Om regler för ledamöterna

Europaparlamentet har 720 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 27 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en fem årsperiod.

Bild från plenisalen i Strasbourg under ett plenarsammanträde

Varje land bestämmer självt hur valet ska gå till, men måste garantera jämställdhet mellan kvinnor och män och valhemlighet. Ett proportionellt valsystem används för EU-valen. Rösträttsåldern är 16 år i Belgien, Malta, Tyskland och Österrike, 17 år i Grekland och 18 år i övriga medlemsstater.

Platserna fördelas utifrån varje lands folkmängd. Mer än en tredjedel av Europaparlamentets ledamöter är kvinnor. Ledamöterna delas in efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

Ledamöterna delar sin tid mellan sina valkretsar, Strasbourg (där de befinner sig under 12 sammanträdesperioder varje år) och Bryssel. I Bryssel har de extra sammanträdesperioder samt möten i sina utskott och politiska grupper.

Villkoren för ledamöternas verksamhet regleras i ledamotsstadgan från 2009.

Mer information :

Integritet i Europaparlamentet

Europaparlamentet lägger stor vikt vid integritet, insyn och ansvarsskyldighet i ledamöternas politiska verksamhet. Därför finns det en rad olika regler som ledamöterna måste följa – och de har skärpts ytterligare efter en översyn 2023.

Uppförandekod för Europaparlamentets ledamöter

Uppförandekoden trädde i kraft den 1 januari 2012 och sågs över senast 2023. Dess huvudprincip är att Europaparlamentets ledamöter alltid ska agera i allmänhetens intresse och att de i sitt arbete ska visa prov på opartiskhet, integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet och ansvar och respektera parlamentets värdighet och anseende.

Uppförandekoden tar upp intressekonflikter och anger hur ledamöterna ska agera om de hamnar i en sådan situation. Till exempel är de redovisningsskyldiga, det finns regler för vilken verksamhet f.d. ledamöter får bedriva och det finns en rådgivande kommitté för ledamöternas uppförande.

Ledamöterna måste lämna in en detaljerad förklaring om sina privata intressen, redovisa sina tillgångar och anmäla att de är medvetna om att en intressekonflikt föreligger. Dessutom måste de offentliggöra alla inplanerade möten med intressegrupper som står med i parlamentets öppenhetsregister och med myndighetsföreträdare från länder utanför EU – vare sig det är ledamoten själv eller en assistent som deltar i mötet. Och skulle de delta i ett evenemang utanför parlamentet måste de anmäla även detta om deras kostnader för resa, logi och uppehälle helt eller delvis betalas av en utomstående. Nästan alla uppgifter som ledamöterna lämnar i sina redovisningar finns att läsa på deras profilsidor. Det är bara redovisningen av tillgångar som är sekretessbelagd.

Ledamöterna måste redovisa gåvor som de tar emot när de representerar parlamentet officiellt om gåvan uppskattas vara värd mer än 150 euro. Reglerna för detta står i uppförandekodens tillämpningsföreskrifter. Sådana gåvor ska registreras i gåvoregistret.

Om en ledamot bryter mot uppförandekoden kan talmannen besluta om påföljder. Påföljden tillkännages av talmannen i kammaren och offentliggörs på framträdande plats på parlamentets webbplats.

Se även:

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande ger ledamöterna vägledning om hur uppförandekoden ska tolkas och tillämpas. På begäran av talmannen eller efter att ha blivit kontaktad direkt bedömer den även misstänkta fall av överträdelser av uppförandekoden och ger talmannen råd om eventuella åtgärder. Kommittén jobbar även proaktivt med att kontrollera att ledamöterna följer uppförandekoden och dess tillämpningsföreskrifter.

Kommittén består av åtta ledamöter. De utses av talmannen utifrån sin erfarenhet, men även utifrån politisk balans och en jämn könsfördelning. Ordförandeposten roterar var sjätte månad mellan kommitténs ledamöter. Talmannen utser även en reservledamot för varje politisk grupp som i övrigt inte är representerad i kommittén.

