Kampen mot "aggressiv skatteplanering" och företag som flyr skatt

Tisdagen den 7 juni kommer åtgärder för att bekämpa de vanligaste metoderna för företags skatteflykt diskuteras i kammaren i Strasbourg. Ett exempel är begränsningar för avdragsgilla räntebetalningar. Parlamentets rekommendationer för direktiv mot skatteflykt är de mest långtgående förslagen hittills i kampen mot aggressiv skatteplanering. Läs mer om lagstiftningen och se vår nyhetsgrafik som visar bolagsskattesatser och skatteintäkter i varje medlemsland.

Nyhetsgrafiken visar de högsta lagstadgade bolagsskattesatserna i varje medlemsland. Den andra delen visar hur mycket skatt länderna får in från bolagen, samt respektives bidrag till BNP.
Läs mer om bolagsbeskattning i vår nyhetsgrafik.

Direktivet bygger på en princip om att skatter ska betalas i samma land som vinsterna görs. Det består av sex huvudåtgärder för att bekämpa aggressiv skatteplanering och etablera gemensamma definitioner av begrepp som "fasta driftställen", "skatteparadis" och "minsta ekonomiska substans”. Fram till nu har innebörden av begreppen givit utrymme för tolkning. Direktivet är EU: s svar på OECD: s handlingsplan för att tackla urholkning av skattebasen och överföring av vinster.


Parlamentets ställning

Utskottet för ekonomi- och valutafrågor välkomnade kommissionens direktiv i sin omröstning den 24 maj.


– Det är obegripligt att hela tiden be om allt fler insatser från arbetstagare, pensionärer och medelstora företag, samtidigt som rika, multinationella företag undkommer att betala sina rättmätiga bidra till skatt, sade föredragende Hugues Bayet (S&D, Belgien) efter omröstningen.


Parlamentet önskar att interna utlåningar hindras, vilket är ett av de vanligaste sätten för bolag att visa på låga vinster och därmed undviker att betala skatt. För att tackla detta förespråkar ledamöterna strängare gränser för avdrag av räntebetalningar, vilket till viss del är företagets motsvarighet till räntekostnader som husägaren kan dra från sin årliga beskattningsbara inkomst.

violet_2.png
Klicka för att förstora (källa European Commission).

Avdrag för räntebetalningar – Hur funkar det?

En bolagsgrupp med säte i EU startar ett dotterbolag i ett lågskatteland, som i sin tur ger ett lån tillbaka till bolaget med för hög räntesats. Detta innebär att det EU-baserade bolaget tvingas betala en hög räntesats, vilket vanligen dras av från den beskattningsbara inkomsten. Efter att ha betalat räntesatsen har det EU-baserade företaget en liten eller ingen vinst kvar vilket innebär att lägre eller ingen skatt måste betalas, och pengarna stannar inom gruppen.


EU vill begränsa mängden räntebetalningar som den skattskyldige har rätt att dra av under ett beskattningsår, detta för att öka storleken på betalad skatt. Kommissionen föreslår att bolag inte ska tillåtas att dra mer än 30 procent av inkomsterna. Parlamentsledamöterna anser dock att det bör begränsas till 20 procent, eller 2 miljoner euro, beroende på vilket som ger högst värde.


Nyhetsgrafiken

Vår nyhetsgrafik visar de högsta lagstadgade bolagsskattesatserna i varje medlemsland. Den andra delen visar hur mycket skatt länderna får in från bolagen, samt dess respektive bidrag till BNP.

Åtgärder för att bekämpa företags skatteflykt diskuteras live i kammaren tisdagen den 7 juni kl. 09.00. Omröstning följer på onsdagen kl. 12.30.

Mer information

Dela den här artikeln på: