlamentet välkomnar att avtalet har moderniserats på grundval av WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet betonar i detta avseende att det är mycket viktigt att undvika onödiga administrativa bördor och förenkla exportförfarandena under hela genomförandet av avtalet.

25.  Europaparlamentet välkomnar att kapitlet om handel och hållbar utveckling innehåller ambitiösa och bindande åtaganden om miljö- och arbetsnormer. Parlamentet beklagar dock att avtalet ännu inte fullt ut återspeglar EU:s nya strategi för handel och hållbar utveckling.

26.  Europaparlamentet noterar att EU och Chile i sitt gemensamma uttalande om handel och hållbar utveckling som bifogas avtalet, åtar sig att se över avtalets bestämmelser om handel och hållbar utveckling när interimsavtalet om handel träder i kraft. Parlamentet understryker vikten av en ambitiös översyn för att anpassa avtalen till målen i EU:s gröna giv och EU:s förslag till reform av handel och hållbar utveckling som infördes i kommissionens meddelande från 2022: Styrkan i handelspartnerskap: tillsammans för grön och rättvis ekonomisk tillväxt, vilket skulle innebära nya bestämmelser för att stärka efterlevnadsmekanismen i kapitlet om handel och hållbar utveckling, inbegripet möjligheten att tillämpa handelssanktioner som en sista utväg vid bristande efterlevnad av Parisavtalet eller ILO:s grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.

27.  Europaparlamentet förväntar sig att översynen genomförs inom den tidsfrist som anges i det gemensamma uttalandet och efter givande samråd med alla relevanta intressenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera parlamentet ordentligt under hela översynsprocessen, i enlighet med sina skyldigheter enligt artikel 218.10 i EUF‑fördraget, och att ta största möjliga hänsyn till eventuella synpunkter från Europaparlamentet.

28.  Europaparlamentet noterar att båda parter i det gemensamma uttalandet åtar sig att överväga möjligheten att inkludera Parisavtalet om klimatförändringar som en väsentlig del av avtalet i samband med översynen av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling.

29.  Europaparlamentet betonar att en färdplan för genomförande med konkreta mål och milstolpar för deras uppnående, som inrättas med deltagande av det civila samhället, skulle vara ett användbart verktyg för att hantera utmaningarna i fråga om handel och hållbar utveckling.

30.  Europaparlamentet välkomnar parternas åtagande att främja utvecklingen av internationell handel på ett sätt som bidrar till anständigt arbete för alla, särskilt kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning, i linje med deras respektive skyldigheter enligt ILO.

31.  Europaparlamentet välkomnar att urbefolkningarnas kunskap och sedvänjor erkänns i kapitlet om handel och hållbar utveckling. Parlamentet beklagar dock att ILO:s konvention nr 169 och FN:s princip om fritt, på förhand inhämtat och informerat samtycke, som befästs i FN:s urfolksdeklaration och som upprätthåller ursprungsbefolkningars rättigheter i handelsrelationer, inte uttryckligen nämns.

32.  Europaparlamentet välkomnar att ett fristående särskilt kapitel om handel och jämställdhet för första gången införs i ett av EU:s handelsavtal, där man erkänner vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i främjandet av inkluderande ekonomisk tillväxt, och den nyckelroll som jämställdhetsmedveten politik kan spela i detta avseende. Parlamentet stöder helhjärtat införandet av ett antal bindande åtaganden för att undanröja hinder och diskriminering av kvinnor, främja jämställdhet och kvinnors egenmakt och se till att den internationella handeln gynnar alla. Parlamentet stöder beslutsamt åtagandet att integrera jämställdhetsaspekter i all politik och alla instrument och det gemensamma åtagandet att effektivt genomföra skyldigheterna i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt att uppfylla hållbarhetsmål nr 5 om jämställdhet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen bygger vidare på detta föregångsexempel i alla framtida handelsförhandlingar.

33.  Europaparlamentet uppmärksammar att tullar på EU:s export har avskaffats, vilket innebär att 99,9 procent av exporten är tullfri, och att detta skulle kunna vara en fördel för unionens producenter av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter av hög kvalitet. Parlamentet välkomnar att tullkvoterna för nöt- och lammkött, som båda är känsliga produkter, inte längre höjs automatiskt varje år, utan har ersatts av ett fast belopp som kommer att säkerställa ett mer stabilt marknadstillträde för chilenska köttprodukter i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin bedömning av de kumulativa konsekvenserna av samtliga handelsavtal om EU:s jordbrukssektor och att särskilt utvärdera de jordbruksrelaterade delarna i avtalet, samt de medgivanden som gjorts enligt andra befintliga och planerade handelsavtal så att dessa inte i alltför hög grad ackumuleras.

34.  Europaparlamentet noterar insatserna för att skydda EU:s känsliga jordbruksprodukter, såsom kött (nöt-, fjäderfä-, fläsk- och lammkött), vissa frukter och grönsaker (till exempel vitlök, äppeljuice och druvjuice) och olivolja genom att införa ett begränsat och kontrollerat tillträde för mycket känsliga produkter med hjälp av tullkvoter, och utesluta socker och bananer från all handelsliberalisering i syfte att skydda EU:s produktion.

35.  Europaparlamentet uppmärksammar att avtalet skyddar ytterligare 216 geografiska beteckningar för jordbruksprodukter från EU och 18 chilenska geografiska beteckningar, utöver befintliga överenskommelser om vin och spritdrycker som skyddar 1 745 geografiska beteckningar för vin från EU och 257 geografiska beteckningar för spritdrycker och aromatiserat vin från EU. Parlamentet betonar att den utvidgning av geografiska beteckningar som EU och Chile har enats om är ett viktigt steg framåt i skyddet av EU:s geografiska beteckningar på global nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att bestämmelserna om skydd av geografiska beteckningar för EU-produkter i Chile genomförs effektivt och att överväga en utökning av förteckningen över produkter med skyddad geografisk beteckning.

36.  Europaparlamentet välkomnar införandet av ett särskilt kapitel om hållbara livsmedelssystem som främjar bilateralt och internationellt samarbete om hållbara livsmedelssystem, inbegripet bestämmelser om djurskydd, kampen mot matsvinn, utfasning av antimikrobiella medel, en hållbar livsmedelskedja, och bekämpningsmedel. Parlamentet noterar särskilt de ömsesidiga åtagandena om att fortsätta utfasningen av antibiotika som tillväxtbefrämjande medel, vilket genomförs i Chile sedan 2018. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att till fullo använda samarbetsbestämmelserna i kapitlet och att underlätta utbyte av information om innovativa jordbruksmetoder, så att dess ambition är i nivå med EU:s hållbarhetsinsatser när det gäller begränsning av klimatförändringarna, biologisk mångfald och miljöskyddslagstiftning. Parlamentet betonar att detta samarbete också bör syfta till att uppnå målen i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, som antagits inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald och vars globala mål för 2030 bland annat är att ”minska de övergripande riskerna med bekämpningsmedel och mycket farliga kemikalier med minst hälften”.

37.  Europaparlamentet anser att EU:s handelspolitik bör bidra till att vi tillsammans kan uppnå och genomföra högsta möjliga livsmedelssäkerhetsnormer, sociala normer, miljönormer, djurskyddsnormer och normer för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar underkommittén EU-Chile för hållbara livsmedelssystem att utveckla en ambitiös samarbetsplan för att uppnå detta.

38.  Europaparlamentet välkomnar att avtalet innehåller en mekanism för enskilda enheter så att medlemsstaterna slipper underteckna separata protokoll för att exportera jordbruksbaserade livsmedelsprodukter till Chile, vilket därmed stärker avtalets totala exportpotential och minskar onödiga bördor och kostnader. Parlamentet begär att denna åtgärd ska inkluderas i framtida handelsavtal.

39.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och Chile att överväga bilaterala eller multilaterala samarbeten för att utveckla hållbara och miljömässigt ansvarsfulla produktionsmetoder och utbyte av bästa praxis inom forskning, innovation och teknisk utveckling. Parlamentet välkomnar båda parters avsikt att utbyta sakkunskap om utveckling och genomförande av djurskyddsnormer.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa lika villkor för alla jordbruks-, fiskeri- och vattenbruksprodukter som saluförs i unionen, oavsett ursprung, inbegripet produkter med ursprung i Chile. Parlamentet betonar vikten av att förbättra den politiska samstämmigheten mellan unionens initiativ, särskilt när det gäller hållbar utveckling, miljöskydd, industripolitik, fiske och jordbruk.

41.  Europaparlamentet välkomnar att avtalet innehåller en rad åtgärder för både EU och Chile till stöd för insatserna för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) och bidra till att avskräcka från handel med produkter från arter som fångats genom dessa metoder. Parlamentet välkomnar vidare att både EU och Chile nyligen anslöt sig till åtagandet från IUU Fishing Action Alliance Pledge (alliansen för åtgärder mot IUU-fiske), i syfte att stimulera ambitioner och åtgärder i kampen mot IUU-fiske.

42.  Europaparlamentet välkomnar att de yttersta randområdena har beaktats i avtalets bilaterala skyddsåtgärder.

43.  Europaparlamentet förväntar sig att bestämmelserna om investeringsliberalisering och investeringsskydd ytterligare kommer att främja hållbara investeringar i båda riktningarna genom att garantera rättvis och icke-diskriminerande behandling av investerare från båda sidor. Parlamentet betonar att investeringar kräver rättssäkerhet, förtroende och förutsägbarhet. Parlamentet betonar att bestämmelserna om investeringsskydd är anpassade till EU:s nya strategi för investeringsskydd, som bör syfta till att säkerställa en lämplig balans mellan skyddet av investeringar och regeringarnas rätt att lagstifta i allmänhetens intresse. Parlamentet påminner om att ett gemensamt tolkningsuttalande bekräftar parternas uppfattning att bestämmelserna om investeringsskydd kommer att tolkas och tillämpas med vederbörlig hänsyn till deras åtaganden enligt Parisavtalet och klargör att investerare bör förvänta sig att EU och Chile kommer att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet noterar att de tvistlösningsförfaranden som inrättas genom avtalet följer EU:s ICS-modell, med en permanent, oberoende och opartisk domstol och en appellationsdomstol. Parlamentet betonar behovet av att genomföra och ytterligare förbättra bestämmelserna om investeringsskydd i enlighet med rekommendationerna i sin resolution av den 23 juni 2022 om framtiden för EU:s politik för internationella investeringar.

44.  Europaparlamentet är övertygat om att de nya åtagandena om marknadstillträde avseende handel med tjänster kommer att skapa nya affärsmöjligheter för företag i både EU och Chile, däribland små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att avtalet innehåller ett helt nytt kapitel om digital handel som kommer att underlätta elektronisk handel och konsumentskydd på nätet.

45.  Europaparlamentet betonar att regeringarna enligt avtalet behåller rätten att lagstifta i allmänhetens intresse, till exempel för att skydda folkhälsan, konsumenterna eller miljön. Parlamentet betonar att regeringarnas rätt att reglera inte är begränsad till dessa områden. Parlamentet understryker att avtalet garanterar offentliga myndigheters rätt att upprätthålla offentliga tjänster såsom utbildning, hälso- och sjukvård och vatten, eller att åternationalisera tjänster som tillhandahålls privat.

46.  Europaparlamentet betonar att företag i EU och Chile kommer att kunna dra nytta av ett förbättrat tillträde till marknaderna för offentlig upphandling av varor, tjänster och arbete på central, regional och lokal nivå. Parlamentet framhåller de skärpta transparenskraven. Parlamentet välkomnar att avtalet gör det möjligt för upphandlande enheter att ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter under hela upphandlingsförfarandet.

47.  Europaparlamentet välkomnar det särskilda kapitlet om små och medelstora företag som står för en stor del av handeln mellan EU och Chile. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa små och medelstora företag att dra full nytta av det moderniserade avtalet, bland annat genom att ge vägledning till export- och importföretag om de nya möjligheterna till marknadstillträde, samt tillhandahålla administrativt och tekniskt stöd, förenkla förfaranden och åtgärda tekniska handelshinder som i oproportionerligt hög grad drabbar små och medelstora företag.

48.  Europaparlamentet betonar att globala insatser för att bekämpa klimatförändringarna kommer att kräva en snabb omställning till förnybar energi och skyndsamma statliga åtgärder för att fasa ut fossila bränslen, bland annat genom att minska investeringarna i fossila bränslen och undanta regeringarnas klimatpolitik från investeringsskyddet. Parlamentet betonar att avtalet bör stödja internationella insatser i omställningen till förnybar energi. Parlamentet uppmanar parterna att se till att bestämmelserna om investeringsskydd anpassas till miljöpolitiken, arbetstagarnas rättigheter och mänskliga rättigheter. Parlamentet noterar dock att avtalet möjliggör skydd av investeringar i fossila bränslen. Parlamentet betonar att Chile kan spela en viktig roll i den globala gröna och rättvisa omställningen, vilket i lika hög grad bör gynna utvecklingen av landets egen industriella kapacitet. Parlamentet konstaterar att utvecklingen och utbyggnaden av den chilenska sektorn och infrastrukturen för förnybar energi kommer att kräva massiva hållbara och förutsägbara investeringar, även från företag i EU. Parlamentet anser i detta avseende att Global Gateway-strategin bör göra det möjligt att skapa gemensamma strategiska projekt och stärka kapacitetsuppbyggnaden. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av ett europeiskt initiativ för utveckling av förnybar vätgas i Chile, vilket kommer att främja utvecklingen av denna strategiska industri i Chile och skapa arbetstillfällen, samtidigt som exporten av förnybar vätgas till Europa och andra delar av världen främjas.

49.  Europaparlamentet betonar Chiles roll som ledande leverantör av kritiska råvaror, inbegripet råvaror av avgörande betydelse för den gröna och digitala omställningen, såsom litium och koppar. Parlamentet lovordar våra chilenska partner för deras åtagande att samarbeta med EU om kritiska råvaror, vilket bidrar till att stärka EU:s motståndskraft inom sektorer som energi, transport, digital infrastruktur och försvar. Parlamentet betonar att detta ömsesidigt fördelaktiga avtal säkerställer att EU:s företag får icke-diskriminerande tillgång till chilenska råvaror, samtidigt som målsättningen är att ge Chile tillräckligt politiskt spelrum för att skapa mervärde lokalt genom inhemsk bearbetning och förädling av råmaterial. Parlamentet noterar bestämmelserna om dubbla prissättnings- och exportmonopolbegränsningar. Parlamentet anser att EU aktivt bör stödja Chiles ansträngningar att klättra uppåt i värdekedjan. Parlamentet är övertygat om att utvinningen av råvaror bör ske på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt och att den bör gynna och involvera lokalsamhällen, inbegripet ursprungsbefolkningar, och till fullo respektera deras rättigheter, däribland rätten till fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke. Parlamentet välkomnar samförståndsavtalet mellan EU och Chile om ett strategiskt partnerskap för värdekedjor för hållbara råvaror och begär att det genomförs skyndsamt.

Institutionella bestämmelser

50.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att den gemensamma parlamentarikerkommittén informeras om gemensamma rådets beslut och rekommendationer och att den gemensamma parlamentarikerkommittén kan lämna rekommendationer avseende avtalets genomförande till gemensamma rådet. Parlamentet stöder att den gemensamma parlamentarikerkommittén anordnar två årliga möten för att ytterligare fördjupa de parlamentariska förbindelserna mellan de båda parterna.

51.  Europaparlamentet välkomnar en institutionaliserad mekanism för att involvera det civila samhällets organisationer i genomförandet av avtalet och stärka de inhemska rådgivande grupperna. Parlamentet uppmanar kommissionen och de chilenska myndigheterna att säkerställa att det civila samhället, inbegripet icke-statliga organisationer, företrädare för ursprungsbefolkningar och näringslivet samt fackföreningar, kan delta på ett aktivt och meningsfullt sätt i övervakningen av avtalets genomförande.

52.  Europaparlamentet uppmanar båda parter att anslå tillräckliga ekonomiska resurser och tekniskt stöd till de inhemska rådgivande grupperna så att de kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Parlamentet förväntar sig ett nära samarbete mellan EU och Chiles inhemska rådgivande grupper.

53.  Europaparlamentet uppmanar båda parter att snabbt genomföra avtalet, till förmån för alla, även små och medelstora företag och kvinnor.

54.  Europaparlamentet påminner om att avtalet kommer att kräva ratificering på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, medan interimsavtalet om handel, som endast innehåller de handels- och investeringskomponenter som omfattas av EU:s exklusiva befogenhet, kommer att träda i kraft när det ratificerats av parlamentet och rådet. Parlamentet anser att uppdelningen av avtalet för att påskynda ratificeringsprocessen fullt ut respekterar fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater och möjliggör en snabb ratificering av de delar som omfattas av EU:s exklusiva befogenhet, samtidigt som avtalets övergripande karaktär bibehålls.

o
o   o

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Chiles regering och parlament.

(1) EUT L 352, 30.12.2002, s. 3. (2) EUT C 28, 27.1.2020, s. 121. (3) EUT C 337, 20.9.2018, s. 113. (4) EUT C 132, 14.4.2023, s. 99. (5) EUT C 32, 27.1.2023, s. 96. (6) https://www.cepal.org/en/pressreleases/goods-exports-latin-america-and-caribbean-increase-20-2022-growth-down-previous-year; http://repositorio.cepal.org/handle/11362/48651. (7) Europaparlamentets rekommendation av den 14 september 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten avseende förhandlingarna om moderniseringen av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile, (EUT C 337, 20.9.2018, s. 113).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 februari 2024 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1227/2011 och (EU) 2019/942 för att förbättra unionens skydd mot otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaden för energi (COM(2023)0147 – C9-0050/2023 – 2023/0076(COD))

P9_TA(2024)0116 A9-0261/2023

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2023)0147),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0050/2023),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 juni 2023(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 december 2023 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av skrivelsen från budgetutskottet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0261/2023).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 februari 2024 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/… om ändring av förordningarna (EU) nr 1227/2011 och (EU) 2019/942 vad gäller förbättrande av unionens skydd mot otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaden för energi

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2024/1106.)

(1) EUT C 293, 18.8.2023, s. 138.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 februari 2024 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet (COM(2021)0281 – C9-0200/2021 – 2021/0136(COD))

P9_TA(2024)0117 A9-0038/2023

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0281),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9‑0200/2021),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 20 oktober 2021(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 13 oktober 2021(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 6 december 2023 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0038/2023).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalanden, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 februari 2024 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/… om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av ett europeiskt ramverk för digital identitet

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2024/1183.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen om artikel 45 i samband med antagandet av förordning  (EU) 2024/1183(3)

Kommissionen välkomnar den överenskommelse som nåtts och som enligt dess uppfattning klargör att webbläsare är skyldiga att säkerställa stöd och interoperabilitet för kvalificerade certifikat för autentisering av webbplatser enbart i syfte att visa webbplatsägarens identitetsuppgifter på ett användarvänligt sätt. Kommissionen uppfattar denna skyldighet som att den inte föregriper de metoder som används för att visa sådana identitetsuppgifter.

Kommissionen välkomnar den överenskommelse som nåtts och som enligt dess uppfattning klargör att kravet på att webbläsarna ska erkänna kvalificerade certifikat för autentisering av webbplatser inte begränsar webbläsarnas egen säkerhetspolicy och att artikel 45, i den föreslagna lydelsen, överlåter åt webbläsarna att behålla och tillämpa sina egna förfaranden och kriterier för att upprätthålla och bevara integriteten vid onlinekommunikation med hjälp av kryptering och andra beprövade metoder. Kommissionen tolkar utkastet till artikel 45 som att det inte införs några skyldigheter eller begränsningar för hur webbläsare upprättar krypterade anslutningar till webbplatser eller autentiserar de krypteringsnycklar som används vid upprättandet av sådana anslutningar.

Kommissionen erinrar om att den, i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, beroende på vad som är lämpligt, kommer att ta expertgrupper i anspråk samt genomföra riktade samråd med berörda parter och offentliga samråd.

Uttalande från kommissionen om icke-observerbarhet i samband med antagandet av förordning (EU) 2024/1183(4)

Kommissionen välkomnar den överenskommelse som nåtts och som enligt dess uppfattning bekräftar att denna ändringsförordning inte tillåter att plånboksleverantörerna behandlar personuppgifter som ingår i eller härrör från användning av den europeiska e-identitetsplånboken för andra ändamål än att tillhandahålla plånbokstjänster.

Kommissionen välkomnar också införandet av begreppet icke-observerbarhet i skäl 11c i utkastet till ändringsförordning, vilket bör hindra plånboksleverantörerna från att samla in och se uppgifterna om användarnas dagliga transaktioner. Kommissionen anser att detta begrepp innebär att det inte bör finnas någon korrelation mellan data mellan olika tjänster för att spåra användare eller för att fastställa, analysera och förutsäga personliga beteenden, intressen eller vanor.

Samtidigt erkänner kommissionen att leverantörer av europeiska e-identitetsplånböcker, i full överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679, kan få tillgång till vissa kategorier av personuppgifter med användarens uttryckliga samtycke, till exempel för att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av plånbokstjänster eller för att skydda användarna från avbrott i tillhandahållandet av dem. Dessa uppgifter bör begränsas till vad som är nödvändigt för varje specifikt ändamål.

(1) EUT C 105, 4.3.2022, s. 81. (2) EUT C 61, 4.2.2022, s. 42. (3) EUT L, 2024/1183, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1183/oj. (4) EUT L, 2024/1183, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1183/oj.

