Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 8 februari 2024 Russiagate: anklagelser om rysk inblandning i de demokratiska processerna i Europeiska unionen(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juli 2023 om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2023 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation(4),

–  med beaktande av sina resolutioner om förbindelserna mellan EU och Ryssland, särskilt sin resolution av den 23 november 2022 om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism(5),

–  med beaktande av Europeiska utrikestjänstens rapport av den 23 januari 2024 2nd EEAS Report on Foreign Information Manipulation and Interference Threats – A Framework for Networked Defence,

–  med beaktade av kommissionens meddelande av den 12 december 2023 om försvar av demokratin (COM(2023)0630) och de förslag till paketet för försvar av demokratin som ingick i det,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 april 2024,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina(6),

–  med beaktande av sin arbetsordning och uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter,

–  med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Det kommer alltfler rapporter om försök från statliga och icke-statliga aktörer från tredjeländer att direkt eller indirekt blanda sig i den demokratiska besluts- och valprocessen i unionen och i dess medlemsstater. Det finns tydliga belägg för att Ryssland försöker att blanda sig i valprocesser och politiska beslut runt om i världen, särskilt i EU och dess medlemsstater, genom en mängd olika metoder för hybridkrigföring som ingår i en bredare strategi för att undergräva väl fungerande europeiska demokratiska processer och lagstiftningsförfaranden. Dessa metoder omfattar, men är inte begränsade till, cyberattacker, bland annat mot Europaparlamentet, värvning av beslutsfattare i den europeiska samhällseliten, valpåverkan, samt finansiering av rörelser och lobbyverksamhet.

B.  Nya studier och rapporter visar att välkända desinformationsnätverk under de senaste månaderna har trappat upp insatserna för att sprida Kremlvänliga budskap på sociala medier, särskilt på plattformar som X (tidigare Twitter) och TikTok. Det finns bevis för att ryska påverkansnätverk har använt sig av AI och bottar i sociala medier och av storskalig publicering av politisk reklam som man köpt via falska konton. Traditionella mediekanaler har också använts för att få gehör för sina intressen på den politiska dagordningen. Detta hybridkrig var föregångaren till Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina och fungerar fortfarande som ett stöd till detta krig. Denna utländska inblandning är en form av yttre påtryckningar som på ett effektivt sätt kan undergräva utövandet av EU:s och medlemsstaternas suveränitet.

C.  Ryssland har systematiskt upprätthållit kontakter med höger- och vänsterextrema partier samt med andra personer och rörelser för att få stöd från institutionella aktörer inom unionen i syfte att legitimera sina olagliga och brottsliga handlingar. Analysen av röstmönster och tal i Europaparlamentet har visat att dessa partier har varit de mest positiva till Ryssland, ibland i extrem utsträckning som när Europaparlamentets ledamot Miroslav Radačovský – som också fick betalt av ryska källor för att övervaka parlamentsvalet i Ryssland 2021 – i januari 2024 offentligt uppmanade till förintelse av Europa. Det ungerska Fidesz-partiet har spridit Kremlvänliga budskap och propaganda.

D.  Det finns också politiker som är ”Russlandversteher” (visar förståelse för Ryssland) inom traditionella politiska partier. Flera offentliga personer från EU:s medlemsstater, däribland tidigare regeringschefer och regeringsmedlemmar, såsom Gerhard Schröder, har haft välbetalda befattningar i Kremlkontrollerade energiföretag. Även efter den fullskaliga aggressionen mot Ukraina beslutade sig vissa av dessa personer för att inte dra sig tillbaka, utan fortsatte att sponsras med Kremls blodiga pengar, med sina politiska partiers tysta samtycke. De fortsätter att använda sitt proryska inflytande både på sin nationella politiska scen och på den europeiska politiska scenen

E.  Under president Putin har Ryssland identifierat demokrati, mänskliga rättigheter och den europeiska livsstilen som ett hot mot landets diktatoriska regim och har därför i åratal bedrivit en strategi för att systematiskt försöka försvaga och i slutändan förstöra demokratin både i EU och i kandidatländer som Ukraina, Moldavien, västra Balkan och i andra grannländer såsom Armenien.

F.  Enligt medierapporter som bekräftats av polska, tjeckiska och belgiska säkerhetstjänster samt av Belgiens och Tjeckiens premiärministrar har vissa ledamöter av Europaparlamentet och kandidater i det kommande valet till Europaparlamentet fått betalt av den ryska regeringen eller dess ombud för att sprida såväl propaganda som desinformation, och för att påverka valet till Europaparlamentet i olika europeiska länder.

