Ungdomar

Ungdomspolitiken är ett nationellt politikområde, så harmonisering på EU-nivå är inte möjlig. EU kan endast ha en stödjande roll på detta område. Programområde 1 i Erasmus+-programmet om enskilda personers mobilitet uppmuntrar utbyten mellan ungdomar både inom och utanför EU. Under de senaste åren har EU stärkt sin ungdomspolitik, vilket initiativet om europeiska unionens solidaritetskår och projektet DiscoverEU är tydliga exempel på.

Rättslig grund

Artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ligger till grund för EU:s åtgärder på ungdomsområdet. Åtgärder som vidtas enligt artiklarna 165 och 166 omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Vad gäller ungdomspolitiken har man uttryckligen uteslutit all harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning. Rådet får anta rekommendationer på grundval av förslag från kommissionen.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller en artikel om barns rättigheter (artikel 24) och en artikel om förbud mot barnarbete och skydd av ungdomar i arbetslivet (artikel 32).

Mål

I artikel 165 i EUF-fördraget anges att unionens insatser ska syfta till att främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyten och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv. Enligt artikel 166 får EU föra en yrkesutbildningspolitik som understödjer och kompletterar medlemsstaternas insatser. Unionens uppgift är att underlätta tillträde till yrkesutbildningar och främja rörlighet för yrkeslärare och studerande inom yrkesutbildning, särskilt yngre elever.

Vid sidan av dessa artiklar omfattas barn och ungdomar av EU:s politik på andra områden, såsom allmän utbildning, yrkesutbildning och hälsa, och även rättigheter för och skydd av barn och ungdomar.

Resultat

A. Strategisk ram

1. EU:s ungdomsstrategi (2019–2027):engagera, sammanföra och stärka ungdomar

Den 26 november 2018 antog rådet en resolution om EU:s nya ungdomsstrategi 2019–2027. I resolutionen föreslår man att följande punkter ska ges särskild uppmärksamhet:

• Få ungdomar att delta mer i samhället och det demokratiska livet.
• Föra samman ungdomar i och utanför EU för att främja frivilligarbete, rörlighet i utbildningssyfte, solidaritet och interkulturell förståelse.
• Öka ungdomars medbestämmande genom att göra ungdomsarbete mer kvalitativt och innovativt samt genom ett erkännande av det.

Som en del av denna strategi utsåg kommissionen i juni 2021 för första gången en ”EU-samordnare för ungdomsfrågor”, Biliana Sirakova. Hennes roll är att stärka det sektorsövergripande samarbetet inom kommissionen.

B. EU-finansiering av program för ungdomar

1. Erasmus+

Erasmus+ är EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott. För perioden 2021–2027 anslås omkring 10,3 % av budgeten – mer än 2,5 miljarder euro – till verksamhet inom ungdomssektorn. Ett nytt inslag i Erasmus + är en särskild finansieringsordning för ”småskaliga partnerskap” som särskilt bör gynna ungdomsorganisationer. Ett av programmets mål är också att utveckla en känsla av tillhörighet till Europeiska unionen med hjälp av det nya initiativet DiscoverEU, som ger ungdomar möjlighet att upptäcka Europas mångfald genom dess kulturarv. Programmets stödmottagare är skolelever och högskolestuderande, men även praktikanter och unga arbetstagare.

2. Europeiska unionens solidaritetskår

Europeiska solidaritetskåren, som lanserades i december 2016, är ett initiativ som syftar till att ge unga mellan 18 och 35 år möjlighet att delta i solidaritetsverksamhet i sitt eget land eller utomlands genom frivilligarbete, praktik eller en anställning inom olika områden såsom hälsa och sjukvård eller miljöskydd.

C. Andra EU-initiativ

1. En förstärkt ungdomsgaranti

Ungdomsgarantin inrättades 2013 och är ett program som gör det möjligt för unga att få ett högkvalitativt erbjudande om anställning, vidareutbildning, en lärlingsplats eller en praktikplats inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning. Eftersom programmet varit framgångsrikt stärktes det 2020 genom rådets rekommendation ”En väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti”.