Europaparlamentets resolution av den 29 februari 2024 om mordet på Aleksej Navalnyj och behovet av EU-åtgärder till stöd för politiska fångar och det förtryckta civila samhället i Ryssland (2024/2579(RSP))

P9_TA(2024)0118 RC-B9-0147/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt resolutionerna om Aleksej Navalnyj och människorättssituationen i landet,

–  med beaktande av talmanskonferensens uttalande av den 21 februari 2024,

–  med beaktande av uttalandet av den 19 februari 2024 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om Aleksej Navalnyjs död,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 16 februari 2024 från kommissionens ordförande och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Aleksej Navalnyjs död,

–  med beaktande av Ryska federationens konstitution och de internationella skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter som Ryssland har åtagit sig att följa,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av rapporten om den ryska människorättssituationen Situation of human rights in the Russian Federation av den 15 september 2023 från FN:s särskilda rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryska federationen, Mariana Katzarova,

–  med beaktande av uttalandet av den 22 februari 2024 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryska federationen, Mariana Katzarova,

–  med beaktande av rapporten om skyddet av människorättsförsvarare Protecting Human Rights Defenders at Risk: EU entry, stay and support av den 11 juli 2023 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Aleksej Navalnyj, en framstående rysk politiker och mottagare av Sacharovpriset för tankefrihet 2021, dog i en straffkoloni i Sibirien norr om polcirkeln där han avtjänade ett ogrundat och politiskt motiverat fängelsestraff. Mordet på Aleksej Navalnyj är ytterligare ett tecken på det ökande och systematiska förtrycket i Ryssland. Det fulla ansvaret för hans död ligger hos den ryska staten, särskilt dess president Vladimir Putin, som bör ställas till svars.

B.  De ryska myndigheterna har ännu inte lämnat information om de exakta orsakerna till och omständigheterna kring hans död, och hans familj fick tillbaka hans kropp för en medicinsk utredning och begravning först den 24 februari 2024. Ingen oberoende obduktion eller utredning av dödsorsaken har genomförts.

C.  Aleksej Navalnyj hade varit frihetsberövad sedan den 17 januari 2021, det datum då han återvände till Ryssland efter en medicinsk rehabilitering till följd av ett försök till statsunderstött mord med användning av det internationellt förbjudna nervgiftet novitjok. Han hade tidigare frihetsberövats och gripits många gånger och dömts på falska och politiskt motiverade grunder till långa fängelsestraff, i uppenbara försök att stoppa hans politiska verksamhet och hans kampanjer mot korruption. Han hade utsatts för psykologisk press, godtycklig bestraffning, allvarlig misshandel och tortyr under sitt fängelsestraff i flera ökända fängelser och straffkolonier. Aleksej Navalnyjs hälsa hade försämrats på grund av misshandel och avsaknad av ordentlig sjukvård.

D.  Aleksej Navalnyj personifierade kampen för frihet och demokrati, med sin dröm om ”ett vackert framtida Ryssland”. Den kontinuerliga utvecklingen av hans åsikter om rysk politik och Rysslands roll i världen noterades med respekt. Genom sitt arbete avslöjade Navalnyj de olagligheter och den korruption som genomsyrar det ryska statssystemet. Navalnyj fortsatte outtröttligt och tappert sin kamp från fängelset, vilket visade hans engagemang för principerna om demokrati och rättvisa. Navalnys advokater utsätts nu för trakasserier och tre av dem sitter sedan oktober 2023 häktade i avvaktan på rättegång.

E.  Det rapporteras om ryska medborgare som högtidlighållit minnet av Aleksej Navalnyj i städer runt om i Ryssland. Flera av dem hålls frihetsberövade som en följd av dessa fredliga aktioner och vissa av dem har av blivit föremål för riktade inkallelseorder för militärtjänstgöring. EU:s ambassadör i Ryssland, Roland Galharague, och många av hans kollegor från medlemsstaterna, Förenade kungariket och Förenta staterna fanns bland dem som hedrade Aleksej Navalnyjs minne vid Solovetskij-stenen i Moskva.

F.  Rysslands politiska system kontrolleras av en konsoliderad auktoritär regim som präglas av hejdlös korruption. Den använder riggade val för att ge sken av att vara demokratisk och koncentrerar all makt i Vladimir Putins händer. Regeringen tystar alla meningsmotståndare med stöd av lojala säkerhetsstyrkor, ett underordnat rättsväsende, en kontrollerad mediemiljö och en lagstiftande församling bestående av ett styrande parti och fogliga oppositionsgrupper.

G.  Aleksej Navalnyjs död är inte en isolerad händelse, utan kulmen på Kremlregimens våldsmönster, undertryckande av oliktänkande och hot mot politiska motståndare och aktivister från det civila samhället. Många demokratiska rättigheter och medborgerliga friheter som garanteras i den ryska författningen existerar inte i praktiken. Ryska federationen bryter kontinuerligt mot internationell rätt och internationella åtaganden.

H.  Tillslagen mot det oberoende civila samhället i Ryssland, vilka riktas mot icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare, journalister, advokater, historiker, försvarare av kvinnors rättigheter och hbtqi+-personers rättigheter samt mot miljöaktivister och aktivister för etniska och kulturella minoriteter, har haft en förödande inverkan på liv och friheter för personer från minoriteter, hbtqi+-personer, kvinnor och alla människor som inte följer de rådande normerna eller som kritiserar den ryska regimen och dess politik. Ett aktivt civilsamhälle och fria medier är avgörande för demokratiska och öppna samhällen och för skyddet av de mänskliga rättigheterna.

I.  Vladimir Putins regim har decimerat en generation av ryska människorättsorganisationer, däribland Memorial och Helsingforsgruppen i Moskva. I EU finns en rad olika ryska dissidenter, medier och företrädare för det civila samhället som har tvingats lämna Ryssland eftersom deras kritik mot regeringen utsatte dem för en betydande risk för repressalier från myndigheternas sida.

J.  Många oppositionsaktörer finns kvar i Ryssland och fortsätter att kämpa för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter inifrån Ryssland, och utsätter sig därmed för stora personliga risker. Regeringen eller regeringstrogna medier utsätter systematiskt oppositionsföreträdare för verbala attacker, personangrepp och avhumanisering. Människorättsgruppen Memorial betraktar över 600 personer som politiska fångar i Ryssland.

K.  Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022 har de ryska myndigheterna ökat sitt förtryck av den politiska oppositionen, medierna och det civila samhället, och inskränkt rättigheter och individuella friheter ytterligare för att kväsa inhemska oliktänkande, bland annat genom att kriminalisera alla uttryck för krigsmotstånd. Kandidater som är emot kriget har hindrats från att ställa upp i det kommande presidentvalet 2024 i Ryssland.

L.  Enligt FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Ryska federationen finns det inte längre något säkert utrymme för medborgarinsatser eller politisk opposition i Ryssland.

M.  Den ryska regimens drastiska inskränkning av de mänskliga rättigheterna står klart och tydligt i strid med nationens egen konstitution och regelverk och är ett brott mot Rysslands internationella skyldigheter.

N.  En transparent, demokratisk, fri och rättvis politisk konkurrensprocess är inte förenlig med det politiska förtryck som har ägt rum i Ryska federationen under många år, vilket kulminerade i mordet på en stor ledare för den ryska oppositionen, Aleksej Navalnyj.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt mordet på Aleksej Navalnyj. Parlamentet framför sitt helhjärtade deltagande till hans familj, medhjälpare och kollegor samt hans oräkneliga anhängare i Ryssland. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd till Julija Navalnaja, som är fast besluten att fortsätta det arbete som inleddes av Aleksej Navalnyj och som hon stött, samt till den antikorruptionsstiftelse som grundades av Navalnyj, som fortsätter sitt arbete under de nya omständigheterna.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin respekt för Aleksej Navalnyj som politisk ledare och framstående antikorruptionspolitiker, som tack vare sitt mod, sin karisma och sin förmåga att mobilisera människor, uppnådde det som andra hade försökt men få hade lyckats uppnå, nämligen att ge folket egenmakt genom att få dem att tro på sin förmåga att förbättra sina liv, förändra samhället och påverka politiken.

3.  Europaparlamentet påminner om hans bidrag till att utveckla ett medborgerligt medvetande genom genuina offentliga debatter, politiska kampanjer, gatuprotester och innovativ kommunikation, vilket ledde till att han av många ansågs representera en vision av ett annat Ryssland där makten inte skulle innehas av en kleptokratisk regim som skyddas av underordnade brottsbekämpande tjänstemän utan skulle innehas av och tjäna folket.

4.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att låta Aleksej Navalnyjs kropp begravas i enlighet med hans familjs önskemål och att inte hindra hans familjs ansträngningar att anordna en värdig begravningsceremoni. Parlamentet kräver en oberoende och transparent internationell utredning av de exakta omständigheterna kring Aleksej Navalnyjs död och av de ansvariga, i syfte att avslöja sanningen, säkerställa ansvarsskyldighet och uppnå rättvisa. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inta en ledande roll när det gäller att begära och stödja denna utredning.

5.  Europaparlamentet beklagar och fördömer de desinformationskampanjer som iscensatts av de Kremlkontrollerade medierna och som har försökt smutskasta Aleksej Navalnyjs arv och värdighet både före och efter hans död, liksom hans hustru, familj och nära medarbetare.

6.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att i nära samarbete med EU:s olika partner ställa det ryska politiska ledarskapet och de ryska myndigheterna till svars. Parlamentet uppmanar rådet att effektivt använda det globala sanktionssystemet för mänskliga rättigheter och genomföra riktade åtgärder mot dem som är inblandade i och är ansvariga för de politiskt motiverade rättegångarna mot Aleksej Navalnyj, domarna mot honom, hans fängelsestraff och hans fängelseförhållanden, inbegripet åklagare och domare, fängelsepersonal och de ansvariga för hans förtida död. Parlamentet välkomnar Förenta staternas nyligen antagna sanktioner till följd av Navalnyjs död och uppmanar EU att samordna sina sanktioner med internationella partner.

7.  Europaparlamentet betonar att den ryska regeringen och Vladimir Putin personligen bär det straffrättsliga och politiska ansvaret för sin mest framstående motståndare Aleksej Navalnyjs död, och att det under sådana omständigheter är motiverat att ta upp frågan om Vladimir Putins legitimitet i den offentliga och internationella debatten.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med alla dem i och utanför Ryssland som, trots det avsiktligt brutala förtryck och de allvarliga personliga konsekvenser de står inför, fortfarande finner modet att tala sanning, upprätthålla mänskliga värden och kämpa för en demokratisk och fredlig framtid för Ryssland. Parlamentet anser att det ryska folket inte får förväxlas med den krigshetsande, autokratiska och kleptokratiska Kremlregimen.

9.  Europaparlamentet fördömer den ryska regimens upptrappning av sina människorättskränkningar och fördömer de löpande tillslagen mot regeringskritiker, människorättsförsvarare, antikrigs- och miljöaktivister, ledare för nationella minoriteter, aktivister för inhemska folk och oberoende journalister och historiker samt det ökade förtrycket av hbtqi+-grupper. Parlamentet uppmanar FN:s råd för mänskliga rättigheter att omedelbart utreda fall av omänskliga fängelseförhållanden, tortyr och mord på politiska motståndare. Parlamentet understryker att mordet på Aleksej Navalnyj fungerar som en kraftfull påminnelse om det akuta behovet av att ta itu med den ryska regimens repressiva politik och att inta en beslutsam hållning mot sådana åtgärder.

10.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att dra tillbaka alla godtyckliga anklagelser och att omedelbart och villkorslöst frige alla politiska fångar och personer som godtyckligt frihetsberövats, däribland, men inte begränsat till, Vladimir Kara-Murza, Jurij Dmitrijev, Ilja Jasjin, Aleksej Gorinov, Lilija Tjanysjeva, Ksenija Fadejeva, Vadim Ostanin, Daniel Cholodny, Vadim Kobzev, Igor Sergunin, Alexej Lipster, Viktorija Petrova, Marija Ponomarenko, Alexandra Skotjilenko, Svetlana Petriychuk, Evgenija Berkovitj, Dmitrij Ivanov, Ioann Kurmojarov, Igor Barysjnikov, Dmitrij Talantov, Aleksej Moskalev, Oleg Orlov, Boris Kagarlitskij och Ivan Safronov.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att omedelbart upphöra med användningen av tortyr, annan misshandel och godtyckliga disciplinära åtgärder mot alla fångar och att skyndsamt reformera fångarnas fängelseförhållanden så att dessa uppfyller Rysslands skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning, särskilt när det gäller fångars tillgång till läkare efter eget val, lämplig medicinsk behandling, advokater och kommunikation med sina familjer.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att hitta genomförbara sätt att befria de värst drabbade fångarna, särskilt politiska fångar som är sjuka eller har torterats, inbegripet möjligheten till eventuell utväxling av fängslade personer. Parlamentet uppmanar rådet att inrätta en roll för ett särskilt sändebud för politiska fångar och gisslan i Ryssland för att samordna sådana insatser, i samarbete med internationella partner, och fungera som kontaktpunkt för drabbade familjer och partner.

13.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att omedelbart frige de hundratals medborgare som har frihetsberövats under de senaste veckorna för att de fredligt hedrat minnet av Aleksej Navalnyj. Parlamentet fördömer de ryska myndigheternas grymma praxis att rikta in sig på politiska demonstranter genom att inkalla dem för tjänstgöring i krig.

14.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att upphäva sin förtryckande lagstiftning som står i strid med den ryska författningen och landets internationella åtaganden, såsom lagarna om censur av sanningsenlig information om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och om så kallade ”utländska agenter” och ”icke önskade organisationer”.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa omfattande restriktiva EU-åtgärder mot enskilda personer som är inblandade i den politiska förföljelsen och fabricering av mål mot ryska företrädare för det civila samhället och aktivister, och att överväga att lägga till ytterligare personer som identifierats av Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse på sanktionsförteckningen som möjliggörare av regimer som bidrar till att föra och finansiera anfallskriget mot Ukraina och att utöva inhemskt förtryck till stöd för regimens överlevnad. Parlamentet insisterar på ökad transparens i processen för tillämpning och upphävande av EU:s restriktiva åtgärder.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation och EU-medlemsstaternas beskickningar i Ryssland att fortsätta att närvara vid rättegångar mot personer som står inför politiskt motiverade åtal.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att visa sin orubbliga solidaritet med och aktivt stödja det oberoende ryska civila samhället och den demokratiska oppositionen, som arbetar för att omvandla Ryssland till ett öppet samhälle där politiska rättigheter, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter respekteras, och därmed hedra det bestående arvet från Aleksej Navalnyj. Parlamentet uppmanar EU att stödja inrättandet av ett nätverk av människorättsförsvarare för att övervaka och rapportera om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utöka och ytterligare främja programmet för humanitära visum och erbjuda annat stöd till ryska människorättsförsvarare, demokratiaktivister och oberoende journalister som riskerar politisk förföljelse.

19.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att det införs ett EU-omfattande system för utfärdande av viseringar för flera inresor till förmån för människorättsförsvarare och aktivister i det civila samhället samt politiskt förföljda personer, att befintlig rättslig flexibilitet utnyttjas och att luckor i lagstiftningen åtgärdas i enlighet med förslaget från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter i dess rapport från 2023 Protecting Human Rights Defenders at Risk: EU entry, stay and support. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att förbereda åtgärder för den händelse att Ryssland upphör att utfärda pass på sina konsulat, inbegripet erkännande av faktisk statslöshet, och att utfärda resehandlingar för att göra det möjligt för den demokratiska oppositionen, aktivister i det civila samhället och andra politiskt förföljda personer att flytta till EU:s medlemsstater och, i förekommande fall, fortsätta sitt arbete i exil.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika omotiverad och oproportionerlig tillämpning av restriktiva åtgärder mot personer som söker skydd från och strider mot den nuvarande ryska regeringen.

21.  Europaparlamentet uppmanar till en förenkling av processerna för ryska dissidenter i EU att registrera organisationer och enheter, öppna bankkonton och utföra andra administrativa uppgifter för att göra det möjligt för dem att fortsätta sitt arbete i exil.

22.  Europaparlamentet beklagar djupt den ryska regimens imperialistiska politik och fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet upprepar att EU, dess medlemsstater och likasinnade partner runt om i världen måste fortsätta sitt politiska, ekonomiska, finansiella och militära stöd till Ukraina, inbegripet stöd till det civila samhället och långsiktigt stöd till återuppbyggnaden av Ukraina, eftersom detta är det bästa svaret på den förtryckande och aggressiva praxis som för närvarande utövas av Kremlregimen. Parlamentet är övertygat om att Ukrainas avgörande seger kan leda till verkliga förändringar i Ryska federationens system, särskilt avimperialisering, avkolonialisering och återfederalisering, som alla är nödvändiga förutsättningar för att demokrati ska kunna upprättas i Ryssland.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda de multilaterala plattformar som Ryssland är medlem av för att fortsätta att fördöma kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland och Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina, att ytterligare stödja dokumentationen av kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland och att stödja att den granskning som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter gör av människorättssituationen i Ryska federationen omvandlas till en helt oberoende undersökningsmekanism.

24.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för det arbete som utförts av FN:s särskilda rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryska federationen, Mariana Katzarova, och uppmanar medlemsstaterna att se till att FN:s råd för mänskliga rättigheter förnyar hennes mandat 2024.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, och i synnerhet Europeiska utrikestjänsten, att utveckla en proaktiv, långsiktig strategisk politik gentemot Ryssland som effektivt svarar mot verkligheten i förbindelserna mellan EU och Ryssland i dag, situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland och nödvändigheten att stödja det ryska civila samhället och oppositionsföreträdare i exil.

26.  Europaparlamentet åtar sig att kontinuerligt ta itu med den ryska regimens kränkningar av sin konstitution och av internationell rätt, inbegripet valet den 17 mars 2024, med tanke på att detta val förväntas hållas i de ockuperade territorierna i Ukraina, mot bakgrund av det ökade undertryckandet av den politiska mångfalden och medierna.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och de ryska myndigheterna och att se till att den görs tillgänglig på ryska.

Europaparlamentets resolution av den 29 februari 2024 om behovet av EU:s orubbliga stöd till Ukraina efter två år av Rysslands anfallskrig mot Ukraina (2024/2526(RSP))

P9_TA(2024)0119 RC-B9-0143/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland, särskilt de som antagits sedan upptrappningen av Rysslands krig mot Ukraina i februari 2022 och annekteringen av Krimhalvön den 19 februari 2014,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan(1) och av det tillhörande djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan Europeiska unionen och Ukraina, som undertecknades 2014,

–  med beaktande av FN-stadgan, Haagkonventionerna, Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dessa samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 20 juni 2023 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Ukrainafaciliteten (COM(2023)0338),

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 14 december 2023 att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina till följd av kommissionens positiva rekommendation av den 8 november 2023 i detta avseende,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2023 och den 1 februari 2024,

–  med beaktande av rapporten av den 14 februari 2024 från Världsbanken, Ukrainas regering, kommissionen och FN Ukraine – Third Rapid Damage and Needs Assessment (RDNA3) February 2022-December 2023,

–  med beaktande av rapporten av den 9 februari 2024 från högnivågruppen om krigets miljökonsekvenser An environmental compact for Ukraine – A Green Future꞉ Recommendations for Accountability and Recovery (”En miljöpakt för Ukraina – en grön framtid: rekommendationer för ansvarsskyldighet och återhämtning”),

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ryssland har sedan den 24 februari 2022 fört ett olagligt, oprovocerat och oberättigat fullskaligt anfallskrig mot Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina inleddes 2014 med den olagliga ockupationen och annekteringen av Krimhalvön och den efterföljande ockupationen av delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Detta anfallskrig utgör en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och av grundläggande principer i folkrätten. Rysslands agerande i Ukraina under de senaste två åren fortsätter att hota freden och säkerheten i Europa och resten av världen.

B.  I sin resolution av den 2 mars 2022 kvalificerade FN:s generalförsamling omedelbart Rysslands krig mot Ukraina som en aggressionshandling i strid med artikel 2.4 i FN‑stadgan, och i sin resolution av den 14 november 2022 erkände generalförsamlingen att Ryska federationen måste ställas till svars för sitt anfallskrig och bära de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av sina folkrättsstridiga handlingar, bland annat genom gottgörelse för de skador som vållats.

C.  Rysslands anfallskrig är den största militära konflikten på den europeiska kontinenten sedan andra världskrigets slut och återspeglar den växande konflikten mellan auktoritärt styre och demokrati.

D.  Ukraina och dess medborgare har visat prov på en orubblig beslutsamhet när det gäller att stå emot Rysslands anfallskrig och har framgångsrikt försvarat sitt land, trots ett högt pris med civila och militära dödsoffer, i kombination med förstörelse av civil och offentlig infrastruktur, naturmiljön och kulturarvet som alla har använts som vapen. Ukrainas modiga folk tilldelades Sacharovpriset 2022 som en hyllning till dess mod och motståndskraft.

E.  Miljontals ukrainare är fortfarande flyktingar inom och utanför Ukraina efter att ha flytt den ryska aggressionen. Mer än 3,3 miljoner människor – däribland 800 000 barn – lever nära fronten. Bostäder, skolor och sjukhus fortsätter att bombas varje dag. Enligt Internationella organisationen för migration ledde Rysslands förödande kampanj under 2023 till att nästan 720 000 människor i de värst drabbade delarna av Ukraina nu saknar tillgång till lämpliga och säkra bostäder. FN:s kontor för samordning av humanitära frågor har rapporterat att de urskillningslösa attackerna mot befolkade områden i Ukraina nådde en topp i december 2023, vilket belyser det ihållande mönstret med civila dödsoffer, förödelse och humanitära behov under hela 2023.

