Åsidosättande av EU:s värden: Så kan EU agera (infografik)

EU har verktyg för att skydda sina värden och sin budget när det finns risk för att en medlemsstat åsidosätter värdena. Ta reda på hur mekanismerna fungerar.

Europeiska unionen baseras på gemensamma värden som knyter samman länder och människor. Dessa värden pekas ut redan i inledningen av EU-fördraget, i artikel 2. De inbegriper respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter.

Om ett medlemsland åsidosätter EU:s värden berättigar det till en reaktion på EU-nivå.

Vad är rättsstatsprincipen för något?

Rättsstatsprincipen är ett av värdena som EU grundar sig på och en nyckelprincip för demokratiska stater för att bland annat trygga rättvisa och öppenhet.

Det betyder i korta drag att medlemsländers regeringar ska vara bundna genom lagar, att inte fatta egenmäktiga beslut och att medborgarna ska kunna överklaga domar i oberoende domstolar.

Rättsstatsprincipen omfattar även kampen mot korruption, som gynnar vissa och straffar andra, och att värna för mediefriheten för att medborgarna ska kunna hålla sig ordentligt informerade om vad regeringen gör.

De senaste åren har Europaparlamentet varnat för en allt sämre situation för rättsstatsprincipen i vissa medlemsländer. Ledamöterna har vid upprepade tillfällen uppmanat kommissionen och medlemsländerna att agera för att skydda EU:s värden och budget.

Artikel 7 - så funkar det

Artikel 7-förfarandet för att skydda EU:s gemensamma värden infördes med Amsterdamfördraget 1997. Förfarandet har två mekanismer för att skydda EU:s värden. Dels kan det användas förebyggande om det finns en tydlig risk för att EU:s värden åsidosätts, och dels berättigar det till sanktioner om en sådan överträdelse redan inträffat. Eventuella sanktioner mot EU-länder som åsidosatt de gemensamma värdena är inte tydligt definierade i EU-fördragen, men skulle bland annat kunna omfatta indragen rösträtt i rådet och Europeiska rådet.

För båda dessa mekanismer måste det slutgiltiga beslutet fattas av företrädare för medlemsstaternas regeringar i rådet. antalet röster som krävs för ett beslut skiljer sig åt.

• För den förebyggande mekanismen, krävs fyra femtedelar av medlemsstaterna som majoritet.
• För att fastställa om en överträdesle har skett krävs enhällighet bland EU:s statsöverhuvuden och regeringar.
  
  

Medlemsstaten som utreds deltar inte i någon av omröstningarna.

Se mer i nyhetsgrafiken nedan.

Regler för att skydda EU:s budget

År 2020 godkände ledamöterna en förordning som utformats för att skydda EU-finansiering från missbruk av medlemsländerna. Den är känd som “villkorsmekanismen”. Parlamentet krävde att den inte bara ska gälla när EU-finansiering direkt missbrukas, utan också när systematiska överträdelser av de grundläggande värdena sker, vilket riskerar att drabba hanteringen av EU-finansiering.

Det innebär att respekt för rättsstatsprincipen och andra värden är en förutsättning för att ett medlemsland ska få EU-finansiering, då utbetalningar kan stoppas till länder som åsidosatt rättsstatsprincipen så att hanteringen av EU-finansiering äventyras.

Andra åtgärder

Om kommissionen anser att ett medlemsland bryter mot EU:s regler, det vill säga att det inte tillämpar de bestämmelser som beslutats på EU-nivå, kan den inleda ett överträdelseförfarande i EG-domstolen, vilket kan medföra finansiella sanktioner mot landet.

Parlamentet följer noga hur situationen för rättsstatsprincipen utvecklar sig i medlemsländerna, och förbereder rapporter för att uppmärksamma problem och kräva åtgärder, inklusive rapporten om grundläggande rättigheter 2020 och 2021.

Sedan 2020 publicerar EU-kommissionen en årlig rapport om rättsstatsprincipen som övervakar både positiv och negativ utveckling kopplat till rättsstatsprincipen i alla medlemsländer.

Parlamentets åtgärder avseende rättsstatsprincipen i Ungern

Europaparlamentet ser med oro på att den ungerska regeringen återkommande och systematiskt försöker undergräva EU:s grundläggande värden.

I en resolution som antogs i januari 2024 uttryckte parlamentsledamöterna sin bekymran över nedmonteringen av demokrati, rättssäkerhet och grundläggande rättigheter i Ungern. Omröstningen hölls som ett direkt svar på den nyligen antagna lagen om "skydd av nationellt oberoende" i Ungerns parlament, och till följd av den ungerske premiärministern Viktor Orbans åtgärd att blockera avgörande beslut rörande EU:s långtidsbudget, som bland annat rör Ukraina.

Parlamentet var kritiskt mot att ministerrådet inte använt sig av artikel 7-proceduren för att ingripa mot Ungern, samt mot EU-kommissionens beslut att betala ut upp till 10,2 miljarder i tidigare frysta medel trots att Ungern inte uppfyllt EU:s krav på rättsväsendets oberoende.

Utlöste proceduren 2018

Ledamöterna utlöste artikel 7-proceduren för första gången 2018 när de bad rådet att avgöra om Ungern riskerade att åsidosätta de värden som EU bygger på. De uttryckte ett antal farhågor om hur landets institutioner fungerar, inklusive problemen med valsystemet, rättsväsendets oberoende och respekten för medborgarnas rättigheter och frihet.

I september 2022 föreslog kommissionen, på grundval av farhågor om rättsstatsprincipen, att en utbetalning på 7,5 miljarder euro skjuts upp för att skydda EU:s budget och unionens finansiella intressen. Ledamöterna som lett arbetet med reglerna för att skydda EU:s budget genom Europaparlamentet välkomnade förslaget och uppmanade EU-länderna i rådet att ta nästa steg.

Den 1 juni 2023 kritiserade Europaparlamentet återigen utvecklingen i Ungern, mot bakgrund av det kommande ungerska ordförandeskapet för rådet som inleds i juli 2024. Ledamöterna lyfte fram beslutsfattande genom dekret, attacker mot hbtqi-rättigheter och lärare samt systemisk korruption. De fördömde den ungerska regeringens anti-EU-kampanjer och ifrågasatte Ungerns lämplighet att ta över ordförandeskapet. De upprepade också sina farhågor om missbruk av EU-medel.

I juli 2023 antog ledamöterna en resolution om liknande problem i Polen. Resolutionen fokuserade på Polens valregler, på möjligheten att utesluta personer från offentliga ämbeten som enligt kritiker riktar in sig på oppositionella, och på oro över rättsväsendets oberoende.

Artikeln publicerades första gången 2018 och har sedan dess uppdaterats flera gånger. Den senaste uppdateringen gjordes i januari 2024.