G.  Efter att ha avslöjat ett proryskt nätverk som försökte genomföra påverkansoperationer med konsekvenser för Tjeckien och EU via nyhetssajten Voice of Europe i Prag, meddelade det tjeckiska utrikesministeriet den 27 mars 2024 att man hade sanktionerat den ukrainska oligarken Viktor Medvedtjuk, en allierad till Rysslands president Vladimir Putin, för att tillsammans med en mellanhand som hette Artem Martjevskij ha genomfört en rysk påverkansoperation från tjeckiskt territorium med hjälp av denna nyhetssajt, för sin verksamhet vars syfte var att undergräva det europeiska stödet till Ukraina och påverka valet till Europaparlamentet 2024 genom att få EU att framstå som en krigförande enhet och genom att beskriva Ukraina som ett obotligt korrumperat land. En kort tid efter detta avslöjande stängde myndigheterna webbplatsen, men den 11 april 2024 hade den återupptagit sin verksamhet från en webbplats som drivs av en leverantör av moln- och webbplatstjänster med säte i Kazakstan.

H.  Den 28 mars 2024 förklarade Belgiens premiärminister Alexander De Croo under en debatt i det belgiska parlamentet att det av de utredningar som gjorts av belgiska underrättelsetjänsten i samarbete med deras tjeckiska motparter tydligt framgick att Ryssland hade kontaktat europeiska parlamentsledamöter och betalat några av dem för att främja rysk propaganda. Den 12 april 2024 tillkännagav premiärminister De Croo vidare att ett straffrättsligt förfarande skulle inledas och begärde ett brådskande möte med Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och efterlyste en utvidgning av mandatet för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska åklagarmyndigheten.

I.  Den 28 mars 2024 meddelade Polens byrå för inre säkerhet att den som en del av en gemensam utredning med andra europeiska säkerhetstjänster hade undersökt påstått ryskt spionage kopplat till Voice of Europe, vilket ledde till att stora summor kontanter hittades och att en polsk medborgare anklagades, misstänkt för ryskt spionage. Enligt byrån för inre säkerhet förmodas denna person ha ingått i polska parlamentskretsar såväl som i kretsar inom Europaparlamentet och utfört uppgifter som beställts och finansierats av motparter från rysk underrättelsetjänst.

J.  Den 29 mars 2024 grep österrikiska myndigheter en före detta tjänsteman vid den österrikiska underrättelsetjänsten. Han anklagades för flera brott, bland annat för att ha överlämnat mobiltelefondata från före detta högt uppsatta österrikiska tjänstemän till rysk underrättelsetjänst, för att ha deltagit i planeringen av ett inbrott i en framstående journalists lägenhet och för att ha utarbetat ”förslag till förbättringar” efter ett ryskt beställningsmord i Tyskland. Den gripna före detta tjänstemannen vid den österrikiska underrättelsetjänsten stod i nära kontakt med högerextrema politiker från Frihetspartiet i Österrike (FPÖ) i landets parlament och regering.

K.  Den 16 april 2024 kom medierapporter om att USA:s federala utredningsbyrå (FBI) i december förra året, i New York, hade förhört den tyska parlamentsledamoten Maximilian Krah, AfD-partiets toppkandidat i valet till Europaparlamentet och ledamot av parlamentets utskott för internationell handel och underutskottet för säkerhet och försvar, om misstankar att han tog emot pengar från Kremls agenter. Den 23 april 2024 visade pressrapporter att en assistent till parlamentsledamoten Maximilian Krah hade gripits, misstänkt för att ha spionerat för Kina, vilket tydde på ett mönster av samarbete med fientliga utländska aktörer som försöker undergräva europeiska demokratiska värden och processer.

L.  Den 18 april 2024 grep tyska myndigheter två misstänkta sabotörer i den tyska delstaten Bayern, anklagade för att på uppdrag av rysk underrättelsetjänst ha spionerat på militäranläggningar för eventuella bomb- eller brandattentat, enligt uppgift för att sabotera tyskt stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland. Gripandena tyder på att Rysslands underrättelsetjänster uppenbarligen är beredda att ta till nya metoder, som nu, utöver desinformationskampanjer och cyberattacker, även inbegriper attacker på militäranläggningar.

M.  En tjeckisk mediekanal hävdar att den tjeckiska underrättelsetjänsten har ljudupptagningar som bekräftar att ryska pengar betalats ut till Petr Bystron, kandidat i EU-valet, ledamot av den tyska förbundsdagen och ansvarig för utrikespolitiska frågor i AfD-partiet. Enligt den tyska tidningen Der Spiegel överlämnades pengarna antingen kontant vid hemliga möten i Prag eller via kryptovaluta. Ansedda tyska mediekanaler har också nyligen avslöjat att en anställd hos en ledamot av den tyska förbundsdagen för AfD identifierats som kontaktperson för den ryska federala säkerhetstjänsten (FSB). Enligt medierapporter hade samma person kontrollerats två gånger av de tyska myndigheterna när han rest in i Tyskland från Ryssland och att han då hade medfört 9 000 euro i kontanter.