F.  De ryska krigsförbrytelserna kommer att leda till att en hel befolkning traumatiseras, då 10 miljoner människor beräknas vara i riskzonen för eller leva med psykisk ohälsa, och 3,9 miljoner människor beräknas lida av måttliga till allvarliga symtom som kräver behandling på grund av psykiskt lidande, depression, ångest och posttraumatisk stress. 2023 rapporterades 227 incidenter som påverkade humanitära insatser i landet, och 50 biståndsarbetare dödades eller sårades, av vilka elva dödades i tjänsten.

G.  Nästan två år efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har, enligt försiktiga uppskattningar från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina, mer än 10 000 civila dödats och nästan 20 000 sårats, men kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) anser att de faktiska siffrorna är betydligt högre.

H.  De ukrainska barnen betalar det yttersta priset i kriget, då över 520 ukrainska barn har dödats och över 1 226 sårats, 1,8 miljoner har tvingats fly till grannländerna och ytterligare 2,5 miljoner är internflyktingar i Ukraina.

I.  Omkring 20 000 ukrainska barn har tvångsdeporterats till Ryssland och Belarus eller hållits fångna i de ockuperade territorierna sedan det fullskaliga anfallskriget inleddes. Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat internationella arresteringsordrar mot Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova på grund av deras ansvar för krigsförbrytelsen olaglig deportation och olagligt bortförande av barn från ockuperade territorier i Ukraina till Ryska federationen. Färre än 400 deporterade barn har skickats tillbaka till Ukraina och återförenats med sina familjer.

J.  FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning har uttryckt bestörtning över rapporter och vittnesmål som tyder på omänskliga förhållanden för de ukrainska civila som frihetsberövats och de som hålls som krigsfångar av Ryssland, med tortyr och brist på sjukvård, vilket leder till permanenta skador på deras hälsa. Det finns kända fall där den ryska militären har dödat ukrainska soldater i stället för att ta dem till fånga – de senaste rapporterades den 24 februari 2024 i området kring Bachmut. Över 50 ukrainska krigsfångar, främst medlemmar av Azovbataljonen, dödades avsiktligt 2022 när fängelset i Olenivka sprängdes i en överlagd explosion.

K.  Kvinnor och flickor är särskilt utsatta vid humanitära kriser och flyktingkriser, eftersom de fortsätter att i oproportionerligt hög grad falla offer för könsrelaterat våld. Många kvinnor har stannat kvar i Ukraina och har mobiliserats för att tjänstgöra i de väpnade styrkorna. Det finns tecken på att kvinnliga ukrainska soldater i fångenskap har torterats och utsatts för sexuellt våld. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har rapporterat att eftersom det främst är män som avrättas vid de ryska styrkornas summariska avrättningar i de ockuperade territorierna tvingas överlevande familjemedlemmar – många av dem kvinnor – klara sig själva, ofta ensamma, med begränsade familjeinkomster, ökade omsorgsbördor och intensiva psykiska trauman och stort lidande.

L.  Den ukrainska försvarsmakten har lyckats stå emot den ryska invasionen, har befriat mer än 50 procent av de territorier som tillfälligt ockuperats efter den 24 februari 2022 och har återtagit kontrollen över Ukrainas västra tillträde till Svarta havet genom att i praktiken driva ut den ryska Svartahavsflottan.

M.  EU har gett betydande stöd på alla områden, inbegripet militärt stöd, sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Det sammanlagda bistånd som EU, dess medlemsstater och europeiska finansinstitut sedan februari 2022 lovat Ukraina uppgår till åtminstone 85 miljarder EUR och omfattar humanitärt bistånd och katastrofbistånd, budgetstöd, makrofinansiellt stöd och militärt stöd. Medlemsstaterna har fått 17 miljarder euro för att ta emot omkring fyra miljoner ukrainska flyktingar, som erbjudits förlängt skydd i enlighet med direktivet om tillfälligt skydd(2) fram till mars 2025.

N.  EU och dess medlemsstater har hittills tillhandahållit militärt bistånd till ett värde av 28 miljarder euro och har anslagit ett preliminärt belopp på cirka 21,2 miljarder euro för 2024. Europeiska fredsfaciliteten användes för att tilldela 5,6 miljarder EUR till medlemsstaternas överföring av militärutrustning till Ukraina. Ammunitionsinitiativet, som ursprungligen skulle ha försett Ukraina med en miljon 155 millimeters artillerigranater senast i mars 2024, har nu som mål att leverera ungefär hälften av denna mängd till det datumet, och den andra hälften till slutet av 2024. EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina har hittills utbildat 40 000 ukrainska soldater i Tyskland och Polen, och antalet bara ökar.

O.  Västländernas sammanlagda BNP är 25 gånger högre än Rysslands, men 2023 uppgick det militära biståndet från väst till Ukraina till mindre än 0,1 procent av denna sammanlagda BNP. 2023 lade Ryssland ungefär 6 procent av sin BNP på sitt anfallskrig, och Ukraina lade motsvarande 25 procent av sin BNP på sitt försvar.

P.  Den amerikanska kongressen har hittills inte lyckats anta ett nytt stödpaket på 60 miljarder US-dollar till Ukraina för 2024, vilket i praktiken har lett till ett stopp för USA:s biståndsåtaganden och militära leveranser till Ukraina. För att helt och hållet ersätta USA:s militära stöd under 2024 skulle EU och dess medlemsstater behöva fördubbla sin nuvarande nivå och takt för det militära stödet.

Q.  Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har förklarat att Natomedlemmarna måste förbereda sig för en möjlig konfrontation med Ryssland som skulle kunna pågå i årtionden. Rysslands anfallskrig har fått den direkta konsekvensen att Finland och Sverige har anslutit sig till Nato, Ukraina, Moldavien och Georgien har beviljats status som kandidatländer till EU, robusta säkerhetsstödpaket har levererats till Ukraina av över 50 länder och ett starkt politiskt stöd för Ukraina har uttryckts i FN.

R.  Europeiska rådet beslutade att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina till följd av den positiva rekommendationen från kommissionen och uppmanade vidare rådet att anta förhandlingsramen så snart kommissionens relevanta rekommendationer har uppfyllts.

S.  Ukraina har undertecknat säkerhetsavtal med Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Danmark och Italien i linje med G7-gruppens gemensamma förklaring om stöd till Ukraina, som man enades om den 12 juli 2023 i anslutning till Natotoppmötet i Vilnius. G7-åtagandet öppnade dörren för förhandlingar för att formalisera långsiktiga bilaterala säkerhetsåtaganden och säkerhetsarrangemang till stöd för Ukraina.

T.  Enligt rapporter har Ryssland på ett dramatiskt sätt ställt om sin ekonomi till en ”krigsekonomi”, i kombination med planer på mycket höga försvarsutgifter som uppskattas till långt över 100 miljarder euro. Ryssland påstås tillverka mer än 2 miljoner artillerigranater per år inom landet, vilket är betydligt mer än vad EU:s regeringar har lovat Ukraina.

U.  EU har antagit 13 sanktionspaket sedan kriget bröt ut och har skapat en ny roll för det internationella särskilda sändebudet för genomförande av EU:s sanktioner, med särskilt uppdrag att vidta åtgärder mot undvikande och kringgående av sanktionerna mot Ryssland och Belarus som dess ombud.

V.  Det uppskattas att EU och andra partner har fryst 300 miljarder euro av Rysslands centralbanksreserver och 21,5 miljarder euro av ryska oligarkers pengar, medan USA och andra västerländska allierade har blockerat eller beslagtagit över 58 miljarder US‑dollar i tillgångar som ägs eller kontrolleras av ryssar som är föremål för sanktioner.

W.  EU-institutionerna nådde nyligen en överenskommelse om att inrätta en Ukrainafacilitet som kommer att erbjuda 50 miljarder euro i förutsägbart stöd på medellång sikt, i form av bidrag och lån, för återställande, återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av Ukraina för åren 2024–2027.

X.  Rysslands anfallskrig visar på landets imperialistiska inställning till sina grannar. Så länge Ryssland förblir en stat som för en revisionistisk politik kommer landet att fortsätta att försöka upprätthålla ett ständigt hot om aggression på den europeiska kontinenten. Många internationella aktörer har kategoriserat Ryssland som en statlig sponsor av terrorism och en stat som utövar terrorism.

Y.  Ryssland är ansvarigt för den globala livsmedelsförsörjningskrisen till följd av sitt anfallskrig mot Ukraina och sin blockad av ukrainska kusthamnar. Sedan krigets början har Ryssland använt mat och svält som vapen.

Z.  Internationella brottmålsdomstolen har, efter två ad hoc-förklaringar från Ukraina, jurisdiktion över krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord som begåtts på Ukrainas territorium sedan november 2013, men den har inte jurisdiktion över aggressionsbrottet enligt definitionen i artikel 8a i Romstadgan i denna situation, eftersom varken Ukraina eller Ryska federationen har ratificerat Romstadgan och de ändringar av den som rör aggressionsbrottet. EU stöder inrättandet av en särskild tribunal för aggressionsbrottet.

AA.  Ukrainas naturmiljö har varit ett specifikt mål i kriget, eftersom Ryssland på ett flagrant sätt använder sig av massiva miljöskador, såsom nedbrända åkrar och skogar, olaglig avverkning av ukrainskt timmer och förorening av vatten och mark med kemiskt avfall, vilket leder till förstörelse av landets mark, beboelighet och framtida generationers möjligheter till välstånd. Förstörelsen av Kachovkadammen den 6 juni 2023 är ett tydligt exempel på handlingar av Ryssland som kommer att fortsätta att orsaka ekologisk förödelse under kommande år.

AB.  Den 13 februari 2024 hittades Maksim Kuzminov, en före detta rysk helikopterpilot som hade hoppat av till Ukraina 2023, död i Spanien. Han hade mördats av beväpnade män som enligt uppgift sänts av den ryska regeringen. Under de senaste årtiondena har den ryska underrättelsetjänsten genomfört ett antal provokativa hemliga operationer på EU:s territorium, däribland mord.

1.  Europaparlamentet upprepar sin orubbliga solidaritet med Ukrainas folk och ledning och sitt stöd för dess oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande, i starkast möjliga ordalag, av Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarliga anfallskrig mot Ukraina, liksom av den belarusiska regimens inblandning. Parlamentet kräver att Ryssland och dess proxystyrkor upphör med alla militära handlingar och att Ryssland drar tillbaka alla militära styrkor, proxyaktörer och militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium. Parlamentet kräver att ryska medborgares bosättning i de tillfälligt ockuperade ukrainska territorierna upphör och hävs.

3.  Europaparlamentet påminner om att Rysslands anfallskrig inleddes med den olagliga annekteringen av Krimhalvön i februari 2014, och följdes av ockupationen av delar av länen Donetsk och Luhansk. Parlamentet påminner om att halvön gjordes till en militärbas och fungerade som språngbräda för den fullskaliga invasionen 2022.

4.  Europaparlamentet fördömer att den ryska sidan torterar och dödar ukrainska krigsfångar. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning och lagföring av sådana brott och efterlyser ökade insatser för att få till stånd ett fångutbyte mellan Ukraina och Ryssland.

5.  Europaparlamentet fördömer Rysslands försök att förneka Ukraina och dess folk sin etniska, språkliga och historiska identitet genom att utradera tecken på ukrainsk identitet i ockuperade och annekterade territorier och förbjuda användningen av det ukrainska språket och ukrainska symboler, och fördömer det intensiva utfärdandet av pass samt de upprepade försöken från Rysslands president och andra tjänstemän att skriva om historien.

6.  Europaparlamentet anser att krigets utgång och det internationella samfundets inställning kommer att vara avgörande för andra auktoritära regimers framtida ageranden, då de noga följer krigets förlopp och bedömer hur stort utrymme de har att föra en aggressiv utrikespolitik, bland annat med militära medel.

7.  Europaparlamentet understryker att Ukrainas huvudsakliga mål är att vinna kriget mot Ryssland, vilket innebär att driva ut alla ryska styrkor och deras proxyaktörer och allierade från Ukrainas internationellt erkända territorium. Parlamentet anser att detta mål endast kan uppnås genom fortsatta, ständiga och stadigt ökande leveranser av alla typer av konventionella vapen till Ukraina, utan undantag.

8.  Europaparlamentet erkänner den styrka och beslutsamhet som Ukrainas folk har visat i sin strävan efter demokratiska värden, i sitt reformarbete och i sina ansträngningar att integreras i den euroatlantiska gemenskapen av nationer.

9.  Europaparlamentet påminner om vikten av att befria och få ett slut på ockupationen av Krimhalvön, som nu varit ockuperat av Ryssland i ett decennium. Parlamentet påminner om att de invånare på halvön som är lojala mot Ukraina, i synnerhet den tatariska ursprungsbefolkningen, utsätts för förtryck, arresteringar och tortyr. Parlamentet påminner om att den ryska ockupationsmakten har gjort allt som står i dess makt för att utplåna det tatariska arvet och minnet av Ukrainas närvaro på halvön, och att den fortsätter med sina försök att med våld förändra den demografiska sammansättningen, vilket kan likställas med folkmord enligt beskrivningen i folkmordskonventionen. Parlamentet stöder Ukrainas ansträngningar för att återintegrera Krim, i synnerhet Krimplattformen.

10.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för kontinuerligt militärt bistånd till Ukraina så länge som det behövs och i den form som är nödvändigt för att Ukraina ska vinna. Parlamentet erkänner de ansträngningar som medlemsstaterna hittills gjort för att ge Ukraina militärt stöd och det arbete som vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gjort för att samordna detta. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att i betydande utsträckning utöka och påskynda sitt militära stöd, särskilt tillhandahållandet av vapen och ammunition utifrån tydligt identifierade behov, för att Ukraina inte bara ska kunna försvara sig mot ryska attacker utan också återfå full kontroll över hela sitt internationellt erkända territorium. Parlamentet understryker att den otillräckliga och försenade leveransen av vapen och ammunition riskerar att undergräva de insatser som hittills gjorts. Parlamentet uttrycker oro över att det mål på 1 miljon ammunitionsenheter som utlovats inte kommer att uppnås. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att ge parlamentet information om det militära bistånd som tidigare levererats till Ukraina, inbegripet den granskning som utrikestjänsten gjort, och om det bistånd som medlemsstaterna är villiga att tillhandahålla under 2024.

11.  Europaparlamentet anser att det inte bör finnas någon självpåtagen begränsning för militärt stöd till Ukraina. Parlamentet påpekar den enorma skillnaden mellan det stöd som EU:s medlemsstater ger i förhållande till deras BNP. Parlamentet uppmuntrar till nödvändiga investeringar i den europeiska försvarsindustrin i syfte att väsentligt öka produktionen för att möta Ukrainas behov och fylla på medlemsstaternas uttömda lager. Parlamentet betonar att Ukraina i synnerhet behöver sofistikerade luftförsvarssystem, långdistansmissiler såsom Taurus, Storm Shadow/ SCALP och andra moderna stridsflygplan, olika typer av artilleri och ammunition (framför allt 155 mm), drönare och vapen för att bekämpa dem. Parlamentet stöder förslaget om att alla EU‑medlemsstater och Natoallierade bör stödja Ukraina militärt med minst 0,25 % av sin BNP årligen. Parlamentet efterlyser en allmän höjning av det finansiella taket för den Europeiska fredsfaciliteten och insisterar på att faciliteten bör användas bland annat för att på världsmarknaden upphandla tillgänglig ammunition från en enda leverantör för att täcka Ukrainas behov. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaternas regeringar att omedelbart inleda en dialog med försvarsföretag för att garantera att tillverkning och leverans av framför allt ammunition, artillerigranater och robotar till Ukraina prioriteras framför order från andra tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att undersöka möjligheterna till samriskföretag och nära samarbete med försvarsindustrier från likasinnade tredjeländer i syfte att förse Ukraina med nödvändig ammunition. Parlamentet uppmanar i synnerhet de största medlemsstaterna med betydande försvarsindustriell kapacitet att snabbt och markant öka det militära biståndet till Ukraina. Parlamentet uppmanar USA:s representanthus att anta paketet för militärt bistånd till Ukraina utan ytterligare dröjsmål.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att leva upp till åtagandena i Versaillesförklaringen och att påskynda det fullständiga genomförandet av den strategiska kompassen genom att förstärka det militära samarbetet när det gäller industri och väpnade styrkor i syfte att göra EU till en starkare och mer kompetent säkerhetsgarant som samverkar med och kompletterar Nato. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas och EU-institutionernas ökade försvarsbudgetar och försvarsinvesteringar och vill se en ökning av riktade anslag, gemensam upphandling och gemensamma investeringar i forskning och utveckling på försvarsområdet. Parlamentet betonar att konkreta åtgärder bör vidtas för att integrera Ukraina i EU:s politik och program för försvar och cybersäkerhet under EU-medlemskapsprocessen.

13.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av säkerhetsavtalet mellan Ukraina och Förenade kungariket, Tyskland, Frankrike, Danmark och Italien i linje med G7‑gruppens gemensamma förklaring om stöd till Ukraina och uppmanar andra likasinnade partner att följa detta exempel. Parlamentet betonar att dessa säkerhetsavtal inte kan anses ersätta ett framtida Natomedlemskap. Parlamentet välkomnar framstegen när det gäller de praktiska detaljerna och det finansiella taket för en ny biståndsfond för Ukraina inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, som skulle kunna stödja tillhandahållandet av militär utrustning till Ukraina via gemensamma europeiska upphandlingsinitiativ.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den fredsformel som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslagit. Parlamentet anser att formeln utgör en övergripande plan för att återställa Ukrainas territoriella integritet. Parlamentet påminner om att planens tio punkter återfanns i FN:s generalförsamlings resolution ES-11/6 av den 23 februari 2023 om de principer i FN-stadgan som ligger till grund för en heltäckande, rättvis och varaktig fred i Ukraina.

15.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, den höga representanten och medlemsstaterna att samarbeta med Ukraina och det internationella samfundet när det gäller att inrätta en särskild tribunal för att utreda och lagföra det aggressionsbrott mot Ukraina som begåtts av Rysslands ledare och deras allierade, såsom regimen i Belarus. Parlamentet välkomnar inrättandet i Haag av ett internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet i Ukraina.

16.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för den pågående utredning som Internationella brottmålsdomstolens åklagare bedriver om situationen i Ukraina och som baseras på anklagelser om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Ukraina uppmanas med kraft att ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och dess ändringar och att formellt bli medlem av Internationella brottmålsdomstolen för att stödja internationella insatser som syftar till att fastställa ansvarsskyldighet för allvarliga internationella brott. Parlamentet uppmanar EU att göra ytterligare diplomatiska ansträngningar för att uppmuntra en ratificering av Romstadgan och alla dess ändringar på global nivå.

17.  Europaparlamentet uttrycker bestörtning över det faktum att det ryska anfallskriget mot Ukraina resulterat i en av de snabbast växande storskaliga tvångsförflyttningar av barn sedan andra världskriget. Parlamentet påminner om att ukrainska barn till följd av de massiva angreppen på civil infrastruktur ofta saknar tillgång till grundläggande tjänster, såsom utbildning och hälso-och sjukvård, särskilt psykologiskt stöd.

18.  Europaparlamentet upprepar att den fortsatta tvångsförflyttningen och deporteringen av ukrainska barn, även från institutioner, till Ryssland och Belarus och det faktum att de tvångsadopteras av ryska familjer strider mot ukrainsk och internationell rätt. Parlamentet understryker att bortförande av barn med tvång från en grupp till en annan utgör folkmord enligt artikel II i folkmordskonventionen. Parlamentet kräver att de ryska och belarusiska myndigheterna ser till att samtliga ukrainska barn omedelbart återförs. Parlamentet lovordar lokala ukrainska organisationers ansträngningar, som från fall till fall stöder föräldrar och familjer som letar efter sina barn och kämpar för att de ska kunna återvända tryggt.

19.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av tvångsdeporteringar av ukrainska civila till Ryssland, till territorier i Ukraina som tillfälligt ockuperas av Ryssland och till Belarus. Parlamentet uppmanar alla stater och internationella organisationer att sätta pressa på Ryssland att skicka tillbaka tvångsdeporterade och olagligt fängslade ukrainska civila, särskilt barn, inbegripet kvarlevorna av alla som dött i fångenskap. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att intensifiera arbetet med att hitta mekanismer som underlättar frigivningen av ukrainska civila som olagligen frihetsberövats av Ryssland, bland annat genom FN-mekanismer.

20.  Europaparlamentet beklagar att direktivet om tillfälligt skydd tolkas så snävt att många kvinnor som har flytt från Rysslands anfallskrig inte kan få tillgång till abortvård eller andra sexuella och reproduktiva hälsobehandlingar, inbegripet behandlingar efter sexuella övergrepp. Parlamentet är bestört över att många kvinnor till följd av detta har tvingats återvända till krigshärjade Ukraina för att få tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt reproduktiv vård. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet för att säkerställa att alla medlemsstater är skyldiga att erbjuda samma vård som kvinnor annars skulle kunna få i Ukraina.

21.  Europaparlamentet fördömer Rysslands avsikt att genomföra presidentval på de tillfälligt ockuperade territorierna i Ukraina den 15–17 mars 2024 och understryker att man inte kommer att erkänna resultaten av dessa olagliga val.

