Innovation spelar en allt viktigare roll i vår ekonomi. Förutom att gynna konsumenter och arbetstagare i EU är innovation avgörande för att skapa nya jobb, bygga ett grönare samhälle och förbättra vår livskvalitet. Innovation är också avgörande för att upprätthålla EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden. Innovationspolitiken är en länk mellan politiken för forskning och teknisk utveckling och industripolitiken. Den har som mål att skapa en gynnsam ram för att föra ut idéer på marknaden.

Rättslig grund

I artikel 173 i fördraget om Europeiska gemenskapens funktionssätt (EUF-fördraget) står att ”unionen och medlemsstaterna ska säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för unionsindustrins konkurrensförmåga.”

Artiklarna 179–190 i EUF-fördraget reglerar unionens politik för forskning och teknisk utveckling (FoTU) och rymdpolitik. Det viktigaste verktyget i FoTU-politiken är det fleråriga ramprogrammet, där mål, prioriteringar och finansiellt stödpaket fastställs. Ramprogrammen för FoTU antas av Europaparlamentet och rådet efter samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Mål

Innovationspolitikens betydelse är vida erkänd och den har en nära koppling till annan EU-politik, t.ex. sysselsättning, konkurrenskraft, klimat och miljö, industri och energi. Innovationens roll är att omsätta forskningsresultat i nya och bättre tjänster och produkter i syfte att behålla konkurrenskraften på den globala marknaden och att förbättra människors livskvalitet.

EU spenderar en mindre procentandel av sin årliga BNP (2,2 % 2022) än USA (3,5 % 2022) och Sydkorea (4,9 % 2022) på forskning och utveckling (FoU). Dessutom sker en kompetensflykt när många av EU:s bästa forskare och innovatörer flyttar till länder där villkoren är gynnsammare. EU:s marknad är fortfarande fragmenterad och inte tillräckligt innovationsvänlig. För att vända dessa trender tog EU fram konceptet ”Innovationsunionen”, vars syfte var att:

  • göra EU världsledande inom forskning,
  • avlägsna innovationshinder – såsom dyra patent, fragmentering av marknaden, långsam standardisering och kompetensbrist – som hindrar idéer från att snabbt komma ut på marknaden och
  • revolutionera sättet på vilket den offentliga och privata sektorn samarbetar, särskilt genom tillämpning av europeiska innovationspartnerskap mellan EU:s institutioner, nationella och regionala myndigheter och företag.

Resultat

A. Innovationsunionen

Innovationsunionen utgjorde ett av sju flagskeppsinitiativ inom ramen för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Den lanserades av kommissionen 2010 och syftade till att skapa en verklig inre marknad för innovation i EU. För att åstadkomma detta föreslogs olika åtgärder på områdena patentskydd, standardisering, offentlig upphandling och smart lagstiftning. Flera instrument har införts för att mäta och övervaka situationen i hela EU och de framsteg som görs, bland annat följande:

  • En övergripande resultattavla för innovation inom EU baserad på 32 indikatorer och en europeisk kunskapsmarknad för patent och licenser. Den europeiska resultattavlan för innovation är ett instrument från kommissionen som togs fram inom ramen för Lissabonstrategin för att tillhandahålla en jämförande bedömning av innovationsresultaten i EU:s medlemsstater, andra europeiska länder och grannregioner.
  • En regional resultattavla för innovation som klassar EU:s regioner i fyra grupper efter innovationsresultat: ”ledande innovatörer”, ”starka innovatörer”, ”måttliga innovatörer” och ”nya innovatörer”. Detta ger en mer detaljerad kartläggning av innovationsnivån på lokal nivå.

Med innovationsunionen föreslogs också åtgärder för att komplettera det europeiska forskningsområdet för att garantera bättre överensstämmelse mellan EU:s forskningspolitik och nationell forskningspolitik och för att undanröja hinder för forskares rörlighet. På utbildningsområdet stöder kommissionen projekt för utveckling av nya läroplaner inriktade på att bekämpa bristen på innovationskompetens.

B. Horisont 2020 och Horisont Europa

Syftet med flaggskeppsinitiativet Horisont 2020, som hade en budget på 74,8 miljarder euro (2015 års anpassning), var att säkra EU:s globala konkurrenskraft. Det var det ekonomiska instrumentet som låg till grund för genomförandet av innovationsunionen. Även om det var EU:s åttonde ramprogram för forskning (2014–2020), var Horisont 2020 det första programmet som integrerade forskning och innovation.

Horisont Europa inrättades genom förordning (EU) 2021/695, som fastställer målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för EU-finansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Vid halvtidsöversynen av EU:s långtidsbudget – den fleråriga budgetramen – för åren 2021–2027 ändrades stödet till Ukraina. Dessutom ökade stödet till Europeiska försvarsfonden och den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) inrättades. Detta ledde till att Horisont Europas budget från det ursprungliga beloppet på 95,5 miljarder euro till 93,4 miljarder euro, med verkan från och med 2025.

I den andra strategiska planen för Horisont Europa för 2025–2027, som antogs i mars 2024, beskrivs tre prioriterade områden: 1) den gröna omställningen, 2) den digitala omställningen och 3) ett mer motståndskraftigt, konkurrenskraftigt, inkluderande och demokratiskt Europa. Investeringarna på dessa tre områden vägleds dessutom av allmänna principer såsom öppet strategiskt oberoende och säkerställande av Europas ledande roll i utvecklingen och införandet av kritisk teknik.

