EU-budgeten: Parlamentet efterlyser nya inkomstkällor
För att finansiera återhämtningen efter covid-19 och för att investera i Europas framtid så efterlyser parlamentet nya inkomstkällor till EU:s budget. Ta reda på mer i vår video.
Covid-19-pandemin har haft en oöverträffad socioekonomisk inverkan och enligt de senaste prognoserna beräknas EU:s ekonomi minska med 8,3 procent i år. EU och dess medlemsländer har redan vidtagit exceptionella åtgärder som svar på krisen. Eftersom EU arbetar för att reparera den omedelbara skada som orsakats av coronaviruset – samtidigt som ett grönare och mer digitalt Europa ska byggas – kommer det viktigaste verktyget att vara EU:s nästa långtidsbudget.
En budget för återhämtning
Förberedelserna för budgeten 2021-2027 påbörjades i maj 2018. I ljuset av coronautbrottet presenterade dock EU-kommissionen i maj 2020 ett nytt budgetförslag, för att ta tackla effekterna av pandemin. Kommissionens förslag kom efter en uppmaning från parlamentet om ett stort återhämtningspaket bestående av 1,1 biljoner euro i budget samt ett återhämtningsinstrument på 750 miljarder euro som består av bidrag och lån.
EU-ledarna reducerade den föreslagna budgeten till 1,074 biljoner euro under toppmötet 17-21 juli, vilket ledde till protester från ledamöter som menade att viktiga EU-program skulle riskeras. Budgeten är föremål för förhandlingar mellan parlamentet och de nationella regeringarna i rådet, vilka startade i augusti.
Läs mer om EU:s återhämtningsplan.
Utlåningen genom återhämtningspaketet på 750 miljarder euro kommer att möjliggöras genom en ändring av reglerna om villkoren för finansieringen av EU:s budget. För att öka EU:s kapacitet att låna på finansmarknaderna och senare återbetala skulden föreslår kommissionen att man ökar det maximala belopp som unionen kan samla in från medlemsländerna.
I en omröstning den 16 september gav ledamöterna grönt ljus för processen. Parlamentets röst gör det möjligt för rådet att snabbt godkänna de nya reglerna och påbörja ratificeringsprocessen i de 27 medlemsländerna, med målet att starta igång återhämtningsplanen så fort som möjligt.
Nya inkomstkällor för att finansiera återhämtningen
EU-budgetens inkomstkällor (även kallade egna medel) har varit oförändrade under flera decennier. De inkluderar tullar samt nationella bidrag baserade på momsintäkter och bruttonationalinkomst. Under åren har parlamentet upprepade gånger begärt en reform av systemet för egna medel.
När Europa återhämtar sig från covid-19-utbrottet insisterar parlamentsledamöterna på att införa nya inkomstkällor för att täcka kostnaderna för återhämtningsinstrumentet, förhindra kraftiga minskningar av EU:s budgetutgifter och se till att covid-19-insatserna inte blir en börda för kommande generationer.
Parlamentet föreslår nya intäkter i form av miljö- och finansiella avgifter. De inkluderar:
• en gemensam konsoliderad bolagsskattebas
• beskattning av digitala tjänster
• en skatt på finansiella transaktioner
• intäkter från utsläppshandelssystemet
• ett plastbidrag
• gränsskatt på koldioxid.
I sin omröstning den 16 september krävde ledamöterna att där ska finnas en rättsligt bindande tidsplan för att införa de nya intäktskällorna. Parlamentet har också upprepade gånger begärt att alla budgetrabatter och korrigeringar avskaffas, eftersom det endast gynnar vissa EU-länder.
Européer kräver en större EU-budget
Alla beslut om långtidsbudgeten kommer att kräva parlamentsledamöternas samtycke, och parlamentet har sagt att införandet av nya inkomstkällor är en väsentlig förutsättning för en överenskommelse. En undersökning beställd av parlamentet, som genomfördes i juni 2020, visar att en majoritet (56 procent) av européerna anser att EU borde ha större ekonomiska medel för att övervinna effekterna av covid-19.
Inför julitoppmötet sa parlamentets budgetutskotts ordförande Johan Van Overtveldt:
– De positiva stegen när det gäller storleken och balansen på återhämtningsinstrumentet kan inte kompensera för bakåtblickande förslag om långtidsbudgeten och förslagen för egna medel. Finansieringen av väsentliga EU-program skärs ytterligare, som Horisont Europa, Erasmus, programmet för ett digitalt Europa – och för migration.
Han tillade att EU:s långsiktiga mål inte har försvunnit med covid-19-utbrottet och att de inte bör offras.
"Vi vill inte straffa framtida generationer"
I en debatt den 14 september sade Valérie Hayer, en av parlamentets ledande ledamöter för reformen av egna medel:
– Vi måste se till att inte européerna sparpengar i slutändan eroderas. Vi måste titta på vilket koldioxidavtryck billiga importer ger. Och tycker du att det är riktigt att multinationella företag kan engagera sig i skatteoptimering? Det är de spelarna som måste plocka upp notan för återhämtningen, det borde inte vara de europeiska invånarna, sa hon.
José Manuel Fernandes, den andra ledande ledamoten för reformen av egna medel, sa:
– Vi vill inte straffa framtida generationer eller skära ner i EU-program och politik. Därför försvarar vi nya egna medel. De måste vara tillräckligt stora för att kunna återbetala lånet, sa han.
Nästa steg
Parlamentet kommer att ha sista ordet innan budgeten 2021-2027 kan träda i kraft. Den nuvarande fleråriga budgeten löper ut 31 december 2020.