22.  Europaparlamentet efterlyser än en gång ett innovativt, kompletterande och flexibelt samspel mellan det pågående arbetet med genomförandet av det gällande associeringsavtalet och anslutningsförhandlingarna, så att Ukraina gradvis kan integreras i EU:s inre marknad och sektorsspecifika program, och även få tillgång till EU-medel på respektive område, så att ukrainare kan dra nytta av anslutningens fördelar under hela processen och inte bara när den har slutförts. Parlamentet välkomnar Ukrainas framgångsrika åtgärder som har inneburit att Svartahavsrutten återigen är öppen så att ukrainskt spannmål kan nå sina traditionella marknader. Parlamentet uppmanar berörda internationella aktörer att permanent konsolidera dessa framsteg och den fria sjöfarten i Svarta havet för kommersiella ändamål. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att förlänga upphävandet av importtullar och kvoter för ukrainsk export till EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att agera på alla rapporter om marknadsstörningar som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de handelsfördelar som beviljats Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med orsakerna till ensidiga åtgärder, såsom gränsblockader, som skulle kunna begränsa Ukrainas tillträde till EU:s inre marknad. Parlamentet uppmanar att införa effektiva åtgärder för att övervaka transiteringen av ukrainska jordbruksprodukter och att införa åtgärder för att mildra effekterna på europeiska jordbrukare, vars rimliga protester och krav också utnyttjas av och blir måltavla för rysk desinformation. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, Världshandelsorganisationen, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och andra aktörer att visa större solidaritet och stabilisera spannmålsmarknaden. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stoppa importen och transiteringen genom EU:s territorium av ryskt spannmål och spannmål som stulits från Ukraina.

23.  Europaparlamentet understryker att det ryska anfallskriget förändrat den geopolitiska situationen i och utanför Europa i grunden och hotar dess säkerhetsarkitektur, vilket kräver djärva, modiga och omfattande politiska, säkerhetsmässiga och finansiella beslut från EU:s sida.

24.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina så snart kommissionens rekommendationer uppfylls. Parlamentet anser att Ukrainas medlemskap i EU utgör en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa och att det är det samma som att visa ledarskap och beslutsamhet och vara visionär.

25.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fastställa en tydlig väg för anslutningsförhandlingarna, med fokus på att ge det ukrainska samhället och dess medborgare konkreta fördelar redan från början av processen. Parlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen i uppdrag att omedelbart lägga fram förslag till en relevant förhandlingsram och att anta den så snart de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendationer av den 8 november 2023 har vidtagits.

26.  Europaparlamentet påminner om att EU-anslutningsprocessen kommer att vara meritbaserad och att utvidgningsmetoden lägger tonvikten vid de avgörande områdena respekt för rättsstatsprincipen, grundläggande värden, mänskliga rättigheter, demokrati och korruptionsbekämpning. Parlamentet är övertygat om att en starkt meritbaserad anslutningsprocess ligger i Ukrainas och EU:s intresse Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att ge Ukraina ökat stöd och bistånd på vägen mot anslutning, inbegripet den tekniska expertis, den kapacitetsuppbyggnad och de institutionella reformer som krävs för att uppfylla medlemskapskriterierna.

27.  Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att fortsätta att stärka lokalt självstyre, en reform som har fått stort nationellt och internationellt erkännande, och att integrera framgången för decentraliseringsreformen i den övergripande strukturen för Ukrainas återställande-, återhämtnings- och återuppbyggnadsprocess. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att företrädare för det lokala självstyret och det civila samhället i Ukraina måste medverka aktivt i återhämtningen och återuppbyggnaden och att denna process måste uppfylla de högsta standarderna för transparens och ansvarsskyldighet.

28.  Europaparlamentet välkomnar EU-institutionernas principavtal om att inrätta Ukrainafaciliteten som kommer att tillhandahålla förutsägbart finansiellt stöd till Ukraina, och efterlyser ett snabbt införande av faciliteten. Parlamentet understryker den stärkta rollen för Verchovna Rada, de subnationella enheterna och det civila samhället som relevanta partner för den verkställande myndigheten när det gäller att identifiera de prioriteringar som kommer att finansieras via Ukrainaplanen, och betonar att detta också ökar tillsynen över och övervakningen av faciliteten. Parlamentet pekar på uppskattningarna i Världsbankens senaste bedömning av akuta skador och behov på minst 452,8 miljarder EUR under det kommande årtiondet för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad. Parlamentet betonar därför att de medel som planeras i Ukrainafaciliteten inte kommer att vara tillräckliga, och uppmanar EU och medlemsstaterna att göra åtaganden om ytterligare långsiktig finansiering för Ukraina, i synnerhet som USA:s senaste stödpaket till Ukraina fortfarande är blockerat i kongressen.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och likasinnade partner att tillhandahålla omfattande och samordnat politiskt, ekonomiskt, tekniskt och humanitärt stöd för att främja en hållbar och inkluderande återuppbyggnad och återhämtning efter kriget i Ukraina, med särskild tonvikt på återställande av nödvändig infrastruktur, hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster. Parlamentet anser att återuppbyggnaden av Ukraina måste prioritera det ukrainska folkets välbefinnande i stället för att gynna oligarker och företagsvinster. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att tillhandahålla medicinsk behandling och rehabilitering, inbegripet psykologiskt stöd, till skadade och sörjande ukrainska soldater och civila. Parlamentet efterlyser fortsatt fokus på och ökat stöd till minröjningsverksamhet i Ukraina och ett långsiktigt minröjningsprogram.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av att hjälpa Ukraina att återupprätta de villkor som kommer att göra det möjligt för landets befolkning att återuppta ett säkert och bättre ekonomiskt och socialt liv och återhämta sig från krigets djupgående konsekvenser för den psykiska hälsan, för internflyktingar och flyktingar att återvända till sina hem och i synnerhet för landets yngre generationer att utveckla personliga, utbildningsmässiga och entreprenörsmässiga projekt. Parlamentet understryker dessutom behovet av att ta hänsyn till internflyktingars och flyktingars intressen, behov och expertis inom ramen för återhämtnings- och återuppbyggnadsprocessen, eftersom deras återintegrering i lokalsamhällena kommer att vara avgörande för att stärka Ukrainas samhälleliga och institutionella motståndskraft och enhet.

31.  Europaparlamentet uppmanar rådet att upprätthålla och utvidga sin sanktionspolitik mot Ryssland och Belarus och att samtidigt övervaka, granska och förbättra dess ändamålsenlighet och genomslagskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt genomförande och en fullständig efterlevnad av alla 13 sanktionspaket. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av hur effektiva sanktionerna är när det gäller att hindra Ryssland från att begå krigshandlingar och hur sanktionerna kringgås. Parlamentet påminner om att EU arbetar med lagstiftning för att beteckna överträdelser av restriktiva åtgärder som ett brott. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att utveckla en mekanism som förhindrar att sanktioner kringgås.

32.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att förbjuda import av ryskt uran och ryska metaller till EU samt på samarbete med den ryska kärnkraftssektorn och i synnerhet Rosatom. Parlamentet efterlyser ett omedelbart och fullständigt embargo mot rysk import till EU av jordbruks- och fiskeriprodukter samt fossila bränslen och flytande naturgas via sjötransport genom rörledningar, och vill att pristaket för ryska petroleumprodukter ska sänkas ytterligare i samordning med G7-partnerna för att Rysslands krig inte längre ska finansieras med EU-medel. Parlamentet efterlyser dessutom straffåtgärder mot Rysslands ”skuggflotta”, som transporterar olja utan försäkring på osäkra fartyg genom EU-vatten och internationella vatten, samt sanktioner mot företag från Kina och andra länder som hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna. Parlamentet vill se att det nuvarande systemet för tillståndsgivning som gäller militära produkter och produkter med dubbla användningsområden utvidgas till en mycket större grupp krigsrelevanta varor, inbegripet digitala komponenter. Parlamentet begär att sanktionerna mot Belarus är helt i linje med sanktionerna mot Ryssland. Parlamentet begär att andra personer som identifierats av Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse inkluderas i EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter och förs upp på andra sanktionsförteckningar.

33.  Europaparlamentet fördömer alla de länder som levererar militärutrustning till Ryssland och hjälper landet att kringgå och undvika effekterna av de sanktioner som införts och uppmanar EU att strikt lagföra företag, organisationer och enskilda personer som deltar i kringgåendet av sanktionerna. Parlamentet uppmanar med kraft EU, medlemsstaterna och deras allierade att göra de sanktioner som redan införts mer verkningsfulla, att omgående vidta åtgärder för att blockera alla försök att kringgå dessa sanktioner och att arbeta med en sekundär sanktionsmekanism som skulle täppa till eventuella kryphål.

34.  Europaparlamentet påminner företag, privatpersoner, finansinstitut och andra som är verksamma i eller har värdekedjor med anknytning till Ryska federationen eller de områden som den ockuperar i Ukraina, inbegripet investerare, konsulter, icke-statliga organisationer och leverantörer av tjänster för företagsbesiktning, om att de kommer att ställas inför betydande operativa, rättsliga och ekonomiska risker samt anseenderisker i samband med sin ryska affärsverksamhet och sina ryska förbindelser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att förhindra att avancerade teknologiska produkter som exporteras till tredjeländer hamnar i Ryssland.

35.  Europaparlamentet insisterar på att kringgående av unionens restriktiva åtgärder, bland annat genom att överföra varor till en destination där import, export, försäljning, inköp, överföring, transitering eller transport av dem omfattas av restriktioner, bör kriminaliseras på EU-nivå. Parlamentet betonar att det är avgörande för verkställandet att EU snabbt kriminaliserar direkta överträdelser av sanktioner, även när de begås av grov oaktsamhet, samt indirekta överträdelser av sanktioner genom att unionens restriktiva åtgärder kringgås. Parlamentet välkomnar det principavtal som nyligen nåtts mellan EU-institutionerna om nya regler som kriminaliserar överträdelser av EU:s sanktioner.

36.  Europaparlamentet fördömer Rysslands praxis att blockera alla åtgärder på FN-nivå som syftar till att ställa landet till svars för dess aggressionskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta ytterligare åtgärder för att den internationella isoleringen av Ryssland ska fortsätta, inbegripet när det gäller Rysslands medlemskap i internationella organisationer och organ såsom FN:s säkerhetsråd.

37.  Europaparlamentet understryker att en sund rättslig ordning snabbt måste etableras som gör det möjligt att konfiskera ryska statsägda tillgångar som frysts av EU och att använda dem för att åtgärda de olika konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, inbegripet återuppbyggnaden av landet och ersättningen till offren för Rysslands aggression, för att därmed stärka Ukrainas motståndskraft. Parlamentet understryker sin övertygelse om att när kriget väl har upphört måste Ryssland åläggas att betala det skadestånd som utdömts för att säkerställa att landet väsentligt bidrar till återuppbyggnaden av Ukraina. Parlamentet välkomnar inrättandet av ett register över de skador som Rysslands aggression orsakat, vilket är ett första steg för att inrätta en internationell kompensationsmekanism. Parlamentet välkomnar därför rådets beslut att som ett första steg avsätta extraordinära intäkter från tillgångar och reserver i Rysslands centralbank som immobiliserats genom EU:s sanktioner, vilket kommer att göra det möjligt att använda dem för att finansiellt bidra till EU:s stöd till Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad genom Ukrainafaciliteten.

38.  Europaparlamentet upprepar sin oro över situationen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, som olagligen kontrolleras av Ryssland. Parlamentet stöder insatserna för Internationella atomenergiorganets fortsatta närvaro vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Parlamentet påminner om och fördömer det agerande från Rysslands sida som allvarligt har skadat miljön i Ukraina, bland annat förstörelsen av Kachovkadammen, avverkningen av ukrainska skogar, omfattande gruvdrift och förorening av luft- och vattenresurser. Parlamentet upprepar sin djupa oro över krigets mer allmänna, långsiktiga miljökonsekvenser. Parlamentet understryker behovet av att skapa ett system för registrering och bedömning av de miljöskador som Ryssland orsakat och förbereda rättsliga grunder för Rysslands ansvarsskyldighet för dessa brott.

39.  Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands utrotning, förstörelse och plundring av Ukrainas kulturvärden, såsom kyrkor, konstverk, museer och universitet. Parlamentet noterar den skada som enligt Unescos granskning har vållats på 341 platser sedan starten av den fullskaliga invasionen, däribland 126 religiösa platser, 150 byggnader av historiskt och/eller konstnärligt intresse, 31 museer, 19 monument, 14 bibliotek och 1 arkiv. Parlamentet upprepar att avsiktlig förstörelse och plundring av ukrainska kulturarvsplatser kan utgöra krigsförbrytelser.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att arbeta strategiskt och proaktivt för att bekämpa hybridhot, stärka EU:s strategiska kommunikation och hindra Ryssland från att blanda sig i politiska, valrelaterade och andra demokratiska processer i Ukraina och i EU, särskilt genom fientliga handlingar som är avsedda att manipulera den allmänna opinionen och undergräva europeisk integration, i synnerhet med tanke på det förestående EU-valet. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att tillhandahålla relevant information om de ömsesidiga fördelarna och möjligheterna med utvidgningen både i Ukraina och i medlemsstaterna i syfte att ytterligare öka stödet och förbättra förståelsen för anslutningsprocessen.

41.  Europaparlamentet fördömer mordet på Maksim Kuzminov i Spanien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att reagera snabbt och beslutsamt mot den ryska underrättelsetjänstens omstörtande verksamhet på EU:s territorium. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att förbättra samarbetet avseende kontraspionage och informationsutbyte.

42.  Europaparlamentet uttrycker oro över restriktionerna när det gäller utlandsresor för medlemmar av Ukrainas Verchovna Rada. Parlamentet anser att detta skulle kunna betraktas som en omdömeslös begränsning av den politiska verksamheten för valda parlamentsledamöter, särskilt för dem som företräder oppositionen. Parlamentet är fast övertygat om att man i krigstid inte bör åsidosätta någon politisk resurs som kan företräda Ukrainas sak i ett internationellt forum.

43.  Europaparlamentet uttrycker sin stora uppskattning för det fortsatta och outtröttliga arbete som utförs av den lokala personalen vid EU:s delegation till Ukraina, under omständigheter som fortsätter att vara mycket svåra för dem och deras anhöriga. Utrikestjänsten och kommissionen uppmanas kraftfullt att anta beredskapsplaner och tillfälliga lösningar för den lokala personalen vid EU:s delegation, däribland distansarbete och flexibla arbetsformer och tillfälliga omplaceringslösningar, som är skräddarsydda för att möta personalens faktiska behov och utmaningar. Parlamentet betonar dessutom vikten av att på lämpligt sätt sörja för den psykiska hälsan bland EU‑delegationens personal.

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, Förenta nationerna och de ryska och belarusiska myndigheterna.

(1) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3. (2) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12).

Europaparlamentets resolution av den 29 februari 2024 om fördjupad integration i EU inför framtida utvidgningar (2023/2114(INI))

P9_TA(2024)0120 A9-0015/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 5.3, 48 och 49,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets slutsatser i december 2006 och i mars 2020 samt slutsatserna från Europeiska rådets ordförandeskap i Köpenhamn av den 21–22 juni 1993, även kallade Köpenhamnskriterierna,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2023 om 30 år med Köpenhamnskriterierna – att ytterligare driva på EU:s utvidgningspolitik(1)

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Ventotenemanifestet,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 23 november 2022 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s nya utvidgningsstrategi(2),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5–6 juli 2022 om kommissionens utvidgningspaket 2022, samt Regionkommitténs ordförandes uttalande av den 8 november 2023 om kommissionens utvidgningspaket 2023,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 9 februari 2022 om sammanhållning i Europa på väg mot 2050,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 juni 2022, 29–30 juni 2023, 26–27 oktober 2023 och 14–15 december 2023,

–  med beaktande av kommissionens analytiska rapporter av den 2 februari 2023 om Ukrainas (SWD(2023)0030), Moldaviens (SWD(2023)0032) och Georgiens (SWD(2023)0031) anpassning till EU:s regelverk,

–  med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande till Europeiska rådet av den 29 november 2023 Läget i de politiska, ekonomiska och handelsrelaterade förbindelserna mellan EU och Turkiet (JOIN(2023)0050),

–  med beaktande av slutsatserna från rådet (allmänna frågor) av den 29–30 april 1997 om tillämpningen av villkor i syfte att utveckla en enhetlig EU-strategi för förbindelserna med länderna i västra Balkanregionen,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner i frågan, särskilt resolutionen av den 24 oktober 2019 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien(3), och sina resolutioner om 2022 års rapporter från kommissionen om Kosovo(4), Serbien(5), Albanien(6), Bosnien och Hercegovina(7), Nordmakedonien(8) och Montenegro(9),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om västra Balkan efter toppmötet 2020(10),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 och 20 juni 2003 och Thessaloniki-agendan för västra Balkan,

–  med beaktande av EU:s associeringsavtal med Albanien(11), Bosnien och Hercegovina(12), Georgien(13), Kosovo, Moldavien(14), Montenegro, Nordmakedonien(15), Serbien, Turkiet(16) och Ukraina(17),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för reform och tillväxt för västra Balkan, (COM(2023)0692)

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020 Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (COM(2020)0057) och kommissionens strategi Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan från februari 2018,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2022 om status som kandidatland för Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2023 om en utvärdering av Moldaviens väg mot EU(18),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 01/2022 av den 10 januari 2022 EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan: grundläggande problem kvarstår trots ansträngningar,

–  med beaktande av kommissionens utvidgningspaket för 2022 av den 12 oktober 2022,

–  med beaktande av 2023 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik till utvidgningspaketet, som antogs av kommissionen den 8 november 2023 (COM(2023)0690),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)(19),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 juli 2014 om att göra processen för anslutning till EU mer öppen och inkluderande(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(21), och sin resolution av den 11 juli 2023 om genomförande av övergångsklausuler i EU-fördragen(22),

–  med beaktande av rapporten av den 9 maj 2022 om slutresultatet av konferensen om Europas framtid av den 9 maj 2022 och sin resolution av den 4 maj 2022 om uppföljningen av slutsatserna från konferensen om Europas framtid(23),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 9 juni 2022 om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen(24) och av den 22 november 2023 om Europaparlamentets förslag till ändring av fördragen(25) samt aktivering av artikel 48 i EU-fördraget med en uppmaning till Europeiska rådet att samtycka till sammankallandet av ett konvent att reformera fördragen,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för konstitutionella frågor (A9-0015/2024), och av följande skäl:

A.  Nio av de tio länder som för närvarande strävar efter att ansluta sig till EU har kandidatstatus, vissa sedan många år tillbaka. Dessa kandidatländer befinner sig i olika skeden av anslutningsprocessen och anslutningsförhandlingarna.

B.  Efter kommissionens rekommendationer i utvidgningspaketet 2023 beslutade Europeiska rådet den 14 december 2023 att bevilja Georgien status som kandidatland och att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina, Moldavien och Bosnien och Hercegovina, så snart medlemskapskriterierna har uppfyllts i tillräcklig utsträckning.

C.  Rysslands anfallskrig mot Ukraina och andra pågående geopolitiska utmaningar har gett EU:s utvidgning ny geostrategisk betydelse. Västra Balkans och det östliga partnerskapets stabilitet, säkerhet och demokratiska resiliens är oupplösligt förbundna med EU:s.

D.  Utvidgningen är ett moraliskt och historiskt åtagande och en strategisk geopolitisk prioritet som utgör en geostrategisk investering i framtiden vilken kommer att bidra till fred, stabilitet, säkerhet, demokrati, enhet och kampen mot klimatförändringarna samt trygga välstånd och välbefinnande på den europeiska kontinenten. EU:s säkerhet bygger också på unionens förmåga att försvara, främja och upprätthålla fred, demokrati, rättsstaten, mänskliga rättigheter och grundläggande värden. Utvidgningen kan vara till ömsesidig nytta för både befintliga och framtida medlemsstater och deras medborgare så länge de rätta villkoren och kraven är uppfyllda.

E.  Utvidgningen har blivit ett av EU:s starkaste politiska och geopolitiska verktyg. Enligt Eurobarometern från juni 2023 är majoriteten av EU:s befolkning för en framtida utvidgning av EU. Det finns ett akut behov av ny stimulans, nya åtaganden och en ny vision för att återuppliva utvidgningsprocessen och därmed säkerställa dess kontinuitet, konsekvens och genomslagskraft. Bristen på engagemang under tidigare år har skapat ett vakuum och därmed öppnat möjligheter för Ryssland och Kina och andra utomstående aktörer. Principen om ömsesidigt och lojalt samarbete måste alltid respekteras.

F.  Anslutningen till EU måste alltid vara ett meritbaserat förfarande där varje sökande bedöms utifrån sina egna meriter med avseende på uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna i deras helhet, inbegripet säkerställandet av en kontinuerlig fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna, däribland minoriteters rättigheter, demokratin och rättsstaten, liksom för EU:s övriga grundläggande värden. Positiva resultat bör eftersträvas så snabbt som möjligt, samtidigt som man undviker snabbspår eller på förhand fastställda datum.

G.  Stagnation eller tillbakagång måste få konsekvenser, eftersom hela anslutningsprocessen måste bygga på rättvisa och strikta villkor.

H.  Anslutningen till EU kräver kapacitet till en ambitiös integrationsagenda från både EU och kandidatländerna. Grundläggande reformer inom rättsväsendet, korruptionsbekämpning, mediefrihet och mediepluralism är nödvändiga för att kandidatländerna ska kunna göra framsteg på sin väg mot EU.

I.  Det skulle vara fördelaktigt om alla de nuvarande medlemsstaterna blev medlemmar i euroområdet och Schengenområdet i samband med nästa utvidgning.

J.  Länderna på västra Balkan måste också fokusera på konfliktlösning, regionalt samarbete och försoning. Det finns ingen plats i EU eller i länder som strävar efter att bli medlemsstater för uppviglande retorik, förnekelse av folkmord eller glorifiering av krigsförbrytare från någon sida. En uppgörelse med det förflutna är det enda sättet att uppnå verklig försoning, vilket är avgörande för blomstrande samhällen och framgångsrik integration.