N.  Den 12 februari 2024 offentliggjorde Viginum, det franska statliga organ som ansvarar för att identifiera utländsk digital inblandning, en rapport som redogjorde för en omfattande rysk desinformationskampanj kallad Portal Kombat, bestående av 193 webbplatser med uppgift att sprida proryska budskap bland rysktalande och europeiska invånare i Europa och USA. I slutet av 2023 uppgav de franska myndigheterna att de Davidsstjärnor som hittats målade på flera platser i Paris ingick i ett försök till destabilisering med koppling till en prorysk affärsman från Moldavien.

O.  Enligt medieanalyser har 16 högerextrema ledamöter av Europaparlamentet från Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Italien, Slovakien, Estland, Spanien, Kroatien, Danmark och Belgien sedan augusti 2023 deltagit i debatter och intervjuer anordnade av Voice of Europe. En klar majoritet av dessa politiker tenderar att normalisera yttringar av hat och intolerans på grundval av ras, nationellt ursprung eller sexuell läggning och projicera en bild av Ryssland som den sanna väktaren av traditionella familjevärden. Dessa politikers inlägg i den offentliga debatten leder till farliga splittringar i samhället som helhet och utgör ett hot mot demokratin.

P.  Undersökande journalister avslöjade ett hemligstämplat tillägg till Rysslands officiella dokument Ryska federationens utrikespolitiska koncept där det ryska utrikesministeriet efterlyser en ”offensiv informationskampanj” och andra åtgärder som omfattar ”de militärpolitiska, ekonomiska, handelsmässiga och informationspsykologiska områdena” mot en USA-ledd ”koalition av icke-vänligt inställda länder” och konstaterar att ”det är viktigt att skapa en mekanism för att hitta de sårbara punkterna i deras yttre och inre politik i syfte att utarbeta praktiska åtgärder för att försvaga Rysslands motståndare” och att resultatet av Rysslands krig i Ukraina ”i hög grad kommer att avgöra huvuddragen i den framtida världsordningen”.

Q.  I en nyligen genomförd undersökning från kommissionen(7) konstaterades att onlineplattformarna under det första året av Rysslands krig mot Ukraina ”gav Kreml möjlighet att genomföra en storskalig desinformationskampanj riktad mot Europeiska unionen och dess allierade som nådde en sammanlagd publik på minst 165 miljoner och genererade minst 16 miljarder visningar”. Rysk finansiering av politisk verksamhet och politiker i Europeiska unionen bidrar också till att öka räckvidden för Kremlvänlig propaganda, vilket bidrar till en oproportionerligt negativ inverkan på det offentliga samtalet på nätet.

R.  Genom att odla kontakter och förbindelser strävar Ryssland efter att bygga upp politiskt och ekonomiskt inflytande för att destabilisera demokratin i Europeiska unionen. Pressrapporter har belyst kontakterna mellan vissa separatister i Katalonien, vilka har gått så långt att ett möte hållits mellan den tidigare ryska diplomaten Nikolaj Sadovnikov och dåvarande separatistledare och Kataloniens före detta president, som nu är ledamot av Europaparlamentet, Carles Puigdemont, i Barcelona dagen före Kataloniens olagliga folkomröstning i oktober 2017. Vissa ledamöter av Europaparlamentet och ledamöter i nationella och regionala parlament har konsekvent uttryckt åsikter som kan betraktas som proryska, till exempel genom att hävda att Ukraina startade konflikten, genom att delta som inofficiella valobservatörer på Krim och uttrycka en önskan om att Ukraina förlorar kriget, genom att tona ned Ukrainas möjlighet att ansluta sig till EU, motsätta sig ytterligare vapenleveranser till Ukraina och förespråka territoriella eftergifter från regeringen i Kiev. I mars bjöds en delegation bestående av AfD-ledamöter från Bayerns regionala parlament in för att övervaka det så kallade presidentvalet i Ryssland och delegationen bedömde valet i offentliga uttalanden som öppet, demokratiskt och fritt.

S.  Kreml har sponsrat och stött ett antal högerextrema partier i Europa, bland annat genom att 2013 bevilja Marine Le Pens parti ett lån på 9,4 miljoner euro. Sedan dess har Le Pen och hennes partimedlemmar ytterligare stärkt sin Kremlvänliga hållning genom att delta i politiska evenemang i Ryssland, bland annat i falska valobservatörsuppdrag i samband med regionala och nationella val.

T.  Flera utredningar har visat att valreglerna, på grund av rysk inblandning, har överträtts eller kringgåtts, särskilt de befintliga bestämmelserna om transparens i samband med finansieringen av valkampanjer med anklagelser om dold finansiering från länder utanför EU, särskilt från Ryssland.

