EU-åtgärder: Covid-19-vaccin och botemedel 

EU har presenterat ett samordnat svar för att hjälpa till att tackla den nuvarande krisen. Att finansiera forsknings- och innovationsprojekt för att hitta ett botemedel mot Covid-19 är en nyckel i planen.

EU och dess medlemsländer samarbetar nära för att säkra, effektiva och högkvalitativa vaccin och mediciner för att tackla spridningen av covid-19 ska kunna släppas ut på marknaden så fort som möjligt. Det inbegriper att skynda på lagstiftningsprocesser.

Ledamöterna har välkomnat EU-insatser för att främja forskning och snabbt godkännande av säkra vaccin, men har samtidigt betonat vikten av solidaritet inom EU och globalt, samt öppenhet kring avtalen och leveranserna av vaccin. De diskuterar återkommande frågor såsom vaccinens effektivitet mot virusmutationer tillsammans med experter.

Forskning och vaccin

EU har investerat mycket i forskning sedan början av utbrottet – hundratals miljoner euro har mobiliserats till coronavirusforskningsprojekt genom EU:s Horisont 2020-program. Bidragen gick till projekt som spänner över allt från diagnostik, behandlingar, vacciner, epidemiologi, beredskap och insatser, samhällsekonomi, tillverkning samt medicinsk och digital teknik.

Som en del av EU:s strategi mot covid-19 har EU-kommissionen än så länge ingått avtal med sex läkemedelsföretag - AstraZeneca, Sanofi-GSK, Johnson & Johnson, BioNTech-Pfize, CureVac och Moderna som gör det möjligt för medlemsstaterna att köpa vaccin så snart de har ett marknadsgodkännande.

Efter Europeiska läkemedelsmyndighetens positiva vetenskapliga rekommendation har EU-kommissionen än så länge beviljat fyra villkorliga godkännande till:

• Vaccinet från bioNTech och Pfizer (21 december 2020)
• Vaccinet från Moderna (6 januari 2021)
• Vaccinet från AstraZeneca (29 januari 2021)
• Vaccinet från Johnson & Johnson (11 mars 2021)

Detta banade väg för EU-länderna att börja vaccinera från och med den 27 december 2020.

Kommissionen hade förberett en lista över nyckelsteg medlemsländerna måste ta för att snabbt kunna distribuera vaccinen, som en del av ytterligare åtgärder för att bidra till att begränsa spridningen av viruset och rädda liv. Åtgärderna omfattar också förbättrad informationsdelning på EU-nivå och rekommendationer om effektivare och snabbare teststrategier samt mobilisering av 100 miljoner euro inom ramen för krisstödsinstrumentet för att direkt kunna köpa snabbtest mot antigener och leverera dem till medlemsstaterna.

Den 25 november lade kommissionen fram en ny EU-läkemedelsstrategi för att stärka EU:s beredskap i framtiden och dra lärdom av den nuvarande krisen. Europaparlamentet godkände den 9 mars det nya EU för hälsa-programmet för åren 2021-2027 för att rusta EU:s hälso- och sjukvårdssystem mot framtida kriser.

Läs mer i vår tidslinje över EU:s åtgärder för att bekämpa covid-19 och dess effekter

Program som redan finns på plats

EU har redan ett antal forsknings- och krisfinansieringsmekanismer på plats för att hantera folkhälsokriser, som mobiliserats. De inbegriper PREPARE - ett projekt som stödjer beredskapen hos europeiska sjukhus och förbättrar deras kunskap om utbrottets dynamik, och det Europeiska virusarkivet - en virtuell samling av virus som erbjuder forskare material som hjälp vid diagnoser.

EU hjälper också start-up-, samt små och medelstora företag att utveckla innovativa lösningar som kan hjälpa till i insatserna mot utbrottet, inklusive ett projekt för specialiserade isolationsenheter - EpiShuttle - som genom en luftfiltreringsteknik kallad m-TAP tar bort viruspartiklar.

Läs mer om vad EU gör för att hjälpa Europa att komma tillbaka på fötterna efter den förödande ekonomiska påverkan som orsakats av covid-19-pandemin.