K.  Processerna för att bredda och fördjupa EU måste gå hand i hand, eftersom de har kapacitet att ömsesidigt förstärka varandra, öka sin inverkan och avsevärt bidra till de övergripande mål för vilka EU skapades.

L.  Utmaningen med ett större EU kräver en förstärkt utvidgningspolitik som bygger på en gradvis integrering i den gemensamma politiken och med tydliga fördelar för medborgarna under hela processen.

M.  I samband med utvidgningen behövs ett helhetsgrepp på översynen av nuvarande och framtida EU-politik, strukturreformer, institutionella förändringar och den fleråriga budgetramen för 2028–2034.

N.  Länderna på västra Balkan har i årtionden uttryckt beslutsamhet att ansluta sig till EU. Den 23–24 juni 2022 bekräftade EU:s ledare på nytt ett fullständigt och entydigt engagemang för västra Balkans utsikter till EU-medlemskap.

O.  Kandidatländerna måste visa att de sluter upp bakom EU:s grundläggande värden och även anpassa sig till EU:s politik och ståndpunkter, inbegripet dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp).

P.   Vissa länder på västra Balkan har nått en hög grad av anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik under de senaste åren, bland annat när det gäller sanktioner mot Ryssland som svar på landets anfallskrig mot Ukraina. I mars 2023 lanserade utrikesministrarna i Albanien, Kosovo, Montenegro och Nordmakedonien plattformen ”Västra Balkan QUAD – 100 % anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)”.

Q.  EU måste visa en tydlig politisk vilja att stödja kandidatländerna och bör avsevärt öka sitt villkorade tekniska och ekonomiska stöd till grundläggande reformer, lösning av bilaterala tvister, ekonomisk konvergens och regional ekonomisk integration i anslutningsländerna. Den nya tillväxtplanen för västra Balkan syftar till att påskynda grundläggande reformer, förbättra ländernas integration i EU:s inre marknad samt främja regionens ekonomiska integration.

R.  Illasinnade utländska aktörer använder hybridinblandningsmetoder för att påverka och sabotera EU-integrationen.

S.  Parlamentet är utan tvekan den EU-institution som stöder utvidgningen allra mest. Parlamentets roll är fortfarande extremt begränsad under hela utvidgningsprocessen och bör stärkas för att öka den demokratiska legitimiteten och ansvarsskyldigheten, även i utvärderingen av de mellanliggande stegen i anslutningen, bland annat genom regelbundna utskottssammanträden och parlamentarisk granskning av föranslutningsstödet, samtidigt som man använder parlamentets befintliga verktyg och instrument, däribland program för demokratistöd. Regionala och lokala förvaltningar och organisationer i det civila samhället bör involveras på ett strukturellt plan i utvidgningsprocessen och granskningen av den.

T.  Viktiga initiativ såsom den europeiska politiska gemenskapen, som redan har hållit tre officiella möten, möjliggör politiskt samarbete och bidrar till regionala dialoger på olika områden mellan EU och andra länder, men är inte alternativ till EU-medlemskap.

U.  Det behövs betydande reformer före utvidgningen för att garantera att det utvidgade EU fungerar effektivt och har kapacitet att ta emot nya medlemmar och främja en framgångsrik integration av dem samt för att bemöta de många utmaningar som unionen nu står inför på ett ordentligt sätt. Detta skulle kunna innebära betydande förändringar av EU:s institutionella ramar och eventuella framsteg med lösningar som innebär differentierad integration där fördragen tillåter det. Vissa av dessa lösningar har redan diskuterats sedan en tid tillbaka. För att uppnå detta bör EU också dra full nytta av den flexibilitet som Lissabonfördraget erbjuder innan det görs en mer djupgående reform i samband med en eventuell översyn av fördragen.

V.  EU står inför betydande utmaningar när det gäller effektiv krishantering, i synnerhet i fråga om beslutsförfaranden. EU:s trovärdighet och förmåga att agera snabbt och slagkraftigt är beroende av ett demokratiskt och effektivt beslutsfattande, vilket i ännu högre grad gäller ett utvidgat EU med 30 eller fler medlemsstater. Det är uppenbart att EU:s institutioner och beslutsmekanismer, särskilt i rådet, inte duger för en union med ett ökat antal medlemsstater. Politisk vilja och ett effektivt beslutsfattande som leder till snabba och samordnade interna och externa åtgärder är avgörande för att skydda EU:s intressen och unionens globala geopolitiska ledarskap och trovärdighet. Den senaste tidens svårigheter med EU-beslut om sanktioner bekräftar behovet att gå ifrån enhällighet. En djupgående reform av EU:s institutionella ram och styrningsstrukturer, med förenklade, effektivare och mer demokratiska beslutsförfaranden, måste vid behov genomföras jämsides med de pågående anslutningsförhandlingarna.

W.  Övergångsklausuler skulle kunna användas omedelbart för att övergå från kravet på enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet inom specifika politikområden. Parlamentet har aktiverat förfarandet för översyn av fördraget och lagt fram förslag till ändring av fördragen för rådet i enlighet med artikel 48.2 i EU-fördraget. Kommissionens ordförande tillkännagav i sitt tal i Europaparlamentet den 17 januari 2024 att ett meddelande om en fördragsreform som banar väg för en diskussion i Europeiska rådet kommer att presenteras inom kort.

X.  Europaparlamentet, rådet och kommissionen har åtagit sig att verkningsfullt följa upp slutsatserna från konferensen om Europas framtid. Konferensen om Europas framtid uppmanade EU att enas om en kraftfull vision och en gemensam strategi för att befästa unionens enighet och förbättra dess beslutsförmåga inför en ny utvidgning. Många av dessa förslag går bara att genomföra om fördragen ändras.

Y.  Den demokratiska tillbakagången är ett av de största hoten mot Europeiska unionen, både internt och externt.

Z.  Mekanismen för att säkerställa överensstämmelse med EU:s grundläggande principer och värden och regelverk måste också stärkas parallellt med nästa utvidgning. Genomförandet av regelverket bör övervakas grundligt och objektivt för varje kandidatland.

AA.  Utvidgningen är både en stor finansiell utmaning för EU, i synnerhet när det gäller sammanhållnings- och jordbrukspolitiken, liksom för andra EU-program och annan EU-politik, och ett tillfälle till reform av EU. Den nuvarande och de kommande fleråriga budgetramarna bör revideras, omprioriteras, utformas på rätt sätt och stärkas avsevärt, och styrningen av dem bör ses över, för att möjliggöra och understödja en väsentlig utvidgning av EU utan att äventyra det stöd som behövs i de nuvarande medlemsstaterna. Denna finansiella grund måste finnas på plats innan någon utvidgning kan ske.

AB.  Ukrainas återuppbyggnad och återhämtning efter kriget är ytterligare en utmaning som måste hanteras i ett större sammanhang av en internationell insats.

Om utvidgningens strategiska dimension

1.  Europaparlamentet välkomnar den strävan som finns i många europeiska länder och deras befolkning om att ansluta sig till EU, och erkänner deras politiska vilja och de stora ansträngningar som de har gjort för att uppfylla kraven för medlemskap.

2.  Europaparlamentet anser att utvidgningen är av yttersta strategiska betydelse för EU. Parlamentet bekräftar att en förstärkt utvidgningspolitik har blivit ett av EU:s starkaste politiska och geopolitiska verktyg och utgör en geostrategisk investering i långsiktig fred, demokrati, stabilitet, säkerhet, klimatskydd och välstånd på hela kontinenten, i synnerhet mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och andra gemensamma geopolitiska utmaningar som kräver en långsiktig politisk vision och djärva beslut. Parlamentet betonar att det är politiskt brådskande att visa EU:s engagemang för den internationella regelbaserade ordningen. Med tanke på de stora säkerhetsutmaningar som Europa står inför kommer EU:s utvidgning och Ukrainas inlemmande i västs kollektiva säkerhets- och försvarssystem att stärka den europeiska säkerheten.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendationer i utvidgningspaketet 2023 och välkomnar vidare Europeiska rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, att bevilja Georgien status som kandidatland, under förutsättning att de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023 vidtas, och att inleda anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina, så snart medlemskapskriterierna har uppfyllts i tillräcklig utsträckning. Parlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen i uppdrag att omedelbart lägga fram förslag till relevanta förhandlingsramar och att anta dem så snart de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendationer av den 8 november 2023 har vidtagits.

Om anslutningsförfaranden och Europaparlamentets roll

4.  Europaparlamentet erkänner den historiska möjlighet och utmaning som EU står inför för att infria sina åtaganden gentemot länderna och folken i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Montenegro och Serbien samt Ukraina, Moldavien och Georgien. Parlamentet erkänner vikten av den europeiska integrationen av dessa viktiga partner. Parlamentet erkänner också vikten av regionalt samarbete inom de respektive regionerna i det östliga partnerskapet och på västra Balkan.

5.  Europaparlamentet upprepar att Turkiets EU-anslutningsprocess inte kan återupptas under rådande omständigheter. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att bryta det nuvarande dödläget och gå vidare mot ett närmare, mer dynamiskt och strategiskt partnerskap genom att utveckla en realistisk parallell samarbetsram, såsom ett moderniserat associeringsavtal, och uppmanar kommissionen att undersöka möjliga format för en sådan ram. Parlamentet påminner om att alla förbättringar i förbindelserna mellan EU och Turkiet måste bygga på konkreta framsteg med mänskliga rättigheter, demokrati och respektfulla grannförbindelser.

6.  Europaparlamentet understryker att anslutningen till EU alltid måste vara ett meritbaserat förfarande och att varje sökande måste bedömas utifrån sina egna meriter i fråga om att uppfylla Köpenhamnskriterierna i sin helhet. Det får inte finnas några genvägar när det gäller EU:s värden och grundläggande principer. Parlamentet betonar att rättsstaten, demokratiska reformer, mediefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inbegripet minoriteters rättigheter, bör prioriteras i anslutningsprocessen, och att rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption och stärkandet av det civila samhället är avgörande förutsättningar för framsteg på vägen mot ett EU-medlemskap.

7.  Europaparlamentet begär att effektiva övervakningsmekanismer för att skydda grundläggande värden och unionens ekonomiska intressen i samband med anslutningsförfaranden stärks. Parlamentet upprepar i detta avseende sina uppmaningar om att kandidatländerna ska inkluderas i EU:s rättsstatsmekanism och dess årliga rapportering och att samarbets- och kontrollmekanismer före anslutningen ska aktiveras automatiskt. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att inkludera anslutningsländerna i rättsstatsrapporterna och insisterar på att de ska ingå i de årliga lägesrapporterna.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar utvidgningsländerna att fortsätta att beslutsamt genomföra de nödvändiga reformerna och göra påtagliga och oåterkalleliga framsteg, med avstamp i grundprinciperna för EU-anslutningsprocessen.

9.  Europaparlamentet insisterar på behovet av fortsatta insatser för att främja mediepluralism, försvara journalisters rättigheter och säkerställa yttrandefriheten i alla kandidatländer.

10.   Europaparlamentet påpekar att anpassningen till Gusp också är en central indikator på fullständig uppslutning för EU:s grundläggande principer och ett hållbart framtida medlemskap. Parlamentet uppmanar kraftfullt alla kandidatländer och potentiella kandidatländer att prioritera en snabb och fullständig anpassning till Gusp, och upprepar att ett land kan gå vidare till anslutning först när landet följer EU:s restriktiva åtgärder, inbegripet sanktioner som införts som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

11.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig utvärdering av EU:s utvidgningsstrategi och en bedömning av de begränsade framsteg som gjorts av vissa utvidgningsländer, särskilt när det gäller rättsstaten, mänskliga rättigheter och demokrati.

12.  Europaparlamentet anser att kommissionens reviderade metod, som bör uppdateras så att den omfattar anslutningsprocesserna för Ukraina, Moldavien och Georgien, är en långsiktig politisk ram som är vägledande för utvidgningsprocessen.

13.  Europaparlamentet betonar att processen bör bli mer steginriktad och dynamisk och att EU bör fastställa konkreta individuella reformmål, färdplaner och mellanliggande tidsfrister för varje anslutningsland, men att det inte kan finnas några snabbspår eller på förhand fastställda datum för medlemskap, eftersom detta skulle kunna påverka anslutningsprocessens integritet. Parlamentet anser dock att nästa EU-utvidgning bör äga rum så snart alla anslutningsvillkor är uppfyllda i de berörda kandidatländerna och de nödvändiga europeiska reformerna samtidigt godkänns och genomförs. Parlamentet förväntar sig att de första kandidatländerna kommer att vara redo att ansluta sig till unionen i slutet av detta årtionde.

14.  Europaparlamentet vidhåller att EU:s utvidgning är ett gemensamt ansvar för de nuvarande medlemsstaterna och de länder som strävar efter att bli medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa ett tydligt och otvetydigt politiskt engagemang för utvidgningsprocessen, som bygger på objektiva kriterier och inte missbrukas för att bilägga bilaterala tvister, vilka bör lösas åtskilt från anslutningsprocessen. Parlamentet betonar att alltför stora förseningar på vägen mot ett fullvärdigt EU-medlemskap kan inverka negativt på både den allmänna opinionen och kandidatländernas politiska engagemang.

15.  Europaparlamentet understryker att anslutningsprocesser kan ske på ett reversibelt sätt och att den meritbaserade strategin också kan leda till att anslutningsförhandlingar läggs på is i händelse av bakslag när det gäller grundläggande värden, och att de kan återupptas först efter betydande framsteg med reformerna. Parlamentet efterlyser en robust och förbättrad övervakning, rapportering och bedömning av de reformer och framsteg som kandidatländerna gör i alla förhandlingskapitel, med en strategiskt tillämpad riktad villkorlighet baserad på tydliga riktmärken för framsteg, sanktioner mot tillbakagång när det gäller grundläggande principer eller ihållande stagnation i reformerna samt belönande av reformer och uppfyllande av riktmärken genom tydliga tidsramar för förhandlingar.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra konsekvensen, effektiviteten och insynen i föranslutningsstödet, så att det tydligt avspeglar prioriteringarna på de grundläggande områdena vid tilldelningen av IPA III-finansiering. Parlamentet efterlyser i synnerhet införandet av en striktare och mer verkställbar ansvarsskyldighet när det gäller utgifter och en förbättring av den övergripande cykeln för utbetalning, genomförande och granskning av föranslutningsstöd, med strikt villkorlighet, bland annat vid genomförandet av den ekonomiska planen och investeringsplanen och den nya tillväxtplanen för västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en halvtidsöversyn av IPA III-förordningen och att föreslå att Ukraina, Moldavien och Georgien förtecknas som stödmottagare, och att skyndsamt genomföra rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2022.

17.  Europaparlamentet begär att alternativ för att ytterligare stärka skyddet av rättsstaten och EU:s demokratiska värden mot en tillbakagång för både befintliga och framtida medlemsstater undersöks i samband med en fördragsreform, så att utvidgningen stärker EU och dess inre marknad.

18.   Europaparlamentet betonar behovet att se till att EU-finansiering till utvidgningsländerna ligger i linje med EU:s egna strategiska mål och intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ekonomiskt stödja de anslutningsländer som arbetar för goda grannförbindelser, inkluderande regionalt samarbete och hållbar försoning, inbegripet men inte begränsat till lagföring av krigsförbrytare och säkerställande av tillgång till sanning, rättvisa och effektiv gottgörelse för offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

19.  Europaparlamentet uppmanar anslutningsländerna att stärka det straffrättsliga samarbetet med EU inom ramen för samarbetsarrangemangen med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) för att underlätta effektiv utredning och lagföring av missbruk av EU-medel, bland annat genom att utstationera nationella sambandsmän vid Eppo och genom att öka de lokala förvaltningarnas administrativa kapacitet.

20.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om behovet av ett stärkt, formellt, strukturerat och systematiskt samarbete mellan EU och Europarådet för att stödja anslutningsländerna när det gäller reformer och se till att de följer Venedigkommissionens alla rekommendationer på sin väg mot EU-medlemskap.

21.  Europaparlamentet anser att utmaningen med ett utvidgat EU kräver en förstärkt utvidgningspolitik med en tydlig väg som steg för steg går mot ett EU-medlemskap, inbegripet gradvis integrering i den gemensamma politiken, såsom den inre marknaden, för de länder som slutför förhandlingar om ett visst politiskt kapitel eller som gör betydande framsteg med EU-relaterade reformer. Parlamentet konstaterar att sådana framsteg bör möjliggöra tillgång till EU-medel på respektive område för att ge medborgarna tydliga fördelar under hela processen. Denna väg bör åtföljas av ökat tekniskt och villkorat finansiellt stöd med särskilt fokus på införandet och verkställandet av lagar inom ramen för förhandlingar om grundläggande principer och yttre förbindelser, särskilt kapitlen 23, 24, 30 och 31. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram detaljerade förslag om metoden för steginriktad anslutning, inbegripet tydliga klausuler om ”gradering” och reversibilitet. Parlamentet understryker att infasningen av kandidatländer i utvalda politikområden med begränsade rättigheter och skyldigheter inte på något sätt är ett substitut för eller ett alternativ till fullvärdigt medlemskap.

22.  Europaparlamentet erkänner vikten av initiativ såsom den europeiska politiska gemenskapen, som möjliggör politiskt samarbete och bidrar till regionala dialoger och som skulle kunna underlätta kandidatländernas gradvisa integration i unionen och dess politik, men som inte är ett alternativ till EU-medlemskap.

23.  Europaparlamentet betonar att det skulle kunna vara lämpligt att ha en separat post som kommissionsledamot med ansvar för utvidgning.

24.  Europaparlamentet föreslår att man överväger att bevilja kandidatländerna observatörsstatus i relevanta organ och institutioner, inbegripet parlamentet, inledningsvis på grundval av tillfälliga arrangemang om förhandlingarna är tillräckligt långt framskridna, i synnerhet kring förhandlingskluster om grundläggande principer och yttre förbindelser, och om alla villkor är uppfyllda och överenskomna, fram till dess att anslutningsfördragen har undertecknats. Parlamentet välkomnar i detta avseende Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs beslut att inkludera observatörer från kandidatländerna från och med 2024.

25.  Europaparlamentet anser att det behövs ett starkare, mer effektivt och meningsfullt beslutsfattande och tillsyn från parlamentets sida över EU:s utvidgningspolitik och dess finansiering, i syfte att öka den demokratiska legitimiteten och ansvarsskyldigheten. Parlamentet insisterar på att parlamentets roll måste stärkas under hela anslutningsprocessen, inbegripet de mellanliggande stegen, vilket omfattar en fullständig granskning av kandidatländernas framsteg på olika politikområden. Parlamentet åtar sig att stärka regelbunden och transparent dialog och samverkan med kandidatländernas nationella parlament som en modell för parlamentarisk granskning av EU-integrationen.

26.  Europaparlamentet understryker behovet att stärka demokratistödet genom befintliga kanaler och instrument, såsom Jean Monnet-dialogen, den interparlamentariska dialogen och den parlamentariska dialogprocessen.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att fullt ut sluta upp bakom reformarbetet i kandidatländerna, i synnerhet när det gäller deras administrativa kapacitet.

28.  Europaparlamentet betonar behovet att öka transparensen, stärka medborgarnas deltagande och det civila samhällets nära delaktighet i utvidgningsprocessen och granskningen av den, för att säkerställa en hållbar finansiering.

29.  Europaparlamentet understryker att utvidgningsprocessen inte oavsiktligt får vidmakthålla eller förvärra skillnader som grundar sig på sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och kandidatländerna att i utvidgningsprocessen integrera åtgärder som aktivt främjar och säkerställer hbtqi-personers rättigheter, såsom att utveckla en politik som undanröjer diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, ökar hbtqi-personers deltagande i beslutsprocesser och främjar inkludering på det politiska, ekonomiska och sociala området genom utbildning och medvetandehöjande verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och kandidatländerna att vederbörligen övervaka och utvärdera hbtqi-personers rättigheter i kandidatländerna.

30.  Europaparlamentet anser att anslutningsprocessen måste säkerställa att kandidatländerna ökar sina ansträngningar när det gäller lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att man behöver öka pressen på kandidatländerna att införa reformer som förbättrar situationen för personer med funktionsnedsättning och öka sina insatser vad gäller avinstitutionalisering, inklusive övergången från institutionell till familjebaserad och lokalt förankrad omsorg.

Om europeiska institutionella och finansiella reformer

31.  Europaparlamentet anser att förberedelserna inför utvidgningen bör fortgå parallellt i EU och anslutningsländerna. Parlamentet betonar att det behövs europeiska institutionella och finansiella reformer för att möta de rådande utmaningarna och säkerställa EU:s förmåga att ta emot nya medlemmar och främja en framgångsrik integration av dem. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att genomföra de nödvändiga reformerna så att anslutningen av nya medlemsstater inte försenas för att reformerna uteblir. Parlamentet konstaterar att dessa reformer behövs för att stärka EU och unionens institutioner i syfte att främja demokratisk legitimitet, god samhällsstyrning, funktionalitet, ansvarsskyldighet, transparens och hållbarhet. Parlamentet betonar i synnerhet vikten av att stärka den demokratiska legitimiteten i EU:s politik genom att stärka parlamentets rätt till beslutsfattande och kontroll. Parlamentet upprepar därför sin begäran om att få en allmän och direkt initiativrätt till lagstiftning.