U.  Det finns trovärdiga bevis för att Slovakiens dåvarande premiärminister Peter Pelligrini 2020 begärde hjälp av Ungerns premiärminister Viktor Orbán för att få stöd från Kreml inför Slovakiens parlamentsval 2020. Detta ledde till att premiärminister Pelligrini besökte Ryssland i februari 2020, tre dagar före valet. Parlamentsvalet 2023 var föremål för ytterligare rysk inblandning och desinformationskampanjer. Peter Pelligrini är nu vald till Slovakiens president och ska tillträda i juni 2024.

V.  Efter rapporter om att en lettisk ledamot av Europaparlamentet gett omfattande stöd till ryska underrättelsetjänster inledde parlamentet sin egen administrativa undersökning, vilken ledde till att talman Metsola ålade Europaparlamentsledamoten sanktioner, bland annat böter motsvarande fem dagars dagtraktamente på 1 750 euro och ett förbud mot att ta vissa uppdrag som företrädare för parlamentet fram till slutet av denna valperiod i juli.

W.  Europaparlamentets särskilda utskott för frågor om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation, har i detalj avslöjat de ryskledda insatserna och operationerna för att infiltrera och påverka europeiska demokratier och EU-institutionerna och blanda sig i deras arbete.

X.  Vissa politiska grupper har utan framgång försökt att förhindra den senaste utvidgningen av utskottet ING2:s mandat till att omfatta hantering av alla former av korruption och utländsk inblandning i Europaparlamentet, och förespråkade i stället en undersökningskommitté med Qatargate som enda fokus.

Y.  Ledamöter av Europaparlamentet har regelbundet varit måltavlor för spionprogram, vilket framgår av de senaste avslöjandena om att två ledamöter och en anställd vid parlamentets underutskott för säkerhet och försvar tidigare varit måltavlor, men det har nu skett en ökning av cyberattacker och utländsk inblandning som riktar sig mot Europaparlamentets arbete inför valet till Europaparlamentet.

Z.  I september 2023 uppdaterade och stärkte parlamentet, till följd av Qatargate-avslöjandena, avsevärt sina interna integritetsbestämmelser, bland annat genom en djupgående översyn av sin arbetsordning, uppförandekoden för ledamöter av Europaparlamentet och relevanta presidiebeslut. I den reviderade uppförandekoden fastställs att alla folkvalda parlamentsledamöter som konstateras bryta mot transparensreglerna kan få en påföljd av Europaparlamentets talman.

AA.  Det är ytterst viktigt att spridning av desinformation och utländsk inblandning i den europeiska demokratin bekämpas och att ytterligare åtgärder vidtas för att skydda EU-medborgarnas rätt till korrekta och tillförlitliga nyhetskällor samt att det europeiska informationslandskapet skyddas från manipulering av auktoritära regimer. Reportrar utan gränser lade nyligen fram 12 förslag till en ny giv för rätten till information.

AB.  Vid sitt möte den 17 april 2024 konstaterade Europeiska rådet att ”i samband med det kommande valet till Europaparlamentet understryker Europeiska rådet unionens och dess medlemsstaters beslutsamhet att noga övervaka och begränsa alla risker som härrör från desinformation, inbegripet genom artificiell intelligens, samt utländsk informationsmanipulering och inblandning i valprocesser. Europeiska rådet uppmanar EU-institutionerna och de nationella myndigheterna att samarbeta kring sådana frågor.”

AC.  Parlamentsledamöterna har uppmanat talman Metsola att begära en brådskande utredning av försök till rysk inblandning inför kommande val till Europaparlamentet, men har än så länge inte fått något svar.

1.  Europaparlamentet är bestört över de trovärdiga påståendena om att ledamöter i parlamentet fått betalt för att sprida rysk propaganda och för att stödja ryska försök att systematiskt skapa ett nätverk av beroendeförhållanden genom europeiska politiska partier som sedan agerar som megafoner för Kremls propaganda.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin indignation över att ledamöter i parlamentet deltar i en prorysk mediekanal, Voice of Europe, samtidigt som Ryssland för sitt olagliga anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet betonar att de flesta åsikter som ledamöter av parlamentet fört fram i Voice of Europe inte återspeglar hållningen hos den stora majoriteten av parlamentets ledamöter, som med överväldigande majoritet fördömer Rysslands olagliga invasion av Ukraina, dess användning av hybridkrigstaktik mot europeisk demokrati och andra aggressiva och antidemokratiska politiska beslut från Ryssland under de senaste åren.