Kommittén publicerar varje år en rapport om sitt arbete.

Se även:
Sjunde valperioden:
8 valperioden:
9 valperioden:

Andra regler om transparens och etik som rör ledamöterna

Transparens och ansvarsskyldighet

Förutom samtliga ledamöters skyldigheter enligt uppförandekoden har Europaparlamentet infört ett antal särskilda regler som ska öka transparensen och etiken inom alla verksamhetsområden. Man har valt att fokusera särskilt på den etik som rör lobbyverksamheten.

Lobbyisters deltagande i evenemang

Organisationer som omfattas av bestämmelserna om öppenhetsregistret får endast anordna eller stå som värd för evenemang i parlamentet om de har registrerat sig korrekt i registret.

Ytterligare information:

Bestämmelser för före detta ledamöter

Före detta ledamöter får inte bedriva lobbyverksamhet i parlamentet under de första sex månaderna efter det att deras mandat löpt ut. Om de bedriver lobbyverksamhet efter sex månader måste de registrera sig i öppenhetsregistret. Före detta ledamöter får tillträde till parlamentets byggnader i denna egenskap, men får inte använda detta tillträde för att bedriva lobbyverksamhet.

Ytterligare information:

Arvoden och pensioner

Ledamöternas arvode

Enligt den enhetliga stadga som gäller sedan juli 2009 får alla Europaparlamentets ledamöter i allmänhet samma arvode.

Sedan den 1 juli 2023 uppgår ledamöternas månadsarvode före skatt enligt den enhetliga stadgan till 10 075,18 euro. Från arvodet, som kommer från parlamentets budget, dras EU-skatt och försäkringsavgifter, varefter arvodet uppgår till 7 853,89 euro. Medlemsstaterna får också beskatta arvodet på nationell nivå. Grundarvodet är fastställt till 38,5 % av grundlönen för en domare vid Europeiska unionens domstol.

Det finns några få undantag: Ledamöter som valdes in i parlament före valet 2009 kunde välja att behålla det tidigare nationella systemet för arvoden, övergångsersättningar och pensioner.

Pensioner

Enligt ledamotsstadgan har före detta ledamöter rätt till ålderspension från 63 års ålder. Pensionen motsvarar 3,5 % av ledamotsarvodet för varje helt år som ledamoten har utövat sitt mandat, och en tolftedel av detta belopp för varje ytterligare hel månad. Det totala pensionsbeloppet får dock inte överstiga 70 % av ledamotsarvodet. Kostnaderna för dessa pensioner täcks av Europeiska unionens budget.

Det tilläggspensionssystem som infördes för ledamöterna 1989 är sedan juli 2009 inte längre tillgängligt för nya ledamöter och håller på att fasas ut.

Ersättningar till Europaparlamentets ledamöter

På samma sätt som ledamöterna i de nationella parlamenten har Europaparlamentets ledamöter rätt till ett antal ersättningar som ska täcka de utgifter som de har under sitt uppdrag.

Ersättning för allmänna utgifter

Denna ersättning är avsedd att täcka utgifter i landet där ledamoten valts, exempelvis kontorskostnader, telefon- och portokostnader, samt inköp, drift och underhåll av dator- och teleutrustning. Ersättningen halveras om ledamoten utan giltig orsak är frånvarande under hälften av plenarsammanträdena under ett parlamentsår (september till augusti).

2024 är denna ersättning 4 950 euro per månad.

Reseersättning

De flesta av Europaparlamentets sammanträden, t.ex. plenarsammanträden, utskottssammanträden och möten med de politiska grupperna, äger rum i Bryssel eller Strasbourg. Ledamöterna får mot uppvisande av styrkande handlingar ersättning för de faktiska resekostnader de haft för att närvara vid sådana sammanträden upp till biljettpriset för en flygresa i affärsklass D eller motsvarande, en tågresa i första klass eller 0,58 euro/km för en bilresa (upp till 1 000 km). Därutöver får de en fast ersättning, baserad på avstånd och tid, för att täcka övriga omkostnader i samband med resorna (som vägavgifter, överviktsavgifter för bagage eller bokningsavgifter).