32.  Europaparlamentet är fast övertygat om att europeiska institutionella reformer bör öka EU:s handlingsförmåga och inbegripa förenklade och effektivare beslutsförfaranden, så att man går ifrån kravet på enhällighet. Parlamentet upprepar att omröstning med kvalificerad majoritet bör genomföras på områden som skydd av demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten, den fleråriga budgetramen, sanktioner och andra relevanta utrikespolitiska beslut, såsom inledandet av anslutningsförhandlingar med EU, öppnandet och avslutandet av enskilda förhandlingskluster och sanktioner för tillbakagång, men med undantag för beslut om godkännande av militära uppdrag eller insatser med verkställande mandat.

33.  Europaparlamentet begär att mekanismen för att skydda rättsstaten och EU:s grundläggande principer och värden samt övervakningskapaciteten för att säkerställa efterlevnad av Köpenhamnskriterierna ska stärkas inför nästa utvidgningsomgång. Parlamentet föreslår att förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget reformeras genom att man slopar omröstningar med enhällighet i rådets beslut, inför en tydlig tidsram och gör domstolen till skiljedomare vid överträdelser. Parlamentet påpekar att införandet av omröstning med kvalificerad majoritet i detta avseende skulle underlätta utvidgningsprocessen. Parlamentet betonar behovet av ytterligare reformer av villkorlighetsmekanismen för rättsstaten för att täcka och garantera alla unionens grundläggande värden enligt definitionen i artikel 2 i EU-fördraget.

34.  Europaparlamentet anser att differentierad integration inom ramen för ett fullvärdigt medlemskap är en del av lösningen för ett effektivt och fördjupat utvidgat EU. Parlamentet understryker dock att respekten för unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget inte är förhandlingsbar, inte bör vara föremål för några undantag och att medlemskap i unionen måste kräva ett starkt åtagande att respektera all EU-lagstiftning. Parlamentet anser också att en bred europeisk gemensam grund alltid måste säkras och omfatta områden som tullunionen, den inre marknaden och dess fyra friheter, det centrala sociala regelverket samt jordbruks-, konkurrens- och handelspolitiken. Utöver denna gemensamma grund bör medlemsstater som är villiga att gå vidare med den europeiska integrationen inom en bredare uppsättning politikområden tillåtas att göra detta. Enligt ett sådant system med differentierad integration skulle alla medlemsstater delta i beslut om frågor som rör den gemensamma grunden, men bara de medlemsstater som är villiga att delta på områden med fördjupad integration skulle delta i de berörda besluten. Differentierad integration innebär också differentierade finansiella arrangemang.

35.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt utnyttjande av den flexibilitet som erbjuds i Lissabonfördraget innan det görs en mer djupgående reform i samband med en eventuell översyn av fördragen. Parlamentet påminner om att ett antal flexibilitetsinstrument, såsom övergångsklausuler, fördjupat samarbete, konstruktiv röstnedläggning, permanent strukturerat samarbete (Pesco) och undantagsmekanismer redan är möjliga inom EU:s nuvarande rättsliga ramar, så som erfarenheterna från Schengenområdet, en av unionens största landvinningar, och euroområdet tydligt visar. Infasningslösningar, tillfälliga undantag och övergångsperioder kan förhandlas fram i samband med anslutningsförfaranden. Parlamentet påpekar att användningen av dessa flexibilitetsmekanismer inte bör hindra konstruktiva diskussioner om fördragsändringar, så som parlamentet framhöll i sin resolution av den 22 november 2023.

36.  Europaparlamentet konstaterar att institutionella reformer före utvidgningen också måste ta upp utvidgningens konsekvenser för parlamentets sammansättning. Parlamentet påminner om att det är den enda direktvalda institution som företräder EU-medborgarna. Parlamentet bör förbli i en fungerande storlek, samtidigt som det säkerställer en lämplig demokratisk representativitet. Parlamentet påpekar dock att en rimlig ökning av parlamentets storlek inte kan uteslutas för att säkerställa tillräcklig demokratisk representativitet i ett utvidgat EU. Det måste till ett nytt system för fördelning av platser som bygger på en permanent matematisk formel och som är objektivt, rättvist, transparent och varaktigt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att fördelningen av platser i Europaparlamentet bör övervägas tillsammans med omröstningssystemet i rådet.

37.  Europaparlamentet betonar behovet av en snabb översyn av rådets funktionssätt och beslutsprocess inför utvidgningen. Parlamentet föreslår en översyn av systemet med roterande ordförandeskap i rådet. Beräkningen av tröskelvärden för omröstning med kvalificerad majoritet bör också omprövas för att förbättra balansen mellan större och mindre stater och för att fastställa högre tröskelvärden för de viktigaste besluten. Parlamentet efterlyser största möjliga transparens och integritet i rådets beslutsprocess i samband med utvidgningen.

38.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens sammansättning måste ta hänsyn till utvidgningen, och påminner i detta avseende om den flexibilitet som erbjuds i Lissabonfördraget. Parlamentet betonar att varje omprövning av praxis att utse en kommissionsledamot per medlemsstat måste säkerställa en geografiskt balanserad sammansättning av kommissionen.

39.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en förstärkning av instrumenten för medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess.

40.  Europaparlamentet betonar att utvidgningen både är en stor finansiell utmaning för EU, i synnerhet när det gäller sammanhållnings- och jordbrukspolitiken, och ett tillfälle till reform av EU. Parlamentet påpekar att denna utmaning kräver en korrekt utformad, prioriterad och finansierad flerårig budgetram och en effektivare EU-budget som gör det möjligt för unionen att göra nya åtaganden samtidigt som den fortsätter att genomföra befintliga program och politiska prioriteringar. Parlamentet betonar vidare att det också behövs tillräckliga ytterligare och genuina egna medel för att möta utmaningarna i samband med utvidgningen. Utvidgningen tillkommer utöver andra ökade krav på EU-finansiering på områdena finansiell stabilitet, strategisk autonomi, hälsa, energi, utfasning av fossila bränslen, omställningen till ren energi, miljöskydd, digitalisering, forskning, försvar och säkerhet. Parlamentet understryker att sådana finansiella reformer måste övervägas parallellt med de pågående anslutningsförhandlingarna och antas före utvidgningen. Parlamentet försvarar sin ståndpunkt att det nuvarande och framtida fleråriga budgetramverket bör omstruktureras och stärkas avsevärt för att öka resiliensen. Parlamentet understryker behovet att beakta anslutningen av nya medlemmar under utarbetandet av den fleråriga budgetramen för 2028–2034.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och kandidatländerna att garantera de små och medelstora företagens särskilda roll som en hörnsten för att stärka industripolitiken och förbättra ländernas förmåga att uppnå en rättvis omställning och anpassa sig till tekniska utmaningar på vägen mot en inkluderande digital omställning.

42.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet, kommissionen och utrikestjänsten att förbättra den strategiska kommunikationen och synligheten för både de ömsesidiga socioekonomiska fördelarna och utmaningarna med utvidgningen i anslutningsländerna och medlemsstaterna genom en effektiv strategi med informationskampanjer under hela utvidgningsprocessen som visar på konkreta resultat av den pågående anslutningsprocessen och varje förhandlingsrunda.

43.  Europaparlamentet upprepar sina krav på att rekommendationerna från det särskilda utskottet för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (INGE), ska genomföras, i synnerhet genom att insatserna intensifieras för att motverka desinformation och förhindra utländsk illasinnad inblandning och försök att undergräva demokratin och omintetgöra EU-integrationen genom att sabotera den politiska, ekonomiska och sociala stabiliteten i kandidatländerna.

44.  Europaparlamentet påpekar att Ukrainas återuppbyggnad och återhämtning efter kriget är en flerdimensionell utmaning som måste hanteras i ett större sammanhang av en internationell insats. Parlamentet betonar att finansieringen till Ukraina måste komma från flera olika internationella källor, däribland frysta ryska tillgångar. Parlamentet understryker att dessa investeringar kommer att medföra ekonomiska risker och insisterar på att denna process noga måste övervakas och integreras i en väl utformad, skräddarsydd lagstiftningsram som är korruptions- och bedrägerisäker. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett snabbt antagande av förordningen om inrättande av faciliteten för Ukraina.

45.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med politiken inför utvidgningen och översynen av finansieringen och efterlyser en grundlig konsekvensbedömning av utvidgningens konsekvenser. Parlamentet stöder inrättandet av en effektiv EU-stödd konfliktlösnings- och medlingsmekanism utanför utvidgningsramen, som är inriktad på att främja försoning och lösa bilaterala problem i anslutningsländerna och bidra till att finna och genomföra slutgiltiga bindande lösningar på regionala och bilaterala tvister och komma över arvet från det förflutna.

46.  Europaparlamentet vill att valet till Europaparlamentet 2024 ska ses som ett tillfälle att diskutera och presentera behovet av och fördelarna med processen för att fördjupa och utvidga Europeiska unionen och de nödvändiga europeiska politiska, institutionella och finansiella reformerna.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt anslutningsländernas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2023)0471. (2) EUT C 167, 11.5.2023, s. 105. (3) EUT C 202, 28.5.2021, s. 86. (4) EUT C, C/2023/1066, 15.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1066/oj. (5) EUT C, C/2023/1065, 15.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1065/oj. (6) Antagna texter, P9_TA(2023)0285. (7) Antagna texter, P9_TA(2023)0284. (8) EUT C 479, 16.12.2022, s. 33. (9) EUT C 32, 27.1.2023, s. 63. (10) EUT C 362, 8.9.2021, s. 129. (11) EUT L 107, 28.4.2009, s. 166. (12) EUT L 164, 30.6.2015, s. 2. (13) EUT L 261, 30.8.2014, s. 4. (14) EUT L 260, 30.8.2014, s. 4. (15) EUT L 84, 20.3.2004, s. 13. (16) EGT L 361, 31.12.1977, s. 29. (17) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3. (18) Antagna texter, P9_TA(2023)0357. (19) EUT L 330, 20.9.2021, s. 1. (20) REX/401-EESC-2014- 1609. (21) EUT C 252, 18.7.2018, s. 215. (22) Antagna texter, P9_TA(2023)0269. (23) EUT C 465, 6.12.2022, s. 109. (24) EUT C 493, 27.12.2022, s. 130. (25) Antagna texter, P9_TA(2023)0427.

Europaparlamentets resolution av den 29 februari 2024 om genomförandet av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC) (2023/2065(INI))

P9_TA(2024)0121 A9-0024/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan,(1)

–  med beaktande av sitt förslag till resolution av den 14 september 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan,(2)

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2022 om resultatet av kommissionens översyn av handlingsplanen med 15 punkter om handel och hållbar utveckling,(3)

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2022 om framtiden för handelsförbindelserna mellan EU och Afrika,(4)

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en ny EU–Afrika-strategi – ett partnerskap för hållbar och inkluderande utveckling,(5)

–  med beaktande av kommissionens meddelande Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik av den 18 februari 2021 (COM(2021)0066),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 av den 5 mars 2020 (COM(2020)0152),

–  med beaktande av arbetsdokumentet av den 11 oktober 2022 från kommissionens avdelningar Individual information sheets on implementation of EU Trade Agreements (SWD(2022)0730),

–  med beaktande av kommissionens ståndpunkt om konsekvensbedömningen av hållbarheten till stöd för handelsförhandlingarna med Angola för anslutning till avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och SADC,

–  med beaktande av avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan Europeiska unionen och Republiken Angola,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar, inbegripet Parisavtalet från 2015,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av publikationen Transforming Southern Africa: Harnessing Regional Value Chains and Industrial Policy for Development av den 19 oktober 2021 från FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad),

–  med beaktande av avtalet om upprättande av det kontinentala frihandelsområdet i Afrika,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från det 26:e interparlamentariska mötet mellan EU och Sydafrika, som ägde rum den 31 oktober och den 1 november 2018,

–  med beaktande av SADC:s vision 2050,

–  med beaktande av SADC:s strategi och färdplan för industrialisering (2015–2063),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande på eget initiativ Nästa generations handel och hållbar utveckling – översyn av handlingsplanen med 15 punkter(6),

–  med beaktande av efterhandsutvärderingen av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och SADC – inledande rapport av den 21 juni 2023,

–  med beaktande av sammanträdena i handels- och utvecklingskommittén för avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och SADC, särskilt dess sjätte till nionde sammanträden,

–  med beaktande av 2021 års globala rapport om livsmedelskriser,

–  med beaktande av studien från Europaparlamentets generaldirektorat för parlamentarisk utredning och analys av den 22 november 2023 om ett geo-ekonomiskt perspektiv på avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Södra Afrikas utvecklingsgemenskap(7),

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0024/2024), och av följande skäl:

A.  Geopolitiska förändringar, inbegripet covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de ekonomiska konsekvenserna därav har lett till att Afrika fått en ny position och att länderna i det globala syd i högre grad bestämmer över sin roll på världsarenan och främjar sina egna intressen och bidrag.

B.  Sammanslutningen av viktiga länder i det globala syd i Briks (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), som ska utvidgas med ytterligare sex länder från och med 2024 efter beslutet från Briks-toppmötet i augusti 2023, understryker vikten av att upprätthålla samarbetet med de länderna i det globala syd på lika och rättvisa villkor.

C.  Sydafrika spelar en framträdande roll som brobyggare mellan Europeiska unionen och den afrikanska kontinenten och som partner i hanteringen av globala utmaningar.

D.  Avtalet efter Cotonouavtalet kommer att bli den nya övergripande ramen för alla ekonomiska partnerskapsavtal, inklusive avtalet med SADC, samt en viktig referens för framtida översyner av dessa avtal.

E.  Ett fullt deltagande av samtliga aktörer, det vill säga det civila samhället, företrädare för näringslivet och fackföreningar, i genomförandet och övervakningen av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och SADC är avgörande för att man snabbt ska kunna identifiera utmaningar, möjligheter och prioriteringar och övervaka respektive överenskomna åtgärder.

F.  Angola är på väg att ansluta sig till det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och SADC. EU och Angola har slutfört förhandlingarna om ett avtal om underlättande av hållbara investeringar.

G.  Särskild och differentierad behandling är en grundläggande princip för Världshandelsorganisationen (WTO) och principen om konsekvent politik för utveckling bör vägleda EU:s handelsförbindelser med utvecklingsländer.

H.  Klyftan mellan kvinnor och män kostar Afrika söder om Sahara i genomsnitt 6 % av regionens BNP, vilket äventyrar kontinentens insatser för inkluderande mänsklig utveckling och ekonomisk tillväxt En ökning på 1 % av klyftan mellan kvinnor och män minskar ett lands index för mänsklig utveckling med 0,75 %.

I.  De avtalsslutande SADC-staterna står inför utmaningar som exempelvis djupt rotad ojämlikhet och ett stort beroende av export av obearbetade råvaror och jordbruksprodukter.

J.  Denna ojämlikhet har visat sig utgöra ett hinder för brett baserade industrialiseringsinsatser och leder ibland till korruption, och kräver att differentierad politik utvecklas för att ta itu med ekonomisk ojämlikhet inom och mellan länderna i SADC-regionen.

K.  SADC:s vision 2050 bygger på tre pelare: industriell utveckling och marknadsintegration, infrastrukturutveckling till stöd för regional integration samt utveckling av socialt kapital och humankapital.

L.  I SADC:s strategi och färdplan för industrialisering 2015–2063 fastställs tre prioriterade tillväxtvägar för resursbaserad industrialisering i regionen: bearbetning av jordbruksråvaror, mineralbearbetning samt värdekedjor baserade på industri och tjänster.

M.  För utvecklingsländerna fattas det just nu 2,5 biljoner US-dollar i årlig finansiering för att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030. Utländska direktinvesteringar är ett instrument för att finansiera Agenda 2030 för hållbar utveckling och de tillhörande målen för hållbar utveckling. Sådant kapital kan vara till stöd för att skapa arbetstillfällen och för sociala och miljömässiga förbättringar i enlighet med målen för hållbar utveckling. Målet att locka till sig investeringar bör gå hand i hand med erkännandet, inom ramen för de internationella investeringsavtalen, att parterna i dessa avtal bör sträva efter att förbättra sina miljö- eller arbetarskyddsnivåer och inte försvaga eller minska dem.

N.  Målet med SADC:s strategi och färdplan för industrialisering 2015–2063 är att utveckla och delta i regionala och globala värdekedjor.

O.  Transportinfrastruktur och digital infrastruktur behövs för att utveckla regionala värdekedjor och för att alltmer integrera SADC-staterna i de globala värdekedjorna.

P.  De viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt deltagande i värdekedjan är finansiering, kompetens, teknik, infrastruktur och logistik.

Q.  Covid-19-pandemin har avsevärt ökat investeringsgapet i de avtalsslutande SADC-staterna och begränsat deras finanspolitiska spelrum.

R.  Konsekvenserna av de åtgärder som vidtagits för att förhindra spridningen av covid-19 har i hög grad påverkat befolkningarnas försörjning, särskilt i staterna Eswatini och Lesotho, som är beroende av den sydafrikanska arbetskraften och gränsövergången.

S.  Volatiliteten i råvarupriserna under covid-19-pandemin orsakade ekonomiska skador för de avtalsslutande SADC-stater som är beroende av skatteintäkter från utvinningsindustrin.

T.  Den låga lokala produktionen av hälsoprodukter håller regionen beroende av internationell produktion för upphandling av viktiga hälsoprodukter, inklusive viktiga vacciner mot covid-19.

Övervaknings- och översynsprocessen för avtalet om ekonomiskt partnerskap

1.  Europaparlamentet välkomnar den första översynsprocessen som inleddes i november 2021 efter det att avtalet om ekonomiskt partnerskap hade tillämpats provisoriskt sedan 2016 och förväntar sig att den ska kunna påvisa kopplingen mellan avtalet om ekonomiskt partnerskap och hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med SADC-partnerna för att främja rättvis, inkluderande och hållbar handel så att avtalet om ekonomiskt partnerskap, när det faktiskt genomförs, kan säkerställa och bidra till en hållbar utveckling i regionen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i efterhandsutvärderingen av det ekonomiska partnerskapsavtalet EU– SADC noggrant analysera avtalets inverkan på målen för hållbar utveckling, informella och lokala ekonomier, regional och panafrikansk integration, ekonomisk diversifiering, kampen mot klimatförändringarna, inbegripet de inhemska industriernas bidrag till denna insats, och det effektiva stödet från Global Gateway och EU:s Aid for Trade-program i samband med det ekonomiska partnerskapsavtalet EU–SADC. Parlamentet erinrar om att föreliggande avtal främst är inriktat på handel med varor och inte behandlar handel med tjänster, investeringar eller andra frågor såsom immateriella rättigheter, konkurrens och offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar parterna att beakta dessa frågor i framtida översyner, eftersom det finns en bestämmelse om förhandlingar om dessa frågor i framtiden.

2.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om vikten av att det civila samhället deltar i genomförandet och övervakningen av avtalet om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet beklagar det begränsade deltagandet av det civila samhället i genomförandet av avtalet om ekonomiskt partnerskap, vilket har konstaterats. Parlamentet betonar i detta avseende att det är väldigt viktigt att aktivt främja det civila samhällets deltagande. Parlamentet noterar att ett aktivt deltagande av det civila samhällets organisationer och av intressenter, inbegripet kvinnogrupper och studentorganisationer, i övervaknings- och utvärderingsprocessen kan ge värdefulla insikter och återkoppling om avtalets inverkan på kvinnor och ungdomar.

3.  Europaparlamentet erkänner att utarbetandet av den gemensamma övervakningsrapporten om avtalet om ekonomiskt partnerskap går långsammare än väntat. Parlamentet erkänner de kapacitetsbegränsningar som de avtalsslutande SADC-staterna står inför i detta avseende. Parlamentet påminner om att i enlighet med den nya strategin för handel och hållbar utveckling bör alla berörda parter, inbegripet organisationer i det civila samhället, företrädare för näringslivet och fackföreningar, involveras i denna inventering och uppmuntras att lägga fram förslag för att maximera effektiviteten i avtalet om ekonomiskt partnerskap. Detta bör moderniseras med inrättandet av en inhemsk rådgivande grupp vilket har blivit gemensam praxis i andra avtal om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet förespråkar ett mer strukturerat deltagande av parterna när det gäller det konkreta genomförandet av alla hållbarhetsaspekter i det ekonomiska partnerskapsavtalet EU–SADC. Parlamentet uppmanar de avtalsslutande SADC-staterna att uppfylla de åtaganden som man enats om inom ramen för avtalet för att engagera aktörer i det civila samhället.

4.  Europaparlamentet erkänner att det krävs flexibla övergångsarrangemang för att de avtalsslutande SADC-staterna ska kunna uppfylla kraven för handel och hållbar utveckling i avtalet om ekonomiskt partnerskap och andra internationella åtaganden.

5.  Europaparlamentet förväntar sig att avtalet om ekonomiskt partnerskap, beroende på resultatet av översynen, kommer att anpassas eller eventuellt utvidgas i kompletterande avtal i syfte att konsolidera och fördjupa partnerskapet mellan EU och de sydafrikanska länderna som svar på geopolitiska förändringar och de utmaningar som klimatförändringarna för med sig.

6.  Europaparlamentet välkomnar Angolas strävan efter minskade koldioxidutsläpp, i egenskap av ett land som har varit starkt beroende av sin utvinningsindustri.

7.  Europaparlamentet välkomnar att åtgärder planeras för finanspolitisk kapacitetsuppbyggnad inom ramen för avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola.