3.  Europaparlamentet fördömer bestämt alla försök, särskilt av Ryska federationen, att undergräva de europeiska demokratiska processernas funktion och betonar att dessa metoder måste få konsekvenser. Parlamentet uppmanar EU:s och dess medlemsstaters politiska ledning att med nödvändig skyndsamhet och beslutsamhet äntligen göra någonting åt dessa ryska försök. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att vidareutveckla och finjustera de sanktionspaket som antagits mot Ryska federationen för att effektivare begränsa landets förmåga att föra sitt anfallskrig och för att täppa till kryphål i verkställandet av de restriktiva åtgärder som för närvarande är i kraft. Parlamentet upprepar sin uppmaning att införa ett sanktionssystem mot förövare som ägnar sig åt fientlig utländsk informationsmanipulation och inblandning.

4.  Europaparlamentet är bestört över de senaste trovärdiga rapporterna om att Petr Bystron, en ledande medlem av AfD-partiet (ID-gruppen) och ledamot av den tyska förbundsdagen, har tagit emot betalningar på upp till 25 000 euro för att sprida prorysk propaganda.

5.  Europaparlamentet uttrycker dessutom oro över att FBI nyligen förhörde AfD:s Europaparlamentsledamot Maximilian Krah och uppmanar AfD att utan dröjsmål offentligt tillkännage sina ekonomiska förbindelser med Kreml och att offentliggöra syftet med och det exakta beloppet för alla betalningar från källor med kopplingar till Kreml. Vidare uttrycker parlamentet mycket stor oro över gripandet av ledamot Krahs assistent den 23 april 2024 efter allvarliga anklagelser om spioneri för Kina.

6.  Europaparlamentet är extremt oroat över de senaste rapporterna från den 17 april 2024 om två påstådda ryska spioner med dubbelt tyskt och ryskt medborgarskap, som greps i Bayern efter att ha anklagats för spaning efter potentiella mål för attacker och sabotageoperationer, bland annat angrepp på militäranläggningar. Parlamentet upprepar sin stora oro över omfattningen av ryskt spionage i Tyskland och andra länder, såsom Polen, där liknande verksamhet upptäcktes i mars 2023, och upprepar sitt starka krav på ett beslutsamt svar på hotet från ryska agenter som är verksamma i och utanför Tyskland.

7.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt Rysslands praxis att utnyttja irreguljära invandrare genom att föra dem in på EU:s territorium för att destabilisera angränsande medlemsstater, särskilt Polen, Litauen, Lettland och Finland.

8.  Europaparlamentet är lika oroat över gripandet av tre tyskar den 22 april 2024, som frihetsberövades på grund av misstanke om samarbete med det kinesiska statssäkerhetsministeriet för att överlämna teknik som skulle kunna användas för militära ändamål. Parlamentet upprepar sina tidigare uppmaningar till medlemsstaterna att mer effektivt bekämpa alla inslag av spionage i EU, vilket också måste inbegripa ett bättre skydd av kritisk infrastruktur samt att de spionerande staterna konfronteras på ett uppriktigt och tydligt sätt. Parlamentet understryker att dessa spionageavslöjanden sannolikt bara är toppen av isberget och utgör ett allvarligt hot mot vår säkerhet och demokrati.

9.  Europaparlamentet fördömer skarpt det alarmerande faktum som ansedda tyska mediekanaler avslöjade i februari att en anställd som är knuten till AfD och har anknytning till en ledamot av den tyska förbundsdagen identifierats som kontaktperson för ryska FSB, vilket väckt allvarlig oro över det potentiella utländska inflytandet inom det tyska politiska landskapet. Parlamentet fördömer dessutom skarpt att samma person vid inresa till Tyskland från Ryssland upprepade gånger stoppats av tyska myndigheter och befunnits medföra 9 000 euro i kontanter.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att kopiera de sanktioner som den tjeckiska regeringen infört mot Voice of Europe samt mot Viktor Medvedtjuk och Artem Martjevskij. Parlamentet beklagar att Voice of Europe har kunnat återuppta sin verksamhet från Kazakstan sedan den 11 april 2024. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att ingen tillgång ska finnas till Voice of Europe någonstans inom EU. Parlamentet noterar vidare att passerkort som ger Voice of Europe tillträde till parlamentets lokaler har dragits in.