2. Politiska åtgärder till skydd av barn

I FN:s konvention om barnets rättigheter fastslås att ett barn är varje människa under 18 år. Lissabonfördraget införde ett EU-mål för att främja barnets rättigheter och stadgan om de grundläggande rättigheterna garanterar skyddet av barnets rättigheter av EU:s institutioner, och av EU:s medlemsstater.

Den 15 februari 2011 antog kommissionen meddelandet ”Mot en EU-strategi för barns rättigheter”. Syftet är att understryka det starka åtagandet från alla EU-institutioners och medlemsstaters sida när det gäller att främja, skydda och respektera barnets rättigheter i all relevant EU-politik, och viljan att omsätta detta åtagande i konkreta resultat. Barnets rättigheter och förebyggande av våld mot barn, ungdomar, kvinnor och andra utsatta grupper skyddas och främjas också i Programmet Rättigheter och värden för perioden 2021–2027.

Parlamentet och rådet antog 2016 ett direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden. Detta direktiv bör göra det möjligt för barn som uppfyller denna definition att förstå och följa dessa förfaranden och utöva sin rätt till en rättvis rättegång. Den bör också förhindra att barn återfaller i brott samt främja deras anpassning i samhället.

3. Ungdomar och medier

Online-teknik ger barn och ungdomar en fantastisk möjlighet till digitalt lärande och deltagande i den offentliga debatten. Samtidigt kan barn vara särskilt utsatta när det gäller modern teknik. Direktivet om audiovisuella medietjänster garanterar minderåriga skydd från skadligt innehåll, oavsett om det tillhandahålls av traditionella sändningstjänster eller beställtjänster[1].

4. Europeiska ungdomsportalen

Europeiska ungdomsportalen är en webbplats som hjälper ungdomar runtom i Europa att upptäcka alla de möjligheter som EU erbjuder inom flera olika områden (frivilligarbete, arbete, lärlingsplatser, kultur och kreativitet osv.).

5. Europeiska ungdomsveckan

Vartannat år anordnar kommissionen tillsammans med parlamentet den Europeiska ungdomsveckan, vars syfte är att erbjuda ungdomar evenemang och aktiviteter i alla länder som deltar i Erasmusprogrammet och att presentera de olika möjligheter till rörlighet som finns för dem i EU.

6. Europaåret för ungdomar 2022

Principen om ett europeiskt ungdomsår 2022 tillkännagavs av kommissionens ordförande i hennes tal om tillståndet i unionen 2021. Syftet med detta evenemang är att uppmärksamma den generation som drabbades hårdast av covid-19-pandemin, stödja de mest utsatta ungdomarna och främja de möjligheter som EU erbjuder ungdomar, och att samtidigt låta sig inspireras av ungdomars idéer för att stärka det europeiska projektet.

7. Europeiska ungdomshuvudstaden

Europeiska ungdomsforumet ligger till grund för initiativet Europeisk ungdomshuvudstad, som inrättades 2009. Varje år får en europeisk stad som valts till Europeisk ungdomshuvudstad möjlighet att lyfta fram innovativa initiativ som lanserats av och för ungdomar.

8. Tävlingen ”Youth4Regions”

Tävlingen Youth4Regions riktar sig till unga journalister som är intresserade av EU:s regionalpolitik. Vinnarna av tävlingen kan få utbildning i EU-frågor, handledning av erfarna journalister och få delta i kommissionens pressresor till medlemsstaterna.

9. Ungdomshandlingsplanen

Den 4 oktober 2022 informerade kommissionen och den höga representanten om en ungdomshandlingsplan (2022–2027) som syftar till att engagera ungdomar i hela världen i EU:s yttre åtgärder. Den 28 november 2022 antog rådet sina slutsatser för att stödja ungdomars deltagande i beslutsfattande runtom i världen genom att öka deras deltagande och engagemang i internationella forum och anslå nödvändiga resurser, med fokus på skydd av aktivister, egenmakt, hälsa och rörlighet.

