Relationerna mellan EU och Storbritannien: Så ska de funka

Att Storbritannien har lämnat EU innebär inte slutet på samarbetet. De två parterna kommer arr fortsätta arbeta tillsammans med allt från handel och transport till kampen mot brottslighet.

Illustration: Brittisk flagga och EU-flagga över stadsvy över London
Snart börjar förhandlingarna mellan EU och Storbritannien om parternas framtida relationer

EU och Storbritannien delar många av utmaningarna vi står inför, exempelvis klimatförändringar och polissamarbete, och har mycket att tjäna på att samarbeta.

Utträdesavtalet, som har ratificerats  av båda parter, handlar främst om rättigheterna för EU-medborgare i Storbritannien och Nordirland och brittiska medborgare som bor i andra EU-länder, samt brittiska finansiella åtaganden och vissa gränsfrågor (främst gränsen till Irland), vilket måste genomföras i sin helhet.

Handels och samarbetsavtalet, som godkändes av parlamentet i april 2021, fastställer reglerna för det framtida partnerskapet mellan EU och Storbritannien. 


Parlamentets ståndpunkt

I en resolution som antogs 12 februari 2020 begärde parlamentsledamöterna ett omfattande avtal, som ska garantera lika villkor genom robusta åtaganden och ett fiskeavtal.

– Parlamentet kommer inte att godkänna ett avtal som inte innehåller bestämmelser om lika villkor, grundläggande rättigheter, robust styrning och ett tydligt ramverk för fiskerinäringen, sa David McAllister, ordförande för parlamentets brittiska samordningsgrupp, i ett uttalande den 29 maj 2020.

– Det betyder också att ett fullständigt genomförande av utträdesavtalet, som undertecknats av den brittiska premiärministern, är avgörande.

Ledamöterna i utrikes- och handelsutskotten upprepade sitt överväldigande stöd för EU:s ståndpunkt i samtalen mellan EU och Storbritannien om deras framtida relation den 12 juni 2020. Alla parlamentsledamöter kommer att rösta om förslaget till resolution under plenarsammanträdet den 17-19 juni 2020.

Utskottens omröstningar genomfördes inför mötet om de pågående samtalen den 15 juni 2020 med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen och parlamentets talman David Sassoli.

Den 11 september 2020 utfärdade samordningsgruppen för Storbritannien och de politiska gruppledarna ett uttalande där de uttryckte sina farhågor om den brittiska regeringens föreslagna Inre marknadsproposition och kräver att alla bestämmelser från utträdesavtalet, inklusive protokollet om Irland och Nordirland implementeras fullt ut. Avseende förhandlingarna anförde uttalandet också att Europaparlamentet fortsätter vara engagerat för ett ambitiöst partnerskap med Storbritannien och Nordirland.
Den 1 oktober 2020 startade EU-kommissionen överträdelseförfaranden mot Storbritannien för att ha brutit sina förpliktelser enligt utträdesavtalet.

Den 8 oktober 2020 som en del av de nödvändiga förberedelserna inför att övergångsperioden lider mot sitt slut, godkände parlamentet nya regler som ska trygga att tågförbindelsen mellan Storbritannien och kontinentala Europa fortsätter fungera säkert och effektivt.

Vid EU-toppmötet den 15 oktober 2020 underströk talman Sassoli att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien ligger ”i båda sidors intresse”, men:

- Som jag sagt förr, det kan inte ske till vilket pris som helst, sade han. Sassoli uppmanade den brittiska regeringen att upprätthålla rättsstatsprincipen och att fullfölja de åtaganden som båda parter undertecknat, och påminde om att inget som riskerar freden och stabiliteten på den irländska ön kan accepteras.

I en debatt i kammaren den 21 oktober 2020 betonade parlamentarikerna det viktiga i att nå ett avtal om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien som inte riskerar EU:s intressen och värden.
– En överenskommelse är möjlig om båda sidor är redo att arbeta konstruktivt och med vilja att söka kompromisser, sade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier vid debatten.


Medborgarna

Medborgarnas rättigheter skyddas av utträdesavtalet. EU-medborgare i Storbritannien och Nordirland och britter inom EU har rätten att bo kvar och fortsätta arbeta. Europaparlamentet fortsätter engagera sig i frågan, exempelvis avseende den fria rörligheten och EU-medborgares rätt till sjukvård i Storbritannien. Ledamöterna följer noggrant hur utträdesavtalet genomförs.

Så funkade förhandlingarna

Den tidigare kommissionären Michel Barnier ledde förhandlingarna å EU:s vägnar, enligt riktlinjer utfärdade av Europeiska rådet och Europaparlamentets resolutioner. Barnier ledde också förhandlingarna om utträdesavtalet.

Ledamöterna kunde påverka förhandlingarna genom att anta resolutioner som fastställde Europaparlamentets ståndpunkt. Parlamentet upprättade också en kontaktgrupp, som leddes av ordföranden i utrikesutskottet David McAllister (EPP, Tyskland) för att upprätta förbindelser med EU-förhandlaren Barnier och samordna med de parlamentsutskott som var involverade.