11.  Europaparlamentet åtar sig att bistå nationella myndigheter med sitt fulla stöd och samarbete i deras utredningar av de berörda Europaparlamentsledamöternas uppförande. Parlamentet välkomnar att belgiska myndigheter har inlett en utredning av de misstänkta fallen av rysk inblandning i EU-valet, och uppmanar de berörda medlemsstaterna att avgöra huruvida de berörda Europaparlamentsledamöterna ska lagföras enligt deras respektive straffrätt. Parlamentet efterlyser ett stärkt samarbete inom rättsliga frågor och brottsbekämpning med internationella partner för att underlätta avslöjande, utredning och lagföring av gränsöverskridande brottslig verksamhet och nätverk av fientliga utländska aktörer som främjar korruption i syfte att ingripa i EU-valet och undergräva demokratin i EU. Parlamentet åtar sig att bistå med sitt fulla stöd och samarbete för detta ändamål. Parlamentet uppmanar de berörda parlamentsorganen att göra allt de kan för att se till att beslut om en begäran om upphävande av Europaparlamentsledamöters immunitet fattas snabbt varje gång en sådan begäran tas emot av de berörda myndigheterna. Parlamentet uppmanar dessa organ att sammanträda så snart som möjligt efter sina konstituerande sammanträden efter det kommande EU-valet för att omedelbart inleda överläggningar om sådana begäranden har mottagits. Parlamentet är fortsatt berett att ytterligare förbättra sina etikregler, på grundval av de högsta standarderna, och sin ram för intern tillsyn och ansvarsskyldighet samt de sanktionsmekanismer som finns tillgängliga för konstaterade överträdelser av parlamentets integritetsram. Parlamentet begär att största möjliga uppmärksamhet ägnas åt de rekommendationer om en reform av parlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning som antogs den 13 juli 2023 och ett fullständigt genomförande av parlamentets nya regler om transparens och integritet som antogs i september 2023 samt övervakningen av alla parlamentets interna uppförandekoder och beslut som godkänts av dess presidium, särskilt när det gäller kontakter med tredjeländer.

12.  Europaparlamentet välkomnar att ärendet med dess berörda ledamöter hänskjuts till den rådgivande kommittén för uppförandekoden. Parlamentet åtar sig att fullt ut verkställa sin tillämpliga interna sanktionsram och begär att det ska bli känt vilka sittande ledamöter av Europaparlamentet eller kandidater i det kommande EU-valet som har tagit emot pengar från eller korrumperats av den ryska regeringen eller dess ombud. Parlamentet noterar att de påstådda sakförhållandena ägde rum före den nyligen antagna reformen av parlamentets integritetsbestämmelser. Parlamentet anser att reglerna i sig inte skulle ha hindrat ledamotens påstådda klandervärda beteende. Parlamentet står dock redo att ytterligare utvärdera och finjustera parlamentets integritetsbestämmelser, som förstärkts efter Qatargate, med avseende på hur de fungerar och vilka påföljder som utdöms.

13.  Europaparlamentet välkomnar att Belgiens premiärminister Alexander De Croo begärt ett brådskande möte för Eurojust. Parlamentet välkomnar vidare begäran om att undersöka, och vid behov utöka, mandatet för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska åklagarmyndigheten så att det blir möjligt för dem att lagföra sådana fall. Parlamentet välkomnar även den överenskommelse som meddelades av det belgiska ordförandeskapet om inrättande av en tillfällig krisarbetsgrupp för att motverka Rysslands försök att blanda sig i det kommande EU-valet, och betonar att alla nationella myndigheter och EU-myndigheter måste intensifiera sina insatser i samband med det kommande EU-valet för att bekämpa utländsk inblandning och därigenom säkerställa fullständig integritet i detta viktiga val. Parlamentet betonar i detta avseende att yttrandefrihet, mediefrihet och efterlevnad av lagen är av lika stor betydelse i alla demokratiska processer och inte får begränsas på otillbörligt sätt.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av tidigare fall av politiska partnerskap mellan högerextrema partier i Europa och den ryska ledningen, såsom banklånet till Le Pens parti i Frankrike, partnerskapsavtalet mellan FPÖ i Österrike och Putins parti Enade Ryssland samt det stora antalet möten och kontakter mellan olika valda Europaparlamentsledamöter, däribland ledningen för det tyska AfD-partiet.

15.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det österrikiska spionagefallet, där den tidigare österrikiske underrättelsetjänstemannen Egisto Ott, som sägs ha nära kopplingar till FPÖ-politikern Hans-Jörg Jenewein, anklagas för att ha spionerat för Ryssland och olagligt hämtat personuppgifter från polisdatabaser och bland annat överlämnat mobiltelefondata från före detta högt uppsatta österrikiska tjänstemän till den ryska underrättelsetjänsten.

16.  Europaparlamentet uttrycker oro över trovärdiga rapporter om ökade ryska försök att blanda sig i det kommande valet till Bulgariens nationella parlament den 9 juni 2024. Parlamentet uttrycker stark oro över förekomsten av och den ryska kontrollen över ett nätverk av desinformationsagenter som är aktiva på sociala medieplattformar, i traditionella medier, i den akademiska världen, i icke-statliga organisationer och i politiska partier. Parlamentet är extremt oroat över de många fastigheter som för närvarande ägs av ryska myndigheter på Bulgariens territorium, vissa av dem av strategisk betydelse, och som fungerar som centrum för ryskt inflytande över och påverkan av de demokratiska processerna i landet.