Handelsbalanser

8.  Europaparlamentet välkomnar att handelsförbindelserna mellan EU och de avtalsslutande SADC-staterna har utökats avsevärt, både på regional och bilateral nivå, och att de avtalsslutande SADC-staterna kan uppnå ett handelsöverskott. Detta visar på avtalets positiva bidrag till den ekonomiska utvecklingen, medan de förväntade positiva effekterna på sysselsättningen, det regionala ekonomiska samarbetet samt diversifieringen och moderniseringen av ekonomin ännu inte har känts av helt och att eftersträvandet av detta är något som bör prioriteras. De avtalsslutande SADC-staterna exporterar främst ädelstenar, träprodukter, transporter(8), mineralprodukter och jordbruksprodukter, t.ex. frukt och grönsaker, till EU. Sydafrikas export till EU är dock mer mångsidig och omfattar varor med högre mervärde.

9.  Europaparlamentet betonar att de avtalsslutande SADC-staterna, med undantag för Sydafrika, främst bedriver handel inom regionen. Parlamentet konstaterar att handeln med Sydafrika fortsätter att stå för 80 % av EU:s handel med de avtalsslutande SADC-staterna och att Sydafrikas varuhandel med andra afrikanska länder endast står för 17 % av landets totala utrikeshandel. Handeln mellan SADC-staterna står för 23 % av deras totala handel. Handelsmönstren mellan SADC-staterna skiljer sig från den bilaterala handeln mellan EU och SADC. Generellt sett har ingen förbättring skett av diversifieringen och tillverkningens andel av BNP är fortfarande svag. Diversifierade ekonomier skulle göra de avtalsslutande SADC-staterna mer motståndskraftiga mot externa chocker. Parlamentet betonar vikten av att stärka de regionala värdekedjorna.

10.  Europaparlamentet betonar att det ekonomiska partnerskapsavtalet bör tjäna som underlag för en ny handelsdynamik mellan avtalsparterna genom en gradvis asymmetrisk liberalisering av handeln mellan dem. Parlamentet betonar också att det kan stärka, bredda och fördjupa samarbetet inom alla handelsrelaterade områden och därmed också stärka partnerskapet mellan SADC-länderna och EU. Parlamentet betonar betydelsen av principen om asymmetrisk liberalisering av handeln som ett verktyg för att främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i de SADC-länder som omfattas av det ekonomiska partnerskapsavtalet.

11.  Europaparlamentet understryker att samtidigt som ekonomiska partnerskapsavtal kan ge länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) betydande fördelar medför de också specifika utmaningar och nackdelar. Parlamentet trycker därför på att beslutsfattare noggrant måste beakta dessa faktorer och arbeta för att säkerställa att de ekonomiska partnerskapsavtalen genomförs på ett sätt som maximerar fördelarna för alla inblandade parter.

12.  Europaparlamentet påminner om att alla avtalsparter alltid bör handla utifrån principen om solidaritet och ömsesidigt intresse för att stärka det givande samarbetet, fullgöra sina åtaganden och skyldigheter och underlätta för de SADC-länder som omfattas av det ekonomiska partnerskapsavtalet att fortsätta att genomföra avtalet.

Tekniska handelshinder

13.  Europaparlamentet påminner om att det ekonomiska partnerskapsavtalet med SADC syftar till att främja regional integration och att avtalet bör vara en byggsten för det afrikanska kontinentala frihandelsområde som lanserades 2021. Parlamentet konstaterar att regional integration hämmas av långa väntetider vid gränsövergångar, höga gränskostnader och otillräcklig gränsöverskridande konnektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och de avtalsslutande SADC-staterna att öka samarbetet inom infrastruktur, digital handel och certifiering, inbegripet inom ramen för Global Gateway. Parlamentet betonar vikten av att prioritera regionala transport- och infrastrukturprojekt i regionen för att fördjupa den regionala integrationen och öka handelsflödena mellan länderna. Parlamentet påminner om behovet av att främja utveckling av en effektiv gränsöverskridande infrastruktur, harmonisera bestämmelserna och stärka samarbetet mellan de avtalsslutande SADC-staterna för att skapa en sammanlänkad SADC-region. Parlamentet uppmanar de avtalsslutande SADC‑staterna att harmonisera bestämmelser och förfaranden som rör tull och transport för att förenkla gränsöverskridande processer, minska förseningar och främja ett gynnsamt klimat för handel och investeringar.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av att formalisera gränsöverskridande arbetsformer för att främja anständigt arbete, skydda arbetstagarnas rättigheter och säkerställa social och ekonomisk utveckling i regionen. Parlamentet erkänner de särskilda utmaningar som kvinnor står inför, särskilt i samband med gränsöverskridande arbete, inbegripet könsrelaterat våld och korruption.

15.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och de avtalsslutande SADC-staterna att vidga sitt åtagande att skapa en gynnsam miljö som stöder laglig och öppen rörlighet för arbetskraften samtidigt som arbetstagarnas rättigheter och värdighet skyddas.

Ursprungsregler

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om aktiveringen av regional kumulation med länderna i Södra Afrikas tullunion. Parlamentet påminner om att införandet av flexibla ursprungsregler är avgörande för att uppnå målen för regional integration. Parlamentet betonar att ursprungsreglerna måste främja målen för Afrikanska kontinentala frihandelsområdet. Parlamentet påminner om att avtalet om ekonomiskt partnerskap bör stödja den fortsatta utvecklingen av Afrikanska kontinentala frihandelsområdet.

Handelstvister och frågor om marknadstillträde

17.  Europaparlamentet konstaterar att handelshinder har förekommit i samband med sanitära och fytosanitära åtgärder, särskilt för fjäderfä och citrusfrukter. Parlamentet uppmanar kommissionen och de avtalsslutande SADC-staterna att använda de forum och samarbetsmekanismer som överenskommits inom ramen för avtalet för att ta itu med ändringar i förordningar som rör sanitära och fytosanitära åtgärder i ett tidigt skede och i en samarbetsvillig atmosfär så att lämpliga åtgärder kan vidtas i tid. Europaparlamentet bör informeras fullt ut inom ramen för översynen så att det säkerställs att de sanitära och fytosanitära åtgärder som Sydafrika tillämpar är förenliga med unionens krav och bestämmelserna i avtalet om ekonomiskt partnerskap och inte skadar växtskyddet i unionens och SADC:s produktion. Kommissionen har bistått de avtalsslutande SADC-staterna med tekniskt och ekonomiskt stöd för att uppfylla kraven för de sanitära och fytosanitära åtgärderna och det krävs en noggrann övervakning av arbetet för att minska hälsoriskerna. Man bör söka lösningar på handelshinder som orsakas av sanitära och fytosanitära krav genom politiska diskussioner på hög nivå.

Kapacitetsuppbyggnad

18.  Europaparlamentet konstaterar att styrning och finanspolitisk och institutionell kapacitet fortfarande är de största utmaningarna för ett effektivt genomförande av avtalet om ekonomiskt partnerskap.

19.  Europaparlamentet framhäver att utvecklingssamarbete och tekniskt och finansiellt bistånd är avgörande faktorer för uppnåendet av det ekonomiska partnerskapsavtalets mål och för ett gynnsamt samarbete mellan avtalsparterna.

20.  Europaparlamentet påminner om att det kan vara en utmaning för mindre AKS-länder som saknar resurser och infrastruktur att genomföra ekonomiska partnerskapsavtal. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja sina partnerutvecklingsländer så att de kan dra full nytta av de möjligheter som ekonomiska partnerskapsavtal innebär.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för tekniskt bistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt utöka sin kommunikation och sitt samarbete med de avtalsslutande SADC-staterna och att i god tid ge dem och, när så är lämpligt, deras företag och organisationer i det civila samhället, stöd i genomförandet av kommande EU-projekt och uppfyllandet av andra internationella åtaganden såsom multilaterala miljöavtal, ILO-konventioner och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Ekonomisk, social och miljörelaterad utveckling

22.  Europaparlamentet drar slutsatsen att det ekonomiska partnerskapsavtalet inte har lyckats fördjupa de regionala värdekedjorna i och mellan de avtalsslutande SADC-staterna i någon betydande utsträckning, men att det bör stärka diversifieringen av exportkedjor och regionala mervärdeskedjor samt skapa mer motståndskraftiga leveranskedjor som kan anpassa sig till framtida störningar för den socioekonomiska utvecklingen i SADC. Parlamentet betonar vikten av att skapa regionala värdekedjor för regionens ekonomiska resiliens. Parlamentet förväntar sig att avtalet om ekonomiskt partnerskap i större utsträckning ska bidra till att övervinna de bestående problemen med livsmedelssuveränitet och fattigdomsminskning i de avtalsslutande SADC-staterna. Parlamentet påminner om att målet med avtalen om ekonomiskt partnerskap är att skapa positiva effekter på den ekonomiska utvecklingen och den regionala integrationen. Parlamentet betonar att avtalet om ekonomiskt partnerskap fortfarande har stor potential att främja hållbar utveckling och att detta bör prioriteras.

23.  Europaparlamentet understryker önskan att lämna tillräckligt politiskt utrymme så att de avtalsslutande SADC-staterna ska kunna skapa lokalt mervärde. EU bör aktivt stödja de avtalsslutande SADC-staterna i deras ansträngningar att flytta upp i värdekedjan. Parlamentet betonar att en effektiv förvaltning av regional specialisering är nödvändig för att maximera de regionala värdekedjornas potential och kräver strukturer och politiska insatser för samarbetsbaserad styrning. Parlamentet uppmanar EU och de avtalsslutande SADC-staterna att arbeta för att utveckla digital infrastruktur av hög kvalitet, inbegripet bredbandsnät och digitala plattformar, för att förbättra konnektiviteten, främja e-handel och underlätta utbytet av information och tjänster över gränserna.

24.  Europaparlamentet understryker värdekedjan för tjänsters avgörande betydelse för att främja ekonomisk tillväxt och innovation och stärka det regionala samarbetet inom SADC-regionen. Parlamentet betonar potentialen inom tjänstesektorerna i SADC-regionen, som omfattar finansiella tjänster, turism och telekommunikation.

25.  Europaparlamentet understryker att EU bör verka för multilateralt samarbete och säkerställa sina egna intressen, samtidigt som unionen tar sig an några av AKS-ländernas viktigaste intressen, i synnerhet med avseende på regional integration.

26.  Europaparlamentet påminner om den tvåpelarlösning för att ta itu med de skatteutmaningar som följer av ekonomins digitalisering och globalisering som medlemmarna i det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster som inrättats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och G20 har kommit överens om.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa att den överenskomna globala minsta bolagsskattesatsen på 15 % för multinationella företag tillämpas effektivt. Parlamentet understryker att denna minimiskattesats årligen uppskattas generera omkring 150 miljarder US-dollar i ytterligare globala skatteintäkter.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att utvecklingsländerna fullt ut kan utöva sina rättigheter enligt WTO:s bestämmelser om särskild och differentierad behandling, särskilt för att trygga sin livsmedelsförsörjning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera 2009 års meddelande om rättvis handel(9).

29.  Europaparlamentet betonar att det finns ett akut behov av att genomföra långtgående gemensamma insatser för att minska koldioxidutsläppen och att tillhandahålla betydande ekonomiska resurser och omfattande tekniköverföring för detta ändamål. Parlamentet betonar betydelsen av samarbete för att främja hållbar utveckling, bekämpa klimatförändringar och samtidigt främja ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar att inrättandet av energipartnerskap med länderna i SADC-regionen inte bara ska fokusera på genomförandet av den gröna given i Europa, utan samtidigt ska syfta till att försörja regionen.

30.  Europaparlamentet upprepar att den gröna omställningen har potential att generera gröna arbetstillfällen av hög kvalitet som i hög grad kan bidra till fattigdomsutrotning och social delaktighet både i EU:s medlemsstater och i de avtalsslutande SADC-staterna.

31.  Europaparlamentet understryker vikten av att investera i utbildning och kompetensutveckling som är skräddarsydd för insatser för minskade koldioxidutsläpp samtidigt som man tar itu med utmaningarna med den rättvisa omställningen.

32.  Europaparlamentet anser att projekt för att förbättra den lokala infrastrukturen i de avtalsslutande SADC-staterna i samband med stadspartnerskap är användbara för att stödja klimatpartnerskap mellan EU och enskilda avtalsslutande SADC-stater på ett decentraliserat sätt och för att fördjupa utbytet mellan kommuner i södra Afrika och EU. Parlamentet är övertygat om att utbyten på kommunnivå gör det möjligt för afrikanska och europeiska experter att utveckla problemanpassade lösningar för utvecklingen av lokal infrastruktur. Parlamentet välkomnar att sådana partnerskapsprojekt stöds av programmet ”Local Authorities: Partnerships for sustainable cities 2020”. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att hjälpa de avtalsslutande SADC-länderna att uppfylla EU:s miljöpolitiska krav och att upprätthålla detta finansieringsprogram. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegationer att underlätta dialogen i syfte att främja ömsesidig förståelse av effekterna av EU:s klimatinitiativ, såsom införandet av förordningen om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen, förordningen om avskogning och den kommande unionslagstiftningen om tillbörlig aktsamhet.

33.  Europaparlamentet betonar att de avtalsslutande SADC-staterna särskilt påverkas av klimatförändringarnas effekter. Parlamentet påminner om att jordbruket i södra Afrika påverkas av både översvämningar och torka. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och de avtalsslutande SADC-staterna att intensifiera sitt samarbete för att utveckla lämpliga system för tidig varning och samordning mellan de berörda ministerierna i de avtalsslutande SADC-staterna i syfte att uppnå målen för de nationellt fastställda bidragen.

34.  Europaparlamentet välkomnar de avtalsslutande SADC-staternas och kommissionens insatser för att upprätta ett närmare samarbete om motståndskraftiga livsmedelssystem och livsmedelssuveränitet inom ramen för översynsprocessen. Detta samarbete är ett tillfälle att göra framsteg med FN:s förklaring om jordbrukares och andra lantarbetares rättigheter och jordbruksinriktade ILO-konventioner såsom konvention nr 129 om yrkesinspektion inom jordbruket, konvention nr 10 om minimiålder inom jordbruket och konvention nr 11 om föreningsrätt inom jordbruket. Parlamentet påminner om att agroekologins kapacitet att förena de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna av hållbarhet har fått erkännande i banbrytande rapporter från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster liksom Världsbanken och den FAO-ledda globala internationella studien av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling (IAASTD).

35.  Europaparlamentet betonar behovet av insatser för att skapa klimatresilienta värdekedjor inom jordbruksindustrin och utveckla torkhärdiga grödor och klimatanpassade bearbetningsmetoder.

36.  Europaparlamentet betonar att tillgången till rent vatten och sanitetsanläggningar är grundläggande för jordbrukets hållbarhet. Parlamentet betonar behovet av övergripande strategier för vattenförvaltning, och att bristen på tillgång till rent vatten och sanitet i SADC-regionen utgör ett hinder för hållbar utveckling.

37.  Europaparlamentet efterlyser att regionala initiativ för bearbetning av jordbruksprodukter genomförs och delas mellan avtalsslutande SADC-stater för att främja kunskapsutbyte och utbyte av bästa praxis. Framstegen i de regionala värdekedjorna inom bearbetning av jordbruksprodukter måste övervakas.

Jämställdhet

38.  Europaparlamentet erkänner kvinnornas viktiga roll i den ekonomiska utvecklingen i SADC-regionen och vikten av att skapa en gynnsam miljö som skyddar deras rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera jämställdhetsfrågor i samband med genomförandet av avtalet om ekonomiskt partnerskap, t.ex. genom att anordna workshoppar om jämställdhet mellan bl.a. kvinnoorganisationer i EU och i SADC-länder, genom att öka de inhemska myndigheternas och företagens medvetenhet om den outnyttjade ekonomiska potential som härrör från diskriminering av kvinnor och genom att hjälpa dem att identifiera de politiska, ekonomiska och sociala drivkrafter som hämmar de afrikanska kvinnornas framsteg och efterlyser politiska insatser och konkreta åtgärder för att minska klyftan mellan könen. Parlamentet betonar vikten av att stärka kvinnor och ungdomar i SADC-regionen genom att öka deras tillgång till finansiering, resurser och ekonomiskt deltagande. Parlamentet uppmanar EU och de avtalsslutande SADC-staterna att säkerställa lika och obehindrad tillgång till finansiella tjänster och resurser för kvinnor och ungdomar och att främja finansiell inkludering.

Investeringar

39.  Europaparlamentet påpekar att grön finansiering och gröna investeringar måste utökas avsevärt för att målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet ska kunna uppnås och för att främja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi i de avtalsslutande SADC-staterna.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU:s och avtalsslutande SADC-stater att aktivt utforska innovativa mekanismer för grön finansiering, inbegripet gröna obligationer, klimatfokuserade investeringsfonder och offentlig-privata partnerskap, som utnyttjar internationella plattformar för att locka investeringar för hållbara och klimatresilienta projekt. Parlamentet uppmanar EU att utnyttja sitt inflytande för att få till stånd förbättrad finansiering från institutioner såsom Världsbanken och stärka Internationella valutafondens roll när det gäller att minska kraftigt skuldsatta länders skulder, och uppmanar därför EU och dess medlemsstater att använda sitt inflytande för att utforska nya strategier som frigör finansiering för klimatanpassning. Parlamentet betonar behovet av proaktiva åtgärder för att fortsätta locka till sig mer investeringar, särskilt i strategiska och innovativa sektorer, vilket kan leda till resultat av högre kvalitet och främja mer hållbar utveckling, som skulle kunna leda till långsiktiga fördelar både för de avtalsslutande SADC-staterna och för EU. Parlamentet uppmanar vidare EU och de avtalsslutande SADC-staterna att gemensamt utforska innovativa finansieringsmöjligheter såsom att säkra lån och därefter anslå dem på lämpliga villkor för att finansiera offentlig infrastruktur på viktiga områden såsom energi, vattenförsörjning, avfallshantering och återvinning.

41.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser i internationella forum, däribland WTO, och förespråka ökad internationell klimatfinansiering.

42.  Europaparlamentet konstaterar att EU-medlemsstaternas investeringar i de avtalsslutande SADC-staterna fortfarande är betydligt högre än Förenta staternas eller Kinas.

43.  Europaparlamentet anser dessutom att det finns ett akut behov av att öka de hållbara investeringarna i SADC-regionen och förväntar sig att investeringsområden som verkar särskilt lämpliga för investeringspartnerskap mellan EU och de avtalsslutande SADC-staterna identifieras. Parlamentet efterlyser en bättre samordnad Team Europe-strategi för att identifiera och genomföra lämpliga åtgärder för att öka investeringarna. Parlamentet betonar att uppnåendet av målen för hållbar utveckling kräver omfattande investeringar till stöd för infrastruktur och diversifiering bort från beroendet av primärvaror och mot industriprodukter med högt värde. Parlamentet betonar att EU:s investeringspolitik bör hjälpa utvecklingsländer, särskilt afrikanska länder, att locka till sig utländska direktinvesteringar och minska finansieringsgapet för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att skapandet av arbetstillfällen med anständiga villkor måste spela en viktig roll när det gäller att främja investeringar i SADC-regionen, och möjliggöra robusta inhemska ramar för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö. Parlamentet understryker behovet av att ge lokala företag ett så stort ansvar som möjligt för genomförandet för att behålla investerade medel i regionen, främja sysselsättningen och överföra sakkunskap. Parlamentet anser att Global Gateway-medlen bör ökas och att andelen bidrag för lika nödvändiga offentliga investeringar måste ökas.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med urval av och stöd till Global Gateway-projekt säkerställa att den sociala dialogen är en integrerad del av den institutionella ramen för beslutsfattande och genomförande på alla nivåer.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre samordna EU-medlemsstaternas enskilda nationella exportkreditorgan för att anpassa dem till prioriteringarna i den europeiska gröna given.

46.  Europaparlamentet understryker de små och medelstora företagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen i SADC-staterna och erkänner deras potential och roll. Parlamentet upprepar behovet av att öka medvetenheten om fördelarna och möjligheterna med avtalet, särskilt för små och medelstora företag.

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att företag inom den privata sektorn aktivt deltar i genomförandet och övervakningen av det ekonomiska partnerskapsavtalet EU–SADC.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja och uppmuntra deltagande i program för kapacitetsuppbyggnad och regionala initiativ som syftar till att stärka investerings- och exportkapaciteten och samtidigt främja ett marknadsklimat som är mer gynnsamt för små och medelstora företag.

49.  Europaparlamentet välkomnar införandet av EU-program såsom programmet för stöd till att förbättra investerings- och företagsklimatet, vilket syftar till att förbättra företags- och investeringsklimatet i SADC-staterna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ökad finansiering under nästa budgetperiod för att ge skjuts åt tillväxten och utvecklingen inom den privata sektorn och skapa arbetstillfällen för lokalbefolkningen och därmed minska fattigdomen.

50.  Europaparlamentet betonar att en transparent och förutsägbar rättslig och finanspolitisk ram kommer att bidra till att främja regional integration och attrahera utländska direktinvesteringar.