C. Sammanhållningspolitiken

Även inom sammanhållningspolitiken ligger fokus på forskning och innovation. I mer utvecklade regioner avsätts minst 85 % av resurserna från den Europeiska regionala utvecklingsfonden till nationella initiativ som ska främja innovation. Prioriteringarna för 2021–2027 är investeringar i ett smartare, grönare, mer sammanlänkat och mer socialt Europa som är närmare medborgarna.

D. Finansieringsinstrument

Innovationsunionen hade också som mål att stimulera investeringar från den privata sektorn. Därför föreslogs bland annat en ökning av riskkapitalinvesteringarna i EU. För att förbättra tillgången till lån för FoU-projekt och för att lansera demonstrationsprojekt inledde kommissionen i samarbete med Europeiska investeringsbanksgruppen (Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden) ett gemensamt initiativ inom Horisont 2020. Detta initiativ, ”InnovFin – EU-finansiering för innovatörer”, bestod av en rad integrerade och kompletterande finansieringsinstrument och rådgivningstjänster som erbjöds av Europeiska investeringsbanksgruppen och som omfattade hela värdekedjan av forskning och innovation med målet att stödja investeringar i företag av alla storlekar.

Förutom sammanhållningspolitiska program finns det flera EU-finansieringsprogram tillgängliga för att stödja investeringar inom innovativ teknik, såsom faciliteten för återhämtning och resiliens, InvestEU och innovationsfonden. Innovationsfonden är ett av världens största finansieringsprogram till stöd för nettonollteknik och innovativ teknik med fokus på energi och industri.

E. Europeiska institutet för innovation och teknik

Europeiska institutet för teknik och innovation (EIT) inrättades 2008. Det övergripande uppdraget för institutet är att öka Europas konkurrenskraft, dess hållbara ekonomiska tillväxt och jobbskapande genom att främja och stärka samarbetet mellan ledande näringslivs-, utbildnings- och forskningsorganisationer. Det syftar också till att driva på innovation och entreprenörskap i Europa genom att främja miljöer där kreativa och innovativa idéer kan blomstra. EIT uppnår dessa mål främst genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), som samlar över 1 200 partner från näringsliv, forskning och utbildning (kunskapstriangeln).

F. Innovationsrådet

Kommissionen inrättade 2017 en högnivågrupp med innovatörer bestående av femton ledamöter som bidrog till utformningen av Europeiska innovationsrådet (EIC) inom ramen för Horisont Europa. EIC är EU:s främsta innovationsprogram för att identifiera, utveckla och skala upp banbrytande innovationer, särskilt teknikintensiva innovationer. Programmet har en budget på 10,1 miljarder euro för att stödja innovationerna under hela livscykeln, från forskning i ett tidigt skede till koncepttest, tekniköverföring samt under finansieringen och uppskalningen av nystartade företag och små och medelstora företag. 2021 undertecknade kommissionen ett samförståndsavtal mellan EIC och EIT för att stärka deras samarbete kring att stödja de bästa europeiska företagarna. Med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina avsatte kommissionen 20 miljoner euro för att stödja ukrainska nystartade företag genom en riktad ändring av EIC:s arbetsprogram för 2022.

G. Europeiska innovationsagendan

Den nya europeiska innovationsagendan från 2022 syftar till att göra Europa ledande i den nya vågen av teknikintensiva innovationer som kräver banbrytande FoU i kombination med stora kapitalinvesteringar för att hantera akuta samhällsutmaningar. I agendan föreslås 25 särskilda åtgärder på fem flaggskeppsområden: 1) finansiera uppskalningsföretag, 2) möjliggöra innovation genom experimentutrymmen och offentlig upphandling, 3) påskynda och förstärka innovation i de europeiska innovationsekosystemen och minska innovationsklyftan i EU 4) främja, locka och behålla tekniska talanger samt 5) förbättra verktygen för beslutsfattande. För att ständigt utveckla de strategiska aspekterna av den europeiska innovationsagendan inrättades den europeiska innovationsstyrelsen som en plattform för rådgivning och diskussioner om nya frågor med högt uppsatta företrädare för den akademiska världen och näringslivet i EU.

Kommissionens utgåva från 2022 om rapporten om vetenskap, forskning och innovation (SRIP) fokuserar också på EU:s innovationsresultat i ett globalt sammanhang och föreslår åtgärder för att ta itu med frågor såsom svårigheten att attrahera och behålla talanger.

H. Rättsakten om nettonollindustrin

Innovation är en viktig del av det nya initiativet för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknikprodukter – rättsakten om nettonollindustri (rättsakten) 2.4.1. Rättsakten omfattar 19 nettonollteknologier, vilket skapar gynnsammare villkor för investeringar i nya projekt för att minska EU:s beroende av starkt koncentrerad import. Bland andra åtgärder främjar rättsakten innovation genom att skapa regulatoriska sandlådor för nettonollteknik, samordning av forsknings- och innovationsverksamhet via styrgruppen för den strategiska planen för energiteknik. Den främjar även innovation genom att tillämpa förkommersiell upphandling och offentlig upphandling av innovativa lösningar.

Europaparlamentets roll

Parlamentet har antagit ett antal resolutioner för att stärka EU:s innovationspolitik, bland annat följande:

Mer information om detta ämne finns på webbplatsen för utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE).

 

Kristi Polluveer