17.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över ett antal åtgärder och ståndpunkter från den ungerska regeringen, som under premiärminister Orbáns ledning vid flera kritiska tillfällen har intagit en både prorysk och prokinesisk hållning.

18.  Europaparlamentet fördömer Rysslands deltagande i desinformationskampanjer, liksom de påstådda intensiva kontakterna och många mötena mellan de agenter som ansvarar för Rysslands inblandning i en katalansk separatiströrelse. Parlamentet föreslår att Europeiska kompetenscentrumet för bekämpning av hybridhot, beläget i Helsingfors, ska genomföra en studie. Parlamentet uppmanar de behöriga rättsliga myndigheterna att effektivt undersöka kopplingarna mellan de parlamentsledamöter som påstås ha samröre med Kreml och Rysslands försök till destabilisering och inblandning i Europeiska unionen och dess medlemsstater. Parlamentet beklagar djupt samtliga attacker mot domare som utreder fall av inblandning.

19.  Europaparlamentet menar att de senaste anklagelserna kan röra straffbara handlingar enligt parlamentets uppförandekod, vilka måste bemötas med strängast möjliga åtgärder om de bekräftas. Parlamentet understryker betydelsen av att omedelbart genomföra en grundlig intern utredning för att bedöma alla eventuella fall av utländsk inblandning i Europaparlamentet från Ryssland och andra länder. Parlamentet framhåller att dessa avslöjanden är en del av ett större mönster av rysk inblandning, vilket även lyfts fram i slutbetänkandena från INGE och ING2.

20.  Europaparlamentet anser att anklagelserna mot den berörda Europaparlamentsledamoten understryker behovet av en förbättrad säkerhetskultur inom Europaparlamentet. Parlamentet upprepar därför sitt krav på ett fullständigt genomförande av rekommendationerna i sin resolution av den 13 juli 2023 om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning, inbegripet obligatorisk säkerhetsutbildning för parlamentsledamöter och personal, lämplig säkerhetsprövning och förstärkt screening av personal, särskilt de som deltar i sammanträden inom stängda dörrar. Parlamentet understryker att många nationella parlament och internationella organisationer har legitima och välfungerande system på detta område, och efterlyser en bedömning av bästa praxis.

21.  Europaparlamentet efterlyser därför obligatorisk, effektiv och regelbunden utbildning om säkerhet, inblandning, etiska standarder, efterlevnad och integritet för alla sina ledamöter och deras kanslier samt för all personal i parlamentet, för att öka medvetenheten om att de är potentiella måltavlor för utländska statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet uppmanar sina avdelningar att införa effektiva övervakningssystem för att upptäcka utländsk inblandning, samtidigt som ledamöternas rätt att fritt utöva sitt mandat respekteras.

22.  Europaparlamentet påminner om att utländsk inblandning är ett systemhot som måste motverkas kraftfullt. Parlamentet påminner vidare om att Ryssland fortfarande är den främsta aktören när det gäller utländsk inblandning och desinformation i Europeiska unionen, men att andra länder också har genomfört sådana kampanjer. Parlamentet understryker att EU:s svar på dessa hot endast blir effektivt om det bygger på en övergripande, holistisk och långsiktig politisk strategi som genomförs gemensamt av både EU och dess medlemsstater. Parlamentet är fast beslutet att fortsätta sina insatser för att bekämpa utländsk inblandning i EU under de kommande åren, bland annat genom ett särskilt parlamentariskt organ. Parlamentet betonar att vaksamhet och skydd mot utländsk inblandning är särskilt viktigt inför årets EU-val.

23.  Europaparlamentet framhåller den viktiga lagstiftning om mediefrihet och digitala rättigheter som EU har antagit under de senaste åren, såsom den europeiska mediefrihetsförordningen, rättsakten om artificiell intelligens och förordningen om digitala tjänster. Parlamentet betonar dock att det krävs ytterligare åtgärder för att stoppa spridningen av skadlig desinformation på nätet och skydda EU-medborgarnas rätt till tillförlitliga nyheter.

24.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av lagstiftningspaketet om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som omfattar nya regler på EU-nivå som syftar till att hantera risker för penningtvätt med anknytning till personer i politiskt utsatt ställning.

25.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att i det kommande 14:e sanktionspaketet inkludera nya Kremlunderstödda mediekanaler, andra radio- och tv-bolag och medieorganisationer samt enskilda personer som är ansvariga för propaganda och desinformationskampanjer i EU.