Angolas anslutning

51.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola för detta avtal som en ny strategi för att bygga upp den nödvändiga transparenta och förutsägbara rättsliga och finanspolitiska ram som främjar tillbörlig aktsamhet från investerarnas sida för att locka till sig hållbara och ansvarsfulla investeringar, och framhåller de överenskomna bestämmelserna om åtaganden om jämställdhet, klimat och hållbar utveckling. Parlamentet uppmuntrar andra länder i regionen att överväga liknande avtal med EU om underlättande av hållbara investeringar, vilket inbegriper nationellt fastställda bidrag i utformningen av dem. Parlamentet understryker att avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola bör bidra till att attrahera och utvidga hållbara investeringar i Angola samt till att främja ekonomisk diversifiering, samtidigt som åtaganden i fråga om miljö och arbetstagarrättigheter införlivas, och inte bör ha motsatt effekt. Parlamentet framhåller hållbara investeringsmöjligheter i den klimatkänsliga jordbrukssektorn, investeringar i förnybar energi och klimattålig infrastruktur samt kompetensutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för det fleråriga vägledande programmet för Angola prioritera samarbetsprojekt som främjar hållbarhetsåtagandena i avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola. Parlamentet anser att avtal såsom avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola kan utgöra en rättslig och organisatorisk ram för hållbara investeringar som minskar Angolas beroende av olja och gas. Parlamentet välkomnar att avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola innehåller viktiga aspekter av det praktiska genomförandet av investeringar, såsom öppenhet och förutsägbarhet för investeringar, effektivisering av godkännandeförfaranden, inrättande av kontaktpunkter för intresserade investerare, förfaranden för undvikande av tvister och för tvistlösning samt för tillbörlig aktsamhet från investerarnas sida. Parlamentet uppmanar EU och de avtalsslutande SADC-staterna att överväga om ett avtal om underlättande av hållbara investeringar bör komplettera avtalet om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet uppmanar de avtalsslutande SADC-staterna att vid behov inleda förhandlingar om denna fråga.

52.  Europaparlamentet välkomnar Angolas begäran om att ansluta sig till det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och SADC. Parlamentet hoppas i detta sammanhang att förhandlingsprocessen kommer att inledas utan ytterligare dröjsmål. Om Angola ansluter sig till det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och SADC eller något annat separat bindande och verkställbart internationellt instrument mellan EU och SADC-staterna, bör avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola anpassas i enlighet med detta.

53.  Europaparlamentet påminner om att Angola, enligt kommissionens konsekvensbedömning, står inför kapacitetsproblem när det gäller att genomföra avtalet om ekonomiskt partnerskap på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att bistå Angola i kapacitetsuppbyggnaden.

Råvaror

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de avtalsslutande SADC-staterna att stärka samarbetet genom formella forum samt strategiska partnerskap för kritiska råvaror och färdplaner för genomförande för att säkerställa en diversifierad och hållbar försörjning av viktiga råvaror för en grön, digital och rättvis omställning, förbättra återvinningen av naturresurser och avfallshantering, stödja inhemska industrier att röra sig uppåt i värdekedjan från utvinning till bearbetning av råvaror och främja ansvarsfull gruvdrift, särskilt genom att erkänna och tillämpa det fria, på förhand inhämtade och informerade samtycket från den lokalbefolkning som påverkas av gruvprojekt och åstadkomma fördelar längs hela försörjnings- och produktionskedjan. Parlamentet är övertygat om att utvinning av råvaror måste ske med respekt för miljöstandarder, arbetsrätt och mänskliga rättigheter, inbegripet ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Parlamentet efterlyser ett kontinuerligt och brett deltagande av alla berörda parter, inbegripet lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar. Parlamentet förespråkar politiska reformer som tar itu med mark- och gruvägande, arbetstagares rättigheter och social rättvisa för att mildra konflikter och uppmuntra hållbara investeringar. Parlamentet är oroat över fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de omfattande miljöskador som vissa gruvföretag har orsakat.

55.  Europaparlamentet välkomnar det strategiska partnerskapet med Namibia, som syftar till att bygga upp utvecklingen av förnybar vätgas och värdekedjor för kritiska råvaror. Parlamentet påminner om behovet av att utveckla nödvändig infrastruktur, t.ex. anläggningar för förnybar energi, transportnät och forskningscentrum, för att underlätta produktion och distribution av förnybar vätgas.

56.  Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang inrättande av plattformar för kunskapsutbyte och forskningsnätverk för att underlätta utbyte av bästa praxis, erfarenheter och innovativa lösningar mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att det finns en poäng med att utvidga det tekniska samarbetet till andra områden.

57.  Europaparlamentet betonar att EU:s krav på avskaffande av exporttullar på råvaror sedan länge har varit en stötesten i förhandlingarna om ekonomiska partnerskapsavtal, med tanke på att exporttullar inte är förbjudna enligt WTO-systemet. Parlamentet påminner om de afrikanska ländernas rätt att reglera råvaror på ett sätt som gynnar deras samhällsintresse. Parlamentet uppmanar därför EU att inte föra en handelspolitik som förbjuder utvecklingsländerna att ta ut exportavgifter på råvaror som en allmän regel, i den mån detta är förenligt med WTO:s bestämmelser.

Trips-undantag

58.  Europaparlamentet noterar att det ursprungliga förslaget från bland annat Indien och Sydafrika om ett undantag för handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) för covid-19-vacciner möttes av olika reaktioner i början och senare fick stöd av EU. Parlamentet betonar att ett jämlikt partnerskap i framtiden bör omfatta mer dialog. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och WTO-medlemmarna att göra framsteg i de segdragna diskussionerna i WTO om att utvidga Trips-beslutet vid WTO:s tolfte ministerkonferens, så att den överenskomna flexibiliteten på WTO-nivå också omfattar behandlingsmetoder och diagnostik. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att inrätta en tydlig politisk ram för att säkerställa att EU:s framtida system för tvångslicensiering är i linje med den överenskomna Trips-flexibiliteten. Parlamentet efterlyser ett starkare jämlikt samarbete med de avtalsslutande SADC-staterna i detta sammanhang.

59.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts inom ramen för det strategiska partnerskapet EU-Sydafrika för att bygga upp en infrastruktur för vaccinproduktion, och betonar att dessa måste omfatta produktion av covid-19-vacciner.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till de avtalsslutande SADC-staternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 250, 16.9.2016, s. 3. (2) EUT C 204, 13.6.2018, s. 222. (3) EUT C 132, 14.4.2023, s. 99. (4) EUT C 32, 27.1.2023, s. 74. (5) EUT C 494, 8.12.2021, s. 80. (6) EUT C 105, 4.3.2022, s. 40. (7) Studien EU-Southern African Development Community Economic Partnership Agreement: A geo-economic perspective, Europaparlamentet, generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, 22 november 2023. (8) Cipollina, M., The Trade Growth under the EU-SADC Economic Partnership Agreement: An Empirical Assessment. Economies Vol. 10, nr 12, 2022. (9) Kommissionens meddelande Att bidra till en hållbar utveckling: rättvis handel och icke-statliga handelsrelaterade system för hållbar utveckling av den 5 maj 2009 (COM(2009)0215).

Europaparlamentets resolution av den 29 februari 2024 om den kritiska situationen i Kuba (2024/2584(RSP))

P9_TA(2024)0122 RC-B9-0144/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kuba, särskilt resolutionen av den 12 juli 2023 om läget avseende avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba mot bakgrund av den höga representantens besök nyligen på ön(1),

–  med beaktande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan(2), som undertecknades i december 2016 och som tillämpats provisoriskt sedan den 1 november 2017,

–  med beaktande av artiklarna 4, 5 och 229 i den kubanska konstitutionen och strafflagen,

–  med beaktande av definitionen av ”organisationer i det civila samhället” i Europeiska unionens officiella tidning,

–  med beaktande av dokumentet ARES (2021) 2474104 från Europeiska utrikestjänstens biträdande verkställande direktör för Nord-, Central- och Sydamerika,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966 och andra internationella fördrag och instrument på människorättsområdet,

–  med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1984 och som Kuba är part i,

–  med beaktande av rapporter från människorättsorganisationer, såsom Human Rights Watch, Human Rights Foundation och Prisoners Defenders, av kapitel IV.B om Kuba i årsrapporterna för 2020, 2021 och 2022 från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR), av meddelandet av den 6 november 2019 till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter från FN:s särskilda rapportör om nutida former av slaveri, inbegripet dess orsaker och konsekvenser, och FN:s särskilda rapportör om människohandel, särskilt avseende handel med kvinnor och barn, om kubanska medicinska brigader, av meddelandet av den 2 november 2023 till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter från FN:s särskilda rapportör om nutida former av slaveri, inbegripet dess orsaker och konsekvenser, om kubanska medicinska brigader, och av slutsatserna från FN:s råd för mänskliga rättigheters allmänna återkommande utvärdering av Kuba från 2018 om kubanska medicinska brigader,

–  med beaktande av meddelandet av den 16 november 2023 till Kuba från FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet, FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden, FN:s särskilda rapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet, FN:s särskilda rapportör om rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet och FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Parlamentet gav sitt godkännande till avtalet om politisk dialog och samarbete den 5 juli 2017, med tydliga villkor kopplade till förbättring av mänskliga rättigheter och demokrati i Kuba, vilket inbegriper en upphävandeklausul i händelse av överträdelse av människorättsbestämmelserna. I den åtföljande resolutionen uppmanades de kubanska myndigheterna att låta delegationer från Europaparlamentet resa in i landet och få träffa sina samtalspartner.

B.  I flera artiklar i avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba, nämligen artiklarna 1, 2 och 3, fastställs tydliga principer för jämlikhet, ömsesidighet, ömsesidig respekt, stärkande av kontakter, dialog och samarbete mellan de båda samhällena. Parlamentet har också uppmanat Europeiska utrikestjänsten att göra allt som står i dess makt för att noga övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Kuba vid tillämpningen av avtalet. Respekt för mänskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är avgörande för EU.

C.  Antalet politiska fångar och samvetsfångar i Kuba har ökat dramatiskt och uppgick den 31 januari 2024 till 1 066, däribland 33 personer som var minderåriga när de frihetsberövades. Antalet är nu åtta gånger större än 2018 och har under de senaste tolv månaderna ökat med 170 personer, alltså i genomsnitt över 14 politiskt motiverade frihetsberövanden per månad. Människorättsorganisationer har också dokumenterat över 11 000 fall av fällande ”förbrottsliga” domar, med straff på i genomsnitt två år och tio månader utan att något brott begåtts eller försök till brott. Denna siffra rapporterades av talmannen för FN:s kommitté mot tortyr i april 2022, under dess 73:e session, i de avslutande muntliga iakttagelserna om kommitténs återkommande rapport om Kuba. Under de senaste årtiondena har artikel 72 i den kubanska civillagen tillåtit i genomsnitt 3 850 nya ”förbrottsliga” frihetsberövanden varje år. Artiklarna 434.1 och 189.3 i Kubas nya strafflag bygger på de ”förbrottsliga” åtgärder som ingår i civillagen.

D.  FN har tidigare framfört sin oro till Kuba över hur religiösa ledare fängslas och på annat sätt frihetsberövas i landet. Den 16 november 2023 tillställde fem mandatinnehavare och rapportörer inom FN:s särskilda förfaranden Kuba ett meddelande där de beskrev och fördömde Kubas systematiska mönster av förföljelse, fängslande och tortyr av evangelistiska pastorer och katolska präster, muslimska imamer och religiösa Yoruba/Santería-ledare.

E.  Det rättspolitiska forskningsinstitutet Institute for Crime and Justice Policy Research uppdaterade i januari 2024 fängelsedatabasen World Prison Brief och rapporterade en ökning av antalet fångar på ön, vilket ger Kuba det näst högsta antalet fångar i världen. Den kubanska regeringen fortsätter att använda godtyckliga frihetsberövanden för att trakassera och skrämma bland annat kritiker, oberoende aktivister och politiska motståndare.

F.  Människorättsorganisationer fortsätter att dokumentera det pågående undertryckandet av rätten till yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet i landet och de kubanska myndigheternas sätt att kväva avvikande åsikter och rikta angrepp mot människorättsförsvarare. 2023 dokumenterades mer än 200 fall av internetrestriktioner, bland annat hackning av journalisters konton för att tysta dem och begränsa yttrandefriheten.

G.  Människorättssituationen i Kuba är djupt oroande, särskilt när det gäller utsatta befolkningsgrupper, såsom kvinnor, etniska minoriteter och hbtqi-personer. Icke-statliga organisationer och oberoende observationsorgan rapporterar en ökning av antalet kvinnomord i Kuba, där antalet kvinnomord ökade till 89 under 2023 och åtta nya fall har rapporterats hittills under 2024. Trots detta har regimen inte infört något system för registrering av kvinnomord i Kuba med hjälp av aktuella offentliga uppgifter, och någon omfattande lag mot könsrelaterat våld, som garanterar deltagande av företrädare för det civila samhället, har ännu inte antagits.

H.  Parlamentet har upprepade gånger påmint Europeiska utrikestjänsten om att deltagande av företrädare för det oberoende civila samhället i de politiska dialogerna och samarbetsprojekten inom ramen för avtalet är en väsentlig del av avtalet om politisk dialog och samarbete, vilket även framhålls i artikel 36 i detsamma, och att man omedelbart bör rätta till det faktum att företrädare för det oberoende civila samhället utesluts från samarbetsmedel och/eller deltagande i avtalet, samtidigt som deltagandet och tillgången till samarbetsmedel endast tillåts företag i vilka staten deltar eller kontrollerar, vilket har varit fallet sedan avtalet undertecknades.

I.  Den 2 januari 2024 offentliggjorde FN den anklagelseskrift som skickats till den kubanska regimen med anklagelser om tvångsarbete, en av de former av modernt slaveri som fördöms av de särskilda rapportörerna för människohandel och slaveri. Flera internationella organisationer har fördömt att kubanska civila arbetstagare som tjänstgör utomlands, däribland läkare, lärare, sjömän, ingenjörer, konstnärer eller idrottare, utsätts för människohandel genom tvingande lagar och förordningar som påverkar mycket explicita grundläggande friheter, bland annat artikel 176 i strafflagen, Kubas utrikeshandelsministeriums (Mincex) resolution 368 från 2020, migrationslagen och dekret 306 från 2012.

J.  Den regim som gradvis påtvingats Kuba utesluter alla utsikter till demokratiska förändringar, eftersom det i artikel 5 i den kubanska konstitutionen anges att Kubas unika marxist-leninistiska kommunistparti som utgår från José Martís och Fidel Castros idéer är den högsta politiska kraften och styrande makten i samhället och staten, och artiklarna 4 och 229 slår fast att det nuvarande politiska systemet är oåterkalleligt.

K.  Trots att det i flera år insisterats på behovet av att besöka ön nekar de kubanska myndigheterna systematiskt officiella kommittéer, delegationer och politiska grupper från Europaparlamentet, internationella människorättsorganisationer och andra oberoende observatörer av situationen för de mänskliga rättigheterna, däribland FN:s särskilda rapportörer, inresetillstånd till Kuba eller besök i fängelser.

L.  Den 23 november 2023 godkände Europaparlamentets talmanskonferens att en ad hoc-delegation skulle skickas till Kuba efter en inbjudan av den 20 september 2023 från Kubas ambassadör för Belgien och Europeiska unionen. Den 19 december 2023 underrättade vice talmannen för det kubanska parlamentet EU:s ambassadör i Kuba om dess vägran att ta emot parlamentets delegation med motiveringen att det ”inte önskar ta emot besök av Europaparlamentsledamöter som arbetar mot Kubas intressen och helt anpassar sig efter Förenta staterna”. Republiken Kubas ambassadör hävdade i en skrivelse av den 25 januari 2024 till Europaparlamentets talman att ordföranden för Europaparlamentets ad hoc-delegation till Kuba och två andra ledamöter ”upprätthåller förbindelser och stöder medborgare och organisationer som är upptagna på den nationella förteckningen över personer och enheter [...] på grundval av terroristhandlingar”. I november 2023 togs en delegation från det kubanska parlamentet emot i Europaparlamentet.

M.  Vid tre tillfällen har Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet tilldelats kubanska aktivister: Oswaldo Payá 2002, Kvinnor i vitt 2005 och Guillermo Fariñas 2010. Sacharovpristagare och deras anhöriga trakasseras och hotas fortfarande regelbundet och hindras från att lämna landet och delta i internationella evenemang. I juni 2023 konstaterade den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR) att statliga agenter var direkt inblandade i demokratiaktivisterna Oswaldo Payás och Harold Ceperos död i en bilolycka 2012. En fullständigt transparent utredning bör utföras för att ställa de ansvariga för Oswaldo Payás och Harold Ceperos död inför rätta.

N.  Det centrala målet med avtalet om politisk dialog och samarbete, att förbättra de grundläggande friheterna i Kuba, har inte uppnåtts.

1.  Europaparlamentet beklagar att trots den tid som har förflutit sedan avtalet om politisk dialog och samarbete trädde i kraft har situationen med brist på demokrati och friheter i Kuba inte förbättrats, utan i stället har situationen för de mänskliga rättigheterna på ön tvärtom försämrats och förvärrats ytterligare, vilket tydligt och systematiskt strider mot de grundläggande bestämmelserna i avtalet om politisk dialog och samarbete.

2.  Europaparlamentet understryker alla parters skyldighet att uppfylla de bindande bestämmelserna i avtalet om politisk dialog och samarbete och att upprätthålla principen om de mänskliga rättigheternas universella karaktär.

3.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag den kubanska regimens systematiska kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna, bland annat mot demonstranter, politiska dissidenter, religiösa ledare, människorättsaktivister och oberoende konstnärer. Parlamentet uppmanar med kraft de kubanska myndigheterna att omedelbart upphöra med sin repressiva politik. Parlamentet fördömer bristen på religionsfrihet i Kuba.

4.  Europaparlamentet är oroat över den alarmerande ökningen av antalet politiska fångar, som har mer än åttafaldigats sedan 2018, vilket gör Kuba till det största fängelset för politiska aktivister och dissidenter i Latinamerika. Parlamentet kräver omedelbar och ovillkorlig frigivning av personer som frihetsberövats enbart på grund av att de utövat sina mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet kräver vidare att orättvisa brottsanklagelser ska dras tillbaka och vill att de som befinner sig i exil lättare ska kunna återvända.

5.  Europaparlamentet finner det oacceptabelt att utrikestjänsten och EU:s delegation i Havanna gick med på att utesluta den kubanska demokratiska oppositionen och såväl europeiska som kubanska oberoende och legitima organisationer i det civila samhället från de politiska dialogerna på grund av att de kubanska myndigheterna inte gett sitt godkännande. Parlamentet påminner om sin resolution från juli 2023 där man djupt beklagade att vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik inte utnyttjade möjligheten att stödja ett demokratiskt kubanskt civilsamhälle och de politiska fångarna och att sända ett tydligt budskap om EU:s oro angående kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kuba.

6.  Europaparlamentet upprepar sitt fasta och ovillkorliga stöd för det kubanska folket, för alla människorättsförsvarare i Kuba och för deras lovvärda engagemang för friheter och alla rättigheter som har förnekats av den kubanska regimen i årtionden.

7.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över förekomsten av tvångsarbete i Kuba och fördömer det kubanska statsstyrda tvångsarbetet, särskilt inom medicinska brigader men även för lärare, sjömän, ingenjörer, konstnärer, idrottare och andra, vars löner oftast beslagtas av den kubanska regeringen. Parlamentet fördömer det faktum att de flesta av ”frivilligarbetarna” i internationella uppdrag uppgav att de utplacerats mot sin vilja eller var tvungna att delta under tvingande strukturella förhållanden.

8.  Europaparlamentet noterar att ledamöter av det kubanska parlamentet, däribland det kubanska nationella parlamentets sekreterare Homero Acosta, fick en respektfull behandling och mottogs varmt i Europaparlamentet i november 2023. Den fortsatta utestängningen av Europaparlamentet, den enda EU-institution som nekas tillträde till kubanskt territorium, är oacceptabel och i strid med avtalet om politisk dialog och samarbete. Parlamentet förkastar Kubas beslut att förvägra en ad hoc-delegation från parlamentet möjligheten till ett besök och uppmanar med kraft de kubanska myndigheterna att följa principerna i avtalet om politisk dialog och samarbete och att bevilja parlamentet tillträde till landet. Parlamentet begär att det i enlighet med principerna om jämlikhet, ömsesidighet och ömsesidig respekt i avtalet om politisk dialog och samarbete vidtas liknande åtgärder för att neka tillträde till parlamentets lokaler för varje företrädare för Kubas nationalförsamling eller för den kubanska regimen.

9.  Europaparlamentet begär att de kubanska myndigheterna ger en delegation från Europaparlamentet, EU och medlemsstaterna samt oberoende människorättsorganisationer möjlighet att övervaka rättegångarna och besöka de hundratal aktivister och vanliga kubanska medborgare som sitter fängslade för att de utövat sin rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i alla kontakter med de kubanska myndigheterna ta upp det faktum att parlamentet återigen har nekats tillträde och att med kraft uppmana dem att omedelbart riva upp detta beslut.

10.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att tillämpa det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) och att anta sanktioner mot dem som är ansvariga för de ihållande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kuba, till att börja med genom sanktioner mot Miguel Díaz-Canel, som är den som står högst i befälsordningen för de kubanska säkerhetsstyrkorna, tillsammans med andra högt uppsatta företrädare för den kubanska regeringen och alla ansvariga för fängslandet av politiska fångar.

11.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU att aktivera artikel 85.3 b i avtalet om politisk dialog och samarbete för att begära ett omedelbart sammanträde i den gemensamma kommittén på grund av den kubanska regeringens överträdelser av avtalet, vilket utgör ett särskilt brådskande fall. Parlamentet understryker att dessa överträdelser omfattar ihållande och betydande kränkningar av demokratiska principer och ett åsidosättande av de grundläggande mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som anges i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och betonas i artikel 1.5 i avtalet om politisk dialog och samarbete, och betonar att den kubanska regimens underlåtenhet att ta itu med sådana överträdelser trots upprepade uppmaningar från parlamentet om att göra detta bör leda till att avtalet upphävs.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Kubas regering och nationalförsamling, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt regeringarna i medlemsstaterna i gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater.

(1) Antagna texter, P9_TA(2023)0280. (2) EUT L 337 I, 13.12.2016, s. 3.