Andra resekostnader

Ledamöterna måste i sitt arbete ofta resa utanför eller inom det medlemsland där de blivit valda för att närvara vid annat än officiella sammanträden (till exempel för att delta i en konferens eller göra ett arbetsbesök).

Vid verksamhet utanför det medlemsland där ledamöterna valts kan de därför få ersättning för resor, uppehälle och andra tillhörande utgifter på maximalt 4 886 euro per år. Vid verksamhet inom det medlemsland där de valts får de bara ersättning för resekostnaderna upp till ett årligt maxbelopp som fastställs av respektive land.

Traktamente
  • Parlamentet betalar en schablonersättning på 350 euro för alla övriga utgifter som ledamöterna har under varje officiell arbetsdag, förutsatt att de skriver på en närvarolista.
  • Ersättningen halveras om ledamöterna under dagar med plenaromröstningar uteblir från mer än hälften av omröstningarna med namnupprop, även om de är närvarande. För möten utanför EU är ersättningen 175 euro (åter under förutsättning att en närvarolista skrivs på). Utgifter för uppehälle ersätts separat.

Anställning av personal

Europaparlamentets ledamöter väljer själva sina assistenter inom ramen för en budget som fastställts av parlamentet och enligt villkoren i kapitel 5 i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan.

Under 2024 har varje ledamot maximalt 28 696 euro i månaden att röra sig med. Beloppet betalas inte ut till ledamöterna utan som lön till assistenter som uppfyller villkoren och har ett giltigt avtal samt till organ som tar ut inkomstskatt.

Ledamöterna kan ha olika typer av assistenter.

Ackrediterade assistenter, som är anställda i Bryssel (eller i Luxemburg/Strasbourg), lyder direkt under parlamentets administration. Ledamöterna kan anställa tre ackrediterade assistenter, under vissa villkor fyra. Minst 25 % av budgeten för parlamentsassistenter är öronmärkt för ackrediterade assistenter.

Lokala asisstenter arbetar i det land där deras ledamot blivit vald. Deras avtal förvaltas av ett auktoriserat betalningsombud som garanterar att socialförsäkrings- och skattebestämmelserna följs. De har antingen ett anställningsavtal eller ett tjänsteleverantörsavtal.

Praktikanter kan genomgå en praktikperiod antingen på plats i parlamentet eller i det land där deras ledamot blivit vald.

De sammanlagda kostnaderna för lokala assistenter och praktikanter får inte överstiga 75 % av budgeten för parlamentsassistenter. Kostnaderna enbart för tjänsteleverantörer får inte överstiga 25 % av budgeten.

Mer information om ersättningar finns här.

Motsvarande tak finns även för tjänsteleverantörer som är juridiska personer och för betalningsombud.

Flera ledamöter kan gå ihop i en grupp för att anställa en eller flera ackrediterade eller lokala assistenter. De bestämmer sinsemellan hur kostnaderna ska fördelas.

Ledamöterna får inte anställa nära anhöriga som assistenter. Deras assistenter måste undvika extern verksamhet som kan ge upphov till intressekonflikter.

Alla assistenters namn eller företagsnamn finns publicerade på parlamentets webbplats så länge deras avtal gäller. Undantag kan dock medges av säkerhetsskäl i vederbörligen motiverade fall.

Eiropas Parlamenta un valstu vēlēšanas skaitļos

Publikācija ir pilnīgākā un apjomīgākā pieejamā datu bāze par politiskajām norisēm Eiropas Savienībā, kurā apkopoti dati par Eiropas Parlamenta vēlēšanu rezultātiem un sastāvu kopš 1979. gada, kad notika pirmās tiešās un vispārējās vēlēšanas. Turklāt pārskatā ir arī apskatītas visās ES dalībvalstīs nesen notikušās valstu parlamentu vēlēšanas.