26.  Europaparlamentet understryker den undersökande journalistikens nyckelroll när det gäller att avslöja försök till utländsk inblandning och förtäckt verksamhet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna och medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig och hållbar finansiering för undersökande journalistik. Parlamentet fördömer skarpt den storskaliga desinformationskampanj som avslöjats av det tyska utrikesministeriet i januari och som påstås ha iscensatts av Ryssland på X (f.d. Twitter), i syfte att manipulera den allmänna opinionen.

27.  Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands pågående försök att missbruka och förfalska det historiska minnet av Europas mest tragiska perioder, såsom nazistregimens terror, i syfte att försöka rättfärdiga landets nuvarande brutala, olagliga och omänskliga aggressions- och expansionspolitik, liksom dess försök att systematiskt sprida falska historiska budskap.

28.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att göra mer för att skydda den europeiska informationsmiljön och EU-medborgarnas rätt att få tillgång till tillförlitlig information. Parlamentet påminner om behovet av att, i enlighet med parlamentets tidigare betänkanden, fastställa spegelklausuler, genom vilka det europeiska informationsområdets öppenhet gentemot tredjeländer skulle vara proportionell mot det tillträde som europeiska mediekanaler har i dessa länder. Parlamentet understryker att mediekanaler som arbetar för fientliga och auktoritära regimer inte bör ha tillträde till parlamentets lokaler. Parlamentet insisterar på att märkning på plattformar bör gå längre än att identifiera deepfake, och att även positiv märkning ska införas, med hjälp av verktyg som mediesektorn har skapat, såsom Journalism Trust Initiative. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sitt allmänna stöd för den nya given för rätten till information, som föreslagits av Reportrar utan gränser.

29.  Europaparlamentet anser att det krävs ytterligare insatser för att skydda den europeiska demokratin och uppmanar med kraft de nationella myndigheterna att fullt ut informera medborgarna i de berörda medlemsstaterna i fallet ”Voice of Europe”.

30.  Europaparlamentet konstaterar att det slutliga målet med den ryska inblandningen är att undergräva, splittra och försvaga EU och att urholka stödet för Ukraina. Parlamentet betonar att Ryska federationens hybridtaktik inte främjar Rysslands politiska agenda inom EU på minsta sätt, utan tvärtom ytterligare stärker EU:s orubbliga stöd till Ukraina i dess försvar mot den olagliga ockupanten.

31.  Europaparlamentet understryker att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har blottlagt den massiva omfattningen av utländsk informationsmanipulering i EU och dess omedelbara grannskap, närmare bestämt länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar därför EU och dess grannländer att öka sitt samarbete i kampen mot desinformation, hybridhot och cybersäkerhet.

32.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att vara vaksam när det gäller försök från tredjeländer, däribland Ryssland, att otillbörligen påverka dess demokratiska processer. Parlamentet varnar Ryska federationen för att hybriddesinformationskampanjer, cyberattacker och påverkansoperationer redan utgör allvarliga angrepp mot den europeiska demokratin och att alla fysiska åtgärder på europeisk mark skulle utgöra en dramatisk upptrappning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avslöja och utreda ryska försök att sabotera kritisk infrastruktur. Parlamentet betonar behovet av att stärka säkerhetsåtgärderna för att skydda valinfrastruktur, som är särskilt sårbar för fysiska attacker och cyberattacker före och under val.

33.  Europaparlamentet påminner om att ryska aktörer, även i de fall där lagen begränsar de politiska finansieringskällorna, har hittat sätt att kringgå dem och erbjudit stöd till sina allierade. Parlamentet påminner särskilt om bevisen för lån från utländska banker (såsom i fallet med Nationella fronten i Frankrike 2016), köp- och handelsavtal (såsom i de anklagelser som rapporterats av Der Spiegel och Süddeutsche Zeitung den 17 maj 2019 om FPÖ i Österrike och av Buzzfeed och L’Espresso den 10 juli 2019 om Lega per Salvini premier i Italien) och underlättande av finansiell verksamhet (som rapporterats av den brittiska pressen om kampanjen Leave.eu).

34.  Europaparlamentet fördömer det faktum att kampanjer för utländsk informationsmanipulering och inblandning ofta riktas mot specifika minoriteter och utsatta grupper och noterar att inriktningen på dessa minoriteter tjänar det större syftet att skapa misstro mot demokratiska och jämlika samhällen.

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

(1) Antagna texter, P9_TA(2024)0079. (2) Antagna texter, P9_TA(2023)0292. (3) EUT C, C/2023/1226, 21.12.2023, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/C/2023/1226/oj?locale=sv. (4) EUT C 347, 9.9.2022, s. 61. (5) EUT C 167, 11.5.2023, s. 18. (6) EUT C 125, 18.3.2022, s. 2. (7) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik, Digital Services Act: – Application of the risk management framework to Russian disinformation campaigns, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023, https://data.europa.eu/doi/10.2759/764631.