Covid-19: EU:s plan för ekonomisk återhämtning
EU förbereder massiva investeringar för att hjälpa människor och företag när Europa tacklar den djupa ekonomiska nedgången till följd av Covid19-utbrottet.
Inför kammaren den 27 maj presenterade Europeiska kommissionen ett 750 miljarder euro stort stimulanspaket. Tillsammans med ett reviderat förslag till EU:s långtidsbudget 2021-2027 ska paketet mildra chockeffekterna av coronaviruset och bana väg för en hållbar framtid.
Europaparlamentets och Europeiska rådets förhandlare nådde den 10 november en överenskommelse om EU:s långtidsbudget som innehåller en rättsligt bindande färdplan för införandet av nya inkomstkällor till budgetinkomster och banade väg för genomförandet av planen. Den godkändes vid plenarsessionen den 16 december.
”Next Generation EU”: Kommissionens återhämtningsplan
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen presenterade 27 maj den 750 miljarder euro stora återhämtningsplanen för ”nästa generations EU”. Syftet är att ta itu med den skada som orsakats av pandemin, och investera i ett grönt, digitalt, socialt och mer tåligt EU.
Enligt förslaget skulle kommissionen låna pengarna på finansmarknaderna med hjälp sin höga kreditrating, vilket skulle trygga låga lånekostnader. Enligt von der Leyens förslag skulle totalt 500 miljarder euro distribueras i form av bidrag, men EU-ledarna enades om att minska beloppet som ska betalas ut i rena stöd till 390 miljarder euro under toppmötet 17-21 juli.
Finansieringen ska användas för att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet och en digital omställning, för att ge socialt- och sysselsättningsstöd, samt förstärka EU:s roll som global aktör.
Pengarna kommer att kanaliseras genom befintliga och nya EU-instrument. Den största av dem kommer att vara resursen till återhämtning och resiliens, som kommer att göra 672.5 miljarder euro tillgängliga i lån och bidrag för att stödja reformer och investeringar i medlemsstaterna.
Parlamentet och rådet kommer att som medlagstiftare besluta om reglerna för de olika instrument som används för att genomföra planen.
Den överenskommelse som nåddes innehåller en bestämmelse om en ordentlig budgetkontroll av de lånade medlen inom ramen för återhämtningsplanen. Parlamentet, rådet och kommissionen kommer att träffas regelbundet för att bedöma genomförandet av fonderna, och parlamentet kommer tillsammans med rådet att kontrollera eventuella avvikelser från tidigare överenskomna planer.
Koppling till långtidsbudgeten och rättsstatsprincipen
Kommissionens plan för återhämtningsfonden presenterades under plenarsessionen i maj tillsammans med ett reviderat förslag till budget för åren 2021-2027, som uppgår till 1,1 biljoner euro. EU-ledarna minskade dock den föreslagna budgeten till 1,074 biljoner euro under toppmötet 17-21 juli.
Parlamentet har varit bekymrat över att belåningen i återhämtningsplanen skulle kunna öka skuldbördan för kommande generationer, och har därför efterlyst nya inkomstkällor. I budgetförhandlingarna enades parlamentet och rådet om en tidsplan för införandet av nya inkomstkällor för återbetalning av skulden, inklusive en skatt på finansiella transaktioner, en digital avgift och skatter på företag som förorenar.
Beslutet om belåningen av återhämtningsplanen kräver enhällighet i rådet och ratificering av varje medlemsstat. Parlamentet, som har en rådgivande roll i detta förfarande, gav sitt klartecken den 16 september.
Ärendet är också kopplat till inrättandet av en mekanism som gör det möjligt att stoppa budgetutbetalningar till en medlemsstat som konstaterats bryta mot rättsstatsprincipen. Europaparlamentet och rådet nådde en överenskommelse om att införa en sådan koppling den 5 november. De nya bindande reglerna antogs vid plenarsammanträdet den 16 december.
Ta reda på vad EU gör för att hjälpa den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin
Mörk ekonomisk prognos
De ekonomiska prognoserna, som presenterades av EU-kommissionen i början av november, visar att ekonomin har drabbats hårt på grund av hälsokrisen. Att människor har stannat hemma och hela sektorer plötsligt stängts ned gör att EU:s ekonomi står inför en minskning med minst 7 procent 2020, vilket är värre än nedgången 2009.
Samtliga ekonomiska aktörer påverkas. Många är oroliga för att de ska förlora sina jobb och undviker därför att spendera sina pengar, samtidigt som företag står inför störningar i sina leveranskedjor. Regeringarna ser att skatteintäkterna minskar och välfärdsutgifterna ökar, vilket kommer att medföra budgetunderskott, högre skuldnivåer och öka lånekostnaderna.
Läs mer om vad EU gör för att bekämpa covid-19-krisen och följ tidslinjen över de åtgärder som hittills har genomförts.