Europaparlamentets roll

Europaparlamentet har alltid främjat ett nära ungdomspolitiskt samarbete mellan medlemsstaterna. Parlamentet har spelat en aktiv roll i utformningen av ungdomspolitiken, till exempel i sina resolutioner om

• bedömningen av EU:s ungdomsstrategi 2013–2015
• en ungdomsgaranti
• främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning
• ungdomssysselsättning
• kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet
• hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott
• att ge unga människor i EU makt över sina liv:Sysselsättning och social återhämtning efter pandemin,

I beslutet om ett Europaår för ungdomar 2022 insisterade parlamentet på att tillräckliga medel skulle anslås för året och på att ungdomsorganisationer skulle involveras i alla skeden av förberedelserna. Europaåret bör också uttryckligen främja åtgärder som tar itu med de utmaningar som ungdomar står inför, till exempel deras sociala situation och välbefinnande efter covid-19, samt deras arbetsvillkor. Det bör också öka insatserna för att ungdomar ska få möjlighet att skaffa sig relevanta kunskaper och färdigheter och en bättre förståelse av sin arbetsmiljö.

Den 18 maj 2021 antog Europaparlamentet programmet för Europeiska solidaritetskåren för perioden 2021–2027. För första gången får har detta projekt fått en ordentlig budget på över en miljard euro, vilket gör att omkring 350 000 ungdomar kommer att kunna delta. Ledamöterna röstade för att programmet skulle bli mer tillgängligt för ungdomar med sämre möjligheter, såsom personer med funktionsnedsättning, personer som lever isolerade eller i marginaliserade grupper eller ungdomar med inlärningssvårigheter eller hälsoproblem. De ville också att en tydlig åtskillnad skulle göras mellan frivilligverksamhet och arbetsförmedling för att undvika att en deltagande organisation använder ungdomar som obetalda frivilligarbetare när det kanske finns lediga tjänster av god kvalitet. Parlamentet insisterade på att värdorganisationer skulle ha system för att ta emot ungdomar som visar att den erbjudna verksamheten håller en viss kvalitet och att arbetsmiljöreglerna respekteras bättre. Parlamentet krävde också att programmets bidrag till EU:s klimatmål skulle utvärderas.

I sin resolution av den 14 september 2017 rekommenderade parlamentet att prioriteringarna i Erasmusprogrammet, EU:s ungdomsstrategi och andra EU-finansierade program skulle anpassas till varandra. Det var också parlamentet som rekommenderade att över 10 % av budgeten för Erasmus-programmet skulle gå till verksamhet på ungdomsområdet.

Parlamentet garanterar också barnets bästa på basis av framställningar som lämnats in. Parlamentet har antagit en resolution om barnfattigdom. Parlamentet har också fokuserat på barnets rättigheter utanför EU:s gränser, bland annat genom att anta resolutioner om utbildning för barn i nödsituationer och utdragna kriser och om felnäring bland barn i utvecklingsländer. Parlamentet antog 2015 en resolution om sexuella övergrepp mot barn på internet. I oktober 2018 antog parlamentet kommissionens lagstiftningsförslag till ändring av direktivet om audiovisuella medietjänster. Enligt de nya bestämmelserna kommer programföretagen vara tvungna att minska barns exponering för reklam för ohälsosam mat eller dryck, och innehåll som uppmanar till våld, hat och terrorism är förbjudet. Meningslöst våld och pornografi omfattas av mycket stränga regler.

För att uppmuntra ungdomar att genomföra egna europeiska projekt inrättade parlamentet och stiftelsen för Aachens internationella Karlspris år 2008 Europeiska Karlspriset för ungdomar som delas ut varje år till projekt som främjar europei sk och internationell förståelse. Parlamentet driver också utbildningsprogrammen ambassadörsskola och Euroscola för att bidra till en ökad kunskap om EU:s demokrati och värden.

För att stimulera ett aktivt medborgarskap och involvera ungdomar i sina insatser inrättade parlamentet 2014 det europeiska ungdomsevenemanget (EYE), som äger rum vartannat år i Strasbourg. I samma anda utvecklades ungdomsplattformen tillsammans med Ungdomars idéer, där ungdomar uppmanas att komma med idéer om EU, varav en del kommer att vidarebefordras till ledamöter av Europaparlamentet och beslutsfattare.

Mer info om detta ämne finns på webbplatsenför utskottet för kultur och utbildning.

 

Olivier Yves Alain Renard / Kristiina Milt

03-2023