Ledamöter

Europaparlamentet har för tillfället 705 ledamöter från de 27 medlemsstaterna som representerar mer än 450 miljoner EU-medborgare. EU-medborgare har sedan 1976 valt genom direkt folkval ledämöterna till EU-parlamentet. Mandatperioden för ledamöterna i Europaparlamentet är fem år. Parlamentsledamöterna kallas allmänt "meps", vilket kommer från den engelska förkortningen "MEP", Member of the European Parliament.

I valet i maj 2019 valde EU-medborgarna nya företrädare för parlamentets nionde mandatperiod 2019–2024. Andelen kvinnliga ledamöter i Europaparlamentet har ökat vid varje val. I början av mandatperioden 2019–2024 var 40 procent av mepparna kvinnor. Finland företräds i parlamentet av 14 meppar; åtta kvinnor och sex män.

Mepparnas arbete i parlamentet påverkar EU-medborgarnas dagliga liv på många sätt; till exempel i fråga om konsumentskydd och dataskydd, rörlighet och arbetstillfällen i Europa.

De ledamöter som väljs från Finland bildar inte någon särskild ”Finlandsgrupp”, utan ingår i politiska grupper som verkar i parlamentet. Mer än 180 nationella politiska partier finns representerade i parlamentet och har bildat multinationella politiska grupper. Det finns för närvarande sju politiska grupper i parlamentet. Dessutom finns det grupplösa ledamöter.

Under den pågående mandatperioden 2019–2024 tillhör företrädare för Samlingspartiet EPP-gruppen, SDP-företrädarna S&D-gruppen och Centerpartiets och SFP:s företrädare RE-gruppen. De gröna ledamöterna tillhör gruppen Greens/EFA-gruppen, Sannfinländarna ID-gruppen och Vänsterförbundets företrädare vänstergruppen GUE/NGL.

Gruppernas förkortningar kommer från engelska eller franska namn. Antalet grupper och hur många medlemmar de har kan förändras flera gånger under en mandatperiod till följd av avhopp eller inrättandet av nya grupper.

De politiska grupperna spelar en nyckelroll i parlamentets arbete när det gäller tillexempel frågor såsom lagstiftning och budget. De politiska grupperna spelar också en nyckelroll i valet av parlamentets talman och andra ledande figurer.

Parlamentets talman leder all parlamentsverksamhet, leder plenarsammanträdena och antar budgeten. Han eller hon företräder parlamentet i internationella sammanhang och i förbindelserna med andra EU-institutioner.

Mandatperioden för parlamentets talman varar i två och ett halvt år, vilket motsvarar hälften av parlamentets mandatperiod. Halvvägs in i varje mandatperiod omorganiseras parlamentet, till exempel genom att förnya ledarskapet för de politiska grupperna och utskotten samt presidiet. Samma person kan dock utses för en ny mandatperiod.

Parlamentsledamöterna som valdes i EU-valet i maj 2019 valde under plenarsammanträdet som hölls den 3 maj 2019 i Strasbourg den italienska S&D-gruppmedlemmen David Sassolin, som tidigare bland annat verkat som parlamentets vice talman, till talman i det nya parlamentet. Heidi Hautala från De gröna valdes på nytt till vice talman i parlamentet.

En viktig del av parlamentarikernas arbete utförs i utskott som utarbetar betänkanden om kommissionens lagstiftningsinitiativ och om aktuella frågor på eget initiativ. Mepparna röstar om utskottens betänkanden under plenarsammanträdena.

Utskotten sammanträder huvudsakligen i Bryssel en eller två gånger i månaden. Varje parlamentsledamot är vanligtvis ordinarie ledamot i ett utskott och suppleant i ett annat.

Dessutom hör ledamoten till de gemensamma parlamentarikerkommittéer eller delegationer som sköter parlamentets förbindelser med tredjeländer och deras parlament. Utskotts- och delegationsbefattningarna kan ändras halvvägs in i det fem år långa mandatet.

Parlamentet kan också tillsätta underutskott och tillfälliga särskilda utskott för att behandla särskilda problem. Dessutom kan parlamentet tillsätta en undersökningskommitté vid överträdelser eller fall av missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten.

Under den pågående mandatperioden 2019–2024 är parlamentsledamöterna indelade i tjugo utskott och två underutskott.

Ledamöterna arbetar under en stor del av sin tid i Bryssel, Belgien, där parlamentsutskotten och de politiska grupperna sammanträder. Parlamentet har sitt säte i Strasbourg, Frankrike, där det håller ett fyra dagar långt plenarsammanträde tolv gånger om året. I Bryssels hålls varje år några extra plenarsammanträden som varar i två dagar, det vill säga så kallade miniplenarsammanträden. Parlamentets generalsekretariat har sitt säte i Luxemburg.

Plenarsammanträdena är öppna för allmänheten och för företrädare för medierna. Också utskottens arbete är till största delen offentligt. Både plenarsammanträdena och utskottens sammanträden direktsänds online, till stor del tolkade till finska. Parlamentets betänkanden och andra dokument är offentliga och de trycks på 24 officiella EU-språk, inbegripet finska och svenska. På så sätt försöker man garantera informationsflödet och den demokratiska kontrollen när man beslutar i frågor som rör EU-medborgarna.

Europaparlamentets ledamotsstadga trädde i kraft i juli 2015. Den rör alla frågor som hör till en parlamentsledamots arbete. Stadgan fastställer samma ersättningsnivå för alla parlamentsledamöter, vilken betalas från EU:s gemensamma budget. Reformen av stadgan gav på så sätt större insyn i mepparnas arbete än tidigare.

För mer information om ledamöternas ersättningar, traktamenten, pensioner och ersättningar till ledamöternas assistenter: