Rättsstatsprincipen: Ny mekanism ska skydda EU:s budget och värden 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

EU har antagit regler som gör det möjligt att stoppa utbetalningar från EU:s budget till medlemsländer som inte respekterar rättsstatsprincipen.

Rättsstatsprincipen är viktig för européerna ©Helmutvogler /Adobe Stock  

Parlamentet godkände den 16 december 2020 en provisorisk överenskommelse med rådet om lagstiftning som etablerar en mekanism för att stoppa utbetalningar till medlemsländer som bryter mot rättsstatsprincipen.

Beslut om att stoppa betalningar måste fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter förslag från kommissionen. 

De nya reglerna börja gälla från den 1 januari 2021. Ungern och Polen har tagit ärenden till EU-domstolen där de ifrågasätter mekanismen rättsliga status, men det innebär inget upphävande av tillämpningen.

Parlamentet godkände en resolution den 25 mars som anförde att mekanismen gäller och att kommissionen har den rättsliga skyldigheten att försvara EU:s finansiella intressen. Enligt resolutionen är parlamentet redo att vidta rättsliga åtgärder mot kommissionen om den inte uppfyller sina skyldigheter.

Europaparlamentarikerna har varnat för att grundläggande europeiska värden är i fara och att EU-finansiering från EU:s långtidsbudget och återhämtningsplan inte borde ges till dem som motarbetar demokratin och de grundläggande rättigheterna i Europa.

I ett betänkande som parlamentsledamöterna godkände den 7 oktober 2020 krävde de stärkt tillämpning av rättsstatsprincipen över hela Europa genom en ny mekanism där sanktioner kan användas mot medlemsländer som bryter mot rättsstatsprincipen. Ledamöterna betonade också att EU-institutionerna måste komma överens om tydliga regler för att koppla EU-finansiering till respekt för rättsstatsprincipen.

Vad är rättsstatsprincipen för något?

Rättsstatsprincipen finns i artikel 2 i Fördraget om Europeiska Unionen och är ett av värdena som EU grundar sig på. Det betyder i korta drag att medlemsländers regeringar ska vara bundna genom lagar, att inte ta egenmäktiga beslut och att medborgarna ska kunna överklaga domar i fria och rättvisa domstolar.

Rättsstatsprincipen omfattar även kampen mot korruption och att värna för mediefriheten för att tillgodose medborgarna med öppenhet information gällande regeringens handlingar. Och principen är viktig för européerna. I en Eurobarometer-undersökning från 2019 svarade 85 procent att rättsstaten är grundläggande och viktig.

Nuvarande EU mekanismer för att upprätthålla rättsstatsprincipen

EU har redan idag mekanismer till sitt förfogande för att värna rättsstatsprincipen. EU-kommissionen publicerade den 30 september den första årliga rapporten gällande 2020 års rättsstatsprinciper. Rapporten påvisar både positiva och negativa utvecklingar. Kommissionen har med hjälpa av mekanismen granskat Rumänien och Bulgarien sedan inträdet i EU 2007 gällande arbetet med rättsstaten.

I ministerrådet finns även en dialog om utvecklingen av rättsstatsprincipen, och det nuvarande tyska ordförandeskapet planerar att föra diskussioner med enskilda medlemsländer. Ordförandeskapet kommer att starta dessa samtal i november med fem EU länder.

Om kommissionen anser att en medlemsstat bryter mot EU:s lagstiftning, kan den inleda ett överträdelseförfarande som kan leda till ekonomiska sanktioner som bestäms av EU-domstolen. Ett annat förfarande är att ministerrådet genom artikel 7 i Fördraget om Europeiska Unionen kan rekommendera eller med enhällighet besluta om sanktioner mot medlemsstater, inklusive att upphäva medlemsrättigheter.

Ytterligare åtgärder

Parlamentsledamöterna anser att nuvarande mekanismer är otillräckliga. Samtidigt som utfrågningar pågår i ministerrådet enligt artikel 7-förfarandet om Polen och Ungern har ledamöter påpekat att de två länderna inte gör tillräckligt i frågan.

I en debatt i kammaren den 5 oktober 2020 välkomnade ledamöterna den årliga rapport som EU-kommissionen initierat, men krävde också starkare tillämpning.
– Vi får inte tillbaka det rättsliga oberoendet i Polen, och vi kommer inte att rädda Index media i Ungern, bara genom övervakning, sade Michal Šimečka (Renew Europe, Slovakien).

Šimečka arbetade med betänkandet som ledamöterna godkände den 7 oktober, rapporten uppmanar till mekanismer för att skydda demokratin där styrprocesser innefattande b.la. rekommendationer, målsättningar ska etableras som en hjälp till artikel 7.

Att skydda EU:s ekonomiska intressen

Korruption och regeringskontrollerade domstolar kan medföra att skyddet mot missbruk av EU-medel saknas i medlemsländerna. Kommissionen lade fram ett lagförslag 2018 för att skydda EU:s ekonomiska intresse. 

Parlamentet antog sin ståndpunkt om förslaget i början av 2019. Ärendet är kopplat till resultatet av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och parlamentet krävde att ett avtal om budgeten för åren 2021-2027 bara skulle komma till stånd om tillräckliga framsteg gjordes gällande lagstiftningen.

EU-ledare enades i juli 2020 om att villkora EU-stödet mot respekten för rättsstatsprincipen. Det tyska ordförandeskapet lade fram ett kompromissförslag i början på hösten vilket ledamöterna kritiserade för att vara otillräckligt vid sin debatt den 5 oktober.

– En mekanism som inte kan ens kan aktiveras i praktiken, när det finns för många luckor och otydliga beslutsgångar kan bara vara av intresse för dem som inte vill se några vidtagna åtgärder, sade Petri Sarvamaa (EPP, Finland)

Överenskommelse med rådet

Ledamöterna inledde förhandlingar med rådet i oktober, och parlamentets två medföredragande för lagstiftningen är Petri Sarvamaa och Eider Gardiazabal Rubial (S&D, Spanien).

En överenskommelse nåddes den 5 november 2020. Parlamentets förhandlare lyckades ge lagstiftningen en bredare omfattning, genom att den inte bara kommer att gälla korruption och bedrägeri, utan också systematiska överträdelser av grundläggande värden, såsom demokrati eller rättsväsendets oberoende, när dessa överträdelser påverkar – eller riskerar att påverka – förvaltningen av EU-medel.

Den överenskomna texten skyddar också de slutliga mottagarna av finansieringen såsom studenter, lantbrukare och frivilligorganisationer. De kommer att kunna lämna in ett klagomål till kommissionen via en webbplattform som hjälper dem att se till att de får rätt belopp.

– För oss är det viktigt att inte de slutliga mottagarna straffas för sina regeringars agerande och att de fortsätter ta emot den finansiering som de blivit utlovade, sade Eider Gardiazabal Rubial.


Följ vad ledamöterna säger i sociala medier om skyddet av rättsstatsprincipen.