Så ska EU mildra effekterna av Brexit

En 5 miljarder euro stor EU-fond ska stödja människor, företag och länder som drabbats av det brittiska EU-utträdet.

Trafik ©AFP/FRANCOIS LO PRESTI
Lastbilar anländer från kanaltunneln i Calais ©AFP/FRANCOIS LO PRESTI

När övergångsperioden för det brittiska utträdet tog slut den 31 December markerade det också slutet för den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital mellan EU och Storbritannien och Nordirland, vilket drabbade människor, företag och myndigheter på båda sidor hårt både socialt och ekonomiskt.

För att hjälpa européerna att anpassa sig till förändringarna, enades EU:s ledare i juli 2020 om att skapa brexitjusteringsreserven, en 5 miljarder euro stor fond som ska betalas ut till år 2025. EU-länderna ska börja ta emot stöd från och december 2021 från reserven efter parlamentets godkännande. Ledamöterna ska rösta om reserven vid sin plenarsession i september.

Hur mycket pengar kommer Sverige och de olika länderna att få?

Fonden ska hjälpa alla EU-länder, men planen är att de länder och sektorer som drabbats värst av brexit ska få det största stödet. Irland toppar, följt av Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Belgien.

Tre faktorer tas i beaktande för att fastställa beloppet för varje land: hur stor betydelsen handeln med Storbritannien har, värdet av fisk som fiskas i den exklusiva brittiska ekonomiska zonen och storleken på befolkningen som lever i de maritima regioner som ligger närmast Storbritannien.

Grafik förklarar mekanismen
Brexitjusteringsmekanismen fördelat per land

Vad kan finansieras av reserven?

Bara särskilt fastställda åtgärder för att tackla de negativa konsekvenserna av de brittiska EU-utträdet har rätt till finansiering. De kan omfatta:

  • investeringar i sysselsättningsskapande, inklusive kortsiktiga arbetsprogram, kompetensutveckling och vidareutbildning.
  • återintegrering av EU-medborgare som lämnat Storbritannien som ett resultat av brexit.
  • stöd för företag (särskilt små och medelstora företag), egenföretagare och lokala samhällen.
  • bygga tullfaciliteter och att säkra fungerande gränser, fytosanitära- och säkerhetskontroller
  • certifierings- och licensieringssystem

Fonden ska täcka kostnader som uppkommit mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2023.

Fiske- och banksektorer

Nationella regeringar kan bestämma hur mycket pengar som ska gå till varje område. Men länder som är beroende av fiske i den brittiska exklusiva ekonomiska zonen måste avsätta ett minimibelopp av sin nationella tilldelning till småskaligt kustnära fiske, liksom till lokala och regionala samhällen som är beroende av fiskeverksamhet.

Finans- och banksektorer som kan gagnas av brexit är undantagna.